SCHACK TIDSKRIFT FÖR. Program. Officiellt organ för Sveriges Schackförbund Nir 3 Mars 1939 Årg. XXXXV

TIDSKRIFT FÖR

Officiellt organ för Sveriges Schackförbund

Nir 3 Mars 1939 Årg. XXXXV

Program för

Sveriges schackförbunds 23:e kongress med turneringar.

Sveriges Schackförbunds 23:e kongress avhålles i Alingsås den 25 juni—2 juli 1939,

Kongressförhandlingarna äga rum å& Nolhaga Pensionat söndagen den 25 juni med början kl. 2 €, m.

Föredragningslistan upptager följande ärenden:

1) Uppläsning av protokoll från föregående kongress; 2) Utseende av två justeringsmän; 3) Justering av röstlängden och granskning av ombudens fullmakter ; 4) Styrelseberättelsen; 5) Revisionsberättelsen ; 6) Ansvarsfrihet åt styrelsen; 7) Bestämmande av ersättning åt sekre- teraren; 8) Val av styrelse jämte suppleanter; 93 Val av revisorer och revisorssuppleant; 10) Val av en delegerad i världsschackförbun-

"det; 11) Val av två medlemmar i nordiska schackförbundets styrelse;

12) Val av en delegerad i internationella korrespondensschackförbun-

> det; 13) Val av turneringskommitté; 14) Bestämmande av tid och plats för nästa kongress; 15) Övriga ärenden enligt $ 13 mom. 8 stadgarna. Underförbund och direkt anslutna föreningar anmodas sända befullmäktigade ombud till kongressen. Före förhandlingarnas början företages upprop av deltagarna i turneringen,

"> Turneringen spelas i fem klasser: landslagsklassen, mästarklassen, första klassen, andra klassen och damklassen,

På grund av Sveriges deltagande i schackolympiaden i Buenos

"Aires, som äger rum ungefär samtidigt med kongressen, kommer turne- ingen i landslagsklassen och damklassen att framflyttas till maj månad.

- Turneringslokal är Centralskolan.

Ordinarie speltid är: söndagen den 25 juni kl. 5—10 e. m,, övriga dagar kl. 10 f, m—3 e. m. med forts, kl. 5—8 e. m. eller, då ny rond påbörjas på eftermiddagen, kl. 5—10 e, m.

SCHACK

50 TIDSKRIFT FÖR SCHACK

Hederspriser äro uppsatta i varje klass och grupp. Penningpriserna äro i landslagsklassen 1:a pris 150:-— kr. 2:a pris 10 kr, p is 75:— kr., 4:e pris 50:— kr. 7 5: pris 25: — kro I mästari Nn sen : is 100:— kr., 2:a pris 75:— kr, 53:e pri :— kr « :e cis 35: kr., i första klassen 1:a pris 75:-— kr., 2:a pris 30: kr.

3:e pris 35:— kr, och 4:e pris 251— kr, i andra k ssen . a pris 50:— kr., 2:a pris 35:— kr., 3:e pris 25: kr. och pris 1 i kr. samt i damklassen 1:a pris 75:— kr, 2:a pris 50:-— kr., 3:e p

35:— kr, och 4:e pris 25 kr. ends

älan om deltagande i turneringen med undantag av landslags- klassen och damklassen (varom se här nedan) skall, åtföljd av stadgad turneringsavgift, insändas till vederbörande underför un 3 yrke senast den 1 juni 1939. Avgiften är för landslagsklassen 9 - star ilassen 10:— kronor, för första klassen och damklassen Sö Ono samt för andra klassen 5:— kronor. Underförbunden ö ohm Oar den 9 juni till Sveriges Schackförbunds sekreterare Eric ar lén, gör gatan 96, Stockholm, insända anmälningarna jämte förteckning över spelarna, uppställda klassvis efter spelstyrka med den star! aste 2 0. 8 v. Samtidigt insättas anmälningsavgifterna å postgirokontd a Anmälningar komma endast att godkännas för underför une Fi erlagt stadgad årsavgift för samtliga till underförbundet anslutna

amd ionat- och privatrum)

älningar om inkvartering (hotell-, pensionat- och privat oniollagas av Erik H. Erikson, Strand 1, Alingsås, vilken även lämnar önskade upplysningar om priser å kost och logi.

i äga rum i Stock-

i a i landslagsklassen och damklassen äga rum 1 holm den 18-25 maj 1939. Spellokal är Stockholms schacksalonger, Drottninggatan 29 C. Anmälan skall av därtill berättigad spelare göras direkt till sekreteraren, varvid samtidigt turneringsavgiften, 10:— kr.

i landslagsklassen och 8:— kr, i damklassen, insättes a postgirokonto

2122, senast den 1 maj 1939. a -

Segraren i landslagsklassen blir för året innehavare av mäster-

skapet för Sverige. | a od

ä innli Ö t, oavsett spel-

I damklassen äga kvinnliga medlemmar av förbundet,

klase, rätt att deltaga. Första pristagaren blir för året innehavare av det kvinnliga mästerskapet för Sverige.

TIDSKRIFT FÖR SCHACK 51

Schackspelet — en andlig kamp eller biologisk drift.

En författare i en amerikansk tidskrift har publicerat en intressant artikel om schackspelet. Författaren, som f. ö. också är inne på de i ett föregående nummer relaterade psykologiska experimenten och undersökningarna, upptar till behandling en rad frågor, som ännu ej fått sin lösning. Han återger också i en del fall uttalanden och åsikter av flera av spelets mest framstående ut- övare, och av förskare och skribenter som Lasker, Reti, Pillsbury van der Linde, Cleveland m, fl Ur den intressanta uppsatsen presenteras här ett sammandrag.

Uttalanden av schackspelets mästare och historiskrivare.

En professor i Wien gjorde för inte så länge sedan en undersök- ning av 500 olika spel och tidsfördriv i avsikt att utröna vilket som bäst ägnade sig att åt »en jäktad och plågad nutidssjäl skänka glömska och vederkvickelse från tillvarons nervösa kamp.» Han fann spelet

— det var schack.

Resultatet ger en tydlig förklaring till vårt kungliga spels popula- ritet och utbredning. I detta samband bör nämnas att dr Lasker taxerar antalet mer eller mindre schackkunniga till en siffra av 100,000,000 människor.

Samtidigt med Wien-professorns undersökning skrev emellertid en amerikansk tidskrift att »schackspelet kräver alldeles för mycket kon- centration av genomsnittsindividen» och vidare gjordes gällande att en hel del ovanliga själsförmögenheter krävdes för att kunna spela något så när.

Men är nu detta verkligen sant? Vilka färdigheter eller egenskaper

behövas för schackspelet? .

> Och så den närliggande frågan: är schackspelet en konst eller en vetenskap?

Och för att så fortsätta med frågorna: är kvinnans intellekt under- lägset mannens och hon därför mindre lämpad för spelet?

Farry Nelson Pillsbury, tidigare Amerikas champion, gjorde gällande att den nyttigaste själsegenskapen var koncentrationsförmågan. Det gällde satt isolera sig själv från den yttre tillvaron och leva sig in i schackbrädets händelser.»

Tålamod var också en viktig egenskap och likaså noggrannhet och ordning. Enligt Pullsbury fördjupade och berikade schackspelet männi-

skans själsliv. .

cEn åtminstone delvis olik uppfattning gjorde sig den kände psyko- analytikern Cleveland till tolk för. Enligt hans åsikt berodde schack- pelets popularitet främst på människans böjelse för kamp och täv- ing; spelet var klart och logiskt och ur sociala synpunkter indifferent;

et var vidare ett tävlingsspel där skickligheten fällde utslaget och där

Örmågan att planera och beräkna gav ett tillskott av intresse.

52 TIDSKRIFT FÖR SCHACK

stos schackmästaren finnes», säger C. » utpräglad grad en för- ening av själsegenskaper — ett koncist och utpräglat schackminne, snabbhet i uppfattning, stark skapande fantasi, en förmåga att korrekt analysera och en stark kombinationsförmåga.»

Som illustration till det speciella schackminnet kan nämnas att Blackburne, den ryktbare engelske mästaren år 1899 helt oförberedd var i stånd till att drag för drag återge ett antal viktiga partier, som spelats år 1862, trettiosju år tidigare. I våra dagar skulle väl antag- ligen Aljechin, världsmästaren, likaså vara istånd till att relatera varje parti av betydelse under de senaste 30 åren!

Cleveland säger emellertid slutligen att »schackspelet icke är någon mätare av den allmänna intelligensnivån ; logiken och omdömet i schack äro bundna inom mycket trånga gränser och en avsevärd grad av skicklighet i schack är möjlig även för den som i varje annat av- seende är intellektuellt underlägsen.»

Slutsatsen i fråga har fått stöd av de förut omnämnda psykologiska experimenten, som utfördes i samband med den stora internationella turneringen i Moskwa år 1925. .

Reti, en av deltagarna i tävlingen, ansåg att schack var en rent andlig strid, under det att Lasker, också en av de närvarande, gjorde gällande att schackspelet gav utlopp åt människans »rent biologiska drift till kamp och självhävdelses, en kamp, som fordrade ett spel med krav på andlig styrka och vilja hos utövaren, Här förtjänar ihågkommas att Buddhisterna eller de gamla indierna påstås ha tupp>

funnit spelet som en ersättning för kriget, Enligt van der Linde, den ' store utforskaren av schackspelets historia, var enligt deras lära dödan- det av nästan ett brott, som aldrig kunde förlåtas eller ursäktas under något som helst skäl eller förevändning. >»Och krigarens straff i en annan värld skulle bli hårdare än mördarens, sedan nu schack var uppfunnit som ersättning för kriget.»

Den moderna psykologien skulle till största delen hållet förkasta dessa idéer om andlig kamp och om

utlopp för en biologisk drift. »Hur, skulle psykologen över huvud en biologisk drift fordra någonting ?»

Dagens psykologi är böjd för att anse att schackspelet i övervägande grad blott tarvar vana och Övning av genomsnittsindividen. Schack är ej svårt att lära, men den som vill spela bra måste vara beredd på att ägna en viss tid åt dess studium. Själva spelet kan läras på några timmar och det är ett välkänt faktum att man ej behöver vara någon särskilt god spelare för att njuta därav.

Kvinnan och schackspelet.

Vår moderna psykologi godtar icke lägsenhet över kvinnan i andligt i intelligens synes fullständigt ha kvinnans underlägsenhet». (Coleman

TIDSKRIFT FÖR SCHACK 53

som Tel Deligg för teorien att kvinnan står under mannen i själsligt

| det att en psykologisk grundsats säge ej finnas, nigra könsliga olikheter i intelligens ger att det ej kan

ed hänsyn härtill finnes ingentin n t | ting som hindrar kvinnan att i hi i i nå samma framgång på det intellektuella området vilket också inr er

schackspelet, CDI

ningar trots det faktum att kvinnan nu har förmågan och förutsätt- i + komrmmer det sig att det fi å få di i liga schackspelare? g et finns så få verkligt goda kvinn- De gnikelt, SIAT är an 3 få av könet ha ägnat sitt intresse åt saken

et nm I gkommas att millioner och åt illi

män äro aktivt intresserade vadan det k an det är helt naturligt ä igt att att bland bland dem vänta ett stort antal utmärkta s änt elare, Å andra sida än I i Mången gå tid intresset för spelet hos Mossen a peter I s kvinnorna varken kvi lo | n varit utbrett eller stort. i utbrett elle” stört

I r E em synes ljus, Ett alltmera växand

ägna sig åt det roande tidsfördriv 4 iq i et. Över snart sagt hela 5v sägt hola går der nu in sjudande våg av aktivitet och intresse för det n I pic er nästan fullständigt dominerats av mannen, I et blott en kvinna, mrs Menchik-Stevenson, som tävlar med de bästa manliga spelar i pelarna, men hon k |

nog att få efterföljerskor. _” Sommer nan Schack — konst eller vetenskap ?

schack en konst eller en vetenskap?

att gen synpunkt identifierar jag vetenskap med metodik edöma det respektive materielet. Vetenskapens utmär-

genom tiderna kan sägas ha varit ett sätt att utröna edöma = ningen på olika områden. På i stort sett

ovi > värdesätta på det område av mänsklig na | döma så exakt när det gäller t. ex. mål- fysiken eller kemin, men detta beror på I grunden ligger på båda hållen beroen-

sätt i de I |

än | | |

drag | . kan

detta | ”

ett

av

när Omsättes I |

TIDSKRIET FÖR SCHACK 55

54 TIDSKRIFT FÖR SCHACK

Emil Eriksén in memoriam.

Några anmärkningar om schack och psykologi.

"of S. ett cos Efter långvarig sjukdom har en i vida kretsar känd och avhållen

över . ” ? ua upsalabo, verkmästare Emil Eriksén, avlidit i sitt 64:e levnadsår.

Född i Upsala kom Eriksén efter slutad skolgång till Gahns a.b,,

nittill sl gel vars utveckling till storindustri han varit med om och praktiskt taget

ives | d ägnat hela sitt liv, intill dess sjukdomen bröt ned hans starka fysik

och och arbetskraft. Sedan många år verk-

. mästare var Eriksén av bolaget synnerligen

uttryckligen fram- uppskattad och innehade bl. a. Patriotiska

sig experiment Över sällskapets stora guldmedalj för långvarig

- både teoretiskt oo a sa

nota " på . och man ej ur dem och trogen tjänst. . . -

: än irikséns begåvning och mångskiftande

: En nackdel, or 2 a

| kunna bli snedvridna intressen låg, trots hans praktiska verksam-

30 . f an och ten matematiker — i hetslust, övervägande åt det intellektuella,

: I ett än en nielligent person, som och särskilt omfattade han schackspelet med

sor hör til ungdomlig hänförelse. Hans brinnande håg

" " - för denna tankeidrott förde honom vid

; : seklets början till bildandet av Upsala all-

| den märmna schacksällskap, vars förste ordföran-

väl att ge ett mått de, senare även kassör och arkivarie han

ät inkorrekt. Det hör - Emil Eriksén. var under många år. Hans organisations-

v” schackmästarna vid talang och framsynthet lade en god grund,

- är de, motsvarande försök som sällskapet haft stor fördel av i fortsättningen. I sin krafts dagar

i: var Eriksén en skicklig utövare av schackspelet och i någon mån även

de - - av problemkonsten, och han förstod som få att värdera spelets out-

enn: M met | ala tömliga rikedom och den följriktiga utgången av en djuptänkt kom-

me de = bination, I vännernas krets var Eriksén synnerligen omtyckt för sina

i : lustiga infall och tillfällighetsdikter, vilka alltid bar hans personlighets

- a wo ts särprägel, |

oe i Sin mångåriga sjukdom bar den bortgångne med det största tålamod

m i det sista. En god och omtänksam make och fader sörjes han när-

eter « av maka tre döttrar samt broder. I saknaden deltaga de många

"1 vår stad, som tack vare Emil Erikséns ungdomliga initiativ till

oE at o ör | i det ädta spelets underfulla

” ; s R. Enström.

ha - : : SS

på väl särski på det

I decembernumret av T. f. 5. 1932 anförde K. Robertson, Göteborgs schackförbunds dåvarande sekreterare, under rubriken Aktuella [rågor en del mycket beaktansvärda synpunkter. idskaler erhöll en tid a är insänd i för ill hr Robertson, förtattad z fter en insändare i form av ett svar till hr son, i ” den nyligen avlidne schackvännen Emil Eriksén. Tidskriftens nuva- rande red. har funnit detta manuskript 1 värt arkiv, men känner e]

rsakerna till att det blivit opublicerat. = LA

” Vi återge här på nytt hr Robertsons inlägg samt gottgöra 1 Tigon mån den tidigare redaktionella försummelsen genom att nu pu ie Tmil Erikséns synnerligen intressanta och tankeväckande artikel, vilken genom omständigheternas outgrundliga ödeslek får formen av en gammal schackväns testamente till schacket och dess orgamsationer,

Red.

+

I «+ ha sin

1, a

” av

i i ett

- I F.,

då grad att

été stora

tt |

” i

| är i

förbunc skal

186

för |

-

? och

även

TIDSKRIFT FÖR SCHACK 57

Låtom oss blicka tt över en jubileumsbankett. Ett par hedersledamöter (från- sett nu alla de fall när även dessa tillhöra blomman av åldern) ha förirrat sig dit och flankera ordföranden vid bordet, Deras närvaro i de aktivas krets utgör en sällsynthet så stor sett mot den verksamhet man samlats för att fira, att det blir kontrast i stället för kontakt. Återigen måste man säga sig: behöver det vara så? Den som skriver detta har i tio års tid år efter åt fått gallra ut 200 å 300 kort ur medlemsregistret på sådana vika känt sig döda som schackspelare av den anledningen att kamratskapets värde aldrig framstått för dem.

Med >T. T:s: rakt på sak träffade analys som utgångspunkt, vill jag till alla de schackvänner som nås av detta, rikta en erinran om att vi på många olika sätt kunna bevara det brödraskap vi faktiskt ha knutit i och med att schackspelet blivit oss kärt. Ett av de allra bästa sätten är givetvis att vid alla tillfällen stödja våra sällskap och förbund, icke minst dess tidskrift. Denna bör komma lika efterlängtad som ett brev på posten till veteranen som till den teoripluggande mästaradepten. Tidskriften i varje förbundsmedlems bokhylla bör vara en oavvislig plikt liksom att redan på nyåret lösa årskortet i sitt sällskap, Då ha vi för ytterligare ett år säkrat att kontakten med våra schack- bröder blir verklighet,

K, Robertson.

Svar till herr K. Robertson.

Edra ord i decemberhäftet voro hårda, hårdare än nöden krävde, men ändå så känmer jag att de voro gångna från hjärtat. År efter år, skriver Ni, under tio års tid har Ni fått gallrat ut 200 å 300 namn från medlemsregistret, medlemmar känt sig döda som schack- spelare och för vilka karmratskapet varit av något värde, »>Skall det behöva vara på det viset»? frågar

Jag vill inte att Edert nödskri skall ut ofrukbara tundran och försvinna i ett hopplöst Fa = vandrar

en stackars hedersledamot som ” i och som

giva Eder det svar Ni v' ej, jag sade fel, få svar som Ni aldrig | svara Eder att

” så, som Ni y är själv orsak till

Pp kära vän, Ni struket döds-

od Jag vågar tusen

om detta. Ni har hand- andra föreningars olämpliga uteblivet bara gå på och

3 | | det blir en ny förening,

| 28 år sedan tog initia-

av så jag också till att det

voro | till att | framåt, Under

har : haft att inregistrera cirka av essa ha struken, icke ens de ide enkla <ors vid namnet jämte dödsåret. Det efter 20 eller 25 års bortovaro söker rätt på de göra det därför att de vet att de fortfarande att de äro välkomna, och att de ingenting äro

58 TIDSKRIFT FÖR SCHACK

Så här lyder en paragraf i våra stadgar:

Inträdesavgiften är bestämd till 2 kronor, och gäller för livstiden.

En annan paragraf lyder så här:

Inget annat spel än schack får förekomma på sällskapets lokaler.

Äter en annan:

Allt spel om penningar är förbjuden.

Och så till sist den paragraf på vilket hela det utmärkta systemet vilar:

Av de medlemmar, som infinna sig på sällskapets spelaftnar, upp- tages en lokalavgift, vars storlek bestämmes på årsmöte,

Denna lokalavgift utgår för närvarande med 50 öre av varje besö- kare, och med detta finansieras sällskapets alla utgifter. För 400 kr.

disponerar sällskapet varje tisdagskväll en utmärkt lokal. Vid matcher består sällskapet halva resekostnaden eller bjudas de besökande på frukost. Det kanske kan låta som en saga, jag tycker så själv, men faktum är att vi har 1,000 kronor på bank, penningar som vi själva skrapat ihop utan att vi märkt det,

TLokalavgiften upptagas på så sätt, alt kassören lierar sig med ett par kontrollanter någon gång under aftonen t. ex. mellan 9—10 och avhämtar hos medlemmarna deras tribut och antecknar omedelbart resultatet i kassaboken, som bevittnas av kontrollanterna.

Det finns givetvis andra system, som äro lika bra och kanske bättre för sin ort, Det här skisserade systemet, som vi kunna kalla för det

»Triksénska», är dock prövat sedan 28 år tillbaka och har gått seg- rande fram genom världskrig och allehanda kriser. Är det sålunda någon klubb, som lider av medlemstrassel och dåliga affärer, så kläm till med det »Eriksénska». Risken är ingen och fördelarna äro många . ..

Tro mig! Emål Eriksén.

T. £. S. korrespondensturneringar.

Avgjorda partier. Turn. nr 11, klass 3. Protokoll över partiet Sixten Sjöberg-—Sven Nilsson moötses per omgående, Turn. nr 13, klass 3. AA. Lindemark 1-—Fride Andersson 0. Turn, nr 14, klass 3.

Thorsten Krooke 1-—A, Herentz 0, Thorsten Krooke 0-—M. Freijd 1, A. Herentz 0—Henry Carlsson 1, A. Herentz 0-—M. Freijd 1, Thorsten Krooke 1-—-Henry Carlsson 0. Turn. nr 10, klass 5. Holger Anders- son 1—Bertil Karlsson 0, Erik Nyström 1-—A. Arevik 0.

Rättelse. Partiet mellan Olof Moberger och Per-Erik Aalto nr 13, klass 3) slutade som remi och ej med vinst för den

Namnförändring. Eventuella meddelanden till turneringen i fortsättningen ställas till Nils Tegelman, Stagneliusvägen 39, 5 tr.

Stockholm K.

artier

4591, Dampgambit.

Spelat i Göteborgs Schackförbunds lagmatcher den 9 februari 1939

Henrik Carlsson, Erik Jonsson, &

5. 5. Manhem, 5 5 Kamr, 7. Ber

1. d2—d4 Se8-16 PD

2 Slo f3 6 Detta från den

3. c2—c4 d7—d5 :

4. Sbl-c3 Lf8&-b4 "fe &

Om svart icke 4, —, Le? 0 > ”-

Her 4. —, Sbd7 " s i

damgambit

väst 4, — c5. 8 ee Je c7-—c5!

| . 0 d4Xc5 Sb8-.c6

. Lfl—g2 Dd8—

(eh, e6.3. > LA 11. Sf302? Pe

Vit underskattar faran och borde ha spelat på utjämning med 11.

- | Ld2, (11. —, Sd2, DXd2).

soo I — — Sc6—d4

på 12. De2-d3? ”

| | - Efter detta drag synes vit på

är grund av svarts senare tempovinst

> SXeS råka i klar förlustställning.

; . Genast 12. Dbl borde ha försökts

efter utgången av t. ex. 12. — , e5. 13. b4, DXb4

i AVRO-tur- (13. —, Dad. 14, SXe4) är icke

- torde varå övertygande). 14. DXb4, Sc2f. 15

ör svart. Kf1, SXb4. 16. SXed, dXe4. 17.

= Lb4Xc3f LXe4, och vits spel torde ännu

—, C5 är bättre, kan Y23 hållbart.

av 6. Lg5. 12 — — e6—e5

b3 Let

läge.

att måste 13. 7 ” Sed Xc5

i som 1 in- 14. c — 1 Ic8—f5

varianter, 15, e2-04

60 TIDSKRIET FÖR SCHACK a TIDSKRIFT FÖR SCHACK 6!

sllni 2—e4, 21. b2—b4 Se5—d31T soc 100 — Sd7—c5 Ställningen efter svarts 26:te drag.

Ställning efter 15. Äntligen är det tid härtill. oc OIL Le2f3 c7—c6 SS :

. 22. Ta3Xd3 e4Xd3T | 012 gågå Sf6—d7 |

23. Kel-—fl Da6—d6 ooh 13. Sd4—45 Sd7-—b6

24, Kll—g2 . : Svarts springare få ingen ro.

Den vita damen är engagerad i 14 Lele3 Sc5—e6

försvaret av Lel och kan icke för- - 15. b2b3 Dd8—c7

svara bonden på 5 Det är för: 16, Kgl—hl Tf8-—e8 20

övrigt likgiltigt vad vit nu spelar. |

Nu I | a - Dd6Xd5$ 7 Siö—Let Se6—18 =

25. Sd2—1f ; sa för : Vit gri t tillfället till

15, — — LISXetl! 4 . Vit offrar pjäs för att öppna g- It griper genast tilltalet tl en

Figuroffret är på intet sätt när- Hr FIT adl ter! 25 Xx 5 : linjen. Ppoa & avgörande offerkombination,

liggande och skall avlänka kungs- Te2t 20 K 1 DXf3 IB, — — g/ Xhö 27. PTglXg6t! 7Xg6

löparen från försvaret av diagona- | 4 gg CT 19. g5Xh6t Si8—26 | HR RE

len f1—a6. Da b5 I ee — Tc8—c6 | Svart vågar ej taga risken och | 30. Dhög71 Ke7d8

16. Leg2Xet ADA 26. Lel-—b2 Sd4-—e2 spela kungen till h8 på grund av | sn |

Ännu mera tvingande var 16, — LdlXce2 d3Xc2 20. Le3—d4 h 2 31. Le3—g5t Te4—e7

Da6, emedan vit därpå icke mer har 20 mn ÅA Teese ; » Le3-—d4f och 21. Tg1—g7. 132. Dg7—t81 Kd8—d7

tid till försvarsmanövern ad och 29 Tel xXed 20. Dd1—d4 Le7—f8 133. Df8Xe7t Kd7—e6

Ta3, Detta lilla förbiseende förtar 29. 1e Del ; last 29. —, - 21. f4—f5 Sbö—d7 34. De7Xce7f Kc6Xe7

dock icke intrycket av svarts utom- På 29. Del vinner en PT 22. 1I5Xg6 h7 Xg6 35. Lg5—dBi! Ke7—d7

ordentligt vackra spel, hé. Dd5Xe4 | 23, Tal—f1 Sd7—e5 36. hö—h7 b7—b6

17. Led—f3 e5—e4! 120 Tbloet PaSX 24. Sc3—e2 c6—e5 —|37. Khl—gl Le8—b7

Det omedelbara återvinnandet av 30. Db ör 746 25. Dd4—e3 Se5 Xx få 38, h7-—h8D och vit vinner.

pjäsen genom 17. — Sd31. 18. 2 DS Td6d3 26, TflXf3 Te8EXe4 (Anm. från S. D. Sj)

Kfl, SXelt. 19. Kg2 vore helt och | 33 D3XA De4X f3+

hållet för litet och skulle ännu ge 34 Ke2h3 Di3—£5T |

vit chanser. U E to då efter 35. Kg2 4993, Oregelbunden spelöppning.

204 Db5—a6 PpgIvet, 3 fö | : 2 .

1 I 3 od Ta8c8! TXgåf även damen gär förlorad. Från lagmatcherna i Stockholm.

20. Tal—a3 Ti8—-e8! (Anm. av Rudolf S pielmann.) E. Lundin, G. Danielsson, 11. Sgl—e2

os Wasa, Allmänna, Svart står På

4992. Philidors spelöppning. : 1. c2—c4 Sb8—c6 = h6 12.007 följer

. s or > oc schacksällskap och : 2. d2—d4 e7—e5 | |

Spelat i Malmö mellan Hälsingborgs schacksalskap Oo : - .

Nedanstående parti avgöres genom en serie offer, | eget | 7

löparoffer för att föra en bonde i dam, ej är att — sig

A. W. Olsson. G. Vikman. 6. Lfi-—d3 Sc6-—27

I 2 ch e7—e5 7 0-—0 . d7—d6 = 14. 0—0 Df5—g6

s 2. Sgl—f3 d7—d6 Springaren f7—-f5 15. Ddl—b3 Th8—-e8

Vanligen är 3. —, Sp& dd? för! I f2—14 Se5— | . ! SI6Xe4 17. f4£5 Dg6—1f6

att hålla centrum. 10. g2—g4 oo f5Xe4 18. Db3—e3 Ke7—18

4 Stf3xd4 Sg8—1f6 Vit, som är . - Dd8—d7 19. Se2—t4 DfOXbh2

5, Sbl—cå Li8—-e7 — |inriktar | Se7—£f5 = 20. Tal—dl

&2 TIDSKRIFT FÖR SCHACK TIDSKRIFT FÖR SCHACK . 63

Parerar dambytet och hotar även Eller 25. —, De5. 26, Th5 — en Ställning efter 15. —,, Sd7— f8, |här är punkten dubbelt garderad.

att avstänga svarts dam från den [vacker damfångst! På 25. — | TKR GA 17, ee = Kg8Xxh7

hotade kungsflygeln. DXbl avgör naturligtvis 26. Dh6. Nol. av Även efter 17. I SXh7 avgör

20 file Fösde |26 Pe P6 —a5 mö 18 TD sted

22. ffs Köl 8 En variant av s. k. galghumor. 19. De2h5 + Kh7—g8

2 Kelh2 Ps 27. Td4Xxest Da5Xe3 20. Dh5X f7t Kg8—h7

25. TfL—bl! föf4 = |28. Te4XeBt 21 Se5Xd7

. 3 z 3 u Hotar matt eller damförlust,

; = = 21, — — De7Xd7

4994. Franskt parti. 16. d4Xc5! Le7Xc5 — |22. Di7Xd7 Te8—e7

Spelat i turneringen om Stockholmsmästerskapet 1939. 17. Ld3Xh/7f! 23, Dd7—d31t Kh7—g8

i 2 Aden $ | Betydligt mindre närliggande än | 24. b2—b4 Uppgivet.

S. Lindquist. F. Österlund. ste Str DA frigheten att »vanliga» löparoffer på h7 (h2), ty| Ett trevligt och lärorikt parti.

1. d2—d14 At utveckla Le8. Genom 7. Se5! för-

2 e2—ed 15 ad hindrar vit den naturliga utveck- 4995, Damgambit.

3. Sbl-eS um lingen 7. —, b6, varpå med för- : : ;

4, Scixed 5bö—d7 del skulle följa Lb51. Spelat i turneringen i Lettland 1939.

5 Sgl-—13 Sgö—16 7. Lel—gå Li8—e7 Flohr. Dreiberg. 14. Talocl Ie8f3

I förbindelse med 7. Se5 (efter! Här försummar svart den goda 2 och 27 6 |17. Tfl—dl a7—a6

6. —, SXKf6) är deta starkare an utjämningsvarianten 8& — cM . CO ee 16. Sf3d2 Ti8d8

6, Ld3. 9, 0—0, cXd4. 10. SKd4, e5. 11. 3. Sbl-ed d7—d5 18 Le2—t3 Ta83—c8

6 — — Sd7X16 — |St3, Sd7! & BEE LI8Te7 119. Dada3! SS

Ställning efter 6. —, Sd7X 16. 9. Od > Pa 6. Sg1—43 Sh8&—d7 Ett betydelsefullt ställningsdrag.

: semmed C AN ” momsen rum

VN Tal dl 7 Så pat a hr med förkärlel 20 Li3Xg4 Stoxas

Vit har nu den fördelaktigare 7 a spelar siobr me SE 21. Sd2—e4 De7—b8

pjäsposteringen. ma Bo c4Xxdå vv ch Xx d4 c Härefter får vit ett starkt an- an är

1 ee — Ti8—e8 grepp. Nödvändigt var 21. —,

9. SfIXd4 SfOXdS i

12. c2cd St6—d7 10. LeSXe7 Sd5Xe7 TXdl jämte Td8, och svart har

13. Le5d2 1, ENA RO chanser till utjämnin

+ Bore Vanligen sker 10. —, DXe7. 11.13 a TJ 5

Mycket tillmötesgående! Genom SXxd5, exd5. 12. 1.d3, Db41. 13, 22. bSc3-—d5 f7-—£5

att d-linjen tillfälligt spärras hin Dd2, Sc5, Svart har fritt spel men mn farlig försvagning av kungs- älgar Se värd a . | ner svart med ett par viktiga ber en svaghet i den isolerade bonden ställningen,

D "Här Stälne är VÄ blancas frielsedrag. Bättre förefaller 13. d5. Som det är Flohrs mest utpräg- | 23. 5et—g3 e5—e4 skol a tället för den dT orphyska Lf4 och även 13. Lei. lade specialitet att utnyttja just så- | 24, h2—h3 Sg4—h6

Srincipe | att I spelöppningen foör- 13 — 3 ev dana små sölutspelsfördelara kan 2 Sem, ex

en. on 114. Ld2e2 —C t tänk tstånd . t e8Xe

fast, möjligt utveckla, alla låsen (å$ face — Så-iB man Inte, fördnka motståndaren 25. SAX Tag

ölier ca som | É or . - 3 s "ag

ör vtpen att i varje ställning spela | Det avgörande feldraget. Rik- även om det sker något på bekost- | 28. Da3Xe7 Sh6—f7 efter en bestämd positionsenlig|tigt var 15. — SXe5 med full- nad av det friare figurspelet. 29. g2—83

lan. Varje drag, som inte främ- | ständigt lika chanser. Det följer il. ILfl—e2 e6—eå Nu hotar Td7, som tydligen är Pr denna plan är tempoförlust, [nu en vacker och överraskande 12, Sd4-—4£3 Dd8—c7 vinnande trots att det genast leder

ven om det utvecklar en pjäs. |vederläggning. 13. 0—0 Sd7--£6 — |till avbyte,

TIDSKRIET FÖR SCHACK 65

Nu kommer vit i fördel 36. TdZ—ec7 Th8—f8

30. — — Ke8—e7 37. Te Xc6 Tb8&--b7

På 30. —, Le7 avgör 31. LXb/![ 38. TcOXe6T Tb7—e7

31. La6-—b5! Le5d6 39. Te6—c6 Te Xed -

32, ILb5Xc6 Ld6Xe5 40. Tc6—cBT Ke8—t7

33. Td2-—d7T Ke7—18 41, TBXE8T Ki7 XR

34, båxcå by XxcO 42, cå—c6 Ted —e7

35. b2—h4 Ki8—e8 43. Sb6—d5 Uppgivet.

Svart har ej något tillfredsställ- lande försvar.

4997. Dambondespel.

Spelat i turneringen i Lettland 1939.

fXe4, 23, Se5, DcB. 24, Tb6, Ta7.

Ståhlberg. Apscheneek.

(Anm. i D.N. av G. Ståhlberg.)

1. då4, d5. 2. e3, Sf6. 3. Ld3,|25. Tfbl, DaB. 26. Db2, LXe5, 27.

Sbd7. (Bättre är 3, —, e5, som ger svart ett fritt spel). 4. f4, e6. 5.

Sb2, Le7, 6. St3, Sg4, 7. De2, £5.

8. c4, g6. 9. 0—0, c6. 10. b3, 0—0.

11. Lb2, Te8, 12. e5!l, Lf6. 13. bd, Lg7. 14. Sb3, Te7. 15. b5, Sbå,

fXe5, SbB. 28. SXb/7, Sd7. 29, Sd6!, TXa4. (Tornet kunde ej slås för 30. cXb6, TXa4, 31. b7, Db&.

32, Db6). 30. Tb7, Ta2. 31. Del, Dd8. 32, Tal, TXal. 33. DXal, h3. 34, Da6, Th7, 35. SXe8, DXe8,

16. at, Ld7.

Tabl, a6. 19, h3, Sf6. 20. bXa6,|De6, Dg5.

39, Sd2, Dg3. 40.

SXa6. 21. Sa5, Sed, 22, LXe4,| TXd/7, Df2t. 41. Kh2. Uppgivet.

4998. Oregelbunden spelöppning.

Spelat i turneringen i Lettland 1939.

64 TIDSKRIFT FÖR SCHACK

| pen I—c2

20, -— — Te6—c7 34, Kgl h2 Dd

30. Td1—d7 Te7xd7 135. Kh2—g2 a6—a5

31. De Xd7 Db8-—d8 36. St4—e6 h7—h5

Svart kan inte undgå bondeför- 137. Db/7-—bSt Kg8—h7 Just, ty på 30, —, g6 följer 31. Stör | 38. Db8-—48 De2Xb2

och SXh7. 39, DIBXI/T Kb7—h6

32. Dd7Xb7 g7—26 40. Di7-—T8T Kh6—h7

33. Shöf4 Dd8-dl1T 41. Se6—Qg54.

4996. Gränfeldts försvar.

Spelat i turneringen i Lettland 1939,

Ståhlberg. Szabo. id — — d4Xe3

OS Sp8-—£6 13. Ddlxde8t Ke8XdB

158 27 Vit har ej något bättre, ty 14.

1795 oo Sb6,exf2f. 15. KXf2 strandar på

- stoxds = 15. — Lf.

I det nu uppkomna slutspelet har

: svart den bättre bondeställningen

som och löparparet. Vits enda chans

Ber . CA består i att förhindra fullbordan-

— det av svarts utveckling.

näs Ör "4, — — Sb8—d7

Ts | 15. Sgl-—f3 e7—e6

Da4l cxXdå 16. Kel—e2 Kd8—e7

I Xch, DXa4 17. Thiel! Ta8—b8

15 TE d1 18, Tel—c7 Kel—d8

3 Le5.18. 19. Te7—e2 Sd7—e5

17. 20. Ld 2. = iav- 20 Sad 5 5543

ärande förde | 21. Lg2X a/—2

er ande fördel. Sd5 båt = 22. Tal-—dli Kd8—e8

7 d4—d5 23. Sc5—a4 Le8—4d7

7. Le3 strandar på 7. —, LXd4. är Sad —P$ Lä7 böt

8. LXd4, DXdå4. 9. DXd4, Sch. FÅ Kaa Vä

päremot kom 7.a3i fråga. 6! 7 ”Td4d2

8. a2—23 Dd8—a5 Nr

9, Sbl—e3 c6Xd5 7—

10. Lel-—e3 Sea s

lt. a3Xbit Da ne

11. — DXb4, 12. Ta4, DXb2 I Lg7—e5?

strandar på 13. Sd5. Te2—e5 £7—£6

12. Sc-at Li3—e2! Lb5—c6

Försiktigare var 12, Ld2. Le2Xa6!

Böök. Mikenas. Lil—e2 Sb8&—d7

s : Sb8—c6 0—0 Dd8—c7

. Tal-—d1 Tf8—-d8

Le3-h6 Lg/—h8

Til—el Sd7/—c5

IT cetta får 14. Le2—f1 av—a5

it : 15. Dd2—e3 -Le&d7

16. edee5l StI6—Lhå

o Ej 16. —, SXd5 för TXd5!

d7—d . g2—gå Shö—g7

g7—£g6 St3—g5! Ldä7—eS

Li8—g?7 e5Xd6 e7 Xx d6

Sg8—1£6 Sg5—e4 Sch X et

0—0 Sc3 Xed f7—£5

Sc6--b8 Se4—tf6T Eg8—17

c7-—C6 dc by xc6

66 TIDSKRIFT FÖR SCHACK

Mikenas.

d2—d4 [SP

Sbl—ec3 Lel—g5 Sg1—f3 Tal-cI e2—224

NO

GB ONE

Mera konsekvent vore 7. —, b5.

24, Lfl-—c4f! d6—d5

25. TdlXd5!!

En elegant och tvingande kom- bination.

25 o— — c6Xxd5

26. SfOXdS De7-—d6

27. Sd5—f6T Sg7—e06

28, LeAXett Uppgivet.

En ypperlig prestation av den finske mästaren.

4999. Damgambit.

Spelat i turneringen i Lettland 1939.

Apscheneck.

d7—0d5 e7-—eD 5g& 16 Sb&—d7 706 d5Xxc4 h7—h6Ö

19. De2—gå Td2-—d4

20. Sg3-—e4 Le6—c8

21. Dg4t4! Lb4—d2

Svart spelar ut sina höga kort, men vit har en trumf mer på hand.

22. f5—16! Ld2Xf4

23. föXe7 Li4—e3t

24. Kglhl Le3Xcl

25. Lex f/T Uppgivet.

Bidrag och lösningar sändas till GUNNAR ANDERSSON, 217, Ljusne,

8085-—8093 original för T. f. 5.

8085. E. Larsson,

(Svart börjar).

8088, J. Knöppel, Lidingö.

8086, G. Reinhard, Uppsala.

Hjälpmatt i 2 drag.

(Svart börjar). Med skenspel (= vit börjar).

£089, S. Ekström,

å087. B. Malmström, Kristianstad.

ålatt i 4 drag.

8090. I. Ragö,

8. Lg5X1fé DdEX 16 En flott genomfört angrepp. Stockholm. Ungern.

9, LilXect Li8-—b4 i Z0

10. 0-—0 0-—0

11. Ddl-—e2 e6-—e5

12, d4Xeå Sd7Xe5

13. Sf3XeS DfGXeS

14, (2—i4 De5—e7

15. e4eå Le8—£5 |

16, Sc3e4 Ta8—d8 mos Zz i Za

17. Sed-g3 Lf5—e6 Matt I 3 drag nn =

18 445 Td8d2 Matt 1.5 drag. Matt i 2 drag. Matt i 2 drag.

ven 8092, 5. Krelenbaum, 2093, C. G. Gawrilov, Rumänien,

Skräddaren ARVID L. PETTERSSON

Fackmannen |

EUs, HERR- & DAMSKRÄDDERI

fö

Han, Odengatan 6, 1tr. oe Telefon 318266 ä Z

| 2 Matt i 2 drag. Matt i 2 drag.

68 TIDSKRIFT FÖR SCHACK

Lösningar (januari). 8066 av Knöppel: 5: 1. 0—0—0, Sd4. 2. Tel, Db4, L:-—, Te5. 1. Kdl, Ked. 2. Ke2, Dd5. Vit får ej rockera i lösn., eftersom han enligt diagramställningen senast flyttat K eller T. — Ett ovanligt vällyckat kameleonteko (BL). Kameleonteko — ett fynd, även om motivet för otillåten rockad är välbekant (CEL). 8067 av Ekström : —, Te8. 1. Sd6, Kf6. 2. Kd4, Kg7. 5. Ke5, Kb8. 4, KI6, Tg8.

En tillfälig interferens tillåter lösningen, som är ovanligt lätt för att vara i en femdragare (BL). Att lösa ett sådant här problem har alltid sin tjusning (CEL). En nett sak (AK). 8068 av Arnstam: A) Äter- tag Le5XDf4, spela Kd5. 1. Ded+, B) Återtag SA5XSf4, spela Ke5.

1. Ld6j Tf4 i diagramställningen skall alltså vara sv. L. (Rättat i febr.-häftet). Men uppg. är misslyckad i alla fall, ty det går också att återta t. ex. Ld6XDf4 och spela Ke5. 1. DXd6F — B är ju enkel och klar och sätter man sv, Bf4 i a så får man entydig lösning där också. Men vitsen skall väl vara pjäsbyte och färgväxling mellan a3 och f4 (BL). 8069 av Gavrilov: 1. Se5, 8070 av Jönsson: 1. TX dö.

Dualer efter flertalet T-drag kan man omöjligen överse med (HT).

Utmärkt inl, men de många dualerna efter en del T-drag fördärva det hela (GR). 8071 av Swane: I Da2. En liten mattförändrings- poäng (HT). Mattförändringen är en liten intressant detalj (GR).

8072 av Svenerstedt: 1. De7. Fortsatt försvar med bra utformning (GR). 8073 av Sandin: 1. Dd6, men olösl, efter 1. — f4. 8074 av Pape: 1. KXd6, Bilösl med 1. DXf8 och 1. eXf8D. 8075: Lösn.

meddelas nästa gång.

Rättelse. Nr 8083 i febr.-häftet skall ha en vit bonde på g2.

— Som rättelse kan också meddelas, att Eigil Pedersen är J. P. Peder- sens äldste son, 22 år gammal, alltså icke hans broder, som det med- delades i lösn. till nr 8044.

Brevsvar. BE. D. och 5. S.: Lösn. voro aldrig antecknade.

— S. Krelenbaum: Ka5/Kd4 mit 1. Te5 nebenlösig. — G. Rd:

Kb1/Ka4 bilöst, med 1, Sc5f i sk. Kg3/Kd4 passar ej. — W. Jonsson:

V. g. meddela lösn, — G. J-n.: Ka6/Ke4 (korr.) bilösl. med 1. d6t.

— EF Kn: Införes vid tillfälle. — K. B.: Kh8/Ke4 bilösl, i a med Kf4, 1. Se7, Kg5. 2. SXe6t. Kh6,

Jag vill göra lösarna uppmärksamma på att vändigt att hålla så strängt på den fastställda

&

häftets mottagande blott lösningarna hinna in i Några

överskridande ” ” | ”

lösningar. ber jag 5

avsändas, I kan numren problemen vara

lösning, Sedan man, inga poäng erhöllos, =” ar

utan adress tätt som oftast. För ”

var adresserat slut i mina händer.

fick jag mottaga ett Johansson, Ljusne.

TIDSKRIFT FÖR SCHACK 69

Schackredaktörer! På förslag av en problemvän ämna vi i ett kommande nummer av T. f. S. införa en samlad förteckning över de schackproblemspalter som förekomma i svenska tidningar. För att få denna förteckning så effektiv som möjligt måste vi emellertid be våra läsare om hjälp. Vi be hrr schackredaktörer, problemister, lösare och alla andra att meddela oss namnen på de tidningar som ha schackspal- ter; spaltledarens namn och adress; hur ofta spalten återkommer ; hur många problem, studier eller partier pr gång o. s, v. Då en sådan förteckning över i svenska tidningar förekommande schackproblem- spalter måste ha sitt stora intresse för alla, hoppas vi, att alla, som Jäsa detta, ha godheten lämna oss önskade upplysningar, som sändas till G. Andersson, 217, Ljusne. Pplysmingar, int

Tidskrift för Schacks informalturnering 1938.

G. ÅA. Ekestubbe, P.-E. Back, F. O. Eriksson,

Skurop. Kristdala, Malung.

(7793) 1:a pris. (7077) 2:a pris

27. 1. Sdb4, 27 1. De8.

G. Jönsson, Torsby,

-—0Q, (7992) 3:e H—0O,

1.

70 TIDSKRIFT FÖR SCHACK

Andra pris går till nr 7977, som bjuder på tre moskvavarianter, sam- manfogade i trefaldig mattförförelse. En prisvärd prestation.

Tredje pristagaren, nr 8004, bjuder på en kombination av Herpai och Mari, utförd så att valet av mattdrag efter herpaiinterferenserna motiveras med linjeöppningar efter Maris system, Två bivarianter äro elegant infogade utan uppbåd av extra material, . Fr, Lindgren.

Domare,

Vårt Hem, Reformatorns tematurn. 1938—1939. A:e kv. 1938.

8094, G. Andersson, 8095 P.E. Back, 3096. G. Jönsson, Ljusne, 1:a pris. Kristdala. 2:a pris.

Forts. Ir. sid. 54.

1 minut betrakta ställningen i ett schackproblem och sedan efter minnet söka placera de 22 pjäserna så, som de stått, Endast en av de 12 stormästarna lycka- des lösa denna uppgift fullt riktigt, och av de övriga placerade den sämsta endast 6 pjäser rätt!

I stycket om »Högre intellektuella funktioner» (T, £, 5. sid. 26) säges: »Den rent logiska delen av tänkandet av starkast utvecklad hos honom. Skicklighet i schackkombination måste därför liksom minnet anses vara helt enkelt ett resultat av erfarenhet och övning» Denna slutsats är själv allt annat än logisk. Om en spelare är skicklig i att kombinera, beror detta givetvis ej enbart på övräng och erfarenhet utan även på att han redan från början haft en viss förmåga att tänka logiskt — samt även på hans goda fantasi.

En liten anmärkning om en felöversättning, som troligen fanns redan i den engelska texten: Punkt d) i spsykogranumets verkar ganska svårbegriplig och torde rätteligen böra lyda ungefär så här:

d) förmåga att snabbt och lätt uppmärksamma förflyttningar och deras sam-

hand med varandra. :

Det vore mycket att tillägga om detta ämne. Ett önskemål, som måhända med tiden kan bli förverkligat, vore en noggrann undersökning med ett större antal schackspelare och även ett större antal icke-schackspelare som försöks- personer.

Bengt Ekenberg.

uu finske

12 _4, >

vo «ov och

et

u

sin två, medan två 47.

. Allm, S5 i stuna

sitt et” ” för-

rv. . . i

tio Där-

endast

os match

nästa år,

Östergötlands 5 i Örebro och var) varför 100 man ju revanch att taga för nederlaget i höstas i Linköping, men detta Nu fick man nöja sig med att hedersamt förlora den ytterst jämna inte tala om, att den knappa ÖSS-förlasten är någon tillbakagång framgång i stället. Man kämpade ju inte enbart mot mot helt landskap.

mötas i påsk till sina årligen återkommande stora

| Munkfors allmänna schacksällskap, och lokal blir Munk- börja lördagen den 8 april kl. 21. Man kommer i Karlstad nyantagna tävlingsbestämmelserna, där fastställts, nämligen mästarklass, första, andra,

är ÅK. H, Svensson, Munkfors.

nyligen mellan hundra Resultatet blev för- så knapp som 5134-—4024!

72 TIDSKRIET FÖR SCHACK

Gd

Blekinge slog Kalmar län. Den andra 20-mannamatchen om tidningen Östra Smålands vandringspris spelades i Kalmar, Marie Bebådelsedag mellan Blekinge och Kalmar län, Blekinge segrade även denna gång, fast segern satt hårt åt och kunde lika gärna gått åt andra hållet. Resultatet blev 1134 poäng mot BA Dalsland—Bohuslän 4114-—2914. En landskapsmatch med 70-mannalag mellan Bohuslän och Dalsland spelades den 25 mars i Mellerud. Dalslands seger förefaller överlägsen, men lär ändå vara mindre än väntat, vilet tyder på att Dalsland är en känd och fruktad schackmotståndare.

Femte man i landslaget nomineras vid Göteborgsturnering, Den 22 april börjar 1 Göteborg en av Göteborgs schackförbund och Göteborgs-Tidningen arrangerad uttagningsturnering av femte man i Buenos Aires-laget. Deltagare blir N. Bergkvist, Stockholm, B, Ekenberg, Lund, H. Carlsson och E. Larsson, Göteborg. Turneringen spelas fyrdubbel, och varje man får alltså spela 12 partier.

WVästgöta-mästerskapet avgjordes den 19 mars, då i finalen L. Lundgren, Vänersborg, slog Gustav Jonsson, Järpås. Segraren är endast 18 år gammal,

I nästa nummer: partier från turneringen i Margate,

Rättelse. Ett korrektarfel i partiet 4987, Romanowsky—Reshevsky, ställde till en svårlöst fråga: varför gjorde inte vit matt i ett drag?! Draget 41. skall vara TiJ—f2, (45. Tf3—e3),

F. ENGLUNDS FÖRLAG

SVEAVÄGEN 1217 + STOCKHOLM

L. COLLIN, Lärobok i Schack för nybörjare; häftad (neds. pris) ..

4:

” ä ;» Eld karton. ” Lid .”-

GC. & L. COLLIJN, Lärobok i Schack, 4:e uppl häftad » »”

ij ” ” inb, H" Lig .-

BERTIL RASK, Pau! Morphy, 180 partier :..ssessessessrer 00 e0 ene R. SPIELMANN, K. Schlechter, 126 Partigr sccsseesas nassar tan nt kt GUST. NYHOLM, Mina partier under tjugu år (nedsatt pris) ..«+.«

HJ. MANDAL, Den äldre svenska schacklitteraturen «...eesesesse BOGOLJUBOW, Die Moderne Eröffnung 1 d2—d4! hälft. ...s sor J. A. ROS, Samuel Loyd, 160 utvalda problem (neds, pris) «....+e+

NORDISK SKAKTIDENDE 1929 och 1930 per årgång (neds. pris) TIDSKRIFT FÖR SCHACK 1908—1917, 1919—1924 per årgång ....«

1925-—1928 per årgång .csssessotsen0sa

” ” ” 1929 och 1930 per årgång <.-.csssss0x SCHACKSPEL (Sveriges schackförb. mod): Klubbspel s.ssssssso0r Kvalitet II scsssrorra Kvalitet I (filtkl.). ...

” i” >

Zetterström & Fersson, Boktryckeri A.-B., Stockholm 1939