Medicinska fakulteten Linköpings universitet
581 83 Linköping www.liu.se/medfak/lakarprogrammet
Studiehandledning Kurs 5, Vt21
Hälsa och sjukdom 3
Kurskod 8LAG51
Läkarprogrammet
Innehåll
Introduktion ... 3
Fokus på hälsa ... 3
Problembaserat lärande (PBL) ... 3
Teman ... 4
Neuro – Sinne – Psyke - Rörelse (NSPR) ... 4
Professionell utveckling (PU) ... 4
Generalist (Gen) ... 5
Obligatoriska moment ... 6
Examination ... 7
Lärandemål ... 8
Förtydligande av lärandemål ... 10
Kunskap och förståelse ... 10
Färdighet och förmåga ... 12
Kursledning ... 13
Litteraturlista ... 13
Schema ... 13
Att studera på universitetet ... 13
Terminstider ... 14
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) .. 14
Introduktion
Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som
återkommer regelbundet under hela utbildningen. Första gången ett tema introduceras kan det till exempel handla om normalfunktion i ett organsystem, hur det fungerar hos den friska människan. Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och sjukdomar kan uppkomma i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under utbildningen hur störning och sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas.
Kurs 5 startar med temat Neuro – Sinne – Psyke – Rörelse (NSPR). Därefter följer tema Professionell utveckling (PU), Vetenskapligt förhållningssätt (VF) och terminen avslutas med tema Generalist (Gen) enligt tabellen nedan.
Kurs-
veckor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse Ex
Kurs 5
PU Vetenskapligt förhållningssätt Gen Exami- nation
Fokus på hälsa
Fokus på hälsa betyder att man har ett salutogent förhållningssätt till hälsans villkor och hur hälso- och sjukvård bedrivs. Ett salutogent förhållningssätt, både som student och som professionell, handlar om att stärka känslan av sammanhang och mening, att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande och påverkar hälsan positivt, och att kunna förmedla detta till patienter.
Problembaserat lärande (PBL)
PBL-pedagogiken, grunden för studierna på läkarprogrammet, introducerades under kurs 1 och används fortsatt på kurs 5. Basgruppsarbete och gruppdynamik utgör kärnan för ett fungerande PBL. Verklighetsanknutna fall (EDIT-scenarier) utgör basen för varje basgruppsträff och ska stimulera studenternas lärprocess. Studenterna genomför en gemensam problematisering och analys av innehållet i scenarierna, och det är av stor betydelse att samtliga medlemmar bidrar aktivt till denna process. Basgruppsarbetet och PBL-pedagogiken, med ett stort individuellt ansvar för lärandet, utgör grunden för det livslånga lärandet, vilket i sin tur är obligat för läkaryrket inom vilket den medicinska kunskapen ökar exponentiellt. För att studenterna ska få ett optimalt utbyte av
basgruppsarbetet krävs närvaro av samtliga medlemmar i gruppen, därför är momentet obligatoriskt.
Basgruppsträffar och basgruppshandledningen varierar för olika teman. Under NSPR- temat i början av terminen är en handledare närvarande under 1 timme vid en
basgruppsträff per vecka. Basgruppsarbetet följs sedan upp av en workshop i veckan under ledning av en/flera lärare. Utvärdering av arbetet i basgruppen sker fortlöpande. I mitten av NSPR-temat gör studenten en självvärdering som följs upp med ett samtal
med handledaren som ger återkoppling på studentens prestationer i basgruppsarbetet.
Åtgärdsprogram för förbättringar görs och uppföljning sker i slutet av terminen. Detta koncept stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samarbetsförmåga, kritiskt förhållningssätt och självständighet. Arbetsformerna utmanar studenterna att ta ansvar genom att aktivt och självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskaper och i dialog med andra bedöma och utvärdera den uppnådda kunskapen. Studenter studerar tillsammans för att lära ”med, om och av varandra” och träna samarbete, för att bidra till varandras lärande. Handledarens roll är att stödja studenterna i detta.
Länk till PBL-guiden
Teman
Neuro – Sinne – Psyke - Rörelse (NSPR)
Under temat Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse (NSPR) studeras sjukdomstillstånd i nervsystemet. Tonvikten ligger på patofysiologiska mekanismer samt principer för diagnostik och behandling. Temat inleds med en fördjupning av hjärnans högre funktioner, vilket endast behandlades översiktligt på K2, samt psykiska sjukdomar.
Fördjupningen av den friska funktionen och de psykiska sjukdomarna läses integrerat efter funktion (t.ex. läses emotioner tillsammans med ångestsjukdomar och motivation tillsammans med beroende). Efter detta läses neurologiska sjukdomar.
Arbetsformerna under NSPR-temat innefattar basgruppsarbete, föreläsningar, workshops och praktiska moment som exempelvis övningar i undersökningsteknik.
Professionell utveckling (PU)
Tema PU fokuserar under kurs 5 på inhämtande av grundläggande kunskap om styrning och uppföljning av hälso- och sjukvården (särskilt hälsoekonomiska analyser), autonomi och sekretess, arbetsmedicin samt försäkringsmedicin. Dessutom introduceras
medicinsk informatik och den moderna patientjournalen, med sina möjligheter att vara mycket mer än bara ett minnesstöd (ehälsa).
Arbetsformerna under tema PU utgörs av föreläsningar, hemuppgifter och seminarier.
Instruktion finns på Lisam. På studiegruppsträffarna bearbetas inga EDIT-fall som under tidigare terminer, utan på en av studiegruppsträffarna genomförs en övning avseende policyarbete samt arbete med inlämningsuppgiften om policyarbete
(hälsoekonomi), och på de två andra träffarna bearbetas patientfall inom arbetsmedicin som redovisas på seminariet. Studiegruppsträffarna genomförs utan handledare.
Strimma läkarrollen innebär på K5 att knyta ihop säcken och blicka framåt mot den kliniska tjänstgöringen.
En fördjupning kring autonomibegreppet genomförs i grupp via en hemuppgift som redovisas via ett posterseminarium.
Vetenskapligt förhållningssätt (VF)
En stor del av undervisningen inom VF är koncentrerat till sex veckor under kurs 5.
Temat fokuserar under kurs 5 på genomförandet av ett mindre, eget vetenskapligt arbete i projektgruppsform under handledning, som examineras såväl skriftligt som muntligt.
Arbetet inleds redan under Tema VFs första vecka och löper genomgående genom alla sex veckorna fram till redovisning i form av ett abstract, posterpresentation med opponering av kurskamrat under temats sista vecka.
Parallellt med det egna arbetet finns föreläsningar, seminarier, workshops och andra moment som en grund för att det vetenskapliga förhållningssättet inom
läkarprofessionen. Undervisningen är ett stöd för det egna arbetet under kurs 5 samt en bas för att kunna genomföra det självständiga arbetet under kurs 8 på ett optimalt sätt.
Särskilt kan nämnas större moment med föreläsningar, workshops och övningar inom medicinsk statistik, forskningsmetodik och planering av forskningsstudier, etik samt kommunikation/ presentationsteknik.
Generalist (Gen)
De två Gen-veckorna med medicinsk propedeutik är det avslutande momentet på K5 och utgör upptakten till de följande kurserna som till allra största delen uppfylls av lärande i klinisk miljö på sjukhuskliniker och vårdcentraler. Där förväntas du vara delaktig i det kliniska arbetet och att även behärska journalföring.
Under de två Gen-veckorna undervisas i medicinsk propedeutik där du för första gången under läkarprogrammet genomför en fullständig konsultation med patientsamtal och en basal klinisk undersökning. Du ska även skriva en journal som gås igenom med kliniskt verksam läkare som handledare. Övningen sker under trygga former med handledning och med ”simulerade patienter”. Även ”patienten” ger återkoppling till studenten om hur övningen gick. Patientövningarna föregås av föreläsningar om metodik för allmän och riktad klinisk undersökning i olika kliniska sammanhang som vårdcentral eller
akutmottagning. Vidare förmedlas kunskaper om systematisk dokumentation av anamnes och statusfynd. Undersökning av leder och rörelseapparat brukar vara svårt och inte alltid hinnas med under patientövning 1 och 2. Bra undersökningsmetoder inhämtar du från fallet Kommunikation vid undersökning och ledstatus – surfa på nätet. Grupparbetet är schemalagt och genomförs utan handledare.
Även kunskap om undersökning av barn föreläses och övas under en särskild barnstatusdag.
Under de två Gen-veckorna undervisas även om Initial bedömning av patient med sviktande vitalfunktioner först i föreläsningsform och därefter i simuleringsövning på Clinicum.
Obligatoriska moment
Basgruppsarbetet
Samtliga basgrupper under hela kursen är obligatoriska.
Tema PU
Inlämningsgruppuppgift avseende hälso- och sjukvårdens kvalitetsarbete (styrning och uppföljning: policyarbete/hälsoekonomi). Arbete med inlämningsuppgiften görs under ett av studiegruppstillfällena, men det krävs även arbete utanför denna tid. Samtliga som deltagit i arbetet skriver sitt namn på inlämningen, som sedan lämnas in gruppvis på Lisam (under Inlämningar).
Tema VF
Närvaro och aktivt deltagande i basgrupper (projekt- resp. expertgrupper) som är schemalagda. Godkända inlämningsuppgifter Abstrakt, Poster och Epidemiologiuppgift samt Posterseminarium (respondent- och opponentskap) samt seminarium VF i
kliniken
Efter inlämning av abstrakt respektive poster har studenten två
kompletteringsmöjligheter efter dialog med handledare/tentator. Eventuella
kompletteringar måste vara avklarade senast en vecka innan kurs 5 slutar. Detta för att handledare/tentator ska kunna sätta betyg. Är uppgifterna ej godkända efter två kompletteringsförsök sätts betyget underkänd. Vilket innebär att betyget U kommer att ges på kurs 5.
En ny uppgift med tillhörande nytt dataset ges efterföljande kurs och för student som uppfyllt närvaro och aktivitetskravet kan den nya uppgiften fullgöras på distans dvs respondent- och opponentskap får göras via IKT-lösning t ex Zoom. Inlämning och eventuellt kompletteringsförfarande följer kursens upplägg.
För student som inte uppfyllt närvarokravet gäller att VF-momentet måste göras om, på plats i Linköping, i sin helhet.
Seminarium Tema PU
1. Etikseminarium; handlar om autonomibegreppet, dess tillämpning, begränsning och svårigheter i klinisk verksamhet. Arbete med seminarieuppgiften görs under avsatt tid under NSPR-veckorna. Samtliga som deltagit i arbetet kan deltaga i seminariet och tillsammans redovisa sin poster.
2. Arbetsmedicinskt seminarium; handlar om sambandsbedömningar mellan arbete och sjukdom samt åtgärder på individ- och arbetsplatsnivå. Arbete med seminarieuppgiften görs under två av studiegruppstillfällena, men det krävs även arbete utanför denna tid.
Samtliga som deltagit i arbetet kan delta i seminariet och tillsammans redovisa sitt arbete.
3. Strimma läkarrollen återträff – då, nu och sedan. En skriftlig reflektion genomförs om den egna utvecklingen under de första fem kurserna, och förväntningar och farhågor inför framtiden på ny studieort och VFU. Reflektionen inkluderar att se tillbaka på den första Strimma Läkarrollen uppgiften från K1 (patientskuggningarna på akuten och vårdcentralen).
Tema VF
Posterseminarium (inkluderar respondent- och opponentskap) samt seminarium VF i kliniken
Medicinsk propedeutik Tema Gen
1. Patientövning 1 och 2
Momentet avser att bedöma följande kompetenser: upptagande av anamnes, genomförande av en basal kroppsundersökning, relatera anamnestiska uppgifter till fysikaliska fynd, sammanfatta anamnes och fysikaliska fynd i en
journalanteckning, samt skapa en sammanfattande bedömning som avslutar journalanteckning. Genomförande: Varje student ska under 55 minuter samtala med och genomföra en noggrann kroppsundersökning av en patient. Handledare finns närvarande. Studenten ska sedan skriva en journalanteckning om anamnes och status. Journalen ska bedömas av handledaren.
2. Genomgång av journal 1 och 2 3. ABCDE-simulering heldag
Komplettering
All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de obligatoriska momenten ska kompletteras finns på Lisam.
Obligatoriska moment ger totalt 12 högskolepoäng enligt nedan.
BGR1 = tema NSPR (5 högskolepoäng) OBL5 = tema PU och VF (5 högskolepoäng)
MEPR = Medicinsk propedeutik (2 högskolepoäng)
Examination
Syftet med examinationen är att visa att lärandemålen har uppnåtts och att kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen kan tillämpas (se nedan). Att uppfylla dessa lärandemål är en förutsättning för fortsatt lärande inom programmet.
Skriftligt prov tema NSPR 8LAG51/SKR1 (8 högskolepoäng)
Provet består av typen modifierade essäfrågor (MEQ = modified essay questions)
utgående från kliniska fall som omfattar innehållet i temat. Varje MEQ-fall innehåller ett
antal delar i form av separata sidor med information (anamnestiska data, status, laboratorieresultat), som följs av en eller flera frågor av olika omfattning. När frågorna i en sådan del besvarats kan inga ytterligare ändringar eller tillägg ske. På nästa blad ges viss återkoppling på frågor i föregående avsnitt samt ny information, som för fallet framåt, nya frågor etc.
En examinationsgrupp med ledamöter från temagruppen NSPR konstruerar den skriftliga tentamen.
Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG51 och provkoden är SKR1.
Slutprov kurs 5 8LAG51/SKR2 (10 högskolepoäng)
Kursen avslutas med ett slutprov som omfattar innehållet i kurs 1-5 och består av en skrivning av typen modifierade essäfrågor utgående från kliniska fall. x
Samtliga av läkarprogrammets temagrupper konstruerar frågor till slutprovet, som även kan examinera kunskaper som inhämtats under K1-K5. Det faktum att frågorna ställs i anslutning till en kontext, vanligen en klinisk situation, innebär att man ofta behöver värdera informationen som ges eller som erhållits genom att besvara tidigare frågor.
Eftersom MEQ-frågor inte innehåller några förtryckta svarsalternativ är det också viktigt att man använder korrekt terminologi så att svaret inte kan misstolkas.
Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG51 och provkoden är SKR2.
Godkänt betyg
För att få godkänt betyg på kursen krävs godkänt på obligatoriska moment (BGR1, OBL5, MEPR)samt godkänt på SKR1 och SKR2.
Lärandemål
När kursen (”Hälsa och sjukdom 3”) är avslutad förväntas studenten ha uppnått nedanstående lärandemål. I avsnittet efter ”Lärandemål” finns ett avsnitt med
förtydligande till vart och ett av dessa mål med rubriken ”Förtydligande av lärandemål”.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- förklara den diagnostiska processen som en grundsten för medicinskt beslutsfattande utifrån en helhetssyn på hälsa och sjukdom
- förklara betydelsen av att utifrån riskfaktorer, anamnes och undersökningsfynd hos den enskilde patienten värdera sannolikheter för sjukdom
- förklara betydelsen av ett vetenskapligt förhållningssätt vid värdering av basala kliniska undersökningsmetoder
- förklara grunderna för den evidensbaserade medicinen
- beskriva principerna för planering och genomförande av olika typer av medicinsk forskning
- förklara hur man påvisar orsakssammanhang/kausalitet i forskning - identifiera och beskriva etiska problemställningar relaterade till medicinsk
forskning
- analysera och förklara mekanismer som orsakar störd struktur eller funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå beträffande nervsystemet och balanssystemet
- utifrån mekanismer förklara symtom, undersökningsfynd och förlopp vid vanligt förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i nervsystemet och balanssystemet
- utifrån mekanismer förklara diagnostiska metoder, samt principer för farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid vanligt förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i nervsystemet och balanssystemet - förklara mekanismer bakom individuella skillnader i sjukdomsmanifestationer i
nervsystemet och balanssystemet
- föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar i nervsystemet och balanssystemet
- förklara bakomliggande patofysiologiska mekanismer vid symtom eller kliniska fynd tydande på avvikande struktur eller funktion i flera organsystem
- utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid sjukdomstillstånd i flera organsystem
- förklara arbetsmiljöns betydelse för sjukdomsuppkomst, sjukskrivning och rehabilitering
- förklara försäkringsmedicinska grundprinciper samt läkarens och andra aktörers roller och ansvar i arbetsinriktad rehabilitering
- förklara grunderna för styrning och uppföljning av hälso- och sjukvård - beskriva principer för informationshantering inom hälso- och sjukvård - redogöra för sekretesslagstiftning avseende hälso- och sjukvård
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- välja lämpliga statistiska metoder och genomföra statistiska beräkningar - strukturerat söka, kritiskt värdera, sammanställa och presentera data från olika
medicinska informationskällor
- på ett respektfullt sätt och med hänsyn till den personliga integriteten utföra en grundläggande konsultation och kroppsundersökning på vuxna och barn - dokumentera anamnes och fysikaliska fynd i en patientjournal, samt göra en
sammanfattande bedömning
- beskriva principer för medicinsk informationshantering i elektroniska journalsystem
- under handledning utföra patientundersökning inriktad mot patologiska fynd inom nervsystemet och balanssystemet
- identifiera organ, strukturer och vävnader makro- och mikroanatomiskt inom nervssystemet och balanssystemet och relatera dessa till normal och avvikande funktion
- under handledning sätta in initiala åtgärder i sjukvårdsmiljö vid påverkad andning eller cirkulation
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- Reflektera över vad helhetssyn på människan som en biologisk, psykologisk och social varelse innebär och värdera betydelsen av detta i klinisk verksamhet - relatera sjukdomsbegreppet till livs- och arbetsvillkor
- reflektera över etiska principer för autonomi och ansvarsfrågor inom såväl hälso- och sjukvård som forskning
- analysera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ur ett helhetsperspektiv
- reflektera över läkarrollen och den egna professionella och personliga utvecklingen under läkarutbildningen
- reflektera över etiska problem i medicinsk verksamhet
Dessa mål finns även beskrivna i kursplanen. Länken nedan hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner.
Länk till kursplaner.
Förtydligande av lärandemål
Kunskap och förståelse
Nivå A: Beskriva/Identifiera
1. Normal mental utveckling och utvecklingsneurologiska sjukdomar (neurodevelopmental disorders)
2. Kemiska, fysikaliska, ergonomiska och psykosociala exponeringar i arbetsmiljön 3. Arbetsmiljöverkets funktion, riskkommunikation och åtgärder vid
arbetsmiljöproblem
4. Lagar, förordningar och riktlinjer inom arbetsmedicin och sjukförsäkring, t ex arbetsmiljölagen, lagstadgade kontroller, gränsvärden, socialförsäkringsbalken 5. Socialförsäkringars betydelse ur samhälls- och individperspektiv
6. Vad en försäkringsmedicinsk bedömning och dokumentation av samband mellan diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom innebär
7. De olika involverade aktörernas uppdrag, roller och ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser
8. Läkarens ansvar och skyldigheter avseende sekretess inom hälso- och sjukvård och forskning, samt sekretessbrytande regler.
9. Hur patientinformation kan struktureras i elektroniska journalsystem 10. Etiska problemställningar relaterade till medicinsk forskning
11. Vetenskaplig studiedesign
Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera
12. Reglering av högre funktioner såsom stämningsläge, motivation, emotion, minne och kognition
13. Kritiska och sensitiva perioder i barnets psykosociala utveckling
14. Störningar av högre funktioner, t.ex. ångestsjukdomar, beroende, affektiva sjukdomar, psykos, ADHD och autism
15. Halsens topografiska anatomi
16. Balanssystemets perifera och centrala mekanismer
17. Patofysiologiska mekanismer vid störningar i balanssystemet
18. Diagnostiska undersökningsmetoder vid sjukdomar och skador i nervsystemet 19. Konsekvenser av skador/sjukdomar i olika delar av nervsystemet
20. Behandlingsprinciper för sjukdomar och skador i nervsystemet
21. Degenerativa mekanismer, inlagrings- och inflammationsprocesser i nervsystemet 22. Hjärntumörer och epilepsi
23. Principerna för uppkomst av skador och regeneration i perifera nervsystemet 24. Störningar av CNS:s blodförsörjning och omsättning av cerebrospinalvätska 25. Vakenhet, sömn och medvetslöshet
26. Smärta och smärtbehandling
27. Styrning och uppföljning av hälso- och sjukvård, inklusive riktlinjer och policybeslut.
28. Nationell modell och nationella principer för styrning av och prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård
29. Utvärdering av hälso- och sjukvård med hälsoekonomiska metoder 30. Relationen mellan exponering för arbetsmiljörisker och sjukdom 31. Begrepp inom sjukförsäkringen och principerna för Socialstyrelsens
försäkringsmedicinska beslutsstöd.
32. Relatera arbetsförmågebegreppet till sjukdom, försäkringsmedicin och till arbetslivsinriktad rehabilitering
33. Varför strukturerad patientinformation ger ökad möjlighet till återanvändning av information, ex vid sökning i journal, verksamhetsutveckling, kliniskt beslutsstöd och forskning
34. Vetenskapliga kunskapskällor
35. Strukturen på vetenskapliga publikationer
36. Evidensnivå för olika vetenskapliga kunskapskällor
37. Analysera evidensbasen vid innovationer inom området e-hälsa 38. Grundläggande statistik tom varians- och regressionsanalys 39. Hypotesprövning och signifikans
40. Grunder för val av statistiska analysmetoder vid rena observationsstudier, studier där intervention gjorts
41. Principerna för värdering av diagnostiska metoders prestanda 42. Hur man påvisar orsakssammanhang/kausalitet i forskning
43. Beskriva principerna för planering (studiedesign) och genomförande av olika typer av medicinsk forskning, rena observationsstudier, studier där intervention gjorts Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer
44. Ischemi och celldöd i hjärnan
45. Mekanismerna bakom farmakologisk behandling av sjukdomar i CNS
46. Principer för samspel mellan arv och miljö i psykiatriska sjukdomarnas patogenes 47. Evidensbaserad medicin och dess grund
Färdighet och förmåga
Nivå A: Utveckla och träna alternativt Vara med eller assistera vid (Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med färdigheten)
48. Identifiera och beskriva etiska problemställningar relaterade till medicinsk forskning inom såväl cell/djur som humanbaserad forskning
49. Kritiskt granska och ge återkoppling på en annan student/grupps arbete 50. Muntlig och skriftlig presentation
51. Identifiering av avvikande fynd vid en grundläggande kroppsundersökning.
52. Strukturerat och med respekt för patientens integritet dokumentera anamnes och fysikaliska fynd i en patientjournal, samt göra en sammanfattande bedömning.
53. Föreslå fortsatt handläggning och utredning utifrån basal värdering av anamnes och statusfynd.
Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt Kunna utföra under handledning (Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang) 54. Psykiskt status
55. Neurologiskt status 56. Ledstatus
57. Tolka signifikansvärden 58. Tolka referensvärden
59. Presentera resultat av litteratursökning på ett strukturerat sätt 60. Räkna epidemiologiska sambandsmått och tolka dessa
61. Genomföra undersökning avseende ABCDE och under handledning insätta lämpliga basala åtgärder
Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt Kunna utföra självständigt (Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang)
62. Beräkna deskriptiv statistik
63. Söka relevant information i databaser och använda bibliotekets resurser 64. Välja tillämpliga statistiska metoder och genomföra statistiska beräkningar 65. På ett respektfullt sätt och med hänsyn till den personliga integriteten utföra en
grundläggande konsultation och kroppsundersökning på vuxna och barn.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Nivå A: Utveckla och träna
Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra
66. Kunna tillämpa förklaringsmodeller kring arbetsmiljö i relation till försäkringsmedicin, sjukskrivning och återgång i arbete
Nivå C: Hantera situationer avseende
67. Autonomibegreppet, dess eventuella problem, begränsning och tillämpning inom såväl hälso- och sjukvård som forskning
Kursledning
Simin Mohseni, Kursansvarig, examinator
Epost: K5LAK@liu.se simin.mohseni@liu.se Anneli Rask, Kursadministratör
Epost: K5LAK@liu.se
Litteraturlista
Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor.
Länk till litteraturlista
Schema
Länken nedan hänvisar till schema för kursen.
Länk till Time edit
Att studera på universitetet
Studier vid universitetet ställer krav på en hög grad av självständighet och eget ansvar.
Välfungerande studier förutsätter en god förmåga att planera, genomföra och utvärdera det egna lärandet samt de strategier som används för att utveckla kunskap. Studier enligt Problembaserat lärande innebär dessutom att studenten behöver samverka med andra studenter och gemensamt ta ansvar för gruppens lärande och samarbete.
En god hälsa är även en förutsättning för att kunna prestera optimalt i studierna. Kost, motion, sömn och att kunna hantera stress är hörnpelare för god hälsa. Studenthälsan
erbjuder workshops om stresshantering, studiemotivation och självkänsla. Se länken https://www.student.liu.se/studentstod/studenthalsan/kurser-och-workshops?l=sv
Studenthälsan erbjuder också olika test för levnadsvanor där man får personlig återkoppling efter genomgånget test vilket kan vara ett bra verktyg för att hålla koll på det egna hälsoläget under studietiden. Några exempel på test är sömn, matvanor, fysisk aktivitet, stress och alkoholkonsumtion. Testen finns på länken:
https://response.alexit.se/?language=SE&accountId=111&hj=null&w=null
Läs mer om olika tips och råd gällande goda studievanor och strategier, liksom PBL, på LISAM och sidan ”Om universitetsstudier”. Länk finns i kursrummet.
Att läsa på distans
På grund av coronapandemin och de restriktioner som införts kommer större delen av kursen att genomföras på distans. Det betyder att du deltar i de flesta lärmomenten i ett digitalt kursrum i zoom, eller tar del av inspelade föreläsningar som ofta följs upp i en frågestund i zoom. De obligatoriska delarna av kursen genomförs i zoom eller på
campus. Läs i schemat för att kunna planera dina studier. Ändringar kan göras med kort varsel.
Som student ansluter du till zoom via https://liu-se.zoom.us/ och loggar in med ditt liu- id. Instruktion för att ladda ner zoom, skapa egna mötesrum och bjuda in deltagare finns på denna länk: https://www.student.liu.se/itsupport/zoom-student?l=sv
Terminstider
Studierna är på heltid.Kurserna är 20 veckor långa och innehåller inga lov.
Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment.
Länk till terminstiderna
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR)
Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet.
En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu.
Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK. Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student
kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning. Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser.
Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke.
I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning.
Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.
