BAS A01 Baskurs för universitetsstudier !
Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!
KOMMUNI- KATION
Presentation Analys KUNSKAP Metod
Kurslitteratur
www.fil.lu.se
Klicka på ”Kurser”
Under rubriken ”Kurser i Helsingborg” – klicka på
”BASA01 Baskurs för universitetsstudier”
Här finns all aktuell information.
Åhörarkopior till Powerpoint-
presentationer läggs upp på sidan senast kl 8.00 på föreläsnings- dagen.
Examination!
Tentamen är tvådelad:
1. Muntligt inlägg på avslutande diskussionsseminarium
2. Skriftlig hemtentamen (”paper”)
OBS! Tentamensuppgifter delas ut i samband med föreläsning på måndag den 18 juni och läggs även upp på hemsidan samma dag
• Muntlig
presentation
• Diskussions- inlägg
• Ca 5 minuter
Slutseminarium 13 juli
kl 10.30-15.00
• Kort uppsats
• ”Paper”
• Inlämning senast den 20 juli
Hemtentamen
Gå med i gruppen!
För informations- och meningsutbyte, lätt- sam diskussion etc
Vad är information?
Representation av verkligheten Bild
Språk Modell
Skilj på information och fakta Information kan vara
sann—falsk
rimlig—orimlig
rättvisande—missvisande
tillförlitlig–otillförlitlig
Platon
Grekisk filosof 427-347 f.Kr
① Begåvning eller talang
② Motivation
③ Teknik
• Förberedelse
• Planering
• Inläsning
• Kritisk bearbetning
• Minne
RESONERA på ett följd- riktigt och hållbart sätt från
premisser till slutsats ANALYSERA begrepp,
påståenden, värderingar, normer, argument,
resonemang, texter, bilder
”Analys” = sönderdelning
BEDÖMA hållbarheten och giltig- heten hos resonemang och annan information
LÖSA PROBLEM på ett metodiskt systematiskt sättt FATTA BESLUT
på ett metodiskt systematiskt sätt
Färdigheter i kritiskt tänkande
enligt hughes/lavery, critical thinking (2004)!
Tre grupper av färdigheter:
① Tolkning — förmåga att urskilja och
precisera mening, betydelser, innebörder
② Verifikation — förmåga att avgöra
sanningshalten (rimligheten, tillförlitligheten) hos information
③ Resonemang — förmåga att dra följdriktiga slutsatser, behärskande av olika typer av
slutledningar och metoder för att bedöma giltigheten hos slutledningar
Praktiska skäl för att utveckla kritiska färdigheter
enligt hughes/lavery, critical thinking (2004)!
① Informationsflödet — Vi översköljs av information av alla de slag. (a) För att ha nytta av informationen måste vi kunna dra ut dess konsekvenser. (b) För att inte bli vilseledda måste vi kunna avgöra om
informationen är ofullständig, missvisande, skev etc.
② Övertalning — Vi utsätts dagligen för
övertalningsförsök från ledarskribenter, politiker, reklammakare, intressegrupper etc som vill påverka våra föreställningar, attityder, beteenden och vanor.
Det ligger i vårt egenintresse att kunna värja oss för denna typ av maktutövning.
③ Intellektuell självrespekt — Vi förminskar oss själva som personer om vi låter andra
sköta tänkandet åt oss. Om vi tänker efter själva och försöker särskilja goda argument från dåliga manifesterar vi vår personliga autonomi och integritet.
④ Inflytande — Om vi skärper våra kritiska
färdigheter, ökar vi våra möjligheter att utöva inflytande, t.ex. påverka andra att byta
ståndpunkt, föra upp sakfrågor på dagordningen etc.
KRITISKT TÄNKANDE
I SNÄV MENING
Undersökande granskning av grunder och belägg
KREATIVT TÄNKANDE
Sökande efter alternativa förklaringar och lösningar
KONSTRUKTIVT TÄNKANDE
Sökande efter en praktisk, handlingsinriktad sammanfattning
Den
reflexiva triangeln
Behovet av kritiskt tänkande
Motverka bedragare T.ex. lurendrejare som Victor Lustig,
”mannen som sålde Eiffeltornet” 1925.
Efterfrågad kvalificerad kompetens Krav i studier och
arbetsliv att utveckla ett medvetet förhållningssätt till kunskap:
söka efter, ta ställning till, lära in, dokumentera stora mängder information.
Informationsrikedomen Information är mer tillgänglig än någonsin, men är ”splittrad på allt fler medier och kräver mer aktiva sök- och värderingsinsatser”.
Globalisering och tempohöjning i ekonomi och samhälle Större krav på lyhördhet inför andra kulturer och på kritisk
eftertanke när vi tar ställning till erbjudanden om produkter, tjänster och betalningssätt
Huvudvägar
Nya samband och fakta
Pröva giltigheten hållbarheten hos
resultat och slutsatser
Frågeställning
Upptäcktens väg
• Frågor
• Skaffa mer informations-
underlag, stimulera vidareutveckling och framåtskridande
Bevisets väg
• Ifrågasättande
• Kontrollera om bevisningen är
begriplig, relevant och tillräcklig (enligt
någon viss måttstock eller standard).
Frågetyper
LEDANDE FRÅGOR (med förväntan om ett visst svar eller utifrån en förutfattad mening) Smakar allting bra? Har du slutat slå din fru?
BERÄTTARFRÅGOR (mer neutrala och öppna) Varför? Hur? När? Vad? Vem?
Vilka?
REFLEXIVA FRÅGOR (undersöker
tankeprocesser) Vad tänkte du? Vad
kan han ha menat? Hur resonerar hon?
2 sorters bevisprövning
Formell giltighet
• Följer slutsatsen av premisserna?
Exempel på en formellt giltig slutledning
1. Om det regnar, så heter jag Farmor Anka.
2. Det regnar.
3. Slutsats: Alltså heter jag Farmor Anka.
OBS! Ett resonemang kan vara formellt giltigt, trots att det är ”knäppt”!
Hållbarhet
• Är premisserna sanna/rimliga?
• Ger premisserna tillräckligt stöd för slutsatsen?
Komplexa bedömningar.
Syftet med kritiskt tänkande
• Att skapa handlings- alternativ
• Att skapa säkrare slutsatser
• Att tydliggöra konsekvenser
• Att spegla mångfald
Hultén, Kritiskt tänkande, kap 2
