BAS A01 Baskurs för universitetsstudier !

Full text

(1)

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier !

Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Ondskans makt och mekanismer!

Är förklaringar möjliga?!

(2)
(3)

Forskning i ondskans tjänst!

Hypotermiexperiment med dödlig utgång. Dachau.

Nazistiska läkares forskning på koncentrationslägerfångar

under andra världskriget

 utan frivilligt samtycke från försökspersonerna

 utan omsorg om försökspersonernas liv, hälsa, välbefinnande och

säkerhet

(4)

 Psykopatologi – ”empatistörda” forskare!

 Avhumanisering – försökspersonerna betraktades inte som människor!

 Nedvärdering av försökspersonerna – inte ”fullvärdiga människor”!

 Speciella och extrema omständigheter: krig!

 ”Jag lydde bara order”!

 Övertygelse om att de handlade rätt, för ett ”högre”

ändamål!

(5)

EFTERSPEL

Nürnbergprocessen

”Läkarrättegången”

1946-47

 23 åtalade, varav 20 läkare (1 kvinnlig)

 Krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, medlem-

skap i en kriminell orga- nisation (SS)

 7 dödsdomar. För övriga blev det livstids fängelse eller långa fängelsestraff

FORSKNINGS-

ETISKA REGLER

Nürnbergkoden (1948)

Helsingfors- deklarationen (1964)

www.codex.vr.se

(6)

Lydnad och auktoritet

Två forskningsstudier

Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare, kap 6

 Stanley Milgrams

psykologiska experiment på ”friska amerikanska män”, tidigt 1960-tal!

 Christopher Brownings

historiska undersökning av tyska soldater som åtalats för krigsförbrytelser!

(7)

Milgrams försök

Hur långt är normala människor beredda att gå för att lyda

order?

E = Experiment leader, försöksledare

T = Teacher, lärare L = Learner, elev

(8)

Resultat och slutsats

Försöket gjordes i flera serier och varianter. I de flesta varianter var sam- arbetsfrekvensen hög,

förutsatt att försöksledaren var en auktoritativ person i vit rock.!

I den första försöksserien var 65 % av försökspersonerna beredda att utdela den starkaste stöten på 450 volt.!

Generell slutsats !

Lydnad mot auktoritet + distans till offret är avgörande för bered-

villigheten att tillfoga andra smärta (med livsfarliga medel)!

(9)

Brownings ”Ordinary Men” (1992)

•  Studie av rättegångs- protokoll.

•  Soldater som

åtalades bl.a. för massavrättning av judar.

Varför handlade de som de gjorde?

•  Flera faktorer var viktiga: nazistisk

indoktrinering, lydnad för auktoriteter,

karriärslystnad.

•  Den avgörande faktorn var grupp- påverkan: kamrat- trycket.

(10)

TERRORDÅDEN I NORGE 2011

(11)

Ser sig själv som en korsriddare, som

verkar för en god sak (försvara den kristna civilisationen)

Konspirationsteorier, domedagsprofetior, nationalism, anti-

multikulturalism, islamofobi

•  Uppsåt

•  Politiskt motiv

•  Planering

•  Manifest

•  Uppmärksamhet – marknadsföra idéer

(12)

Ser sig själv som en korsriddare, som

verkar för en god sak (försvara den kristna civilisationen)

Konspirationsteorier, domedagsprofetior, nationalism, anti-

multikulturalism, islamofobi

(13)

Ansvarig eller sjuk?

Instrumentell rationalitet (mål/medel) — Högt utvecklad, med tanke på planeringen

Emotionell kapacitet — Han har uppgivit att det var ”fruktansvärt” att döda ungdomarna Rättfärdigande — ”I sitt huvud” var han

”tvungen” att göra det

Ändamålet helgar medlen? eller Röster i huvudet?

Rättsmedvetande — Han anser inte att det han gjort är brottsligt

(14)

Förvrängda idéer och

bergfast

trosvisshet

•  Skeva trosföreställningar

•  Partiska värderingar

•  Fanatism

Det sätt på vilket tros- föreställningarna och

värderingarna omfattas:

kognitivt oflexibelt – de är immuna mot kritik och nyansering

Personer som inte håller med har fel och är fiender, som måste underkuvas

eller offras.

“Fastän detta är galenskap, så är det likväl metod däri”.

W. Shakespeare, Hamlet 2:2

(15)

I vilka miljöer har han varit, där en radi-

kalisering har kunnat äga rum? Som gjort honom beredd att gå från ord till handling?

Diskussionen hittills har förutsatt att det

måste vara någon typ av kontext som har gjort honom till terroristisk aktivist.

(16)

Fallet Adolf Eichmann – två studier

Hannah Arendt

1906-1975, tysk-judisk filosof

David Cesarani

f 1956, engelsk historiker

Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare, kap 14

(17)

•  Avdemonisering

•  Eichmann var inget sadistiskt monster, utan en torr och smådum ansiktslös byråkrat

•  Han var inkompetent, obegåvad och misslyckad och hyste en gränslös beundran för Hitler

Eichmanns banala ondska

Auktoritetsbunden snarare än grundad på

genuin övertygelse, fantasilös, uttryckt med ett torftigt, schablonmässigt språk, tekniskt

orienterad (robotaktig)

(18)

Rationalitet, ondska, kontext!

•  Eichmann var en

osjälvständig kugge i Nazitysklands effektiva byråkratiska maskineri

•  Nazismens projekt var rationellt utformat

(medel - mål)

•  Strukturell och kollektiv rationalitet

•  Det spelade ingen roll att Eichmann var

obegåvad och oideo- logisk. De rationella

besluten fattades högre upp i hierarkin.

•  Eichmanns personlig- het (rigid auktoritets- bundenhet) gjorde honom till en mass- mördare i denna kontext.

(19)

Karaktäristik av Eichmann

•  Intelligent, skicklig och effektiv

•  Ideologiskt driven – stark nazistisk och antisemitisk övertygelse (extremism och fanatism)

•  Gradvis brutalisering under kriget i takt med att arbetsuppgifterna blev alltmer brutala

(20)

Rationalitet, ondska, kontext!

•  Byråkratin i Nazi-

Tyskland var ineffektiv.

Olika enheter och makthavare mot- arbetade varandra.

•  Eichmann var rationell och lyckades med att manövrera i ett ”admini- strativt kaos”

•  Strukturell och kollektiv irrationalitet

•  Eichmanns individuella rationalitet var nöd-

vändig för hans framgång.

•  Men det var inte hans karaktär och personlig- het som gjorde honom till massmördare, utan i stället utvecklingen i det omgivande samhället och krigsapparaten.

(21)

Metod och material

•  Både Arendt och Cesarani har använt sig av kvalitativa metoder (djuptolkning av källor).

•  Arendt baserar sina slutsatser på observa- tioner av Eichmanns uttalanden och

beteende i rättegången 1961.

•  Cesarani använder sig av skriftligt material: en enormt omfattande

dokumentation från Nazi-Tyskland.

(22)

Tillförlitlighet?

•  Arendt är djupt

förtrogen med ”det tyska” – språk, kultur, samhälle. Det ger

henne en ”förförståelse”

som låter henne

komma nära tolknings- objektet (Eichmann), men innebär att det är svårt att upprätthålla en sund kritisk distans.

•  Cesarani saknar denna förtrogenhet, men har med ”friska ögon”

kunnat studera ett

större material. Hans beskrivning av den

tyska byråkratin får stöd av annan historisk

forskning.

(23)

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :