1
REDOVISNING
2014-02-24
Dnr 4.1.17 -12399/13
Växt- och miljöavdelningen
Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17
Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram fått tre åtgärder riktade till sig.
De syftar till att minska jordbrukets påverkan i vattenförekomster som inte uppnår god
ekologisk eller kemisk status. I följande återrapportering beskrivs det arbete som utförts sedan återrapporteringen år 2013.
Åtgärd 15
Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
1. Hur har arbetet med Greppa Näringen fortsatt under 2013?
Individuell rådgivning till lantbrukare
Rådgivningen i Greppa Näringen syftar till att minska påverkan på vattendragen när det gäller tillförseln av fosfor, kväve och rester av bekämpningsmedel. Därutöver omfattar rådgivningen även klimatpåverkan av växthusgaser. Under 2013 har rådgivningsaktiviteten varit i nivå med åren 2011 och 2012, med 4151 gårdsbesök. Se vidare fråga 4a.
Fortbildning av rådgivare inom Greppa Näringen
Jordbruksverket genomför inom Greppa Näringen utbildningsdagar för rådgivare som bland annat syftar till att skapa förutsättning för rådgivningsarbetet i näringsbelastade områden.
Markfrågorna har kommit i fokus under de senaste åren och en gröda med bra rotutveckling tar upp markens växtnäring effektivt och minskar risken för t ex fosforförluster via yterosion och stående vatten. Under hösten 2013 genomfördes två fortbildningsdagar i följd; dag ett om växtföljder och bördighet och dag två, om markpackning med 31 deltagare vardera dagen. En kursdag om betesdrift och en om vallodling anordnades med 38 respektive 28 deltagare.
Dagarna syftade till att öka kunskapen om hur andelen gårdsnära foder kan öka. Bibehållen och ökad vallodling innebär i förhållande till annan odling, mindre kväveförluster till vattendragen.
Arbetet med att peka ut och ompröva vattenskyddsområden fortsätter i Sverige. I Greppa Näringen finns ett särskilt rådgivningsbesök för lantbrukare med mark inom
vattenskyddsområden. Fokus är användning av växtskyddsmedel, men risken för
näringsläckage diskuteras också vid besöket. En kursdag för rådgivare genomfördes under hösten med 29 deltagare och hade fokus på det nya dataprogrammet MACRO DB som har
2
utvecklats vid SLU. Med hjälp av programmet kan risken för förluster av växtskyddsmedel beräknas beroende på val av växtskyddsmedel, lerhalt i marken, nederbörd i området m.m.
Programmet har börjat användas av kommunernas miljöinspektörer och det bör även kunna vara ett positivt redskap för rådgivare och lantbrukare.
2. Beskriv övrigt arbete med åtgärd 15 under 2013.
Nollrutor och regional rådgivning
Under 2013 har det projekt med s k nollrutor som påbörjades under 2012, fortsatt. Projektet pågick under våren i jordbruksintensiva områden kring Uppsala, Linköping, Skara och Skånes västkust. Personal från Jordbruksverkets regionala kontor anlade rutor i höstvete- och några vårkornfält. Rutorna lämnades ogödslade, medan resten av fälten gödslades som vanligt. Med hjälp av handburen N-sensor mättes och beräknades grödans kväveupptag veckovis fram till tidpunkten för eventuell kompletteringsgödsling med kväve (början av juni). Mätningarna rapporterades varje vecka till rådgivare som deltog vid telefonmöten för
växtskyddscentralernas prognos- och varningstjänst. Resultaten publicerades också i form av växtnäringsbrev på Jordbruksverkets hemsida.
Förhoppningsvis kan avläsning av kvävestatusen i nollrutor bidra till att gödsling med givor som överstiger grödas behov undviks. När resultat finns från flera års mätningar kommer förståelsen öka för hur kväveupptaget speglar gödslingsbehovet. En svårighet som kvarstår är dock att förutse kommande skörd. Mätningarna planeras att fortsätta under 2014.
Jordbruksverkets personal medverkade även på studieresor för rådgivare med information om fältförsök under växtsäsongen och vid planering av fältförsök och resultatredovisning på vintermöten. Denna bevakning av miljöfrågor inom växtnäringsområdet vid sidan av Greppa Näringen bedrivs i de jordbruksintensiva slättområden där regionala kontor finns.
Jordbruksverket anordnade en tvådagarskurs i Malmö med omnejd, med besök på ett antal våtmarker i fält. Representanter för länsstyrelsen i Skåne, vattenråd och konsulter deltog och berättade om sitt arbete. Diskussion fördes om hur olika länsstyrelser jobbar, utformning av våtmarker för olika syften, våtmarker och dränering samt utvärdering av våtmarker ur naturvärdesperspektiv. Kursen riktade sig till handläggare, rådgivare och andra som arbetar med våtmarker på länsstyrelserna. Kursen planerades i samarbete med länsstyrelsen i Skåne.
3. Beskriv kortfattat hur samverkan med länsstyrelserna har sett ut under 2013.
Jordbruksverket som leder Greppa Näringen har överlåtit till länsstyrelserna att prioritera sakområden och geografiska områden för rådgivning. Länsstyrelserna använder medel från Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter som Jordbruksverket tilldelat för att genomföra verksamhet riktad till lantbrukare. Länsstyrelserna gör prioriteringar inom Landsbygdsprogrammet tillsammans med aktörer (partnerskap) i respektive län. En
övergripande prioritering sker dock via Greppa Näringens styrgrupp genom fördelningen av medel. Län med nitratkänsliga områden och intensiva jordbruksområden med övergödda vattendrag är prioriterade. Länsstyrelserna har haft olika strategier för att arbeta med Greppa Näringen. De länsstyrelser som arbetat med Greppa Näringen under flera år och som haft relativt sett mycket pengar att tillgå, har låtit lantbrukare i målgruppen ”gårdar med mer än 25 djurenheter och/ eller över 50 hektar åker”, anmäla sig efter intresse. Länsstyrelser som
tillkommit under senare år och som haft mindre summor att använda för Greppa Näringen t ex i Värmlands län har erbjudit rådgivningen stegvis till lantbrukare i olika avrinningsområden.
Samarbetet mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket inom Greppa Näringen sker genom länsstyrelserepresentation i styr- och projektgrupp, samt genom att en samordnare för
3
länsstyrelserna ingår i projektledningen, 40 %- tjänst. Länsstyrelserna rapporterar vad som görs i de olika länen. Initiativ tas t ex till olika informationsmaterial och kurser för rådgivare.
Två gånger under 2013 sammanträdde ett s.k. länsstyrelseråd med samtliga län representerade och Jordbruksverket, då samarbetsformer diskuterades bl.a. vattendragsarbetet. Rådet leds av samordnaren.
Länsstyrelserna ordnade vid sidan av den enskilda rådgivningen gruppträffar kombinerat med enskilda besök kring utpekade vattenförekomster i grupper om ca 8 lantbrukare. I Skåne, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län, registrerades under året -261
lantbrukardeltagare på 34 träffar, i ca 22 vattendragsgrupper.
Det vanligaste tillvägagångssättet för vattendragsarbetet var att länsstyrelserna utnyttjade LRF-, lantbruks- och andra register för att bjuda in lantbrukare i utpekade avrinningsområden.
Länsstyrelserna begränsade inte målgruppen, utan välkomnade lantbrukare till gruppträffar från angränsade geografiska områden och de med mindre lantbruk än den allmänna
målgruppen för Greppa Näringen. I några län drev länsstyrelserna grupperna i egen regi och i andra län upphandlade man verksamheten av konsulter.
4. I återrapportering för 2012 uppskattade ni åtgärdens status till slutet av 2013 som till vissa delar både ”inte påbörjad”, ”pågående” och ”färdigställd”. Hur bedömer ni åtgärdens status nu?
A) Hur många rådgivningar är genomförda under 2013 med relevans för vattenförvaltningen?
Under 2013 gjordes 4151 gårdsbesök på 3365 gårdar, varav 487 besök (12 %) var startbesök hos lantbrukare som tidigare inte deltagit i rådgivningen. Det innebär att aktiviteten var i nivå med åren 2011 och 2012. Fältåtgärder såsom strategier för kväve- och fosforförsörjning, minskad markpackning, precisionsodling, test av mineralgödselspridare och översyn av dränering, behandlades vid 855 (21 %) rådgivningsbesök. Av dessa var 113 besök rådgivning om fosforgödsling och åtgärder som minimerar fosforförluster. Anläggning och skötsel av våtmarker var temat vid 291 (7 %) rådgivningar. Hantering och bekämpningsstrategier vid användning av växtskyddsmedel inom och utanför vattenskyddsområden diskuterades vid 217 (5 %) besök.
Delar som mer gäller klimatförändringar än vattenkvalitet togs upp vid 568 besök (14 %) och gällde kartläggningar av växthusgasutsläpp i produktionen och möjligheten till
energieffektivisering. Vissa frågor som berör vattenförvaltningen såsom risken för
översvämningar vid ett förändrat klimat framöver, diskuterades översiktligt vid dessa besök.
Vid övriga 1733 (41 %) rådgivningsbesök diskuterades växtnäringsbalanser, stallmiljö, lagring av stallgödsel, samt effektivare växtnäringsutnyttjande i både växtodling och djurhållning. Dessa råd resulterar förhoppningsvis i en effektivare produktion och i förlängningen till minskad tillförsel av kväve och fosfor till fälten och minskat ammoniaknedfall på mark och vatten.
Flest rådgivningar utfördes i de jordbruksintensiva länen Västra Götaland, Skåne,
Östergötland, Hallands och Kalmar län. I de fem län som påbörjade rådgivning under 2011;
Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län utfördes totalt 328 gårdsbesök, vilket är en betydande ökning, drygt 230 fler än året innan.
4
Individuell rådgivning i Greppa Näringen 2013 uppdelat på sakområden, totalt 4151 besök.
Jämfört med 2012 ökade framförallt rådgivningsbesöken om dränering, klimat och energi, medan besöken då en växtnäringsbalans beräknades, minskade i antal. Även besök som gäller våtmarker var färre än 2012, vilket främst torde bero på osäkerhet kring möjligheten att
finansiera nya våtmarker i det kommande landsbygdsprogrammet och framförallt under 2014.
B) Hur många nya medlemmar har Greppa Näringen fått under 2013?
För att som lantbrukare få delta i rådgivningen krävs ett medlemskap och en underskrift för att data från rådgivningarna ska kunna samlas i en databas för statistiska ändamål. Det finns olika former av medlemskap. 1) Rådgivningsmedlemmar får återkommande besök. Kategorin 2) endast våtmarksrådgivning är till för markägare som inte driver aktivt jordbruk. Därutöver finns en kategori för medlemmar i 3) vattenskyddsområde, med så pass små gårdar i
vattenskyddsområden att de inte kvalificerar för återkommande besök. Den sista kategorin 4) endast IT-tjänster innefattar de som endast vill utnyttja tjänster på hemsidan, såsom att beräkna växtnäringsbalans över nätet.
För närvarande finns 8345 rådgivningsmedlemmar, 1614 endast våtmarksrådgivning, 87 endast vattenskyddsområde och 1095 endast IT-tjänster. Totalt antal medlemmar alla kategorier är således 11141.
Under 2013 tillkom netto 297 rådgivningsmedlemmar, flest (151) i de län som påbörjade verksamheten först år 2011; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarna och Gävleborgs län. Totalt tillkom 74 i kategorin endast våtmark och 44 till ”endast vattenskydd”.
Medlemskategorin -endast IT, minskade med 82 st under året, troligen som en följd av att de överfördes till rådgivningsmedlemmar. Total nettoökning alla kategorier var 333 st.
C) Hur stor andel av lantbrukare/lantbruksföretag inom varje åtgärdsområde (eller annan lämplig geografisk skala) är medlemmar i Greppa Näringen?
I Bottenvikens vattendistrikt utfördes ingen rådgivningsverksamhet i Greppa Näringen.
Inte heller för Bottenhavets vattendistrikt redovisades någon verksamhet. Viss Greppa Näringen-verksamhet bedrevs trots allt i dessa två distrikt inom klimat och energiområdet, men utan att lantbrukarna registrerades som medlemmar. De besök som utfördes i Dalarnas och Gävleborgs län skedde främst i länens södra slättområden och all rådgivning redovisas därför för Norra Östersjöns vattendistrikt.
32%
9%
2%
5% 8%
7%
14%
4%
12%
7%
växtnäringsbalanser gödsling
precisionsodling markstruktur växtskydd vall o bete klimat, energi Stallmiljö Utfodring våtmark
5
Till Norra Östersjöns vattendistrikt fördes förutom Dalarnas och Gävleborgs län, även rådgivning som utfördes i Stockholms, Uppsalas, Södermanlands, Örebros och Västmanlands län. Antalet aktiva rådgivningsmedlemmar är vid detta sätt att redovisa, 1145 st.
Till Södra Östersjöns vattendistrikt fördes medlemmar i Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge och Skånes län. För närvarande finns 4311 medlemmar i distriktet.
Till Västerhavets vattendistrikt räknades lantbrukare i Hallands, Jönköpings, Västra Götalands och Värmlands län. Idag finns 2889 rådgivningsmedlemmar i området.
D) Hur stor andel av jordbruksarealen inom varje åtgärdsområde (eller annan lämplig geografisk skala) får rådgivning från Greppa Näringen, med relevans för vattenförvaltningen?
Med motsvarande länsindelning som under 4c, blev resultatet att vid årsskiftet 2013-2014 fanns 486500 av totalt 933700 ha åker i Södra Östersjöns vattendistrikt på gårdar vars brukare är medlemmar i Greppa Näringen, vilket motsvarar 52 procent. Motsvarande för Västerhavets vattendistrikt var 290400 av 772000 ha (38 procent) och för Norra Östersjöns distrikt 173600 av 709400 ha (25 procent). Eftersom 3365 lantbrukare av totalt 8430 med uppgifter om areal registrerat fick rådgivningsbesök under 2013, gavs det under året rådgivning till lantbrukare på gårdar med sammanlagt ca 379 000 ha, om det antas att de 3365 lantbrukarnas åkerareal motsvarar medelarealen på Greppa Näringens gårdar.
E) Har arealen som får rådgivning med relevans för vattenförvaltningen ökat eller minskat under 2013? Hur stor är ökningen/minskningen?
Sammanlagd areal på gårdar som får rådgivning har ökat i alla tre vattendistrikt under det senaste året. I Södra Östersjöns distrikt med 27000 ha, i Västerhavet med 22300 ha och i Norra Östersjöns distrikt med 24600 ha. Omräknat till procentenheter blir det 2,9
procentenheter i Södra respektive Västerhavets distrikt och med 3,5 procentenheter i Norra Östersjöns distrikt.
F) Hur stor minskning av tillförseln av fosfor och kväve uppskattar ni att rådgivningen har bidragit till?
Det är mycket svårt att uppskatta rådgivningens effekt för förluster av fosfor och kväve för ett enskilt år. En ny uppföljning av växtnäringsbalanser och andra gårdsdata planeras att bli genomförd under 2014. Den senaste sammanställningen gjordes hösten 2011. Då beräknades överskotten i växtnäringsbalanserna i medeltal för ca 6 år ha minskat med 2485 ton kväve och 1260 ton fosfor (Rapport från Greppa Näringen, 2011-”Ett decennium av råd som både lantbruket och miljön tjänar på” 68 s). Utslaget för ett år skulle det motsvara 410 ton kväve och 210 ton fosfor. För att uppskatta vad minskningen av överskotten betyder för förluster av fosfor och kväve till vattendragen behöver dock andra typer av beräkningar utföras.
Inte påbörjad, pågående och färdigställd- Vad händer under 2014?
Eftersom Greppa Näringen är beroende av anslag från EU:s landsbygdsprogram och det fortfarande saknas besked om hur mycket som kommer att beviljas, så finns det oklarheter inför 2014. Vissa medel finns kvar och möjliga att utnyttja från det tidigare
Landsbygdsprogrammet. När det gäller enskild rådgivning var målet att 375 lantbrukare ska få sitt första besök under 2013 och utfallet blev 487. En preliminär målsättning inför 2014 är oförändrat 375 startbesök. Planen är att de fyra norrlandslänen ska ingå i Greppa Näringen framöver, men troligen kommer denna verksamhet inte igång under 2014. I några av
rådgivningsbesöken är anslutning till miljöersättningar ett viktigt råd. Eftersom flera av dessa ersättningar inte är möjliga att förlänga under 2014, t ex fånggrödor, skyddszoner, våtmarker och utvald miljö, kan det komma att innebära en något minskad efterfrågan på en del av
6
besöken i Greppa Näringen under året. Målet är att utföra ca 3500 enskilda rådgivningar förutom startbesöken.
Under 2012 och 2013 har flera av länens länsstyrelser upphandlat och drivit
vattendragsgrupper kopplat till prioriterade vattenförekomster. Ofta förväntas dessa arbeta under 1,5 till 2,5 år och några grupper fortsätter arbetet under 2014, men det är oklart om man startar nya med tanke på osäker finansiering.
Efter 4-7 besök genomförs ett uppföljningsbesök då rådgivaren dokumenterar vilka
miljöåtgärder som utförts på gården. Under 2013 utfördes 276 sådana besök och under 2014 beräknas behovet vara större. Efter uppföljningsbesöket tar lantbrukaren ställning till om han eller hon fått tillräckligt med rådgivning och övergår då eventuellt i ett mindre aktivt
medlemskap. De flesta väljer dock att fortsätta i projektet men med längre intervall mellan besöken på gården.
5. Många myndigheter har haft svårt att ta fram kostnader för det arbete som utförs kopplat till åtgärdsprogrammet för vatten. Ofta beror det på att arbetet går in i den ordinarie verksamheten och finansieras av ramanslag eller liknande.
a) Går det att specificera kostnader för åtgärdsarbete kopplat till vattenförvaltningen och finns det instrument för att göra det?
Totalt för länen och centralt vid Jordbruksverket beräknas Greppa Näringens verksamhet ha kostat nära 48 miljoner kr under 2013. Motivet är att minska påverkan på inlands- och kustnära vatten, men även på havet i stort, vilket främst hänger samman med Sveriges åtagande enligt BSAP. Av fråga 4 ovan framgår att startbesök, fältåtgärder, våtmarker och växtskyddsråd omfattar 45 procent av alla rådgivningsbesök. Denna rådgivning har en nära koppling till vattendragsarbetet. Av antalet besök gällde 14 % klimat och energi och kan inte direkt räknas till åtgärdsprogram för vatten. Övriga 41 procent av rådgivningar kan uppskattas att till 50 procent har bäring på åtgärdsprogrammet för vatten. Således bör 65,5 procent av 48 miljoner kunna uppskattas vara Greppa Näringens årliga bidrag till åtgärdsprogrammet, vilket innebär en kostnad om 31 miljoner kr. Om Jordbruksverkets övriga regionala verksamhet inom växtnäringsområdet läggs, till torde siffran 33,5 miljoner vara en välgrundad skattning.
Under åtgärd 17 anges att kostnaden för rådgivning och information om växtskyddsåtgärder i Greppa Näringen uppskattas till 3,2 miljoner under 2013. Dras den siffran bort från denna redovisning blir totalkostnaden för växtnäring 27,8 miljoner med övrig regional verksamhet inom växtnäringsområdet inräknat, 30,3 miljoner.
B) Hur finansierar ni denna kostnad.
Greppa Näringen finansierades under 2013 med hjälp av moduleringsmedel inom Landsbygdsprogrammet för 1) vattenkvalitet och klimat (från EU:s budget) 2) återförda miljöskatter (nationella medel) 3) miljöförbättrande åtgärder för energieffektivisering (nationella medel), samt 4) landsbygdsprogrammet via länsstyrelserna (50 % nationella och 50 % EU-medel). Således kom finansieringen från olika källor.
C) Är finansieringen tillräcklig för att täcka åtgärdens behov?
Under 2013 var finansieringen tillräcklig, men under 2014 tillförs projektet varken medel för miljöförbättrande åtgärder, återförda miljöskatter (tidigare skatt på mineralgödsel) eller särskilt utpekade s k moduleringsmedel från EU- budgeten. Vissa medel är kvar från det tidigare landsbygdsprogrammet och miljöskatterna är inte fullt utnyttjade. Dessa medel kan användas även under 2014, men verksamheten är trots det beroende av nya anslag och att dessa kan börja utnyttjas senast under juni månad. I en strategiplan för Greppa Näringen framöver är det mer än tidigare som planeras att ingå, vilket leder till behov av höjda anslag.
7
Exempel en ökad satsning på växtskyddsfrågor (IPM), mer på markavvattning och fosforåtgärder samt nya geografiska områden.
Åtgärd 16
Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Havs- och
vattenmyndigheten, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med
vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.
1. Hur har arbetet med åtgärd 16 fortsatt under 2013?
I Jordbruksverkets återraportering för 2012 beskriver vi arbetet med projektet ”Styrmedel för bättre vattenkvalitet” och det tekniska underlag som Jordbruksverket tog fram tillsammans med Skogsstyrelsen inför nästa programperiod av landsbygdsprogrammet (2014-2020).
Landsbygdsprogrammet är inte klart när detta skrivs och vilka åtgärder, med betydelse för vattenkvaliteten, som slutligt kommer med i programmet är inte känt.
2. Beskriv kortfattat hur samverkan med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har skett under 2013.
Ingen samverkan har skett specifikt inom ramen för åtgärd 16 med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten under 2013.
3. I återrapporteringen för år 2012 uppskattade ni åtgärdens status i slutet av år 2013 som både ”pågående” och ”färdigställd” för olika delar av åtgärden. Hur bedömer ni åtgärdens status nu?
På samma sätt.
Kommentar:
Bedömningen för 2012 grundades på att projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet hade avslutats i juni 2012 och att förslag till ersättningsformer för förbättrad vattenkvalitet lämnades i Jordbruksverkets tekniska underlag för nästa landsbygdsprogram, samtidigt som det var oklart vilka åtgärder skulle komma med i landsbygdsprogrammet. Det är i nuläget fortfarande okänt vilka åtgärder som slutligt kommer med i programmet.
A) Hur har arbetet med att utveckla styrmedel lett till att fysiska åtgärder genomförts, som inte annars skulle ha kommit tillstånd?
Eftersom landsbygdsprogrammet inte är klart är det för tidigt av besvara frågan.
B) Vilket övrigt arbete inom ramen för åtgärd 16, med bäring på vattenförvaltning, har genomförts 2013?
En översyn av de känsliga områdena enligt nitratdirektivet ska genomföras en gång vart fjärde år. Jordbruksverket har under 2013 inlett arbetet med att ta fram ett underlag för översynen som ska vara klar under 2014. De åtgärder som behöver genomföras i känsliga områden är så kallade grundläggande åtgärder i åtgärdsprogrammen.
8
I rapport 2012:34 beskrivs Jordbruksverkets regeringsuppdrag att analysera och genomföra särskilda insatser för att stärka och effektivisera tillsynen inom växtnäringsområdet. En särskild insats var att genomföra en tillsynskampanj för landets kommuner under 2012. Vid utvärderingen av 2012 års tillsynskampanj Effektiv näring framkom det att kommunens miljöinspektörer uppskattade tillsynskampanjen och att de önskade att Jordbruksverket genomför fler tillsynskampanjer. Inspektörerna tycker att tillsynskampanjer ger dem ett bra stöd för att göra effektivare tillsynbesök. De uppskattade särskilt projektets webbforum.
Jordbruksverket fick möjlighet att förlänga projekttiden för Effektiv Näring med ytterligare ett år och genomförde då en mindre tillsynskampanj om hantering av hästgödsel och ett
informationsprojekt om egenkontroll på jordbruken. All vägledning skedde via webbforumet.
Forumet har utvecklats ytterligare under 2013 och är tänkt att bli Jordbruksverkets huvudsakliga kanal för tillsynsvägledning inom miljöbalksområdet gentemot
kommuninspektörerna. Webbforumet var från början enbart inriktat på frågor gällande växtnäringslagstiftningen. Under 2013 har området utvidgas och omfattar nu även växtskyddsmedelslagstiftningen.
För att kunna ge en bra tillsynsvägledning inom området egenkontroll på jordbruken behövde problemställningen utvecklas och konkretiseras. En enkät om kommunernas syn på
egenkontrollarbetet lades ut på projektets webbforum. Jordbruksverket valde sedan att fokusera på att ta fram ett material som i första hand vänder sig till jordbrukaren som ska utföra egenkontroll på sin verksamhet. Materialet finns publicerat på jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se/egenkontroll och består av information och exempel anpassade direkt till jordbruksverksamheter. För att underlätta för miljöinspektörerna har Jordbruksverket tagit fram en informationsfolder som kan delas ut till jordbrukaren vid inspektionen. Foldern innehåller bakgrundsinformation om vad egenkontroll innebär och vad den ska omfatta samt hänvisning till vår webbplats. Under tillsynsfliken på jordbruksverkets webbplats finns tillsynsvägledning som riktar sig direkt till miljöinspektörerna som ska bedriva tillsyn på egenkontrollen. Tillsynsvägledningen är tänkt att hjälpa inspektörerna att bedöma om egenkontrollen som jordbrukaren utför är tillräcklig eller om kompletteringar behövs.
C) Hur stor minskning av tillförseln av fosfor och kväve uppskattar ni att arbetet med åtgärden har bidragit till?
Se svar under A)
4. Många myndigheter har haft svårt att ta fram kostnader för det arbete som utförs kopplat till åtgärdsprogrammet för vatten. Ofta beror det på att arbetet går in i den ordinarie verksamheten och finansieras av ramanslag eller liknande.
A) Går det att specificera kostnader för åtgärdsarbete kopplat till vattenförvaltningen och finns det instrument för att göra det?
Det saknas instrument för att göra en sådan specificering. Arbetet med åtgärden bedrivs inte avskilt från den övriga verksamheten eller finansieringen. Åtgärdsarbetet i jordbrukssektorn för att förbättra vattenkvaliteten kan uppfylla flera syften som nära hänger ihop, t.ex. att uppfylla miljökvalitetsmål, införliva andra EU-direktiv som nitratdirektivet eller genomföra nationella åtgärder enligt BSAP.
9 B) Hur finansierar ni denna kostnad.
Arbetet med åtgärd 16 finansieras genom Jordbruksverkets förvaltningsanslag. Den utveckling av webforumet som skedde under 2013 finansierades med projektmedel.
C) Är finansieringen tillräcklig för att täcka åtgärdens behov?
Under 2013 genomfördes inga större utredningar eller projekt med direkt koppling till åtgärd 16, som behövde utökad finansiering. Svaret avser kostnader vid Jordbruksverket inte själva åtgärdskostnaden.
Åtgärd 17
Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med
vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
1. Hur har arbetet med åtgärd 17 fortsatt under 2013?
I följande avsnitt beskrivs det arbete som Jordbruksverket bedriver med målet att minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket och att uppnå en
behovsanpassad bekämpning. Det leder i förlängningen till en minskad tillförsel eller risk för tillförsel till våra vattenmiljöer. Detta arbete har även beskrivits i tidigare återrapporteringar så här tas endast sådant upp som i något avseende inte redogjorts för tidigare år.
Vid halvårsskiftet 2013 skickades Handlingsplanen för hållbar användning av
växtskyddsmedel 2013-2017, till EU. I den fastställs kvantitativa mål, riktmärken, åtgärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av
bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Jordbruksverket har ansvar för att följa upp och utvärdera de åtgärder som anges i handlingsplanen samt även för att genomföra vissa av åtgärderna. Det handlar främst om åtgärder kopplade till rådgivning och information om integrerat växtskydd, dvs. behovsanpassad användning och tillämpning av alternativa metoder och tekniker.
Jordbruksverket har fortsatt arbetet med att genomföra direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Fokus i arbetet har främst varit på följande delar i direktivet:
arbetet med att införa integrerat växtskydd (IPM) i rådgivningen och i behörighetsutbildningar
arbetet med obligatoriska funktionstester av lantbrukssprutor
en ny kursplan för behörighetsutbildningen
I arbetet med integrerat växtskydd har en rådgivningsmodul utvecklats som ska användas inom ramen för Greppa Näringens rådgivning till lantbrukare. Modulen kommer att tas i bruk under 2014.
Växtskyddscentralerna arbetar med rådgivning och kunskapsunderlag för att minska
miljöeffekterna av växtskydd i jordbruket. Inför införandet av integrerat växtskydd har vi fått möjlighet att satsa extra på prognos och varning, ta fram vägledningar för enskilda grödor och jobba extra med webbinformation. Vi har också kunnat ge medel till flera försöks- och
utvecklingsprojekt.
10
Projektet Säkert växtskydd har fått resurser för att fortsätta arbetet med att öka säkerheten för lantbrukare i samband med användning av växtskyddsmedel. I projektet ingår t.ex. att sprida kunskap om en säker hantering på gården i hela kedjan, från påfyllning till rengöring av sprutan och lagring av produkter. Medelstilldelningen gör att projektet kan drivas vidare även under 2014. På hemsidan: www.sakertvaxtskydd.se finns mer information.
Prioriteringen av insatserna sker till stor del via arbetet med Greppa näringen där även
rådgivning kring växtskydd ingår. Under 2013 genomfördes drygt 200 rådgivningsbesök med inriktning på växtskydd och främst hantering. Utöver det genomfördes ca 490 startbesök och ca 280 uppföljningsbesök där växtskyddsrådgivning ingår som en del. Kostnaden är skattad till ca 3,2 miljoner för år 2013. I det ingår bland annat administration, projektledning och kursmaterial samt även grupprådgivning inriktad på prognosmodeller.
2. Beskriv kortfattat hur samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen har skett under 2013?
Samverkan sker via olika uppdrag och projekt. Under 2013 har detta handlat om t.ex. att Jordbruksverket deltagit i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om nya regler för biologiska bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen deltar i projektet med att införliva direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Inom ramen för Handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel kommer sammarbetet behöva utökas och både
Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten behöver ingå i genomförandet och uppföljning av åtgärderna. Utöver det sker ett utbyte av information och diskussion av aktuella växtskyddsfrågor, inklusive vattenrelaterade frågor, mellan många olika myndigheter i Jordbruksverkets växtskyddsråd.
Växtskyddsrådet är ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan flera svenska
myndigheter och organisationer. Här deltar både Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten. Fyra möten har hållits under 2013. Flera frågor för framtidens växtskydd har diskuterats där konkurrenskraft och lika villkor för jordbruket i förhållande till våra konkurrentländer var en av de viktigaste. Ett annat prioriterat område under året var den nya handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel inklusive tillämpningen av integrerat växtskydd (IPM). Ett möte fokuserade helt på alternativa metoder till kemiska växtskyddsmedel för kontroll av skadegörare och ogräs.
Samverkan med länsstyrelserna sker främst via Greppa Näringen.
3. I återrapporteringen för 2012 uppskattade ni åtgärdens status vid slutet av år 2013 som ”pågående”. Hur bedömer ni åtgärdens status nu?
Kommentar: Pågående, men vissa delar är färdigställda t.ex. en ny handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för 2013-2017.
A) Vilket arbete tillhörande åtgärd 17, med bäring på vattenförvaltning har genomförts 2013?
Denna fråga har delvis besvarats i fråga 1.
11
Växtskyddscentralerna jobbar med rådgivning kopplat till växtskyddsfrågorna. Genom att leda verksamheten med prognos- och varning1, ta fram bekämpningsstrategier och
rådgivningsmaterial samt medverka i kurser har vi bidragit till att behovsanpassad
bekämpning tillämpas. Vi har spridit information till lantbrukarna genom växtskyddsbrev, via Jordbruksverkets webbplats och via mobilappar.
Jordbruksverket har även rådgivning och miljöersättningar kopplat till ekologisk produktion.
Jordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom
kompetensutveckling av rådgivare och lantbrukare. Våra experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och trädgårdsproduktion är regionalt placerade och arbetar i nära samarbete med rådgivningsorganisationer och forskare. Landsbygdsprogrammets mål var att 20 procent av Sveriges jordbruksmark skulle vara certifierad mark eller mark under omställning vid
utgången av 2013. Den totala arealen jordbruksmark (åkermark och betesmark) som antingen var omställd eller var under omställning till certifierad ekologisk produktion uppgick år 2012 till 478 000 hektar eller 15,7 procent av den totala arealen jordbruksmark. Det innebär att andelen areal 2012 var den samma som 2011 och att en mångårig trend av ökande ekologisk areal planat ut.
Vi har även haft en riktad satsning inom växtskyddsområdet för försöks- och
utvecklingsverksamhet bl.a. med inriktning mot integrerat växtskydd. Vårt mål med projekten är att de ska vara praktiskt tillämpbara inom 1-5 år. I denna satsning 2013 beviljade vi 1,8 miljoner till nya ettåriga projekt. Under 2013 har vi även beviljat cirka 2,45 miljoner kronor till pågående projekt om försök och utveckling inom området Giftfri miljö. Några av
projekten kan anses var relevanta för att minska påverkan på vattenmiljön.
B) Hur bedömer ni effekten av arbetet med avseende på minskade tillförsel av växtskyddsmedelsrester till yt- och grundvatten?
Vi har inte gjort någon sådan bedömning. Jordbruksverkets verksamhet sker i de områden där den största risken och påverkan med all sannolikhet finns. Huvuddelen av verksamheten är inriktad på södra Sverige, från Mälardalen och söderut, vilket täcker in de intensiva
jordbruksområdena i slättbygd. Här sker den största påverkan från växtskyddsmedel på vattenmiljöer på grund av jordbrukets struktur, till exempel de grödor som odlas. I
skogsområden och mellanbygder är djurhållning och således vallodlingen mer utbredd (och även användningen av växtskyddsmedel mindre). Här finns även merparten av den ekologiska odlingen.
4. Många myndigheter har haft svårt att ta fram kostnader för det arbete som utförs kopplat till åtgärdsprogrammet för vatten. Ofta beror det på att arbetet går in i den ordinarie verksamheten och finansieras av ramanslag eller liknande.
A) Går det att specificera kostnader för åtgärdsarbete kopplat till vattenförvaltningen och finns det instrument för att göra det?
1 Jordbruksverkets växtskyddscentraler inventerar vissa skadegörare i jordbruksgrödor. Vi följer dessa skadegörare varje år för att få en uppfattning om hur skadornas storlek varierar mellan åren och mellan olika områden i landet. Resultaten är samlade i sökbara databaser på Jordbruksverkets hemsida. Kunskapen används som ett stöd för en behovsanpassad bekämpning.
12
Vi har inga instrument för att göra en sådan specificering. Kostnaden för rådgivning med inriktning på växtskydd inom Greppa Näringen har för år 2013 beräknats till ca 3,2 miljoner kr. Se även fråga 1.
B) Hur finansierar ni denna kostnad.
Till största delen sker finansieringen av växtskyddscentralerna och Greppa Näringens växtskyddsrådgivning via landsbygdsprogrammet. Utöver det finansieras vissa delar via Jordbruksverkets regleringsbrev t.ex. försöks- och utvecklingsverksamhet.
C) Är finansieringen tillräcklig för att täcka åtgärdens behov?
Antalet vattenförekomster med status sämre än god är litet så utifrån den nuvarande
klassificeringen är finansieringen tillräcklig. Troligtvis underskattas behovet vilket gör att det är omöjligt att göra en komplett bedömning. Generellt kan sägas att det saknas tillräcklig finansiering av tillämpad forskning och forskningskompetens inom vissa delar för att jobba långsiktigt med en hållbar produktion ur växtskyddssynpunkt.
Den framtida möjligheten att bedriva rådgivning och informationsverksamhet om minskade risker vid hantering av växtskyddsmedel är helt och hållet beroende av finansiering i det kommande landsbygdsprogrammet för 2014-2020.
Övriga frågor
Hur ser ni på utvecklingen av åtgärder inom ert område i kommande åtgärdsprogram för 2015-2021?
Jordbruksverket har en dialog med Vattenmyndigheten för närvarande vad gäller utformingen av åtgärder i kommande åtgärdsprogram.
Den befintliga lagstiftningen inom växtskyddsområdet är troligtvis tillräcklig för att jobba med åtgärder för en bättre vattenkvalitet. Utmaningen nu ligger i att många myndigheter behöver samverka för att få ett effektivt och bra genomförande och en effekt av lagstiftningen i det praktiska lantbruket.
Hur kan vattenmyndigheterna fortsätta att stödja ert åtgärdsarbete med sikte på åtgärdsprogram 2015-2021?
Behoven för att minska växtskyddsmedel till vatten behöver kvantifieras. Bristen på
mätningar/kunskap eller annat underlag för att göra detta behöver tydliggöras, likaså förslag på förbättringar. Med ett tydligt underlag är det lättare att föreslå åtgärder och att rikta dessa till rätt områden.
