Institutionen för socialt arbete
___________________________________________________________
Socialt arbete på samhällsnivå, 5 hp SQ5171
Studiehandledning
Höstterminen 2016 Kursansvariga:
Katarina Hollertz och Jörgen Lundälv
Välkommen till kursen! ... 3
Lärandemål ... 4
Kursens innehåll ... 5
1. Föreläsningsserie med reflektionsgrupper ... 5
2. Fältstudiebesök ... 9
3. Paruppgift ... 11
4. ”Speed opinion” seminarium ... 12
5. Workshop ... 13
Examination ... 14
Betyg ... 14
Närvaro ... 14
Kompletteringsuppgifter ... 14
Omtentamen ... 14
GUL ... 15
Kursvärdering ... 15
Kursens lärare ... 16
Litteratur: ... 18
BILAGA I – Fältbesök i Hammarkullen ... 21
Välkommen till kursen!
Varmt välkomna tillbaks till institutionen för socialt arbete! För många av er är det den sista terminen innan ni ger er ut i arbetslivet på allvar, för andra är det en fristående kurs eller del i ett masterprogram. Denna termin är vi dessutom extra glada att kunna hälsa deltagare från projektet KUNIS (Kunskapsutveckling i samverkan) välkomna! Tillsammans ska vi belysa och problematisera socialt arbete. Genom teori och med hjälp av konkreta exempel kommer vi att närma oss olika perspektiv på socialt arbete på samhällsnivå. De konkreta exemplen är hämtade framför allt från vår egen lokala kontext, men också från andra delar av världen.
Vår ambition är att kursen ska vara intressant, utmanande och med stort utrymme för
kreativitet (både i tanke och handling). Upplägget bygger på att ni som studenter använder er av era tidigare förvärvade kunskaper och erfarenheter, och att ni delar med er av reflektioner och tankar. En målsättning är att du under kursens gång ska få verktyg och kunskap för att kunna ta plats i den offentliga debatten och hitta strategier för att arbeta med socialt arbete på samhällsnivå. Kursen har utvecklats genom synpunkter från tidigare studenter i
kursutvärderingar.
Som kursdeltagare är det mycket viktigt att du följer informationen som ges på lärplattformen GUL. Där kommer vi att vid behov att publicera viktig information om kursen. Deltagare från KUNIS kommer att få informationen från Lotta Borgström.
Lärarlaget för kursen Socialt arbete på samhällsnivå ser fram några spännande, engagerande och intensiva veckor tillsammans med er! Varmt välkomna!
Göteborg den 25 augusti 2016
Katarina Hollertz och Jörgen Lundälv Kursansvariga lärare
Lärandemål
Kursens lärandemål är fastställda av institutionens ledning, och återfinns i kursplanen. Det är detta som styr kursens innehåll. Efter avslutad kurs ska den studerande ha uppnått följande mål:
Kunskap och förståelse
• redogöra för aktuell forskning i samhällsplanering samt den möjlighet lagstiftning och konventioner ger för socionomers deltagande i samhällsplanering
• analysera och problematisera hur socionomer med hjälp av insatser på samhällsnivå och opinionsbildning kan uppmärksamma och påverka utsatta gruppers
levnadsförhållanden Färdighet och förmåga
• värdera och kritiskt granska olika forum för deltagande, information och påverkan med relevans för socialt arbete
• uppvisa grundläggande färdighet i att använda media
• identifiera och exemplifiera strategier för samverkan med idéburna organisationer och sociala rörelser i syfte att påverka samhälleliga förhållanden
Värderingsförmåga och förhållningssätt
• visa förmåga att på samhällsnivå värdera yrkesetiska principer för socionomer och professionellt förhållningssätt i socialt arbete
• sätta ord på och kritiskt reflektera kring egna värderingars betydelse för socialt arbete på samhällsnivå
Kursens innehåll
Kursen består av fem moment; föreläsningsserie med reflektionsgrupper, workshop, fältbesök (obligatoriskt), paruppgift, samt speed opinion seminarium (paruppgiften och seminariet är examinerande).
1. Föreläsningsserie med reflektionsgrupper
I föreläsningsserien kommer socialt arbete på samhällsnivå att belysas ur en rad perspektiv.
Föreläsningarna ger en bred inblick i socialt arbete på samhällsnivå. Aktuellt forskningsläge kommer att belysas, samt juridiska frågor som är relevanta när det gäller socialarbetares förutsättningar att problematisera och diskutera frågor från individ- till samhällsnivå. Ett flertal gästlärare kommer att ge konkreta exempel på hur socialt arbete på samhällsnivå kan gå till; allt från opinionsbildning i media till samhällsplanering på lokal nivå (i Sverige och andra platser i världen).
I anslutning till de flesta föreläsningar finns bokade grupprum för reflektionsgrupper. Det är studentledda tillfällen, där ni har möjlighet att diskutera med varandra och reflektera kring frågor som väcks av litteraturen och under föreläsningen. Gå till de grupprum som är bokade för era respektive speed opinion seminariegrupper som ni anmält er till (A-I). Om ni är många kan ni dela in er i mindre grupper. Ni kan även använda grupprum som finns bokade via time- edit alt. sitta någon annanstans. Kursens föreläsare har skickat med reflektionsfrågor som ni kan utgå från, om ni vill. Det är en god idé att börja reflektionsgrupperna med att ni
presenterar er för varandra. Gå laget runt och fånga upp tankar och funderingar som ni har.
Föreläsning 1
Titel: Stadsutveckling – lokala utmaningar och möjligheter Föreläsare: Lars Lilled
Litteratur: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, S 2020 websida
Reflektionsfrågor: Hur ser du på socialarbetares förutsättningar att vara en aktör i stadens (byns, lokalsamhällets) utveckling? Är social hållbarhet något som vi kan relatera till och arbeta för – hur? Hinder, möjligheter, utmaningar?
Föreläsning 2
Titel: Socialarbetarens roll i den offentliga debatten – från ett förvaltnings-perspektiv
Föreläsare: Ulla-Karin Moberg
Reflektionsfrågor: Hur upplever du att kommunalt socialt arbete skildras i medier?
Hur skulle man kunna jobba med medier (även sociala) i socialt arbete – ur ett förvaltingsperspektiv?
Föreläsning 3
Titel: Kunskapsutveckling i samverkan – KUNISprojketet Föreläsare: Lotta Bergström samt företrädare för organisationer Litteratur: http://www.kunis.se
Reflektionsfrågor: Vad kan det innebära att ”skapa kunskap i samverkan”?
Erfarenheter, tankar, reflektioner?
Föreläsning 4
Titel: Socialt arbete i media. Hur ser debatten ut? På vems villkor? I vilket syfte? Från individperspektiv till samhällsstruktur.
Föreläsare: Helena Östlund
Litteratur: Tidskriften Socialpolitik, Wallin
Reflektionsfrågor: Tror du att du kommer att ha kontakt med media i ditt jobb? På vilket sätt? Hur kommer du att agera i så fall?
Hur tycker du att sociala frågor belyses i media? Vad kan bli bättre? Hur?
Föreläsning 5
Titel: Hur arbetar vi förebyggande mest effektivt?
Föreläsare: Charlotta Thodelius Litteratur: Persson et al, Silva
Reflektionsfrågor: Hur ser du på socialarbetares roll och förutsättningar att arbeta förebyggande?
Föreläsning 6:
Titel: I huvudet på en pennfäktare. Tips och råd om opinionsbildning.
Föreläsare: Jörgen Lundälv Litteratur: Lundälv, Becevic
Reflektionsfrågor: Vilka erfarenheter har du själv av att skriva?
Har du skrivit insändare och debattartiklar i media?
Läser du debattsidorna/opinionssidorna i tidningarna regelbundet? Varför/varför inte?
Var krävs det enligt din mening att bli en god debattör/opinionsbildare?
Föreläsning 7:
Titel: Mänskliga rättigheter – för vem och för vad?
Föreläsare: Susanne Fransson Litteratur: Staub-Bernasconi
Reflektionsfrågor: På vilket sätt är mänskliga rättigheter relevanta för socialt arbete?
Vilka är fördelarna/utmaningarna med att inta ett MR-perspektiv i socialt arbete?
Föreläsning 8 OBS! Föreläsningen finns on-line på följande länk https://www.youtube.com/watch?v=WfhFaAuDzRI Titel: Integrating Macro perspectives into Micro practices Föreläsare: Michael Lynch
Litteratur: Dominelli, valfria artiklar
Reflektionsfrågor: Is there potential within child protection social work where macro perspectives (i.e. social justice issues and language) can be
integrated into micro practices? Would BBIC need to be adapted to accompany this? Would this change conversations and
outcomes with clients? How can the experience be more
empowering and less investigatory? How can the creative arts be used to help encourage client's critical reflections of their reality?
Föreläsning 9
Titel: Välfärdspolitik och människobehandlande organisationer i omvandling - förutsättningar för socialt arbete på samhällsnivå Föreläsare: Anna Ryan Bengtsson
Litteratur: Dominelli (kap 4,5,7) Krause
Reflektionsfrågor: Vad har du för erfarenheter styrning av socialt arbete?
Hur påverkar styrningen den professionella rollen som socialarbetare?
Föreläsning 10
Titel: Aktivism och opinionsbildning i socialt arbete - exemplet kollektivt motstånd
Föreläsare: Anna Ryan Bengtsson
Litteratur: Astvik et al, Baines et al. Mizrahi et al, Trevor et al.
Reflektionsfrågor: Motstånd – vad väcker det för tankar hos dig?
Har du exempel på att medarbetare mobiliserar sig på arbetsplatser – och hur tänker du kring det?
Föreläsning 11:
Titel: Flashlights': International and Local perspectives on community social work.
Föreläsare: Michael Lynch och inbjudna gäster. Indisk gästlärare, Sarha Eng (ungdomsstrateg).
Litteratur: Jennings et al, Das et al
Reflektionsfrågor: Discuss the relationship between community approaches and traditional social work. Think about different areas within social work practice and think about what a community approach would like, e.g mental health support for homeless men. What would the intervention look like? Is it helpful to hear about international examples? If so, why? How can we adjust for cultural differences?
Föreläsning 12: OBS! Föreläsningen finns on-line på följande länk https://www.youtube.com/watch?v=5mzF6zoBKm8 Titel: Social work, Community Work and Community Planning Föreläsare: Michael Lynch
Litteratur: Dominelli, Turunen, Borell & Gerdner
Reflektionsfrågor: What commonalities do you see between community work and social work? What role can social workers play in city planning?
What is unique about our professional perspective, when compared to other professions? What do we advocate for? What
values and theoretical approaches drive our mission?
Föreläsning 13:
Titel: Whistleblowing – en rättighet och en skyldighet Föreläsare: Susanne Fransson
Litteratur: Fransson
Reflektionsfrågor: Vad har du för erfarenheter av whistleblowing – egna, någon i din närhet eller i media?
Hur kan vi förhålla oss till missförhållanden på arbetsplatser – hur kan socialarbetare agera? Exempel?
2. Fältstudiebesök
I syfte att få ökad förståelse för hur samhällsarbete, samhällsplanering och opinionsbildning kan gå till har vi organiserat två fältstudiebesök där du som student ska välja ett (1) av följande alternativ:
A) Besök på fritidsgården Mixgården i Hammarkullen. I grupper om 15-20 personer kommer ni att ta del av en verksamhet i Hammarkullen som på ett mycket konkret sätt arbetar för förändring i lokalsamhället. Förbered er på en spännande eftermiddag med många nya infallsvinklar på hur socialt arbete kan bedrivas! Särskilt fokus kommer att ligga på vilken roll socialt arbete och socionomer kan spela för att påverka sociala förhållanden i lokalsamhället. Se Bilaga 1 för ytterligare information.
Inför fältbesöket i Hammarkullen ska du läsa Fryk (2013) och fundera över följande frågor:
- Vilken betydelse har egna värderingar för socialt arbete på samhällsnivå?
- På vilket sätt kan du som socialarbetare bidra till lokal utveckling?
- Vilka kopplingar ser du mellan yrkesetiska principer och socialt arbete på samhällsnivå?
Dina reflektioner är ett underlag inför diskussionerna i Hammarkullen.
B) Besök doktorsdisputation: ”Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans.”
För att bedriva opinionsarbete och föra fram argument för förändring av sociala strukturer är kunskap centralt. Kunskap skapas på många sätt, varav forskning är en del. En stor del av den forskning som publiceras inom vårt ämne (socialt arbete) görs av doktorander. Doktorandperioden (ca 5 år) avslutas med att doktoranden försvarar sin avhandling vid en offentlig granskning (disputation). Disputationen inleds av att en opponent från ett annat universitet sammanfattar avhandlingen.
Därefter följer en diskussion om avhandlingen mellan opponent och doktoranden om avhandlingens resultat, men också kring hur doktoranden gått till väga för att komma fram till de slutsatser som dras. Efter denna diskussion avgör en
betygsnämnd om avhandlingen godkänns eller inte. Allmänheten ges alltid tillfälle att ställa frågor i slutet av disputationen.
Tid: 2 september kl. 9.15-12. Se till att vara där i god tid för att säkra en plats – det är ofta mycket folk på disputationer. Ibland drar disputationer över något på tiden och slutar strax efter tolv.
Plats: sal C22 vid Handelshögskolan.
Inför besöket vid disputationen kan ni köpa avhandlingen för 50 kr hos Ingegerd Fransen på våning 4, på institutionen för socialt arbete. Läs även (extensivt) följande länk: http://socwork.gu.se/Aktuellt/Aktuellt+Detalj/?eventId=3175157647.
Fundera över följande frågor:
1. Hur upplevde du disputationen? Reflektioner och reaktioner?
2. Hur kan forskning användas för att bilda opinion i socialt arbete?
3. Kunskapsbaserad socialt arbete - vilka förutsättningar finns för att samverka mellan forskning och praktik i socialt arbete?
Dina tankar är ett underlag inför diskussionerna i det efterföljande reflektionsseminariet som leds av Julia Bahnér.
OBS! Du väljer själv dag för ditt fältstudiebesök (se schemat för tider för respektive fältstudiebesök). Detta gör du genom att registrera dig på doodle-länkarna som finns på GUL (anslagstavlan).
3. Paruppgift
Paruppgiften görs två-och-två och ni kommer att arbeta med uppgiften under kursens gång.
Tiden är knapp, så det är viktigt att ni kommer igång med uppgiften så snart som möjligt.
Uppgiften består i att ni ska identifiera ett relevant socialt problem och föreslå åtgärder på samhällsnivå. Var tydlig med att motivera varför ert problem kräver åtgärder på
samhällsnivå. (Ni kommer att behöva använda er av mer litteratur än bara den angivna kurslitteraturen.) Motivera varför åtgärderna är angelägna, och på vilket sätt de kan bidra att minska problemets omfattning. Beskriv tydligt vilken roll socionomer/socialarbetare har, vilka organisationer som bör involveras och på vilket sätt. Tänk på uppgiften i termer av en interventionsplan på samhällsnivå. Försök vara så konkret som möjligt, men var noga med att bygga upp ert resonemang med hjälp kurslitteratur och andra referenser. OBS! Paruppgifiten ska inte överskrida fyra A4 sidor, enkelt radavstånd. Ange i paruppgiften hur ni delat upp arbetet mellan er.
Uppgiften kräver att ni självständigt parar ihop er med någon av era kurskamrater. Tänk på att göra detta så tidigt som möjligt, eftersom ni kommer att behöva jobba med uppgiften under kursen. Ni som inte har en partner är välkomna till sal D203 (kl 11-12) den 26 augusti, så ordnar vi detta.
Inlämning av paruppgiften sker via GUL och på det avslutande seminariet. Ladda upp er paruppgift i projektgruppen med samma namn som er seminariegrupp (studenter som deltar i seminarium A laddar upp i projektgrupp A osv.). Dessutom ska ni ha med en utskriven version på det avslutande speed opinion seminariet. Lämna ett exemplar till
seminarieledaren i början av seminariet. Paruppgiften ska vara tydligt märkt med namn och kurs. Uppgiften är examinerande.
4. ”Speed opinion” seminarium
På seminariet ska ni bilda opinion i frågan som ni har skrivit om i paruppgiften. Tänk brett och gärna utanför ramen. Det handlar inte om att i traditionell mening presentera kunskap om en fråga (det har ni redan gjort i er paruppgift). På seminariet ska ni istället bilda opinion i frågan. Det enda som sätter ramarna för er är idén, tiden och rummet. I alla salar kommer dator, projektor, högtalare och tavla att finnas tillgängliga. Exempel kan vara ni föreslå en kampanj, genomföra en manifestation, producera en video, hålla ett anförande, organisera ett rollspel, arrangera ett åsiktstorg, spela teater, komponera musik och så vidare. Vår uppmaning är att tänka kreativt och försöka undvika traditionella power point presentationer. Gör något ni är bekväma med, men se också seminariet som ett tillfälle att utmana er själva. Varje par har 30 minuter till sitt förfogande, varav minst 15 minuter ska lämnas för diskussion och frågor.
OBS! Om ni använder dator måste ni ha med er presentation på ett USB-minne.
Under seminariet kommer ni att väcka opinion om viktiga frågor. Vi har därför bjudit in en engagerad och intresserad publik. På varje seminarium kommer det finnas ca 15
socionomstudenter från termin 1 som är nyfikna på era tankar och på socialt arbete i stort.
Tveka inte att involvera både era kurskollegor och studenterna från termin 1 under seminariet.
Försök att vara generösa och nyfikna på varandra – det är nyckeln till intressanta och lärorika seminarier (och möten)!
Det är en god idé att börja seminariet med en presentationsrunda så att alla känner sig
välkomna. I mån av utrymme är det också värdefullt att reflektera över seminariet i sin helhet efter att alla par har haft sin presentation.
OBS! Ni anmäler er (parvis) till lämpligt seminarium på doodle-länken som finns tillgänglig på GUL.
5. Workshop
Workshopen syftar till att genom ett aktuellt exempel belysa hur vi som socialarbetare kan arbeta med frågor på samhällsnivå, och vi kommer att arbeta med kreativa metoder som bygger på delaktighet (photo voice). Välkomna till en konstruktiv, konkret och kunskapande workshop! Mer information kommer att skickas ut innan workshopen via GUL.
Examination
Kursen examineras genom en paruppgift samt aktivt deltagande i ett ”speed opinion”
seminarium.
Betyg
Som betyg används något av uttrycken ”väl godkänd” (VG), ”godkänd” (G) och ”underkänd”.
Godkänd Deltagande i ett fältstudiebesök, godkänd paruppgift samt närvaro och presentation på ett ”speed opinion” seminarium.
VG Deltagande i ett fältstudiebesök, godkänd paruppgift samt närvaro och presentation på ett ”speed opinion” seminarium. Du ska visat mycket god förmåga att kritiskt reflektera kring socialt arbete på samhällsnivå och visat kreativitet och skicklighet i att väcka opinion för en fråga.
Närvaro
Kursen bygger på en föreläsningsserie, där storföreläsningarna innehållsmässigt baseras på varandra. Det är därför av stor vikt att du som student närvarar, men föreläsningarna är inte obligatoriska.
Närvaro och aktivt deltagande i ett fältstudiebesök (och för disputationen är ett
reflektionsseminarium obligatoriskt). Om du missar ditt inplanerade besök, försök i första hand att ansluta dig till en annan grupp (gå in på doodle-länken och se om det finns platser kvar). Vid frånvaro kommer ni att få göra en kompletteringsuppgift (se nedan).
Närvaro och aktivt deltagande vid ett av de avslutande speed opinion seminarierna är obligatoriskt. Vid frånvaro kommer du att få göra en kompletteringsuppgift (se nedan).
Kompletteringsuppgifter
Kompletteringsuppgift – fältstudiebesök: Besvara de tre frågor som finns angivna i bilaga I i studieguiden. Reflektera och problematisera samt använd dig av relevant kurslitteratur i dina svar. Kompletteringen ska vara 3-5 A4-sidor, enkelt radavstånd. Inlämning senast den 16 september 2016 klockan 16.00 till Jörgen Lundälv (skriftligt exemplar av
kompletteringsuppgiften lämnas i Jörgens postfack på institutionen, tredje våningen, hus D på Sprängkullsgatan). Märk kompletteringen tydligt med namn och kurs.
Kompletteringsuppgift – ”speed opinion” seminariet: Om du missat seminariet; beskriv hur du skulle gå till väga för att väcka opinion i ”din” fråga (partuppgiften). Diskutera utmaningar och möjligheter med just ditt valda tillvägagångsätt. Du har 3-5 A4-sidor, enkelt radavstånd, till ditt förfogande. Inlämning senast den 16 september 2016 klockan 16.00 till Jörgen Lundälv. Skriftligt exemplar av kompletteringsuppgiften lämnas i Jörgens postfack på
institutionen, tredje våningen, hus D på Sprängkullsgatan. Märk kompletteringen tydligt med namn och kurs.
Omtentamen
Tillfälle för omtentamen kommer att finnas. Information om omtentamen kommer att ges via anslag på GUL.
GUL
I kursen använder vi lärplattformen GUL för kommunikation, distribution av
kursmaterial (schema, studiehandledning, bildspel etc.). Här hittar ni även information från kursansvariga. Ta för vana att regelbundet logga in på kursens GUL-sida. I den här kursen kommunicerar vi inte via PIM av flera skäl, men det främsta skälet är att i stora kurser tenderar PIM-funktionen att bli oöverskådlig vilket innebär att meddelanden lätt kan missas. Använd istället funktionen ”Ställ fråga” (se nedan). Vi kommer att ge all information som riktas till samtliga studenter via funktion Anslagstavla.
Kursvärdering
Kursvärdering sker med hjälp av en elektronisk enkät som kommer att finnas tillgänglig på GUL efter kursens avslut. Ambitionen är att ta till vara på resultaten av
kursvärderingarna för att utveckla kursen inför kommande terminer. Det är därför mycket viktigt för oss att få ta del av era synpunkter. Nästa gång kursen ges kommer den att inledas med en presentation av erfarenheter från denna kurs.
Kursens lärare
Katarina Hollertz Katarina (kursansvarig) är lärare och forskare i socialt arbete, med fokus på organisatoriska villkors betydelse för socialt arbete.
Jörgen Lundälv Jörgen är kursansvarig, socionom och journalist har disputerat i socialpolitik och är docent i socialt arbete. Hans forskning handlar om förvärvade funktionsnedsättningar, rehabilitering och stöd.
Jörgen är också docent i trafikmedicin vid Umeå universitet.
Julia Bahner Julia är doktorand i socialt arbete med fokus på
funktionshinderforskning (funktionsnedsättningar, personlig assistans med avseende på sexualitet för personer med rörelsenedsättningar).
Anna Ryan Bengtsson Anna är doktorand i socialt arbete med fokus på kollektiva och individuella handlingsstrategier i socialt arbete. Ett exempel på en sådan handlingsstrategi är nätverket ”Nu bryter vi tystnaden”.
Ann Simmerborn Ann är lärare i socialt arbete och funktionshinderforskare med Fleischer fokus på Aspergers, högre studier och kommunikation.
Susanne Fransson Susanne är docent i rättsvetenskap och är inriktad på arbetsrätt, diskrimineringsrätt, lönefrågor och socialrätt.
Lasse Fryk Lasse är universitetslektor i socialt arbete och arbetar som pedagog i lokalsamhället Hammarkullen.
Agneta Hedblom Agneta är universitetslektor och forskare i socialt arbete med inriktning mot främst socialpolitik. Har även forskat och
undervisat om internationellt socialt arbete, mänskliga rättigheter, rasism och diskriminering etc. Har även arbetat som socionom i Malmö och Lund.
Lars Lilled Lars har varit verksamhetschef på S2020
(http://www.hallbarstad.se/), Göteborgs stad (Social resurs) och arbetar nu som senior rådgivare.
Michael Lynch Michael har disputerat i socialt arbete i Sussex, UK. Han har arbetat med socialt arbete i Irland, Nya Zealand, Pakistan och Sverige. Hans huvudsakliga forskning handlar om tidiga
interventioner för barn och unga med koncentrationssvårigheter.
Ulla-Carin Moberg Ulla-Carin är socionom och journalist. Hon är idag verksam som chef för verksamhetsstöd vid Social resursförvaltning i Göteborg.
Anna Nelson Anna är universitetsadjunkt i socialt arbete och arbetar med psykosocialt familjearbete samt ansvarig för den fältförlagda utbildningen i Angered.
Charlotta Thodelius Charlotta är sociolog, kriminolog och är idag doktorand i arkitektur vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Hennes forskning handlar om skador och riskutsatthet i hem- och boendemiljöer för olika samhällsgrupper.
Anna Fredriksson Anna är journalist vid tidskriften SocialPolitik.
(www.socialpolitik.com).
Ethel Andersson medverkande från tidskriften SocialPolitik.
(www.socialpolitik.com).
Litteratur:
Socialt arbete på samhällsnivå, 5 hp, SQ5171, höstterminen 2016
Bečević, Zulmir (2014). Avblattefieringsprocessen [Elektronisk resurs]. Alfabeta Bokförlag AB. 207 s. Finns även som talbok.
Dominelli, Lena. (2010). Social work in a globalizing world. Cambridge: Polity. (211 sidor).
(finns även som talbok).
Fransson, Susanne (2013): Yttrandefrihet och whistleblowing: om gränserna för anställdas kritikrätt. Stockholm: Premiss förlag. 173 s. Valda delar ca 100 s. Finns även som talbok.
Lundälv, Jörgen (2013): Pennfäktaren: socialt arbete och opinionsbildning. Gävle: Meyers.
96 s. (finns även som talbok).
Persson, Sofia, Uhnoo, Sara, Ekbrand, Hans, Thodelius, Charlotta & Lindgren, Sven-Åke (2013): Utvärdering av kommuners arbete mot anlagda skolbränder. Göteborg: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. 26 s.
http://www.brandforsk.se/forskningsprojekt/anlagd_brand/rapporter_och_infoblad/publikatio ner-fran-ovriga-delprojektet
Silva, Richard (2014): Människan bakom uniformen – ambassadörerna. ”Man känner att man är en del av något större”. En kriminologisk analys av hur deltagare påverkats av personalens förebyggande arbete. Göteborg: Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg, Göteborgs stad. 56 s.
http://socialutveckling.goteborg.se/nyheter/utvardering-av-manniskan-bakom-uniformen/
Tillkommer minst tre valfria artiklar:
Astvik, Wanja, Marika Melin, and Michael Allvin. "Survival strategies in social work: a study of how coping strategies affect service quality, professionalism and employee health." Nordic Social Work Research 4.1 (2014): 52-66.
Baines, Donna, et al. "Lean social care and worker identity: The role of outcomes, supervision and mission." Critical Social Policy 34.4 (2014): 433-453.
Barak, A. (2015) Critical Consciousness in Critical Social Work: Learning from the Theatre of the Oppressed. British Journal of Social Work. 1-17
Bernasconi-Staub, Silvia (2012) Human rights and their relevance for social work as theory and practice, in Healy R & R. Link /Handbook of international social work. Human rights, development and the global profession. Oxford; Oxford university press.
Borell & Gerdner (2011) 'Hidden Voluntary Social Work:A nationally representative survey of Muslim Congregations in Sweden. British Journal of Social Work. 42. pp. 968-979 Das, C et al, (2015) Re-engaging with community work as a method of practice in Social Work: A view from Northern Ireland. Journal of Social Work. SAGE Journals.
Fryk, Lasse (2013). Omgestaltning – förortens avgörande vägval. En lokalsamhällsbaserad vision inom ramen för socialt hållbar utveckling (8 sid). (Artikeln finns som pdf på GUL eller på följande websida: http://stadsutveckling.socialhallbarhet.se/identitet-och-
upplevelse/omgestaltning-forortens-avgorande-vagval/.
Hawlins et al. (2001) Social Workers' use of the language of social justice. British Journal of Social work. Vol 31, No. 1
Krause, Monika. 2008. Undocumented Migrants: An Arendtian Perspective. European Journal of Political Theory, 7(3), pp. 331-348. ISSN 1474-8851 [Article] : Goldsmiths Research Online
http://research.gold.ac.uk/6197/1/krausearendt.pdf
Mizrahi, Terry & Dodd, Sarah-Jane. (2013). MSW Student´s Perspectives on Social Work Goals and Social Activism Before and After Completing Graduate Education. Journal of Social Work Education 2013:49:580-600.
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (2014) Delrapport
http://www.socialhallbarhet.se/wp-content/uploads/2014/04/Delrapport2014.pdf The Global agenda for social work and development (2012).
http://cdn.ifsw.org/assets/globalagenda2012.pdf
Trevor, Miff & Boddy, Jennifer. (2013). Transgenderism and Australian Social Work: A Literature Review. Australian Social Work 2013:66(4):555-570.
Wallin, Maria. (2012). Vem är expert? Nya tankar utmanar bilden av socialarbetaren.
Tidskriften Socialpolitik 2012, Nr 1, s.12-15.
http://wp.me/p1ZOaW-2U2
Jennings,L et al (2006) 'Toward a Critical Social Theory of Youth Empowerment'. Journal of Community Practice. Vol 14.
Yuxin, P et al. (2009) Guangzhou social workers in Yingxia: a case study of social work intervention in the aftermath of the Sichuan 5:12 earthquake in China. China Journal of Social Work. Vol 2, No 3.
Övrig (intressant) litteratur och hemsidor:
Bahnér, Julia (2016) Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans. Akademisk avhandling, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,
http://socialhallbarhet.se/wp-‐content/uploads/2015/01/Skillnader-‐i-‐livsvillkor-‐och-‐
hälsa-‐2014-‐Huvudrapport1.pdf
Ife, J. (2012) Human rights and Social Work: Towards rights-based practice. Cambridge
Press. USA
Fook, J. (2012) Social Work: A critical approach to Practice. SAGE publications. London.
Forde, C & Lynch, D.(2015) Social Work & Community Development. Palgrave
Turunen, P. 2004. Samhällsarbete i Norden. Diskurser och praktiker i omvandling. Växjö University Press.
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/socialt-hallbar- stadsutveckling.pdf
http://stadsutveckling.socialhallbarhet.se http://www.kunis.se
BILAGA I – Fältbesök i Hammarkullen
Förberedelser
Litteratur: Fryk, Lasse (2013). Omgestaltning – förortens avgörande vägval. En
lokalsamhällsbaserad vision inom ramen för socialt hållbar utveckling (8 sid). (Artikeln finns som pdf på GUL eller på följande websida: http://stadsutveckling.socialhallbarhet.se/identitet- och-upplevelse/omgestaltning-forortens-avgorande-vagval/).
Inför fältbesöket i Hammarkullen ska du läsa Fryk (2013) fundera över följande frågor:
- Vilken betydelse har egna värderingar för socialt arbete på samhällsnivå?
- På vilket sätt kan du som socialarbetare bidra till lokal utveckling?
- Vilka kopplingar ser du mellan yrkesetiska principer och socialt arbete på samhällsnivå?
Dina reflektioner är ett underlag inför diskussionerna på Mixgården i Hammarkullen.
Praktiska detaljer
Fältstudiebesöket är förlagt till Mixgården i Hammarkullen. Spårvagn 8 går via Korsvägen till Hammarkullen. 4:an och 9:an går via centralen. Från båda ställena tar det ungefär 15 - 17 minuter. Vid torget ligger Folkets Hus, Universitetet och Chalmers vid nr 62b. Gå fram dit, sväng höger och gå utefter huset tills det tar slut. Gå ner för halva den trappa som börjar där och ni står utanför fritidsgården Mixgårdens dörr.
OBS! Om du inte hittar vägen går det bra att ringa till Lasse Fryk. Mobil: 0737-140437.
Kort presentation:
Vi kommer att vara på fritidsgården Mixgården. Där arbetar en blandning av
yrkesverksamma, bl.a. tre socionomer. Det är den arbetsplats om kommit längst när det handlar om att öppna sin verksamhet för det nya Sverige. 60, 70, 80, 90 ungdomar går ut och in där varje dag. Samarbetsnätet med andra aktörer i området är omfattande. Deltagandet i det omgivande samhällsbyggandet är en central del av deras arbetsstrategi.
Ett syfte med dagen är att få ta del av ett sätt att arbeta som sätter in socialt arbete i en vidare kontext, visar på en viktig arena för socialt arbete även om man arbetar inne på socialkontoret och gör lokalsamhället till en kontext att aktivt förhålla sig till. Jag har arbetet nära Mixgården i många år, varit skolkurator i Hammarkullen 1979 - 1981 och sedan 1986 haft all min
undervisning på socionomutbildningen förlagd hit. Det gör att även jag har en del bilder av området, av Göteborg som en delad stad och om socialarbetarens roll i det nya rörliga, urbana och globala Göteborg. I mötet med någon från Mixgården och mig kommer vi att föra ett samtal om det sociala arbetet utifrån de erfarenheter och tankar ni som studenter har. Vår förhoppning är att detta kan bli ett givande inslag i den kurs ni inleder terminen med.
Välkomna! Lasse och Mixgården
