Social- och äldrenämnden Sammanträdeshandlingar

(1)

Social- och äldrenämnden

Sammanträdeshandlingar

2010-09-20

(2)

1

Tjänsteutlåtande

Nämndsekreterare 2010-07-02 Jenny Wiik

08-590 972 18 ^Dnr:

Fax 08-590 890 77 SÄN/2010:36

Jenny.Wiik@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden

Informations- och frågestund

Ärendebeskrivning

1. Samverkansavtal Familjecentral mellan MVC Praktiker- tjänst AB, BVC Praktikertjänst AB och Väsby välfärd.

Skriftligt

2. Stödgrupper för barn vars föräldrar har psykisk ohälsa

Föredragande: Jessica Petersson och Marlene Haverblad 10 minuter 3. Komet

Föredragande: Kristina Rosenquist, Lisa Blom,

Annelie Josefsson och Per-Anders Ström. 10 minuter 4. Samhällsorientering för nyanlända - förslag till regional

samverkan och förfrågan till Stockholms stad (SÄN/2010:163)

Föredragande: Stina Strid Hovmöller 5 minuter 5. Försörjningsstödstatistik (SÄN/2010:33)

Föredragande: Stina Strid Hovmöller 5 minuter 6. Hemtjänststatistik (SÄN/2009:56)

Föredragande: Margreth Reiniusson 5 minuter 7. Rapport från kontaktpolitiker

(3)

Samverkansavtal

FAMILJECENTRAL i Upplands Väsby

mellan

MVC Praktikertjänst AB, BVC Praktikertjänst AB

och

Upplands Väsby kommun

(4)

1. Parter

Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan Praktikertjänst Mödravårdscentralen (MVC) och Praktikertjänst Barnavårdscentralen (BVC) och

Upplands Väsby kommun (Väsby kultur, fritid och sociala tjänster, Väsby Välfärd)

2. Bakgrund

September 2002 startade Familjecentralen i Upplands Väsby. Ett samarbetsavtal upprättades mellan Stockholms läns Landsting och Upplands Väsby kommun;

Utbildningsförvaltningen och Social- och omvårdnadsförvaltningen.

Avtalsperioden var 2002-08-01 tom 2004-07-31 med förlängningar 2004-08-01 tom 2005- 07-31 samt 2005-08-01 tom 2008-12-31. Avtalet förlängdes därefter tills vidare.

En utvärdering och uppföljning av brukarnas och personalens erfarenheter och åsikter gjordes vid senaste förlängning och den visade på ett mycket positivt resultat. Den visade att olika verksamheter samlade under ett och samma tak som samverkar med varandra ger ett mervärde för medborgaren.

3. Syfte

• Att utifrån hälsobringande och förebyggande perspektiv erbjuda blivande föräldrar samt barn i åldern 0-5 år och deras föräldrar en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer.

• Att utifrån Barnkonventionen – basen i den gemensamma värdegrunden - utveckla Familjecentralen till en mötesplats där arbetet genomsyras av ett barnperspektiv där barnet och familjens bästa sätts i centrum.

• Att tidigt upptäcka och förebygga begynnande psykosociala problem hos barnfamiljer

4. Inriktningsmål

Familjecentralens mål är att

• Erbjuda lättillgängligt stöd och service

• Stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar

• Finna arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga

• Stödja ett jämställt föräldraskap

• Vara ett kunskaps och informationscentrum

• Ha en bred yrkeskompetens

5. Verksamheter som skall ingå

I Familjecentralen skall ingå följande funktioner med uppdrag från respektive huvudman

• Mödravårdscentral

• Barnavårdcentral

• Öppna förskolan

• Kurator (heltid)

(5)

6. Ledning

Familjecentralens verksamheter samordnas via personalen på respektive verksamhet.

Gemensamma möten hålls en gång i månaden med syfte att planera gruppverksamheter/aktiviteter för föräldrar och kommande gemensamma

utbildningsbehov för personalen samt lösa gemensamma praktiska frågor. Dessutom skall det finnas en lednings- och styrgrupp.

6.1 Lednings- och styrgrupp

Lednings- och styrgruppen består av verksamhetsansvarig/chef för MVC, BVC och Öppna förskolan och kuratorer. Gruppen träffas 1-2 ggr per termin. Gruppens roll är att följa upp och stimulera till utveckling av Familjecentralens gemensamma arbete. Gruppen förväntas ha ett helhetsperspektiv men är inte beslutsfattande organ. Var och en av

gruppens företrädare kan endast ha befogenhet att fatta beslut rörande sin egen

verksamhet och den verksamhetens andel av gemensamma kostnader t.ex. för utbildningar av personal, informationsmateriel etc.

7. Finansiering av lokaler

Parterna ansvarar för lokalkostnader för de lokaler var och en av parterna hyr.

Praktikertjänst MVC och Praktikertjänst BVC har förstahandskontrakt för sina lokaler med Rodamco och bekostar lokalkostnaderna för dessa. Upplands Väsby kommun har genom Teknik & Fastighet förstahandskontrakt för sina lokaler med Rodamco, och bekostar lokalkostnaderna för dessa. Öppna förskolan och kuratorer har i sin tur

”andrahandskontrakt” med Teknik & Fastighet. Respektive nämnd, social- och äldrenämnden och barn- och utbildningsnämnden betalar sin del av hyran till verksamheterna.

8. Städning

Varje part betalar städning för sina respektive delar av lokalerna.

9. Avfall

Varje part ansvarar var för sig för sin avfallshantering i enlighet med respektive huvudmans miljöriktlinjer.

10. Avtalsperiod

Avtalet gäller from 2010-06-01 och löpande till dess att någon av parterna säger upp avtalet. Uppsägningstid 6 månader. Uppsägningen skall ske skriftligt.

11. Hävning

Om en avtalspart i väsentligt avseende bryter mot detta avtal skall annan avtalspart lämna skriftligt meddelande till den part som bryter mot avtalet med uppmaning om att rättelse skall ske inom 30 dagar. Om rättelse ej sker inom föreskriven tid får avtalet hävas med omedelbar verkan.

12. Tvist

Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal samt därtill sammanhängande rättsförhållande skall avgöras i allmän domstol.

(6)

13. Villkor för giltighet

Detta avtal gäller endast under förutsättning att det godkänns av samtliga avtalsparter. I annat fall förfaller avtalet utan att parterna skall ha någon rätt till ersättning från de andra parterna.

14. Omförhandling

Vid väsentligt ändrade förutsättningar skall var och en av parterna ha rätt till att skriftligen begära omförhandling av avtalet.

15. Uppföljning

Varje verksamhet följs upp av respektive huvudman.

Uppföljningen av Familjecentralens gemensamma mål med verksamheten följs upp av lednings- och styrgruppen.

Brukarenkäter skall göras regelbundet av respektive verksamhet.

Avtalet är upprättat i tre exemplar av vilka parterna tagit var sitt.

För Praktikertjänst MVC För Praktikertjänst BVC

2010-08- 2010-08-

Helene Hörnfeldt Ewa Westin

Chef MVC Chef BVC

För Upplands Väsby Kommun Väsby Välfärd

Väsby kultur, fritid och sociala tjänster

2010-08-

Agneta Jörbeck

Chef Väsby Välfärd Anna Conzen

Områdeschef

(7)

1

08-590 972 18 ^Dnr:

Fax 08-590 890 77 SÄN/2010:35

Meddelanden

1. Redovisning av samtliga överenskommelser (KS/2010:151). Utdrag ur KS produktionsutskott protokoll 2010-05-18 § 18.

2. Förstudie avseende ersättning av LSS gruppboenden (TN/2010:25). Utdrag ur TN protokoll 2010-05-20 § 36.

3. Gestaltningsrådets möte nr 5 2010. Protokoll 2010-05-27 (BN/2010:8).

4. Revidering av lokalförsörjningsplan (KS/2007:112). Utdrag ur KS protokoll 2010-06-07 § 94.

5. Delårsrapport 1, april 2010 för Upplands Väsby kommun (KS/2010:79).

Utdrag ur KF protokoll 2010-06-21 § 42.

6. Flerårsplan med budget 2011-2013 (KS/2009:283). Utdrag ur KF protokoll 2010-06-21 § 43.

7. Verksamhetsberättelse 2009 från KSL (SÄN/2010:2).

8. Socialstyrelsens remissförfarande av preliminära nationella riktlinjer (SÄN/2010:2).

9. Bemyndigande att ingå en överenskommelse om att stärka barnets rättigheter.

Socialdepartementet. Protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-23.

10. Geodatasamverkan – Nya samarbetsformer för utbyte av geografisk information mellan offentliga myndigheter. Cirkulär 10:45 från SKL.

11. Timbelopp för LASS år 2011. Cirkulär 10:46 från SKL.

12. Beslut om statsbidrag till drogförebyggande arbete eller tidiga insatser, projektet familjens år, tredje året. Länsstyrelsen i Stockholms län 2010-06-08 (SÄN/2010:40).

(8)

2

13. Beslut om statsbidrag till drogförebyggande arbete eller tidiga insatser, stödgrupper för unga flickor med psykisk ohälsa. Länsstyrelsen i Stockholms län 2010-06-08. (SÄN/2010:81)

14. Beslut om statsbidrag till drogförebyggande arbete eller tidiga insatser, föräldrastöd och stödgrupper till romska familjer. Länsstyrelsen i Stockholms län 2010-06-08. (SÄN/2010:82)

(9)

1

08-590 972 18 ^Dnr:

Fax 08-590 890 77 SÄN/2010:37

Anmälan av delegationsbeslut juni, juli, augusti

Delegationsärende Datum Delegat Delegationslista Vård och

omsorg, SoL

1 juni – 31 augusti Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationslista Vård och

omsorg, riksfärdtjänst

1 juni – 31 augusti Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationslista LSS 1 juni – 31 augusti Delegationslista finns

vid sammanträdet Delegationslista IFO,

ekonomiskt bistånd

1 juni – 31 augusti Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationslista IFO,

utredning och behandling

1 juni – 31 augusti Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationslista

bostadsanpassningsbidrag

1 juni – 31 augusti Delegationslista finns vid sammanträdet Dödsboanmälningar 1 juni – 31 augusti Dödsbohandläggare Yttrande till

tillsynsmyndighet

1 juni – 31 augusti Tillsynsansvarig Tilldelningsbeslut -

hemtjänstleverantör

1 juni – 31 augusti Chef kundvalskontoret

(10)

1

Områdeschef 2010-08-20

Anna Conzen

08 590 97 753 ^Dnr:

Fax SÄN/2010:168

Anna.Conzen@upplandsvasby.se

Social- och äldrenämnden

Social- och äldrenämndens ansvar för mottagande och anordnande av boende för ensamkommande flyktingbarn inom överenskommelsen med Migrationsverket

Upplands Väsby kommun ingick överenskommelse med Migrationsverket i juli 2010 om mottagande av ensamkommande flyktingbarn och anordnande av boende för dem. Flyktingmottagande och socialt arbete med barn och ungdomar ligger inom social- och äldrenämndens ansvarsområden.

Överenskommelsen innebär att kommunen anvisas ensamkommande barn, företrädesvis ungdomar från 15 år, motsvarande 8 årsplatser, varav 3 är asylsökande. Start för anvisningarna är 1 oktober 2010.

Överenskommelsen med Migrationsverket innebär ett utökat mottagande av ensamkommade flyktingbarn för kommunen. Upplands Väsby har redan ensamkommande barn i olika boendeformer, så kallade EBO, vilka har kommit till kommunen på egen hand eller genom släktingar och bekanta. Social- och äldrenämnden ska utreda, erbjuda boende och stöd till alla barn utan legal vårdnadshavare.

Den anvisade kommunen blir vistelsekommun och social- och äldrenämnden ansvarar enligt socialtjänstlagen för att barnens behov utreds, att de placeras i lämpligt boende, ges stöd samt att placering och utveckling följs upp regelbundet.

Social- och äldrenämnden erhåller en årlig ersättning om 500 000 kronor för mottagande av ensamkommande flyktingbarn enligt överenskommelsen. Se bilagd resultatbudget gällande den årliga ersättningen. Från Migrationsverket utgår också ersättning för boendeplatserna och individutredningarna som ska motsvara de kostnader social- och äldrenämnden har. Boendeplats- och individrelaterade kostnader återsöks månatligen från Migrationsverket.

(11)

2 Väsby välfärds förslag till beslut

1. Social- och äldrenämnden uppdrar åt Väsby välfärd att utföra uppdraget enligt gällande överenskommelse med Migrationsverket och enligt gällande

lagstiftning för ensamkommande flyktingbarn utan legal vårdnadshavare i landet.

2. Social- och äldrenämnden godkänner bilagd resultatbudget för 2010 och 2011.

3. Social- äldrenämnden ska följa upp uppdrag och ekonomi.

Väsby välfärd

Agneta Jörbeck Anna Conzen

Chef Väsby välfärd Områdeschef

Bilagor:

1. Överenskommelse med Migrationsverket 2010-07-29 2. Resultatbudget 2010-2011

(12)

SÄN_2010_168 - Budget 2010 och 2011 - bil 1 - ver 5{FCFE-6258-0000-7133-0000-A100}.doc/jewi11 /2010-09-02

Bilaga 1

Väsby välfärd 2010-08-24

Anna Conzen

08 - 590 ^Dnr

Fax 08 - 590 SÄN/2010:168

Anna.conzen@upplandsvasby.se

Resultatbudget 2010 till 2011 för ensamkommande flyktingbarn

2010 2011 Kommentarer

Intäkter i tkr

Ersättning Migrationsverket 333 500 8 mån 2010

Kostnader i tkr

En personal 150 420 4 mån 2010 OH-pålägg 3% 5 15 4 mån 2010 Lokalhyra 17 50 4 mån 2010 Uppstartskostnad. Rekrytering,

utredn. etc. 157

Övrig kostnader:datorer, tele,

friskv. 5 15 4 mån 2010 Summa kostnader 333 500

Resultat 0 0

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

1

Maebel Lindby

^Dnr:

Fax 08-590 733 41 SÄN/2010:138

Maebel.Lindby@upplandsvasby.se

Ungdomsmottagning i kommunal regi

Från1990 bedrivs ungdomsmottagningsverksamhet i Upplands Väsby.

Huvudmannaskapet för mottagningen har varit delat mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting. År 2005 övergick det medicinska ansvaret till Praktikertjänst på uppdrag av Stockholms läns landsting och därmed också delat huvudmannaskap med kommunen.

Med anledning av att Praktikertjänst från 2010-12-31 avsäger sig uppdraget att driva ungdomsmottagning i Upplands Väsby har det blivit aktuellt att se över formen för det framtida huvudmannaskapet, med start 2011-01-01.

Mottagningen ger ungdomar möjlighet att utanför gängse vårdapparat få stöd och hjälp med sina specifika frågor. Det är alltid ungdomarna själva som definierar de behov eller problem de vill ha hjälp med. Frivillighet, avgiftsfrihet och hög tillgänglighet är bärande principer för verksamheten. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv genomsyrar hela verksamheten. Verksamheten har successivt vuxit till en dynamisk och välfungerande mottagning.

Besökssiffrorna har stadigt ökat sedan öppnandet

Ett kommunalt övertagande av Ungdomsmottagningen 2011-01-01 innebär att Upplands Väsby kommun genom social- och äldrenämnden övertar det

medicinska ansvaret för verksamheten och står som part i avtalsskrivandet med Stockholms Läns Landsting. Upplands Väsby kommun blir då vårdgivare och förbinder sig att, inom ungdomsmottagningens specifika kompetensområde tillhandahålla god vård på lika villkor för hela målgruppen. I praktiken innebär detta ett ansvar för att den verksamhet som redan bedrivs på mottagningen får fortgå. Som vårdgivare förbinder sig Upplands Väsby kommun att samverka med beställaren, Stockholms läns landsting i frågor som rör uppföljning och utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivitet.

Den ekonomiska kalkylen baseras på nuvarande ersättningsnivåer från landstinget och på den interna ersättning som beslutades om i flerårsplanen för Upplands Väsby 2011-2013. Volymerna är baserade på statistik från första halvåret år 2010.

(20)

1. Social- och äldrenämnden ställer sig positivt till övertagande av

ungdomsmottagningen 2011-01-01 och föreslår kommunstyrelsen att teckna avtal med Stockholms läns landsting.

2. Social- och äldrenämnden godkänner resultatbudgeten för ungdomsmottagningen i kommunal regi.

(21)

3 Bakgrund

Från 1990 bedrivs ungdomsmottagningsverksamhet i Upplands Väsby.

Huvudmannaskapet för mottagningen har varit delat mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting. År 2005 övergick det medicinska ansvaret till Praktikertjänst på uppdrag av Stockholms läns landsting och därmed också delat huvudmannaskap med kommunen.

Med anledning av att Praktikertjänst från 2010-12-31 avsäger sig uppdraget att driva ungdomsmottagning i Upplands Väsby har det blivit aktuellt att se över formen för det framtida huvudmannaskapet, med start 2011-01-01.

Målsättningen för Ungdomsmottagningen är att främja fysisk och psykisk hälsa, stärka ungdomars identitetsutveckling och sexuella utveckling samt förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförda infektioner samt att arbeta för tidig upptäckt av olika hälsoskadliga beteenden.

Mottagningen ger ungdomar möjlighet att utanför gängse vårdapparat få stöd och hjälp med sina specifika frågor. Det är alltid ungdomarna själva som definierar de behov eller problem de vill ha hjälp med. Frivillighet, avgiftsfrihet och hög tillgänglighet är bärande principer för verksamheten. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv genomsyrar hela verksamheten. Alla ungdomar mellan 12 och 23 år hälsas välkomna. Unga män bereds möjlighet att komma till mottagningen upp till 25 års ålder. Ungdomsmottagningen gör generellt

förebyggande insatser genom att varje år bjuda in alla kommunens elever i skolår 8 till ett studiebesök, samt genom medverkan vid sex- och samlevnads-

undervisning på gymnasiet. Verksamheten vid mottagningen har även en lotsande funktion till hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt bidrar med kunskap inom området sex och samlevnad till olika aktörer i närområdet som arbetar med ungdomar.

Personalen är anställd av respektive huvudman och består sedan fem år tillbaka av, kurator 1,5 tjänst, barnmorska 1,5 tjänst, gynekolog 4 tim varannan vecka (konsultbasis) och venereolog 4 tim varannan vecka (konsultbasis).

Verksamheten har successivt vuxit till en dynamisk och välfungerande mottagning. Besökssiffrorna har stadigt ökat sedan öppnandet. 2009 års

verksamhetsberättelse rapporterar att mottagningen haft 3 032 individuella besök och 1 240 personer på studiebesök under året. Upplands Väsbys

Ungdomsmottagning var 1993 först i landet med att införa datoriserade journaler och idag sköts mycket kommunikation med och informationsspridning till brukarna via moderna media.

Ändrat huvudmannaskap

Upplands Väsbys unga ska även fortsättningsvis ha tillgång till en välfungerande ungdomsmottagning med hög kvalitet i både vård och bemötande. Med ett

kommunalt huvudmannaskap blir verksamheten tydligare och de unga får möta en personalgrupp som är samstämmig och har en gemensam värdegrund.

(22)

4

Med ett kommunalt huvudmannaskap kan det utåtriktade, preventiva arbetet prioriteras på ett annat sätt än tidigare. Detta ger t.ex. alla elever i skolår 8 möjlighet till möten med både kurator och barnmorska vid besöket på mottagningen.

Ett kommunalt övertagande av Ungdomsmottagningen 2011-01-01 innebär att Upplands Väsby kommun genom social- och äldrenämnden övertar det

medicinska ansvaret för verksamheten och står som part i avtalsskrivandet med Stockholms Läns Landsting.

Upplands Väsby kommun blir då vårdgivare och förbinder sig att, inom

ungdomsmottagningens specifika kompetensområde tillhandahålla god vård på lika villkor för hela målgruppen. I praktiken innebär detta ett ansvar för att den verksamhet som redan bedrivs på mottagningen får fortgå. Som vårdgivare

förbinder sig Upplands Väsby kommun att samverka med beställaren, Stockholms läns landsting i frågor som rör uppföljning och utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivitet.

Styrdokument

Kommunen ansvarar som ensam huvudman att säkerställa att gällande lagstiftning följs. Detta gäller bl.a. övergripande hälso- och sjukvårdslag samt specifik

lagstiftning såsom abortlag, smittskyddslag, patientjournallag.

Dokumentation

Vid ett övertagande kommer kommunen att stå som ägare till de datoriserade patientjournalerna. Det program som används på mottagningen är ProfDoc Journal III, samma som används av skolhälsovården i kommunen. Överförandet av journalerna bör ske i samråd med landsting, Praktikertjänst och ProfDoc så att inte patientsäkerheten äventyras eller hinder för verksamheten uppstår.

Personal

Ett gemensamt huvudmannaskap stärker det tvärprofessionella arbetssätt som är viktigt för ungdomsmottagningens verksamhet. Det innebär att de olika

yrkeskategorierna får arbeta under samma förutsättningar, vilket stärker gruppen som enhet och ökar möjligheterna till gemensamt synsätt och bemötande. Tydlig ledning innebär färre oklarheter, vilket gynnar arbetsklimatet och medför att personalen i ännu högre grad kan ägna sig åt verksamhetens måluppfyllelse.

Möjlighet till gemensam handledning, planering osv. innebär att det holistiska perspektivet i verksamheten kan utvecklas.

Ett övertagande av den medicinska delen av Ungdomsmottagningen nödvändiggör anställning av två barnmorskor med förskrivningsrätt (1,5 tjänst), samt

kontraktering av en venereolog och en gynekolog på konsultbasis. En av dessa två läkartjänster måste innefatta medicinskt ansvar för mottagningen.

(23)

5 Upphandling av diverse tjänster

För att bedriva medicinsk verksamhet på ungdomsmottagningen krävs avtal med leverantörer av laboratorietjänster, apotekstjänster, förrådsutrustning samt sterilcentral.

Inventarier

All medicinsk utrustning, såsom instrument, gynekologistol, sjukvårdsprodukter mm, tillhör Praktikertjänst. En inventarielista har upprättats över aktuella

inventarier, med prisuppgifter, för den eventualiteten att kommunen önskar överta befintlig utrustning. I kostnadskalkylen ingår inventariekostnad för nyanskaffning.

Ekonomisk kalkyl

Den ekonomiska kalkylen baseras på nuvarande ersättningsnivåer från landstinget och på den interna ersättning som beslutades om i flerårsplanen för Upplands Väsby 2011-2013. Volymerna är baserade på statistik från första halvåret år 2010.

Budget 2010

Utfall jan - juli

Budget tom

juli Budget 2011 Intern

prestationsersättning

SÄN 946 552 552 1326

Ersättning Landstinget 1467

Försäljn

verksamhet/entreprenad 216 0 18 0

Summa intäkter 1 161 552 677 2793

Personalkostnader -701 -476 -409 -1670

Entreprenader/köp av

verksamhet -36 -40 -21 -446

Lokal- och markhyror -362 -122 -151 -362

Övriga

fastighetskostnader -14 -6 -6 -20

Övrigt material och

tjänster -37 -24 -19 -240

Täckningsbidrag (K) -11 -6 -6 -56

Summa kostnader -1 161 -675 -677 -2793

RESULTAT 0 -123 0 0

(24)

6 Förutsättningar

2011 Ersättning landstinget:

Ersättning,

i kr Volym Totalt belopp i tkr per år

- fast 175 5440 952

- rörlig läkare 200 300 60

- rörlig barnmorska 100 2000 200

- kontaktspårning 300 850 255

Summa 1467

Ersättning SÄN 1326

Varav: ersättning

2010 946

Utökning 2011

personal 250

Utökning 2011 hyra 130

Riskanalys

Vid nystart kan volymerna påverkas inledningsvis då barnmorskorna är nyanställda.

Fördelar med en huvudman

Med kommunen som huvudman uppnår verksamheten en stabilitet gentemot kortsiktiga förändringar.

En gemensam ledning öppnar upp verksamheten för olika utvecklingsmöjligheter.

Kommunen har som egen huvudman ett samlat, långsiktigt mål om mottagningens framtida riktning samt möjlighet att göra satsningar som involverar alla

personalkategorier i exempelvis profilering, utbildning, handledning.

En rad effektivitetsvinster kan väntas då beslutsvägarna kortas, rätt information går till rätt person, en administration istället för två, gemensam

klagomålshantering, gemensamma miljömål osv.

Samverkan

MBL 19 och 11 kommer att ske före social- och äldrenämndens sammanträde i september. Nuvarande personalgrupp har lämnat skriftliga synpunkter på förändrat huvudmannaskap. Se bil 1.

(25)

7 Väsby välfärd

Agneta Jörbeck

Chef, Väsby välfärd Anna Conzen

Områdeschef

Bilaga 1 Synpunkter från nuvarande personalgrupp

(26)

Bilaga 1

Synpunkter från nuvarande personalgrupp

I dagsläget delas Ungdomsmottagningens huvudmannaskap mellan Upplands Väsby kommun och Landstinget via Praktikertjänst. Vi som arbetar på mottagningen ser dagligen prov på vilka konsekvenser detta får för verksamheten. Vi ser att det på mottagningen finns stor kompetens inom vårt specifika område och vi tror att denna kompetens skulle kunna nyttjas ännu bättre än den nyttjas idag. Vi ser även vilken enorm potential som finns i verksamheten och vi är övertygade om att ett gemensamt huvudmannaskap (kommunalt) skulle lyfta Upplands Väsbys Ungdomsmottagning till nya höjder!

Nedan gås här igenom vilka fördelar ett gemensamt huvudmannaskap skulle innebära.

Lägre kostnader;

-en administration istället för två

-ett IT-avtal istället för två

-gemensam arbetsmiljörond

Högre effektivitet;

-alla skulle ha samma anställningsvillkor

- tydlig ledning, färre oklarheter för personal

-rätt info skulle gå till rätt person

-kortare beslutsvägar

-personalen skulle i ännu högre grad kunna ägna sig åt verksamhetens måluppfyllelse

-lättare för personalen att bibehålla ett bra arbetsklimat

Tydlighet gentemot brukarna;

-ökade möjligheter till gemensamt synsätt/bemötande mellan yrkeskategorier

-gemensam klagomålshantering

Större utvecklingsmöjligheter;

-en huvudman skulle kunna ha ett samlat, långsiktigt grepp om mottagningens utveckling

- lättare att göra satsningar som involverar alla personalkategorier på mottagningen,

profilering av mottagningen, flaggskepp mm.

- pinn-systemet skulle ej behöva bli ett hinder för det viktiga utåtriktade arbetet,

gemensamma utbildningar eller handledning

-gemensamma miljömål

Utöver allt detta ser vi att ett gemensamt huvudmannaskap på ett grundläggande plan skulle stärka det tvärprofessionella arbetssätt som är så speciellt och viktigt för just ungdomsmottagningarnas verksamhet. Genom ett gemensamt huvudmannaskap kan vi sätta Upplands Väsby på kartan i ungdomsmottagningssverige!

Upplands Väsby 2010-03-09

(27)

1

Maebel Lindby

Dnr:

Fax 08-590 733 41 SÄN/2010:139

Maebel.Lindby@upplandsvasby.se

HBT – certifiering 2011 inom ungdomsmottagningen

Väsby välfärd informerade social- och äldrenämnden i juni 2010 vad en HBT- certifiering innebär för verksamheten på ungdomsmottagningen.

Inom vård och omsorg talas det mycket om att behandla alla lika. Men att behandla alla på ett likriktat sätt kan innebära att homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) får sämre bemötande och sämre vård än andra. Det är alltid vårdgivarens ansvar att se personen som han eller hon är – och inte som han eller hon förväntas vara. Därför är det viktigt att ha kunskap om hur professionellt bemötande styrs av normer kring kön och sexuell läggning. God kompetens ger ökat förtroende, och därmed förbättras också förutsättningarna för att var och en som söker vård och omsorg får rätt behandling.

Hbt-certifiering innebär ett synliggörande av att organisationen arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av kunder/klienter/patienter utifrån ett hbt-perspektiv.

För att förtroende ska skapas behövs inte bara kompetens. Det måste också synliggöras att kompetensen finns. Genom RFSL:s hbt-certifiering kan en organisation inte bara tillägna sig kunskap och verktyg för det kontinuerliga arbetet – certifieringen är också ett kvitto på att systematiskt arbete genomförts.

Certifieringsarbetet innebär ett åtagande där en överenskommen genomförandeplan, innefattande utbildningsinsatser och annat internt

utvecklingsarbete, ska följas. Genomförandet beräknas ta ca 6-8 månader och för certifikatets utfärdande krävs att vissa kriterier uppfylls.

Kostnaden baseras på en fast del och en tillkommande kostnad per anställd.

Kostnaden beräknas bli 62 tkr.

MBL 19 och 11 kommer att ske före social- och äldrenämndens sammanträde i september.

(28)

1. Social- och äldrenämnden ger Väsby välfärd i uppdrag att påbörja HBT- certifiering.

2. Social- och äldrenämnden godkänner kostnaden för densamma.

Väsby välfärd

Agneta Jörbeck

Chef, Väsby välfärd Anna Conzen

Områdeschef

(29)

Kundvalskontoret 2010-08-23

Elisa-Beth Widman

08 - 590 971 50 ^Dnr

Fax 08 - 590 890 77 SÄN/2010:11

Elisa-beth.widman@upplandsvasby.se

Social- och äldrenämnde

Icke verkställda gynnande beslut enligt lagen om stöd och service (LSS) per den 30 juni 2010 (kvartal 2)

Kommunerna har från den 1 juli 2008 genom ett tillägg i LSS skyldighet att till länsstyrelsen rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum. Rapporteringen ska ske till

länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige.

Från samma datum gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet.

Från och med den 1 januari 2010 har tillsynen över socialtjänsten överförts från länsstyrelsen till socialstyrelsens tillsynsenhet.

Nämnden ska anmäla till socialstyrelsen och revisorerna att ett beslut verkställts, som rapporterats in som icke verkställt.

Rapporteringen till socialstyrelsen ska ske på individnivå och en gång per kvartal.

Antal gynnande beslut enligt LSS per den 30 juni 2010 som inte verkställts

Insats Tidpunkt beslut

Anledning Kön Biträde av

kontatkperson

100311 Personen har inte kunnat nås för

verkställighet

man

Bostad med särskild service

100316 Den enskilde har tackat nej

kvinna

(30)

2 (2)

Inrapporterade icke verkställda gynnande beslut 2010

Insats Kvartal 1

Kvartal 2

Kvartal 3

Kvartal 4 Bostad med

särskild service

0 1 Biträde

kontaktperson

0 1

Ledsagarservice 1 0

Kortidsvistelse utanför det egna hemmet

1 0

Avlösarservice 0 0

Kundvalskontorets förslag till beslut

1. Social- och äldrenämnden godkänner rapporten.

2. Social- och äldrenämnden vidarebefordrar rapporten till socialstyrelsens tillsynsenhet, kommunens revisorer och kommunfullmäktige.

Kundvalskontoret

Eva Dahlgren

Chef kundvalskontoret

För kännedom

Socialstyrelsen, region öst Kommunens revisorer

(31)

1

Elisa-Beth Widman

08- 590 971 50 ^Dnr:

Fax 08-590 733 41 SÄN/2010:12

Elisa-Beth.Widman@upplandsvasby.se

Icke verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen per den 30 juni 2010 (kvartal 2)

Riksdagen har beslutat att införa en rapporteringsskyldighet i socialtjänstlagens 16 kap § 6 f – h. Rapporteringsskyldigheten gäller icke verkställda gynnande beslut enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Rapporteringen ska ske till socialstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige.

Rapporteringsskyldigheten till socialstyrelsen är individbaserad. Övriga instanser ska få information om antalet beslut, typ av bistånd, tidpunkt för beslutet, kön samt skäl till dröjsmålet.

Rapporteringsskyldigheten ska även gälla beslut som inte verkställt på nytt inom tre månader efter det att verkställigheten avbrutits.

Nämnden ska anmäla till socialstyrelsen och revisorerna att ett beslut senare verkställts, som rapporterats som icke verkställt.

Rapporteringen ska ske en gång per kvartal.

Från och med den 1 januari 2010 har tillsynen över socialtjänsten överförts från länsstyrelsen till socialstyrelsens tillsynsenhet.

Antal beslut som verkställts under andra kvartalet 2010-08-23 Äldreomsorgen

Insats Tidpunkt beslut Tidpunkt verkställighet

Kön Permanent

bostad

100111 100430 kvinna Permanent

bostad

100114 100504 kvinna

(32)

2

Inrapporterade icke verkställda beslut under 2010

2010 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4

Äldreomsorg 3 0

Handikappomsorg 0 0

IFO 0 0

1. Social- och äldrenämnden godkänner rapporten.

2. Social- och äldrenämnden vidarebefordrar rapporten till socialstyrelsens tillsynsenhet, kommunens revisorer och till kommunfullmäktige.

Eva Dahlgrern

För kännedom

Socialstyrelsen, region öst Kommunens revisorer

(33)

:

Kundvalskontoret 2010-08-17 Elisa-Beth Widman/ Wiveka Svensson

08 - 590 971 50/ 7604 ^Dnr

Fax 08 - 590 733 41 SÄN/2010:194

Elisa-beth.widman@upplandsvasby.se

Uppföljning av bostad med särskild service i kommunal regi i Upplands Väsby kommun

Till kommunens uppgifter hör enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bland annat:

• Att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov är

• Verka för att de som omfattas av lagen får sina behov tillgodosedda

• Anmäla till överförmyndaren när en person kan antas behöva en god man.

Verksamheten enligt LSS skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för dem som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Syftet med att följa upp verksamheter är att se om den enskilde fått den hjälp och vård som anges i lagen och vilka resultat som uppnåtts.

Ett annat syfte är att ge de förtroendevalda kunskap om hur lagen tillämpas samt vilka resultat som uppnås med de resurser som används inom verksamheten. En systematisk utvärdering av arbetssätt m m är en förutsättning för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst.

Kundvalskontorets överenskommelse om uppdragets utförande med Väsby Välfärd

Lagstiftarens krav på verksamheten är förtydligad i den

överenskommelse mellan social- och äldrenämnden (kundvalskontoret) och kommunstyrelsens produktionsutskott (Väsby Välfärd), som beslutades av social- och äldrenämnden i oktober 2009.

Överenskommelsen gäller under 2010 och denna rapport är en uppföljning av överenskommelsens innehåll.

Tillsyns- och kvalitetsansvarig samt medicinskt ansvarig sjuksköterska har intervjuat enhetschefer, vårdpersonal samt genomfört granskningar av social journal enhetsvis samt gjort stickprovskontroller av matsedlar

(34)

2 (9)

och jämfört dem med den dagliga verksamhetens matplanering samma tidsperiod.

Resultatet av uppföljningen

Flertalet av de förbättringsområden som konstaterades vid uppföljningen 2004 har åtgärdats. Nedanstående förbättringsområden kan dock konstateras:

• Ledningsfunktionens kompetens. Den person som förestår verksamheten ska ha en adekvat högskoleutbildning eller annan likvärdig kompetens. Detta saknas på några enheter.

• Arbetet med den sociala dokumentationen i enlighet med social- och äldrenämndens riktlinjer är ett fortsatt förbättringsområde. Den individuella arbetsplanen behöver kompletteras. Innehållet i den sociala journalen behöver tydliggöras. Inom vissa enheter saknas en struktur för hur innehållet i

dokumentationen ska förvaras på ett säkert sätt.

• Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet enligt SOSFS 2006:11 är ett utvecklingsområde inom samtliga enheter

• Inom sex av totalt fjorton enheter erbjuds inte fullvärdiga lägenheter.

• 11 enheter har inte fullföljt riktlinjerna för hantering av ekonomiska medel

• Kunskapen i kost och näringslära är ett förbättringsområde.

• Samverkan med handläggarna behöver intensifieras

• I riktlinjerna för brandsäkerhetsarbetet i Upplands Väsby kommun rekommenderar brandmyndigheten att personalen genomgår en stor

brandutbildning var 4:e eller 5:e år beroende på personalomsättningen och att man två gånger per år repeterar brandsäkerhetsrutinerna. Detta är inte

genomfört inom alla enheter.

De områden som tydliggörs i överenskommelsen mellan kundvalskontoret och Väsby Välfärd är till stor delen genomförda. Behovet av utvecklingsområden tydliggörs i ovan konstaterade förbättringsbehov.

Kundvalskontoret förslag till beslut

1. Social- och äldrenämnden godkänner uppföljningsrapporten.

2. Social- och äldrenämnden ger Väsby Välfärd i uppdrag att arbeta med de konstaterade förbättringsområdena. En handlingsplan för förbättringsarbetet redovisas för social- och äldrenämnden i november 2010.

(35)

3 (9)

Bakgrund och syfte

Till kommunens uppgifter hör enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bland annat:

• Att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov är

• Verka för att de som omfattas av lagen får sina behov tillgodosedda

• Anmäla till överförmyndaren när en person kan antas behöva en god man.

Verksamheten enligt LSS skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för dem som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Syftet med att följa upp verksamheter är att se om den enskilde fått den hjälp och vård som anges i lagen och vilka resultat som uppnåtts.

Ett annat syfte är att ge de förtroendevalda kunskap om hur lagen tillämpas samt vilka resultat som uppnås med de resurser som används inom verksamheten. En systematisk utvärdering av arbetssätt m m är en förutsättning för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst.

Lagstiftning

Den enskilde skall genom de särskilda insatserna i LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor. De särskilda insatserna skall förebygga, minska följderna av och kompensera funktionshinder. De skall vara samordnade och utformade så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och kunna delta aktivt i samhällslivet.

För att ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall det enligt LSS finnas den personal som behövs. Personalen skall ha den utbildning och erfarenhet som krävs för varje specifik uppgift.

Andra kvalitetskriterier är respekt för den enskildes rätt till

självbestämmande, inflytande, integritet och delaktighet samt helhetssyn(

att stödet planeras och ges utifrån den enskilds samlade behov och hela livssituation ) och kontinuitet och tillgänglighet.

Kundvalskontorets överenskommelse om uppdragets utförande med Väsby Välfärd

Lagstiftarens krav på verksamheten är förtydligad i den

överenskommelse mellan social- och äldrenämnden (kundvalskontoret) och kommunstyrelsens produktionsutskott (Väsby Välfärd) som

beslutades av social- och äldrenämnden i oktober 2009.

Överenskommelsen gäller under 2010 och denna rapport är en uppföljning av överenskommelsens innehåll.

(36)

4 (9)

Tidigare uppföljning av bostad med särskild service

Under 2004 gjordes en uppföljning av bostad med särskild service.

Följande förbättringsområden konstaterades vid detta tillfälle:

• Bostadsstandarden i vissa enheter behöver förbättras

• Skiljelinjen mellan gruppbostad och servicelägenhet ska tydliggöras

• Kunskapen om arbetet med klagomålshantering ska förbättras

• Den sociala dokumentationen ska utvecklas

• Riktlinjer för anmälan om personskada saknas

• Tillse att lämplig HSL- dokumentation från primärvården finns på resp. enhet.

• Innehållet i Riktlinjepärmen för hälso- och sjukvård behöver tydliggöras för samtlig personal

• Avvikelser inom verksamheten måste kopplas till en given fråga på enhetsmöten

• Tydliggöra användandet av frihetsbegränsande åtgärder

• Behovet av handledning och reflektion i arbetet ska tydliggöras

• Verksamhetens mål och dess uppföljning behöver levandegöras i varje verksamhet för att strukturera arbetet och utveckla

uppföljningen.

• Göra en översyn av utbildningsnivån på ansvariga arbetsledare

Hälso- och sjukvårdslagen

Primärvården har hälso- och sjukvårdsansvaret i bostäder med särskild stöd och service enl. LSS. Landstingets primärvård ansvarar för att de boende erbjuds en god vård och att verksamheten uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvar framgår av 24 § Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och 2 kap 5 § Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (FYHS).

För att säkerställa kvalitén inom hälso- och sjukvården utövar bla MAS tillsyn vid kommunens olika typer av särskilda boenden samt skriver rutiner och riktlinjer utifrån gällande lagar och föreskrifter. Dessa rutiner och riktlinjer samlas i en Riktlinjepärm som sedan personalen ska arbeta utifrån. MAS ansvarar för utskick vid förändringar av riktlinjer.

Social- och äldrenämndens mål

Ett komplement till lagstiftningen är social- och äldrenämndens mål:

Invånare i Upplands Väsby med funktionsnedsättning ska känna trygget och efter behov erhålla de insatser de behöver.

(37)

5 (9)

Boverkets regler om fullvärdig bostad

I Boverkets regler ( BFS 1993:57 med ändring BFS 1995:17 och BFS 2008:6) framgår att det i en fullvärdig bostad ska finnas ”rum med inredning och utrustning för personlig hygien, rum eller avskiljbar del av rum för samvaro och sömn och vila, rum eller dela av rum för matlagning etc. Avskiljbar del av rum ska ha fönster och utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet.”

Ovanstående variabler ligger till grund i det uppföljningsdokument som arbetats fram.

Metodbeskrivning Intervjuformulär

Ett intervjuformulär har sammanställts bestående av ca 100 frågor med både öppna och slutna svar inom följande områden:

A. Allmän information om varje enhet, tex.

- tillgång till informationsbroschyr

- hot- och våldsplan, mål för miljöarbetet - brandsyn

- rutiner för kvalitetssystem.

B. Den fysiska miljön, tex.

- fullvärdiga lägenheter/ eget rum - tillgång till gemensamma utrymmen.

- lättillgänglig utemiljö C. Personal tex.

–ledningens utbildning

- tillräckligt med ledningsfunktion, - personaltäckning vardagar och helger, - introduktion av nyanställda,

- tillgång till kompetensutvecklingsplan, - handledning,

- tillräcklig kunskap i svenska.

D. Hantering av fel och brister – rutiner för klagomål,

- rutiner för missförhållanden - rutiner för privata medel

E. Kontakt med hälso- och sjukvård – avvikelsehantering

(38)

6 (9)

- läkemedelshantering - samverkan med primärvård - tillgång till tandvårdkort - munhälsobedömning F. Måltidssituationen

- kunna välja att äta själv eller tillsammans med andra - välkomponerad matsedel

G. Innehållet i verksamheten - de boendes inflytande, f

- fritidsaktiviteter utanför bostaden vardagar och helger - delaktigheten i samhällslivet.

H. Kontaktmannaskap och samverkan med övriga - rutiner för innehållet i kontaktmannaskapet, - anhörigkontakter

- samverkan med daglig verksamhet I. Social dokumentation

- den sociala journalens innehåll - säker förvaring

J. Medicinsk omvårdnad

- tillräcklig tillgång till distriktssköterska

- kunskap om kontakt med sjukvården vid akuta och icke akuta situationer.

Varje delområde under resp. rubrik har poängbedömts från 0 - 1. Varje bostad med särskild service har erhållit en totalpoäng och en måluppfyllelse, som redovisas i % per verksamhet ( bilaga 1).

Resultatet kommer att presenteras för verksamhetens ledning under september månad 2010.

Dokumentationsgranskning

Den sociala dokumentationen granskades på varje enhet genom att ett visst antal genomförandejournaler valdes ut. Förvaringen av dokumentationen granskades likaså.

Stickprovskontroller av matsedlar från två veckor granskades inom bostad med särskild service och jämfördes med matsedlar från daglig verksamhet under samma period. Syftet med detta var att se hur den enskildes behov av fullvärdig och varierad kost tillmötesgicks.

(39)

7 (9)

Praktiskt genomförande

Tillsyns- och kvalitetsansvarig och medicinskt ansvarig sjuksköterska - MAS- har gemensamt genomfört uppföljningen, då funktionerna representerar både den sociala och medicinska kompetensen i verksamheten. I bostad med särskilt stöd och service utgör den sociala delen kärnverksamheten och den medicinska delen är ett viktigt komplement. För den enskilda personen är det viktigt att helheten i vardagen fungerar väl.

Uppföljningen har genomförts med en enhet i taget. Vid varje intervjutillfälle deltar enhetschef och den vårdpersonal som enhetschefen beslutar. Vid intervjutillfällena har intervjuarna vinnlagt sig om att föra en diskussion i ett öppet klimat, där det inte finns ”rätt och fel” svar. Varje frågeställning är värd eftertanke och kan vara början till förändring – både i arbetssätt och

förhållningssätt.

Efter avslutad intervju har resultatet av uppföljningen, resultatet av anhörigenkäten sammanställts och bedömts av MAS och tillsyns- och kvalitetsansvarig.

Tidplan

Uppföljningsarbetet påbörjades hösten 2009 och avslutades under våren 2010.

Sammanlagt finns inom den kommunala regin 14 bostäder för särskilt stöd och service för vuxna.

Det är viktigt att påpeka att uppföljningen bygger på den beskrivning som gavs vid uppföljningstillfället. Vissa faktorer kan ha ändrats sedan dess, tex.

personalsituation och arbetssätt.

Resultat

Varje enhets resultat per delområde redovisas i bilaga 1.

Sammanfattning av resultatet för alla enheter

Styrkor

• Varje enhet har aktivt arbetat med att öka delaktigheten och inflytandet för den enskilde

• Personalen är erfaren och kunnig

• Personaltäckningen vardagar och helger bedöms som tillräcklig i nuvarande situation

• Personalen bedöms ha tillräcklig kunskap i svenska språket

• Samtliga enheter har en namngiven kontaktpersonal med ett dokumenterat uppdrag

(40)

8 (9)

• Samtliga personer under 65 år har daglig verksamhet

• Nio av fjorton enheter erbjuder fritidsaktiviteter utanför bostaden en gång per vecka.

• Tolv av fjorton enheter erbjuder fritidsverksamhet under helgen.

• Samarbetet med disktriktsköterskan fungerar väl

• Lokala rutiner för läkemedelsrutiner är upprättade

• Avvikelserapportering enligt lex Maria är känd hos personalen

• Kunskapen om hur hälso- och sjukvården kontaktas finns

Förbättringsområden

Flertalet av de förbättringsområden som konstaterades vid uppföljningen 2004 har åtgärdats. Nedanstående förbättringsområden kan dock konstateras:

• Ledningsfunktionens kompetens. Den person som förestår verksamheten ska ha en adekvat högskoleutbildning eller annan likvärdig kompetens. Detta saknas på några enheter.

• Arbetet med den sociala dokumentationen i enlighet med social- och äldrenämndens riktlinjer är ett fortsatt förbättringsområde. Den individuella arbetsplanen behöver kompletteras. Innehållet i den sociala journalen behöver tydliggöras. Inom vissa enheter saknas en struktur för hur innehållet i

dokumentationen ska förvaras på ett säkert sätt.

• Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet enligt SOSFS 2006:11 är ett utvecklingsområde inom samtliga enheter

• Inom sex av totalt fjorton enheter erbjuds inte fullvärdiga lägenheter.

• 11 enheter har inte fullföljt riktlinjerna för hantering av ekonomiska medel

• Kunskapen i kost och näringslära är ett förbättringsområde

• Vid planering av matsedeln i bostaden bör hänsyn tas till vad som serveras till lunch på daglig verksamhet

• Samverkan med handläggarna behöver intensifieras

• I riktlinjerna för brandsäkerhetsarbetet i Upplands Väsby kommun rekommenderar brandmyndigheten att personalen genomgår en stor

brandutbildning var 4:e eller 5:e år beroende på personalomsättningen och att man två gånger per år repeterar brandsäkerhetsrutinerna. Detta är inte

genomfört inom alla enheter.

(41)

9 (9)

Bedömning

Flertalet förbättringsbehov från 2004 har genomförts.

Måluppfyllelsen i verksamheten varierar från 61 % till 85 %. Ett område som i uppföljningen får stor genomslagskraft är avsaknaden av fullvärdiga lägenheter i vissa enheter. Kundvalskontoret arbetar med denna fråga tillsammans med Teknik och Fastighet i kommunen.

Skillnader i innehållet i verksamheten kan konstateras i enheter där de boende är i behov av mycket stöd eller kan klara sig på egen hand. Den senare gruppen är inte lika personalberoende och kan lättare ta del av aktiviteter utanför

bostaden både vardagar och under helger.

De områden som tydliggörs i överenskommelsen mellan kundvalskontoret och Väsby Välfärd är till stor del genomförda. Behovet av utvecklingsområden tydliggörs i ovan konstaterade förbättringsbehov.

Eva Dahlgren

Bilaga:

Sammanställning av resultatpoäng per enhet

(42)

Sammanställning av resultatpoäng per enhet Bilaga 1

Enhet VH MK20 SV Par.v. Allh.v Löv31 Hg20 Hg50 Kav.g Blom. MK10 Tr.v Hagä.v Löv.55

A. Allmänna frågor max. 6 p

4 4 4 1 3 2 2,5 2 3 1 3,5 4 4 4

B Fysisk miljö max. 5 p

2 5 5 2,5 2 2 5 5 4 3 3 5 5 5

C.Personal

max 8 p 6 8 8 6 6 7 7 6 6 8 8 7 7 7

D.Fel o brister

max 3 p 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2 3 3 2,5 3 2,5 2,5

E Kontakt HSV max 6 p

6 6 6 6 6 6 6 5 5 5 5,5 6 5,5 5,5

F.Måltider

max 3 p 3 3 2 2 2 2 3 1 2 2 1 2 1 1

G.Innehåll

Max 5 5 4 4 0 3 4 5 5 5 3,5 5 5 4 5

H.Nätverk

max 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 4 3

I. Soc.ial Dokument.

max 10 p

5 3 7 5 5 7 7 7 3 2 2 3 6 6

J.

Med.omvårdn.

Max 6 p

6 6 6 6 6 6 6 6 4 6 6 6 5 5

Summa MAX. 56 P

43,5 44,5 47,5 34,0 38,5 41,5 47,0 42,0 38,0 36,5 38,5 44,0 44,0 44,0

Index 78 79 85 61 69 74 84 75 68 65 71 79 79 79

(43)

Förkortningar

VH Villa Henriksborg MK 20 Maria Krantzons väg 20

SV Sandavillan

Par.v. Paradisvägen Allh.v Allhelgonavägen Löv.31 Lövstavägen 31 HG 20 Hasselgatan 20 HG 50 Hasselgatan 50 Kav.g Kavallerigatan Blom. Blommelundsvägen MK 10 Maria Krantzons väg 10

Tr.v Trädgårdsmästarvägen E och F Hagä.v

(44)

1

Anton Karlsson

073-910 46 85 ^Dnr:

SÄN/2010:116 Anton85.karlsson@upplandsvasby.se

Yttrande över Revisionsrapport nr 2/2010 –

Barnkonventionens efterlevnad

Social- och äldrenämnden har fått tillfälle att yttra sig över revisionsrapporten som granskar hur barnkonventionen efterlevs i kommunens nämnder och verksamheter.

Barnkonventionen

Barnkonventionen består utav 41 sakartiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Fyra av dessa, artikel 2, 3, 6 och 12 kallas huvudartiklar och det är utifrån dem som de andra skall ses.

• Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.

• Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är

konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.

• Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.

Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.

• Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.¹

Vart återfinns barnkonventionen i Väsby kommuns nämnder och verksamheter?

Revisorerna inleder med att ta ett övergripande grepp och finner då att det inte finns några centrala styrdirektiv för hur barnkonventionen ska användas och

1 Beskrivningarna hämtade från barnombudsmannen, http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=55

(45)

2

följas. Det är främst när det gäller folkhälso- och trygghetsarbetet som konventionen blir tydlig.

Det finns självklart andra delar där barn och ungas intressen tas tillvara, som i kundperspektivet. Kopplingen till konventionen anses dock inte tillräckligt tydlig och inte heller nog täckande.

Vidare anser revisorerna att det vore lämpligt om det gjordes specifika

konsekvensanalyser utifrån ett barnperspektiv, vilket generellt sätt idag inte görs i nämnderna eller verksamheterna.

Kunskapen om konventionen verkar dock vara god, men de intervjuade anser att den inte är tillräckligt känd. Revisorerna rekommenderar därför fortbildning.

Generellt anser även de intervjuade att konsekvensanalyser bör göras i de fall där

”barnfrågor” behandlas och även att konventionen borde finnas med i styrdokument så att det blir mer övergripande.

Revisorerna anser också att barnkonventionen bör återfinnas i kommunens uppföljning.

Specifikt för social- och äldrenämnden noteras att merparten av nämndens mål har bäring på barn och unga, exempelvis genom att möta och stödja på hemmaplan.

Vidare noteras även arbetet med ”familjens år”.

Hur påverkar detta social- och äldrenämnden?

Att få en övergripande strategi för hur kommunen arbetar med barnkonventionen skulle hjälpa alla nämnder att skapa mål med ännu bättre koppling till

konventionen, men inte minst att se till att konventionens intentioner täcks in. I och med kommunens övergång till datasystemet Stratsys bör ett

nivåöverskridande arbete med konventionen vara enkelt att genomföra.

I och med att konventionen kommer in i målarbetet bidrar det även till att barnperspektivet tillgodoses när kundvalskontoret upprättar överenskommelser med utförare.

För social- och äldrenämnden som idag har en del av barnsperspektivet i målarbetet, skulle en övergripande strategi för arbetet med barnkonventionen förenkla ett utvidgande av nämndens mål vad gäller barnperspektivet. Vilken även gäller det fortsatta arbetet med, och utvecklingen av, BBIC.

Social- och äldrenämnden antar kundvalskontorets yttrande som sitt eget och överlämnar det till revisionen.

Eva Dahlgren

(46)

1

Välfärdsstrateg 2010-08-30 Andreas Åstrand

08-590 9 7156 ^Dnr:

Fax 08-590 890 77 SÄN/2010:164

Andreas.Astrand@upplandsvasby.se

Yttrande över motion om naturreservat i Runbyskogen

Lars Valtersson, miljöpartiet, har 2010-04-09 inlämnat en motion till

kommunfullmäktige angående östra Runbyskogen. Skriftställaren lyfter upp kommunens naturinventering från 2008 som utgångspunkt för att belysa den värdefulla natur som finns i denna del av kommunen. Vidare menar skriftställaren att en mer grundlig inventering av östra Runbyskogen, genomförd av Mats

Karström 2010 -02- 06 visar på än mer rödlistade arter och signalarter av bland annat svamp än vad kommunens inventering gjorde.

Skriftställaren föreslår att:

1. Kommunfullmäktige uppdrar till berörda kommunala organ att undersöka förutsättningarna för hur ett långsiktigt juridiskt skydd i Östra Runbyskogen kan inrättas genom ett naturreservat, med avgränsning enligt vad som beskrivs i motionen.

2. Kommunfullmäktige uppdrar åt berörda kommunala organ att låta genomföra en fördjupad naturinventering av Runsahalvön, särskilt området mellan Runby och Kariro/Sättra.

3. Kommunfullmäktige uppdrar åt berörda kommunala organ att genomföra en fördjupad inventering av Runsahalvöns värde för det rörliga friluftslivet och

undersökning av möjligheterna att ge ett förstärkt juridiskt skydd för bevarande av natur- och friluftsvärden, i första hand för hela området mellan Runby och Kairo/Sättra

Kundvalskontorets yttrande

Kundvalskontoret anser inte att denna motion berör nämndens ansvarsområden och avstår att lämna yttrande.

(47)

2

Kundvalskontorets förslag till beslut Social- och äldrenämnden avstår att yttra sig.

Eva Dahlgren

(48)

Miljöpartiet de gröna Motion till kommunfullmäktige

i Upplands Väsby 2010-04-09

Naturreservat i Runbyskogen

Som redan tidigare kartlagts i kommunens naturinventering 2008 finns i den östra delen av Runbyskogen höga eller mycket höga naturvärden av både kommunalt och länsintresse (Ekologigruppen AB 2008). Kommunen har i sin inventering främst pekat på

hällmarktallskogens naturvärden. Under inventeringen fann man 3 rödlistade arter och signalarter.

Vid senare besök och mer grundliga inventeringar i denna del av Runbyskogen av naturkännare har ytterligare stora fynd gjorts. Detta har redovisats i en skrivelse av Mats Karström 2010-02-16 till kommunstyrelsens Plan- och miljöutskott med kopior till bland annat de politiska partierna i kommunen. Vid dessa inventeringar hittades totalt 14 rödlistade arter och 18 signalarter av bland annat svampar.

Det inventerade området omfattar Bergaskogen, Lövstaskogen och skogsområdet mellan Lövstavägen och Vaxmyra inom fastigheten Övra Runby, för vilka i skrivelsen används samlingsnamnet Östra Runbyskogen. Den totala ytan på området är 120 hektar. Detta område kan enligt inventeringen betraktas både som gammelskog och kalkbarrskog. Den senare är en i landet prioriterad skogstyp för skydd som Sverige har ett internationellt ansvar för att bevara. I skrivelsen föreslås att området ges ett långsiktigt skydd i form av ett naturreservat.

I skrivelsen framhålls också att den nya kunskap som inventeringen gav visar att den tidigare av kommunen utförda naturinventeringen är ofullständig. Skrivelsen framhåller att det utifrån denna nya kunskap om traktens höga naturvärden är viktigt att göra en kompletterande

naturinventering av Runsahalvön, till exempel tallskogen vid Kairo och särpräglade alsumpskogar nordost Kairo.

Miljöpartiet delar de uppfattningar som framförs i skrivelsen. Det är uppenbart att de naturinventeringar mellan Runby och Kairo som kommunen hittills gjort långtifrån är

fullständiga. Utifrån den nya kunskapen är det viktigt att det i skrivelsen avgränsade området Östra Runbyskogen fås ett långsiktigt juridiskt skydd, till exempel i form av ett naturreservat.

Det är också viktigt att en bredare naturinventering görs av hela Runsahalvön, särskilt området mellan Runby och Kairo/Sättra där det finns planer på en storskalig exploatering.

Även områdets värde för det rörliga friluftslivet behöver kartläggas ytterligare och möjligheterna för ett förstärkt juridiskt skydd undersökas.

(49)

Mot denna bakgrund föreslås

1. Kommunfullmäktige uppdrar till berörda kommunala organ att undersöka förutsättningarna för hur ett långsiktigt juridiskt skydd i Östra Runbyskogen kan inrättas genom ett naturreservat, med avgränsning enligt vad som beskrivs i motionen.

2. Kommunfullmäktige uppdrar åt berörda kommunala organ att låta genomföra en fördjupad naturinventering av Runsahalvön, särskilt området mellan Runby och Kariro/Sättra.

3. Kommunfullmäktige uppdrar åt berörda kommunala organ att genomföra en fördjupad inventering av Runsahalvöns värde för det rörliga friluftslivet och undersökning av möjligheterna att ge ett förstärkt juridiskt skydd för bevarande av natur- och friluftsvärden, i första hand för hela området mellan Runby och Kairo/Sättra.

Lars Valtersson (mp)