SAMHÄLLSBYGGNAD YSTAD KOMMUN
MILJÖTEKNISK MARKUNDER-
SÖKNING – PROJEKT YSTAD ARENA
Fastigheterna Vallgraven 24 m.fl.
UTVÄRDERING
BRÖSARP 2009-07-08
1 BAKGRUND
Ystad kommun, Samhällsbyggnad har planer på att bygga en nya idrottshall där den befintli- ga idrottshallen, Österporthallen ligger idag. Fastigheterna som kan tänkas beröras av pro- jektet är Vallgraven 24, där Österporthallen ligger, samt de omkringliggande fastigheterna del av Vallgraven 23 och Östra förstaden 2:33, se avgränsning på bifogad bild.
På fastigheten Vallgraven 23 ligger idag Sydskånska gymnasiet. På fastigheten Östra Första- den 2:33 är idag grusplaner och en rink för idrottsaktiviteter. Mellan åren 1921 och 1969 låg en fabrik som tillverkade tvål, tandkräm, schamponeringsprodukter och andra hygienproduk- ter på fastigheten Vallgraven 24. Enligt MIFO-inventering, fas 1, gjord av Länsstyrelsen är riskklassen 3, dvs. måttlig risk. Kemikalierna som använts i verksamheten var vegetabiliska oljor. Sydöst om Vallgraven 24 låg ett gasverk. Det nämns inte i MIFO-inventeringen, men risk finns att restprodukter kan ha grävts ner på området. För gasverkstomten (kv. Elverket) finns ett stort antal dokument kring genomförda undersökningar och sanering av detta mark- område.
Exploatering av fastigheterna innebär att befintliga byggnaderna kommer att rivas och ersät- tas med en ny idrottshall och parkeringsplatser.
Samhällsbyggnad har gett VA-Teknik & Vattenvård AB i uppdrag att utföra en miljöteknisk markundersökning av det aktuella området. Resultaten av undersökningen samt en riskbe- dömning redovisas i föreliggande rapport.
SYFTE
Det övergripande syftet har varit att utreda om marken och eventuellt grundvattnet på fastig- heterna Vallgraven 24, del av Vallgraven 23 och Östra Förstaden 2:33 lämpar sig för bygg- nation av idrottshall samt att göra en riskbedömning.
GENOMFÖRANDE
Marie Karlsson, VA-Teknik & Vattenvård AB utförde 2009-06-18 en syn på platsen. Vid synen konstaterades inga speciella hot spots där man kunde misstänka en förorening. Lämp- liga provpunkter valdes utifrån att få en jämn fördelning över hela området.
Fältarbeten utfördes 2009-06-22 och 2009-06-23. Markundersökningen utfördes av Marie Karlsson, VA-Teknik & Vattenvård AB i samarbete med Torsten Brodin på GeoSyd AB.
Markundersökningen har utförts på traditionellt vis med skruvborrning och jordprov togs ut i jämna intervall efter markförhållandena i aktuellt borrhål. Borrning utfördes i totalt 19 punk- ter, se ritn. 01-09. Av ritningen framgår av det svarta strecket vilket område som är aktuellt för exploatering och således markundersökning.
Alla proven testades med PID-mätare. I SNV rapporten 4918 ”Förorenade områden” föreslås 5 provpunkter/ha. Aktuellt område upptar en yta av ca 3,5 ha om byggnaderna är borträkna- de. Antalet provpunkter uppfyller således väl kraven enligt SNV.
Vid avgörande om vilka markprover som skulle skickas till analys har PID-resultat, lukt och utseende varit vägledande. Totalt skickades sex jordprov in för analys på ackrediterat labora- torium. Proven valdes för att de luktade eller att PID-mätaren gav utslag samt för att få en jämn spridning över fastigheterna.
Utifrån tidigare verksamhet på området samt i närområdet bedömdes följande analyser som relevanta för jordproverna: tungmetaller, alifater, aromater, BTEX, PAH16 samt cyanid, fenol och kresoler i en punkt . pH analyserades på två av jordproven för få en uppfattning om hur hårt tungmetaller binder till jordpartiklar, vilka är starkt pH-beroende.
Bild 1 och 2 visar två olika borrhål inom aktuellt provtagningsområde.
Bild 1. Borrhål B8 på fastigheten Östra Förstaden 2:33.
Bild 2. Borrhål B16 på fastigheten Vallgraven 24.
3 Omgivning
Fastigheterna ligger i östra delen av Ystad. Områdets totala yta är c:a 4,1 ha och omgivna av industriområde, bostadsområden och en gymnasieskola.
Geohydrologi
Borrhålen borrades ner till c:a 3-4,6 m. Vattennivån varierar inom området mellan c:a 2-2,5 m under markytan, bedömt utifrån borresultaten vid undersökningstillfället.
Markundersökning
Den övre markprofilen bestod huvudsakligen av fyllning. Därunder bestod marken till störs- ta delen av sand vilande på lermorän. Ett antal provpunkter hade också inslag av torv. Ler- moränen kan betraktas som tät. Spridningsförutsättningarna bedöms som små på djupet, men som måttliga till stora i sidled. Fullständigt provtagningsprotokoll från GeoSyd med avseen- de på jordart bifogas.
Borrning gjordes i totalt 19 punkter, se ritn. 01-09. Varje punkt borrades ner till minst 3 m.
Samliga prov testades med PID-mätare, se tabell 1.
Tabell 1. PID-mätningar. Texten i fet stil anger vilken nivå under markytan provet är taget. Den andra siffran anger PID-mätarens utslag (ppm).
Borrhål
B1 0-0,3 m 0,3-0,4 m 0,4-1,6 m 1,6-3,1 m
0 0 0 2*
B2 0-0,4 m 0,4-1,6 m 1,6-3,1 m
0 0 0
B3 0-0,1 m 0,1-1,6 m 1,6-3,1 m
0 4 3
B4 0-0,5 m 0,5-0,6 m 0,6-1,6 m 1,6-2,7 m 2,7-3,1 m
3 5 4 4 5 B5 0-0,4 m 0,4-0,6 m 0,6-1 m 1-1,6 m 1,6-2,2 2,2-3,1
0 3 3* 3 3 3
B6 0-0,8 m 0,8-2,1 m 2,1-3,1 m
2 2 2
B7 0-0,5 m 0,5-0,8 m 0,8-1,6 m 1,6-2,2 m 2,2-2,7 m 2,7-3,1
4 5 5 5 0 0 B8 0-0,3 m 0,3-1,9 m 1,9-3,1 m
0 0* 0
Tabell 1. fort.
Borrhål
B9 0-1 m 1-1,6 m 1,6-2,3 m 2,3-3,1 m
0 0 0 0
B10 0-0,8 m 0,8-2,1 m 2,1-2,8 m 2,8-3,4 m
0 0 0 0
B11 0-1,3 m 1,3-1,6 m 1,6-2,2 m
0 0 0
B12 0-1,4 m 1,4-2,6 m 2,6-3,1 m
0 0* 0
B13 0-0,6 m 0,6-0,9 m 0,9-1,5 m 1,5-3,1 m
0 0 0 0
B14 0-1,2 m 1,2-1,5 m 1,5-2 m 2-3,1 m
6 5 7 8
B15 0-1 m 1-1,5 m 1,5-2,3 m 2,3-3,1 m
5 8 6 7
B16 0-0,8 m 0,8-1,2 m 1,2-2,2 m 2,2-3,1 m
7* 8 11 7
B17 0-1,6 m 1,6-1,9 m 1,9-2,3 m 2,3-3,1 m
5 2 2 0
B18 0-0,7 m 0,7-0,9 m 0,9-3,1 m
0 0* 3
B19 0-0,3 m 0,3-1,7 m 1,7-3,1 m
4 3 0
*Prov inskickade till analys.
pH-värdet mättes i punkt B1 respektive B16 och hade ett pH-värde på 8,9 respektive 9,4.
Analysresultat bifogas.
Alla jordproven kontrollerades också manuellt genom att okulärt besiktiga och lukta på dem.
Den mänskliga näsan är ett utomordentligt bra analysinstrument att detektera närvaro av de flesta föroreningar som oljor, lösningsmedel, sprutmedel, PAH och liknande. Endast ett jord- prov luktade (B18 0,7-0,9 m).
I tabellerna 2 och 3, nedan, kan markens föroreningsinnehåll ses i jämförelse med Natur- vårdsverkets nya generella riktvärden (2008-01-24), för känslig mark, KM och mindre käns- lig mark, MKM.
5
KM innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och grundvatten skyd- das. Marken kan exempelvis användas för bostäder, daghem, odling, djurhållning mm (NV Rapport 4638).
MKM begränsar val av markanvändning. Marken kan användas till kontor, industrier eller vägar (NV Rapport 4638), vilket är tillämpbart i detta fall. Jordmassor med halter som överskrider MKM brukar man vanligtvis sträva efter att sanera på ett eller annat sätt. En lämplig form för slutligt omhändertagande kan vara deponering på härför avsedd och god- känd avfallsanläggning.
I tabellerna nedan anges värden som överstiger KM med fet svart text.
Tabell 2. Markprover och riktvärden för känslig mark (KM) samt mindre känslig markanvändning (MKM) med avseende alifater, aromater, BTEX samt PAH, mg/kg TS.
KM MKM B1
1,6-3,1 m
B5 0,6-1 m
B8 0,3-1,9 m
B12 1,4-2,6 m
B16 0-0,8 m
B18 0,7-0,9 m Alifater C5-C8 12 80 <3 <3 <3 <3 <3 <3 Alifater C8-C10 20 120 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Alifater C10-
C12
100 500 <10 <10 <10 <10 <10 <10
Alifater C12- C16
100 500 <10 <10 <10 <10 <10 <10
S:a alifater C5- C16
100 500 <10 <10 <10 <10 <10 <10
Alifater C16- C35
100 1000 <10 <10 <10 54 <10 33
Aromater C8- C10
10 50 <0,8 <0,8 <0,8 <0,8 <0,8 <0,8
Aromater C10- C16
20 40 <2 <2 <2 <2 <2 <2
PAH L 3 15 <0,03 <0,03 <0,03 0,098 <0,03 0,088
PAH M 3 20 <0,05 <0,05 <0,05 1,5 <0,05 0,97
PAH H 1 10 <0,08 <0,08 <0,08 0,86 <0,08 1,5
Bensen 0,06 0,4 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 0,0085 Toluen 10 40 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Etylbensen 10 50 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Xylener 10 50 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Tex, summa <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15
Som framgår av tabell 2 finns närvaro av PAH och alifater C16-C35 i borrhål B12 och B18.
PAH H (hög molekylvikt) överskrider KM i B18, men innehålls i B12. Det fanns även när- varo av bensen i B18, gränsvärdet innehålls dock. Övriga ämnen underskrider gränsvärdena.
Tabell 3 visar metallhalter med riktvärden för KM och MKM enligt Naturvårdsverkets nya generella riktvärden antagna 2008-10-24.
Tabell 3. Markprover och riktvärden för känslig mark (KM) samt mindre känslig markanvändning (MKM) med avseende metaller, mg/kg TS
Som kan avläsas i tabell 2 överskrids MKM av arsenik i provpunkt B12 1,4-2,6 m. Reste- rande metaller har låga halter i B12. I provpunkt B18 0,7-0,9 m överskrids KM av barium och bly. Övriga parametrar underskrider både KM och MKM i alla analyserade punkter.
Samtliga analysresultat bifogas.
B1 1,6-3,1 m analyserades även på fenoler och cyanid total. Båda ämnena uppvisade halter under detektionsgränsen, vilket innebär väldigt låga halter som underskrider KM.
Riskbedömning
Ett förorenat område är ett område, deponi, mark, grundvatten eller sediment som är så för- orenat att halterna påtagligt överstiger lokal/regional bakgrundshalt. Området kan vara för- orenat av en eller flera lokala punktkällor. Riskbedömning görs utifrån föroreningarnas far- lighet, nivå, spridningsförutsättningar och skyddsvärde. Utifrån detta delas objektet in i en av fyra riskklasser:
KM MKM B1
1,6-3,1 m
B5 0,6-1 m
B8 0,3-1,9 m
B12 1,4-2,6 m
B16 0-0,8 m
B18 0,7-0,9 m
Arsenik 10 25 <1,5 <1,6 <1,6 26 2,2 6,6
Barium 200 300 4,5 22 5,8 48 17 220
Bly 50 400 <1,2 4,6 <1,3 <1,7 4,4 80 Kadmium 0,5 15 <0,12 <0,13 <0,13 <0,17 <0,12 0,28
Kobolt 15 35 0,31 0,45 <0,32 1,3 2,3 5,5
Koppar 80 200 0,82 3,5 1,3 2,6 5,1 34
Krom 80 150 1,3 1,5 1,2 1,9 4,1 8,8
Nickel 40 120 0,81 1,1 0,69 2,4 4,5 14
Vanadin 100 200 1,1 1,7 1,4 4,9 6,8 16
Zink 250 500 2,5 10 3,8 12 18 120
Kvicksilver 0,25 2,5 <0,013 0,024 <0,013 0,014 <0,013 0,13
7 Klass 1 – Mycket stor risk
Klass 2 – Stor risk Klass 3 – Måttlig risk Klass 4 – Liten risk
För att en förorening ska utgöra en risk måste det finnas en föroreningskälla, spridningsväg samt ett skyddsobjekt (människa/natur).
Eftersom det finns planer på att bygga en idrottsarena inom undersökt område har riktvärdet för MKM använts som gränsvärde eftersom de exponerade grupperna antas vara personer som vistas på området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på om- rådet tillfälligt.
För nedanstående riskbedömning har SNV Rapport 4918 ”Metodik för inventering av för- orenade områden” använts. Eftersom nya generella riktvärden tagits fram stämmer inte rap- porten i alla avseenden. Det är dock den som finns för tillfället, varför den har använts i ned- anstående riskbedömning.
Farlighet
I SNV Rapport 4918 ”Metodik för inventering av förorenade områden” anges farligheten till följande:
Arsenik – Mycket hög Bly – Mycket hög PAH – Mycket hög
Barium ingår ej i SNV Rapport 4918, eftersom metallen inte fanns med i de tidigare generel- la riktvärdena för förorenad mark.
Nivå
Föroreningsnivå är en sammanvägning av tillstånd, avvikelser från jämförvärden, mängd förorening och volym förorenade massor.
I bedömning av tillstånd görs jämförelsen med riktvärdet för den känsligaste markanvänd- ningen. Här bedöms risker relaterade till hur allvarliga effekter uppmätta halter kan innebä- ra. Tillstånden för förorenad mark delas in i mindre allvarligt, måttligt allvarligt, allvarligt och mycket allvarligt.
Tabell 4 visar punkterna B12 och B18 där riktvärden överskreds.
Tabell 4. Punkterna B12 och B18 där något av de analyserade parametrarna överskred ett riktvärde.
Punkter Ämne Tillstånd
B12 (1,4-2,6) Arsenik Måttligt allvarligt B18 (0,7-0,9) Bly Måttligt allvarligt B18 (0,7-0,9) PAH H Allvarlig
För att bedöma avvikelse från jämförvärdet krävs ett jämförvärde som skall motsvara halten som skulle finnas på objektet om det inte var påverkat av en punktkälla. Eftersom fastighe- ten ligger i anslutning till en tätort samt utifrån verksamheten som bedrivits har jämförelsen gjorts mot Naturvårdsverkets tätortsprovtagning i sedimentjordar (SNV Rapport 4918). Ta- bell 5 visar om föroreningen kommer från en punktkälla.
Tabell 5. Punkterna B12 och B18 där något av de analyserade parametrarna överskred ett riktvärde.
Punkter Ämne Påverkan
B12 (1,4-2,6) Arsenik Trolig påverkan av punktkälla B18 (0,7-0,9) Bly Trolig påverkan av punktkälla
B18 (0,7-0,9) PAH H Ingen eller liten påverkan av punktkälla
Beräkning av mängd förorening och volym har ej utförts då underlaget med enstaka prov ej kan ge svar på mängd och volym för en enskild förorening.
Spridningsförutsättningar
pH och redoxförhållanden är viktiga för arseniks rörlighet i jordar. Med ökande pH och sjun- kande redox ökar arseniks rörlighet. pH varierade mellan 8,9 och 9,4, vilket är ganska högt.
Det innebär att spridningsförutsättningarna för arsenik bedöms som relativt stora då jordar- ten sand är genomsläpplig. Torven under sanden kan minska spridningsförutsättningarna avsevärt.
Cancerogena PAH (fler än 3 ringar) fastläggs snabbt och starkt till jordpartiklar. Spridning av cancerogena PAH löst i grundvattnet är liten. Tyngre PAH-föreningar (fler än 3 ringar) kan dock spridas genom partikeltransport via diken och andra ytliga dräneringar.
Spridningsförutsättningarna för PAH H bedöms vara små till måttliga eftersom området un- der fyllningen består av normaltäta jordar.
9
De viktigaste bindningsmekanismerna i marken för bly är komplexbindning till humusäm- nen, som finns naturligt i marken, samt adsorption till lermineral och oxider. Bly binds starkt även vid lågt pH (4). Spridningsförutsättningarna för bly bedöms vara små till måttliga efter- som området under fyllningen består av torv.
Sammanfattningsvis kan man säga att spridningsförutsättningarna för metallerna och PAH H bedöms som små till måttliga när och om föroreningarna når befintlig mark, dvs. under fyll- ningsmaterialet.
Känslighet/skyddsvärde
Idag består området av en idrottshall med tillhörande parkering av asfalt och grus. Området i söder består av fotbollsplaner och asfaltsplan. Väster om Österporthallen finns ett garage och ett mindre hus. Fastigheterna gränsar till industri och andra bostadsfastigheter. Tanken är att markanvändningen kommer att förbli en idrottsarena.
Känsligheten bedöms som låg eftersom föroreningen låg minst 1,4 m under marken, vilket försvårar exponering genom direktkontakt.
Skyddsvärdet bedöms som litet då det naturliga ekosystemet redan är förstört av nuvarande verksamheten.
Samlad riskbedömning
Den samlade riskbedömningen görs utifrån en sammanvägning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt objektets känslighet/skyddsvärde.
Bedömningen av fastigheterna Vallgraven 24, del av Vallgraven 23 och Östra förstaden 2:33 är att de hamnar i riskklass 3 ”måttlig risk”. Detta eftersom flera av föroreningarna har en måttligt till stor föroreningsnivå. Dessutom ligger de flesta föroreningarna lite djupare vilket minskar risken för exponering samt att området ska bebyggas av en idrottshall.
Bedömningen innebär att området inte behöver saneras i dagsläget, men vid framtida exploa- tering av fastigheterna skall hänsyn tas till föroreningarna. Om området istället ska exploate- ras med bostäder eller liknande måste delar av området saneras.
SLUTSATS
Markprovtagningen i det aktuella området visar att det finns en viss påverkan på marken.
Om marken ska bebyggas av bostadshus, dagis eller liknande skall enligt gällande bedöm- ningsgrunder halterna understiga KM. Om marken ska fortsätta att vara typ industriområde skall halterna understiga MKM, vilket nästan alla av de analyserade proverna gör.
Endast arsenik i punkten B12 överstiger MKM, men den är precis över gränsvärdet.
Från analyserade jordprover kan inget sägas om hur djupt föroreningarna går eller vilken utbredning de kan tänkas ha. Vår bedömning är att det är en lokal förorening, som inte behö- ver åtgärdas vid nuvarande markanvändning.
Vid bedömning av resultatet skall man också hålla i minnet att det baseras på de provhål som faktiskt utfördes. Man kan aldrig helt utesluta risken för att marken emellan två provpunkter kan vara förorenad på ett avvikande sätt.
Slutligen bör det noteras att man vid provtagningen sparade jordprover från alla provpunk- ter, vilka kan lämnas till analys om behov skulle uppstå framöver, t.ex. vid utredning om spridning neråt i profilen eller vid saneringsarbetet.
Det bör också framhållas att de slutsatser och bedömningar som här görs är utredarens be- dömning utifrån undersökningsresultatet. Det är, som alltid, tillsynsmyndigheten (Ystad- Österlenregionens miljöförbund) som har det slutliga avgörandet.
Med hänvisning till uppdragets syfte är det utredarnas bedömning att det aktuella området mycket väl kan exploateras för utbyggnad av idrottsarena/-or i anslutning till Österporthal- len.
Vi brukar också upplysa våra kunder att den som äger eller brukar en fastighet har upplys- ningsskyldighet gentemot tillsynsmyndigheten (10 kap 9 § miljöbalken) om föroreningar påträffas. I detta fallet är det Ystad-Österlenregionens miljöförbund som ska kontaktas. Än så länge har inga sådana föroreningar påträffats som behöver saneras. Men vi uppmanar all- tid kunden att man anmäler sin undersökning till miljökontoret även när man inte har funnit några allvarliga föroreningar, bl.a. för att visa att marken är OK för vidare exploatering.
REFERENS
Elert, M. 2006. Ämnens nedbrytning, omvandling, transport och fastläggning i olika medier, Miljötekniska markundersökningar. Kemakta Konsult AB.
Härtill hör:
Flygbild
Ritning 01-09 – Provpunkter Provtagningsprotokoll Analysresultat
