Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet
period 2 (okt – dec), läsåret 2013-14
Systematiskt kvalitetsarbete
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter.
Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni)
Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget
Lokal arbetsplan Övergång och samverkan
Intern kontroll Intern kontroll Normer och värden Utbildningsval –
arbete och samhällsliv
Elevernas ansvar och inflytande
Bedömning och betyg
Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Kunskaper ht Enkät: personal
(ledarskap)
Enkät: barn, elever (likabehandling) Kunskaper (statistik
fr lärplattform)
Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges
möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola,
grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren.
Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen.
Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Gymnasieskolan:
Antal elever i september läsåret 2013/14: 400 st Andel elever per utbildning i %:
BA/BX 10,0
BF 5,8
EK 8,8
ES 8,2
FT 10,0
HA 9,2
HV 0,5
RL 1,0
IM 15,8
IN 7,2
NA 5,5
SA 9,8
TE 8,2
Fullföljd gymnasieutbildning i %, läsåret 2012/13 Nationella program exkl IM:
3 år 4 år 5 år
82,1 81,5 80,0
Nationella program inkl IM:
3 år 4 år 5 år
62,0 68,0 66,7
Behörighet till högskolestudier i %, läsåret 2012/13 Summa nationella program:
3 år 4 år
88 86
Andel lärare i % med pedagogisk Högskoleexamen
3 år 4 år
84,3 81,9
Kostnad per elev läsåret 2012/13: 114 600 kr
Resultat
Övergång och samverkan
Mål
Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs.
Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning.
Process
För de elever från grundskolan, som i slutet av vårterminen 2013 bedömdes att inte kunna uppnå full behörighet till ett nationellt program, genomfördes enskilda möten med elev, studie- och yrkesvägledare från både grundskola och gymnasiet samt elevens vårdnadshavare.
Vid det mötet överlämnades information om uppnådda resultat i form av godkända betyg och eventuella behov av stödåtgärder även under gymnasietiden. Utifrån detta överlämnande placerades eleven i något av de olika spåren inom introduktions-programmen och en individuell studieplan upprättades. För de elever som uppnått behörighet och haft åtgärdsprogram eller någon form av stöd har överlämning skett vid möte med i
förekommande fall representanter från elevhälsan och/eller lärare eller annan personal från grundskolan. Överlämningar har skett vid tre möten både från den kommunala grundskolan och från de fristående verksamheterna (Vasaskolan, Jonsboskolan och Olympicaskolan).
Dessa möten skedde i slutet av april och början av maj. Vid dessa möten gjordes anteckningar som sedan placerades i elevens akt på expeditionen. Martin Koch-gymnasiet har också
delgivits kopior på åtgärdsprogram upprättade i grundskolan.
För nyanlända har överlämningar skett tillsammans med vårdnadshavare/god man och tolk.
Vid behov har sociala myndigheter, representanter för behandlingshem eller familjehem deltagit. Alla nyanlända elever med (fortsatt) behov av grundläggande kunskaper i svenska språket har fått en utbildningsplats på språkintroduktion (IMS), med möjlighet att läsa andra ämnen. För enstaka elever med funktionshinder har överlämning skett via elevhälsan. Totalt skedde överlämnande för 50-tal elever varav ca 40 elever sedan kom att gå på Martin Koch-
gymnasiet och de övriga studerar på andra gymnasieskolor. Samma rutiner som gäller för överlämnade från årskurs 9 har också skett med eleverna som studerade på skolans introduktionsprogram.
Resultat
Genom de förbättrade rutinerna har kunskaper om elevers behov av stöd givit eleverna förutsättningar för att snabbare uppnå målen under läsåret. Detta har inneburit att inga elever har tagits in på IMP innevarande läsårsstart då överlämnandet gett bättre underlag för vilken inriktning eleven skall erbjudas för bästa studieresultat.
Analys
Det finns ett fortsatt behov av kunskaper om övriga elever som kommer till gymnasieskolan som inte direkt är i behov av särskilt stöd. Överlämningen behöver systematiseras ännu mer men än viktigare är att ett kontinuerligt samarbete inleds mellan gymnasieskola och
högstadium vad gäller bl. a. kunskapskraven. Viktigt är också att Brobygget startas igen.
Åtgärd
Rutinerna behöver ytterligare förbättras vad gäller överlämning, information till blivande mentorer, rätt elev/rätt mentor. Under vårterminen skall lärare vid Martin Koch-gymnasiet och Vasaskolan träffas för att diskutera bl. a. kunskapskrav.
Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Mål
Eleverna tar ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning genom självkännedom, erfarenheter och kunskap samt förmåga att analyser och bedöma olika valmöjligheter.
Läroplansmål
Process
Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, högskolor och universitet samt med samhällsfunktioner i övrigt. Denna samverkan är viktig för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom
utbildningen och för att ta ställning till vidare studier eller yrkesverksamhet. Av största vikt är att ha goda relationer till det lokala näringslivet vilket upplåter de flesta av yrkesprogrammens APL-platser. Skolans samverkan med arbetslivet sker till stor del genom programrådsarbete.
Detta arbete fortsätter att utvecklas i en gynnsam riktning. Programråd för företagare/
verksamheter som tar emot elever på APL har hållits för yrkesprogrammen. Punkter som har tagits upp på dessa möten har bland annat varit programrådets arbetsuppgifter, genomgång av timplaner och kursplaner för respektive utbildning samt diskussioner kring Arbetsplatsförlagt lärande, lärarkompetens, gymnasiearbete och examensmål. Fortsatt samarbete har under året skett med HLC via i första hand vuxna elever på yrkesprogrammen. Ett antal handledare inom olika programområden har genomgått handledarutbildning via branscherna eller via skolans försorg.
I samband med val till gymnasieskolan har en Vägvalsaktivetet, ett Öppet Hus och ett Extra Öppet Hus hållits. Martin Koch-gymnasiet har deltagit i Vägvalet för Säters elever och där informerat om skolans utbildningar.
En gemensam studiedag har genomförts tillsammans med Karlfeldt-gymnasiet i Avesta där diskussioner hölls kring bl a kursupplägg, betyg, bedömning, examensmål och gymnasie- arbete.
Martin Koch-gymnasiet har många samhällskontakter såväl i närområdet som internationellt.
Internationella utbyten har under året skett via språkresor (steg 4), samarbete med gymnasieskolan i Bauska som har intensifierats via ett pedagogiskt projekt inom det
naturvetenskapliga området. Tävlingsverksamheten inom Ung Företagsamhet fortsätter som tidigare år med bl a tävlingar utomlands. Freds- och biståndsföreningen stöttar arbetet vid systerskolan, Tweyambe Secondary School i Tanzania, med pengar från olika aktiviteter som skett under skolåret.
Personal har under året deltagit i av Högskolan Dalarna anordnade ämnesnätverksträffar.
Företrädare från Högskolan har föreläst för eleverna inom ämnet svenska, (litteratur-
vetenskap) och för elever inom de högskoleförberedande programmen om gymnasiearbetet.
Andra föreläsningar har handlat om bl a Israel/Palestina, facklig information, information från olika företag m fl. Några elever har deltagit i Linné- respektive Berzeliusdagarna.
Eleverna på de studieförberedande programmen har under året besökt bl a Högskolan
Dalarna, KTH i Stockholm samt Uppsala universitet. Därtill kommer studiebesök för eleverna inom respektive program på allt från lokala företag, tidningar, länslasarett till riksdagen i Stockholm.
Resultat
Skolans samverkan med det lokala näringslivet är väl förankrat. Behovet av APL-platser har ökat inom bl a Fordons- och Bygg- och anläggningsprogrammen och vissa problem finns att finna platser för alla elever. Arbetet fortgår enligt planerna med arbetet i programråden.
Glädjande är att skolans internationella utbyten kvarstår och utvecklas. Såväl lokala, regionala som internationella kontakter har bidragit till att eleverna har kunnat tillgodogöra sig de övergripande läroplansmålen under rubriken Utbildning – Samhälle och arbetsliv. Samarbetet med Karlfeldt-gymnasiet i Avesta är välkommet och välbehövligt.
Kontakterna med Högskolan Dalarna har ökat, vilket är viktigt för både personal och elever.
Analys
Ett fortsatt nära samarbete med det lokala näringslivet är en förutsättning för att behålla en hög standard på de yrkesförberedande programmen. Programråden fungerar för de flesta yrkesförberedande programmen men behöver utvecklas för att förbättra lärandet på APL – platser för alla elever. Även kommunikationen med kommunens högstadieskola behöver förbättras. Samarbetet med Högskolan Dalarna höjer kvaliteten på skolans utbildningar.
Åtgärd
Arbetet med att utveckla de olika programråden fortsätter i samråd med respektive bransch.
Det är fortsatt viktigt att träffa lärare från annan/andra gymnasieskola/-or därför planeras nästa träff på Martin Koch-gymnasiet under vårterminen 2014. Vidare planeras en ny träff med högstadiets lärare för utbyte av erfarenheter kring kunskapskrav, betyg och bedömning. I detta arbete har skolans förstelärare en viktig roll. Kontakter och samarbete med
högskola/universitet/forskning bör fördjupas och förstärkas.
Miljöarbete
Mål
Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar förskolan/skolans verksamheter.
Utbildningsförvaltningens handlingsplan
Process
Gymnasieskolans byggnader ägs av ett kommunalt fastighetsbolag. Det inre underhållet skall skötas av hyresgästen enligt avtal mellan uthyrare och hyresgäst. Underhållet av lokalerna behöver förbättras. I samband med att all personal och alla elever har bärbara datorer behöver arbetsmiljön både anpassas och förändras. Ett stort behov finns att anpassa möblemanget till dagens undervisning. Möbler i klassrummen tillika med viss utrustningen är sliten och delar bör bytas ut. Lokaler är därtill inte storleksanpassade till dagens minskade klasstorlekar.
Några av skolans olika verksamheter har bytt undervisningslokaler under ht 2013 för att bereda plats åt Hedemora Lärcentrum vilket gör att verksamheterna behöver tid för att ”bo in sig” i de nya lokalerna. Nya förändringar är på gång då RL och HV avslutar sina verksam- heter i juni 2014. Olika åtgärder för att spara energi och att byta ut icke miljövänliga material genomförs kontinuerligt. Under året kan nämnas att medlet för borttagning av text från whiteboardtavlorna har bytts ut mot ett för miljön gynnsammare alternativ. Energitillförseln sker genom fjärrvärme och miljömärkt el används.
Vad gäller återtaget av returprodukter finns behållare för pappersåtervinning i de flesta klassrum. Återvinning av wellpapp/kartong, glas, metall, hård- och mjukplast, batterier och miljöfarligt avfall sker i ett särskilt rum, ansvaret för detta vilar på vaktmästaren. Kaféet har återvinning av burkar och flaskor och elever/personal på programmet har ansvar för detta.
Personalen ansvarar för återvinningen i personalköket. Verksamheterna på de praktiska programmen har i de flesta fall specialavtal för återvinning, exempelvis hämtning av olja från fordonsprogrammet, containeruppsamling av metallspill från industriprogrammet.
Skolmaten lagas i ett kök som är KRAV-certifierat. Köket använder sig av ca 30 %
miljömärkta råvaror och det finns tillgång till vegetarisk kost varje dag. Vissa dagar serveras endast vegetarisk kost till alla elever. Många av de miljömärkta råvarorna inhandlas lokalt.
Alla elever får ständigt undervisning om vägen mot det hållbara samhället. Ämnena
naturkunskap, samhällskunskap och teknik och samhälle är bärande för denna undervisning men samtliga skolämnen har ett ansvar för att arbeta för en hållbar utveckling. Som exempel kan ges att i ämnet kemi fortsätter utrensningen av gamla och eventuellt farliga kemikalier, vilka återtas och skickas till SAKAB för destruktion. Vid laborationer och förevisningar används om möjligt kemikalier i mikroskala. Genomförda laborationer har knutits till riskanalyser och säkerhetsdatablad där så anbefalls.
Som ett led i miljöarbetet gästades skolan under våren av två representanter från
Sustainergics. Gästerna genomförde ett ”miljöcase” som skulle lösas av eleverna. Arbetet genomfördes under en heldag och med sex klasser involverade. Besöket och uppgifterna som skulle lösas uppskattades av de inblandade klassernas elever. Ytterligare ett exempel på miljöarbete är kursen Naturvetenskaplig specialisering, där eleverna läser om miljöproblem knutna till biologisk mångfald, havs- och insjömiljö.
På Martin Koch-gymnasiet strävar vi efter att all kopiering och utskrift ska ske dubbelsidigt för att minska förbrukningen av papper. I samband med införandet av en-till-endatorer är målet att så långt det är möjligt minimera utskrifter och kopiering. Ytterligare exempel på skolans gemensamma miljöarbete är en ny vindkraftverksmodell och två stora solceller som
under hösten satts upp på skolans tak. Arrangemanget är tänkt att öka förståelsen för
användandet av hållbar energi. Vidare har en ansökan om att genomföra ytterligare en Grön Flagg-period lämnats in under höstterminens slut där bl a arbetet mot rökning intensifieras.
Resultat
Arbetet mot ett hållbart samhälle börjar allt mer genomsyra verksamheten och alla elever berörs mer eller mindre dagligen av olika insatser. Miljöarbetet kommer också in som naturlig del i många av skolans kurser. Bärbara datorer till alla elever leder förhoppningsvis till en verksamhet som är mindre beroende av papper och kopiatorer. Kemi-/biologi- och
naturkunskapslaborationer har förbättrats med avseende på säkerhet och giftiga utsläpp till naturen. Ansökan om Grön Flagg har inlämnats till stiftelsen Håll Sverige Rent. Förra årets direktiv om åtgärder har därmed uppfyllts.
Analys
Skolan bör snarast starta arbetet inom Grön Flagg. Arbetet berör delar av verksamheten som definitivt kan bli bättre exempelvis en måste arbetet med en rökfri skolgård med mål tobaksfri skoltid förbättras, möbler bytas för en bättre fysisk arbetsmiljö samt att eleverna görs mer delaktiga i detta arbete.
Åtgärd
Start av Grön Flagg – arbetet. Önskemål om att få jobba och göra förbättringar inom nedanstående områden:
Område 1 – intern fysisk miljö, bättre anpassning till datoriserad undervisning.
Område 2 – programvis/klassvis arbete med ett område som stödjer elevernas psykosociala miljö, exempelvis studieteknik, stresshantering.
Område 3 – arbete för en tobaksfri skoldag.
Lärarnas uppdrag i verksamheten skall tydliggöras för att underlätta vardagsarbetet. Eleverna skall via klassråd/programråd/gymnasieråd engageras i detta arbete.
I tjänsten
Bo Nordqvist Rektor
