• No results found

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Kvalitetsredovisning och

verksamhetsplan för Åkerö skola

Kvalitetsredovisning 2015/2016

Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

utbildningen. Skolans mål anges i skollag, läroplan samt i den

kommunala sektorsplanen (se den kommunala kvalitetsredovisningen).

Detta är Åkerö skolas redovisning gällande grundskolans kvalitet och utveckling.

Rapportens disposition

1. Prioriterade områden 2015/2016 2. Genomförande och metod 3. Resultat

4. Analys och reflektion

5. Prioriterade områden 2016/2017 6. Organisation och planering

Prioriterade områden 2015/2016

För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret. I början av läsåret var skolan fortfarande uppdelad i två enheter. Prioriterade områden 1-3 gällde F-6, områden 4-6 gällde 7-9.

1. Tydliggörande av krav och förväntningar på elever i formativ bedömning 2. Utveckling av arbetssätt så att nyfikenhet och lusten att lära ökar

3. Orsaker till skillnader i elever och vuxnas upplevelser av skolan. Kan det också finnas skillnader mellan pojkar och flickor?

4. Studiemotivation-Arbetsmarknadskunskap

En kommunal satsning på arbetsmarknadskunskap kommer som en nyhet inför läsåret 15-16. Främsta syfte är att öka elevernas studiemotivation genom att tydligare koppla grundskolan till framtida yrkesliv.

5. Ta emot förberedelseklassen med nyanlända 6. Pedagogisk utveckling

Att gemensamt jobba för pedagogisk utveckling på skolan i syfte att förbättra både elevernas skolsituation och lärarnas motivation till arbetet.

Genomförande och metod

Nedan redovisas vad och hur skolan arbetat för att nå målen.

1. Tydliggjort målen för temat och lektionen i anpassade LPP, t ex genom kursens ”Stora frågor”, nedbrutna på lektionsmål. Återkoppling, muntlig och skriftligt vid ”halvtid”, formativa kommentarer vad eleven behöver öva mer på innan kursen summativt bedöms.

Fakta 2015/2016

Antal elever 479

Lärare (åa) 35

(2)

2 2. Utgått från elevernas frågeställningar i planeringen av undervisningen. T ex att träna förmågan att se

utvecklingslinjer i svensk historia.

3. Vi tar del av föräldrarnas och elevernas kommentarer från skolenkäteten.

4. Under ht-15 genomfördes ett ämnesövergripande tema-arbete där alla lärare på något sätt kopplade ihop sitt ämne med arbetslivet.

5. Under läsåret har vi tagit emot 57 nyanlända elever i 7-9. Det har inneburit en stor utmaning att under pågående läsår omprioritera användandet av skolans lokaler och att hitta lärare till de nyanlända eleverna.

Resultat

Resultat av genomförda prioriteringar

Område 1-3 från 4-6. Många elever har ännu svårt att ännu ta till sig den formativa bedömningen och att känna eget ansvar för att träna vidare. Det märks tydligt när vi tillsammans med eleverna t ex utvärderar deras skrivprojekt, många upplever det jättejobbigt att bearbeta sina texter efter bedömningen.

Trots ljusglimtar, upplever kollegiet att den nyfikenhet och lust att lära som vi tidigare möts av i åk 4 har sjunkit.

Vi upplever att stoffträngseln i LGR 11, gör att vi inte har lektionstid att ”tända eleverna” med intresseväckande aktiviteter, som ofta blir mer av ”görande” än ”lärande”

Vi läser föräldrarnas kommentarer från skolenkäteten, här finns mycket för skola/kommun att diskutera. Vi ser ett behov av bättre kommunikation med vissa föräldrar för att räta ut frågetecken.

4. Arbetsmarknadskunskapen tillsammans med yrkesmässan uppskattas av eleverna och bedömningen är att vi uppnår syftet med ökad studiemotivation även fast det är svårt att mäta.

5. Det har inneburit en stor utmaning att under pågående läsår omprioritera användandet av skolans lokaler och att hitta lärare till de nyanlända eleverna. Alla nyanlända elever som önskat har fått undervisning. Några av de nyanlända har integrerats på ett bra sätt i de vanliga klasserna. Inför nästa läsår är den stora utmaningen att fortsatta den integreringen.

Enkäter

Diagram, bilder och reflektioner från årets enkäter.

(3)

3 Denna bild valdes därför att motsvarande enkät visade låga resultat förra läsåret. Vi kan fortfarande konstatera lågt resultat på frågan om nyfikenhet och lusten att lära, samt på frågorna om eleverna vet vad de ska kunna och om de får veta hur det går för dem i skolarbetet när det gäller de äldre eleverna.

Positivt att lärarna har höga förväntningar och att eleverna känner sig trygga i skolan. De yngre eleverna har en väldigt positiv syn på skolan.

Studieresultat

1. Nationella prov – åk 3, delprovsresultat, ma och sv

den 27 juni 2016

Antal elever som nått kravnivån på respektive delprov - Ämnesprov matematik åk 3

Årskurs: 3

Ämnesprov: Ämnesprov Matematik åk 3 Kommun: Leksand

Skola: Åkerö skola Läsår: 2015-2016

Ämnespro v - ämne Kön

Antal elever

Delpro v A

Delpro v B

Delpro v C

Delpro v D

Delpro v E

Delpro v F1

Delpro v F2

Delpro v G1

Delpro v G2

Godkänt alla delprov Matematik

åk 3 - MA

Flicko

r 19 19 18 18 18 19 18 17 17 19 17

Pojka

r 20 18 19 18 18 17 18 14 18 18 13

Total 39 37 37 36 36 36 36 31 35 37 30

(4)

4

Antal elever som nått kravnivån i respektive delprov - Ämnesprov svenska åk 3

Årskurs: 3

Ämnesprov: Ämnesprov Svenska åk 3 Kommun: Leksand

Skola: Åkerö skola Läsår: 2015-2016

Ämnesprov -

ämne Kön

Antal elever

Delpro v A

Delpro v B

Delpro v C

Delpro v D

Delpro v E

Delpro v F

Delpro v G

Delpro v H

Godkänt alla delprov Svenska åk 3 -

SV

Flick

or 19 19 18 18 17 19 19 19 19 16

Pojk

ar 20 19 17 17 18 18 14 18 18 12

Total 39 38 35 35 35 37 33 37 37 28

Tyvärr alldeles för låga resultat i både matematik och svenska för pojkarna vad gäller att få godkänt i alla delprov.

2. Nationella prov – åk 6 och 9, andel % elever med godkänt provbetyg per ämnesprov och kön

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov

Kommun: Leksand Skola: Åkerö skola Läsår: 2015-2016 Årskurs: 6

Ämnesprov - ämne

Antal elever som genomfört provet

Antal elever med godkänt provbetyg

Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 6 -

EN 37 37 100,0

Matematik åk 6 -

MA 36 36 100,0

Svenska åk 6 - SV 36 36 100,0

Mycket bra resultat, alla klarade allt av eleverna som genomförde proven. Några elever i en liten undervisningsgrupp gjorde dock inte proven.

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov

(5)

5 Kommun: Leksand

Skola: Åkerö skola Läsår: 2015-2016 Årskurs: 9 Kön: Flickor

Ämnesprov - ämne

Antal elever som genomfört provet

Antal elever med godkänt provbetyg

Andel (%) elever med godkänt provbetyg

Engelska åk 9 - EN 35 35 100,0

Matematik åk 9 -

MA 32 31 96,9

NO-ämnen åk 9 -

KE 32 29 90,6

SO-ämnen åk 9 -

RE 34 34 100,0

Svenska åk 9 - SV 32 31 96,9

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov

Kommun: Leksand Skola: Åkerö skola Läsår: 2015-2016 Årskurs: 9 Kön: Pojkar Ämnesprov - ämne

Antal elever som genomfört provet

Antal elever med godkänt provbetyg

Andel (%) elever med godkänt provbetyg

Engelska åk 9 - EN 30 30 100,0

Matematik åk 9 -

MA 28 28 100,0

NO-ämnen åk 9 -

KE 26 24 92,3

SO-ämnen åk 9 -

RE 30 30 100,0

Svenska åk 9 - SV 28 27 96,4

Svenska åk 9 -

SVA 1 1 100,0

Bra resultat för både pojkar och flickor i nian.

3. Meritvärde- medelvärde per klass diagram åk 6 och 9 vt 2016 pojkar/flickor samlat diagram

Meritvärdets medelvärde per klass och kön

Kommun: Leksand Skola: Åkerö skola Läsår: 2015-2016 Årskurs: 6 Termin: Vt år 6

Klass Flickor Pojkar Total 6A 202,3 241,4 216,7 6B 248,9 218,9 235,4 Total 224,6 228,8 226,3

(6)

6 Totalt nästan samma resultat för flickor och pojkar.

Meritvärdets medelvärde per klass och kön

Kommun: Leksand Skola: Åkerö skola Läsår: 2015-2016 Årskurs: 9 Termin: Vt år 9

Klass Flickor Pojkar Total 9A 187,3 201,1 194,5 9B 247,3 209,5 231,3 9C 261,0 190,0 228,8 Total 235,5 200,5 219,3

Klart bättre resultat för flickorna.

4. Behörighet till gymnasiet per klass

Andel elever behöriga till gymnasieprogram per klass i %

Kommun: Leksand Skola: Åkerö skola Läsår: 2015-2016 Årskurs: 9 Termin: Vt år 9

Klass

Antal elever

Andel behöriga EHS i %

Andel behöriga ES i %

Andel behöriga NT i %

Andel behöriga Yrkesprogram i %

Andel ej behöriga elever i %

9A 21 76,2 76,2 76,2 76,2 23,8

9B 26 96,2 96,2 96,2 96,2 3,8

9C 22 95,5 95,5 95,5 95,5 4,5

Total 69 89,9 89,9 89,9 89,9 10,1

9A har ett klart sämre resultat än 9B och 9C.

Analys och reflektion

Vad ser vi? Varför ser det ut som det gör? Vad behöver prioriteras kommande år?

Vi behöver bli bättre på att upprätthålla elevernas nyfikenhet och lust att lära allteftersom eleverna blir äldre.

Enkätsvaren och intervjuer av elever ger också klart besked om att eleverna vill ha tydligare information om vad som förväntas av dem, vad de ska kunna och vad de ska lära sig. De vill även ha mer och bättre information om hur de ligger till i skolarbetet. En väg att nå dit är att ta in elevernas åsikter i planerandet av skolarbetet på ett bättre sätt än hittills.

(7)

7 Treornas resultat på de nationella proven är alldeles för lågt för att vi ska vara nöjda. Nationella proven visar att vi behöver arbeta mer med berättande texter med en tydlig handling och ett tydligt slut, samt att använda sig av de vanligaste skrivreglerna. Detta är något vi också har sett även tidigare läsår. Vi ser också att pojkarna presterat sämre än flickorna när det gäller skrivandet.

På matematiken är det skriftliga räknemetoder som var svårast. Även här presterade pojkarna sämre än flickorna.

Sexornas resultat på de nationella proven är mycket bra. Dock bör vi tillägga att några elever som jobbat i liten undervisningsgrupp inte gjort proven.

Niornas resultat på de nationella proven är också mycket bra. Likaså meritvärdena och behörigheten till gymnasiet. En klass skiljer ut sig med sämre resultat. I den klassen finns tre elever som av förklarliga skäl inte fick några betyg.

Verksamhetsplan 2016/2017

(8)

8

Prioriterade områden

Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder 1. Att utveckla skolans verksamhet i ett F-9-perspektiv

2. Öka elevernas studiemotivation och lusten att lära 3. Integration av nyanlända i 7-9

4. Förbättra pojkarnas resultat i år 3 5. Utveckla samarbetet med fritidshemmet

Prioriterat område Aktivitet Utvärderas

Att utveckla skolans verksamhet i ett F-9- perspektiv

Gemensam fortbildning ”Läslyftet”

Gemensamma aktiviteter för F-9, t ex estetiska inriktningen.

Utveckla skolans rutiner och arbetssätt

Vt-17

Öka elevernas

studiemotivation och lusten att lära

”SYV-fortbildning”, gemensam fortbildning för ökad studiemotivation under ht-16.

Förstelärare-uppdrag i implementering av fortbildningen.

Göra eleverna delaktiga i den här frågan.

En till en-lösning i år 7 och 8, GAFE som metod.

Gemensamma pedagogiska diskussioner om lektioner och arbetsområden.

Vt-17

Integration av nyanlända i 7- 9

Bygga upp ett svA-team som arbetar för ökad integrering i klasserna.

Fortbildning för 7-9-lärarna.

Vt-17

Förbättra pojkarnas resultat i år 3

Medvetet satsa på berättande texter med en tydlig handling och ett tydligt slut, samt att använda sig av de vanligaste skrivreglerna och skriftliga räknemetoder i matematik.

Vt-17

Utveckla samarbetet med fritidshemmet

Fritidshemmets personal är representerad på Stadieträffar.

Läsårsplanering delges varandra.

Vt-17

Leksand 2016-06-30

Johan Nilsson

Rektor Åkerö skola

References

Related documents

Chapter 4 | 3D YOLO This chapter presents extension of YOLO for end-to-end trainable 3D object de- tection network that takes point cloud as input and yields 3D bounding boxes

Den här studiens syfte är att genom observationer undersöka hur lust och intresse för lärande skapas av lärare och hur detta kommer till uttryck i klassrummet men också

Till studien valde vi ett kvalitativt tillvägagångssätt och intervjuade lärarna. Vi antog att det skulle bli svårt att hitta lärare med utbildning i sva som tagit emot minst

Jag har redogjort för tre modeller (RT, TSI, och CORI 62 ), som alla haft gemensamt, att de utgår från fyra grundstrategier som baserats på undersökningar om hur goda läsare

Forskningsanalyser kring hur människor talar om något är komplexa och tolkningen av materialet i denna studie ska inte ses som den enda tänkbara. Studien kan ses som en pusselbit

Detta stämmer överens med Thedin Jakobssons (2004) studie där hon diskuterar att lärare verkar sätta detta som en hög prioritet. Eleverna ser inte idrotten som ett tillfälle där

Just min erfarenhet att personer som sysslar med historiskt återskapande ofta har en hög motivation till lärande inom sitt intresseområde är det som ligger till grund för

Thomson så småningom på att profilera sin billigserie med svenska original, en idé som kopierades av firman Östlund & B erling med följden att andelen svenska