Lusten att lära
En studie kring varför människor väljer att lära sig något de inte måste Madeleine Bergman
Foto: Madeleine Bergman
Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Självständigt arbete
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet - Bild & Media VT 2019
Handledare: Simon Ceder och Andrea Creutz Examinator: Camilla Gåfvels
Title: The desire to learn
ABSTRACT 4
NYCKELBEGREPP 4
INLEDNING 5
INTRODUKTION 5
BAKGRUND 5
SYFTE 6
FRÅGESTÄLLNING 6
EMPIRI 7
INTERVJUER 7
BJÖRN 7
SIGRUN 7
JARL 8
ASTRID 8
FÄLTSTUDIER 8
URVAL OCH AVGRÄNSNING 9
VARFÖR JUST HISTORISKT ÅTERSKAPANDE? 9
KVALITATIV STUDIE 9
FÄLTSTUDIER 10
MEDELTIDSVECKAN 2018 10
I FÖRFÄDERS SPÅR 2018 11
VÅRBLOT I ÅRSUNDA 2019 11
HANTVERKSTRÄFFAR PÅ AIFUR 11
HANTVERKSTRÄFF HOS SLÖJDLÄRAREN 12
VAD HAR JAG VALT BORT? 12
METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 13
GESTALTNING 13
ETISKA ASPEKTER 14
TEORI OCH TOLKNINGSRAM 15
SOCIALKONSTRUKTIONISTISK TEORI 16
INFORMELLT LÄRANDE 16
NETWORKED LEARNING 16
KOLLEKTIV INTELLIGENS 17
TIDIGARE FORSKNING 17
ATT FÖRSTÅ SIN SAMTID GENOM REENACTMENT 17
UNDERSTANDING THE BRAIN 18
CONTROL VALUE 18
INFORMELLT LÄRANDE INOM MUSIKUNDERVISNING 18
INFORMAL LEARNING IN AN ONLINE COMMUNITY OF PRACTICE 19
LÄRPROCESSER OCH INRE MOTIVATION 19
MOTIVATIONSSKAPANDE FAKTORER HOS GYMNASIEELEVER 19
SKOLEFFEKTER PÅ ELEVERS MOTIVATION OCH UTVECKLING 20
BEARBETNING OCH ANALYS 20
VARFÖR SYSSLAR PERSONER MED HISTORISKT ÅTERSKAPANDE? 20
MOTIVATION TILL LÄRANDE 22
ATT FÖRSTÅ HUR NÅGOT VERKLIGEN SÅG UT, ANVÄNDES ELLER GICK TILL 22 ATT FÅ PRAKTISK ANVÄNDNING AV SINA KUNSKAPER OCH HANTVERK 24 ATT VARA NÖJD MED NÅGOT MAN SKAPAT, FÖR SIN EGEN SKULL 24
ATT VILJA VARA LIKA COOL SJÄLV 26
ATT LÄRA PÅ SÄTT SOM PASSAR JUST DIG 26
ATT DELA KUNSKAPER MED VARANDRA 27
KÄLLKRITIK OCH REENACTOR-‐TRENDER 29
HUR KAN SKOLUNDERVISNINGEN FÖRBÄTTRAS FÖR ATT ÖKA STUDIEMOTIVATIONEN? 29
TOLKNING OCH RESULTAT 31
VARFÖR TENDERAR PERSONER INOM HISTORISKT ÅTERSKAPANDE ATT HA SÅ HÖG MOTIVATION TILL
LÄRANDE INOM SITT INTRESSEOMRÅDE? 31
VILKA NYCKELFAKTORER VID MOTIVATION TILL LÄRANDE KAN STUDIEN IDENTIFIERA OCH HUR KAN DESSA
ANVÄNDAS INOM RAMEN FÖR BILDUNDERVISNING? 32
AUTENTISKA UPPGIFTER 33
VAL VS TVÅNG 33
SKAPA UTRYMME FÖR ELEVERNA ATT LÄRA UT TILL VARANDRA 33
ATT VARA VÄL FÖRBEREDD SOM LÄRARE 34
GRUPPDYNAMIK 34
GESTALTNINGEN 36
SLUTDISKUSSION 37
KÄLLFÖRTECKNING 38
TRYCKTA KÄLLOR 38
OTRYCKTA KÄLLOR 39
INTERNETKÄLLOR 39
BILDFÖRTECKNING 39
BILAGOR 40
BILAGA 1 -‐ GESTALTNINGEN PÅ VÅRUTSTÄLLNINGEN 40 BILAGA 2 -‐ LJUDFIL TILLHÖRANDE GESTALTNINGEN 40
BILAGA 3 -‐ INTERVJUGUIDE 40
Abstract
This study focuses on historical reenactment, and the informal learning that takes place within that subculture. Through observations during events, and informal semi-structured interviews I have tried to identify some of the aspects that contribute to the motivation to learn that is prominent within the historical reenactment community. Why do people choose to learn things that they do not have to? What can I learn from that, and use to improve my own teaching? The study finds that some of the key facors for the motivation to learn is: having a social context that gives feedback and encouragement, beeing able to get practical use out of the knowledge you try to obtain, feeling satisfied with your own work, and having an
enthusiastic teacher who can capture your curiosity.
The study also includes photographic works that aim to show some of the informal learning that takes place within the historical reenactment community. The purpose is also to initiate thoughts and discussions concerning informal learning and learning processes in general.
Along with the photographs there are sounds taken from the interviews made during the study. The people heard give their perspective on the motivation to learn. Both photographs and sound were displayed in the Vårutställning at Konstfack.
Lastly I put forward some suggestions as to how teaching might be improved in order to help students feel more motivated to learn.
Nyckelbegrepp
Historiskt återskapande, informellt lärande, networked learning, kollektiv intelligens, motivation.
Inledning
Introduktion
Jag sysslar med något som brukar kallas ’historiskt återskapande’ eller ’reenactment’. Det går ut på att utövarna försöker återskapa kläder, mat, hantverk med mera från en vald tidsepok, med hjälp av arkeologiska fynd samt texter och bilder från tiden. Man skulle kunna säga att deltagarna försöker uppleva hur det var att leva under en vald epok. Det pågår ett ständigt lärande och delande av kunskap inom denna subkultur. Mitt mål har varit att hitta ledtrådar till vad det är som gör att dessa människor studerar så intensivt och entusiastiskt för att lära sig något de inte måste kunna, som ingen har sagt åt dem att de ska lära sig. Vidare har min förhoppning varit att kunna applicera det jag upptäckt på min egen undervisning, för att bidra till ett ökat engagemang och lust att lära hos mina elever.
Bakgrund
Historiskt återskapande är en form av experimentell arkeologi där utövarna tolkar arkeologiska fynd samt målningar och skriftliga beskrivningar från tiden för att försöka återskapa kläder, föremål, maträtter, vapen, strider, musik, traditioner och liknande. Event av olika slag, som exempelvis marknader och läger anordnas där utövarna ses och testar att leva på samma vis som människor gjorde under den valda historiska epoken.
I denna uppsats använder jag begreppet historiskt återskapande som en paraplyterm för två huvudsakliga inriktningar – reenactment och living history. Rebecca Schneider (2011) definierar dessa två begrepp på följande vis. Reenactment är att försöka återskapa en specifik historisk händelse så korrekt som möjligt, medan living history innebär att försöka återskapa en generell historisk plats och de handlingar som kan ske där – som att bo i ett medeltida hus, laga mat, sy, äta, umgås med mera, inom den historiska kontexten, utan att för den sakens skull följa någon form av historiskt skeende.1
Att leva sig in i en historisk händelse eller epok kan skapa vidare förståelse för hur människor från den tiden upplevde världen. Det skapar en länk mellan dåtid och nutid. Schneider
resonerar kring hur personer som sysslar med historiskt återskapande (reenactors) upplever situationerna de befinner sig i. ”In affective engagement, many of them find reenactment to be, if not the thing itself (the past), somehow also not not the thing
1 Schneider, Rebecca (2011). The art and war of theatrical reenactment. Routledge. s. 8.
(the past), as it passes across their bodies in again-time.”2 Min tolkning är att hon menar att även om återskapandet av en historisk händelse eller plats aldrig kan vara eller upplevas exakt som den äkta varan, så är det heller inte helt frånkopplat från känslan av att faktiskt befinna sig i historien och bli en del av den. Det går alltså att argumentera för att personer som deltar i historiskt återskapande kan få en djupare förståelse för en händelse, en epok och människors levnadsvillkor under den, genom sitt återskapande. Oavsett om avsikten är att göra det som konstverk, underhållning eller i utbildande syfte.
Inom denna subkultur, där jag själv är involverad sedan många år, har jag observerat att det pågår ett ständigt lärande, forskande, undervisande och delande av kunskap. Både på digitala plattformar och i mötet mellan människor på event eller andra sociala sammanhang. Just min erfarenhet att personer som sysslar med historiskt återskapande ofta har en hög motivation till lärande inom sitt intresseområde är det som ligger till grund för studien.
Syfte
Mot ovanstående bakgrund är syftet med studien att undersöka varför människor lär sig saker de inte måste kunna. Avsikten är att försöka hitta nyckelfaktorer som genererar motivation hos de som sysslar med historiskt återskapande. Som lärare är jag givetvis intresserad av att försöka hjälpa mina elever att hitta studiemotivation. Skulle jag då kunna upptäcka några faktorer som bidrar till ökad motivation vore det väldigt värdefullt för min undervisning och mina elevers studier. Motivation kan vara avgörande för huruvida en elev klarar en kurs eller inte. Vidare är jag intresserad av vad det innebär för motivationen och kunskapandet att befinna sig i miljöer där det pågår ett ständigt lärande, där människor gärna delar med sig av sina kunskaper, utan att det för den sakens skull finns en lärare eller någon officiell
undervisning.
Frågeställning
Varför tenderar personer inom historiskt återskapande att ha så hög motivation till lärande inom sitt intresseområde?
Vilka nyckelfaktorer vid motivation till lärande kan studien identifiera och hur kan dessa användas inom ramen för bildundervisning?
2 Schneider, R (2011) The art and war of theatrical reenactment. London: Routledge, s. 8.
Empiri
Nedan beskriver jag de olika kategorierna av empiri som studien baseras på. Målet har varit att djupdyka i enskilda personers upplevelser av historiskt återskapande och det lärande som sker i anslutning till subkulturen. Studien har ett kvalitativt fokus, och av den anledningen har jag valt att undersöka vad både individer och grupper får ut av subkulturen och det lärande som pågår där.
Intervjuer
Jag har gjort fyra semistrukturerade informella intervjuer med personer som är aktiva inom historiskt återskapande sedan flera år tillbaka. Intervjuerna har gått till på så vis att jag har träffat intervjupersonerna på en avskild plats, exempelvis hemma hos dem. Intervjun har sedan genomförts och dokumenterats med hjälp av ljudupptagning. Jag har senare
transkriberat intervjuerna. Personerna jag har valt att intervjua har alla ett stort engagemang inom subkulturen, även om de är hängivna på olika sätt och har lite olika fokus. Jag har valt att intervjua personer som har ett gediget engagemang för historiskt återskapande, eftersom att jag tror att de har djupare insikter i hur subkulturen fungerar och vad de får ut av den, än vad en nybörjare har.
Nedan kommer jag att kort presentera de personer jag intervjuat. Av forskningsetiska skäl har jag bytt ut alla namn för att anonymisera dem.
Björn
Björn har åkt på Medeltidsveckan i 17 år, och är vän med väldigt många personer inom subkulturen. Han åker ofta på diverse event, och hans huvudsakliga fokus är vikingatid.
Björns stora passion är att lyssna på musik, speciellt säckpipor. Han sysslar med en liten mängd hantverk, men har ofta svårt att komma igång. Däremot är han väldigt intresserad av att studera historiska fynd eller händelser, och läser det mesta han kommer över angående vikingatid eller medeltid, vilket gör att han ofta kan dela med sig av sina kunskaper.
Sigrun
Sigrun är 17 år. Hon har varit involverad i historiskt återskapande sen hon var liten, då hon fick följa med sina föräldrar på event. När hennes föräldrar senare slutade med historiskt återskapande fortsatte hon själv och följer numera med sina vänner på omkring 30 event om
året. Detta har resulterat i att hon har ett stort kontaktnät inom subkulturen, och mer
erfarenhet av event än många som är dubbelt så gamla som henne. Sigrun sysslar i stort sett uteslutande med återskapande av vikingatid, även om hon ändå åker på Medeltidsveckan och andra event med fokus på medeltid.
Jarl
Jarl började med lajv när han var 16 år, men fastnade senare för historiskt återskapande. Han har sysslat med återskapande av olika tidsepoker, men fokuserar numer främst på 1500-tal och vikingatid. Jarl har ett djupgående intresse för att återskapa sina valda epoker så korrekt efter historiska källor och arkeologiska fynd som möjligt, och har gjort flera resor för att studera bevarade klädesplagg eller gå kurser i diverse hantverkstekniker. Han har själv hållit kurser och föreläsningar angående olika saker relaterat till historiskt återskapande. Jarl är även med och arrangerar vissa event.
Astrid
Astrid är utbildad inom historiska hantverk, bland annat sömnad. Hon växtfärgar tyg och garn, antingen på beställning eller för att sälja på marknader. Precis som Jarl så har hon en bakgrund inom lajv. Astrid fokuserar framförallt på återskapande av vikingatid och åker på ett flertal event varje år.
Fältstudier
Jag har gjort olika former av fältstudier. Dels har jag fört fältanteckningar när jag har varit på event för personer som sysslar med historiskt återskapande, som marknader och läger. Jag har även fört fältanteckningar när jag varit på hantverksträffar för återskapare. Mitt huvudsakliga fokus med fältstudierna har varit att dokumentera lärprocesser, sociala samspel och liknande som jag ansett vara relevant för studien. Det handlar generellt om saker som personer sagt och gjort, utan att veta att jag genomfört en studie. Vid vissa tillfällen under hantverksträffar och event har jag berättat om min studie, och diskuterat den med deltagarna.
Urval och avgränsning
Varför just historiskt återskapande?
Begreppet ”gräva där du står” känns extra passande just i detta fall, eftersom att historiskt återskapande i stor utsträckning baseras på arkeologiska utgrävningar och forskning som relaterar till dessa. Valet att studera historiskt återskapande grundar sig dels i att jag själv är aktiv inom subkulturen och därför har en stor förförståelse för de företeelser som
förekommer, men det beror även på att det enligt mina erfarenheter ryms evigt pågående lärprocesser inom ramen för återskapandet som jag menar är relevanta att belysa och studera för att få en utökad förståelse för hur lusten att lära kan uppstå och underhållas. Jag är medveten om att jag utgår ifrån ett antagande om att det finns en hög motivation till lärande inom historiskt återskapande, men jag anser att det är ett rimligt att utgå ifrån det antagandet, eftersom att det grundar sig i mina 12 års erfarenhet av subkulturen.
I och med att jag själv är involverad i subkulturen innebär det självklart att jag som forskare måste vara noga med att analysera mina egna förutfattade meningar kring empirin, och vara medveten om att jag löper stor risk att göra ett urval som är oproportionerligt positivt, eftersom att jag uppskattar historiskt återskapande så mycket. Min avsikt har under studiens gång varit att försöka hålla mig neutral i den mån det går, och lyssna mer än jag pratar när jag gjort fältstudier och intervjuer. Jag har arbetat med öppna frågor för att försöka undvika att styra personers svar åt något specifikt håll.
Kvalitativ studie
En kvalitativ studie kännetecknas av ett humanistiskt perspektiv. Forskaren lägger fokus på att studera sociala verkligheter och undersöker både människors handlingar samt dess innebörder. Inom den kvalitativa forskningen avgränsas studierna till ett mindre område, ett fåtal intervjuer eller fältstudier, med avsikt att analysera kontext, handlingar, känslor,
interaktioner och liknande för att skapa en djupare förståelse för det fenomen som undersöks.
Detta står i motsats till den kvantitativa forskningen som huvudsakligen fokuserar på stora mängder data, som används för exempelvis statistik.3
Som lärare i bild befinner jag mig ständigt i ett socialt sammanhang där jag mer eller mindre medvetet dagligen analyserar sociala relationer, kommunikation och lärande. Kontakten
3 Denscombe, M (2009) Forskningshandboken, Lund: Studentlitteratur
mellan mig och mina elever anser jag är avgörande för att det ens ska vara möjligt för mig att bedöma deras kunskaper och bidra till vidare lärande. På samma sätt menar jag att det var givet att göra en kvalitativ studie, för att kunna synliggöra de relationer och sociala kontexter som i stor utsträckning ligger till grund för den subkultur som jag valt att analysera.
Studien har ett salutogent förhållningssätt, vilket innebär att den utgår ifrån en företeelse som fungerar och undersöker varför den fungerar. Jag anser att det går att tydligt urskilja en hög motivation till lärande inom subkulturen, och har av den anledningen valt att studera vad som bidrar till att skapa motivation hos utövarna av historiskt återskapande.
Fältstudier
Nedan presenterar jag närmare de olika fältstudier jag genomfört, och motiverar mina val.
Generellt har jag valt att studera sociala sammanhang där jag vet att lärande sker. Platser och event jag är mer eller mindre bekant med och där jag känner att jag hör hemma, både som forskare och deltagare.
Under alla mina fältstudier har målet generellt varit att vara diskret och påverka samtal och händelser så lite som möjligt, för att få representativ empiri. Jag har under mina fältstudier ständigt haft med mig ett litet anteckningsblock och penna, och antecknat när jag hört eller sett något jag ansett eventuellt vara av intresse för studien.
Eftersom att jag redan under våren 2018 bestämt mig för vad jag ville göra som självständigt arbete så valde jag att föra fältanteckningar under de event jag besökte den sommaren, då de flesta event sker just på sommaren. Det hade varit omöjligt att göra lika många resor enbart under vårterminen.
Medeltidsveckan 2018
Medeltidsveckan är norra Europas största medeltida evenemang. Jag har åkt dit i stort sett varje år i 12 års tid. Medeltidsveckan är komplicerad att studera då antalet deltagare är oerhört stort (för något år sedan hade de ca 40 000 besökare). Dessutom pågår den dygnet runt i en hel vecka. Därför blir observationerna sporadiska och slumpmässiga.
I Förfäders Spår 2018
I Förfäders Spår är en kombination av läger och marknad med ovanligt höga krav på att deltagarnas kläder, tält och utrustning ska vara baserade på historiska källor. Man har tagit fram en guide för vad som är tillåtet att ha med sig. De som är intresserade av att delta måste ansöka med bilder på sin dräkt och sitt tält, samt beskrivning av vad de ämnar sysselsätta sig med under eventet (som exempelvis olika typer av hantverk eller försäljning av olika varor).
Vårblot i Årsunda 2019
Vårblotet (eller vårträffen) i Årsunda var en träff för personer som sysslar med historiskt återskapande av vikingatid. Träffen pågick i fyra dagar under påskhelgen och närmare 100 personer deltog i hela eller delar av helgen. Årsjögård består av ett långhus och flera mindre byggnader, baserade på fynd från vikingatiden. Gården tar emot skolklasser och turister under sommarsäsongen. Under vårblotet var det endast återskapare närvarande, och arrangörerna var noga med att inga moderna föremål skulle finnas framme under träffen. Det fanns dock inga krav på att dräkter eller utrustning skulle vara historiskt korrekta, till skillnad från ”I Förfäders Spår”.
Hantverksträffar på Aifur
Aifur är en restaurang i Gamla Stan i Stockholm med vikingatema. Många av oss som sysslar med historiskt återskapande är stamgäster på Aifur. En gång i månaden hålls hantverksträffar där personer som är involverade i historiskt återskapande kan ses och syssla med olika sorters hantverk tillsammans. Det blir ett socialt sammanhang som möjliggör umgänge, uppskattning för sina och andras hantverk, samt kunskapsutbyte. Dessa regelbundna träffar har så vitt jag vet växt fram organiskt, och deltagarna är välkomna att bjuda in nya personer, förutsatt att de också sysslar med historiskt återskapande. För att organisera träffarna används en grupp på Facebook med några personer som administrerar gruppen och bestämmer datum för
hantverksträffarna.
Under hantverksträffarna har jag valt att både föra fältanteckningar så diskret jag kunnat, utan att påverka samtalen, samt vid vissa tillfällen förklarat att jag gör en studie, vad den går ut på, och ställt direkta frågor till deltagare.
Hantverksträff hos Slöjdläraren
En av mina vänner höll en sorts hantverksträff hemma hos sig under sommaren 2018.
Gästerna var välkomna att ta med sig sina pågående hantverksprojekt, eller få material av värden för att testa vissa sorters hantverk som exempelvis att tälja. De flesta av deltagarna sysslade med någon form av hantverk som relaterade till antingen historiskt återskapande eller lajv. Jag ansåg att detta var ett ypperligt exempel på hur personer inom historiskt
återskapande gärna umgås, hantverkar och delar kunskaper. Därför har jag valt att betrakta det som en fältstudie, och förde anteckningar under dagen.
Vad har jag valt bort?
Ovan har jag beskrivit de saker jag valt att studera, men frågan är också vad jag valt att inte studera.
Jag har valt bort lajv samt teaterrelaterade hantverk och grupper, eftersom att de kan basera sina plagg etc. på annat än historiska källor (även om det givetvis finns både lajv också teater där man håller hårt på att vara så historiskt korrekt som möjligt). Ofta arbetar man inom lajv med fantasy och behöver därmed inte göra samma typ av efterforskningar som krävs inom historiskt återskapande. Jag är medveten om att många människor som åker på
Medeltidsveckan eller liknande även de ofta baserar sina dräkter huvudsakligen på fantasi eller deras missuppfattningar kring hur plagg från medeltiden såg ut. Jag har valt att inte genomföra några intervjuer med dessa personer, eftersom att jag menar att just engagemanget för efterforskningar är centralt för studien. De personer som generellt inte gör några större efterforskningar för att skapa sina dräkter kommer därför heller inte bli lika intressanta att intervjua. Detta innebär givetvis att jag bortser från många människors perspektiv, men som alla i andra forskningsstudier krävs det att forskaren gör urval och avgränsningar, och jag har därför valt att fokusera på de mer engagerade utövarna som har en tydlig historisk koppling i sitt återskapande. Det går givetvis att diskutera var det går att dra gränsen för vad som räknas som historiskt återskapande, och vad som är lajv, maskerad eller liknande. I den här studien väljer jag att begränsa vad jag räknar som historiskt återskapande till föremål, plagg,
händelser, med mera, baserade på historiska källor eller arkeologiska fynd.
Metod och tillvägagångssätt
Studien tar avstamp i ett induktivt arbetssätt (till skillnad från ett deduktivt arbetssätt). ”I ett induktivt perspektiv kan tolkningen växa fram under hand utifrån det material som
föreligger.”4 En forskare som använder sig av ett deduktivt arbetssätt utgår ifrån en
existerande hypotes av något slag. Som jag nämnt tidigare har studien en kvalitativ ansats då jag anser att det lämpar sig bäst för att få fatt på tankar och känslor kring lärande.
Gestaltning
Som gestaltande del av det självständiga arbetet har jag valt att dokumentera vårblotet i Årsunda med hjälp av analogt fotografi. Jag har behandlat eventet som en fältstudie och tagit anteckningar, men även fotograferat personer, föremål, och platser som jag anser kan
representera eventet och vad som pågår där. Mitt syfte är att ge betraktaren en inblick i stämningen och händelserna som infinner sig under den här typen av event, samt att visa på de lärprocesser som förekommer där. Bilderna visas på Konstfacks Vårutställning som printar i varierande storlek, för att skapa ett reportageliknande uttryck. Tillsammans med bilderna finns ett par hörlurar där betraktaren kan lyssna till utvalda delar ur mina intervjuer. Det är korta sekvenser, blandade utan inbördes ordning. Anledningen till detta är dels att jag vill ta vara på vissa av de spännande och fina saker som de intervjuade personerna berättar, men även att jag vill aktivera ytterligare ett sinne hos betraktaren. Jag vill levandegöra de faktiska människor som deltagit i studien och få besökare att förstå att många av de saker som
framkommit genom intervjuer är sådant som är allmänmänskligt och därför gäller även för personer som inte är aktiva inom historiskt återskapande. Ljudet från intervjuerna är den delen av gestaltningen som framförallt visar på det lärande som förekommer inom historiskt
återskapande, samt hur det går att applicera på lärande i skolan eller andra sammanhang.
Tanken med studien är just att undersöka lärande genom historiskt återskapande, och samtidigt resonera kring vad i dessa lärprocesser som är universellt för lärande i stort.
Jag kommer att sitta i historiska kläder och hantverka bredvid min gestaltning vid valda tillfällen under vårutställningen. Min förhoppning är att även detta ska bidra till att
levandegöra vad historiskt återskapande innebär för besökare, och att de vågar ställa frågor till mig. Vidare hoppas jag att samtalen ska kunna närma sig lärprocesser i stort, samt hur dagens skolundervisning ser ut och vad lärare, föräldrar och samhället kan göra för att bidra till ökad
4 Sohlberg, P & Sohlberg, B (2009) Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. Solna: Liber.
motivation till lärande bland elever. Det är viktigt för mig att förmedla att studien inte enbart handlar om historiskt återskapande, utan om lärande i allmänhet.
Etiska aspekter
Som forskare är det viktigt att alltid ha etiken i åtanke. Personerna som ingår i studien måste behandlas på ett respektfullt sätt. I följande punktlista redogör jag kort för en del av de forskningsetiska principer5 som Vetenskapsrådet fastställt, och som jag anser vara relevanta för just denna studie.
• Personerna som innefattas av studien ska i största möjliga utsträckning skyddas från skador eller kränkningar i samband med att de deltar i forskningen.
• Personer som ingår i studien bör vara informerade om studien, och ha gett sitt
samtycke till detta – helst skriftligt. I undantagsfall kan dolda observationer användas.
• Inspelning av ljud och/eller bild utgör en behandling av personuppgifter och faller därför inom ramen för GDPR.
• Forskaren ska eftersträva objektivitet och ska försöka att inte påverka personer eller skeenden.
• Forskaren ska skydda identiteten, samt integriteten hos de personer som ingår i studien.
Inför mina intervjuer har jag informerat om att personen i fråga kommer att vara anonym, samt varit tydlig med att de kan avstå från att svara på frågor om de vill. De har fått veta det generella temat för intervjun i förväg. Jag har sett till att möta dem på platser där vi kan tala ostört. Jag har informerat dem om att jag tänkt använda delar av ljudupptagningen från intervjun till mitt gestaltande arbete, och att det kommer visas under Konstfacks
Vårutställning. Detta har skett innan intervjun börjat och godkänts av de personer som ställt upp på intervju. Alla personer jag intervjuat har deltagit frivilligt efter att jag berättat om studien och frågat om de är intresserade av att bli intervjuade.
Under mina fältstudier har jag varit noga med att endast dokumentera sådant som varit
relevant för studien, och inte något som jag upplevt som privat information. Dokumentationen har skett genom fältanteckningar, vilket har gjort att det varit lätt för mig att göra alla
5 Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed.
individer anonyma. Fokus har legat på att dokumentera konversationer och handlingar, men jag har utelämnat så mycket som möjligt angående personers utseende eller liknande, eftersom att jag generellt ansett det vara irrelevant, samt att det har bidragit till att hålla personerna anonyma. Som jag nämnt tidigare har jag ibland valt att berätta för personer jag mött under event att jag genomför en fältstudie och tar fältanteckningar, medan jag vid andra tillfällen valt att inte berätta om studien. Det kan givetvis anses problematiskt att studera och dokumentera personers diskussioner och handlingar utan att informera dem om detta, eller ge dem möjlighet att avstå från att observeras i studien. Anledningen till att jag vid vissa
tillfällen valt att inte berätta om studien är helt enkelt att jag har försökt undvika att personer beter sig annorlunda än de annars skulle, och därigenom påverka studiens resultat. I vissa fall har det dessutom varit praktiskt svårt att informera alla deltagare på ett event om min studie, då personer kommer och går under dagarnas gång, och det inte finns något etablerat
kontaktnät för alla. I och med att undersökningen fokuserar på informella lärandesituationer, och inte nödvändigtvis personerna i sig, så anser jag att valet att inte berätta om studien är berättigat och acceptabelt ur en forskningsetisk aspekt. De allra flesta citat och konkreta beskrivningar av personer som finns med i uppsatsen kommer från fältstudier där jag berättat för deltagarna om min studie, samt från intervjuerna.
För att förhålla mig till GDPR har jag inför fotograferingen i Årsunda bett om tillstånd från arrangörerna att fotografera under eventet. I och med att det gestaltande arbetet räknas som ett konstnärligt projekt tillåter GDPR publicering utan tillstånd från personerna i fotografierna, så länge inte bilderna används kommersiellt. Däremot har jag av etiska skäl berättat för de personer jag fotograferat om min studie, samt om hur bilderna kommer användas. Om någon inte har velat vara med på bild har jag avstått från att fotografera dem.
Teori och tolkningsram
Jag kommer att analysera min empiri med hjälp av följande teoretiska perspektiv och begrepp.
Nedan finns kortare definitioner av de begrepp och teorier jag huvudsakligen baserar min analys på.
Socialkonstruktionistisk teori
Inom socialkonstruktionismen menar man att människor konstruerar verkligheten, och vår uppfattning av verkligheten, mellan oss genom hur vi kommunicerar kring den.6 Detta innebär att verkligheten inte är någon absolut sanning, utan ständigt omförhandlas i förhållande till kontext. Inom socialkonstruktionismen lägger man stor vikt vid språket, och menar att hur vi talar eller skriver om saker påverkar hur vi tänker kring dem.7 Med ett sådant perspektiv blir kunskap något som skapas mellan människor, och att det därför alltid finns utrymme för att omvärdera de kunskaper som finns. Kunskapen i sig är inte objektiv eller konstant, den är flytande, flexibel och kontextbunden. 8
Informellt lärande
Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och skriver i sin bok Lusten att förstå att människor lär sig det mesta utanför skolans värld.9 Vidare menar Gärdenfors att ”genom mänsklighetens historia har det alltid funnits två självklara sätt att undervisa: att visa och berätta.” Just dessa sätt att lära ut anser jag vara väldigt framträdande inom subkulturen Historiskt Återskapande. I analysen kommer jag att visa på ett flertal situationer där lärandet sker informellt, genom just dessa metoder.
Networked learning
Networked learning är ett begrepp som lämpar sig väldigt bra för att förklara lärandet som pågår inom ramen för Historiskt Återskapande. I boken Critical Learning in Digital Networks visar Avramidis och Drakopoulou på hur networked learning fungerar inom subkulturen graffiti. ”Here, in the context of signature graffiti subculture, networked learning is understood as a process of noninstitutional and informal learning which happens in the interpersonal interactions between likeminded peers as well as during their production and encounter of subculturally important learning resources. It is characterized by collaboration and connectedness among graffitists, and is motivated by their shared interests.”10 Man menar alltså att det gemensamma intresset skapar tillfällen för lärande. Att lärandet sker genom görande och genom samspel med andra deltagare inom samma subkultur.
6 Burr, Vivien (2015) Social constructionism. (Tredje uppl.) London: Routledge.
7 Burr, Vivien (2015) Social constructionism. (Tredje uppl.) London: Routledge. s. 2-5
8 Burr, Vivien (2015) Social constructionism. (Tredje uppl.) London: Routledge. s. 2-5
9 Gärdenfors, P (2010) Lusten att förstå, Stockholm: Natur & Kultur. s. 16
10 Avramidis, K & Drakopoulou, K (2015) Critical Learning in Digital Networks, Cham: Springer International Publishing AG. s. 140
Kollektiv intelligens
Jenkins beskriver begreppet kollektiv intelligens som en sorts delad kunskap som sammanförs i digitala gemenskaper, där medlemmarna alla besitter en del av kunskapen, vilket gör att den samlade kunskapen blir mycket stor.11 Jag skulle vilja påstå att kollektiv intelligens är nära knutet till networked learning, men används av Jenkins endast i förhållande till digitala gemenskaper. Fördelen med kollektiv intelligens är att medlemmar av exempelvis ett forum eller en facebookgrupp får tillgång till en stor samlad kunskap. Nackdelen är att kunskaper i vissa fall kan förvanskas eller förvrängas eftersom att man ibland litar för mycket på att medlemmar ger korrekt information och därför inte kontrollerar sina källor.
Tidigare forskning
Det finns mycket forskning inom motivation för lärande. Nedan har jag valt att presentera några av de studier, böcker och artiklar som behandlar motivation för lärande inom områden som jag anser vara nära knutna till min egen studie och dess frågeställning. Jag har framförallt sökt efter tidigare forskning i DiVA, ERIC, Google Scholar. Jag har även letat efter referenser i den kurslitteratur jag själv haft under min utbildning samt i tidigare lärarstudenters
uppsatser, för att då kunna hitta dessa studier i originalversion. Vid sökningar i databaser har jag huvudsakligen använt mig av studiens nyckelord som sökord – det vill säga historiskt återskapande, informellt lärande, networked learning, kollektiv intelligens, och motivation.
Eftersom att det är ett brett område är jag medveten om att jag redovisar en procentuellt liten del av all forskning som finns tillgänglig, men hoppas ändå kunna ge en representativ bild av den tidigare forskning som anknyter till studiens huvudfokus.
Att förstå sin samtid genom reenactment
Att återskapa historiskt viktiga händelser för att uppmärksamma dess påverkan på samhället faller innanför ramen för performativ konst. Det går att använda reenactment som ett sätt att förstå sin samtid, genom sitt förslutna. Konstnären Jeremy Deller arbetar ofta på detta sätt. I hans verk ”The Battle of Orgreave” återskapas sammandrabbningar mellan polis och
strejkande gruvarbetare under en massiv strejk som pågick 1984-85 i Storbritannien. Den 18 juni 1984 möttes de ca 5000 strejkande av omkring 6000 poliser, och resultatet blev en dramatisk sammandrabbning med en stor mängd våld från polisens håll. År 2001 återskapade Jeremy Deller delar av händelserna med hjälp av ca 800 personer. Av dessa var ungefär 280
11 Jenkins, H (2012) Konvergenskulturen (Andra uppl.) Göteborg: Daidalos.
personer lokalbefolkning, varav många hade deltagit under den faktiska strejken 1984. Denna reenactment dokumenterades på film, och finns att se på Dellers hemsida.12 Genom att
återskapa dessa dramatiska händelser bygger Deller en bro mellan dåtid och nutid, vilket i sin tur hjälper till att bygga en förståelse för samtiden och de strukturer, värderingar med mera som vi lever med idag.
Understanding the brain
OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) menar i sin rapport Understanding the brain att det finns fyra huvudfaktorer som leder till att människor kan misslyckas med att lära sig något. 1) bristande självförtroende eller självuppskattning, 2) låg motivation (det vill säga att man helt enkelt inte vill lära sig något), upplevd eller verklig otillräcklighet (att personen som försöker lära sig upplever det som för svårt, eller att det faktiskt är för svårt), 4) brist på lärtillfällen.13
Control value
Psykologen Reinhard Pekrun har utvecklat en teori under namnet control value.14 Den går ut på att elevers upplevelse av kontroll i förhållande till en lärsituation påverkar hur de känner inför den, och därmed hur mycket de lär sig. En elev som uppfattar sig ha kontroll känner sig ofta glad, trygg eller stolt, medan en elev som saknar kontroll istället kan känna skam, oro eller ilska kring sitt lärande. Pekrun menar att förståelse för ett område skapar en känsla av kontroll. Vidare argumenterar Pekrun att en större mängd negativ återkoppling från
exempelvis en lärare kan leda till en minskad känsla av kontroll hos eleven, och därmed lägre motivation till lärande. Även lärarens engagemang spelar en stor roll för elevens motivation.
Informellt lärande inom musikundervisning
I boken Music, Informal Learning and the School: A New Classroom Pedagogy undersöker professor Lucy Green hur informellt lärande kan införlivas i skolans musikundervisning och vilka effekter det får på elevernas lärande.15 Studien fokuserar på elever i yngre tonåren och deras förmåga att lära, leda och samarbeta inom ramen för musikundervisningen i
12 http://www.jeremydeller.org/TheBattleOfOrgreave/TheBattleOfOrgreave_Video.php
13 OECD (2002) Understanding the brain: Towards a new learning science. Paris: OECD Publications.
14 Pekrun, R The control-value theory of acheivement emotions: Assumptions, corollaries, and implications for educational research and practice Educational Psycology Review (2006:18).
15 Green, L (2008) Music, Informal Learning and the School: A New Classroom Pedagogy. London, Routledge.
grundskolan. Green menar att med hjälp av undervisningsmetoder som tar hjälp av informellt lärande kan den undervisande läraren i större utsträckning nå fram till de elever som i vanliga fall uppvisar en lägre motivation till lärande inom musikämnet.
Informal Learning in an Online Community of Practice
I denna studie undersöker Bette Gray hur digitala gemenskaper kan användas inom yrkeslivet för att bidra till det informella lärandet kollegor emellan.16 Gray har låtit samordnare från Alberta Community Adult Learning Councils i Kanada använda sig av en gemensam digital plattform där de haft möjlighet att dela erfarenheter med varandra. Samordnarna arbetar ofta ensamma och med stort geografiskt avstånd från varandra, vilket gör att de sällan får
möjlighet att ses i verkligheten. Studien kom fram till att den digitala gemenskapen blev ett betydande stöd för många utav deltagarna inom ramen för deras yrkesutövning.
Lärprocesser och inre motivation
Hanna Karlberg skriver i sin studentuppsats ”Tillbaka till istiden – om lärprocesser och inre motivation” om yttre och inre faktorer som påverkar individers motivation till lärande.
Hennes frågeställningar är ” Vilka yttre och inre förutsättningar är viktiga för lärprocesser?
Vilken betydelse har den inre motivationen för lärprocesser och hur kan man som pedagog bidra till att stimulera den?”17 Hon menar att pedagogen och dess lärstil spelar stor roll för hur eleven upplever undervisningen. Karlberg förespråkar uppmuntran och logiska konsekvenser istället för belöning och bestraffning som verktyg för att öka den inre motivationen hos eleven.
Motivationsskapande faktorer hos gymnasieelever
Som sitt examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet gjorde lärarstudenterna Annika Johansson och Sergej Teskeredzic en studie om motivationsskapande faktorer hos elever som gick första och tredje året på en gymnasieskola i Norrbotten.18 Resultatet som presenteras är
16Gray, B (2004) Informal Learning in an Online Community of Practice Journal of Distance Education
(2004:1).
17 Karlberg, H (2009) Tillbaka till istiden – om lärprocesser och inre motivation. Kandidatuppsats, Institutionen för bildpedagogik, Konstfack.
18 Johansson, A & Teskeredzic, S (2008) En studie om motivationsskapande faktorer hos elever i årskurs 1 och 3 på en gymnasieskola i Norrbotten. Kandidatuppsats, Institutionen för Pedagogik och lärande, Luleå Tekniska Universitet.
att eleverna framförallt drevs av inre motivation – framförallt att eleverna ställer krav på sig själva att göra sitt bästa, men även intresset för att lära sig mer om något lyfts fram som en stor bidragande faktor till inre motivation. Som huvudsaklig yttre motivation nämner Johansson och Teskeredzic betygen som eleverna strävar efter.
Skoleffekter på elevers motivation och utveckling
I denna artikel resonerar Joanna Giota kring hur motivationsforskning genomförs på elever, samt de risker som finns med forskares vuxenperspektiv på elevernas upplevelser. Artikeln förespråkar ett intersektionellt perspektiv där man tar hänsyn till fler faktorer som kan påverka motivationen, samt menar att studier kring barns motivation i skolan bör nyanseras, och överblicka en längre tid.19
Bearbetning och analys
I detta avsnitt försöker jag strukturera upp de olika nyckelfaktorerna till motivation för lärande som jag identifierat i empirin. Fokus ligger på de faktorer som har varit
återkommande i både intervjuer samt fältstudier. Först diskuteras varför personer väljer att syssla med historiskt återskapande, eftersom att det valet ligger till grund för själva
engagemanget och motivationen som studien undersöker.
Varför sysslar personer med historiskt återskapande?
Den största gemensamma nämnaren kring varför människor väljer att syssla med historiskt återskapande verkar vara den sociala samhörighet många känner inom subkulturen. Alla personer jag intervjuat berättar om det, och jag har vid många tillfällen under mina fältstudier upplevt de situationer jag observerat som välkomnande och tillåtande. Ett exempel på detta är när jag nyligen var på Årsjögård, under en träff för personer som sysslar med historiskt återskapande av vikingatid. Då kom gårdens hövding fram till mig och en vän en kväll och sa att han tyckte det var kul med nya trevliga människor, och att han hoppades att jag ville komma tillbaka fler gånger.Det kändes fint att få ett sådant bemötande, speciellt från en person som är med och arrangerar eventet. Under min intervju med Astrid berättar hon att hon först sysslade med historiskt återskapande under ett par år, men sedan tog ett uppehåll på sex år, utan någon avsikt att fortsätta med det. Det var först när en av Astrids nära vänner
övertygade henne om att följa med till Medeltidsveckan som hon verkligen fastnade för
19 Giota, J (2002) Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk Forskning i Sverige (2002:4).
historiskt återskapande. Astrid säger att under de första åren så umgicks hon inte med rätt människor, och saknade känslan av gemenskap. När hon senare åkte med sin nära vän fick hon den gemenskap hon saknat tidigare, och upplevde Medeltidsveckan på ett helt annat sätt.
Bild 1. Att känna sig inkluderad i ett socialt sammanhang där man trivs är en av nyckelfaktorerna till motivation för lärande som studien identifierat. Bilden ingår i gestaltningen. Foto: Madeleine Bergman
Vidare menar jag att en annan stor faktor som lockar deltagare är deras intresse för historia.
Både jag och Björn ville bli arkeologer när vi var små, vilket ingen av oss blev. Vissa av personerna jag intervjuat är intresserade av historia allmänt, medan andra har specifika epoker som de är mer intresserade av. Valet av epok kan också bero på vad ens vänner redan sysslar med, och att man därför också väljer att fokusera på den epoken. Både Jarl och Sigrun berättar om att de valt eller valt bort olika epoker baserat på vad deras vänner inriktat sig på.
Ytterligare en anledning till att vissa väljer att syssla med historiskt återskapande är den verklighetsflykt som subkulturen bjuder in till. När jag under intervjun med Jarl frågade honom varför han håller på med historiskt återskapande svarade han följande.
Jag tror egentligen det var såhär att jag var… ah, jag har ju haft en lite trasig uppväxt. Och redan då så sökte jag liksom hitta på sätt att ta mig därifrån, ifrån verkligheten och lajv var väl det liksom. Det var en fysisk upplevelse som med ganska stort tag flyttade på mig någon annan stans. Så att jag var väl 16 tror jag när jag började lajva. Och det var väl på nåt sätt liksom min… vad ska jag säga… mitt ställe som jag flydde till. Och det som på nåt sätt fortsatte där… nu håller jag inte på och lajvar längre utan nu är det bara historiskt
återskapande och såna grejer, men det som sitter i från den tiden där jag faktiskt började är ju att göra nånting fysiskt som är helt annorlunda från din vardag, och från ditt vanliga jobb, som vilken annan sane (förnuftig – min översättning) hobby som helst så blir den ett avbrott ifrån din verklighet. Sen att det var mer extremt under min uppväxt än vad det är nu, så är det fortfarande ett avbrott från det jag gör och blir liksom lite av en själslig fritidsgård på nåt sätt.20
Den sista stora anledningen som jag vill nämna angående varför många sysslar med historiskt återskapande är kärleken till hantverk. Detta genomsyrar alla fältstudier jag genomfört.
Hantverket är ständigt närvarande oavsett var jag befunnit mig. När jag var på ”I Förfäders Spår” så noterade jag att de hantverk som utfördes under eventet inkluderade bland annat smide, vävning, sömnad, växtfärgning av tyg och garn, spinnande av garn, handstuckna tatueringar, stenhuggning, malande av mjöl, bakning, matlagning, och språngning.
Motivation till lärande
Motivation och gott självförtroende gör att människor lär sig både bättre och snabbare21, menar Gärdenfors. Nedan kommer jag att resonera kring vilka faktorer jag har identifierat som bidragande till den stora lusten att lära inom historiskt återskapande.
Att förstå hur något verkligen såg ut, användes eller gick till
Intresset för historia är en gemensam nämnare för så gott som alla personer som är
involverade i historiskt återskapande. Därför är det kanske föga förvånande att det också finns en fascination kring hur historiska föremål, plagg, hantverk eller strider faktiskt såg ut,
20 Intervju med Jarl 2019-02-27
21 Gärdenfors, P (2010) Lusten att förstå, Stockholm: Natur & Kultur s. 68.
användes, fungerade och gick till. Jarl berättar om ett event han deltagit i. Det hölls i England, och utspelade sig på 1500-talet. För första gången hade forskare hittat bevis för att Tyska landsknektar använts i England under 1500-talet, och återskapare hade därför arrangerat ett event där de skulle gestalta hur bland annat strider kunde gå till under perioden. Jarl berättar att deltagarna var där i en och en halv vecka innan själva slaget skulle hållas, för att hinna lära sig de stridstekniker som faktiskt användes under tidsepoken. De fick lära sig hur de skulle hantera sina vapen, vilka typer av formationer som användes, med mera. Han berättar att erfarenheterna från detta har förändrat hur han bygger och bär sina saker. ”För att när man väl står där och faktiskt rör sig med rustningar, man rör sig och slåss med de grejerna så inser man verkligen att - nej, det kan inte ha hängt såhär. Det fungerar inte på det här sättet. Här kan man inte binda fast en sån här grej, såhär kan man inte stå, och när man är såhär nära människor, och det fanns otroligt mycket fakta som den här dräkten, min 1500-talsdräkt, som jag inte förstod meningen med förns jag faktiskt använde den i, låt oss kalla det för riktigt krig.22”
När jag frågar Björn varför man läser på så svarar han ”Ju mer man håller på desto mer vill man gräva ner sig faktiskt därför att det är… jag vet inte om det är för att man inte vill göra fel… utan mer kanske att man vill göra mer rätt. Det blir ju faktiskt intressantare om det är rätt. Det känns bättre.23”
22 Intervju med Jarl 2019-02-27.
23 Intervju med Björn 2019-02-19.
Bild 2. Två återskapare hjälps åt att växtfärga ett tyg. Bilden ingår i gestaltningen. Foto: Madeleine Bergman
Att få praktisk användning av sina kunskaper och hantverk
Sigrun berättar under sin intervju att hon föredrar att lära sig praktiska saker, och gillade exempelvis slöjdundervisningen i grundskolan, men tycker samtidigt att det var synd att hon inte fick någon större användning av de föremål hon skapade i slöjden. Däremot hittade hon praktiska användningsområden för vissa hantverk inom ramen för historiskt återskapande, och tyckte då att det blev roligare att syssla med skapande av olika slag. Även Jarl drar paralleller till grundskolans slöjdundervisning och menar att han förmodligen hade känt sig mer
motiverad om han hade fått göra saker som gick att använda i större utsträckning, istället för att lära sig något bara för att man ska lära sig det. Astrid, som är utbildad inom historiska hantverk, ser möjligheter att få använda sina kunskaper inom historiskt återskapande, fortsätta utvecklas och ”nörda ner mig så mycket jag vill”.24
Att vara nöjd med något man skapat, för sin egen skull
Du kan värdera det du skapar utifrån olika måttstockar. Vissa söker bekräftelse hos andra, medan vissa fokuserar på sin egen process och utveckling. Under mina besök på olika event
24 Intervju med Astrid 2019-04-27.
inom ramen för historiskt återskapande har jag upplevt det som väldigt vanligt att personer berömmer varandra för deras skapelser av olika slag – framförallt kläder, men även frisyrer, väskor, knivar, skor, smycken med mera. Från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv skulle man kunna säga att deltagarna inom subkulturen skapar ett samtalsklimat där det är tillåtet, och ofta uppskattat, att diskutera och berömma andra människors kreativa skapande. Enligt mina observationer under fältstudierna anses det exempelvis vara helt normalt att gå fram till en främmande person på ett event för att fråga hur de sytt sin klänning, var de köpt sitt tyg, eller lovorda personens plagg/föremål. Något som förmodligen skulle anses vara lite märkligt i en mer vardaglig kontext, utanför återskapandets värld.
Att se värdet i sitt eget arbete kan ofta vara svårare än att berömma andras skapande, eller ta emot beröm för sitt eget arbete. Vi tenderar att vara självkritiska. Astrid, Björn och Jarl talar under sina intervjuer om vikten av att vara nöjd med det man själv skapat, och stoltheten det genererar. Jarl menar på att det givetvis kan vara fint att få uppskattning av andra, men i slutändan är det viktigaste att du själv är nöjd med det du gjort.25 Astrid nämner innan vår intervju att hon ibland blir trött på folk som ska skylta med sitt jobb för att få bekräftelse av andra. Hon säger att det viktiga för henne är att hon själv vet att hon gjort ett bra jobb, att hon varit noga med att beräkna tygåtgången, eller gjort snygga skarvar i plaggen.
Att vara nöjd med något behöver inte innebära att ett plagg eller föremål du skapat måste vara perfekt. Det kan handla om att du kan se en utveckling i dina färdigheter och kunskaper.
Under ett hantverkshäng på Aifur 2019-01-21 visar Björn sin nygjorda syväska för en vän.
Björn – Titta här då!
Vännen – Den vart ju bra ju!
Björn – Jag är jättenöjd! Det är min första handsydda.
Vännen – Är det?
Björn – Ja, det är därför sömmarna är mycket snyggare och rakare på ena sidan.
Vännen – Ah, för att du hunnit öva.
Min tolkning är att det var viktigt för Björn att se hur han förbättrats under arbetets gång. Det fanns en väldig stolthet i hans tonfall och ansiktsuttryck. Jag har sedan dess sett en ökad motivation från Björns sida att genomföra olika hantverksprojekt när jag observerat honom
25 Intervju med Jarl 2019-02-27.
under olika fältstudier. Han har tidigare haft svårt att komma igång, kanske delvis på grund av prestationsångest. Vi har vid flera tillfällen, både under hans intervju, men också under
fältstudier, diskuterat hans känsla av motivation och hur den har förändrats över tid. Under fältstudien i Årsunda noterar jag att Björn färdigställer en läderpåse med en relativt avancerad konstruktion. Han berättar då själv att han är lite överraskad av sin egen förmåga att
genomföra ett helt projekt från början till slut, på så kort tid, och att han dessutom är nöjd med resultatet.
Att vilja vara lika cool själv
En motiverande faktor kan ibland vara att inspireras av andra och vilja vara lika cool själv.
Det är väldigt vanligt att personer inom historiskt återskapande beundrar andras kreationer och frågar hur de är gjorda, vilka källor de är baserade på, vilka material som använts och liknande. Att gå på ett event innebär att möta massor med nya intryck och inspiration från de övriga deltagarna. Därför är det inte konstigt att många blir sugna på att skapa egna saker som är lika fina, coola, välgjorda, användbara eller knasiga som andras skapelser. Jarl berättar om sina upplevelser kring Lajv som han började med vid 16 års ålder, vilket senare ledde honom in på historiskt återskapande. Han säger att han såg vad andra hade skapat, och började göra efterforskningar och leta material för att kunna vara lika cool själv.
Att lära på sätt som passar just dig
Under mina fältstudier och intervjuer har jag märkt att olika personer tenderar att föredra olika sätt att lära sig saker. Detta är givetvis helt naturligt, men känns ändå viktigt att
poängtera, eftersom att jag anser att vi som lärare bör försöka ta hänsyn till våra elevers olika preferenser och förutsättningar för sitt lärande.
Björn berättar att när han var liten läste han väldigt mycket, både tidningar och böcker. Detta har fortsatt i vuxen ålder, och han föredrar att läsa sig till kunskap. Jarl föredrar istället att studera fysiska föremål i den utsträckning det är möjligt. Han menar att han absolut kan lyssna på en föreläsning om något, men går hellre på en kurs där man får testa hantverket i fråga. ”Jag har gått kurser i att göra skor och allt möjligt. Gjuta. Vi var i Tyskland och gjöt kanon. Det var helt vansinnigt men vi sandgöt en kanon. Och det går liksom inte att beskriva.
Det finns inte på kartan att man går en kurs i att gjuta kanon, och inte gjuter en kanon. För att då… du kommer att ha sönder hela världen. Och dig själv. Det är inte en bra grej.26”
Sigrun säger att hon brukar fråga personer som hon tycker verkar kunniga. Hon diskuterar även historiskt återskapande med personer hon träffar på event.
Att dela kunskaper med varandra
Som jag tidigare nämnt pågår ett ständigt delande av kunskaper mellan utövarna av historiskt återskapande. Jag vill mena att detta är grundstommen till varför den här subkulturen har fått så stor spridning och uppskattas av så många. För att oavsett om du är nybörjare eller har många års erfarenhet, så kommer du alltid kunna lära dig nya saker av andra utövare och därigenom utöka dina kunskaper.
Under ett hantverkshäng på Aifur 2019-02-11 observerar jag när Sigrun lär ut nålbindning till en av sina vänner. Sigrun förklarar steg för steg hur hennes vän ska gå till väga, och blir överlycklig när vännen efter en stund lyckas göra rätt. ”Jag är så stolt över dig!” säger hon glatt och ser sig omkring. ”Jag har aldrig lärt någon annan!” Hon ler och jag upplever hennes tonfall som entusiastiskt.
Under sin intervju berättar Astrid om av en hennes tidigare lärare som sagt att ”kunskap har inget som helst värde förrän du delar med dig av den”27. Hon berättar att hon delar med sig av sina kunskaper till den som vill.
26 Intervju med Jarl 2019-02-27.
27 Intervju med Astrid 2019-04-27.
Bild 3. Två återskapare syr tillsammans. Bilden ingår i gestaltningen. Foto: Madeleine Bergman
Att dela med sig av sina kunskaper kan ske i både små och stora sammanhang. Det kan vara informellt, som jag menar att det mesta kunskapsutbytet sker inom historiskt återskapande, men det kan även ske formellt. Ett exempel på detta är Jarl som under återskapandet av ett slag med Tyska landsknektar i England höll föreläsningar för engelska historiker om vad landsknektar var för något.
Under ett hantverkshäng på Aifur träffar jag två för mig nya personer. Två tjejer i övre
tonåren. De är uppklädda i medeltids- respektive vikingakläder – välsydda sådana. Jag och de andra deltagarna på hantverkshänget blir överraskade eftersom att de är så välklädda och samtidigt så unga. Vanligtvis tar det några år att tillgodogöra sig tillräckligt med kunskap för att komma upp i den nivån av sömnad som dessa tjejer åstadkommit. När jag frågar dem hur det kommer sig att de blivit så duktiga så fort berättar de att de lär sig mycket från sociala medier som instagram, och framförallt Facebookgruppen ”Vi Som Syr Medeltidskläder”. De menar att det är lätt att lära sig av andra, och se hur andra har gjort. Jag inser att det är
betydligt lättare att hitta relevant information och personer att fråga idag med sociala medier, jämfört med hur det var när jag gav mig in i subkulturen för omkring 12 år sedan. I ”Vi Som Syr Medeltidskläder” finns bilder på medlemmarnas kläder, länkar till bloggar som har
