Utbildningsinspektion i Nils Ericsonsgymnasiet, gymnasieskola

Dnr 53-2006:1616

Utbildningsinspektion i Nils Ericsonsgymnasiet, gymnasieskola

Innehåll

Inledning ... 1

Underlag ... 1

Beskrivning av skolan... 2

Sammanfattande bedömning... 3

Bedömning av resultaten... 4

Bedömning av genomförandet... 5

Bedömning av förutsättningarna ...10 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Nils Ericsonsgymnasiet den 5–7 december 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyl- ler statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata mate- rial och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).

Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolver- ket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an- svariga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Nils Ericsonsgymnasiet, dels den information som samlats in under besö- ket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolver- kets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har an- vänts.

I Nils Ericsonsgymnasiet intervjuades rektorerna, elever, lärare och övrig per- sonal. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga program och årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sak- uppgifter i rapporten.

Beskrivning av skolan

Nils Ericsonsgymnasiet Antal elever

Gymnasieskola 1 130

Utbildningen vid skolan omfattar åtta nationella program: Barn- och fritidspro- grammet (BF) med inriktningarna fritid samt pedagogisk och social verksamhet, Elprogrammet (EC) med inriktningarna automation, elteknik och (högspän- ning) samt den lokala inriktningen eldistribution, Energiprogrammet (EN) med inriktningarna drift och underhållsteknik samt VVS och kylteknik, Fordonspro- grammet (FP) med inriktningarna karosseri och personbilsteknik samt den loka- la inriktningen fordonselektronik, Industriprogrammet (IP) med den lokala inriktningen CNC (Computer Numerical Control), Naturvetenskapsprogram- met (NV) med inriktningarna naturvetenskap, matematik och datavetenskap samt miljövetenskap, Omvårdnadsprogrammet (OP) samt Teknikprogrammet (TE) med de lokala inriktningarna teknik och IT. Om inget annat sägs är inrikt- ningen nationell.

Skolan har också det specialutformade programmet Volvo Aeroprogrammet samt Programinriktat individuellt program (PRIV) med inriktning mot framför allt de praktiskt inriktade programmen.

Dessutom har Nils Ericsonsgymnasiet det individuella program (IV) som först och främst förbereder elever för studier på ett nationellt eller specialutformat program.

Skolan är indelad i sex rektorsområden:

1. Barn- och fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet samt vid båda dessa program Programinriktat individuellt program

2. Naturvetenskapsprogrammet, Volvo Aeroprogrammet och Industri- programmet

3. Elprogrammet, Energiprogrammet och Fordonsprogrammet samt Pro- graminriktat individuellt program vid Fordonsprogrammet

4. Teknikprogrammet 5. Individuella programmet 6. Elevhälsoteamet, biblioteket

Skolans lärare är organiserade i ämnesövergripande arbetslag, men har också en tillhörighet i sin ämnesgrupp. Många lärare undervisar på flera program.

Eleverna kommer huvudsakligen från Trollhättan men också från närliggande kommuner.

Nils Ericsonsgymnasiet är en av två kommunala gymnasieskolor i Trollhättans kommun.

Sammanfattande bedömning

Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Nils Ericsonsgymnasiet och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.

Från att ha haft det besvärligt under några år är Nils Ericsonsgymnasiet nu inne i en positiv utvecklingsfas och det finns goda ambitioner hos såväl skolledning- en som övrig personal.

Det pågår ett medvetet arbete för att förbättra elevernas kunskapsresultat vid Nils Ericsonsgymnasiet. Vidare har såväl skolledning som arbetslagen en ambi- tion att undervisningen skall vara inriktad mot programmålen.

Eleverna vid Nils Ericsonsgymnasiet är medvetna om att de kan och har möj- lighet att påverka sin skolsituation. Genom bland annat klassrådens, program- rådens och den lokala styrelsens kontinuerliga möten finns en väl fungerande samverkan kring skolövergripande frågor.

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.

- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behand- ling av barn och elever).

- Skolan saknar arbetsplan (1 kap. 13 § gymnasieförordningen).

- Elever vid fordonsprogrammet som behöver stöd ges inte alltid det (8 kap.

1 § gymnasieförordningen).

- Betyg sätts inte efter avslutad kurs (1 kap. 2 § första stycket skollagen, 7 kap.

1 § och 8 kap. 1 § gymnasieförordningen).

Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.

- Skolan bör arbeta för att förbättra elevernas möjligheter att nå de nationella målen i kursplanerna.

- Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om de nationella målen för utbildningen.

- Skolan bör arbeta bättre och mer systematiskt för att öka elevernas möjlig- heter till ansvar och inflytande över sin utbildning.

- Skolan måste förbättra det målinriktade arbetet mot diskriminering, trakas- serier och annan kränkande behandling.

- Skolan bör bättre följa upp att verksamheten utvecklas så att den svarar mot uppställda mål.

- Skolans kvalitetsredovisning bör utvecklas för att bättre ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse.

- Skolans rektorer bör bättre ta ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet.

- Skolan bör följa upp att eleverna vid fordonsprogrammet har tillgång till utbildning i enlighet med bestämmelserna.

Bedömning av resultaten

Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen.

Kunskaper

Eleverna som börjar på Nils Ericsonsgymnasiet har varierande meritvärden från årskurs 9. Å ena sidan finns det elever som vid intagningen läsåret 2005/06 hade 320 poäng som högsta meritvärde, å andra sidan finns elever som togs in med 40 poäng. Av elevernas meritvärden framgår att eleverna har mycket olika förutsättningar för att nå målen i läroplanen och kursplanerna.

Följande betygsresultat avser avgångseleverna läsåret 2005/06:

Medelvärdet (poäng) för slutbetygen i Nils Ericsonsgymnasiet var för BF 12,3, EC 11,5, EN 9,7, FP 9,2, NV 15,9, OP 12,8, TE 12,6 samt för det specialut- formade VA 13,5. Industriprogrammet inte haft några elever som slutfört årskurs 3 detta år varför det inte går att säga något om medelvärdet för slutbe- tygen vid det programmet.

Medelvärdet för slutbetyg vid Nils Ericsonsgymnasiet ligger lägre än riksge- nomsnittet vid varje enskilt program. Inspektörerna noterar att medelvärdet vid såväl energi- som fordonsprogrammet är mycket lågt.

Andel (procent) slutbetyg inom fyra år var år 2005 för BF 58 (72), EC 71 (80), EN ¹ (76), FP 56 (68), NV 98 (91), OP 87 (72), TE 89 (84) samt för det special- utformade VA 98 (85). Siffrorna inom parentes anger motsvarande siffror för riket.

I jämförelse med riket framstår andelen elever med slutbetyg inom fyra år som högre vid de teoretiskt inriktade programmen och med undantag av omvård- nadsprogrammet lägre vid de praktiskt inriktade programmen. Inspektörerna noterar att andelen elever med slutbetyg inom fyra år är mycket lågt vid såväl barn- och fritidsprogrammet som fordonsprogrammet.

Enligt skolans senaste kvalitetsredovisning kunde 44 procent av eleverna vid det individuella programmet under år 1 nå målet för utbildningen, behörighet till nationella program. Motsvarande siffra för riket är 38 procent.

Intervjuer och dokument visar att skolan är medveten om att medelvärdet över- lag ligger lägre än riksgenomsnittet. Likaså är skolan medveten om andelen slutbetyg i jämförelse med riket inom fyra år. Det pågår ett arbete vid skolan för att förbättra elevernas kunskapsresultat, vilket inspektörerna bedömer som bra.

Inspektörerna bedömer det ändå som viktigt att skolan fortsätter arbetet för att förbättra elevernas möjligheter att nå de nationella målen i kursplanerna.

Vidare visar intervjuer och lektionsbesök att det finns skillnad i elevernas kun- skap om såväl läroplanens som programmets och kursplanernas mål beroende på program, ämne och lärare. Inspektörerna bedömer därför att skolan bättre bör arbeta för att öka elevernas kännedom om de nationella målen för utbild- ningen oberoende av program, ämne och lärare. Se vidare i avsnittet om utveck- ling och lärande relaterat till ämnesövergripande kunskapsmål nedan.

1 Andel slutbetyg finns inte att tillgå för år 2005.

Utveckling och lärande relaterat till ämnesövergripande kunskapsmål

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen.

Inspektörerna vill i detta sammanhang hänvisa till vad som skrivs ovan om ele- vernas kunskap om de nationella målen för utbildningen. Om elever inte har vetskap om målen är det svårt för dem att veta vad de kan ta ansvar för och ha inflytande över samt om de blir rättvist bedömda. I skolans senaste kvalitetsre- dovisning som avser år 2005 framkommer dessutom att 66 procent av eleverna i årskurs 2 upplever att de har inflytande över sitt eget lärande. Inspektörerna bedömer därför att skolan bättre och mer systematiskt bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning oberoende av program, lärare och ämne.

Normer och värden

Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Eleverna vid Nils Ericsonsgymnasiet är medvetna om att de kan och har möj- lighet att påverka sin skolsituation. Genom bland annat klassrådens, program- rådens och den lokala styrelsens kontinuerliga möten finns enligt inspektörernas bedömning en väl fungerande samverkan kring skolövergripande frågor.

Enligt bestämmelserna skall alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.

Intervjuer och verksamhetsbesök visar dock att det finns en hierarki mellan program. Eleverna har olika hög status beroende på vilken utbildning de går och kontaktytorna mellan elever från olika program är få. Inspektionen visar att detta också kommer till uttryck i form av förutfattade meningar om exempelvis vilja och förmåga att lära beroende på program. Inspektörerna har uppfattning- en att eleverna mer känner att de går på ett visst program än vid Nils Ericsons- gymnasiet. Eleverna har oftast ingen ”vi-känsla” för sin skola.

Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjlig- heter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

Såväl intervjuer som besök i verksamheten visar dock exempel på att det inom vissa program kan förekomma en ”grabbig” kultur som innebär att kvinnliga elever både kan känna sig och känner sig kränkta. Enligt inspektörernas be- dömning är detta inte bra.

Inspektörerna bedömer att resultatet av skolans arbete med normer och värden inte är godtagbart. Se vidare i avsnittet ”Bedömning av genomförandet” om arbetsmiljö och delaktighet.

Bedömning av genomförandet

Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan- passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kva-

litetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.

Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ- ningar för skolformen.

Arbetsmiljö och delaktighet

Dokumentstudier visar att skolan ”satsar på att få en än större känsla av att vi är EN skola med gemenskap över programgränserna”. Vidare framkommer det i såväl intervjuer som skolans likabehandlingsplan att skolan har ambitioner att skapa traditioner och aktiviteter för att elever från olika program skall mötas.

Intervjuer visar dock att elever önskar en större delaktighet i arbetet för att ska- pa en skola med gemenskap över programgränserna. Inspektörerna förutsätter att skolan beaktar elevernas önskemål om delaktighet i detta arbete.

Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk till- hörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktions- hinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande be- handling.

Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksam- het. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år.

I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande be- handling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakas- serier eller annan kränkande behandling.

Den 15 oktober 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att likabe- handlingsplanen skall upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformning- en och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad.

Nils Ericsonsgymnasiet har en likabehandlingsplan. Planen kan dock inte till fullo anses motsvara en sådan likabehandlingsplan som den nya lagen kräver då den exempelvis inte tydligt och konkret anger vilka åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling vid den här skolan. Vidare skall det i planen framgå hur händelser och åtgärder skall dokumenteras. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling.

Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Med hänvisning till att resultatet av skolans arbete med normer och värden inte är godtagbart bedömer inspektörerna att skolan måste förbättra det målinriktade arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Inspektörerna förutsätter att skolan utvecklar arbetet för att skapa en skola med gemenskap över programgränserna.

Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen

För genomförandet av de fastställda målen skall det finnas en arbetsplan. Ar- betsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn beslutar om arbets- planen. Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.

Nils Ericsonsgymnasiet har en arbetsplan. Den är dock inte aktuell och används inte. Planen kan vidare inte anses motsvara en sådan plan som bestämmelserna avser. Intervjuer med lärare och skolledning bekräftar att skolan saknar en för skolan gemensam plan för genomförandet av de fastställda målen, vilket inspek- törerna bedömer som otillfredsställande. Intervjuer och besök i verksamheten bekräftar att skolan inte på ett systematiskt sätt följer upp att undervisningen ligger i linje med nationella mål och riktlinjer.

Kunskapssynen och synen på lärandet i skolan speglar huvudsakligen dem som uttrycks i läroplanen och kursplanerna men det finns variationer beroende på program, lärare och ämne. Intervjuer och besök i verksamheten visar att elever och lärare inte i varje kurs gör en gemensam tolkning av målen i läroplanen, kursplanernas mål eller programmål. Eleverna får därmed inte i enlighet med bestämmelserna ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen.

Vidare uppvisar undervisningen skillnader i samverkan mellan olika ämnen, vilket innebär att samtliga elever inte ges den möjlighet till helhetsperspektiv som ett flertal av programmålen tydligt förordar. Såväl skolledning som lärare framhåller att arbetet i arbetslagen under flera år varit inriktat mot programmå- len. Inspektörerna bedömer detta arbetet som bra. Inspektionen visar dock få exempel på ämnesövergripande pedagogiska utvecklingsprojekt som är inrikta- de mot programmål.

Inspektörerna vill lyfta fram verksamheten vid de individuella programmen.

Här går ett flertal elever som är i behov av särskilt stöd för att uppleva att kun- skap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. Vid intervjuer och besök i verksamheten bekräftas också elevers lust att lära. Det finns ett ömsesidigt förtroende mellan lärare och elever.

Inspektörerna bedömer att skolan bättre bör följa upp att verksamheten utveck- las så att den svarar mot uppställda mål. Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla vikten av att samtliga arbetslag fortsätter att ha programmålet som utgångspunkt för planeringen av undervisningen i de olika kurserna. Program- målet skall garantera att programmets olika delar hänger samman och bildar en helhet. Dess uppgift är att sätta in kurserna i ett sammanhang och markera att kärn- och karaktärsämnen hör ihop.

Individanpassning, individuell studieplanering och stöd

Skolledningen vid Nils Ericsonsgymnasiet uppger att varje elev har en individu- ell studieplan som anger planerade kurser, vilken kursgrupp eleven tillhör och betygsresultat i de kurser som är betygsatta. Inspektörerna har tagit del av ett antal exempel på sådana planer och konstaterar att dessa är upprättade i över- ensstämmelse med bestämmelserna. Planen skall också vara ett aktivt instru- ment i de individuella utvecklingssamtalen som varje elev skall ha minst en gång per termin med sin studiehandledare. Skolans senaste kvalitetsredovisning visar dock att det finns elever i årskurs 2 som inte har kännedom om att de har en sådan plan. Inspektörerna bedömer det som mycket bra att skolan uppmärk- sammar att ett antal elever inte känner till sin studieplan. Inspektörerna förut- sätter att skolan fortsätter arbetet för att tydliggöra planens betydelse för samtli- ga elever.

En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Inspektionen visar dock att det vid fordonspro-

grammet finns elever som har behov av stöd för att uppnå kursplanens mål i engelska A, matematik A och svenska A men som inte får stöd. Inspektörerna bedömer detta som otillfredsställande.

Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning

Enligt skolans senaste kvalitetsredovisning arbetar Nils Ericsonsgymnasiet, på uppdrag av utbildningsförvaltningen, med att ”Stödja och främja en likvärdig bedömning och betygsättning”. Skolan har haft såväl gemensamma studiedagar som grupparbeten där arbetslag och ämnesgrupper tillsammans med rektorerna arbetat med frågeställningar om en likvärdig och rättvis betygsättning. Inspektö- rerna bedömer detta arbete som bra. Dokument och intervjuer med lärare och skolledning bekräftar att det finns rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning.

Inspektörerna noterar dock att skolan i kvalitetsredovisningen inte redovisar resultatet av arbetet genom att bedöma hur väl skolan arbetat i riktning mot en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning. Inspektörerna vill därför påpeka vikten av att skolan följer upp arbetet för en likvärdig och rättvis be- tygssättning. Se vidare i avsnittet om kvalitetssäkring och förbättringsarbete nedan.

Alla elevers rätt till en likvärdig utbildning är en grundläggande princip i svenskt skolväsende. Förutom i skollagen finns principen också införd i läroplanen, under rubriken ”Grundläggande värden”.

Enligt bestämmelserna skall betyg sättas på varje avslutad kurs. Definitionen av begreppet kurs och frågan om när en kurs skall anses avslutad så att betyg skall sättas framgår inte av författningarna. I förarbetena finns emellertid på flera ställen en klar anknytning mellan begreppet kurs och undervisningstid. Här framkommer att riksdagens beslut avseende undervisningstid även riktar sig till dem som gör kursplaner eftersom det antal timmar undervisning, som kursen har tilldelats, avgör för dem som utarbetar och fastställer kursplaner vilken kun- skapsnivå, som det är rimligt att eleverna skall nå. Vidare framkommer att kurs- utformningen ger möjligheter att redan från början låta eleverna välja grupper beroende på om de behöver mer eller mindre undervisningstid för att nå målen i kursplanen.

Inspektionen visar ett flertal exempel på att om en elev efter att den lärarledda undervisningen i en kurs har avslutats anses kunna förbättra uppnådda resultat, så bereds han/hon tillfälle till detta genom att förlänga kursen. Skolledningen menar att det handlar om enskilda elever som av någon anledning är i behov av särskilda stödåtgärder.

Skolan anser att tiden på detta sätt inte blir en hämmande faktor, utan en elev som av olika orsaker behöver längre tid för att på bästa sätt tillgodogöra sig kunskapsstoffet får möjlighet till detta.

Elevens betyg förs in i betygskatalogen när kursen enligt skolans synsätt är av- slutad, vilket bekräftas av dokumentstudier.

Enligt inspektörernas mening ger ovan redovisade förarbetsuttalanden stöd för bedömningen att en kurs skall anses vara avslutad när undervisningen har upp- hört och därmed att betygssättning skall ske i anslutning till denna tidpunkt.

Målen i kursplanerna har en koppling till gymnasiepoängen i respektive kurs och betygskriterierna för varje kurs skall i sin tur baseras på de krav som upp- ställs i kursplanen.

Förlängd kurs strider mot de överväganden som ligger bakom principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Likvärdigheten är ett centralt begrepp i svensk lagstiftning. Alla elever skall ges samma möjligheter att nå ett visst betyg, oavsett vilken skola de går i. Dessutom skall elever, som har svårt för enstaka ämne och där eleven således inte kan sägas ha så stora problem med sina studi- er att denne kan beviljas reducerat program, istället få stöd i sin utbildning. En elev som har uppenbara svårigheter att följa undervisningen kan också gå om en kurs.

Inspektörerna bedömer det som otillfredsställande att elever bereds tillfälle att förlänga kurser. Inspektörerna förutsätter att skolan fortsättningsvis sätter betyg på varje avslutad kurs.

Kvalitetssäkring och förbättringsarbete

Nils Ericsonsgymnasiet har ett systematiskt och fungerande kvalitetsarbete.

Som ett led i uppföljningen och utvärderingen upprättar skolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning. Arbetet med utbildningsförvaltningens centralt formulerade mål, kallade verksamhetsuppdrag, har ett tydligt genomslag i kvali- tetsredovisningen. Utbildningsförvaltningens mål är i linje med nationella mål för utbildningen. Med hänvisning till skolans kvalitetsarbete noterar dock in- spektörerna att det i skolan finns bra arbete som inte följs upp och utvärderas i kvalitetsredovisningen. Exempel på detta är skolans arbete med betyg och be- dömning samt uppföljning av elever vid det individuella programmet. Inspektö- rerna noterar att kunskapsresultat, exempelvis resultat från de nationella proven i jämförelse med kursbetyg, inte redovisas, följs upp och utvärderas i den senas- te kvalitetsredovisningen. Vidare saknas exempelvis en jämförelse över tid av medelvärdet (poäng) för slutbetygen per program. Inspektörerna noterar också att det i kvalitetsredovisningen inte finns en samlad bild av elevernas kunskaps- resultat. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten om systematiskt kvalitetsarbete.

Kvalitetsredovisningen är i huvudsak framtagen av gymnasiechefen och rekto- rerna. Intervjuer med lärare visar att skolans kvalitetsredovisning oftast inte är förankrad i verksamheten och att den vanligen inte används som underlag i förbättringsarbetet. Inspektörerna vill dock i sammanhanget framhålla arbetsla- get inom det naturvetenskapliga programmet använder redovisade resultat i förbättringsarbetet med elevinflytande.

Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen i enlighet med bestämmel- serna kan utvecklas att bättre ge information om verksamheten och dess mål- uppfyllelse. Insynen i skolans verksamhet och utomståendes möjligheter att bedöma skolans kvalitet försvåras när information saknas. Inspektörerna vill betona vikten av att kvalitetsredovisningen är förankrad hos lärare, övrig perso- nal och elever så att den också kan användas i skolans förbättringsarbete. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med kvalitetsredovisning.

Ledning och intern kommunikation

Vid Nils Ericsonsgymnasiet finns en gymnasiechef som har det övergripande ledningsansvaret för skolans verksamhet och ekonomi. Hon är också chef för kommunens andra gymnasieskola, Magnus Åbergsgymnasiet. För varje program finns en ansvarig rektor. Rektorn för respektive program leder de arbetslag som är knutna till programmet och har det direkta ansvaret för programplanering, verksamhetsanslag och utveckling. Gymnasiechefen och rektorerna på skolan bildar en ledningsgrupp som bereder och samordnar arbetet inför löneförhand-

lingar med undervisande personal, personalplanering, övergripande verksam- hetsplanering och lokalplanering.

Rektorn inom respektive rektorsområde träffar arbetslagsledarna regelbundet för att exempelvis diskutera pedagogiska frågor. Inspektionen visar dock att det finns en stor skillnad mellan program i hur långt det gemensamma arbetet i arbetslagen har kommit. Inspektörerna vill i sammanhanget hänvisa till vad som sägs i avsnittet ”Bedömning av utbildningsresultaten” om kunskaper. Här be- dömer inspektörerna det som viktigt att skolan fortsätter arbetet för att förbätt- ra elevernas möjligheter att nå de nationella målen i kursplanerna. Skolan bättre bör arbeta för att öka elevernas kännedom om de nationella målen för utbild- ningen samt att skolan bättre och mer systematiskt bör arbeta för att öka ele- vernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning oberoende av program, lärare och ämne. Inspektörerna bedömer därför att rektorerna bättre bör ta ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet.

I intervjuer med såväl skolledningen som lärare framkommer att verksamheten vid Nils Ericsonsgymnasiet haft det besvärligt under några år. Det har bland annat varit täta rektorsbyten. Inspektörernas intryck är att detta inneburit bris- tande kontinuitet i det pedagogiska ledarskapet på skolan. Inspektörerna vill framhålla vikten av rektorn som pedagogisk ledare och som chef för lärarna har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Inspektörerna bedömer att Nils Ericsonsgymnasiet nu huvud- sakligen har en väl fungerande skolledning.

Bedömning av förutsättningarna

Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen;

tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen.

Tillgång till utbildning

Styrelsen för utbildningen får besluta om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Kursplaner liksom betygskriterier för lokala kurser skall fastställas av styrelsen för utbildningen. Av en sådan kursplan skall framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid kursens slut.

Betygskriterierna preciserar vilka kunskaper som enligt kursplanen krävs för att eleven skall få något av betygen Godkänd, Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd.

Vid Nils Ericsonsgymnasiet finns det lokala kurser. Inspektörerna har granskat ett antal av dessa och bedömer att det finns brister i flera av de lokala kurspla- nerna. Det finns lokala kurser där varken innehåll eller betygskriterier uppfyller de krav som ställs enligt författningarna. Exempel på detta är den lokala kursen

”Matematik för el-teleyrken” (ELKU 1550) som svarar mot behov som tillgo- doses i den nationellt fastställda kursplanen för matematik A. Samma kurs bris- ter också i utformningen av betygskriterier samt har en kravnivå som delvis återfinns i ämnet matematik i grundskolan. De lokala kurserna vad gäller likhet med nationella kurser, kravnivå samt betygskriterier måste därför ses över. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten.

Vid Nils Ericsonsgymnasiet finns Volvo Aeroprogrammet som är ett specialut- format program. Programmet är ett samarbete mellan Nils Ericsonsgymnasiet och Volvo Aero där elever under utbildningen får sin arbetsplatsförlagda ut- bildning (Apu). Eleverna garanteras sommararbete mellan årskurserna och ut- bildningen avslutas med en studieresa till USA. Om eleverna ”uppfyller företa- gets krav kan möjlighet till anställning finnas”. Det är, enligt skolans dokument, de elever som har minst betyget Godkänd i programmets samtliga kurser som har möjlighet till anställning vid Volvo Aero.

Volvo Aeroprogrammet är ett utökat program till följd av poängplaner som gäller när eleverna påbörjar sina studier vid Nils Ericsonsgymnasiet. Program- met omfattar obligatoriskt 2 900 poäng med möjlighet till ytterligare 400 poäng via valbara kurser. Eleverna vid detta program deltar i kurser som ligger utanför bestämmelserna om ett fullständigt program (2 500 poäng), men detta delta- gande är inte frivilligt. Detta är inte i enlighet med bestämmelserna. Däremot är det inget som hindrar att en elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven kan antas kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett tillfredsställande sätt på såväl full- ständigt som utökat program. Se vidare i den för kommunen övergripande rap- porten.

Vid intervjuer med elever och personal framkommer att det vid fordonspro- grammet finns elever som har svårigheter att få tillgång till undervisning i kur- serna engelska A, matematik A och svenska A i enlighet med bestämmelserna.

De intervjuade har uppfattningen att detta beror på lärarbrist, att det inte finns behöriga lärare tillgängliga för uppgiften. Inspektörerna bedömer det därför som viktigt att skolan följer upp att eleverna vid fordonsprogrammet har till- gång till utbildning i enlighet med bestämmelserna.

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna överlag har god till- gång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i författ- ningarna.

Personal

Personalen är huvudsakligen utbildad för den undervisning de bedriver. Det finns specialpedagogisk kompetens på skolan. Enligt gymnasiechefen är lärar- tätheten vid Nils Ericsonsgymnasiet 9,2 per 100 elever. Motsvarande siffra för riket är 8,3 enligt officiell statistik.

Materiella resurser

Läromedelskvaliteten är god enligt inspektörernas iakttagelser och intervjuer med lärare och elever. Inspektörerna bedömer att eleverna ges goda förutsätt- ningar att nå de nationella målen för utbildningen.

Datum Ort

2007-08-28 Göteborg

Thomas Nilsson Mats Lindström Eva Jönsson Birgit Persson