Utomhusundervisning med inriktning samhällsorienterande ämnen/Outdoor Teaching within the Social Science Program

Malmö Högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle

Samhällsorienterande ämnen och barns lärande

Examensarbete 10 p

Utomhusundervisning med inriktning samhällsorienterande

ämnen

Outdoor Teaching within the Social Science Program

Författare:

Helén Lignell

Kristina Oscarsson

Lärarexamen 140 p Handledare: Nils Andersson

Sammanfattning

Vårt ena syfte med vårt examensarbete var att få reda på vilka för- och nackdelar det finns när man använder utomhuspedagogik i undervisningen.

Vi ville även ha svar på hur elevers psykiska och fysiska hälsa påverkas av utomhusundervisning. Vårt tredje syfte var att ta reda på hur man arbetar med de samhällsorienterande ämnena utomhus.

För att uppnå dessa syften har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer.

Resultat vi fått från pedagogerna har därefter jämförts, varvid vi dragit slutsatsen att eleverna mår bättre av att vara utomhus och att de då använder sin kropp vid inlärning.

Eleverna med koncentrationssvårigheter får större utrymme till rörelse och märks inte på samma sätt utomhus och de tysta eleverna har en praktisk uppgift att lösa som kräver aktivt deltagande.

Som pedagog kan man arbeta med de samhällsorienterande ämnena utomhus genom att gå på stadsvandringar och se vad bygden har att berätta.

Nyckelord:

Hälsa, samhällsorienterande ämnen, sinnliga erfarenheter, utomhuspedagogik, utomhusundervisning

Innehållsförteckning

1. Inledning s.5

2. Utomhuspedagogik s.6

2.1 Vad är utomhuspedagogik? s.6

2.2 Litteraturstudier s.7

2.2.1 Vilka fördelar finns det med att använda sig av utomhuspedagogik? s.7 2.2.2 Hur påverkas elevers hälsa vid användning av utomhuslektioner? s.8 2.2.3 Utomhuslektioner och de samhällsorienterande ämnena s.9

2.3 Syfte och frågeställningar s.10

2.4 Disposition s.10

2.5 Definitioner s.11

3. Metoder s.12

3.1 Allmänt om metoder s.12

3.2 Val av metoder s.13

3.3 Reliabilitet och validitet s.14

3.4 Urval s.14

3.4.1 Etiska övervägande s.16

3.5 Intervjuer s.16

3.5.1 Genomförandet med pedagogerna ”Anna och Lena” på skola 1 s.16 3.5.2 Genomförandet med pedagogerna ”Lasse och Linda” på skola 2 s.17 3.5.3 Genomförandet med pedagogen ”Maja” på skola 3 s.17

4. Resultat s.18

4.1 Resultatet från intervjun på skola 1 s.18

4.1.1 Resultatet från pedagogen Anna s.18

4.1.2 Resultatet från pedagogen Lena s.19

4.2 Resultatet från intervjun på skola 2 s.20

4.2.1 Resultatet från pedagogen Lasse s.20

4.2.2 Resultatet från pedagogen Linda s.21

4.3 Resultatet från intervjun på skola 3 s.23

5. Analys och diskussion s.26

5.1 Litteraturdiskussion s.26

5.2 Metoddiskussion s.28

5.3 Resultatdiskussion s.30

5.4 Förslag till fortsatt forskning s.34

6. Litteraturlista s.35

1 Inledning

Som blivande lärare i de tidigare skolåren känns det väsentligtför ossatt undersöka vilka för- och nackdelar det finns med att använda utomhuspedagogik i undervisningen. Hösten 2004 gick vi en sidoämneskurs där vi fick kunskaper och inspiration om hur man som lärare kan bedriva lektioner utomhus. Vi upplevde denna kurs som mycket givande eftersom lektioner av denna karaktär kan vara svåra att genomföra om man saknar de didaktiska och pedagogiska kunskaper som krävs för denna typ av pedagogik.

Inom befolkningen är ohälsans fördelning starkt kopplad till människors sociala och yrkesmässiga bakgrund. I socialgrupp III är nedsatt rörelseförmåga och rörelsehinder 2,5 gånger vanligare än i socialgrupp I. Detta återspeglas på barnen där man ser hur föräldrarnas hälsa, välbefinnande, deras resurser och sociala villkor ser ut. Genom att lyfta fram hälsoarbete i skolan kan man motivera eleverna att hålla sin kropp i kondition både när det gäller praktiskt och teoretiskt. I detta arbete kan man också lära eleverna att förstå hur samhällsförhållanden, samhällsutveckling och hälsotillstånd påverkas.

Dagens stressiga samhälle har även påverkat barnen vilket syns i skolans värld med oroliga och högljudda klassrum med okoncentrerade barn. Att kunna kombinera kunskap och hälsa i undervisningen känns för oss som det optimala. Genom att använda uterummet som lektionssal och att kunna se alla dess fördelar inom traditionella ämnen kan man göra lärandet till en rolig och varaktig kunskap. Barn måste få komma ut i naturen och få känna känslan av att bara vara.

De människor som förvaltar vårt natur- och kulturarv kan lätt förvandlas till museala artefakter i vårt moderna informationssamhälle. Det innebär att den kunskap, vishet och erfarenhet de äldre har kommer i betydligt mindre utsträckning att förmedlas till de yngre. Här har då läraren ett stort ansvar att förlägga sin undervisning ute för att kunna studera de olika händelseförloppen i kulturlandskapet.

2. Utomhuspedagogik

I detta kapitel kommer vi att beskriva vad utomhuspedagogik innebär. Vi kommer även att se på utomhusvistelsen ur ett historiskt perspektiv. I en del av kapitlet behandlar vi den litteratur vi valt och därefter tar vi upp vad läroplanen och kursplanen säger.

Efter detta kommer vårt syfte och våra frågeställningar. Kapitlet avslutas med en disposition om vår undersökning och olika definitioner av eventuellt svårförståeliga ord.

2.1 Vad är utomhuspedagogik?

Idag tar de flesta lärare stor hänsyn till elevers olika inlärningssätt, speciellt i grundskolans tidigare år. Arbetar man likadant varje dag skapar det en tristess som inte bidrar till kunskapsmässig eller individuell utveckling. Ute i naturen har eleverna mer möjlighet till rörelse vilket leder till att de lär sig med hjälp av kroppen, en sinnlig kunskap som varar livet ut. Detta är till stor hjälp för elever med stort rörelsebehov men också för ”lilla Lisa” som sitter stilla. För att i framtiden klara av den stress som finns i samhället måste hon göra utevistelsen till en vana. Genom att bedriva lektioner utomhus och bekanta sig med dess omgivning lär vi oss hur den fungerar, hur den smakar och luktar och också hur den ser ut och känns. Vi vet att ju fler sinnesintryck som våra elever får desto bättre blir minnesbehållningen. Den kunskap som elever kan få i samspelet mellan natur, kultur och samhälle är värdefull när det gäller nyttan av de kognitiva och emotionella delarna av lärandet. Att skapa bilder av verkligheten genom texten som utgångspunkt och genom att regelbundet besöka verkligheten påminns vi om textinlärandet. Fler pedagoger har också börjat inse fördelarna med att ha undervisningen utomhus då eleverna får möjlighet till erfaren och förtrogen kunskap. Detta blir man stärkt av i Lpo 94 som utgår från de fyra F:n: Fakta, Färdighet, Förståelse och Förtrogenhet.

Vår definition av utomhuspedagogik är att genom naturupplevelser i grupp tillfredställa barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap kunskapen skall ge naturkänsla med förståelse för samspelet i naturen. Barnen övar sina sinnen genom att smaka, lukta, känna, titta, lyssna och jämföra sådant som finns runt omkring på skolgården, i samhället, på ängen i skogen vid havet och vi sjön. Allt detta bidrar till att barnen får en inbyggd känsla för naturen och kulturlandskapet med sig ut i livet.

2.2 Litteraturstudier

Under denna rubrik kommer vi att ta upp böcker som vi har läst inför vår forskning runt utomhusundervisning. Vi valde litteratur som vi kände att vi fick stöd av i vårt arbete både i skrivandet och i forskandet. Författarna har varit positivt inställda till undervisningssättet i all litteratur som vi hittat och valt att använda oss av som handlar om utomhuspedagogik, vilket kanske är naturligt om man ger ut en bok inom ett speciellt ämne.

2.2.1 Vilka fördelar finns det med att använda sig av utomhuspedagogik?

Det är vi som pedagoger som ska öppna dörren till naturens mångfald för eleverna och för att klara detta kan vi ta hjälp av olika sorters litteratur. I boken Naturpedagogik av Germund Sellgren (2003) får man som pedagog många bra tips om hur och varför man bör använda sig av utomhuspedagogik och på sidan 10 går det att läsa följande: ”Ett skickligt producerat naturprogram på TV eller en pedagogisk, välskriven lärobok i biologi i all ära, men att ta klivet ut, att i verkligen gå ut för att lära in är berikande på flera plan.”

Genom att vara utomhus och få uppleva och skapa sin egen uppfattning om saker gör att det skapas ett minne för livet som annars hade varit svårt att lära sig från en bok eller från en annan människas berättande upplevelser. Dessa tankar får vi stöd av i boken

Utomhuspedagogik - boklig och sinnlig erfarenhet av Lars-Owe Dahlgren och Anders

Szczepanski (1997) som skrivit på sidan 25 att utomhuspedagogik är: ”en slags tyst kunskap, en sinnlig erfarenhet där orden inte räcker till. I skolan bygger lärandet främst på texter (boklig kunskap) och alltmer sällan på förstahandsupplevelser”.

Lek, fantasi och skapandet är viktiga ingredienser i barns inlärning och det får vi ännu mer bekräftat när vi läste boken Fantasi och kreativitet i barndomen av Lev S Vygotskij (1960). Han skriver följande på sidan 31: ”I början av denna process finns, som vi redan vet, alltid de yttre och inre förnimmelser som bildar grunden för våra erfarenheter. Det som barnet ser och hör blir på så vis de första stödjepunkterna för dess kommande skapande. Det samlar material ur vilket dess fantasi skall skapa. Sedan följer en mycket komplicerad process då detta material bearbetas.”

Utomhuspedagogik skall vara ett komplement till den traditionella undervisningen som ofta hålls inom fyra väggar och i boken Friluftslivets pedagogik av Britta Brugge, Matz Glantz och Klas Sandell skriver de också att med lektioner utomhus får eleverna en minnesbild som stannar kvar under ögonlocken.

Som lärare bör du utnyttja olika inlärningsmiljöer för att verka för barns bästa utveckling och då kan en inlärningsmiljö vara utomhus. I boken Lek idrott och hälsa av Leif Larsson, Anders Nordlund och Ingemar Rolander (2002) har de skrivit ett litet stycke av Konfucius 500 f.Kr som låter följande:

”Det jag hör glömmer jag Det jag ser minns jag Det jag gör kan jag”

2.2.2 Hur påverkas elevers hälsa vid användning av utomhuslektioner?

Med hjälp av ett bra friluftsliv förbättras hälsan, konditionen och välbefinnandet hos oss individer. I boken Friluftslivets pedagogik av Britta Brugge, Matz Glantz och Klas Sandell (2002) skriver de om de vinster som fås genom att vara ute i naturen och friluftslivets betydelse för stadsmänniskors osunda vanor som är farligt för både kropp och själ.

Vi tror att det är för få pedagoger som använder sig av friluftsliv under lektionstimmarna. Många elever klagar på huvudvärk, ryggont och lider av fetma och det är vi som pedagoger som måste se till att dessa besvär tas på allvar. För att stävja denna utveckling kan man som de skriver i boken Lek idrott hälsa av Anders Nordlund, Ingemar Rolander och Leif Larsson (2002) på sidan 18 använda oss av: ”Andra undervisningsformer som naturpromenader, elevens val och skolans val”.

Att var ute i naturen gör en människa friskare, positivare, får bättre välbefinnande och mer ork. Vi människor som idag sitter mycket både på arbetet och på fritiden, är genetiskt programmerade som stenåldersmänniskorna som var byggda för rörelse och fysiska aktiviteter. Om detta skriver Lars-Göran Rydqvist och Jan Winroth i sin bok Idrott, Friskvård, Hälsa och Hälsopromotion (2002) de menar också att detta har i sin tur lett till kroppsliga komplikationer med ökad fetma som sjunkit ner i åldrarna, ingen eller väldigt lite fysisk aktivitet, diabetes, dåligt välbefinnande och för tidig död.

Hur vi mår har också kulturella och sociala sammanhang och i boken Barn och

Ungdomspsykologi av Oddbjörn Evenshaug och Dag Hellen (1981) tar de upp följande

intressanta rader: ”Överviktiga barn hamnar oftare i en ond cirkel där de äter för mycket och rör sig för litet; de lider socialt genom att de blir retade eller mobbade samtidigt som de ofta hör till de minst populära eleverna i klassen.”

2.2.3 Utomhuslektioner och de samhällsorienterande ämnena.

Att använda sig av utomhuslektioner inom de samhällsorienterande ämnena är ett bra komplement till inomhuslektioner. Inget kan väl bli mer konkret än att gå ut och titta i kulturlandskapet. I boken Friluftslivets pedagogik av Britta Brugge, Matz Glantz och Klas Sandell (2002) tar de upp konkreta förslag på aktiviteter som man på ett pedagogiskt och bra sätt kan använda i natur- och kulturlandskapet. I kapitlet ”Landskapets historia” tar författarna upp hur vårt landskap kommit till och vad som hänt genom århundradena. Detta är en viktig kunskap och för att förstå framtiden måste vi veta vad som hänt i historien.

Hur vi arbetar sedan arbetar med detta på ett bra sätt är något som vi måste tänka på och under denna arbetsgång har vi alltid kursplanen från 2000 att följa. Här står det skrivet om de samhällsorienterande ämnena på sidan 65 följande:

- ”Huvuduppgiften för de samhällsorienterande ämnena är att utveckla elevens

kunskaper om människan och hennes verksamhet samt om förändringar i landskapet och i samhället på skilda platser och under skilda tider.”

Tillsammans med eleverna skall vi på ett demokratiskt sätt planera undervisningen och visa eleverna vilka möjligheter det finns med att använda sig av i utemiljön. Precis som det också står i Kursplanen på sidan 9 ”skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära” och sedan står det vidare på sidan 12 hur läraren skall ”organisera och genomföra arbetet så att eleven – utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga”.

Synen på vad som är viktig kunskap och vad som är lämpliga undervisningsmetoder har kontinuerligt förändrats och förändras fortfarande. I Boken om pedagogerna av Monica Zaar och Lars Svedberg (1998) tar de också upp detta och på sidan 17 står det: När vi i våra dagars svenska klassrum försöker omsätta läroplanens tankegångar i praktisk verklighet, kan det verka som om det vore fråga om något radikalt nytt, traditionsfritt, aldrig tidigare prövat. Så är det inte. De flesta skol- och klassrumsproblem har i växlande former existerat så länge organiserad undervisning funnits, och de har givits varierande lösningar från tid till tid.”

2.3 Syfte och frågeställningar

I vårt examensarbete vill vi undersöka förutsättningarna och möjligheterna att bedriva undervisning och verksamhet utomhus. Vårt huvudsyfte är att få reda på hur man kan arbeta utomhus med samhällsorienterande ämnen och vårt resultat bygger främst på pedagogers uppfattningar om utomhusundervisning.

Frågorna vi kommer att besvara är:

• Vilka för och nackdelar anser pedagogerna att det finns med utomhuspedagogik i undervisningen?

• Kan man utläsa någon förbättring av fysisk och psykisk hälsa hos elever som har utomhuspedagogik?

• Hur kan man enligt pedagogerna förstärka elevernas kunskaper inom samhällsorienterande ämnen genom utomhuslektioner?

2.4 Dispositionen

Vi kommer att diskutera aktuella begrepp inom vårt ämnesområde i kommande kapitel. Vi definierar här vad som kännetecknar utomhuspedagogik och utomhusundervisning. Här redogör vi om vad de samhällsorienterande ämnena innehåller. I kapitel tre kommer vi att ange vilka undersökningsmetoder vi valt samt att vi motivera detta val. Vidare kommer en beskrivning över urvalet, en redogörelse för genomförandet samt en diskussion kring validitet och reliabilitet.

Vårt resultat kommer sedan att presenteras i kapitel fyra. Arbetet kommer att avslutas med en sammanhängande analys och diskussion i kapitel fem. Här reflekterar vi över svaren på våra frågor och lämnar även egna synpunkter. Kapitlet avlutas med våra förslag om fortsatt forskning.

2.5 Definitioner

Vi har valt att beskriva några av de uttryck som vi använder oss av i vårt arbete för att undvika eventuella svårigheter.

Didaktik – Läran om undervisning.

Hälsa – Hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna förverkliga sina personliga mål.

Progression – Annat ord för utveckling och enligt den svenska ordlistan betyder det jämn ökning.

Samhällsorienterande ämnen – här innefattas geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Ämnena behandlar människor, deras omvärld och livsbetingelser samt relationer dem emellan.

Ur och Skur - Grundidén I Ur och Skurpedagogiken är att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom vistelse i naturen. Pedagogik bygger på att barnen skall få hjälp i sin egen utveckling av sådant som finns i naturen. De lär sig att balansera, krypa, hoppa, klättra på trädstammar och stenar. Det finns ingen bättre lekplats än naturen!

De får känna gemenskap vid sagostunden under granen och när matsäcken delas med andra. De övar sina sinnen genom att smaka, lukta, känna, titta, lyssna och jämföra sådant som finns runt omkring på ängen, i skogen och vid sjön.

Allt detta bidrar till att barnen på Ur och Skur får en inbyggd känsla för naturen med sig ut i livet. 1

Utomhuspedagogik – pedagogisk kunskap om utemiljöns betydelse för barn och ungas fysiska och psykiska utveckling.

Utomhusundervisning – uterummet är lärorummet. Pedagogen lär in ute.

3 Metoder

I detta kapitel kommer vi att redovisa för vilka undersökningsmetoder vi valde att göra i vårt arbete samt att motivera detta val. Vidare diskutera vi andra undersökningsmetoder och vad man bör tänka på när man använder dessa. I slutet kommer vi dessutom att diskutera till hur vårt val förhåller sig till reliabilitet och validitet.

3.1 Allmänt om metoder

När man väljer att studera ett ämne kan man använda sig av olika metoder. Valet av metod kan vara det som man tycker passar för den undersökningsgruppen eller det område man valt. Det blir själva syftet med studien som kan styra valet av vilken forskningsmetodik man använder sig av men det kan också vara andra saker som styr.

Vi har valt att läsa böckerna Forskningsmetodikens grunder av Runa Patel och Bo Davidson, (2003), Vetenskapligt skrivande av Karin Widerberg, (2003), och Kvalitativa intervjuer av Jan Trost, (1997) för att få stöd i vår forskning.

I boken Kvalitativa intervjuer som är skriven av Jan Trost står det beskrivet att varje enskild person själv avgör vilken metod som känns bäst att använda sig av vid intervjuer.

I en intervju kan man få en bra dialog med detaljerande svar. Vid en personlig intervjuträff är det inte bara ord som talar utan även kroppsspråket, som miner och gester. Det är vanligast att man träffar personen man ska intervjua, men man kan även göra en intervju via telefon. Nackdelen med ett telefonsamtal är att man är ovetande om intervjupersonens reaktioner. Intervjun ställer dock stora krav på forskaren, det är lätt att man ställer följdfrågor som kan göra att reliabiliteten och validiteten blir lidande. Det man vinner på med en intervju är att man kan förklarar otydliga frågor vilket man inte kan då man t.ex. genomför en enkät undersökning. Fördelen med en enkätundersökning är att man lättare når ut till fler men svårigheterna med att få in enkäterna igen är den stora nackdelen. Både intervjuer och enkäter bygger på frågor och det är viktigt att intervjupersonen verkligen vill vara med. Ibland kan intervjufrågorna handla om ett laddat ämne som kan riva upp gamla sår eller skapa oro hos intervjupersonen. Det är även viktigt att man informerar individen om att han eller hon kan få vara anonym.

Något man även bör tänka på vid intervjuer och enkäter är hur man ställer frågorna. Om man ställer slutna frågor som intervjupersonen bara har möjlighet att svara ja eller nej på får man endast fasta och enkla svar. Men om man omformulerar frågorna och börjar med ”Vad anser

du om…”eller ”Hur kan det komma sig att…” får man en större möjlighet till diskussion och man kan lättare ställa följdfrågor.

Man kan även använda sig av bandspelare, videokamera och digitalkamera för att dokumentera. Som blivande lärare ska vi använda oss av olika dokumentationsmetoder för att se våra elevers utveckling. När man dokumenterar detta låter man eleverna och föräldrarna följa resultatet. Då ser eleverna sitt eget kunskapsinhämtande samstämt med den sociala och emotionella utvecklingen, vilket förhoppningsvis ger eleven mer motivation och förståelse för sin egen progression.

Under en observation måste man vara medveten om syftet med undersökningen. Den kunskapen man samlar in kommer att senare vara grunden för kommande forskning. Innan man börjar en observation är det bra att veta vad det är man ska observera, hur man ska dokumentera det och hur man som observatör ska förhålla sig till den som blir observerad. Efter en observation går man igenom och tolkar den. Här är det svårt att tolka helt ”rätt”. Man utgår alltid ifrån sina egna erfarenheter och på så sätt kan observationsresultatet svikta lite i trovärdighet. Men hur man än väljer att gå tillväga när det gäller att samla information är det självklart bra att ha med det som stödjer ens tankar och idéer. Men för att kunna motivera sina påståenden kan det kan även vara bra att diskutera information som motsäger ens resultat.

3.2 Val av metoder

För att få svar på våra frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vid kvalitativa intervjuer ställer man enkla och raka frågor där man förhoppningsvis får komplexa och innehållsrika svar. Intervjuerna har varit med pedagoger som arbetar på en Ur och Skur skola och med pedagoger som arbetar på olika vanliga kommunal skolor som infört utomhuslektioner. Vi anser att intervjuer är den bästa metoden för att få svar på våra frågor. Om vi istället använt oss av enkäter tror vi inte att vi fått lika innehållsrika svar som vi fått vid intervjuerna. Vid intervjuerna har vi har ställt frågor om undervisningen och speciellt inriktat oss på samhällsorienterande ämne och om barns kunskapsutveckling utomhus. Under intervjuerna har vi använt oss av papper och penna.

Fördelen med intervju är att den blir personlig och att intervjuaren kan anpassa frågorna. Det finns många olika intervjutekniker men vi valde att inte använda några instrument vid intervjuerna. Vi tror att det kan störa intervjupersonens svar på grund av nervositet inför hur

det kommer att låta efteråt. Detta problem är, efter egen erfarenhet runt annat forskande, större vid barnintervjuer.

3.3 Reliabilitet och validitet

Med validitet menas att man undersöker det man ämnar undersöka och med reliabilitet att undersökningen genomfördes på ett tillförlitligt sätt.

För att öka reliabiliteten skrev vi frågorna var för sig och provade dem på varandra för att sammanställa dem till nya frågor. Detta kändes som detta var ett bra tillvägagångssätt.

För att öka validiteten i vår undersökning är alla svaren dokumenterade så att man kan titta i materialet och granska mer än en gång. För att öka validiteten och reliabiliteten hade det bästa varit om vi hade kompletterat med observationer men detta hade gjort att arbetet blivit för stort.

3.4 Urval

Vi har valt att intervjua fem pedagoger på tre olika skolor. Skolorna ligger utspridda runt om i Skåne.

Skola 1

Den första skolan vi valde att besöka ligger på landet i Skåne i en liten större by. På denna skola har de infört utomhuslektioner sedan tre år tillbaka. På skolan går det ca 200 elever från förskolan till årskurs sex. Skolan byggdes på 1970- talet och är en kommunal skola. Skolgården är belägen vid ett naturskönt område som de använder sig mycket av i undervisningen. Halva delen av skolan bedriver Montessoripedagogik. Medelåldern på lärarna som arbetar på skolan är relativt låg. Rektor på skolan är mycket friluftsintresserad och på en kick-off för tre år sedan förmedlade och inspirerade han personalen att börja fundera på utomhuslektioner. Två av pedagogerna var hösten 2005 på en inspirerande kurs om utomhuspedagogik i Tjeckien. Efter kursen känner lärarna sig ännu mer säkra på pedagogiken och önskar få ännu mer fortbildning inom området.

Arbetet har gått successivt framåt och alla som varit med om förändringar vet att sådant tar tid. Lektionerna har blivit mer organiserade eftersom eleverna börjar redan år ett med utomhusundervisning. Detta innebär att föräldrar och att elever är väl medvetna om att lektioner hålls utomhus några gånger i veckan och eleverna är klädda efter hur vädret är.

Varje morgon har eleverna och pedagogerna morgonsamling utomhus och samlingen äger alltid rum på samma ställe.

På skolan arbetar det fem utomhusinriktade pedagoger, varav tre är utbildad inom det. Alla lärarna på skolan försöker alltid ha minst två pedagogiska lektioner utomhus i veckan. Personalen har dessutom sitt morgonmöte på tisdagarna förlagt utomhus. När de anställer någon vill rektorn gärna att de har utomhuspedagogiken eller något liknade i sin utbildning. Hans filosofi är att skolan ska ha utomhusprofilen som mål.

De har även många friluftsdagar då de går eller åker iväg från skolan. Då har de ofta olika samarbetsövningar, men även att barnen får känna känslan av att bara vara i naturen utan några krav från skolans styrda värld.

Skola 2

Vi valde även att besöka en Ur och Skur skola som ligger i Skåne i en liten mysig by på landsbygden. Skolan är en gammal byskola som byggdes 1942 och som stått tom i några år men som tagits i bruk igen av ett privat företag som startade en Ur och Skur skola där. På skolan går det ca 46 elever som är uppdelade i en F-2: a och en 3-5: a. Skolgården är stor med många träd och buskar som passar utmärkt till pedagogiken som drivs där. Det finns vindskydd och olika samlingsplatser där någon plats har både lägereld och griffeltavla. Eleverna som går på skolan kommer från olika delar av södra Skåne. Det är föräldrarna som väljer att deras barn ska gå där. Ofta är det elever med speciella behov som söker sig till denna skola, vilket gör vardagen för pedagogerna arbetsam.

Det finns även en Ur och Skur förskola med barn i åldrarna 1-5 år och på skolan finns det elever från förskoleklass till årskurs fem. Efter årskurs fem flyttas eleverna till andra skolor som oftast är kommunala med traditionell inomhusundervisning och detta blir ofta en emotionell chock för eleverna. Personalen på skolan vill starta ett högstadium också, men skolan räcker tyvärr inte till för det.

Skola 3

Denna kommunala skola ligger också på landsbygden i en liten by nära havet. Skolan byggdes 1981 och har ungefär 250 elever från förskoleklass till årskurs sex. Klasserna är åldersblandade och är indelade i fyra F-2: or, tre 3-4: or och tre 5-6: or. På skolan arbetar det 28 olika pedagoger som då är förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger. Av dessa 28 anställda är det sex stycken som är intresserade och använder sig av utomhuspedagogik

som de gjort sedan 5 år tillbaka. Tillfällena då de är ute är ofta vid olika teman och även när det är elevens val. Då har eleverna möjligheten att välja ett ämne som de är extra intresserade av att göra och då är utomhuspedagogiken ett alternativ. Elevens val heter ”Natur och utelek” och målet är att få kännedom om sin närmiljö och vilka lekar man kan leka utomhus. Skolan profil är att barn lär sig genom lek, vilket de tar tillvara på väldigt mycket i barnens utveckling.

Skolgården är stor med härliga grönområden som eleverna har möjligheten att röra sig på. Naturen kring skolan är fantastisk. De har nära till havet och åkerjorden finns utanför skolans gränser. På sommaren har byn väldigt många turister som vill besöka byns sevärdheter. Pedagogen som vi har intervjuat har arbetat med utomhusundervisning på skolan i fyra år och har ett väldigt intresse för naturen.

3.4.1 Etiska överväganden

Redan från början när vi tog kontakt med de pedagoger som vi skulle intervju berättade vi att skolornas namn och deras svar skulle förbli anonyma. Vi antog att våra frågor inte skulle vara några problem då vi inte valt något känsligt och personligt ämne.

3.5 Intervjuerna

Texten som följer beskriver genomförandet av våra fem intervjuer med pedagoger som bedriver utomhusundervisning.

3.5.1 Genomförandet med pedagogerna ”Anna och Lena” på skola 1.

När vi kom till skolan som Anna och Lena arbetar på blev vi väl bemötta. Anna hade precis slutfört dagen med sina elever när vi gick till ett av personalens konferensrum för en intervju. Hela intervjun gick väldigt bra och vi fick många bra och tänkvärda svar från henne. Det märks att Anna verkligen har en vilja till att utomhuspedagogiken ska fungera på skolan då hon inspirerar och hjälper de andra pedagogerna med förslag på samlingar, övningar och lektioner utomhus.

Intervjun med Lena utfördes i hennes klassrum och vi fick även här många bra och tänkvärda svar. Lena som är förskollärare har arbetat tre år på skolan. Innan dess har hon arbetat på andra skolor men hela tiden haft åldersblandade grupper med elever som är ifrån sex år och upp till nio år. Lena har ingen utbildning i utomhuspedagogik men är en drivande pedagog som alltid tyckt om attvara ute mycket med eleverna.

3.5.2 Genomförandet med pedagogerna ”Lasse och Linda” på skola 2.

När vi kom till denna skola blev vi även här väl bemötta. För ett år sedan när vi läste sidoämnet Utebildning besökte vi denna skola och det var verkligen härligt att vara tillbaka. Intervjuerna utfördes utomhus på skolgården då skolan bedriver pedagogiken Ur och Skur. Vi fick möjligheten att intervjua en manlig och en kvinnlig pedagog, något som vi såg som väldigt positivt då vi senare kunde jämföra om det fanns några skillnader på tankarna mellan könen om utomhusundervisning. Denna jämförelse har vi inte tagit med i vårt resultat utan vi har lagt den i diskussionen om fortsatt forskning.

3.5.3 Genomförandet med pedagogen ”Maja” på skola 3.

Maja är en otroligt glad och positiv lärare som tog emot oss med öppna armar. Hon tyckte att det skulle bli så kul att få berätta om sitt intresse utomhuspedagogik och om hur hon arbetar med det. Vi intervjuade Maja i hennes härliga och inspirerande klassrum som innehåller mängder med böcker. Det verkade som om att hon även lägger ner en stor tid på läsning och skrivning. Intervjun gick bra och vi fick även här en massa tips som vi kan använda oss av som blivande lärare.

4 Resultat

I det här avsnittet kommer vi att redogöra pedagogernas svar vid våra intervjuer. När vi bearbetar våra resultat utgår vi från våra frågeställningar som är:

• Vilka för och nackdelar anser pedagogerna att det finns med utomhuspedagogik i undervisningen?

• Kan man utläsa någon förbättring av fysisk och psykisk hälsa hos elever som har utomhuspedagogik?

• Hur kan man enligt pedagogerna förstärka elevernas kunskaper inom samhällsorienterande ämnen genom utomhuslektioner?

I nästa kapitel har vi skrivit en diskussion med sammanfattande analys av våra resultat så att det blir lättare för att se likheterna och skillnader mellan svaren.

Intervjufrågorna kan du finna längst bak i arbete under rubriken ”bilagor”.

4.1 Resultatet från intervjun på skola 1.

På denna skola har dom utomhuspedagogik som profil.

4.1.1 Resultatet från pedagogen ”Anna”.

När pedagogerna på skolan väl hade valt att införa utomhusundervisning tog det lite tid innan de kom in i det. Men idag, tre år senare, ser de resultatet med fler intresserade pedagoger på skolan som är för utomhuspedagogiken. Anna tycker att det var viktigt att man utgår från samma ställe varje dag och på skolan har de alla morgonsamlingar utomhus. Detta gör att eleverna känner sig trygga och vana vid att vara utomhus.

Pedagogerna går ofta igenom med eleverna vad som är bra att tänka på vid utomhusvistelserna. Det kan vara allt från klädsel till vad man ska tänka på när man till exempel talar inför andra utomhus. Läraren som vi intervjuade tyckte personligen att det är viktigt för alla att vara utomhus, speciellt i dagens samhälle då många är stillasittande framför datorer och tv-spel. Anna anser att man blir frisk, stark och pigg av att vara mycket ute.

Barn med koncentrationssvårigheter får större möjlighet till rörelse och de kommer ihåg vad de gör för de lär sig med kroppen. Inne i klassrummet är det nog fler elever som glider åt sidan men utomhus är de tvungna att göra praktiska saker. För att kontrollera vad eleverna lärt sig frågar pedagogerna dem vad de gjort och lärt sig under lektionen. Det blir en slags utvärdering med inslag av vad som var roligt, mindre roligt, lärorikt osv. De uppmuntrar även

föräldrarna att fråga sina barn vad de gjort i skolan för att ytterligare få eleverna att fundera och komma ihåg dagens kunskaper.

Hon poängterande att om det regnar och är kallt ute tycker hon inte man skall gå ut med barnen bara för att det var planerat. Alla tycker inte om att vara utomhus och då behöver man inte förvärra det genom att gå ut för att hålla på sina principer. Det är speciellt flickor som brukar klaga över utomhusvistelsen då det finns mycket småkryp i gräset och dåligt med toaletter.

Vi frågade läraren vi intervjuade om det fanns någon uppföljning med skolsystern om eventuell minskad sjukfrånvaro och viktminskning sen införandet av utomhuslektioner. Tyvärr fanns inte detta på just denna skola, men hon tyckte att det skulle ha varit intressant att göra just en sådan här uppföljning.

Lektionerna som denna lärare tyckte var lättast att ha utomhus var svenska och matematik. Just nu har de arbetat med ordklasser. Då fick barnen hämta en sak i naturen, berätta vad man kunde göra med den och sen beskriva den för sina klasskompisar. Istället för att spalta upp ordklasserna på tavlan inomhus har de gjort det praktiskt utomhus.

Just inom samhällsorienterande ämnen tycker hon att det finns mängder med saker man kan göra. Några förslag var att gå en stadsvandring. Inom stadsvandringen får eleverna se sin närmiljö, samhällets service, historiska byggnader och landskapets uppbyggnad.

De kan även få skapa ett lands gränser med hjälp av långa rep och sen inne i sitt land bygga eller placera ut stora städer, floder, sjöar och speciella monoment och kända platser.

4.1.2 Resultatet från pedagogen ”Lena”

Lena har arbetat med utomhusundervisning i drygt tio år. När hon började med detta var det mycket inriktat som scoutingaktiviteter och eleverna var uppdelade i olika patruller. Man hade mycket samarbetsövningar för att sedan övergå till de vanliga ämnena.

Lena tycker att det är ett bra komplement till den vanliga undervisningen och känner att det är många vinster att vistas ute. Eleverna tränar motoriken och stimulerar sina sinnen. Lena har också märkt att eleverna har lättare att koncentrera sig inomhus när de har haft utelektioner innan. Där ser hon också att de har lättare att förstå en uppgift om de har gjort det ute och sedan går in och gör om det.

Skoldagen börjar alltid (utom tisdagar då andra aktiviteter styr schemat) med en samlingsstund ute på skolgården. Tre lektionspass i veckan är schemalagda som utelektioner. En dag i månaden har de också en heldag ute då de lagar lunchen på stormkök. Eleverna är då indelade i grupper där var och en grupp har ansvar för ett stormkök. Det är mycket spännande. När ett lektionspass skall startas upp ute så har klassen en samlingsplats där de börjar med genomgången av vad de skall göra. De ämnen som de arbetar med ute är i regel matte och svenska samt no. Lena tycker själv att matte och natur -ämnena är lättast att arbeta utomhus med. Ibland arbetar eleverna själva och ibland i grupper som pedagogerna delar in dem i. På det viset är det lätt att se till att både ”synliga” och ”osynliga” barn får rätt plats och utrymme. Lektionerna avslutas alltid med frågan ”Vad har du lärt dig”? så att eleverna får tänka till att det som de lärde sig ute var inte bara var en lek. Denna fråga är extra viktig eftersom de har sexåringar i gruppen som skall lära sig vad utomhuslektioner är. Just hos sexåringarna märkte Lena skillnaden efter någon månad i skolan. Eleverna har fått en mycket bättre kondition eftersom de har varit ute och gått mycket.

Föräldrarna till barnen är mycket positiva till utelektioner och kanske beror det på att de är införstådda med att eleverna är mycket ute. Föräldrarna kan välja på två olika skolor när deras barn skall börja skolan vilket gör att man gör ett val och då känns det naturligt att acceptera utomhuspedagogiken. Lena har också på utvecklingssamtalen frågat eleverna vad de tycker om att ha utelektioner och alla eleverna svarade med glada munnar. Dessutom svarade flertalet barn att de lärde sig bäst när de var ute.

Lena och hennes arbetskollegor vill lära sig mer hur man kan bedriva fler lektioner ute. De vill gärna kunna se en röd tråd mellan ute- och inomhuslektioner. Från början när de började arbeta med utomhuspedagogik kändes det som det låg som ett eget skolämne.

4.2 Resultatet från intervjun på skola 2.

Skolan är en renodlad Ur och Skur skola med integrerad förskola.

4.2.1 Resultatet från pedagogen ”Lasse”.

På skolan har de utomhuslektioner varje dag, men om regnet öser ner eller om det är riktigt kallt så har de lektionerna inomhus istället. De försöker alltid ha morgonsamlingarna och den första lektionen ute. Pedagogerna på skolan håller hårt fast vid att utomhuspedagogiken ska vara rolig för barnen, inte ett måste som gör att det blir tråkigt. De vill att

utomhusverksamheten ska kännas som en positiv upplevelse och en rolig och lärorik erfarenhet.

Ungefär från april till slutet av september brukar de sitta ute och äta, men när det är kallt blir det för jobbigt att äta med tjocka kläder och vantar på.

Lasse tycker att kontakten med barnen utomhus är helt oslagbar jämfört med inomhuslektioner.

”Utomhus märker man inte av de stökiga och okoncentrerade eleverna.”

”Alla barn är i behov av rörelse och det tillgodoses på ett helt annat sätt vid utomhusundervisning där de får använda naturen och kroppen vid inlärning.”

Vi frågade om de brukar upptäcka de ”osynliga” barnen när de har utomhuslektioner och Lasse ansåg att det inte var några svårigheter med det på denna skola då grupperna är väldigt små. Skulle det finnas något barn som glider åt sidan så ser pedagogerna det och kan snabbt lösa problemet med eleven.

Pedagogerna på skolan har inga problem med elever som har svårigheter med att skilja på när det är rast och lektion. ”Eleverna har troligen gått på skolans förskola sen de var små och är vi det här laget invanda vid skolans regler och strukturer.” Ibland startar pedagogerna upp en lektion som eleverna frivilligt fortsätter med på rasten.

De försöker integrera alla skolans ämne i olika projekt som de arbetar tematiskt med.

För att se om barnen har lärt sig något använder Lasse sig av portfolio och har ofta små gruppsamtal med eleverna.

Tyvärr så kunde inte Lasse svara på om skolan hade några uppföljningar med skolsystern om sjukfrånvaron och viktminskning hos barnen och han vågade inte heller lägga några egna kommentarer om detta.

I framtiden vill Lasse gärna att pedagogerna ska ha fått mer utbildning inom Ur och Skur pedagogiken och att fler barn börjat på skolan så att de kan göra grupperna mer åldershomogena.

4.2.2 Resultatet från pedagogen ”Linda”

Linda har arbetat på skolan i 2,5 år. Hon är en Ma./No. lärare och har också gått en frivillig grundutbildning inom Ur och Skur. Hon liksom de andra på skolan har varma skor och kläder på sig vilket det skånska råa klimatet kräver. Fast det var ett tag sedan det var sommar så ser

man att Linda liksom de andra pedagogerna ser väldigt rödrosiga och pigga ut. Inte fullt så slitna som många ser ut så här på terminens slutspurt.

På vår fråga om varför hon valt att arbeta på en Ur och Skur skola svarade hon ”Barn lär sig bäst om de får använda alla sinnena och det har de den bästa möjligheten att göra ute. De blir aktivare i sitt tänkande och utelektionerna blir mer konkreta. Dessutom finns det större möjligheter att röra sig på ett aktivt sätt utan att det stör. Vår skolsköterska säger också att eleverna härute är friskare och har inte samma viktproblem som eleverna på andra skolor i hennes område har.”

Första passet på dagen har hela skolan lektioner utomhus. Linda och hennes grupp samlas runt en öppen eld och har matematik. Här har sedan hösten 2005 stått en griffeltavla vilket är väldigt praktiskt tycker Linda. Värmestaden behövs för frusna händer och fötter men är också positiv som en rogivande faktor. Att samlas på samma plats varje dag anses som viktigt. Skolarbetet på denna skola bedrivs inte bara utomhus utan lektionerna som ingår i den egna planeringen har de inne. Det är mer praktiskt att sitta inne och ha skrivövningar än att sitta någonstans ute där det i regel är för smutsigt för denna aktivitet. Eftersom de äldre eleverna har mattebok så är dessa lektioner också inne, men Linda hade nu på någon fortbildningsdag fått något nytt mattematerial som innebar matteövningar utomhus för äldre barn. Eleverna lever inte i någon skyddad verkstad här utan de måste förberedas för vidare studier på andra skolor som också kräver att de skall klara av det. Linda säger att man kan arbeta med alla ämnen ute, men att No är det ämne som är lättast att arbeta med. Det hänger klart ihop med att hon är Ma./No. lärare.

Projekttiden är den tid när man arbetar med temaarbete på hela skolan och där de under hösten har sysslat med livet i byn. Det var lätt att få in SO-ämnena här eftersom byn har en gammal kulturhistoria med kyrkan mitt i byn. Prästen hade berättat fakta om kyrkan och Linda menade att detta var ett led i religionsundervisningen för att sedan kunna gå vidare och prata om andra religioner och då skulle eleverna få möjlighet att bygga exempelvis moskéer utomhus på skolgården. (I mindre format). Eleverna hade varit på kyrkogården och studerat gravstenar. På dessa kunde de läsa om olika yrken som funnits men också använda sig av matematiken för att se hur gamla människorna blivit.

Linda anser att skolan skulle behöva få in lite fler elever för att kunna få större grupper. Hon arbetar med årskurs 3-5 och det gör att vissa moment känns lite svårt att tillfredsställa för alla elever. Med fler barn skulle det finnas möjlighet att dela in eleverna i en F-1: a, en 2-3: a och en 4-5: a. Men ett få antal elever är positivt för att det finns utrymme för många bra

diskussioner där det är lätt att få in etik- och moralfrågor. Att diskutera med eleverna var något som Linda poängterade under intervjun flera gånger och hon såg det som positivt. Som pedagog har du också lätt att kolla eleverna hur de ligger kunskapsmässigt så att de nationella proven i femman inte kommer som en chock.

Det lilla elevantalet och relativt många pedagoger gör att stämningen blir väldigt trivsam. Att arbeta utomhus är en naturlig sak för eleverna här, de klagar inte för att de skall vara ute och de har kläder som stämmer efter vädret. Föräldrarna till dessa barn har valt att placera sina barn här vilket innebär att de har förstått att det behövs gummistövlar när det regnar, ombyteskläder etc.

4.3 Resultatet från intervjun på skola 3.

Detta är en kommunal skola där en del av pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik.

4.3.1 Resultatet från pedagogen ”Maja”.

Maja tycker att det finns tusen olika anledningar till varför hon använder sig av utomhuspedagogik. Några av dem är ”miljöombytet, frisk luft, att eleverna får mycket de kan inhämta utan användning av pedagogiska hjälpmedel och det är helt gratis”.

Hon tycker även ”att utomhuspedagogiken blir roligare då hon märkt på barnen att de är gladare, friskare och positivare till inlärning. De lär sig genom kroppen och deras inlärning blir lättare”.

Maja försöker ha utomhuslektioner många gånger i veckan. Men det behöver inte alltid vara en lektion, ibland låter hon barnen springa ut på skolgården för att hämta en sak som börjar på den bokstaven som de arbetar med.

När de arbetar med olika teman har hon infört hela temaveckor så att eleverna kan få hela utedagar. Annars har det alltid varit något avbrott i temat, som till exempel gymnastik, bad och basämnena svenska och matematik. Maja menar: ”Genom att använda utomhuspedagogiken i sina teman får eleverna en kännedom om sin närmiljö, de upptäcker samhället och dess uppbyggnad och får fundera över varför det ser ut som det gör.”

Efter varje tema brukar Maja ha en uppföljning med barnen och diskutera vad det är dem gjort under en viss period. Hon sa även att ”hon hör på barnen om de lärt sig något för då använder barnen rätt uttryck i meningarna med vissa ord, saker och upplevelser som de fått under temats gång”.

Ibland har Maja även hand om utomhuslektionerna vid elevens val. Då får eleverna välja något som de är extra intresserade av och ett av ämnena är just utomhuspedagogik. De kallar den för ”Natur och utelek”. Då är de ute en timme i veckan och använder sig av vad naturen och byn har att ge. ”Då gör de olika övningar som skapar kunskaper inom till exempel etik, allemansrätten, basfakta om hur man använder sin natur och om hur man går på en gata.” Under denna timme som eleverna har elevens val lär sig barnen mycket via leken.

Vi frågade även hur eleverna vet att det är lektion och inte bara ”lek” och Maja sa ”att det gäller att ha en tydlig struktur och en hållbar planering. Vi har samling utanför deras kapprum varje gång vi går ut så där är vår samlingspunkt. Vid samlingen berättar vi pedagoger vilken uppgift eleverna har och sen när de släpps fria så är det många som uppfattar det som lek. Men det gör egentligen ingenting för vi har små barn och små barn lär sig genom lek fast de inte själva uppfattar det som det.”

Det som Maja tycker är bra med utomhusundervisningen är att den är så givande för de elever som har speciella behov och svårigheter med att sitta still. Utomhus har de möjlighet till fri rörelse där de inte ”stör” på samma sätt som i klassrummet. Maja berättade att hon brukar låta elever med koncentrationssvårigheter springa längre bort för att få röra på sig mer om de till exempel ska hämta en pinne inför en uppgift. ”De får röra sig på ett naturligt sätt jämfört med inne i klassrummet.” Hon berättade även att tysta och pilliga flickor oftast brukar ”släppa loss” och synas lite mer när de är utomhus. Hon tror det beror på att skolans krav inte längre känns lika krävande när de är utomhus just för att de uppfattar utomhuslektionerna mer som en lek.

De ämnen som Maja tycker är lättast att använda sig av utomhus är musik och matematik, men sen de började ha hela temadagar känns även samhällskunskap, historia och geografi lätta då de gått på ”byavandringar” och tittat på vad deras by och närmiljö har att berätta. Även på denna skola saknas det någon uppföljning av skolsköterskan om minskad viktminskning eller lägre sjukfrånvaro bland eleverna sen de införde fler utedagar. Men Maja sa: ”att hon verkligen tror att utomhuslektionerna har gett en positiv effekt på elevernas hälsa. Och under hösten, som varit så fin med bra väder, har vi varit ute nästan varje dag och sjukfrånvaron bland eleverna har varit otroligt låg jämfört med hur det brukar vara på hösten med alla förkylningar och magsjukdomar. Det är inte förrän nu, när vädret har blivit sämre

ochnär vi börjat vara inne mer som de första sjukanmälningarna kom.”

När vi frågade henne hur barnens reaktioner har varit så har hon bara hört positiva saker från barnen. De tycker om att vara ute och lär sig lättare när de ser och gör sakerna med sin egen

kropp. Föräldrarna är också mycket positiva till utomhuslektionerna vilket är mycket bra då barn lyssnar och tar efter av sina föräldrars tankar.

Slutligen ville Maja poängtera hur viktigt det är att man som pedagog är positiv till utomhuspedagogiken om man väljer att använda sig av det. Det gäller att ha en stor utstrålning mot barnen så man sänder ut positiva signaler för då uppfattar eleverna det roliga med att vara ute.

5. Analys och diskussion

I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt val av litteratur, val av undersökningsmetod och det resultat vi kommit fram till. Avslutningsvis resonerar vi kring vilka lärdomar resultatet har gett oss inför vårt kommande yrke och vad vi skulle vilja forska vidare om inom ämnet. Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på vilka vinster där är med utomhuspedagogik samt hur man kan arbeta med de samhällsorienterande ämnena i detta. För att nå vårt mål utgick vi ifrån tre frågeställningar:

• Vilka för och nackdelar anser pedagogerna att det finns med utomhuspedagogik i undervisningen?

• Kan man utläsa någon förbättring av fysisk och psykisk hälsa hos elever som har utomhuspedagogik?

• Hur kan man enligt pedagogerna förstärka elevernas kunskaper inom samhällsorienterande ämnen genom utomhuslektioner?

Vi anser att vi har uppnått syftet med vårt examensarbete och fått svar på våra frågeställningar.

5.1 Litteraturdiskussion

Eftersom vi saknar tidigare jämförande studier och forskning kring utomhusundervisning valde vi att delvis använda oss av litteratur som innehåller fakta som framtagits via forskning och undersökningar. I allmänhet har vi haft nytta av all litteratur som vi funnit, men i synnerhet har vi haft stor nytta och glädje av den litteratur vi behandlat i vår kunskapsbakgrund.

Den litteratur som vi valde är skrivna av personer som är positiva till utomhusundervisning detta påverkar naturligtvis vårt resultat, men för att vi skulle kunna svara på vår första frågeställning använde vi oss av pedagoger som ser både det positiva och negativa med pedagogiken.

Vi fick stort förtroende för Lars Owe Dahlgren och Anders Szczepanski. Deras bok Utomhuspedagogik är en lättförståelig facklitteratur som har varit mycket givande och intressant och som gett oss nya tankar och idéer för vår egen forskning. Vi tyckte också att boken vägledde oss bakåt i tiden för att kunna läsa om olika historiska personer som levt

genom århundradena och som försökt att sprida olika budskap om hur viktigt det är att människan på ett naturligt sätt vistas i naturen och lär sig se, lukta och höra allt som finns i den. För oss som blivande lärare känns det bra att få belägg för våra tankar om barns behov av utevistelse där möjligheterna att använda alla sinnen känns betydligt lättare än innevistelsen. Det intressanta med de äldre idétraditionerna som boken tar upp är att forskare och pedagoger har vetat detta genom århundradena men ändå är det så få pedagoger som använder det. Vi tycker att detta är en del av vårt kulturarv som vi skall förvalta på det bästa och mesta möjliga sätt.

Kursplanen har vi haft stor nytta av som underlag då vi kunnat titta vad som står om utomhuspedagogik och de samhällsorienterande ämnena och kunnat motivera fördelen med utomhuslektioner. Eftersom kursplanen ligger till grund för all undervisning så måste vi pedagoger titta i den för att se så att målen uppnåtts.

Boken Forskningsmetodikens grunder av Runa Patel och Bo Davidsson, har varit till stor hjälp vid vårt skrivande. Den har hjälp oss att komma vidare när vi stått och stampat och även gett oss många tänkvärda idéer vid vårt skrivande som till exempel vad man bör tänka på vid en intervju och hur man på bästa sätt skriver intervjufrågor.

En del av den litteratur vi valde att använda oss av i vår undersökning har innehållit många bra och troligtvis givande idéer på olika aktiviteter utomhus. Vi har tyvärr inte haft så stor nytta av dessa vid vårt skrivande, men kommer att ha det i vårt kommande yrke.

För att få svar på vår frågeställning om elevers psykiska och fysiska hälsa påverkas vid utomhusundervisning var boken Idrott, Friskvård, Hälsa och Hälsopromotion till stor hjälp. Detta eftersom de som vi intervjuade sa att inga uppföljningar gjordes av skolsköterskan men att pedagogerna själva kunde se både psykiska och fysiska vinster. Här kan vi koppla boken med författarnas synpunkter, för att nå både inre och yttre balans i kroppen så måste kroppen utsättas för viss fysisk belastning. Ute i samhället försätts vi människor för stress mer eller mindre självvald därför är det viktigt att kunna lära sig att reflektera över den egna livsstilen och lära sig att göra egna aktiva val när det gäller levnadsvanor.

Jämförelserna mellan våra resultat och vad som står skrivet i litteraturen stämmer mycket bra överens med varandra. Vi tror att detta beror på att de vi intervjuat har ett stort intresse för utomhuspedagogik och att resultatet troligtvis hade sett annorlunda ut om vi intervjuat pedagoger med traditionell undervisning.

Det finns säkert mycket mer litteratur i ämnet som vi skulle kunna ta del av, men vi valde att begränsa oss till detta urval. Vi har använt oss av svensk litteratur och svenska undersökningar. Om vi hade haft mer tid skulle vi kunnat fördjupa oss och bredda oss mer i valet av litteratur, och dessutom söka forskningsresultat och litteratur kring ämnet från utlandet.

5.2 Metoddiskussion

Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer då vi ville veta vad pedagogerna som använder sig av utomhuslektioner tycker och tänker om denna pedagogik. Kvalitativa intervjuer utmärker sig för att innehålla raka och enkla frågor som får komplexa och innehållsrika svar. Detta gör att man kan få ett mycket intressant material att arbeta och analysera vidare med. Vi anser att våra intervjuer gett oss mycket material som i sin tur lett oss in på intressanta fortsatta frågor som vi skriver om i stycket fortsatt forskning. Vår undersökningsmetod tyckte vi fungerade bra för det syfte vi hade. Det var den metod som vi ansåg gav oss en så bra bild som möjligt av hur utomhuspedagogik fungerar. Metoden var relevant för vårt examensarbete. Eventuella konsekvenser av våra intervjuer var att vi bara intervjuade pedagoger som arbetade med utomhuspedagogik, resultatet hade kanske varit annorlunda om vi intervjuade pedagoger som nästan aldrig bedriver utomhuslektioner.

Syftet med vår undersökning var främst att få reda på hur man kan arbeta med de samhällsorienterande ämnena utomhus. Vi ville även veta om det fanns några positiva vinster för eleverna psykiska och fysiska utvecklig genom att ha utomhuslektioner.

Vi hade bestämt oss för att hitta pedagoger som arbetar med utomhuspedagogik på något vis. Detta beror på att våra frågeställningar krävde kunskap inom området. Tyvärr tog det för mycket tid till att hitta intervjupersoner, något som blev negativt för oss i slutet av vårt skrivande på grund av tidsbrist. Vi anser ändå att undersökningen med tillhörande diskussion är mycket givande och trovärdig.

Vi intervjuade fem pedagoger, alla med ett stort intresse för utomhuspedagogiken. Alla intervjuer gick bra och vi fick många bra och inspirerande resultat från dem. Det som kändes bra med våra intervjuer var att våra personer verkligen ville svara och de var väldigt positiva till vad de höll på med.

Vårt beslut om att inte använda oss av någon bandspelare eller videokamera vid våra intervjuer har inte gjort vår undersökning mindre trovärdig. Vi tror snarare att det gjort den mer trovärdig då varken vi eller intervjupersonerna har behövt känna oss nervösa inför hur det kommer att låta senare. Vi har istället kunnat koncentrera sig på intervjufrågorna.

En klar fördel med att intervjua istället för att lämna ut frågeställningar var att vi kunde diskutera mera runt ämnet. Att intervjugruppen inte var mer än fem personer ansåg vi inte vara en nackdel eftersom svaren från de olika pedagogerna var lika och om vi hade intervjuat fler så tror vi att resultatet hade blivit liknande.

Eventuella konsekvenser av våra intervjuer var att vi bara intervjuade pedagoger som arbetar med utomhuspedagogik. Resultatet hade kanske sett annorlunda ut om vi hade intervjuat pedagoger som nästan aldrig bedrivit utomhuslektioner.

Efter varje intervju satte vi oss ner och gick igenom frågorna och svaren. I och med att vi båda gjorde alla intervjuer tillsammans hade vi stor nytta av både våra anteckningar och våra minnen. Från början ville vi även göra observationer vid olika utomhuslektioner. Tyvärr fanns inte utrymmet för detta då intervjuerna tog stor plats av vårt skrivande. Men med hjälp av pedagogintervjuerna fick vi fram det som var vårt syfte med observationerna: Hur man kan arbeta med de samhällsorienterande ämnena utomhus? Vi ställde frågan till pedagogerna som gav oss många tips på lektioner och vårt problem var löst.

Nu i efterhand hoppas vi att vi satt igång fler pedagogers intresse för utomhuspedagogik på skola tre, då många ”traditionella” lärare frågade vem vi var och varför vi var på ”deras” skola. Förhoppningsvis så gjorde vi dem lite nyfikna på den nya, roliga och intressanta utomhuspedagogiken.

5.3 Resultatdiskussion

Vid bearbetning av det material som vi har fått in har vi fått svar på våra frågeställningar. Vi valde att redovisa våra intervjusvar var för sig eftersom det är lättare att avläsa vad var och en pedagog har svarat.

Vår första frågeställning i examensarbete som handlade om vilka för- och nackdelar det finns med utomhuspedagogik i undervisningen, tyckte vi att vi fick många bra svar på.

Positiva vinster såsom bättre motorik, användning av alla sinnen, förståelse för naturen och framför allt som de sa att utomhus finns där bättre tillgångar för elever med koncentrationssvårigheter och även elever som är tystare. Kraven på eleverna upplevs annorlunda ute.

Att vara ute mycket gör en frisk, stark och pigg. Utomhus har man även ett miljöombyte som man inte kan få inne i ett klassrum. När eleverna är ute inhämtar de kunskap utan att behöva använda sig av pedagogiska hjälpmedel.

Utomhus arbetar man praktiskt och konkret och använder kroppen vid inlärning vilket leder till de fyra F:n och eleverna blir mer aktiva i sitt tänkande. Barn med speciella behov får mer yta att röra sig på.

Vi är väl medvetna om att utomhuspedagogiken inte löser alla problem som kan finnas hos elever, men har vi inte ett nytänkande och inte vågar experimentera så är vi ännu sämre ställda. Vår människo–och samhällssyn är ändå som pedagoger viktiga för att undervisningsmetoden ska bli positiv.

Som det står i Boken om pedagogerna kan alla ”undervisningsmetoder […] bidra till

lösningen av vissa problem men misslyckas med andra”.2

Många författare skriver att utomhuspedagogik kan bedrivas på skolgårdar, i parker och trädgårdar, i stadsmiljöer och i kulturhistoriska landskap. Dessutom kan utomhuspedagogik äga rum under en stadsvandring. Detta är kopplat till direktupplevelser i autentisk miljö vars syften är att skapa direktkontakt med materialet och till ett aktivt deltagande.

Här kan man dra likheter med vad pedagogerna sagt om utomhuslektionernas vinster.

Författarna till boken Utomhuspedagogik har valt att ha med ett citat på sidan 18 från boken Emile av J.J Rousseau som även vi fastnat för: ”Våra första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer, våra ögon. Att ersätta dessa med böcker är inte att lära oss att tänka förnuftigt: det är att lära oss lita på andras förnuft, att lära oss mycket och ingenting veta”

Anledningen till att vi valde detta citat är att vi tycker det stämmer bra överens med dagens ”vanliga” skolor där barnen arbetar med sina skolarbeten i bänkarna. Det ger även svar på varför man skall använda sig av utomhuspedagogik. Man lär sig mycket mer om man får använda sina sinnen istället för att lära sig en massa fakta från litteratur.

Utomhus kan eleverna få ställa egna frågor utifrån sitt eget intresse och därefter utforska och experimentera och skapa sig en egen uppfattning om hur naturen och samhället fungerar. Varje elev bygger själv upp sina kunskaper genom praktiska genomföranden. Det finns många elever som behöver rörelse vid inlärning, vilket kan uppfattas som störande i ett klassrum. När man är utomhus märker man inte dessa elever på samma sätt då utomhusklassrummet är oändligt.

Vi tror att eleverna reflekterar över allt de gör, medvetet eller omedvetet, vilket ger dem en bättre minnesbehållning.

En av pedagogerna som vi intervjuade påpekade betydelsen av att uppleva saker utomhus för att sedan kunna bearbeta det inomhus. Här kan man koppla Vygotskijs tankar om vilken mekanism som behövs för den skapande fantasin. Vi har som pedagoger en stor roll i arbetet att ge möjligheterna så barnen skaffar sig fantasi och sinneserfarenheter. Här anser vi att utomhuslektioner ger optimala förutsättningar att utveckla elevernas kunskapsinhämtande.

Enligt författarna till boken Friluftslivets pedagogik bör man använda sig av utomhuspedagogik och se de positiva effekterna såsom barns motoriska utveckling, koncentrationsförmåga och hälsa. Oftast ställs det helt andra krav i utomhusmiljön som kan träna samarbete och därigenom utveckla social kompetens. Arbetet ute i en variationsrik naturpräglad miljö ger ofta utmaningar som kan skapa ett samarbete som inomhusmiljön inte i lika hög grad erbjuder.

För att ytterligare kunna stärka motiveringen till varför man som pedagog ska använda sig av utomhuspedagogik handlar om hjärnhalvornas samarbete.

Vid aktiva lektioner utomhus parerar halvorna varandra. Vid stillasittande lärande används bara en halva i taget och kunskaperna blir troligtvis kortvariga och innehållsfattiga.

Om man studerar på sidan tretton i boken Lek, Idrott; Hälsa ser man vilka delar hjärnan använder till vad:

”Högra hjärnhalvan leder vid förståelse av sammansatta mönster och helheter, vid uppfattning av bilder, färg och fantasi, vid tolkning av hörselintryck, tonfall, musik, kreativt tänkande. Den representerar konstnären, artisten inom oss”.

Studerar man även den vänstra hjärnhalvan så upptäcker man att den leder helt andra saker än den högra:

”Vänstra hjärnhalvan är ledande motoriskt, vid språkinlärning, vid logiskt genomförda detaljanalyser, matematik, symboliska relationer, vid tolkning av sinnesintryck osv. Den representerar datorn inom oss”.

Efter en lång dag utomhus är det många som brukar klaga över att de är tröttare än vanligt. Vi brukar även säga att de varit ute för mycket i den friska luften. Troligtvis saknar dessa människor som blir trötta av utevistelsen vanan vid att vara ute. Men friskluft gör inte en människa trött, det är alla sinnesintryck man fått under dagen som gjort att vår hjärna fått arbeta extra mycket. Frisk luft gör dig bara piggare och friskare.

Nackdelarna med att använda sig av utomhuspedagogik är, enligt de pedagoger vi intervjuade, att det kan vara svårt att ha skrivövningar utomhus. Att skriva på papper som är skrynkliga, fuktiga och smutsiga kan inte vara roligt. Vid läs-och skrivinlärningen och även senare i denna utveckling anser vi att det behövs papper, pennor, barnlitteratur, olika skrivböcker och datorer. Att arbeta enbart utomhus med SO-ämnena anser vi är omöjligt. Därför tycker vi att man som lärare skall kombinera inom- och utomhuslektioner så att barnen får upplevelserna utomhus och sedan eventuellt skriver och forskar om det inomhus.

En annan nackdel enligt pedagogerna är vädrets makter. Tyvärr lyser inte alltid solen vilket gör att det kan bli kallt och ruggigt att vara ute en hel dag. Men pedagogerna påpekade att de inte tvingar ut eleverna dessa dagar bara för att det är planerat.

Det tredje negativa är när de går iväg från skolan då det oftast inte finns några toaletter till hands som mest upplevts negativt av flickorna.

Vår frågeställning som handlade om vilken betydelse utomhusundervisning har för elevers fysiska och psykiska hälsa hade vi berört i intervjufrågorna med frågan om någon uppföljning hade gjorts med skolsköterskan. Vi hade som förklaring till frågan att vi menade viktminskning och infektioner. Ingen av dom som vi intervjuade kunde svara att uppföljning fanns, men många av dem kunde märka att eleverna hade bättre kondition efter någon månad på terminen och någon tyckte också att eleverna verkade mindre infektionskänsliga.

En pedagog berättade också att deras skolsköterska säger att deras elever inte har samma viktproblem eller så hög sjukfrånvaro som elever på en annan skola som bedriver nästan bara inomhuslektioner.

Många forskare anser att elevernas hälsa påverkas positivt när de är mycket utomhus.

Ohälsan bland barn och vuxna i Sverige har ökat. Många är överviktiga, stressar sig igenom dagarna, äter dåligt, är för lite ute i den friska luften och så vidare. Forskarna Oddbjörn Evenshaug och Dag Hallen menar att barn som är stressade och saknar känslomässiga kontakter kan komma efter i den fysiska och motoriska utvecklingen. Vi kan genom utomhuslektioner tillgodose elevers fysiska och motoriska utveckling eftersom uterummet har större möjligheter till rörelse, motion, socialt umgänge och sinnesträng.

Sista frågeställningen som handlade om de samhällsorienterande ämnena kände vi först som en svår frågeställning. Våra egna erfarenheter från sidoämneskursen hade inte gett oss så mycket fakta runt detta. Här kände vi att de som vi intervjuade hade många bra och konkreta tips som de delade med sig. Alla menade att det är bara att gå ut i samhället och titta på byggnader ur historiskt perspektiv, titta på närmiljön ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv och studera kyrkan och kyrkogården för att få in religionen. Sedan kan eleverna arbeta vidare med SO-ämnena på olika vis ju längre upp i skolåldrarna de kommer. Som lärare har du en oändlig möjlighet att utveckla tankar och idéer. Genom att utnyttja sin närmiljö lär sig barnen om sitt samhälle. Alltifrån hur ett samhälle fungerar, hur det är uppbyggt, hur det såg ut innan byn eller staden kom till, hur människorna levde förr, hur deras relation till religionen såg ut osv. Som pedagog är det bara att gå utanför dörren, öppna ögonen och släppa in fantasin. Man kan gå till stadsarkivet museum pastorsexpeditionen, turistinformationen m.m. För att få den information man behöver. De kan oftast mycket och delar gärna med sig av det de kan.

När vi var ute och intervjuade på skolorna så tittade vi mycket på skolmiljön. Alla de tre skolor som vi besökte hade bra miljö och deras närmiljö erbjöd massor med möjligheter för