1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning
Utveckling och Styrning
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2009-10-02 LS 0909-0747
Handläggare:
Dagmar Fornander
Landstingsstyrelsen
Utvärdering av nytt enportionskostsystem på Karolinska Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus – en rapport
Ärendet
I ärendet redovisas övergripande resultat av en första utvärdering av den nya kostförsörjning med enportionsförpackad mat som successivt har införts fr o m den 1 april i år vid Karolinska Universitetssjukhuset,
Södertälje sjukhus och avdelningar som Stockholms läns sjukvårdsområde driver vid dessa sjukhus. Vidare redovisas planerade åtgärder för fortsatt uppföljning och utveckling av kostförsörjningen.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna rapporten
Bakgrund
Enligt landstingets avtal med Sodexo skall leverantören i samarbete med beställaren genomföra kundnöjdhetsenkäter två gånger per år. I
landstingets kostpolicy finns målet att mer än 75% av patienterna ska vara nöjda med maten år 2011. I avtalet med Sodexo är målet att 75% av
patienterna skall vara nöjda kunder definierat som 4-6 på en 6-gradig skala vid en svarsfrekvens om minst 50%.
Styrgruppen för implementering av det nya kostsystemet beslutade dock den 24 april 2009 att utan samarbete med Sodexo genomföra samma enkät som använts i utvärderingen av ett tidigare projekt år 2008, Steamplicity.
Enkäten riktades nu dels till patienter som deltagit i ett pilotprojekt som genomfördes på Karolinska Universitetssjukhuset under mars/april 2009 och dels till ett större antal patienter efter det att den nya kostförsörjningen hade införts. Därtill riktades enkäten till en mindre grupp personal. I
2 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE
2009-10-02 LS 0909-0747
undersökningen ställdes även öppna frågor med möjlighet för patienter och personal att ge personliga kommentarer.
Enkätundersökningen
Undersökningen ägde rum vecka 25 (15-21 juni), dvs under
midsommarveckan 2009, vilket var knappt två månader efter införandet av det nya kostförsörjningssystemet. Enkäten sändes ut till 105 avdelningar och svar inkom från 63% av dessa. I stort representeras alla typer av vårdavdelningar utom kirurgi. Enkäten består av 25 frågor samt möjlighet att lämna egna kommentarer. Frågorna är indelade i fyra frågeområden;
om valet av maträtten, om varmrätter, om desserter samt om allmänna frågor om maten och måltiden. Inga direkta frågor om hygienen finns med i undersökningen.
Antalet personer som besvarade enkäter vid pilotundersökningen var 83 personer och vid undersökningen i juni var det 468 personer. Hur stort antal enkäter som delades ut till patienter som skrevs ut den aktuella veckan anges inte i rapporten varför det inte går att uppge svarsfrekvensen.
Något mer än hälften (53%) av de patienter som svarade på enkäten hade vårdats färre eller lika med 7 dagar och 29% fler än 7 dagar och för 18%
saknades uppgifter om vårdtiden. 380 kommentarer från patienterna finns redovisade i rapporten. Vid enkätens genomförande hade det nya
kostsystemet pågått i knappt två månader. Enligt rapportens författare kan den under maj och juni publicerade serien artiklar som berört mat på sjukhus och landstingets kostupphandling eventuellt ha påverkat svaren.
Under midsommarveckan har semesterperioden startat; huruvida högre andel vikarier, som eventuellt inte fått tillräcklig introduktion om
valmöjligheter för patienterna och måltidspresentation, kan ha påverkat resultaten framgår inte av rapporten.
Undersökningsresultat
Nedan uppges framför allt svar från juniundersökningen då
pilotundersökningen hade något andra förutsättningar då det var en pilot.
Svaren skiljer dock inte nämnvärt mellan piloten och juniundersökningen.
61% uppger att maten smakat mycket bra eller bra, 34% har svarat att den smakar dåligt eller mycket dåligt och 5% har ej svarat. 71% anser att utbudet har passat helt och hållet eller delvis medan 25% inte anser det.
Angående matens doft och utseende anser 59% respektive 62% att den är
3 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE
2009-10-02 LS 0909-0747
inte svarat utgör 8% respektive 5%. De flesta, 92%, har fått den mat de valt alltid eller för det mesta och 67% har själv valt maten vid samtliga eller vissa måltider. Endast 29% uppger att de fått bröd/smör alltid eller för det mesta, 15% har inte blivit tillfrågade men hade önskat få bröd/smör till måltiden. Likaså uppgav endast 37% att de fått råkost/färska grönsaker alltid eller för det mesta, 10% blev inte tillfrågade men skulle ha velat ha grönsaker till måltiden.
Frågan om uppfattningen om den svarta tallriken har besvarats så att 50%
tycker att den är mycket bra eller bra och 40% dålig eller mycket dålig medan 10% inte har besvarat den frågan. De som kommenterat
plasttallriken uppfattar den bland annat som otrevlig och att den påverkar aptiten negativt.
De personer som uppger att de har dålig aptit har som regel svarat mer negativt på de flesta frågor om utbud, variationen, smaken, utseende, kryddning, portionsstorlek m.m. Patienter med längre vårdtider var signifikant mindre nöjda med utbud och variation jämfört med patienter med kortare vårdtider.
Rapportförfattarnas rekommendationer
Bättre utbud och variation av maträtter skulle kunna uppnås om
vårdpersonalen i större utsträckning använde sig av alternativa menyer som husmanskost, barnmeny eller vegetarisk meny som alternativ till
SoFreshmaten.
Komplettering av SoFreshmaten bör också göras med stekt mat, soppor, matiga sallader mm.
Portionsstorlekar och komposition av maträtter, t ex andel fisk/kött
respektive ris/potatis/pasta behöver bättre kunna anpassas till patienternas behov eller önskemål.
Såväl SoFresh- tallrik som Cook Chill-systemets flerfacksförpackning behöver utvecklas för att förbättra måltidens presentation och underlätta för patienten att inta sin måltid.
Eftersom den patientgrupp som A-kosten, SoFresh, är avsedd för ofta har dålig aptit, måste denna kost utformas så att de näringsämnen som behövs ryms i en mindre mängd mat.
4 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE
2009-10-02 LS 0909-0747
Små matportioner behöver utgå från energi- och proteinrika livsmedel, ibland i kombination med berikningsmedel på sådant sätt att matens kulinariska egenskaper bevaras.
För att måltiden skall bli komplett behöver vårdavdelningarna förbättra rutiner för servering av bröd och smör samt råkost/färska grönsaker till måltiderna.
Utbudet av desserter behöver förändras och förbättras liksom variationen av dessa.
Alla kostsystem kräver kontinuerliga utbildningsinsatser för att ständigt förbättra matservicen på vårdavdelningarna. En så omfattande förändring som det nu genomförda kostsystemet torde kräva att extra stora
informationsinsatser planeras.
Förvaltningens synpunkter
De rekommendationer som lämnas i utvärderingsrapporten
överensstämmer i huvudsak med den bild av förbättringsområden som kommit fram i det kontinuerliga kontakt- och uppföljningsarbete som bedrivs av kostansvariga vid sjukhusen.
Utöver ovanstående rekommendationer anges i rapporten ett antal synpunkter som inte helt grundar sig på resultaten av enkätsvaren, utan fastmer utgör vedertaget synsätt på kostens vikt och betydelse för patienter på sjukhus. För att få en helt korrekt bild av vilken näring som patienter på våra sjukhus får, bör all näring som tillförs under dygnet beaktas.
Måltiderna lunch och middag, som har studerats i denna enkät, är avsedda att tillgodose ca 50 % av patienternas dygnsbehov av näring; övriga ca 50 % skall tillgodoses med frukost och tre mellanmål.
Slutsatser från undersökningen är att det finns behov för utveckling inom såväl kunskap och stöd till personalen på avdelningarna, diskussioner med leverantören om utvecklingar gällande såväl maten, urval som tallriken.
De kostansvariga på sjukhusen har som ett prioriterat område för insatser angivit utbildnings- och informationsinsatser för att säkerställa att
omvårdnadsansvariga och kostombud på vårdavdelningarna använder alla möjligheter som kostsystemet erbjuder att ge patienterna den mat som de önskar och av medicinska skäl har behov av. Att använda möjligheten att
5 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE
2009-10-02 LS 0909-0747
måltiden skall vara självklart. Sådan utbildning/information kommer att genomföras kontinuerligt med början under hösten. Vid Södertälje sjukhus kommer ett pilotprojekt genomföras för att bl a utveckla/förenkla
beställningsrutiner och rutiner för att befrämja positiv upplevelse av måltiderna på sjukhuset.
Ett arbete pågår tillsammans med Sodexo kring ökat utbud av rätter, ökat utbud av desserter, översyn av portionsstorlekar samt översyn av det s k butikssortimentet, dvs frukost, mellanmål, kryddor och vissa andra komponenter.
Ett försök med vit tallrik för Sofresh-maten genomförs under hösten.
Resultaten från denna undersökning kommer att utgöra ett av underlagen för det fortsatta arbetet med att utveckla kostförsörjningen i landstinget så att målet att minst 75% av patienterna är nöjda med maten kan uppnås till 2011 så som är fastställt i Kostpolicyn.
Utgångspunkten för arbetet med kostfrågor inom landstingsstyrelsens förvaltning, LSf, är att dessa frågor operativt ingår i verksamhetsansvaret för respektive sjukhus/vårdenhet. LSf har dock i uppdrag att säkerställa en god utveckling och till landstingsstyrelsen återkommande rapportera utvecklingen inom området och i förekommande fall föreslå åtgärder.
Vidare har LSf i uppdrag genomföra en översyn av den av
landstingsfullmäktige år 2006 beslutade Kostpolicyn och att föreslå hur kostförsörjning skall utvecklas för återstående enheter, dvs Södersjukhuset, SöS och SLSO. Ett Kostråd, bestående av externa experter, knyts till
landstingsdirektören och i samverkan mellan sjukvårdens aktörer och LSf etableras en styrgrupp, båda som stöd för den fortsatta utvecklingen. I styrgruppens uppgifter kommer bl a att ingå att utveckla kostförsörjningen utifrån sjukvårdens behov tillsammans med leverantören samt riktlinjer för kost- och måltidshantering på vårdavdelningarna. Vidare finns etablerade grupperingar och former för uppföljning av leveranser och avtal och för förhandlingar med leverantören.
Sedan den 15 september finns en kostansvarig knuten till avdelningen för Utveckling och styrning vid LSf som skall vara en nyckelperson i alla dessa sammanhang och ansvarig för översyn av Kostpolicy och sekreterare och administratör för Kostrådet. Uppgifterna genomförs som ett projektarbete under ca 1-1,5 år med sikte på successiv implementering av ansvariga i den landstingsdrivna slutenvården.
6 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE
2009-10-02 LS 0909-0747
Planerat är att:
• Kostrådets uppgifter och etablering skall redovisas till landstingsstyrelsen senast i november 2009
• Förslag till förnyad kostpolicy skall rapporteras till landstingsstyrelsen senast i mars år 2010
• Förslag till fortsatt utveckling av kostförsörjning för SöS och SLSO skall redovisas till landstingsstyrelsen senast i mars 2010.
• Implementering av kostpolicyn och riktlinjer initieras under 2010 och bör skötas av verksamhetsansvariga på sjukhusen; detta kan ses som ett led i landstingsuppdraget att arbeta för en mer
hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Patient- och personalenkäter kommer fortsättningsvis att skötas av leverantören i samverkan med beställarna 2 gånger per år i enlighet med avtalet och resultaten fortlöpande rapporteras till landstingsstyrelsen.
Miljökonsekvenser av beslutet
Beslutet medför följande konsekvenser för miljön: oförändrad situation
Mona Boström Landstingsdirektör
Toivo Heinsoo
Direktör Utveckling och Styrning
