FRAMTIDENS NÄRINGSLIV I LYSEKILS KOMMUN

(1)

FRAMTIDENS NÄRINGSLIV I LYSEKILS KOMMUN

POLITISK UTFRÅGNING DEN 3 SEPTEMBER 2014

Partierna har i förväg fått möjlighet att svara på frågor om hur de vill att

näringslivet i Lysekils kommun ska se ut år 2030. Här följer en samman-

ställning över svaren.

(2)

CENTERPARTIET

1. Hur vill ert parti att näringslivet i Lysekils kommun ser ut år 2030?

Vi vill ha ett dynamiskt och blomstrande näringsliv. Det ska vara enkelt och billigt att driva företag i Lysekils kommun och vara lika självklart att bli företagare som anställd. Det är viktigt med ett näringsliv med både stora och små företag inom olika branscher, det skapar bra dynamik för att klara olika förändringar i konjunkturer och i omvärlden.

2. Vilka är de tre viktigaste aktiviteterna för att stärka och förbättra näringslivsklimatet i Lysekil under kommande mandatperiod?

Utöver att den antagna näringslivstrategin genomförs så vill vi även bl.a.

1. Korta handläggningstider för tillstånd och se över så att avgifterna för företagen är rimliga och konkurrenskraftiga gentemot andra kommuner och står i proportion till insatsen.

2. Arbeta för att ha färdigställda detaljplaner för handel- och

industriområden i alla kommundelar, så att nya företag kan etablera sig och nuvarande företag utvecklas. T.ex. är detaljplanen för Hallinden viktig i norra kommundelen.

3. Arbeta upp ett företagsamkultur i alla förvaltningar och införa ”En dörr in” för att förenkla företagens kontakter med kommunen.

3. Vad är det första ni skulle vilja förändra/förstärka/förbättra angående näringslivet om ni hade rodret om Lysekils kommun?

Korta handläggningstiderna och att avgifterna för tillstånd för företagen ses över så de blir rimliga och konkurrenskraftiga gentemot andra kommuner och står i proportion till insatser samt att planer snabbare färdigställs.

4. Vilka är de viktigaste infrastruktursatsningar för kommunens utveckling – varför?

Den absolut viktigaste infrastruktursatsningen är bredbandsutbyggnad i hela kommunen. Det är viktigt för att fler människor ska kunna driva företag och bosätta sig i Lysekils kommun. Det är framförallt viktigt för många småföretag.

Det är även viktigt att höja vägstandarden på väg 162, framförallt mellan Gläborg och Hallinden, och väg 785 mellan Skaftöbron och Grundsund. Det är viktigt för att förbättra förutsättningarna att bo och driva företag i hela kommunen.

(3)

5. Behövs en Företagsarena (mötesplats) i Lysekil – hur skulle en sådan kunna se ut?

Ja det behövs. Vi tycker att en företagsarena ska formas tillsammans med skolan och näringslivet. I andra städer upplåter kommunen kontorslokaler för distans-arbetare, studenter och nyetablerade tjänsteföretag där man kan hyra en kontorsplats per dag eller timmar. Det är något vi tror skulle kunna vara ett alternativt att testa. Nära koppling med skola och näringsliv är viktigt, så vid högskolecentrum eller vid något företagstätt område i Lysekil skulle kunna vara lämpligt.

6. Vilken/vilka näringar ser ni har störst potential?

Det finns stor potential i många näringar i Lysekil, både inom industrin och besöksnäringen som redan är stora i Lysekil. Det är viktigt att Lysekil har ett dynamiskt näringsliv som består av både små och stora företag i olika

branscher. Kommunen och politikens roll är att skapa bästa möjliga förutsättningar för företag att växa och utvecklas oavsett bransch och

oavsett om det är nya eller befintliga företag. Varje företag och anställning är viktig för kommunens utveckling.

(4)

FOLKPARTIET

Om femton år hoppas jag att vi fortfarande har ett modernt raff i

kommunen men också att vi har många små och differentierade företag som arbetar med den senaste tekniken.

De fantastiska förutsättningarna för rekreation och upplevelser hoppas jag har stärkts ännu mer så att Lysekil är en destination av högsta klass.

Samarbete, samarbete, samarbete.

Vi är en liten arbetsmarknad som måste konkurrera om arbetskraften, vi måste finna sätt att hjälpas åt. Alla undersökningar visar att det är

inställningen att hjälpa till med att lösa näringslivets problem som är allra viktigast.

Lista de 10 viktigaste punkterna för att näringslivet skall kunna utvecklas.

Prioritera bland dessa och sedan jobba.

Kommunikationerna TILL Lysekil. Alla kan ta sig från Lysekil men övriga världen kan välja och vraka vem man vill arbeta tillsammans med.

JA. Det är livsviktigt för ett bra klimat och att det är Näringslivet som har rodret.

Upplevelsenäringen och företag med behov av djuphamn. I det senare avseendet är vi en riksangelägenhet.

(5)

KOMMUNISTISKA PARTIET

Enligt Wikipedia är Näringsliv ”ett sammanfattande ord för de olika

värdeskapande verksamheter som finns inom ett geografiskt område, såsom en offentlig eller privat registrerad myndighet, företag eller förening. ” Vi tar fasta på begreppet ”värdeskapande verksamhet” och menar att så mycket som möjligt av dessa värdeskapande verksamheter skall ske i samhällelig regi med långsiktighet och hållbarhet både vad gäller arbetsmiljö, hälsa och den fysiska miljön i kommunen/samhället.

Vi anser att verksamheter som skola vård och omsorgs skall ske i kommunal regi med bra arbetsvillkor och inte på en marknad för hugade investerare.

Omsorg om innevånarna oavsett ålder och inkomst skall vara fri från vinstintresse.

Vi vill att bostadsbyggande skall ske planenligt enligt boendestrategin och i kommunal regi. En social bostadspolitik helt enkelt.

Att lokala hantverkare i större grad får möjlig utkomst i värdeskapande, i detta fall bostadsbyggande.

Kust och hav hoppas vi präglar både produktion och forskning samt den breda turism Lysekil måste ägna sig åt. Inga ”medeltidsland” -projekt med kaparprägel.

Bra dialog, (som inte stannar vid bara ord) med kommunens personal så kommunens egna ”värdeskapande” verksamheter maximeras.

Resurser och prioriteringar på ”fältet” för kommunens tjänstemän för att möta människor i deras vardag och verksamhet.

Upphör med alla organisations experiment till förmån för långsiktig planering, så personal och medborgare oavsett roll i kommunen kan få arbetsro och koll på villkoren för sin verksamhet.

(6)

Att få kompetens i de fall där kommunen behöver göra upphandling så att vi inte bara blir betalare av tjänst, utan också kan kvalitetssäkrar ”produkten”.

Att vi får kompetens och is i magen så vi inte, i affärer med ”entreprenörer”

eller ”investerare” hamnar i kontrakt och arrendevillkor som försämrar kommunens ekonomi istället för tvärtom.

Väg 162 och järnväg.

Drömmar om en fast förbindelse över Gullmarsfjorden kan med fördel bytas ut mot realistiska krav på utbyggnaden av väg 162 som anknyter till

motorvägen.

Järnväg till Lysekil må vara en dröm i ett ekonomiskt system som aldrig avstår en kortsiktig profit och konsekvent blundar för långsiktiga

miljövettiga satsningar. Vi både drömmer och verkar för en politik som

”håller i längden”.

Lägger oss som politiker inte i hur olika fristående intressegrupper sköter sin dialog.

Allt som har med vårt specifika läge vid havet att göra.

Det finns också en tradition och ett tekniskt kunnande hos Lysekils

befolkning som måste tas tillvara, liksom utbildning av unga mekaniker och tekniker.

Den offentliga verksamheten, (se Wikipedias beskrivning av begreppet näringsliv) måste få del av det nationellt produktionsresultat i historiskt perspektiv. Det vill säga det värde industristaden Lysekils äldre medborgare varit med om att tillföra nationen skall naturligtvis komma dessa till gott som bra social omsorg, oavsett det aktuella skatteunderlaget. Det skapar både arbesttillfälle och breddad välfärd och därmed värde.

Bred turism baserat på kommunens naturliga och befintliga värden.

Förtydligande: Inga svindyra upplevelsecentra där dåtidens och nutidens kapare och rövare huserar.

(7)

LYSEKILSPARTIET

Om 15 år har vi en bred flora av företag, både inom tillverkningsindustri och tjänstesektorn. Vi har lyckats färdigställa ett handels- och industirområde i kommunens norra del med närhet till E6:an. Politikerna bäddar för en näringslivsutveckling t.ex. genom att planera industrimark men överlåter till tjänstemännen att styra verksamheten.

Företagen samverkar på ett positivt sätt. De köper och säljer till varandra, och hjälps åt med olika gemensamma åtgärder, t.ex. marknadsföring.

Invånarna och företagarna inser att alla är beroende av varandra istället för att gå över ån efter vatten. Det råder en Gnosjö-anda bland företagarna.

Näringslivsenheten har kunnat jobba starkt fokuserat med att i första hand stärka befintliga företag i kommunen, genom uppsökande och

supporterande verksamhet. Detta har gjort att vi har skapat 500 nya arbetstillfällen.

Besöksnäringen har utvecklats vidare till vårt starkaste kort, och består av ett stort antal mindre företag, alla med sin särskilda nisch. Bohuslän är bäst i Sverige och Lysekil är bäst i Bohuslän. Samordningen, samarbetet och paketeringen blir till marknadsföring som gör avtryck på turismen både i Sverige och utomlands.

Den viktigaste aktiviteten är att förändra och förbättra attityderna bland kommuninvånare, politiker och företagare. Denna särskilda kultur har genom åren fått frodats och Lysekil kan i vissa fall liknas vid en bruksort med starka inslag av jantelag. Företagare och invånare går ofta ”över ån efter vatten” och handlar av företag på andra orter, även om samma vara finns att köpa hos företag inom kommunen.

I syfte att få företag att handla av varandra kan Näringslivsenheten initiera olika workshops t.ex. med inköpssamarbeten, marknadsföring och

erfarenhetsutbyte. Att arrangera en företagsmässa är också ett bra sätt att skapa förutsättningar för utveckling i gemenskap.

Det har också byggts upp en kultur där tjänstemän i organisationen har blivit toppstyrda av vissa politiker. Denna ”borgmästarkultur” är enbart till nackdel för näringslivsutvecklingen, då vissa företagare får en gräddfil medan andra glöms bort. Vi politiker ska sätta ramarna, och inom dessa ska tjänstemännen verka självständigt. Attityden från kommunala tjänstemän gentemot mindre näringsidkare är många gånger dålig och intresset obefintligt.

(8)

Vi vill förändra organisationsstrukturen för Näringslivsenheten. Vi vill lyfta ur turism- och eventfunktionen ur enheten och lägga dessa funktioner under Havets Hus. Med denna förändring vinner vi dels

samordningsfördelar vad gäller besöksnäringen, och dels att

Näringslivsenheten (näringslivschef + företagslots) fokuserat kan arbeta med att göra verklighet av kommunens näringslivsstrategi.

Näringslivschefen och företagslotsen kan då arbeta uppsökande och proaktivt i syfte att ligga ett steg före näringslivets behov och önskemål.

Vi vill satsa på att planera och färdigställa industrimark i olika

kommundelar vilka snabbt kan tas i bruk om behov uppstår. Industrimark ska säljas till självkostnadspris och inte subventioneras till enskilda företag.

Ett framtida industriområde i Hallinden är särskilt intressant och det är också av intresse att attrahera tjänsteföretag där distansarbete inte är något problem, t.ex. inom IT.

Vi skulle också skriva om syftet för näringslivsstrategin och formulera detta så här: ” Syftet är att utveckla nya och befintliga företag och skapa

förutsättningar för dessa att växa, för att säkerställa kommunens långsiktiga förmåga att överleva.” Genom att synliggöra detta syfte kan kraft fokuseras på att stärka de företag som redan finns på orten. Vi önskar även ändra mätningen av måluppfyllnad, från att fokusera på vilken

rankingnivå kommunen totalt sett har i olika mätningar, till att fokusera på det antal nya jobb som skapas genom insatserna hos befintliga företag. Även om en nyetablering är rolig att få till kommunen, så är det i de befintliga företagen som jobben skapas, vilka är grunden för vårt allmänna välstånd.

Kortsiktigt är det att länsväg 162 görs säkrare, i synnerhet från Hallinden och upp mot E6. Gärna med bättre busshållplatser och gång/cykelbana.

Långsiktigt är frågan om en bro över Gullmaren också viktig, även om vi ser detta som en framtidsvision. Vi inser att vi behöver ha bra förbindelser med omvärlden, men att makten att fatta dessa beslut ligger i andras händer.

Järnvägen är viktig så länge det finns företagskunder i Lysekil som är villiga att betala för och utnyttja järnvägstjänster. Om dessa kunder försvinner ser inte vi varför vi ska kämpa för att behålla järnvägen till Lysekil. Den yta i Södra hamnen där det idag ligger järnvägsspår hade det varit möjligt att göra mycket attraktivt.

Idag finns den ideella föreningen Näringslivscentrum i Lysekil vilken redan verkar som en företagsarena. Denna förening består ju av företagare och fungerar redan idag på ett mycket bra sätt som bollplank till

(9)

näringslivsenheten. Tjänstemännen ska skapa förutsättningar för näringslivet att utvecklas.

Vi ser dock att Näringslivscentrum i stort sett har samma mål som

Näringslivsenheten, och att kommunala tjänstemän medverkar i styrelsen för NLC. Vi önskar att kommunens näringslivsenhet jobbar långsiktigt efter planlagd strategi och att NLC kan jobba på kortare sikt. En samordning behöver göras.

I dagsläget är besöksnäringen den tredje största ”arbetsgivaren” i Lysekil med en omsättning på runt 250 miljoner kr. Detta innebär ca 200

årsarbeten. Utan turismen skulle ett större antal året-runt-öppna butiker få slå igen. Därför är det inte någon överdrift att vi är beroende av

turistströmmar, och gärna ser att det kommer ännu fler människor och besöker vår kommun. Det är därför i en fortsatt utbyggd och samordnad besöksnäring som vi anser att det finns störst utvecklingspotential.

Vi vill snabba på den redan initierade samordningen i besöksnäringen och samordna övergripande funktioner i Havets Hus regi. Vi ser gärna

satsningar på ekoturism.

(10)

MILJÖPARTIET

Miljöpartiet vill ha ett miljövänligt hållbart näringsliv som inte påverkar klimat, luft, mark eller vatten. Bland annat är nu klimatutmaningen så alarmerande att om inget görs så kan Lysekil snart drabbas av en 5-10 m havshöjning.

Det måste bli enklare att starta och driva företag. Det måste gå snabbare.

Kommunen måste bli mer bemötande.

Ta bort alla onödiga och regler som kommunen har. Snabba på processen med förhandsbesked, bygglov och detaljplaner. Minska kraven på

detaljplaner. Sälj ut eller lägg ned företag som kommunen driver. Speciellt sådana där det sker i konkurrens med privata företag.

Det är att satsa på transportmedel som inte skadar klimatet. Elfordon där elströmmen framställs på ett miljövänligt sätt är en bra lösning både för personbilar, bussar och lastbilar.

Ja, det behövs en neutral mötesplats där företagen kan diskutera praktiska svårigheter.

Det är kunskapsbranscher och turism. Det förra saknas i Lysekil däremot har turismen stor betydelse i kommunen.

(11)

MODERATERNA

Många miljövänliga småindustrier baserade på närhet till vatten, Lysekils kommun ska vara inbjudande med god ordning och reda. Gott samarbete ska råda mellan kommunen och entreprenörer,

Prio;

 Snabbare bygglov och planbesked

 Ta fram industrimark

 Positivt bemötande från kommunen med bra kontakter mellan företagare, tjänstemän och beslutsfattare.

Öppna dörrar, bättre/enklare/snabbare kontakt mellan kommunen och företagen. Mycket av detta har blivit bättre men kan helt klart fortfarande förbättras.

Bro över Gullmarn och utbyggnad av väg 162.

Ja, en portal för företagare borde finnas, lokalt placerad och tillgänglig när det passar företagarna.

Små företag, vi tror att framtiden ligger i teknologiska företag. Då Lysekil ligger vid vattnet borde vi kunna locka till oss företag som kräver närhet till vatten. Turismen borde kunna utökas genom olika insatser.

(12)

SOCIALDEMOKRATERNA

Det är svårt att se så långt in i en framtid som styrs av flera yttre faktorer.

Socialdemokraterna bygger sin politik på att arbete är grunden för välfärd /välstånd och människors personliga utveckling.

Jobben är den viktigaste frågan för Socialdemokraterna. I samverkan med närings-livet och fackföreningsrörelsen vill vi forma en politik präglad av trygghet / utveckling / förnyelse.

Kommunen behöver ett starkt näringsliv som ger möjligheter till denna utveckling och förnyelse. Näringslivet är beroende av en god kommunal service.

Beaktas detta och vi får förtroendet att styra både i Sverige och i Lysekil, är vi övertygade om att vi tillsammans kan blicka fram mot 2030 med

tillförsikt och med ett starkt näringsliv.

- Att arbetsmarknaden i kommunen har ökat.

- Att tillverkningsindustrin fortsatt har en stark ställning i kommunen.

- Ett mer diversifierat näringsliv där yrken för högskole studerande ungdomar inte försvinner utan ökar i Lysekil.

1. En väl fungerande kommun är en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv. Socialdemokraternas ekonomiska planering är långsiktig där vi skapar balans i ekonomin och betalar av på kommunens låneskuld

Mer fokus på kommunens grundläggande uppgifter, t.ex. handläggning av byggnadslov och planärenden – hantering av miljöärenden samt kunna både informera och svara på myndighetsärenden på ett bra sätt och inom rimlig tid.

2. Slå vakt om redan etablerade små och medelstora företag i kommunen.

Där finns grunden till och potential för utveckling och nya jobb.

Utveckla samarbetet mellan företagen och gymnasiet – komvux och högskolecenter. Samarbete kring utbildning – praktikplatser – traineeplatser och jobbmatchning är bra metoder för att öka sysselsättningen och förse företagen med kompetent arbetskraft.

3. Infrastruktur. Att enkelt kunna ta sig från kommunens alla delar till E6:an tryggar företagens transporter och underlättar arbetspendling.

(13)

Vi arbetar för en förbättring av väg 162 till Gläborg och väg 161 genom Bokenäset med en fast förbindelse över Gullmarn.

Vi vill stärka samarbetet med den lokala näringslivsorganisationen och arbeta för en rättvis och transparent hantering av alla näringslivsfrågor.

Vi ser det som en självklarhet att kommunens näringslivsenhet skall erbjuda det stöd och den service som det lokala näringslivet efterfrågar.

Det ska ske genom att öka tillgängligheten och erbjuda hjälp att lotsa aktuella projekt genom olika beslutsinstanser på ett effektivt sätt.

Vi tror verkligen på samverkan och vill därför ge politiken en större roll. Det skall kännas naturligt för en företagare att ta kontakt med ansvarig

politiker.

Att enkelt kunna ta sig från kommunens alla delar till E6:an, tryggar företagens transporter och underlättar arbetspendling

Vi arbetar för en förbättring av väg 162 till Gläborg samt väg 161 genom Bokenäset med en fast förbindelse över Gullmarn.

Vi ser gärna att tågtrafiken på Lysekilsbanan utvecklas och permanentas.

Det är särskilt viktigt med tanke på Brofjorden och Sveriges enda djuphamnsläge. Klassat som riksintresse.

En väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för en väl fungerande kommun och näringsliv.

Att kommunen lever upp till intentionerna som finns i det av kommunfull- mäktige beslutade boendestrategidokumentet är viktigt. Lysekils kommun måste se till att det produceras ett mer varierat utbud av bostäder, med olika upplåtelseformer. Även hyresrätter. Det måste byggas bostäder som kommuninnevånarna har råd att efterfråga.

Att skapa förutsättningar till en bättre samverkan mellan kommunens företagare internt och i samverkan med kommunen tycker vi är viktigt.

Någon särskild arena, förefaller inte lika angeläget. Det finns lämpliga lokaler i alla kommundelar, som t.ex Campus Väst - Folkets Hus – Oscars – kommunhuset.

Det viktigaste är samverkansklimatet och regelbundenheten inte var man möts.

(14)

Vi upprepar, att slå vakt om redan etablerade små och medelstora företag.

Där finns grunden till och potential för utveckling och nya jobb. Framförallt satsa på det vi redan är bra på i Lysekil.

Vi har ett starkt marinbiologiskt kluster i form av marinbiologiska utbildningar – havsfiskelaboratoriet - Lovéncentret och Klubban.

Vi har ett antal hotell och konferensanläggningar som varit mycket framgångsrika.

Vi har stor petrokemisk industri.

Vi har ett antal företag med produktion av unika tekniska produkter.

Vi vill stärka samarbetet mellan näringslivet och gymnasie och vuxenutbildningen. Arbeta för fler högskoleplatser i Lysekil med utbildningar som är matchade till behoven hos de lokala företagen.

Stärka och utveckla Lysekils profil som ett kunskapsintensivt nav för marin forskning och utbildning.

Lysekil skall vara det självklara valet för forskning och utveckling där havet är en viktig resurs.

(15)

VÄNSTERPARTIET

Vi ser att Lysekil har lyckats knyta några större företag inom tillverkning. Vi vill även att vi utvecklat vår närhet till universitetet som verkar i Lysekils kommun. Vårt unika läge borde kunna innebära att flera företag med marinbiologisk anknytning etablerat sig i kommunen.

Hallinden har förutom ett flertal små etableringar en terminal och några andra företag nyttjar den renoverade järnvägen. Hamnen har efter införandet svaveldirektivet åter stora volymer.

Lysekil tar emot ca 4000 husbilar och antalet bäddar har ökat. Vi har ett antal kryssningsfartyg som anlöper staden och en egen organisation för samordning av event i land. Småföretagare samverkar likt de gör i Reggio Emilia modell. Preem har utvecklats. Är helt ledande på miljövänliga bränslen.

Vi behöver okomplicerade kontakter mellan näringsliv och kommun- ledning. En dörr in för alla företag. Allt arbete med företag skall förmedla ansträngning i att vara på lika villkor.

Kommunen hjälper till att skapa nätverk för lokal samverkan och ansökningar av EU pengar till utvecklig.

Mat och turist mässa.

Skapa en enhet med nämnd underställd ks för fritid, kultur, turism och näringsliv. Detta är verksamheter som kan samordnas och som behöver stärkas.

Järnvägen behövs för att utnyttja hamnen och underlätta in och

utpendling. Det skulle även förbättra möjligheter för högskolestudier i Trollhättan. Vi måste sikta på högre hastigheter på spåren och mindre gods på lastbilar som trängs på vägen.

Förbättringar av båda våra tillfartsvägar.

(16)

Fler parkeringsplatser och möjlighet att lösa boendeparkeringstillstånd.

Förmodligen flera. En där kommunen bjuder in.

Företag med maritim anknytning och besöksnäringen.