Sarbanes-Oxley Act of 2002

Sarbanes-Oxley Act of 2002

- med fokus på revisorns rotation

Magisteruppsats i företagsekonomi Inriktning: Externredovisning och företagsanalys Höstterminen 2002 Handledare: Stefan Schiller Författare: Hanna Beckman

Charlotte Sunesson

Sammanfattning

Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Externredovisning och företagsanalys, Magisteruppsats, Ht02

Författare: Hanna Beckman och Charlotte Sunesson Handledare: Stefan Schiller

Titel: Sarbanes-Oxley Act of 2002 - med fokus på revisorns rotation

Bakgrund och problem: Sommaren 2002 avslöjades oegentligheter inom ett antal amerikanska storföretag till exempel Enron. Den 30 juli 2002 antogs i USA lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken inskränker andra länders lagstiftningar. Sarbanes- Oxley Act kräver att revisionsbyråer som reviderar bolag noterade vid amerikansk börs skall registrera sig hos en tillsynsmyndighet. Detta gäller även icke-amerikanska revisionsbyråer som reviderar bolag, vilka är noterade på amerikansk börs. Sarbanes- Oxley Act har kraftigt påverkat framförallt revisorns oberoende. Till exempel har en förbudslista upprättats och rotation av den påskrivande revisorn krävs. I Sverige används, istället för förbudslistor, analysmodellen för att säkerställa revisorns oberoende. Författarna vill förklara och belysa problematiken kring revisorns rotation och hur svenska auktoriserade revisorer som grupp har för avsikt och mening att agera på Sarbanes-Oxley Act.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera effekter, förstå konsekvenser av samt förstå hur auktoriserade revisorers kommer att mottaga Sarbanes-Oxley Act med fokus på revisorns rotation.

Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att endas ytlig beröra de juridiska aspekterna då uppsatsinriktningen är redovisning. Avgränsningen till att endast beröra revisorns rotation är gjord för att kunna göra en djupstudie. En komplett genomgång av lagen kommer inte att främja syftet med uppsatsen.

Metod: Metoden för uppsatsen är att ur ett hermeneutiskt synsätt genomföra en kvalitativ studie. I uppsatsen används ett prognostiserande problemidentifierande syfte.

Resultat och slutsatser: Sarbanes-Oxley Act kommer med all sannolikhet att få

konsekvenser för framförallt auktoriserade revisorer anställda på någon av de fyra

största revisionsbyråerna i Sverige men även för anställda på mindre kapitalstarka

byråer. Alternativet är att EU lyckas förhandla till sig den undantagsparagraf som finns i

Sarbanes-Oxley Act. Liknande regler som USA har om rotation kan återfinnas i EU där

en rekommendation om intern rotation finns. År 2005 skall harmoniseringen i EU inom

revisionsområdet vara avslutad. I EU:s rekommendation som behandlar revisorns

rotation finns ett dolt hot vilket medför att Sverige med största sannolikhet inom en snar

framtid måste etablera regelverk för intern rotation. Uppsatsen påvisar att revisorns

oberoende ”in fact” inte stärks av en lagstiftning om revisorns rotation, däremot att

revisorns oberoende ”in appearance” kommer att stärkas mot media, allmänhet och små

aktieägare.

Förslag till fortsatt forskning: Då Sarbanes-Oxley Act är en helt ny lag skulle en

studie i vilka effekter Sarbanes-Oxley Act förde med sig till berörda revisionsbyråer då

lagen tillämpats under en längre tid vara av intresse. Vidare innefattar Sarbanes-Oxley

Act så mycket mer än bara revisorns rotation vilket leder till att det vore intressant att

fortsätta att skriva uppsatser med utgångspunkt från Sarbanes-Oxley, men då istället

inrikta sig på till exempel förbjudna tjänster, tillsynsmyndigheter eller konsultation. Då

EU:s och USA:s lagstiftningar skiljer sig åt rörande revisors rotation är det intressant att

jämföra USA:s lagstadgad rotation med EU:s analysmodell. Ytterligare en intressant

frågeställning skulle kunna vara: Vilken effekt har kultur och statlig identitet på

revisorns rotation? Slutligen vill författarna ge en sista frågeställning: Hur skall

revisorns oberoende bedömas, ”in fact” eller ”in appearance”?

Förord

Vi önskar tacka de personer som på ett eller annat sätt har bidragit till denna uppsats.

Vi vill speciellt tacka de personer som tagit sig tid att svara på våra frågor och därigenom gjort uppsatsen möjlig. Gunilla Alander, Bengt Holmqvist, Björn Markland, Caj Nackstad, Jan-Hugo Nihlén och Göran Tidström. Er kunskap inom ämnet har gett oersättlig information för arbetets slutförande.

Under arbetets gång har vi fått hjälp, kritik och uppmuntran från Fredrik Appelgren och Henrik Kjellström, vilka skrev sin D-uppsats under samma tidsperiod och inom samma ämnesområde. Vi hoppas att Ni uppskattat samarbetet lika mycket som vi gjort! Utan Er medverkan hade inte uppsatsen varit vad den är idag.

Avslutningsvis vill vi även tacka vår handledare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ekonomie doktor och docent Stefan Schiller.

Författarparet önskar läsaren en trevlig läsning och det är vår förhoppning att uppsatsen kan vara till nytta.

Göteborg, januari 2003

Hanna Beckman Charlotte Sunesson

Ad rem!

* Sat sapienti

1 INLEDNING ... 1

1.1 BAKGRUNDSBESKRIVNING... 1

1.2 PROBLEMDISKUSSION... 1

1.3 PROBLEMFORMULERING... 2

1.4 SYFTE... 3

1.5 AVGRÄNSNINGAR... 3

1.6 DISPOSITION... 3

2 METOD... 4

2.1 VETENSKAPLIGA PARADIGM... 4

2.2 IDÉFAS... 5

2.2.1 Urval av undersökningsobjekt ... 5

2.3 PRAKTISK TILLÄMPNING... 6

2.3.1 Intervjumetod ... 7

2.3.2 Kunskapsfas... 8

2.3.3 Val av intervjuperson... 8

2.4 AVSLUTNINGSFAS... 8

2.5 TROVÄRDIGHETSDISKUSSION... 8

2.5.1 Validitet ... 9

2.5.2 Reliabilitet... 9

2.5.3 Litteraturkritik... 10

2.6 SAMMANFATTNING AV METODVAL... 11

3 REFERENSRAM ... 12

3.1 CORPORATE GOVERNANCE... 12

3.1.1 Revisorns roll ... 13

3.1.2 Agentteorin... 13

3.2 OBEROENDE... 13

3.2.1 Hur revisorns oberoende uppnås... 14

3.2.2 Faktorer som påverkar revisorns kvalitet ... 14

3.3 REVISORNS ROTATION... 15

3.3.1 Extern rotation... 15

3.3.2 Intern rotation ... 15

3.4 ARGUMENT FÖR OCH EMOT ROTATION... 15

3.4.1 Studier om rotation... 17

3.4.1.1 Studier under 70-talet... 17

3.4.1.2 Studier under 80-talet... 18

3.4.1.3 Studier under 90-talet... 18

3.4.1.4 Studier under 2000-talet... 20

3.5 SARBANES-OXLEY ACT OF 2002 ... 21

3.6 EU-REKOMMENDATIONEN... 22

3.7 SVERIGE... 23

3.7.1 Aktiebolagslag (1975:1385) ... 23

3.7.2 Revisorslagen (2001:883) ... 23

3.7.2.1 Analysmodellen... 23

3.7.3 Sverige om revisorns rotation ... 24

3.7.4 Den svenska revisorsmarknaden... 24

3.8 UTREDNING PÅ UPPDRAG AV FAR ... 24

3.9 SAMMANFATTNING... 25

4 EMPIRI ... 27

4.1 PRESENTATION AV INTERVJUPERSONER... 27

4.2 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUERNA... 28

4.2.1 Fråga 1... 28

4.2.2 Fråga 2... 29

4.2.3 Fråga 3... 29

4.2.4 Fråga 4... 30

4.2.5 Fråga 5... 31

4.2.6 Fråga 6... 32

4.2.7 Fråga 7... 33

4.2.8 Fråga 8... 34

5 ANALYS ... 35

5.1 ANALYS AV HUVUDPROBLEM 1: LAGSTIFTNING... 35

5.1.1 Delproblem 1: Skillnader och likheter i lagstiftning... 35

5.1.2 Delproblem 2: Sveriges anpassning ... 36

5.1.3 Delproblem 3: Straffpåföljder i Sarbanes-Oxley Act... 37

5.2 ANALYS AV HUVUDPROBLEM 2: REVISORNS ROTATION... 37

6 SLUTSATS... 40

6.1 SLUTSATS... 40

6.2 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER... 41 Källförteckning

Bilaga 1

1 Inledning

I kapitlet introduceras ämnet och problemformulering samt syfte fastställs. Vidare redogörs för de avgränsningar som gjorts.

1.1 Bakgrundsbeskrivning

Under lång tid har revisorsyrket åtnjutit ett förtroende att vara en yrkeskår med hög moral och etik. De senaste åren har varit turbulenta för revisorskåren.

Redovisningsskandalerna som uppdagats i USA har lett till att revisorskårens oberoende, ansvar och trovärdighet kraftigt ifrågasätts.

I december 2001 försattes ett av de ledande energibolagen i USA, Enron, i konkurs. I samband med konkursen uppdagades att företaget hade redovisat alltför höga vinster ända sedan 1997

. Ända sedan 1984 hade Enron haft samma revisionsbyrå. I utredningen av Enrons konkurs visade det sig att revisionsbyrån hade godkänt tvivelaktig bokföring. Vidare sägs revisionsbyrån ha förstört dokument och elektronisk post månaderna före konkursen. Dokumenten visade hur Enron hade manipulerat bokföringen så att förluster dolts och vinster överdrivits. Följderna blev katastrofala då tusentals anställda miste sina pensioner och ytterligare tiotusentals förlorade sina arbeten. Förtroendet för finansiell rapportering, företagsledningar och revisorer minskade. Sommaren 2002 drabbades USA av ännu en stor skandal. Denna gång var det USA:s näst största telekombolag, World Com, som manipulerat siffrorna så att ett avsevärt förbättrat resultat redovisats.

1.2 Problemdiskussion

I USA ledde förtroendekrisen till efterfrågan på en strängare lagstiftning. Den fria marknaden och dess självreglering ifrågasattes. För att skydda mot framtida liknande skandaler krävde media och allmänheten handling

. Trycket mot Vita Huset ledde till en ny lag som antogs, den 30 juli 2002. Lagen benämns Sarbanes-Oxley Act of 2002

(Sarbanes-Oxley Act) och innebär bland annat att ett nytt organ införts som skall utöva tillsyn samt övervaka att lagar, regler etcetera följs inom redovisningsområdet. Hos tillsynsmyndigheten skall revisionsbyråer som reviderar börsnoterade företag registrera sig, vilket även gäller icke-amerikanska revisionsbyråer som reviderar bolag som är noterade på den amerikanska börsen. Vidare innebär lagen att revisorn förbjuds att utföra vissa konsulttjänster gentemot sina klienter, att det skall vara rotation på den ansvarige revisorn i ett bolag samt att VD (CEO), ekonomichefen (CFO) och styrelse i större utsträckning ansvarar för bolagets förpliktelser.

De nya kraven spreds snabbt över världen och även till Sverige. Redan innan Sarbanes- Oxley trätt i kraft hade dock Sverige agerat. From 1 januari 2002 gäller en ny revisorslag. Genom den nya revisorslagen har Sverige fått en ny syn på hur revisorns oberoende skall fastställas. Tidigare hade Sverige en rad förbud, som syftade till att säkerställa revisorns oberoende, men idag används istället den så kallade

1 Andersson, Bogren, Laigar, Mårtensson, Ryvallius, 2002

2 Holmquist, 2002

3 Sarbanes-Oxley Act of 2002 § 1

Inledning

analysmodellen. Analysmodellen innebär att revisorn prövar samtliga uppdrag innan de påbörjas och kan därigenom fastställa de omständigheter som råder. Går det inte att säkerställa oberoendet skall revisorn avstå från uppdraget. Alltså har Sverige övergått från att använda en förbudslista till att studera hur omständigheterna ser ut i det enskilda fallet. I Sarbanes-Oxley Act behandlas hur länge en revisor får handlägga samma uppdrag, i svensk lagstiftning finns ingen tidsgräns. I Sverige ifrågasätter intressenter om en och samma revisor kan handha samma uppdrag på obegränsad tid och fortfarande anses oberoende. Då Sverige är en del av den Europeiska Unionen (EU) påverkas Sverige av dess lagstiftning. I EU-rekommendationen finns en tidsgräns som reglerar rotation av revisorer.

Då Sarbanes-Oxley Act trädde ikraft kom svenska revisionsbyråer att påverkas eftersom de allt oftare reviderar bolag som finns också på den amerikanska marknaden. Lagen gör intrång på den europeiska lagstiftningen och detta ifrågasätts av många.

1.3 Problemformulering

Utifrån ovan problemdiskussion har en mängd problemområden upptäckts. Istället för att göra en övergripande studie, rörande revisorns oberoende och om auktoriserade revisorer kommer att påverkas av Sarbanes-Oxley Act, har författarna valt att koncentrera uppsatsen till en del av lagen. Den utvalda delen behandlar rotationen av revisorer. Författarna är medvetna om att revisorns rotation endast är en faktor som kan påverka revisorns oberoende, exempel på andra faktorer är revisorns kunskap, revisorns professionella uppförande, ekonomiskt beroende samt marknadssituationen.

Huvudproblemen uppsatsen ämnar gå in på är:

• Kommer Sarbanes-Oxley Act of 2002 att få konsekvenser för auktoriserade revisorer i Sverige med avseende på revisorns rotation?

• Kan revisorns oberoende stärkas med hjälp av rotation?

För att lättare kunna besvara huvudproblemet har författarna valt en nedbrytning i delproblem. De delproblem vi fann relevanta var:

• Vilka skillnader finns mellan lagstiftningen i Sarbanes-Oxley Act of 2002 och lagstiftningen i EU och i Sverige rörande revisorns rotation?

• Kommer Sverige att anpassa sin lagstiftning rörande revisorns rotation till den som finns i EU samt USA, och i så fall på vilket sätt?

• Vilka konsekvenser, till exempel direkta/indirekta straffpåföljder, kommer avsteg

från Sarbanes-Oxley Act of 2002 få för svenska auktoriserade revisorer?

1.4 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Sarbanes-Oxley, EU och Sverige säger om revisorers rotation. Författarna kommer därigenom att försöka klargöra om den nya lagen i USA för med sig konsekvenser för auktoriserade revisorer i Sverige med avseende på rotationen. Författarna vill med uppsatsen skapa förståelse för problematiken kring revisorns rotation samt hur problemet påverkar revisorns oberoende.

Uppsatsen riktas till en målgrupp bestående av personer insatta i revisionens problematik såsom studerande på högre nivå, revisorer etcetera.

1.5 Avgränsningar

Uppsatsen avgränsas till att endas ytlig beröra de juridiska aspekterna då uppsatsinriktningen är redovisning. Avgränsningen till att endast beröra revisorns rotation är gjord för att kunna göra en djupstudie. En komplett genomgång av lagen kommer inte att främja syftet med uppsatsen.

1.6 Disposition

I kapitel 1 introduceras ämnet och problemformulering samt syfte fastställs. Vidare redogörs för de avgränsningar som gjorts.

I kapitel 2 redogörs för de metodval som författarna har ställts inför för att slutligen utmynna i författarnas egna ställningstaganden. Vidare kommer författarna att göra läsaren uppmärksam på den kritik som är förknippad med uppsatsskrivande.

I kapitel 3 sammanställs referensramen inom området. Författarna kommer bland annat att redogöra för Sarbanes-Oxley Act, lagstiftningen i EU samt Revisorslagen i Sverige.

I kapitel 4 redogör författarna för det empiriska material som insamlats via intervjuer.

I kapitel 5 analyseras materialet samt teori och empiri kopplas samman. Slutligen kontrolleras att syftet med uppsatsen uppnåtts.

I kapitel 6 sammanställs de slutsatser som kommit fram under arbetets gång. Vidare ges

förslag till fortsatta studier.

Metod

2 Metod

I kapitlet redogörs för de metodval som författarna har ställts inför för att slutligen utmynna i författarnas egna ställningstagande. Vidare kommer författarna att göra läsaren uppmärksam på den problematik som är förknippad med uppsatsskrivande.

2.1 Vetenskapliga paradigm

För att förstå vilka antaganden och tillvägagångssätt en undersökning bygger på, bör läsaren känna till vilket vetenskapligt synsätt författaren utgått från. Inom vetenskapsteori finns fyra paradigm. Paradigmen kan åskådliggöras med hjälp av en fyrkant:

Figur 1, De fyra paradigmen. Källa: Burrell, Morgan, 1979

Kritisk teori förutsätter att det finns en bakomliggande motsättning, en intressekonflikt, till exempel mellan staten och det privata. Det finns ett samband mellan olika händelser och sambandet påverkar enskilda händelser

. Syftet med teorin är att hitta bakomliggande orsaker i det stora sambandet. Författaren tolkar informationen ur ett kritiskt förhållningssätt istället för ett värdeneutralt.

Hermeneutik betyder tolkningslära

. Inom hermeneutiken finns en förståelse för relativa tankegångar. Forskaren försöker att förstå det studerade ämnet. Undersökningen genomförs då forskaren står inne i objektet där ledorden är inlevelse, värdering och subjektivitet

.

Marxismen kan beskrivas som ”vetenskaplig socialism”

. De resultat som tas fram anses vara objektiva och är bestämda utifrån undersökningsobjektets egenskaper i helhet, det vill säga samhället som helhet. Inom denna teori kan sanningsfrågor endast

4 Schroeder, Clark, Cathey, 2001, s. 52 f

5 Thurén, 1998, s. 46

6 Patel, Davidson, 1998, s. 28

7 Larsson, 1997, s. 49 ff

Kritisk teori

Hermeneutisk teori

Marxistisk teori

Positivistisk teori Omstörtande förändring

Långsam förändring Subjektiv

forskning

Objektiv

forskning

avgöras med empirisk prövning. Marxismen ser en enda stor konflikt i samhället, klasskampen. Kapitalismen delar upp världens folk i två stora grupper, de som har kapitalet och de som endast har sin egen arbetsförmåga. Marxismen är både en vetenskaplig och en politisk ideologi. Vetenskaplig då samhället studeras samt lagar utvecklas, politisk då författaren ser framåt och ett politiskt program utvecklas

.

Positivism försöker förklara observerade fenomen och är en direkt motsats till hermeneutiken

. Positivism baseras på absolut kunskap. Forskare inom grenen samlar all information på hög och analyserar först då allt är insamlat.

Ledorden är logiskt, analytiskt samt objektivt och forskaren står i en yttre relation till forskningsobjektet

. Kunskap härstammar från iakttagelse och logik

.

Då författarna vill belysa problematiken kring revisorns rotation och hur svenska auktoriserade revisorer som grupp har för avsikt och mening att reagera på Sarbanes- Oxley Act kommer uppsatsen att utgå från ett hermeneutiskt synsätt. Att vi använt ett hermeneutiskt synsätt har präglat uppsatsen genom att författarna tolkat det material som inhämtats genom en kontinuerlig process. De fördomar författarna bar på har bemötts av intervjupersonernas uppfattningar och mynnat ut i det verbala resultat som presenteras i kapitel 6. Då tolkningen skett har författarna arbetat med materialet både som intervjuare och som författarna tror att den intervjuade vill tolka materialet.

2.2 Idéfas

Som det framgår av bakgrundsbeskrivningen pågick en het debatt sommaren 2002 angående revisorns roll och oberoende. Då författarna ämnar ägna sig åt revision i framtiden följdes debatten med stort intresse. Lagen Sarbanes-Oxley Act kom som en konsekvens av de uppdagade problemen och kommer att påverka revisorns yrkesroll i framtiden. Valet av uppsatsämne var därför inte svårt. Vilka konsekvenser som kommer att påverka revisorns arbete gick inte att finna i någon av de artiklar vi läste i uppstartningsfasen. Kontakt togs med personer insatta i problematiken varpå idéer föddes.

2.2.1 Urval av undersökningsobjekt

Då en genomgång av hela Sarbanes-Oxley Act endast skulle utmynna i en övergripande studie valde författarna att fokusera revisorns rotation. Fokuseringen gjordes för att få ett större djup. Orsaken till att författarna valde att studera just revisorns rotation var att det pågår en debatt om hur Sverige skall ställa sig till just den problematiken. Sverige är en del av EU och skall rätta sig efter de direktiv som fastställts där. I och med Sarbanes- Oxley Act ställer sig USA över de EU-rättsliga reglerna och på så sätt påverkas revisionsbyråer som reviderar bolag registrerade på den amerikanska marknaden.

8 Larsson, 1997, s. 49 ff

9 Schroeder, Clark, Cathey, 2001, s. 48

10 Thurén, 1998, s. 29

11 Patel, Davidson, 1998, s. 28

12 Thurén 1998, s. 16

Metod

2.3 Praktisk tillämpning

Att skapa redovisningsteori kan ske genom många olika vetenskapliga ansatser. Bland de vanligaste är deduktiv, induktiv samt pragmatisk metod

.

Deduktiv metod innebär att en teori utvecklas med utgångspunkt i fastställandet av mål.

Därefter måste definitioner och antaganden göras. Med hjälp av de fastställda definitionerna och antagandena utvecklar forskaren en logisk struktur för att uppnå målen. Metoden innebär att startpunkten är i det generella och målen i det specifika

. Den induktiva metoden utgår från det specifika och slutar i det generella. Forskaren arbetar med utgångspunkt i observationer (empiri) för att därefter dra generella slutsatser (teori)

.

Pragmatisk metod baseras på ett koncept av nyttighet och användbarhet. Forskaren hittar ett problem som han sedan försöker lösa. Lösningen behöver inte vara den bästa, varför en lösning med hjälp av pragmatisk metod skall ses som temporär

.

Då uppsatsarbete inte innebär en schematisk bearbetning, utan är en ständig iteration mellan olika arbetsfaser är det svårt att göra en ren deduktiv- eller induktivundersökning. Författarna har i uppsatsen främst använt en induktiv metod, eftersom empirin kommer att prövas mot teorin, men för att kunna ställa upp problemformuleringen har en deduktiv metod använts eftersom teori studerats.

Det finns olika kategorier för syften med uppsatser. De olika kategorierna är

:

• Beskrivande syfte, vilket innebär att beskrivningen är det centrala och inte förståelsen.

• Explorativa/problemidentifierande syften, används då kunskapsbasen inom området är knapphändig eller obefintlig. Syftet kan vara att hitta intressanta områden att studera vidare.

• Det förklarande och förstående syftet, där det förklarande syfte handlar om att hitta den bakomliggande orsaken till varför något upprepas. Det förstående syftet vill uppnå förståelse för varför något sker samt är oftast inriktat mot ett objekt och dess handlande.

• Diagnostiserande syfte, vilket utifrån ett symptom förklarar vilka faktorer som framkallar symptomet. Ofta berör syften av denna karaktär känsliga områden.

• Problemlösande/normativt syfte, är en utökning av det diagnostiserande syftet.

Studien går vidare på så sätt att lösningar på problemet föreslås.

Då denna uppsats syfte är att identifiera effekter, förstå konsekvenser av samt förstå auktoriserade revisorers avsikt att mottaga Sarbanes-Oxley Act använder författarna ett prognostiserande problemidentifierande syfte. Författarna har utifrån lagens stadgande

13 Schroder, Clark, Cathey, 2001, s. 37

14 Ibid

15 Andersen, 1998, s. 29 f

16 Schroder, Clark, Cathey, 2001, s. 38

17 Andersen, 1998, s.18 ff

om revisorns rotation försökt att hitta och förstå problemområden som kan uppstå vid tillämpning i Sverige.

Insamlade data kan bearbetas på två olika sätt, antingen genom kvantitativ- eller kvalitativmetod. Genom att använda en kvantitativ metod används statistisk bearbetning och statistiska analysmetoder. En kvalitativt inriktad forskning använder i stället verbala analysmetoder.

Då uppsatsen söker förståelse och har sin utgångspunkt i hermeneutiken används en kvalitativ forskningsmetod. Information har samlats in samt analyserats och resulterat i en slutsats.

2.3.1 Intervjumetod

Insamling av primärdata kan ske på flera olika sätt, bland annat genom att göra personliga intervjuer, observationer, telefonintervjuer, enkäter eller utskick. En forskare kan också göra antingen en informant- eller en respondentintervju

. Informantintervjuer görs i ett informativt syfte och en respondentintervju i syfte att undersöka intervjupersonens uppfattning om problemområdet.

För att uppnå en stor bredd av intervjuer valde författarna att använda en kombination av informant- och respondentintervjuer. Vidare användes utskick av frågeformulär vid insamling av primärdata. Utskicket av frågorna föregicks av telefonsamtal där introduktion till uppsatsen och syftet med undersökningen klargjordes. Svaren på frågeformulären returnerades skriftligen. Då ämnet var komplicerat krävdes att respondenten fick tid att sätta sig ner och tänka igenom de svar han skulle avge. Från det att frågeformulären skickats ut hade intervjupersonen tio dagar på sig att besvara och returnera svaren. Om intervjupersonen föredrog en telefonintervju genomfördes en sådan. Endast en av intervjupersonerna valde en telefonintervju varvid denna genomfördes med hjälp av en högtalartelefon och diktafon. Telefonintervjun varade i 40 minuter och upptagningen skrevs sedan ut och analyserades. Efter sammanställning av empirikapitlet skickades materialet ut för godkännande. Intervjupersonerna fick därigenom möjlighet att kontrollera att korrekt tolkning gjorts av deras svar.

Telefonsamtal avslutade också intervjuprocessen. Genom den tidiga telefonkontakten med intervjupersonerna före intervjuerna hade författarna möjlighet att säkerställa att rätt intervjupersoner kontaktats.

De intervjuer som genomfördes hade karaktär av semistrukturerade djupintervjuer.

Syftet med att ha en semistrukturerad frågemall var att författarna ville försäkra sig om att vissa områden berördes och inte glömdes bort. Författarna ville dock ha möjlighet att erhålla den kunskap som personer i ledande ställning har, det vill säga möjligheten att ställa följdfrågor, och inte vara bundna till en strukturerad frågemall.

18 Holme, Solvang, 1991, s. 114

Metod

2.3.2 Kunskapsfas

För att utröna hur mycket kunskap som redan finns inom ämnet började arbetet med en studie av lagar, teoriböcker och vetenskapliga tidsskrifter det vill säga vilken sekundärdata som kunde vara användbar. Med sekundärdata menas information som samlats in tidigare av någon annan i ett annat ändamål. Litteraturen är främst hämtad från Göteborgs Universitetsbibliotek.

2.3.3 Val av intervjuperson

Då en forskare gör ett urval av intervjuperson, är det viktigt att hitta ett urval som passar undersökningen

. Eftersom uppsatsens syfte var att undersöka en komplicerad situation som domineras av normativa källor, det vill säga lagar och förordningar, var det viktigt att intervjupersonerna hade rikligt med kunskap om de företeelser författarna undersökte. Genom att kontakta intervjupersonen före själva intervjuutskicken har författarna haft möjlighet att kontrollera deras kunskapsbas och villighet att delta.

I uppsatsen användes en kombination av informant- och respondentintervjuer.

Kombinationen gjordes eftersom författarna sökte information för att få en djupare kunskap samt en större variationsbredd på kunskapen. Författarna intervjuade både organisationer insatta i problematiken och revisorer som berörs av problematiken. De utvalda intervjupersonerna till informantintervjuerna består av personer som visat sig aktiva i debatten. Vidare har kontakt tagits med Sveriges största revisionsbyråer vilka är verksamma på den internationella marknaden.

2.4 Avslutningsfas

I avslutningsfasen sammanställdes det insamlade materialet, analyser och slutsatser drogs. Fokus i analysen låg på sammankoppling av teori och empiri. Det var också i analysen som författarnas bidrag till kunskapen skapades. Då slutsatser drogs kontrollerades att frågorna i problemformuleringen var besvarade och att uppsatsen uppfyllt syftet.

2.5 Trovärdighetsdiskussion

Vid uppsatsskrivning ställs författaren inför flertalet olika val, såsom till exempel intervjuteknik och insamling av data. Valen kommer att påverka trovärdigheten av uppsatsen. I denna uppsats kan intervjuprocessen ifrågasättas. Då den som intervjuar inte möter den intervjuade kan två typer av fel uppstå

, respondentfel och tolkningsfel.

Respondentfel inträffar då den intervjuade feltolkar frågan. Tolkningsfel uppstår då intervjuaren missförstår intervjupersonens svar. För att skydda mot felen har författarna haft kontakt med intervjupersonerna löpande under uppsatsens gång.

En faktor att ha i beaktande då en undersökning läses är att författaren har egna fördomar och för-förståelse som i stor mån präglar undersökningen. Fördomar är något som är svårt att undvika, vilket författarna är medvetna om. I en hermeneutisk

19 Holme, Solvang, 1991, s. 114

20 Christesen, 1997, s 138 ff

undersökning anses för-förståelsen vara en tillgång och inte ett hinder. Under uppsatsarbetet har författarnas värdebaserade uppfattningar bedömts kritiskt. Författarna har varit öppna och inte bara sökt efter bekräftelse för egna uppfattningar utan också sökt förståelse för intervjupersonen uppfattningar.

Inom kvantitativa forskningsmetoder har begreppen validitet och reliabilitet använts.

Under senare tid har begreppen även kommit att användas inom kvalitativa forskningsmetoder

. Kort sagt betyder validitet att undersökningen undersöker det den var avsatt att undersöka och reliabilitet att undersökningen är utförd på ett tillförlitligt sätt. När undersökningsmaterialet bygger på abstrakta fenomen och inte konkret fakta antas god validitet uppnås genom att ett instrument för undersökningen tas fram. God reliabilitet bygger på att instrumentet kan motstå slumpvariabler. Då inte kvantitativa metoder används och standardavvikelse och dylikt används uppnås god reliabilitet genom andra sätt, till exempel intervjuaren och intervjupersonens förmåga.

2.5.1 Validitet

Som ovan nämns uppnås god validitet genom att ett verktyg för undersökningen utformas. För projektiva syften passar sig enkäter eller intervjuer med öppna frågor

. Öppna frågor innebär att frågorna inte kan besvaras med ett ja eller nej och att intervjupersonen inte är bunden till förutbestämda svarsalternativ. Ett annat uttryck för i vilken mån intervjupersonen har möjlighet att svara på frågan kallas strukturering. Grad av strukturering används ofta i samband med begreppet grad av standardisering. Med grad av standardisering menas i vilken mån samma frågor ges till samtliga intervjupersoner och avgör i vilken mån svaren kan jämföras och generalisering ske. För vårt syfte passar intervjuer med hög grad av standardisering och låg grad av strukturering. I och med att författarna använt semistrukturerade intervjuer har detta efterlevts.

Innan frågorna formulerades definierades problemet. För att få ett djup i undersökningen samt ett klart problem att analysera gjordes starka avgränsningar.

Avgränsningen gjordes till att endast beröra revisorns rotation. Avgränsningen har gjort det enklare för författarna att uppnå god validitet då undersökningsområdet är koncentrerat och definierat.

Då författarna använder en induktiv metod med mycket empiriska data, primärdata, kan slutsatserna bli felaktiga eftersom författarna inte vet om det empiriska materialet är tillförlitligt. För att skydda undersökningen mot detta har författarna genomfört ett flertal intervjuer. Då flertalet av intervjupersonerna svarat likvärdigt på många frågor anser författarna att antalet genomförda intervjuer givit god validitet.

2.5.2 Reliabilitet

Reliabiliteten förklarar tillförlitligheten av använd information. Tillförlitligheten i kvalitativa undersökningar ökar i och med graden av standardisering, men påverkas också utav utformningen av frågorna. Om frågorna är utformade på sådant sätt att de ej går att missförstå antas reliabiliteten öka. Författarna har försökt att utforma

21 Patel, Davidson, 1998, s. 84 ff

22 Ibid, s. 62

Metod

lättförståliga frågor som sedan kontrollerats av vår handledare och en revisor. Också intervjuaren och intervjupersonens teknik påverkar undersökningen. I och med att de flesta intervjuer gjorts skriftligen och den muntliga intervjun bandats med hjälp av högtalartelefon och diktafon har möjligheten funnits att gå tillbaka och kontrollera materialet om så behövts. Påverkan på intervjupersonen kan ha varit större under den muntliga intervjun, dock har författarna försökt att hålla sig neutrala. Om oklarheter eller följdfrågor uppstod då det skriftliga materialet bearbetades har kontakt tagits med respondenten. Författarna undviker därigenom den risk som kan uppstå vid icke personliga intervjuer, det vill säga att följdfrågor och frågetecken förblir obesvarade.

I den mån uppsatsen bygger på sekundärdata har författarna valt att så ofta som möjligt gå till grundkällan. Förfarandet är ingen garanti för att hög tillförlitlighet uppnås, då författaren av grundkällan kunnat förvanska informationen efter egna förutsättningar och syften. Författarna har varit medvetna om problematiken och har efter största möjliga förmåga granskat materialet ur ett rimlighetsperspektiv.

2.5.3 Litteraturkritik

Uppsatsen baseras främst på två typer av litteratur i form av metodböcker och i teorikapitlet främst av vetenskapliga tidsskrifter. Metodframställningen kanske kan tyckas knapphändig men då uppsatsen inte är en studie inom vetenskapsteori har författarna valt att ge en kortfattad beskrivning av de val de ställts inför. Om ytterligare kunskap önskas hänvisas läsaren till de källor som angivits. Metodlitteraturen kan ibland framställa de val och tillvägagångssätt en forskare ställs inför på varierande sätt varför författarna försökt att studera en stor mängd litteratur för att fastställa att en korrekt framställning tas fram i uppsatsen.

Att arbeta med vetenskapliga tidsskrifter kan vara både positivt och negativt. Det kan

vara svårt att fastställa vad som verkligen är en vetenskaplig tidsskrift samtidigt som

materialet kan ge en aktuell bild av det studerade ämnet. Fastställande av

tillförlitligheten i det material som kan tänkas vara aktuellt att användas i forskningen

kan göras genom två metoder. På marknaden finns databaser som kontrollerar att ett

antal kriterier är uppfyllda. Då kriterierna är uppfyllda antas materialet vara en

vetenskaplig tidsskrift. Materialet kan också kontrolleras genom att den tidskrift

materialet är hämtat ifrån kontrolleras mot en lista som rangordnar aktuella tidskrifter på

marknaden efter tillförlitlighet. I uppsatsen har författarna valt att gå efter namn på

tidskriften och utseendet på materialet.

2.6 Sammanfattning av metodval

För att ge läsaren en tydlig bild av uppsatsens gång och de gjorda metodvalen

sammanställs arbetet i följande modell:

Referensram

3 Referensram

I kapitlet sammanställs referensramen inom området. Referensramen presenteras utifrån en trattmodell där ämnet först introduceras på ett övergripande plan för att sedan gå in på detaljnivå. Författarna kommer bland annat att redogöra för Sarbanes- Oxley Act, EU-lagstiftning samt lagstiftning i Sverige.

För att stärka revisorns oberoende har reglerna på området skärpts. Sverige antog den 1 januari 2001 en ny revisorslag, som bygger på Analysmodellen. EU redogjorde för en ny rekommendation 16 maj 2002, som bland annat kräver rotation av revisorn. USA har på grund av den senaste tidens allvarliga redovisningsskandaler infört en ny lagstiftning för att bland annat stärka revisorns oberoende, den så kallade Sarbanes- Oxley Act of 2002 som antogs den 30 juli.

3.1 Corporate governance

För att ett bolag skall nå upp till mål är det viktigt att fastställda strategier finns.

Corporate governance syftar till att styrning och kontroll av bolaget sker på bästa sätt, i vilket revisorn har en viktig roll.

Enligt OECD

kan corporate governance definieras enligt följande:

“Corporate governance is a system by which business corporations are directed and controlled. The corporate governance structure specifies the distribution of rights and responsibilities among different participants in the corporation, such as, the board, manager, shareholders and other stockholders, and spell out the rules and procedures for making decisions on corporate affairs. By doing this, it also provides the structure through which the company objectives are set, and the means of attaining those objectives and monitoring performance.”

Sammanfattat handlar corporate governance om styrning och kontroll av ett företag.

Corporate governance har sitt ursprung i USA

. USA:s engagemang torde bottna i dess stora ägarspridning i bolagen. Den stora ägarspridningen kan innebära en risk då företagsledningen kan agera på ett sätt som i första hand gynnar dem själva och inte dess aktieägare. För att undvika egennyttan har olika koder skapats genom Corporate Governance. Koderna är rekommendationer om hur styrning och kontroll bör ske.

Tillkomsten av Sarbanes-Oxley Act innebar en skärpning av corporate governance relaterade punkter, bland annat styrelsesammansättning och revisorns oberoende.

I Europa började corporate governance debatten i England av samma orsaker som i USA. För att förbättra det engelska corporate governance systemet tillsattes i början av 90-talet en kommitté. Syftet med kommittén var att föreslå åtgärder. Resultatet av kommitténs arbete utmynnade i Cadburykoden, vilken bland annat fokuserar styrelsens sammansättning, arbetsformer och ansvar. Cadburykoden har följts upp och vidareutvecklats, idag är Combinedkoden gällande i England. Stora drag av Cadburykoden återfinns fortfarande i Combinedkoden.

23 Tillgänglig: < http://www.oecd.org/daf/governance/Q&As.htm >

24 Johansson, 2002

Inom EU pågår en harmonisering av bolagsrätten, vilken även omfattar corporate governancekoderna. Anledningen till harmonisering av koderna är att de inte skall kunna utgöra något hinder mot etableringsfriheten. Våren 2003 väntas EU lägga fram en handlingsplan för det fortsatta harmoniseringsarbetet.

3.1.1 Revisorns roll

Revisorn arbetar som en kontrollfunktion för att säkerställa att en sann och rättvis

”disclosure” lämnas från VD och styrelse till intressenter. Med ”disclosure” menas vad företaget väljer att visa i sina rapporter. Ett företag anses ha hög ”disclosure” då de öppet redovisar samtliga händelser i bolaget. Problematiken är att aktieägarna ibland kan misstänka att revisorn inte handlar efter bolagets bästa utan efter VD:ns önskemål.

För att undvika problematiken och skapa en god corporate governance är det viktigt att revisorns oberoende stärks och förtroendet för ”disclosure” blir tillförlitlig. Förespråkare för corporate governance menar att god tillförlitlighet uppnås genom att ägandet och kontrollen separeras. Numera finns både i England och USA

en granskningsfunktion,

”audit committee” , vars uppgift bland annat är att kontrollera att revisorn uppfyller de krav som är åsatta honom.

3.1.2 Agentteorin

Agentteorin behandlar på vilket sätt ägarna (”principalen”) styr företagsledningen (”agenten”), så att företagsledningen handlar i ägarnas intresse

. Då inte ägarna kan observera alla handlingar och beslut som görs av företagsledningen finns farhågor att företagsledningen skall agera i eget intresse

. Farhågorna stärks utav att ägarnas intresse inte heller är skyddat av ett kontrakt och det blir väsentligt att gällande redovisningsregler efterlevs. Agentteorin ser redovisningen som förmedlare av information till ägarna. Agentteorin förutsätter en intressekonflikt som drar på sig kostnader. Revisorn anställs av principalen för att kontrollera agentens förehavanden.

Kostnaden för revision tillsammans med övriga kostnader för kontrollåtgärder får ej överstiga minskningen av residualkostnaden. Residualkostnaden definieras som:

”…the actions taken by the agent will differ from the actions the principal would take himself… the wealth effect of this divergence in actions (is defined) as ”residual loss.²⁸”

3.2 Oberoende

I svenskt lexikon definieras oberoende som ”självständig och/eller obunden”

. Oberoende skall en revisor vara i sin relation till företag, företagsledning samt andra intressenter. Enligt en del författare kommer revisorn aldrig att vara helt oberoende, eftersom oberoende inte finns i något mänskligt sammanhang. Berlin

hävdar att oberoende är en karaktärsegenskap och inte något som kan befästas med hjälp av yttre

25 Sarbanes-Oxley Act of 2002

26 Smith, 2000, s. 266 f

27 Schroeder, Clark, Cathey, 2001

28 Watts L. i Schroeder, Clark, Cathey, 2001

29 ORD FÖR ORD, 1983, s. 429

30 Berlin, 1978

Referensram

regleringar. Hon menar däremot att yttre reglering kan vara nödvändig för tredje parts uppfattning. I den nya revisorslagen benämns oberoendet som opartiskhet och självständighet.

Till debatten om oberoende hör reglerna i Aktiebolagslag (ABL) som behandlar jäv.

Reglerna finns i kapitlet 10 och lagfäster revisorns opartiskhet. En revisor kan vara oberoende i två avseende, ”in fact” och ”in appearance”

. De två uttrycken betyder i det närmaste att om en revisor är oberoende ”in fact” har han inga direkta eller indirekta ekonomiska intressen i sin klient. Med oberoende ”in appearance” menas att han uppfattas som oberoende av tredje part. Oberoende ”in fact” är den viktigaste och som lämnar tilläggande trovärdighet till de ekonomiska rapporterna.

3.2.1 Hur revisorns oberoende uppnås

Synen på hur revisorns oberoende uppnås på bästa sätt är splittrad. För att illustrera splittringen kan två författare symbolisera två olika sidor. Författarna är Mednick

och Kaplan

. Mednick hävdar att oberoendet skall uppnås genom revisorerna själva och inte regleras mer än vad som sker idag. Han, liksom Berlin, hävdar att oberoendet är ett tankesätt och för att uppnå en tillfredsställande nivå av oberoende skall utbildning av studenter föregå reglering. Kaplan däremot hävdar att revisorn måste syna sig själv och förväntningar i omgivningen. De identifierade förväntningarna skall sedan uppfyllas.

Om så inte sker kommer förväntningsgapet

, skillnaden på vad revisorn faktiskt gör och vad marknaden förväntar sig att han gör, fortfarande vara stort. Kostnaden, hävdar han, för att uppfylla förväntningarna är rimlig och det är inte längre marknaden som skall utbildas.

3.2.2 Faktorer som påverkar revisorns kvalitet

Catanach och Walkers (1999) sammanställde i en vetenskaplig tidsskrift ett förslag till ett ramverk om hur god revisorskvalitet skall uppnås. Catanach och Walkers (1999) har delat upp sätt som sannolikt påverkar revisorskvaliteten i fem huvudpunkter där exempel ges under varje punkt. Punkterna är:

1. Revisorernas förmåga att upptäcka fel: Sätt som skulle öka revisorernas förmåga att upptäcka fel är teknisk kompetens, kunskap och utbildning samt erfarenhet och anpassningsförmåga.

2. Revisorernas yrkesmässiga beteende: För att bidra till att god revisorskvalitet uppnås bör revisorerna vara oberoende, objektiva, av hög moral, visa omdöme, undvika intressekonflikter och upprätthålla den professionella statusen.

3. Ekonomisk stimulans: Den ekonomiska aspekten spelar i de flesta sammanhang en stor roll, så även här. Av intresse är genererade intäkter- kostnader och vinsten.

Men också spelar effektivitet, förmåga att anpassa sig till förnyelse, revisionsbyråns organisationskonsulttjänster och eventuella rättstvister en stor roll,.

31 Windal, Corley, 1980, s. 379 f

32 Mednick, 1990

33 Kaplan, 1987

34 Lee, 1994

4. Marknadsstrukturen: Även marknadsstukturen spelar en roll i sammanhanget. Hur ser konkurrenterna ut?, vilken tillgång och efterfrågan finns?, hur skall man hantera marknaden? samt lagar och regleringar inom professionen.

5. Revisorernas ämbetstid: Det avgörande i denna sista punkt är hur länge en klient kan använda sig av samma revisorer och när/om rotation av revisorer skall ske.

För att uppnå god kvalitet på revisionen anser Catanach och Walkers (1999) att alla ovan angiva punkter samspelar.

3.3 Revisorns rotation

Med revisorns rotation menas att revisorn byts ut efter ett lagstadgat antal år. Ända sedan yrkets begynnelse har revisorns oberoende diskuterats, likaså revisorns rotation som en del av oberoendet. Förslagen om en tidsreglering i lag har framlagts som motreaktion på händelser som i omgångar minskat intressenternas förtroende för revisorsyrket.

Diskussionen om revisorns rotation har resulterat i att förespråkare för revisorns rotation har delats upp i två läger, de som förespråkar en extern rotation, byte av revisionsbyrå och de som talar för en intern rotation, byte av påskrivande revisor. Än så länge har revisorer som yrkeskår endast selektivt godtagit en intern rotation och helt motsatt sig extern rotation

, med undantag för Italien där extern rotation tillämpas

.

3.3.1 Extern rotation

Extern rotation innebär att den revisionsbyrå som har revisionsuppdraget byts ut efter en begränsad tid. Extern rotation har varit ett väl använt argument för att fastställa revisorns oberoende, då rotationen skulle innebära en kontinuerlig uppluckring av relationer mellan revisionsbyråer och klienter.

3.3.2 Intern rotation

Ett alternativ till extern rotation är intern rotation. Intern rotation innebär att den påskrivande revisorn skiftas inom revisionsbyrån. En utvidgning av begreppet har föreslagits, vilket innebär att inte bara den påskrivande revisorn byts ut utan också andra nyckelpersoner i revisionsteamet.

3.4 Argument för och emot rotation

1999 presenterade Catanach och Walker

en översikt av existerande forskningsbevis inom ämnet revisorns rotation. I studien behandlas först argumentation för obligatorisk rotation. Argumenten är:

• Genom åren har stora organisationers sammanbrott sammankopplats med revisorns bristande kvalitet och oberoende, så kallade ”audit failures”. En

35 Bates, Ingram, Reckers, 1982

36 Catanach, Walker, 1999

37 Ibid

Referensram

lagstadgad rotation av revisorer skulle innebära att nya fräscha ögon granskar bokföringen, vilket ökar därmed möjligheten för revisorn att avlägga en rapport med hög kvalitet.

• Långtidsrelation mellan revisor/klient orsakar en beroendesituation och ökar sannolikheten för vänskapshot. Med rotation skulle hotet motverkas.

Argumentet har tagit uttryck på många olika sätt. Benämningar som klientkorruption och identifikation med företagsledning har använts.

• Rotation skulle innebära att klienter tvingas att acceptera konservativ redovisningspraxis och resultera i mer fullständig rapportering med hög

”disclosure”.

• Bolaget skulle bli reviderat av ett antal olika redovisningsexperter, som också kontrollerar varandras arbete.

• Revisorn skulle ha större möjlighet att motstå påtryckningar från ledningen då de endast har samma uppdrag under ett visst antal år.

• Kvaliteten på revisionen tenderar att försämras över tiden. Många studier har gett stöd till argumentet.

Förespråkare mot rotation erkänner de fördelar en rotation för med sig men hävdar att nackdelarna är fler än fördelarna. Argument som tas upp i Catanach och Walker (1999) mot en obligatorisk rotation är:

• Kostnaden för både revisor och klient, för att genomföra rotation, skulle överstiga de fördelar rotationen skulle innebära.

• Effektiviteten skulle försämras i och med att det tar ett tag att lära känna ett nytt bolag, dess organisation och bransch. Kunskap som arbetas upp av en revisor, som arbetat med en och samma klient under en längre tid, skulle försvinna.

Dagens globala och komplexa företagsformer tillåter inte korttids kontrakt.

• Incitament för revisorn att lära sig och förstå en specifik bransch skulle försvinna då de måste överge branschen med jämna mellanrum.

• Studier har visat att ”audit failures” inträffar oftare under första eller andra året på ett uppdrag än efter en tid. Detta eftersom någon förståelse för bolaget inte ännu uppnåtts.

• Företagsledningen måste lägga ner värdefull tid på att utvärdera och finna förslag till nya revisorer samt då revisorn blivit vald introducera honom för organisationen.

• Revisorsmarknadens utformning skulle i sig göra rotation onödig, då revisorn har incitament att agera oberoende för att behålla rykte och kundbas.

• Både Israel och Spanien har haft lagstadgad rotation men frångått det. I Spanien infördes rotationen för att göra det lättare för lokala revisionsbyråer att vinna marknadsandelar.

• I och med rotation öppnas möjligheten för ”opinion shopping” upp. ”Opinion shopping” innebär att klienten letar runt efter en revisor som är beredd att acceptera kreativ bokföring.

Båda sidorna i debatten om revisorns rotation argumenterar effekterna på konkurrensen.

De som argumenterar mot hävdar att konkurrensen kommer att leda till

kostnadsökningar som leder till priskarteller och minskad konkurens. De som

argumenterar för säger att konkurrensen kommer att leda till ökat priskrig via

revisionsarvodet, då klienten kan ha svårt att upptäcka skillnaderna mellan de olika revisionsbyråerna. Studier har gjorts som tyder på att ett priskrig är ett incitament för minskad kvalité.

3.4.1 Studier om rotation

Nedan följer en sammanställning av ett antal studier som berör ämnet revisorns rotation.

Studierna/rapporterna presenteras nedan i kronologisk ordning:

3.4.1.1 Studier under 70-talet

Konferens i Sverige om revisorns yrke

Redan 1976 diskuterades revisorns framtid i Sverige under en endagskonferens.

Deltagare på konferensen uttryckte ett förtroende för revisorn. Bland annat sade Wallander att det tillhör undantagen att yrkesrevisorer skulle agera alltför ”snällt” av rädsla att förlora ett uppdrag. Också Rodhe konstaterar att revisorerna genomgående har en ”stark ryggrad” och därför vågar hävda sin mening gentemot företagsledning och styrelsen

.

Hoyle om revisorns rotation

”Mandatory rotation is not the best solution to the problems of independence and public protection.³⁹”

Ovanstående hävdar Hoyle (1978) då han sammanställer argument för och emot rotation. Han efterfrågade mer vetenskapliga studier för att bekräfta eller dementera de effekter extern rotation medför. Hoyle (1978) poängterar vikten av att utvärdera marknadens förväntningar för att få vägledning om framtida reformer. Hoyle (1978) påpekar också revisorns roll som samhällets försvarare och kontrollant. Redan 1976 var debatten het eftersom ”Corporate Accountability research Group” presenterade för kongressen i USA ett lagförslag som innehöll paragrafer om rotation. Argumenten var att revisionsbyråerna genom rotation har möjlighet att kontrollera varandras arbete.

Under samma år kom också ”the Accounting Establishment” (the Metcalf report) vilken ville påverka kongressen att öka konkurrensen mellan revisionsbyråerna. Bland de förslag som framlades fanns förslag om lagbunden rotation som lösning på oberoendefrågan. Gruppen efterfrågade dock mer forskning inom ämnet. Trots de olika förslagen blev aldrig rotation en realitet. Debatten följdes av en studie från

”Commission on Auditors Responsibilities” (the Cohen commission) 1978

. Som svar på the Cohen commission svarade revisorerna med att själva tillsätta en kommission.

Kommissionen kom fram till att de fördelar rotation skulle innebära skulle ätas upp av nackdelar, framförallt av de ökade kostnaderna.

Schultz och Gustavsson om revisorns rotation

Rotation har inte någon stor påverkan på försäkringsagenters uppfattning om förändring av risken för en anmälan och därigenom fastställandet av försäkringspremien. Den slutsatsen drar Schultz och Gustavsson (1978) då de genomförde en undersökning i

38 Johansson, 1976

39 Hoyle, 1978

40 Brody, Moscove, 1998

Referensram

syfte att med en matematisk modell fastställa experters beslutsprocess. Genom den matematiska modellen fastställs vilken variabel som väger tyngst i utvärdering av risken i ett revisionsuppdrag och prissättningen på revisorns försäkring. Undersökningen bygger på ”the Lens Model”, vilken används för att analysera mänskliga bedömningar som beror på ett antal signaler från omgivningen. Schultz och Gustavsson (1978) har valt ut fem typiska faktorer för en revisors arbete varav rotation är en. Informationen som kommer fram borde, hävdar författarna, vara intressant för en revisionsbyrå som reflekterar över sina rutiner men kan också användas i debatten om revisorns rotation.

Undersökningen kom fram till att revisorns rotation inte har någon direkt effekt, förutom att det verkar intuitivt tilltalande

.

3.4.1.2 Studier under 80-talet Shockley om extern rotation

Shockley (1981) gjorde en undersökning som tar reda på hur uppfattningen om effekter som konkurrens, rådgivning, storleken på redovisningsfirman och hur länge byrån innehaft uppdraget, påverkar en uppfattning negativt avseende revisorns oberoende

. Bedömningar var hämtade från fyra olika grupper. De fyra grupperna var:

1. partners på en av de åtta största revisionsbyråerna 2. partners på en lokal eller regional revisionsbyrå 3. långivare

4. finansiella analytiker

Tekniken faktoranalys användes för att analysera bedömningarna från de fyra gruppernas hypotetiska beslut. Slutsatsen blev bland annat att hur länge revisionsbyrån innehaft uppdraget inte spelade någon roll.

Bates, Ingram och Reckers om intern rotation

Bates, Ingram och Reckers

efterfrågar 1982 fler studier om de psykologiska aspekterna som påverkar revisorns oberoende. De menar att om revisorn uppfattar sin klient som skötsam och ordentlig är sannolikheten att de bortser från tecken på att klienten misskött sig större. De har i en studie bevisat att för att eliminera vänskapshotet är intern rotation lika effektivt som extern. Undersökningen byggde på 67 revisorer med fem års erfarenhet inom revisorsyrket. Undersökningspersonerna fick i hypotetiska situationer ta beslut som sedan sammanställdes.

3.4.1.3 Studier under 90-talet

Copley och Duches om intern rotation

En undersökning gjord av Copley och Duches (1993) syftade till att hitta empiriska bevis för att samband finns, mellan kvaliteten på regeringens revision och mandattid samt mellan kvalitet på revisionen och fast pris hos revisionsuppdraget. Copley och Duches (1993) kom fram till att sannolikheten att hitta en så kallad ”substandard”, vilken definieras som oegentligheter i bokföring, ökar med tiden för uppdraget.

Resultatet motsäger argument som säger att det finns lite bevis som stöder påstådda

41 Schultz, Gustavson, 1978

42 Shockley, 1981

43 Bates, Ingram, Reckers, 1982

negativa samband mellan revisorns kvalitet och mandattid och som föreslår att förstaårsrevisorer är mer benägna till en ”substandard” revisions kvalitet. Copley och Duches (1993) säger vidare att resultatet kan uppstå eftersom företag som kräver mindre kvalitet på revisionen tenderar till att behålla sina revisorer längre. I slutsatsen påpekar de att även om ett samband är bevisat behöver rotation inte vara lösningen på problemet

.

Brody och Moscove om intern rotation

Revisorn har en tendens att släta över problemområden för att på så sätt behålla sin klient men om uppdraget är tidsbegränsat finns i alla fall incitament att stå emot ledningen

. I de fall uppdraget är på väg att spräcka budgeten tenderar revisorn som varit på ett uppdrag att välja bort områden som var tillfredställande föregående år hävdar författarna Brody och Moscove i en vetenskaplig tidsskrift (1998).

En studie gjord av SEC Practice Section Executive Committee of the AICPA drog slutsatsen att problem med revisionen inträffar oftare när revisorn inte har kunskap och erfarenhet av klientens affärssystem och datasystem. Därför skulle rotationen inte gynna kvalitén utan minska den. Brody och Moscove (1998) har i en vetenskaplig tidsskrift hävdat tvärtemot. Objektiviteten har inget med revisorns erfarenhet av klienten att göra utan snarare revisorns förmåga att vara oberoende och opartisk då han utför sina sysslor.

Vidare argumenterar Brody och Moscove (1998) om huruvida tidspressen påverkar revisorns möjlighet till vaksamhet. De menar att då revisorn arbetar under tidspress och har arbetat med samma företag en längre tid finns möjligheten att revisorn litar på föregående år revision och avstår från att revidera vissa delar. Empiriska undersökningar såsom Brody och Kaplan

1996), Church och Schneider (1992) styrker argumenten om att revisorns involvering under tidigare år kompromissar med objektiviteten. Vidare hävdar Brody och Moscove (1998) att det inte räcker för revisorn att vara oberoende ”in fact” utan marknaden får inte tvivla på att han är så

.

Cushing om extern rotation

Ett argument baserat på Cushing

(1999) studie är teoretiskt förankrat i makroekonomin. Med hjälp av Riccardos nyttighetsmatris, skulle revisorerna i stort tjäna på att alltid följa uppställda standards och en ”Laissez-fair” politik skulle vara ett effektivare medel att fastställa revisorns moral och etik. Om revisorn alltid skulle göra det som är bäst för samhället, det vill säga följa uppställda standards, skulle byråerna inte bara tjäna arvodet från klienten utan också allmänhetens välvilja. Revisorerna hamnar i ett ”prison dilemma game”, om de valde att inte följa standards och om konkurrenterna gjorde det skulle de tjäna mer på grund av att företag går ut och

”opinion shopping”. De skulle då tjäna mer i klientintäkter men revisorn som profession förlorar och om det skulle visa sig att också konkurrenten väljer att avvika från standards skulle samtliga förlora. Om ”Laissez-fair” politik skulle införas, vilket ibland är fallet i Sverige, skulle ”Laissez-fair” politiken bli ännu mera effektiv med hjälp av lagbunden extern rotation. Detta argument stödjer därför tanken med extern rotation

44 Copley, Doucet, 1993

45 Brody, Moscove, 1998

46 Ibid

47 Cushing, 1999

Referensram

3.4.1.4 Studier under 2000-talet Vanstraelen om intern rotation

Vid Maastrichtuniversitet genomfördes en studie, av Vanstraelen (2000), i syfte att undersöka vilken påverkan långtidskontrakt har på revisionens kvalitet

. Kvaliteten är definierad utifrån en extern användares perspektiv och efter DeAngelos (1981) definition:

”... the market-assessed joint probability that a given auditor will both discover a breach in the client´s accounting system and report the breach...”

Studien inriktar sig på att undersöka revisorns rapporteringsbeteende och på revisorns oberoende. Metoden består i att utveckla en logisk regressionsmodell i vilken förklarande variabler är mätta utifrån tillgängliga sekundärdata. Studien är utförd i Belgien där revisorn väljs på tre år. Vanstraelen (2000) tar i sitt teorikapitel upp att de som debatterar är oeniga huruvida ett samband finns mellan mandattid och kvalitet.

O´Keefe (1994) hävdar att det inte finns några bevis för att den lärokurva DeAngelo (1981) skriver om existerar men att revisorn felar i början av sin mandattid syns på det antal processer som förs mot revisorerna. Deis och Giroux (1992) hittade ett negativt samband mellan kvalitet och mandattid. Levinthal och Fickman (1988) fann att ju mer komplicerat ett uppdrag är desto längre stannar revisorn på dessa på grund av den speciella kunskap som uppnås. De säger också att ett längre samarbete förknippas med mindre konflikter. Acemoglu och Gietzmann utvecklade 1997 en analytisk modell som visade att lång mandattid gör möjligt att utveckla maskopi mellan ledning och revisor, eftersom revisorn är rädd att inte bli återvald till uppdraget. Copley och Duches (1994) hävdar att kostnaden kommer att öka i och med rotation men att kvaliteten inte som en följd måste bli bättre.

I sin analys kommer Vanstraelen (2000) fram till att revisorer tycks vara mer villiga att avge en oren revisionsberättelse under det sista året av sin mandattid. Samtidigt är revisorn mer villig att avge en felaktig berättelse sista året för att behålla uppdraget.

Vanstraelen (2000) tror att detta har att göra med när det blir känt vem som kommer att inneha uppdraget nästa period. Resultatet av den logiska regressionen är att en lång mandattid ökar sannolikheten att revisorn avger en felaktig revisionsberättelse. Vidare kommer Vanstraelen (2000) fram till att hos en ekonomiskt stressad klient är sannolikheten stor att revisorn lämnar en ren berättelse under de två första åren och att det för en icke stressad klient har någon betydelse.

Dopuch, King och Schwartz om revisorns rotation

Ytterligare en rapport har gjorts av Dopuch, King och Schwartz

2001) för att fastställa samband mellan mandattid och oberoendet

. Denna undersökning utvecklade fyra typer av lagregleringar och 144 personer valdes slumpvis ut för att antingen agera revisor eller ledning. Personerna parades ihop, en revisor och en ledning, och fick ta ställning till hypotetiska scenarier. I undersökningen användes hypotetiska situationer för att se i vilken omfattning rotationen påverkade personernas beslut att lämna en ren revisionsberättelse eller att behålla revisorn. Slutsatsen blev att rotation påverkar oberoende eftersom inget incitament finns att skapa en interaktion mellan revisorn och

48 Vanstraelen, 2000

49 Dopuch, King, Schwartz, 2001

ledning. Författarna påpekar dock att de uteslutit faktorer som konkurrens och att undersökningen därför inte är fullt tillförlitlig.

Locatelli om extern rotation

Mot extern rotation diskuterar Locatelli (2002)

när hon poängterar vikten av förståelse för internkontrollen och de datasystem klienten använder för en effektiv revision.

Locatelli (2002) säger vidare att god intern kontroll inte kan uppnås om den inte genomsyrar hela företaget ända från toppen. Det är fel att skylla en bristande intern kontroll på revisorn.

Dallocchio om extern rotation

Dallocchio (2002), professor vid ”The buisness school of Bocconi Universety” har genomfört en studie om revisorns rotation i Italien

. Italien har sedan 1980 haft obligatorisk rotation för vissa företag. Resultat från studien visar att rotationen inte har någon inverkan på effektiviteten på finansmarknaden. Analytiker hävdar att rotationen inte påverkar bedömningen om revisorns oberoende. Inte heller ökas konkurrensen på revisionsmarknaden. Studien visar att priserna har sjunkit men på bekostnad av revisionens kvalitet. Studien visar att 75% av ”audit failures” inträffar under det första året och är relaterade till ineffektivitet och misstag. Studien visar vidare att det är först under det tredje året revisionen blir effektiv. Studien erkänner de fördelar rotation för med sig men hävdar att fördelarna utraderas av nackdelarna. Dallocchio (2002) förespråkar snarare en tydligare gräns mellan rådgivning och revision i klientbolaget

. Den italienska studien påpekar att idén om obligatorisk rotation som garant för revisorns oberoende är förfelad.

3.5 Sarbanes-Oxley Act of 2002

Sarbanes-Oxley Act kom till i syfte att begränsa framtida skandaler och återuppbygga investerares förtroende för den ekonomiska rapporteringen och revisorn

. I och med denna lag kommer straffsanktioner mot ekonomisk brottslighet att bli hårdare och en mängd rådgivningssituationer från en revisionsbyrå till en klient förbjuds. De så kallade

”audit committees” kommer att få ett större inflytande och ansvar över den externa revisorns arbete

.

Sarbanes-Oxley Act behandlar revisorns rotation i sektion 203 och 207. Den mest uppmärksammade sektionen i lagen är sektion 106. Där stadgas att även utländska redovisningsfirmor som reviderar ett bolag noterat på den amerikanska börsen, skall underställa sig Sarbanes-Oxley Act. För att få revidera ett bolag noterat på den amerikanska marknaden måste revisionsbyrån registreras vid den amerikanska tillsynsmyndigheten. Registreringen innebär att utländska revisorer kan blir rättssubjekt i två rättssystem. En undantagsparagraf finns i sektion 106c, där revisionsbyråer kan undantas kravet att tillämpa Sarbanes-Oxley Act om Securities and Exchange Commission (SEC) finner det nödvändigt eller vederbörligt i publikt intresse eller för att skydda investerare.

50 Locatelli, 2002

51 Bruce, 2002

52 “Auditing: Rotating 360 degrees”, 2002

53 Miller, Pashkoff, 2002

54 Locatelli, 2002