Effekter av Sarbanes-Oxley Act
En studie av kostnad och nytta med fokus på intern kontroll och företagsförtroende
Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning och Finansiering Höstterminen 2004
Handledare: Marcia Halvorsen Författare: Gudrun Frykmer Bo Liedén
Handelshögskolan
VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
Företagsekonomiska institutionen
Förord
Nu när uppsatsarbetet går mot sitt slut vill vi passa på att tacka de som bistått oss under den här tiden.
Stort tack framför allt till våra respondenter som på ett positivt och tålmodigt sätt tog emot oss och bidrog med värdefull kunskap och erfarenhet inom det undersökta området.
Vi vill vidare varmt tacka vår handledare vid Handelshögskolan Göteborg Universitet, Marcia Halvorsen, för all den hjälp och uppmuntran vi fått av dig.
Ett särskilt tack även till Jan Marton, lärare vid Handelshögskolan Göteborg Universitet, som delat med sig av sina kloka tankar samt väglett oss genom några svåra moment.
Till sist vill vi tacka alla de personer i vår närhet som hjälpt och stöttat oss under arbetets gång.
Göteborg, Januari 2005
……… ………..
Gudrun Frykmer Bosse Liedén
Sammanfattning
Examensarbete i Företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborg Universitet, Redovisning och Finansiering, Kandidatuppsats, Höstterminen 2004.
Författare: Gudrun Frykmer och Bo Liedén Handledare: Marcia Halvorsen
Titel: Effekter av Sarbanes-Oxley Act - En studie av kostnad och nytta med fokus på intern kontroll och företagsförtroende.
Problembakgrund: Uppsatsen behandlar den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley Act Sec. 404 som behandlar företagens internkontroll. Lagen tillkom år 2002 med anledning av de föregående årens många redovisningsskandaler med syftet att återställa investerarnas förtroende för aktiemarknaden. Sarbanes-Oxley Act tillämpas även extraterritoriellt, vilket medför att den även gäller för vissa företag i Sverige. Amerikanska företag förväntades var färdiga med sin anpassning redan november 2004, medan utländska företag har fått en respittid till 2005 innan de förväntas uppfylla de krav som lagen ställer. Därmed är de berörda företagen mitt uppe i sin anpassning till Sarbanes-Oxley Act och området är tämligen nytt för alla. Vilka konsekvenser företagets anpassning till lagen medför för de berörda parterna är av samma anledning inte helt känd.
Syfte: Uppsatsens övergripande syfte var att utröna förväntade effekter av Sarbanes-Oxley Act Sec. 404 för berörda svenska företag med fokus på intern kontroll ur ett kostnads - och nyttaperspektiv. Vidare var uppsatsens syfte att närmare undersöka aspekten företagsförtroende med koppling till Sarbanes-Oxley Act Sec. 404.
Avgränsningar: Avgränsningar som gjordes var att endast undersöka den del av Sarbanes-Oxley Act som omfattar intern kontroll. Vidare avgränsar sig empiriska studien till att omfatta endast svenska företag. Undersökningen omfattar heller inte samtliga berörda företag, utan ett begränsat urval.
Metod: Uppsatsens metod bestod av att med ett hermeneutiskt synsätt genomföra en kvalitativ studie. Det genomfördes nio intervjuer med representanter för företag som direkt berörs av Sarbanes-Oxley Act Sec. 404, samt med revisorer och bankanställda.
Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns ett antal effekter i form av fördelar och nackdelar förknippade med Sarbanes-Oxley Act. Kostnaden och nyttan för de berörda intressentgrupperna var av olika karaktär. I studien framkom bland annat att Sarbanes-Oxley Act Sec. 404 väntas få en positiv inverkan på företagens förtroende, samt att investerarnas nytta med införandet av lagen är stor. Företagen som utför anpassningen har stora så väl direkta som indirekta kostnader för anpassningen. Det finns ett antal faktorer som talar för att Sarbanes-Oxley Act Sec. 404, rätt förvaltat av företagen, kommer att kunna bidra med framtida ökad effektivitet i företaget och därmed möjlighet till värdeskapande. Farhågor framkom dock om att det finns en risk att fel förvaltat kan företagets administrativa börda blir stor, fokusen från verksamheten tappas och effektiviteten i företaget därmed minska.
Förslag till fortsatt forskning: Företagen är idag mitt uppe i sin implementering av Sarbanes- Oxley Act och vi föreslår som framtida forskningsområde att utvärdera utfallet av lagen om ett antal år. Alternativt kan en annan del av lagen undersökas än Sec. 404 och även där kan förtroendeaspekten tänkas appliceras. Vidare kan en jämförelsestudie genomföras mellan olika företags sätt att hantera deras långsiktigt bestående Sarbanes-Oxley åtagande.
Ordlista
CEO = Chief Executive Officer. Motsvarar Verkställande Direktör på svenska.
CFO = Chief Financial Officer. Motsvarar Ekonomichef på svenska.
Compliance = Tillmötesgående. Används i sammanhanget när det gäller i vilken mån företaget uppnår anpassningskraven till SOX.
FASB = Financial Accounting Standards Board. Är ett Amerikanskt. oberoende privat finansierat organ som verkar för att etablera och utveckla standarder inom redovisning och finansiell rapportering.
IASB = International Accounting Standards Board. Ett europabaserat oberoende, privat finansierat organ som utvecklar och sätter standarder inom redovisning.
PCAOB = Public Company Accounting Oversight Board. Organ skapat genom SOX som skall övervaka att de revisionsbyråer som handhar SOX - anpassade företag följer de regler som lagen stiftat, och därigenom skydda investerares intressen.
SEC = Securities and Exchange Commission. Tillsynsmyndighet i USA.
Sustainable SOX = Ett begrepp som används i SOX - sammanhang och innebär att företagens mål är att anpassningen till SOX skall vara varaktig och hållbar i ett långt perspektiv.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 1
1.1 Bakgrund... 1
1.2 Problem... 2
1.3 Frågeställning... 2
1.4 Syfte... 3
1.5 Avgränsningar... 3
1.6 Uppsatsens disposition... 4
2 Sarbanes-Oxley Act och berörda organisationer... 5
2.1 Uppkomst och syfte... 5
2.2 Innehåll... 5
2.3 Sec 404 översatt i korthet... 5
2.4 Innebörd Sec. 404... 6
2.5 Tillämpningsområde... 7
2.6 SEC... 7
2.7 PCAOB... 7
2.8 COSO... 7
2.9 Sammanfattning Sarbanes-Oxley Act... 8
3 Teoretisk referensram... 9
3.1 Förtroende... 9
3.1.1 Företagsförtroende... 9
3.1.2 Personligt förtroende... 11
Ability... 11
Benevolence... 12
Integrity... 12
Trustor´s Propensity... 12
Outcomes... 12
Risk... 13
3.2 Reglering... 13
3.3 Kostnad och Nytta... 13
3.3.1 Nytta... 14
3.3.2 Kostnad... 14
3.3.3 Kostnad och Nytta... 14
3.4 Sammanfattning Teoretisk referensram... 15
4 Metod... 16
4.1 Val av angreppssätt och metod... 16
4.2 Datainsamling... 17
4.2.1 Sekundärdatainsamling... 18
Litteratursökning... 18
Webbsidor... 18
4.2.2 Primärdatainsamling... 18
Intervjuer... 18
Urval... 20
Bortfall... 20
Sammanställning... 20
4.3 Källkritik... 21
4.4 Metoddiskussion... 22
4.5 Uppsatsens trovärdighet... 23
4.5.1 Studiens validitet... 23
4.5.2 Studiens reliabilitet... 23
4.6 Sammanfattning Metod... 24
5 Empiri... 25
5.1 Förtroende... 25
5.1.1 Reglering... 27
5.2 Nytta... 28
5.2.1 Fördelar... 28
5.2.2 Värdeskapande... 30
5.2.3 Effektivitet... 31
5.3 Kostnad... 33
5.3.1 Nackdelar... 33
5.3.2 Risker/Problem... 34
5.3.3 Faktiska kostnader... 35
5.4 Effekter av SOX Sec. 404... 38
5.5 Sammanfattning Empiri... 40
6 Analys... 41
6.1 Företagsförtroende... 41
6.2 Personligt förtroende... 43
6.3 Reglering... 44
6.4 Nytta... 46
6.4.1 Fördelar... 46
6.4.2 Värdeskapande... 47
6.4.3 Effektivitet... 47
6.5 Kostnad... 48
6.5.1 Nackdelar... 48
6.5.2 Risker/Problem... 48
6.5.3 Faktiska kostnader... 48
6.6 Kostnad och nytta... 49
6.7 Sammanfattning Analys... 50
7 Diskussion... 51
7.1 Förslag till framtida forskning... 54
Referenser... 55
Figurförteckning Figur 1: Uppsatsens disposition ………...……... 4
Figur 2: Förtroende och riskmodell investerarperspektiv ..…...………...…... 10
Figur 3: Modell personligt förtroende ………. 11
Figur 4: Hermeneutisk spiral ………...……….…... 16
Figur 5: Undersökningens arbetsgång ………...…....…... 17
Figur 6: Effekter av SOX Sec. 404 ………...…... 38
1 Inledning
I detta kapitel beskrivs bakgrunden till varför Sarbanes-Oxley Act uppkom och generella omständigheter kring denna. Detta mynnar ut i uppsatsens frågeställning om hur Sarbanes-Oxley Act påverkar förtroendet för företaget samt vilken kostnaden och nyttan för berörda parter förväntas bli. Vidare beskrivs syftet närmare under rubriken syfte och i avgränsningar klargörs vad som faller innanför uppsatsens gräns och vad som faller utanför. Slutligen illustreras och beskrivs uppsatsens struktur i modellen under avsnittet Uppsatsens disposition.
1.1 Bakgrund
Det skedde i början av 2000-talet en rad redovisningsskandaler, i framförallt USA, där bland andra Enron, Worldcom och Xerox var inblandade och avslöjades med diverse oegentligheter.
Genom uppblåsta omsättningssiffror, förluster som blivit vinster, insiderhandel, försvunna dokument, illegala lån och falska aktierekommendationer lyckades ett flertal olika företag lura marknaden att tro att deras ställning var betydligt bättre än vad den i verkligheten var (Svernlöv
& Blomberg, 2003). När oegentligheterna avslöjades blev reaktionen på börsen enorm.
Effekterna spred sig snabbt och ledde till undergång för Arthur Andersons, en av världens största och mest ansedda revisionsbyråer. (Ibid.).
Som en reaktion på de många redovisningsskandalerna skärptes lagstiftningen avsevärt i och med att den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX) trädde i kraft i juli 2002. Lagens 404:de sektion (SOX Sec. 404) innebär bland annat krav avseende etablering och upprätthållande av företagets interna kontroll, samt regelbunden utvärdering av internkontrollen (SOX Sec. 404).
Vidare krävs att en oberoende revisor skall avge yttranden avseende företagets interna kontroll.
SOX kräver även personliga intyganden av företagets verkställande direktör och finanschef om den finansiella rapporterings riktighet, knutna till mycket höga straffsatser om oegentligheter uppdagas (Svernlöv & Blomberg, 2003). Uppsatsen behandlar huvudsakligen SOX Sec 404 som handlar om företagets interna kontroll, vilket är den sektion av lagen som det varit mest fokus på.
De olika sektionerna i lagen är dock ofta tätt sammanlänkande och berör närbelägna områden.
Därför är det ofrånkomligt att i viss mån även beröra dessa när intern kontroll studeras.
Lagen är mycket kontroversiell i flera avseenden (Greene et al., 2003). Det faktum att den gäller extraterritoriellt gör att även ca 1300 europeiska bolag drabbas, vilket inte är brukligt och därför blivit mycket omstritt. Lagen gäller de företag som är börsnoterade i USA samt för de företag som tagit upp ett publikt lån i USA och därmed är noterade hos den amerikanska finansinspektionen, U.S. Securities and Exchange Commission (SEC). I Sverige är det ett tiotal större företag som direkt berörs, bland annat SKF, Volvo, Autoliv, Astra Zeneca och Swedish Match (Dagens Industri, 2004-11-23). USA ligger steget före avseende lagstiftning för att begränsa möjligheter till bedrägeri, i och med införandet av Sarbanes-Oxley Act of 2002. EU väntas följa med skärpt lagstiftning och Sveriges har ett lagförslag under arbete som går under namnet Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004-46). Det är mycket stora kostnader, så väl direkta kostnader som indirekta, involverade i ett företags anpassning till SOX (D'Aquila, 2004).
Storföretagen i Sverige är överens om att det rör sig om stora summor, men få företag har gått ut och talat om hur stora kostnader det beräknas få med anledning av de nödvändiga anpassningarna till lagen. Ett undantag är dock ABB som flaggar för att SOX kommer att innebära ökade kostnader för företagets del på 40 till 50 miljoner dollar bara under 2005 (Dagens Industri, 2004- 11-23).
Det är tydligt att företags ledningar framöver borde planera för samt designa och implementera system som stödjer ett långsiktig SOX - åtagande. Trots det finns det farhågor om att de SOX - berörda företagen idag planerar alldeles för kortsiktigt avseende sin SOX - anpassning och tenderar att se det som ett projekt bland andra som småningom väntas nå sin slutpunkt (Dittmar &
Heffes, 2004).
1.2 Problem
I och med införandet av SOX kommer såväl företag i USA som utländska företag att påverkas på flera sätt. Kostnaderna för en anpassning till SOX är mycket stora, medan såväl följderna som nyttan av den ännu osäker. Huruvida företagens anpassning till SOX kommer att öka investerarnas förtroende för aktiemarknaden är ännu ovisst och något som framtiden kommer att utvisa. Likaså om lagen kommer att förhindra möjligheterna till bedrägerier och skandaler i den mån som avsågs vid uppkomsten. Amerikanska företag ska redan vara klara med sin anpassning, medan utländska företag och därmed också svenska företag har fått en tidsfrist till 2005. Att fastställa, dokumentera och utvärdera företagets samtliga processer för att uppnå den av lagen krävda internkontrollen är ett tidsödande arbete. För att förstå vidden av det kan nämnas att ett större företag i genomsitt kan ha uppåt tio megaprocesser såsom till exempel löneprocesser, inköp och försäljning. Under varje megaprocess kan det ligga 5-10 subprocesser med i sin tur 5-10 kontroller, vilket är en ansenlig mängd att ta hänsyn till för företagen i sin anpassning till SOX.
Förtroendet för företagen har fått sig en törn i och med de oegentligheter som uppdagats i flera företag. Lagen har kommit till i syfte att trygga investerarnas intresse och återskapa förtroendet för marknaden
1.3 Frågeställning
Baserat på ovanstående problemdiskussion finner vi följande frågeställningar intressanta och avser att bringa klarhet kring dessa i vår studie. Vår övergripande frågeställning är som följer:
• Vilka är de förväntade effekterna av Sarbanes-Oxley Act Sec. 404 på svenska företag?
Den övergripande frågeställningen innefattar att utreda vilka effekterna av lagen blir. Detta kan konkretiseras genom att bryta ner de undersökta effekterna som anpassningen till lagen medför, såväl positiva som negativa, och resonera kring fördelar, nackdelar och problem i form av kostnad och nyttatermer. Lagens syfte är att skydda investerarna och öka deras förtroende för företagen. Av den anledningen anser vi det intressant att undersöka vilken effekt SOX Sec.404 har på förtroendet för företagen. Ur ovanstående resonemang faller två underliggande frågor som tydligare belyser vilka effekter som avser att undersökas.
o Vilken är kostnaden och nyttan med anpassningen till SOX Sec. 404?
o Hur påverkas förtroendet för företag?
1.4 Syfte
Uppsatsens övergripande syfte är att utröna förväntade effekter av Sarbanes-Oxley Act Sec. 404 för berörda svenska företag med fokus på intern kontroll ur ett kostnads- och nyttaperspektiv.
Vidare är uppsatsens syfte att närmare undersöka aspekten företagsförtroende med koppling till Sarbanes-Oxley Act Sec. 404. Avsikten är att undersöka såväl positiva som negativa effekter i form av fördelar, nackdelar och risker/problem förknippade med en anpassning.
1.5 Avgränsningar
Sarbanes-Oxley Act behandlar flera områden kring reglering av företagets inre kontroll och rapportering till omvärlden. Vi avser endast att undersöka den interna kontrollen i ett företag, som främst beskrivs i Sec. 404, men även berörs i andra sektioner. Inom den interna kontrollen avser vi sedan att framförallt belysa de effekter en anpassning till lagen får för svenska företag som är noterade på börsen i USA. För att skapa oss en större förståelse av SOX effekter på svenska företag har vi valt att undersöka saken genom framförallt ett företagsperspektiv eftersom de genomför själva implementeringen, men även ur revisionsbyråns och investerarens perspektiv.
Vår undersökning berör inte samtliga företag som är berörda av SOX, utan endast ett urval.
Likaså omfattar undersökningen endast en eller i vissa fall två av de anställda på dessa företag och inte samtliga. Vi har även valt att geografiskt begränsa oss till företag med kontor i Göteborgsregionen då det av praktiska skäl passade bättre i och med att undersökningen bedrevs medelst personliga intervjuer ute hos företagen. De har även en direkt eller indirekt koppling till börsen i USA. Vår undersökning behandlar pågående anpassningar, och aspekter kring dessa. Då lagen nyligen trätt i kraft i Sverige fullt ut, finns det följaktligen få studier att tillgå kring SOX:s effekter eftersom det är en pågående process. Av samma anledning är det svårt att göra en kvantitativ studie där faktiska kostnader och till exempel börsvärde kan mätas, vilket vi inte heller har gjort. Genomgående i uppsatsen likställs investerare med aktieinnehavare, olika andra intressenter samt en vidare aspekt av den del av allmänheten som har intresse av ett företags mellanhavanden. Även banker anses representera investerarperspektivet.
1.6 Uppsatsens disposition
För ökad förståelse och förtydligande av uppsatsens struktur för läsaren har vi utformat modellen nedan som beskriver uppsatsens disposition.
Uppsatsens disposition är upplagd på följande sätt. Kapitel 1 består främst av bakgrund, problem, syfte och avgränsningar. Kapitel 2 beskriver Sarbanes-Oxley Act:s syfte och innehåll samt i grova drag innebörden av lagen. Avslutningsvis presenteras i kapitlet även berörda organisationer. Kapitel 3 innehåller teoretiskt referensram om områdena Förtroende, Reglering samt Kostnad och Nytta. I Kapitel 4 ges en beskrivning av valet av tillvägagångssätt för arbetet och för hur datainsamlingen skedde. Där beskrivs även intervjuerna som ligger till grund för det empiriska materialet. Uppsatsen trovärdighet diskuteras med hjälp av begreppen validitet och reliabilitet, därefter följer en metoddiskussion om vad som kunde ha gjorts annorlunda. I Kapitel 5 presenteras den empiriska studiens resultat. Därefter följer Kapitel 6 med en analys av resultatet med utgångspunkt i det teoretiska ramverket. Kapitel 7 innehåller en diskussion över det framkomna resultatet och avslutas med förslag om fortsatt forskning.
Inledning Teoretisk
referensram
Diskussion Analys
Empiri Metod
Sarbanes- Oxley Act
Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7
UPPSATSENS DISPOSITION
Fråge- ställning Problem Bakgrund
Syfte
Avgräns- ningar
Uppsatsens disposition
Reglering Förtroende
Kostnad och Nytta
Data- insamling Angrepps- sätt
Uppsatsens trovärdighet Metod- diskussion
Kostnad Nytta Förtroende
Kostnad Reglering Förtroende
Kostnad och Nytta Nytta Uppkomst
& Syfte
Innehåll Sec.404
Innebörd Sec. 404
Berörda organ
Framtida forskning
Figur 1: Uppsatsen disposition (egen modell).
2 Sarbanes-Oxley Act och berörda organisationer
I detta kapitel görs en övergripande beskrivning av Sarbanes-Oxley Act. Här beskrivs hur och varför lagen tillkom under Uppkomst samt att syftet med införandet av Sarbanes-Oxley Act var att återställa investerarnas förtroende för aktiemarknaden. Därefter ges en kortare beskrivning om innebörden i Sec. 404 som berör företagets interna kontroll. Vidare beskrivs under Tillämpningsområde bland annat att lagen gäller alla företag som har inregistrerade värdepapper för handel på börser i USA och att lagen även gäller extraterritoriellt.
Avslutningsvis beskrivs kort den amerikanska tillsynsmyndigheten SEC, det övervakande samfundet PCAOB och organisationen COSO, som arbetar för att förbättra kvalitén på den finansiella rapporteringen.
2.1 Uppkomst och syfte
Sarbanes-Oxley Act är till stor del ett gemensamt upprättat verk av dess två upphovsmän - senator Paul Sarbanes och kongressmannen Michael Oxley, vilka akten också är uppkallad efter.
Lagen skrevs hastigt med anledning av den föregående tidens skandaler med redovisningsanknytning, och lagen förenade både demokrater och republikaner i Senaten (Svernlöv & Blomberg, 2003). Den 30 juli 2002 skrev president George W. Bush på lagförslaget och de skärpta reglerna var ett faktum. I ett uttalade i samband med påskriften av lagförslaget sade George W. Bush att detta var den största förändringen som skett för företagens del sedan president Franklin D. Roosevelts dagar (SEC:s webbsida, 2004). Syftet med införandet av SOX var att återställa investerarnas förtroende för aktiemarknaden efter de inträffade redovisningsskandalerna samt att garantera att företagets finansiella rapportering och övrig extern rapportering överresstämmer med verkligheten (Greene, 2002).
SEC:s nya regelverk baserat på SOX, medför ett antal förändringar för företagen. Nedan följer ett antal punkter som företaget måste utföra (Ramos, 2004a).
• Årlig rapportering av intern kontroll av den finansiella rapporteringen
• Kompletterande kvartalsrapportering
• Uppförandet av revisionskommitté
• Ledningens ansvarsförbindelse
• Dokumentation av processer
2.2 Innehåll
Akten består av elva delar, med underliggande sektioner. Sec 404 behandlar intern kontroll och är den del av lagen som vi har valt att fokusera på, varför vi främst beskriver den delen under detta kapitel. Hela lagen kan sägas agera inom fyra huvudområden: strängare krav på företagens redovisning, högre krav på revisorns oberoende, krav på interna strukturer och strängare straff för brott mot lagen (Greene, 2002).
2.3 Sec. 404 översatt i korthet
Titeln på Sec. 404 är “Management Assessment of Internal Controls” (Företagsledningens utvärdering av den interna kontrollen) och nedan följer en översättning till svenska i korthet.
Baserat på Securities Exchange Act från 1934 skall SEC föreskriva regler för företagen angående årlig rapportering av den interna kontrollen.
Rapporten skall dels fastställa ledningens ansvar när det gäller att etablera och vidmakthålla en adekvat internkontrollstruktur och processer för finansiella rapporter, och dels, vid bokslutet,
innehålla en utvärdering av effektiviteten av internkontrollstrukturen och procedurerna för finansiell rapportering.
Med hänsyn tagen till den internkontrollutvärdering som nämns ovan skall varje registrerad allmän revisionsbyrå, som färdigställer eller utfärdar en revisionsberättelse för ett företag, bevittna och avge rapport om den utvärdering som är gjord av företagets ledning. Denna bevittning skall göras i överensstämmelse med de standards som är utfärdade av PCAOB. (SEC webbsida, 2004)
.
2.4 Innebörd Sec. 404
Sec. 404 behandlar intern kontroll, vilket är den process inom ett företag som via styrelsen, ledningen och annan personal ser till att företaget agerar framgångsrikt (Green, 2004).
Hanteringen av den interna kontrollen kan delas in i tre kategorier (Ibid.)
• Effektivitet och operativ prestationsförmåga
• Tillförlitlighet inom finansiell rapportering
• Uppfyllelsegrad mot gällande lagar och regler
Den första kategorin handhar ett företags grundläggande verksamhetsmål, inklusive prestanda och lönsamhetsmål samt säkring av resurser. Den andra behandlar framtagandet av tillförlitlig, publicerad, finansiell rapportering, inklusive provisorisk eller utvald finansiell data erhållen ur sådan rapportering, som till exempel lönehandlingar. Den tredje kategorin handlar om att foga sig efter de lagar och regler som företaget lyder under.
U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) definierar Internal Control som intern kontroll över finansiell rapportering. I praktiken innebär detta att den interna kontrollen lyfts fram i fokus och krav ställs på att fastställa, dokumentera och utvärdera processer. Processer som vanligtvis inkluderas i arbetet är inköp, lön, produktion, intäktscykeln, bokslut och rapportering. Lagen gör CEO och CFO uttryckligen ansvariga för att detta arbete sker, samt att effektiviteten årligen kontrolleras inom den interna kontrollen genom finansiell rapportering och upplysningar. SOX Sec. 404 ställer krav på att CEO och CFO utvärderar samt rapporterar om effektiviteten i den interna kontrollen kvartalsvis och i företagets årsredovisningen ska fjärde kvartalets rapport inkluderas (Ramos, 2004a). Dessutom måste företagets oberoende revisor utfärda en separat rapport där han bevittnar ledningens försäkran om att interna kontrollen och procedurerna för finansiell rapportering gjorts på bästa sätt (Greene, 2003).
Implementeringen av SOX innefattar en strukturerad ansats till utvärdering av internkontroll och består av ett antal faser som börjar med planering och avslutas med rapportering, där CEO och CFO tillsammans med företagets revisionsbyrå avger en rapport med godkännande av SOX – processen (Ramos, 2004a). De föreslagna faserna vid en SOX - anpassning är:
• Planering
• Identifiering av viktiga kontroller
• Säkerställning av dokumentationen kring de viktiga kontrollerna
• Utvärdering av kontrollens design
• Utvärdering av kontrollernas operativa effektivitet
• Rapportering
2.5 Tillämpningsområde
Om ett bolag skall anses omfattas av lagens bestämmelser eller inte beror på vilka företag som är att anse som emittenter (på engelska: issuer) enligt amerikansk värdepapperslagstiftning (Securities Exchange Act of 1934 och Securities Act of 1933). Kraftigt förenklat innebär det att alla bolag oavsett nationalitet som har inregistrerat aktier eller American Depository Receipts (ADR) för handel på börser, eller marknadsplatser som har för avsikt att erbjuda värdepapper för spridning till en bredare krets, i USA omfattas av lagens bestämmelser (Svernlöv & Blomberg, 2003). Tidigare har amerikansk värdepapperslagstiftning ofta innehållit undantag för utländska bolag, vilket Sarbanes-Oxley Act alltså inte gör. Att lagen sträcker sig extraterritoriellt och därmed inte stannar vid USA:s nationsgränser är mycket kontroversiellt och har lett till het debatt både i USA och inom EU (Ibid.).
2.6 SEC
SEC är en amerikansk myndighet vars huvudintresse är att skydda investerarna och upprätthålla förtroendet för aktiemarknaden. Amerikanska lagar och regler bygger på det faktum att alla investerare ska ha tillgång till vissa grundläggande fakta om investeringsobjekt för att underlätta vid beslut om aktiehandel. För att uppnå detta kräver SEC att noterade företag ska förse allmänheten med meningsfulla finansiella rapporter samt övrig information. Detta ska ske i enlighet med de tillämpningsföreskrifter, Final Rules, som SEC givit ut kopplat till bestämmelserna i SOX (SEC:s webbsida, 2004). SEC är den amerikanska motsvarigheten till svenska Finansinspektionen och har bland annat i uppgift att övervaka tillsynsorget PCAOB.
2.7 PCAOB
I samband med införandet av akten bildades ett privat samfund (SOX Sec. 101) - The Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB). PCAOB är ett icke vinstdrivande företag med stora befogenheter avseende undersökande och kontroll av efterlevnad av akten. PCAOB övervakar de revisionsföretag som arbetar åt noterade företag för att bevaka investerarnas och även allmänhetens intressen i framtagandet av informativa, rättvisande och oberoende revisionsrapporter (PCAOB webbsida, 2004). Arbetet består av att utföra inspektioner och undersökningar av de företag som berörs av akten. PCAOB har dessutom rätt att utdela disciplinära åtgärder och sanktioner då det är befogat (SOX Sec. 101(c)). Vidare ska de utarbeta etik- och kvalitetsregler samt standarder för revision.
2.8 COSO
The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) är en frivillig organisation inom den amerikanska privata sektorn som arbetar med att förbättra kvalitén på den finansiella rapporteringen genom företagsetik, effektiv intern kontroll och företagsstyrning (COSO:s webbsida, 2004). 1992 publicerade COSO Internal Control – Integrated Framework, vilket är ett ramverk för att etablera internkontrollsystem och avgöra deras effektivitet. Enligt denna skrift definieras intern kontroll som en process ämnad för att tillhandahålla rimlig försäkran om måluppfyllelse, inom följande kategorier: operationell effektivitet, tillförlitlighet i den finansiella rapporteringen samt uppfyllelse av relevanta lagar och regler. Inom ramverket består intern kontroll av följande fem relaterade komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation, samt övervakning.
2.9 Sammanfattning Sarbanes-Oxley Act
I detta kapitel gjordes en övergripande beskrivning av Sarbanes-Oxley Act. Vi beskrev hur och varför lagen tillkom och att syftet med införandet av SOX var att återställa investerarnas förtroende för aktiemarknaden. Därefter gavs en kortare beskrivning om innebörden i Sec.404, vilken berör företagets interna kontroll. Vidare nämndes att lagen gäller alla företag som har inregistrerade värdepapper för handel på börser i USA och att lagen även gäller extraterritoriellt.
Avslutningsvis beskrivs kort den amerikanska tillsynsmyndigheten SEC, det övervakande samfundet PCAOB och organisationen COSO, som arbetar för att förbättra kvalitén på den finansiella rapporteringen. I det kommande kapitlet kommer uppsatsens teoretiska referensram att beskrivas, där framförallt förtroende samt kostnad och nytta behandlas.
3 Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras tankar och teorier ur tidigare forskning som ligger till grund för det undersökta området kring Sarbanes-Oxley Act kopplat till uppsatsen frågeställning om förtroende samt kostnad och nytta. Detta utgör den teoretiska referensram utifrån vilken vår analys av empirin senare baseras. Här presenteras två modeller för förtroende, en med anknytning till investerarens förtroende för företaget och en om individuellt förtroende.
Respondenternas svar kom ofta in på individnivå när det gällde förtroende, till exempel avseende CEO och CFO:s påskrift om att god intern kontroll föreligger i enlighet med föreskrifterna i SOX. Vidare presenteras kortfattat ett avsnitt om reglering och ett om restriktionen kostnad och nytta i redovisningens kvalitativa egenskaper.
3.1 Förtroende
Förtroende är att lita på någon eller något i situationer som präglas av osäkerhet (Jacobsen &
Thorsvik, 2002). Förtroende för en person är en förväntan om att personen skall handla i enlighet med de normer som normalt är accepterade i den sociala grupp som vederbörande är medlem av.
Om man har förtroende för att någon ska handla på ett bestämt sätt känner man inte behov av ytterliggare informationer. Kostnaden för att skaffa information samt att mäta och kontrollera om olika aktörer (anställda, underleverantörer, grossister och andra) faktiskt gör det de ska är ofta hög. Därför har organisationer starka incitament att bygga upp ömsesidigt förtroende i förhållandet till olika intressentgrupper. Förtroendet kan därför fungera som en
”lågkostnadskontroll” och kostnadseffektivt ersätta administrativ kontroll och styrning (Ibid.).
Förtroende mellan berörda parter är en förutsättning som utgör en nödvändig grund i en beroenderelation och vars vikt har vuxit i takt med de senaste decenniernas ökade utveckling av tvärfunktionella företagsrelationer, diverse allianser och ett allt mer komplext affärsnätverk (DiPiazza & Eccles, 2003). Ökad mångfald och komplexitet i näringslivet medför att individer med skilda bakgrunder, kunskaper och erfarenheter i utökad grad måste samverka med varandra genom att dela kunskap, beslutsfattande och belöningar mellan varandra. Detta medför ett ökat behov av förtroende parterna emellan (Winborg, 2000).
3.1.1 Företagsförtroende
Allt fler tycks mena att de effektivaste organisationerna bygger sin ledning på en gemensam uppsättning förtroendeskapande värderingar och normer, inte på användning av traditionella byråkratiskt-administrativa styrmedel (Jacobsen & Thorsvik, 2002). Effektiviteten på den globala kapitalmarknaden är beroende av allmänhetens/marknadens förtroende och förtroende är beroende av lämplig tillgänglighet av fullständig, relevant och tillförlitlig information, uttryckt i ett ord beror den på lämplig nivå av insikt (DiPiazza & Eccles, 2003), vilket ligger till grund för parternas agerande.
Nedan presenteras en förtroendemodell för företag framtagen av Ryan & Buchholz (2001) som även består av risk, vilken är en naturlig del i sammanhanget eftersom behovet av förtroende inte existerar utan risk (Ibid.). SOX är framtagen för att stärka investerarnas förtroende för företaget och vi anser att modellen på ett överskådligt sätt beskriver situationen kring investerarens förtroende för företaget. För att underlätta för läsarens allmänna förståelse illustreras och beskrivs förtroendemodellen nedan ruta för ruta.
Den första komponenten i modellen ovan (figur 2) är den uppfattade investeringssituation som investerare överväger (ruta 1). Beroende av nivån på intresse, informationssökningsförmåga, tillgång till information samt förmåga och villighet att spendera tid och kraft, samlar investerare in en viss mängd data om ett företag. Vägda mot bakgrund av faktorer som ekonomiskt välstånd och globala situationer skapar sig sedan potentiella investerare en bild av investeringssituationen.
En investerare har också med sig en personlig nivå av förtroende för människans natur och marknadens effektivitet. Denna individuella skillnadsvariabel (IDV) kallas inom området för generaliserad förtroendenivå (ruta 2) och påverkar investerarens bedömning av en företagsledares plikttrogenhet när det gäller att bevaka investerarens intressen. Slutsatsen som investerare drar utifrån den ursprungliga investeringssituationen kombinerat med deras generaliserade förtroendenivå ger deras situationella förtroendenivå (ruta 3).
Nästa steg är baserat på det faktum att förtroende fordrar en viss mängd risk. Utan risk är förtroende inte nödvändigt. I modellen leder investerares situationella förtroendenivå direkt till den mängd risk de uppfattar i affärssituationen (ruta 4), vilket kombinerat med förväntad avkastning (ruta 6), påverkar deras affärsbeteende (ruta 7). Denna kompromiss mellan risk och avkastning är grundläggande för finansiella experter när det gäller att förstå en investerares beteende. En andra individuell skillnadsvariabel kommer in i bilden vid det här stadiet, nämligen investerares olika benägenhet att ta risk (ruta 5). Sedan jämför investerare deras personliga riskbenägenhet med den mängd risk de bedömer ingår i affärssituationen för att sedan komma fram till ett investeringsbeslut.
Steget därefter, investeringens resultat (ruta 8), innefattar mer än bara en finansiell avkastning på investeringen. Då ekonomiska beslut även innehåller moraliska aspekter överväger investerare både ekonomiska och etiska angelägenheter när de fattar investeringsbeslut. Slutligen innehåller modellen en återkopplingsslinga. Resultatet från en viss investeringssituation kan leda till ökad eller minskad situationell förtroendenivå inför kommande affärer. Samtidigt kan upprepade, oförändrade resultat som inte stämmer med individernas förtroende för den mänskliga naturen
IDV = individual difference variable Generalized
Trust Level
(IDV)
Perceived Initial Investment
Situation
Perceived Risk
Situational TrustLevel
Risktaking Propensity
(IDV)
Investment Outcome Trading
Behavior Expected Return
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7. 8.
Figur 2: Förtroende och riskmodell investerarperspektiv (A Trust /Risk Model of Shareholder Behavior, Ryan & Buchholtz, 2001, sid. 180).
eller marknaden påverka deras generaliserade förtroendenivå. Liksom vid generaliserat förtroende kan historiska mönster från lyckade och misslyckade investeringar även så småningom ändra en individs benägenhet att ta risker.
3.1.2 Personligt förtroende
Personligt förtroende behandlas i studien eftersom det ur investerarens perspektiv och bild av företaget ingår huruvida företagets anställda, i egenskap av företagets företrädare, uppträder på ett korrekt sätt. Åtskilliga förtroendeuppbyggandefaktorer har genom tiderna lagts fram av olika forskare (Mayer et al., 1995). Personligt förtroende anses baseras på en individs personliga egenskaper som kompetens, utbildning och motivation. För att kunna skapa förståelse för begreppet förtroende är det viktigt att få insikt om varför vissa egenskaper och händelser hos en individ gör att denne skapar förtroende i högre eller lägre grad. Mayer et al. har gjort studier och sammanställningar av tidigare forskning och litteratur. Där har de funnit tre utmärkande drag som förekommer återkommande i förtroendesammanhang, nämligen Förmåga, Välvilja och Integritet.
Vart och en av dessa faktorer bidrar till ett unikt perspektiv att se på en individ som inger förtroende (Ibid.). Graden av förtroende för individen påverkas sedan i sin tur av individens benägenhet inför dessa faktorer. Det faktum att SOX Sec. 404 även till viss del berör personliga individers agerande anser vi gör att denna modell över personligt förtroende även är applicerbar i detta sammanhang. Nedan illustreras och beskrivs Mayer et al.:s modell över personligt förtroende samt de komponenter den byggs upp av.
Ability
Ability (förmåga) beskrivs i modellen som en samling av de färdigheter, kompetens och egenskaper som möjliggör för en part att inneha inflytande över ett specifikt område. Området förmåga är speciellt så till vida att en individs förmåga kan växla beroende på specifikt område.
Detta innebär att en individ kan ha hög kompetens med ett stort förtroende i en situation, men ha mindre lämpade egenskaper för en annan situation. Om en ledare skall kunna inge förtroende hos de anställda måste personen i fråga upplevas ha kunskaper och egenskaper som skapar en skillnad dem emellan. Då en individ uppfattas kunna lösa ett specifikt problem, har denne troligen lyckats
Figur 3: Modell personligt förtroende (Proposed Model of Trust, Mayer, Davis & Schoorman, 1995, sid. 715).
skapat mer förtroende än en individ som i en liknande situation anses var mindre kompetent. Ett stort antal teoretiker har diskuterat begreppet förmåga i anknytning till förtroende och kommit fram till att förmåga är en mycket väsentlig del vid skapandet av förtroende.
Benevolence
Begreppet benevolence (välvilja) fokuserar främst på den specifika relationen mellan den som skapar förtroende och den som hyser förtroende. Välvilja beskrivs vidare som en positiv anpassning av den part som skall inge förtroende mot den part som skall hysa förtroende för den andre. Enligt Mayer et al. har ett flertal snarlika definitioner av välvilja omdiskuterats flitigt i litteraturen som en grund för förtroende. Farhågor har förts fram att det finns en risk att den som inger förtroende kan tänkas prioritera företagets mål framför individuella mål.
Integrity
Förhållandet mellan integrity (integritet) och förtroende involverar att den som hyser förtroende för någon har uppfattningen att denne anammat och håller fast vid ett antal principer som motsatta part accepterar. Om principerna inte anses som acceptabla kommer inte den som skall inge förtroende heller att inneha integritet. Några av de faktorer som förts fram i litteraturen som bidragande till att skapa integritet är kontinuitet i en individs tidigare handlingar, ärlighet/öppenhet och ett rättvist agerande i olika situationer. Vidare anses graden av integritet som individen besitter påverkas utifrån i vilken utsträckning individens handlingar stämmer överens med vad denne säger.
Trots att en individ kan anses ha hög integritet så kan denne eventuellt sakna kunskap och kapacitet för att vara en bra förebild. Med andra ord är enbart integritet eller välvilja inte tillräckligt för att skapa förtroende. En person anses som trovärdig om samtliga av modellens faktorer, förmåga, välvilja och integritet, är på en hög nivå hos den individ som skapar förtroende. Samtliga tre faktorer kan tänkas variera med tiden och förtroende skall ses som en sammanhängande enhet uppbyggd av dessa faktorers styrka. De tre egenskaperna är alla mycket viktiga. De kan variera oberoende av varandra, men anses för den sakens skull inte vara oberoende av varandra trots att de kan separeras. I modellen beskrivs dock förtroende för den som inger förtroende som en funktion av den upplevda förmågan, välviljan och integriteten som denne besitter.
Trustor´s Propensity
Enligt Mayer et al.:s föreslagna modell är det fler faktorer än de tre ovan nämnda som spelar in vid skapande av förtroende. Trustor´s Propensity (motpartens benägenhet) att hysa förtroende är även av stor vikt. En faktor som anses kunna inverka på graden av förtroende som en individ hyser för en annan är individens egna egenskaper. Det förekommer stora skillnader mellan individer huruvida de har förmågan att kunna lita på andra. Ständigt återkommer författarna till att det i grunden handlar om villigheten hos en part att förlita sig på andra. Det framhålls att människor skiljer avsevärt i sin inneboende benägenhet att hysa förtroende för andra. Benägenhet beskrivs som den generella villigheten till förtroende för andra. Det faktum att individer har olika personligheter, erfarenheter och kulturella bakgrunder gör enligt Mayer et al. att benägenhet till förtroende varierar kraftigt individer emellan. Motsatta förhållandet beskrivs av författarna, där den ena ytterligheten är i modellen så kallad ”blind trust”. Därmed avses att vissa individer i många situationer, oavsett omständigheter, alltid litar på andra människor. Den andra ytterligheten återfinns hos andra individer som aldrig hyser förtroende för andra parter oavsett omständighet.
Outcomes
Resonemanget hittills har beskrivit förtroende vid en viss tidpunkt. För att få en mer komplett förståelse av förtroende är det viktigt att ta hänsyn till en relations långsiktiga utveckling och
outcomes (utfall) enligt Mayer et al. Delvis kan graden av förtroende i en relation bero på hur parterna påverkar varandra över en längre tidsperiod. Processen där förtroende utvecklas och skapas påverkas av ett flertal faktorer. Forskare har jämfört förtroendeskapande med en spelteori där ett gott rykte skapas från ett mönster av tidigare beteende. När en individ bemöts av samarbete från andra partnern utvecklas ett tycke för motparten som medför ökade möjligheter för båda parter att skapa en förtroendefull relation. En individ som har förtroende för en annan individ tar en risk i sitt agerande som kan leda till ett positivt resultat. Likaså kan uppfattningen av den individ som inger förtroende minska när denne tar ofördelaktiga beslut som leder till ett mindre positivt resultat. Resultatet av en förtroenderelation och de inblandade parternas agerande anses leda till en uppdatering avseende förmåga, välvilja och integritet.
Risk
I Mayer et al.:s modell är risk ytterligare en komponent i diskussionen kring förtroende. Det är nödvändigt att utsätta sig för en risk i samband med att någon inleder en förtroenderelation.
Förtroende medför enligt författarna att en villighet till ett risktagande i en relation, samt typen av risk, är beroende av den specifika relationen. Behovet av förtroende är enbart av vikt i riskfyllda situationer.
3.2 Reglering
Reglering har bland annat uppkommit eftersom förtroende aktörer emellan inte fungerar som ensam mekanism att förlita sig på i affärssammanhang. Enligt svenska nationalencyklopedin (Nationalencyklopedin, 2005) är reglering en mängd föreskrifter som staten utfärdar i syfte att påverka ekonomin i önskad riktning. Sarbanes-Oxley lagen reglerar företagets förfarande kring redovisad information. Redovisning beskrivs som processen att identifiera, mäta och kommunicera ekonomisk information för att underlätta vid bedömningar och beslut för användaren av informationen (Nobes & Alexander, 2002). Redovisning kan regleras på olika sätt.
Bland annat kan regleringen påverkas av marknaden, av riksdag/regering som kan ge ut lagar eller förordningar, av aktiemarknaden, av redovisningsprofessionen eller av kommittéer med medlemmar från stora företag (Ibid.). Marknadsreglering och statlig reglering anses vara två ytterligheter av reglering. Ingen av dessa extrema varianter anses ensam vara konsistent med moderna kapitalbaserade ekonomier, varför kombinationer av regleringsansatser är vanliga (Ibid.). Med reglering följer mycket arbete för företagen i form av anpassning till lagkraven, vilket är resurskrävande. Att ta fram information är inte gratis och ett lämpligt avvägande mellan kostnad och nytta är rimligt. Vad som läggs i begreppen nytta och kostnad förtydligas i nästkommande stycken.
3.3 Kostnad och Nytta
Begreppet cost–benefit-analys (av eng. cost 'kostnad' och benefit 'fördel', 'nytta'), är en allmänt använd teknik för att belysa önskvärdheten av olika projekt. Den har sina rötter i den nationalekonomiska välfärdsteorin (NE:s webbsida, 2004). I uppsatsen används vidare de svenska begreppen.
3.3.1 Nytta
Med nytta avses något som har god effekt på längre sikt, eller ekonomisk fördel och avser därmed någonting som är berörd part till godo (Lexin webbsida, 2004). Även i FARs Engelska ordbok (2001) likställs nytta med fördel, förmån eller understöd. I ordet nytta i denna studie lägger vi de positiva effekter, det vill säga de fördelar som följer av en SOX anpassning och därmed avses ekonomisk fördel. En del av ekonomisk nytta kan uttryckas i effektivitet. En grundtanke inom nationalekonomi är att eftersom resurser är knappa, så ska de användas så effektivt som möjligt. Effektiviteten är därför ett mål som ekonomerna gärna ställer i förgrunden (Anderson & Ohlsson, 1999).
3.3.2 Kostnad
Begreppet kostnad avser utgift eller omkostnad (Lexin webbsida, 2004). Bokföringsmässigt anses kostnader vara anskaffningsvärdet på de resurser företaget förbrukar under en viss period (Thomasson et al., 2002). Med kostad på kalkylmässiga grunder avses värdet, vanligen uttryckt i finansiella termer, på de resursförbrukningar eller de uppoffringar som krävs för att kunna producera varor och tjänster (Ax et al., 2003). Med kostnad i denna uppsats avses uppgivande av ekonomisk fördel. Redovisningens syfte är att rapportera ekonomisk data till företagets externa och interna intressenter. Detta medför en kostnad. Kostnadssidan för redovisning består av kostnaden för att producera, kommunicera och använda redovisningsinformation (Smith, 2000).
Olika typer av kostnader beskrivs i litteraturen. Direkt kostnad avser en kostnad som kan identifieras och kopplas till ett speciellt kostnadsobjekt. Dess motsats kan sägas vara indirekt kostnad som inte kan identifieras till ett speciellt kostnadsobjekt. Alternativkostnad kan sägas mäta det alternativ som går förlorat i och med att ett annat alternativ väljs. Sunk cost avser en engångskostnad av icke återvinningsbar karaktär (Ax et al., 2003).
3.3.3 Kostnad och Nytta
Inom redovisningen har externa och interna användare ett visst informationsbehov från ett företag (Ax et al., 2003). Till följd av detta har det skapats ett antal krav på redovisningens kvalitativa egenskaper (Smith, 2000). Utöver egenskaper som relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet, så redogör Smith också för restriktionen kostnad och nytta. Innebördsmässigt avser detta att kostnaden för informationsframtagningen aldrig får överstiga nyttan den medför, vilket är en svår bedömning då parametrarna inte är konkreta. Därmed finns en risk att bedömningar av kostnad och nytta görs på subjektiva grunder.
International Accounting Standards Board (IASB, 2001) anser att balansen mellan kostnad och nytta snarare är en genomgripande restriktion än ett kvalitativt drag. Den nytta som erhålls från informationsframtagningen skall överstiga kostnaden för att tillhandahålla denna. Utvärderingen av nyttan och kostnaden är dock huvudsakligen en kritisk process. Dessutom drabbar kostnaderna inte nödvändigtvis de användare som åtnjuter nyttan. Nytta kan också åtnjutas av andra användare än de som informationen är framtagen för. Till exempel kan tillhandahållande av ytterliggare information till långivare minska lånekostnaderna för ett företag. Av denna anledning är det svårt att tillämpa ett kostnad-nyttaangrepp vid varje specifikt fall. Ändå bör speciellt upprättare av standarder, men även upprättare och användare av bokslut, vara medvetna om denna restriktion.
Enligt Financial Accounting Standards Board (FASB):s Mission Statement:s (1973) föreskrifter skall det endast offentliggöras standards när den förväntade nyttan överskrider den uppfattade kostnaden. Emedan pålitlig, kvantitativ kostnad-nyttakalkylering sällan är möjlig, strävar FASB efter att säkerställa att en föreslagen standard kommer att möta ett specifikt behov och att
kostnaden som den medför, jämfört med möjliga alternativ, är rättfärdigad i relation till den sammanlagda nyttan.
Det skall dock understrykas att definitionerna ovan av kostnad och nytta representerar den internationella redovisningsprofessionens uppfattning om redovisningens regler. I förlängningen verkar det dock rimligt att referera till dessa restriktioner kring standardisering, som ett ramverk för att utvärdera statliga lagar så som till exempel SOX, eftersom dessa huvudsakligen är skrivna med samma generella syfte som redovisningsregler; nämligen för att gynna relevant och tillförlitlig finansiell rapportering.
3.4 Sammanfattning Teoretisk referensram
I detta kapitel presenterades tankar och teorier ur tidigare forskning som har berört aspekter kring Sarbanes-Oxley Act. Här beskrevs två modeller för förtroende, en med anknytning till
investerarens förtroende för företaget och en om individuellt förtroende. Respondenternas svar kom ofta in på individnivå när det gällde förtroende, till exempel CEO och CFO:s intygande om att god intern kontroll föreligger i enlighet SOX, varför det är relevant att i teorin ha med ett avsnitt och en modell kring personligt förtroende. Vidare presenterades kortfattat ett avsnitt om reglering och ett om restriktionen kostnad och nytta i redovisningens kvalitativa egenskaper.
Följande kapitel, Metod, kommer att behandla de metodmässiga val som har gjorts i studien.
4 Metod
I detta kapitel redovisas de metodmässiga val som gjordes under arbetets gång. Här beskrivs att en kvalitativ ansats användes med avseende på angreppssätt, materialinsamling, genomförande av intervjuer, bearbetning av resultat och tolkning. Därefter görs en källkritisk granskning samt en metoddiskussion där svagheter och styrkor med den valda metoden belyses samt några aspekter som kunde ha genomförts annorlunda framförs. Avslutningsvis behandlas begreppen validitets och reliabilitets förhållande till uppsatsen, för att klargöra uppsatsens trovärdighet.
4.1 Val av angreppssätt och metod
Det finns två vetenskapsteoretiska utgångspunkter, positivistisk och hermeneutisk (Halvorsen, 1992). Den positivistiska forskningen karaktäriseras av att genom ett naturvetenskapligt förhållningssätt mäta och beskriva verkligheten för att gärna finna generaliserbara kausalitetssamband (Lundahl & Skärvad, 1999). Hermeneutiska studier utgår istället från vad människor sagt, skrivit, tänkt och gjort samt resultatet av människors beslut och handlingar (Ibid.). Den hermeneutiska tolkningens syfte är att vinna en giltig och gemensam förståelse av en situations mening (Kvale, 1996). Forskningen som ligger till grund för denna studie var av den hermeneutiska inriktningen eftersom vår strävan var att få en helhetsbild och insikt i den undersökta situationen. En tolkningsmetod är den hermeneutiska spiralen där ett varv i spiralen inleds med den förförståelse forskarna har. Utefter den förförståelsen formulerar forskaren intressanta problem, frågor och idéer med vars hjälp en dialog inleds med undersökningsmaterialet (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1999). Dialogen behöver inte självklart endast ske med fysiska personer utan kan även ske med böcker, bilder eller observationer. Utefter den tolkning av dialogen som görs av forskaren får denne även en ökad förståelse som leder till nya frågor och ny dialog (Ibid.). Vi anser att vi cirkulerade ett par varv i denna spiral, illustrerad nedan i figur 4, såväl under vår initiala litteraturstudie som mellan intervjutillfällena, eftersom dessa efter tolkning har givit oss ny förståelse kring det studerade ämnet.
Figur 4: Hermeneutisk spiral (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1999, sid. 220).
