Irrationellt beteende på Stockholmsbörsen: En studie om alfabetiskt bias

(1)

Irrationellt beteende på Stockholmsbörsen

En studie om alfabetiskt bias

Irrational behavior on the Stockholm Stock Exchange

A study about alphabetical bias

Kandidatuppsats 15 hp

Kandidatprogram i Företagsekonomi Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet

VT 2018

Datum för inlämning: 2018-05-30

(2)

Sammanfattning

I allmänhet anges merparten av aktielistor i alfabetisk ordning. Tidigare studier har visat att investerare tenderar att handla aktier som hamnar tidigt i aktielistan mer frekvent än aktie som förekommer sent i aktielistan. Forskning inom psykologi föreslår att individer som möter ett stort antal alternativ försöker hitta genvägar för att underlätta beslutsfattandet. Det leder till irrationellt beteende hos investeraren där den letar efter första acceptabla alternativet istället för att bearbeta all tillgänglig information som berör aktier i aktielistan. Därför när investeraren söker igenom aktielistan i alfabetisk ordning uppifrån och ner har tidigt placerade aktier större chans att bli valda. Vi kommer i denna uppsats undersöka om det finns ”alfabetiskt bias” på Stockholmsbörsen. Studien undersöker om det finns ett samband mellan aktiens placering i aktielistan och aktieomsättningshastighet eller Tobins Q. Vi undersöker också om det finns skillnad i marknadsvärde och namnflyt mellan aktier som förekommer tidigt på aktielistan och aktier som står sent på listan.

Resultatet från studien har visat att aktier som kommer tidigt i aktielistan handlas mer frekvent (aktieomsättningshastighet) och erhåller högre Tobins Q än aktier som förekommer senare i aktielistan. Vidare visade vår undersökning att det inte finns skillnad i marknadsvärde eller namnflyt mellan tidigt och sent placerade aktier. Det innebär att det finns belägg för att aktielistor i alfabetisk ordning bidrar till

irrationellt beteende hos investerare på Stockholmsbörsen.

Nyckelord: Alfabetiskt bias, Aktieomsättningshastighet, Namnflyt, Stockholmsbörsen, Tobins Q.

(3)

Abstract

In general, stock information is presented in alphabetical order by company name or ticker symbol. Previous studies have shown that investors tend to trade stocks that fall early in the stock list more frequently than stocks that are late in the stock list.

Research in psychology suggests that individuals encountering a large number of options try to find shortcuts to facilitate decision making. This leads to irrational behavior, where investor is looking for the first acceptable alternative instead of processing all available information relative to shares in the stock list. Therefore, when the investor searches through stock list from top to bottom, early stocks have a greater chance of being selected. This study will investigate whether there is

"alphabetical bias" on the Stockholm Stock Exchange. The study investigates whether there is a correlation between the stock's placement in the stock list and the stock turnover rate or Tobins Q. We also investigate whether there is a difference in market value and name fluency between shares that are listed early on the stock list and stocks that are presented late on the list.

The result of the study has shown that stocks placed early in the stock list are traded more frequently (share turnover rate) and receive higher Tobins Q than shares that appear later in the stock list. Furthermore, our survey shows that there is no difference in market value or name fluency between early and late stocks. This means there is evidence that stock lists in alphabetical order contribute to irrational behavior among investors on the Stockholm Stock Exchange.

Keywords: Alphabetic bias, Stock turnover ratio, Fluency, Stockholm Stock Exchange, Tobins Q.

(4)

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problematisering ... 2

1.3 Syfte ... 3

1.4 Hypotesformulering ... 3

1.5 Disposition ... 3

2 Tidigare studier ... 4

2.1 Alfabetiskt bias ... 4

2.2 Namnflyt (Fluency) ... 5

2.3 Rationellt beteende ... 5

2.4 Tillfredsställande och oförändrat tillstånd (Satisficing and status quo bias) .... 6

2.5 Effektiva marknadshypotesen (EMH)... 6

3 Data och metod ... 7

3.1 Variabler ... 7

3.1.1 Definition av variabler ... 8

3.2 Data ... 8

3.3 Behandling av datamaterial ... 9

3.4 Univariat och Multivariat analys ... 9

4 Resultat ... 10

4.1 Deskriptiv statistik ... 10

4.2 Korrelation ... 11

4.3 Univariat analys ... 12

4.4 Multivariatanalys ... 18

5 Slutsats ... 23

5.1 Förslag till vidare studier ... 24

Källförteckning ... 25

Appendix ... 27

(5)

1 Introduktion

1.1 Bakgrund

Tidigare studier inom finansiell ekonomi har bevisat förekomst av alfabetiskt bias på aktiemarknaden och att aktielistor med alfabetisk ordning har ekonomiska konsekvenser för finansiella beslutsfattare. Enligt Itzkowitz, Itzkowitz och Rothbort (2015) gäller att bolag vars första bokstav som börjar på A, B eller C har en större chans att bli valda då investeraren inte hinner läsa igenom hela listan utan nöjer sig med en liten del av dessa aktier. Jacobs och Hillerts (2015) undersökning visade att aktier som anges i alfabetisk ordning, har högre aktieomsättning och likvida medel om de ligger tidigt i aktielistan än i slutet av listan. Itzkowitz et al. (2015) studie visade att tidigt placerade aktier har tendens att handlas mer frekvent på aktiemarknaden och har högre bolagsvärde jämfört med aktier som förekommer senare på listan. Det finns flera förklaringar till varför alfabetiskt bias förekommer i olika sammanhang. Forskning inom psykologi indikerar att alfabetiskt bias huvudsakligen beror på hur individer tolkar och bearbetar

information (Itzkowitz et al. 2015). När individer möter en stor mängd information som måste bearbetas, ökar benägenheten att hitta genvägar eftersom individens kognitiva förmåga är begränsad (Simon, 1957).

Innan investeraren fattar beslut om vilka aktier som ska köpas eller säljas, utsätts de för en stor mängd information. Hur informationen tolkas och bearbetas kan påverka bolag på aktiemarknaden. Vid sökning av information på olika webbplatser, sammanförs listor på aktier i alfabetisk ordning. Således läser investeraren listan i bokstavsordning.

Beroende på vilken börs investeringen sker i, varierar antal aktier som ska undersökas.

Varje aktie innehåller en stor mängd information med ett stort antal variabler och nyckeltal som måste undersökas innan investeraren fattar beslut. Enligt Banz (1981) tenderar investeraren att välja bolag med mycket tillgänglig information, vilket ofta är de större bolagen. På grund av den begränsade kognitiva förmågan hos individer, och de omfattande alternativen förekommer sällan en fullständig undersökning. Det leder till att beslutsfattare försöker hitta genvägar och effektivare sätt att bearbeta information, som förenklar beslutsprocessen istället för att använda den fullständiga informationen.

Itzkowitz et al. (2015) beskriver två mönsterbeteende som bidrar till den alfabetiska bias effekten: tillfredsställande (satisficing) och oförändrat tillstånd (status quo). Forskning inom psykologi och ekonomi visar att om en individ ställs inför ett stort antal alternativ med olika attribut, kommer individen att välja det första godtagbara alternativet. Även om ett bättre alternativ kan hittas, ifall individen fortsätter sökningen. Dean (2008) beskriver status quo effekt som en kognitiv störning hos individer, vilket förklarar att individen prefererar att undvika ta ställning till förändring. Det innebär att det första

“accepterade” alternativet är individens status quo och det mest önskvärda valet, och att flytta sig ifrån denna status quo innebär osäkerhet och osäkerhet tolkas av hjärnan som förlust. Därför tenderar investeraren att välja det första alternativet som de nöjer sig med. När investeraren behandlar aktielistan är sannolikheten således större att de väljer aktier som anges i början än de som förekommer längre ner.

(6)

Det finns flera delvis sammanhängande mekanismer genom vilka aktier som anges tidigt i alfabetet kan leda till bättre finansiella resultat. Enligt Barber och Odean (2008) har mer synliga bolag större chans att bli utvalda för handel av investeraren. Jacobs och Hillert (2015) förklarar att bolag som är placerade tidigt i en alfabetisk lista är mer synliga och kommer sannolikt att få mer uppmärksamhet, vilket i sin tur stimulerar handelsvolym och likviditet. Den ökade synligheten omvandlas till en känsla av förtrogenhet, vilket leder till att investeraren får en uppfattning av högre kunskap om bolaget och väljer därför att investera i den. Även om det inte finns någon effekt från synlighet eller igenkännande, spelar alfabetiskt bias en viktig roll i beslut om vilka bolag beslutsfattare ska investera i. Med största sannolikhet kommer intressenter vid bearbetning av aktielistan inte att nå botten av listan, på grund av tidsbrist, minskat intresse eller slut på kapital (Jacobson och Hillert, 2015).

1.2 Problematisering

Det finns cirka 300 noterade bolag på Stockholmsbörsen, och för varje aktie finns det stor mängd information som måste bearbetas, information som aktiepris, volatilitet, utdelning etc. Det skapar svårighet för investeraren vid val av vilken aktie som de ska investera i.

Listan på aktier är vanligtvis uppställd i bokstavsordning. Att bläddra igenom listan från början är ett naturligt mänskligt beteende enligt Jacob och Hillert (2015). Helst ska en investerare undersöka all tillgänglig information för att hitta det bästa

investeringsalternativet, men individens kognitiva förmåga att bearbeta information är begränsad. Det gör att investeraren söker genvägar som förenklar beslutsfattandet.

Investeraren väljer att upphöra informationssökningen, när den känner att ett antal aktier som uppfyller behovet är påträffat. Itzkowitz et al. (2015) menar att när investeraren söker genom listan så kommer aktier, vars första bokstav börjar på A, B eller C, ha en större chans att bli valda då investeraren inte hinner läsa igenom hela listan utan nöjer sig med en liten del av dessa aktier. Författarna fortsätter med att förklara att tidiga placerade aktier har en högre omsättning och volymhandel än sent placerade aktier. De fann att aktier som kommer tidigt i alfabetet har 1,7 % högre aktieomsättning än de aktier som kommer senare i alfabetet (Itzkowitz et al. 2015).

Konsekvensen av alfabetiskt bias är att aktielistor som är sorterade i alfabetsordning leder till irrationellt beteende hos investeraren och ineffektiv placering.

(7)

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka om aktier som är placerade i början av en aktielista som är i alfabetisk ordning har högre aktieomsättningshastighet än aktier som

förkommer i slutet.

1.4 Hypotesformulering

Studien undersöker alfabetiskt bias på Stockholmsbörsen. Med utgångspunkt av en tidigare studie gjorts av Itzkowitz et al. (2015), där de undersökte om placeringen av aktier påverkar ett företags aktieomsättningshastighet och Tobins Q på den amerikanska börsen. Följande hypoteser kommer vi att testa när vi undersöker om alfabetiskt bias förekommer på Stockholmsbörsen;

𝐻₀: Tidigt placerade aktier i aktielistan erhåller inte högre aktieomsättningshastighet eller Tobins Q än sent placerade aktier.

𝐻₁: Tidigt placerade aktier i aktielistan erhåller högre aktieomsättningshastighet och Tobins Q än sent placerade aktier.

𝐻₂: Det finns ett negativt samband mellan ett företags aktieomsättningshastighet och företagets placering i en aktielista som är sorterad i bokstavsordning

𝐻₃: Det finns ett negativt samband mellan ett företags Tobins Q och företagets placering i en aktielista som är sorterad i bokstavsordning.

1.5 Disposition

Efter inledande kapitlet kommer kapitel 2 med tidigare studier presenteras därefter i kapitel 3 presenteras data och metod. Sedan analyseras resultat i kapitel 4, vidare kommer slutsats i det 5 kapitlet, där vi kommer presentera vilka slutsatser som kan dras från undersökningen.

(8)

2 Tidigare studier

2.1 Alfabetiskt bias

Alfabetiskt bias är inte begränsad till den akademiska världen, utan är något som vi utsätts för dagligen, men som inte uppmärksammas (Jacobs och Hillert, 2015). Idag finns det en omfattande mängd aktielistor i alfabetisk ordning, i olika tidningar, databaser, webbplatser etc. Med tanke på det stora antalet aktier möter investeraren ett sökproblem, vilket medför att turordnings effekter i finansiella beslut uppstår.

Enligt Jacobs och Hillert (2015) företag som står tidigt i aktielistan har högre chans att bli valda för handel och erhåller högre likviditet än aktier som står sent i listan.

Författarna förklarar vidare att aktier som är tidigt placerade på listan blir mer synliga och exponeras mer vilket kan stimulera handelsaktivitet och likviditet.

Även om det inte finns permanent synlighets effekt kan alfabetiskt bias påverka

investerarens beslut. Enligt Jacobs och Hillert (2015) finns det bakomliggande faktorer till varför investerare inte har insyn på aktier längre ner i listan. Enligt författarna kan dessa faktorer vara att kapitalet tar slut och investeraren inte har tid för att söka efter fler aktier eller att de nöjer sig med aktier som står i början av aktielistan. Även om

investeraren läser igenom hela aktielistan, föreslår den väldokumenterade

primacyeffekten (Carney och Banaji, 2012) att de föredrar tidigt placerade aktierna.

Investeraren kan även omedvetet associera de första aktierna i en aktielista med överlägsen kvalitet jämfört med aktier som förekommer senare (Ang, Chua och Jiang, 2010). Jacobs och Hillert (2015) påstår att de 5 % tidigt placerade företagen i olika aktielistor som är i alfabetisk ordning har cirka 12 % högre månadsomsättning och 13 % lägre Amihud (2002) likviditet förhållanden än företag i de lägsta 25 %.

Itzkowitz et al. (2015) hävdar att aktier som förekommer tidigt i aktielistan med alfabetisk ordning, har högre handelsaktivitet. Enligt författattarna finns det två beteende mönster som bidrar till denna effekt, satisficing och status quo bias.

Forskning inom psykologi visar att individer som utsätts för ett stort antal alternativ, tenderar de att söka efter acceptabelt alternativ där sökning upphör efter att ett

acceptabelt alternativ har hittats. Även om ett bättre alternativ kan hittas genom fortsatt sökning. Således när investeraren läser igenom en aktielista, finns det större chans att tidigt placerade aktier kommer väljas för handel (Itzkowitz et al. 2015).

(9)

2.2 Namnflyt (Fluency)

Företagsnamnet ger i allmänhet ingen väsentlig information om bolaget eller dess underliggande kvalité, men vanligtvis är det den första informationen som yttre intressenter stöter på. Företagsnamnet kan ge olika intryck om bolaget och väcka varierande känslor, således företagsnamnet kan påverka företagets finansiella resultat.

”Fluency” definieras som ”den subjektiva upplevelsen av enkelhet när individen bearbetar information” (Alter och Oppenheimer, 2009). Även om företagsnamnet kan vara irrelevant för investeringsbeslut, visar forskning inom psykologi att namnet gradvis kan påverka individens känslor (Chan, 2017). Enkla företagsnamn kan sänka individens känsla för risk och skapa lättförståelse vid bearbetning av information. Människor tenderar att dra nytta av bekantskap från flytande stimuli, eftersom bekanta material är lättare att bearbeta än mindre bekanta material. Således enkla namn som är lätta att känna igen och komma ihåg, tenderar att sänka individens uppfattning om risken för tillhörande objekt (Alter och Oppenheimer, 2009; Song och Scwarz, 2009; Chan, 2017).

Enligt Alter och Oppenheimer (2009) känslan av förtrogenhet i samband med enkla namn, uppmanar att utvärdera associerade objekt positivt. Känslan av igenkännande objekt som framkallas av enkelhet, leder till att människor bildar preferenser för tillhörande objekt.

Tidigare forskning inom ”Fluency” relaterad till investeringsbeslut visar en positiv effekt på företag med enkla namn. Alter och Oppenheimer (2009) gjorde en studie med fiktiva bolag som hade enkla företagsnamn, undersökningen visade att deltagare lockas till företag med enkla företagsnamn. Deltagarna i studien förväntade sig högre framtida avkastning då enkla företagsnamn gav dem en känsla av kompetens. Vidare har effekten av enkelhet vid värdering av aktier visat ett positivt samband mellan enkla företagsnamn och investeringar. Företag med enkla namn har högre antal aktieägare och bolagsvärde (Green och Jame, 2013). Investeraren tenderar att uppleva sådana företag som mindre riskabla, eftersom effekten av enkelt namn minskar risk uppfattningen och bekantskap ger en känsla av kompetens förmåga för företaget (Green och Jame, 2013, Chan, 2017).

2.3 Rationellt beteende

Enligt Simon (1955) är en rationell investerare en person som har bred kunskap inom det undersökta området, individer vet vad de har för preferenser och har en förmåga att på förhand inse att det finns olika alternativ inför beslutsfattandet. Beslutet som

investeraren fattar ska reflektera det bästa möjliga alternativet.

Individen har begränsad kapacitet för att bearbeta information enligt Simon (1955), där begränsning kan vara begränsat arbetsminne. Simon (1955) hävdar att bland de vanliga begränsningarna är (1) uppsättningen av alternativ är öppna för val, (2) förhållandet som bestämmer utdelningen (tillfredsställelse, måluppfyllelse) som en funktion av det

alternativ som valts och (3) preferensbeställningar mellan utbetalningar

(10)

2.4 Tillfredsställande och oförändrat tillstånd (Satisficing and status quo bias)

Dean (2008) hävdar att när individer utsätts för ett stort antal alternativ med olika attribut, kommer individen att välja det första acceptabelt alternativ. Även om det kan hittas ett bättre alternativ om individen väljer att fortsätta sökningen. Termen ”status quo bias” presenterades först av Samuelson och Zeckhouser (1988) för att övergripa den ökade benägenheten hos beslutsfattare att välja det första acceptabelt alternativ.

Samuelson (1988) nämner att när individen hittar det alternativet som är acceptabelt, kan vidare sökning innebära osäkerhet. Den mänskliga hjärnan uppfattar osäkerhet som en förlust. Den psykologiska förklaringen till kognitiva begränsningen är att människor har ett behov att känna sig i kontroll och helst undviker ånger (Samuelson och

Zeckhouser, 1988). Kahneman (1982) beskriver att människor känner större ånger för dåliga resultat som beror på nya handlingar, än för dåliga konsekvenser som är följden av passivitet.

2.5 Effektiva marknadshypotesen (EMH)

Den effektiva marknadshypotesen utvecklades av Fama under 70-talet och innebär att aktiekursen reflekterar all tillgänglig information som är åtkomlig för marknaden. Enligt Fama (1970) finns det tre former av effektivitet på aktiemarknaden, svag form, halv stark form och stark form.

Informationsinnehållet i den svaga nivån av marknadseffektivitet består endast av historiska priser och avkastningar. Utifrån antagandet om en svag effektiv marknad innebär det att det inte finns en möjlighet att erhålla överavkastning. Baserat på en basis av historiska priser och avkastningar utgörs av historisk information som finns

tillgängligt för alla aktörer på marknaden. Enligt Fama (1970) följer priset vid svag marknadseffektivitet en random walk där successiva förändringar sker oberoende av tidigare förändringar. Vid halv stark form av marknadseffektivitet utgörs

informationsinnehållet utav samma information som i den svaga formen men även av annan offentlig information som resultatrapporter och pressmeddelanden (Fama, 1970).

I den starka formen av marknadseffektivitet reflekterar aktiepriset all tillgänglig information som förekommer på marknaden, som offentlig information och insiderinformation.

Fama (1970) utformar även tre antaganden om marknadsförhållanden. Dels (i)

förekommer det inga transaktionskostnader i aktiehandeln, (ii) all information som finns tillgängligt, ska vara kostnadsfritt och att alla intressenter ska ha tillträde till denna information, (iii) och att alla som har tillgång till informationen, är överens med aktuell information och hur den påverkar aktiepriset. I en sådan marknad finns det inga hinder för att all information om bolagen reflekterar priset. Fama fortsätter med att förklara om det finns tillräckligt många investerare som har tillgång till informationen snabbt så kan det leda till att marknaden är informationseffektiv (Fama, 1970). Teorier inom

investeringsbeslut finner ofta stöd inom EMH, ett exempel på det är random walk teorin som bygger på aktiepriset är slumpmässigt eftersom informationsgivningen är

oförutsägbar.

(11)

3 Data och metod

3.1 Variabler

Aktieomsättningshastigheten tar hänsyn till bolagets utelöpande aktier, vilket gör att måttet ger en mer rättvis bild av företagets likviditet än andra handelsbaserade

likviditetsmått (Datar, Naik och Radcliffe, 1998). Aktieomsättningshastigheten mäter antal gånger bolagets utomstående aktier omsätts per år. Den månatliga

aktieomsättningshastigheten beräknas genom en summering av daglig aktiehandel för varje bolag respektive månad. Sedan divideras antal omsatta aktier med totalt antal utelöpande aktier årligen för varje enskilt bolag. Andelen utelöpande aktier erhöll vi genom att få andelen Free-float uttryckt i procent för respektive företag från Thomson Reuters, därefter multipliceras det med totala antal aktier för respektive år.

Aktieomsättningshastighet beräknas i enlighet med Datar et al. (1998) och Ibbotson och Kim (2014).

Figur 1: Aktieomsättningshastighet för respektive bokstav. Bokstaven J innehåller ett företag JM AB.

Företaget förklarar extremvärden i bokstaven. Bokstaven S innehåller flest antal företag bland respektive bokstäver. Svenska Handelsbanken AB förklarar extremvärden i bokstaven S, med en

aktieomsättningshastighet på 6,39. Siffrorna över staplarna är antal bolag i respektive bokstav.

𝐴𝑘𝑡𝑖𝑒𝑜𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠ℎ𝑎𝑠𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡 = 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑜𝑚𝑠𝑎𝑡𝑡𝑎 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟 𝑢𝑛𝑑𝑒𝑟 𝑡𝑖𝑑𝑠𝑝𝑒𝑟𝑖𝑜𝑑𝑒𝑛_𝑡

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑢𝑡𝑒𝑙ö𝑝𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟 𝑢𝑛𝑑𝑒𝑟 𝑡𝑖𝑑𝑠𝑝𝑒𝑟𝑖𝑜𝑑𝑒𝑛_𝑡 (1)

(12)

Tobins Q används som ett marknadsbaserat nyckeltal som mäter företagets finansiella prestation. Nyckeltalet anses ge en mer objektiv och riskjusterad bild av företagets finansiella prestation än andra lönsamhetsmått, då det baseras på marknadsbaserade siffror som företag inte kan kontrollera eller påverka (Jermias och Gani, 2014)

Definitionen av Tobins Q är förhållningssätt mellan marknadsvärdet och

återanskaffningsvärdet på bolagets totala tillgångar. Tobins Q bygger på hypotesen att marknadsvärdet för ett bolag på lång sikt bör motsvara kostnaden för att ersätta företagets totala tillgångar.

Ett lågt Tobins Q (Q < 1), innebär att kostnaden för att ersätta företagets tillgångar är högre än bolagets marknadsvärde och bolaget kan därmed anses undervärderat. Ett högt Tobins Q (Q > 1), innebär att kostnaden för att ersätta företagets tillgångar är lägre än bolagets marknadsvärde och bolaget anses vara övervärderat. Tobins Q beräknas i enlighet med Itzkowitz et al. (2015).

𝑇𝑜𝑏𝑖𝑛𝑠 𝑄 =𝑀𝑎𝑟𝑘𝑛𝑎𝑑𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒+𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟 (2)

3.1.1 Definition av variabler

Namnflyt är ett mått som är baserad på antal ord i företagsnamnet. Ålder definieras som bolagets ålder från registreringsåret till och med år 2017. Marknadsvärde motsvarar samtliga utelöpande aktier multiplicerat med slutpriset för sista handelsdagen i december månad. (ROE) är räntabilitet på eget kapital och (ROA) är räntabilitet på totala tillgångar.

3.2 Data

Undersökningen baseras på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen senast 2009.

Då undersökningen har avgränsats till perioden 2010–2017 vill vi att bolagen är noterade senast 1 januari 2010. Urvalet består av 1 704 observationer av 213

börsnoterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm vilket inkluderar listerna Large-, Mid- och Small-Cap.

Värdet för våra variabler har erhållits från Thomson Reuters och kompletterande data hämtades från Nasdaq Nordic. Vi gjorde även stickprov av insamlade data från Thomson Reuters för att kontrollera att den insamlade data var korrekt. Det gjordes genom att kontrollera de företagen i vårt stickprov med data från årsredovisningar. När data för företag inte varit fullständigt och inte funnits i årsredovisningen eller hos Thomson Reuters har de företagen exkluderas från vårt urval. All data i vårt urval är uttryckt i svenska kronor, om inte annat anges. Åldern för samtliga bolag har hämtats från online tjänsten Allabolag.se där vi erhållit bolagens registreringsår. Vidare har vi exkluderat alla A-aktier från stickprovet på grund av låg omsättningshastighet.

(13)

3.3 Behandling av datamaterial

Vi kommer behöva justera vårt datamaterial för att den ska kunna behandlas i studien.

För att mäta namnflyt kommer ord som AB, Ltd, PLC och Oyj tas bort. Vi kommer även ta hänsyn till förkortningar i bolagsnamnet när vi mäter namnflyt, där t.ex.

Svenska Kullagerfabriken blir SKF. Vi kommer även göra ett robusthets test på bokstaven S där vi exkluderar orden svenska och skandinaviska, för att se om de påverkar vårt resultat, då kommer SKF betraktas som Kullagerfabriken istället.

Studiens data delas i kvintiler och till tidiga och sena aktier. Kvintilerna delas efter alfabetet, där bokstäver Q, Y, Z, och Ä som innehåller inga företag exkluderades. 25 bokstäver delades därför in i 5 kvintiler. Kvintil 1 motsvarar företag med

begynnelsebokstäverna A, B, C, D, E.

Vi har även utöver kvintil indelningen delat in företag efter deras placering i listan för att få ett jämt antal företag i varje observationsgrupp. Observationsgrupperna bestod av tidiga aktier motsvarande 30 företag som är placerad i början av listan och sena aktier motsvarande 30 företag som är placerade sent i listan. Vidare har dessa två grupper analyserats och jämförts genom ett t-test för att se om det finns en signifikant skillnad mellan tidiga och sena aktier.

3.4 Univariat och Multivariat analys

Vi använder oss av en univariat analys vilket innebär en presentation av deskriptiv statistik som första del av analysen. Deskriptiv statistik ger en bra överblick över urvalet. För varje variabel har vi presenterat medelvärde, median, standardavvikelse, minimum- och maximumvärde. P-värde har även presenterats för att visa om det finns en signifikans skillnad mellan placeringen av aktien. Signifikans nivåerna som används är på 1 %, 5 % och 10 % signifikans, vilket enligt Ray (1998) är de signifikansnivåer som används i forskning. Vi kommer även gruppera bolagen i kvintiler för att göra en jämförelse mellan bokstäverna för att se om de är någon skillnad mellan dem fem första och fem sista bokstäverna i urvalet, utöver det kommer även en indelning av de 30 första och 30 sista aktierna göras för att se om de skiljer sig mer eller mindre där jämfört med kvintil indelningen.

En multivariat analys görs för att se sambandet mellan variablerna. I vår

korrelationsmatris (se tabell 2) presenteras variablerna i urvalet för att visa korrelationen samt signifikansen. Korrelationsmatrisen som används är Pearsons korrelationstest då variablerna är kontinuerliga eller binära, vilket gör att den passar bäst in för vår matris.

Detta har gjorts för att säkerställa att de inte finns risk för multikollinearitetsproblem, som kan uppstå när många variabler korrelerar med varandra. Multikollinearitet innebär att en eller flera variabler förklarar samma sak, vilket kan leda till att de snedvrider variablernas koefficienter och därmed göra att modellen visar felaktigt samband (Field, 2009). Huvudsakliga syftet med korrelationsmatrisen är att vi kontrollerar att de inte uppstår något problem med multikollinearitet i vårt datamaterial. Field (2009) menar att en korrelation över 0,8 skulle potentiellt innebära att multikollinearitetsproblem kan förekomma, därför används de som ett gränsmått i korrelationsmatrisen (se tabell 2).

(14)

4 Resultat

Avsnittet inleds med presentation av den beskrivande statistiken för samtliga variabler.

Vidare följer en korrelationsmatris för variabler som undersöktes i studien. Därefter presenteras univariat och multivariat analyser.

4.1 Deskriptiv statistik Tabell 1

Deskriptiv statistik

Tabell 1 visar en sammanfattning av studiens variabler. Aktieomsättningshastighet (Aktieoms.); Antalet omsatta aktier under tidsperioden_t/Antalet utelöpande aktier under tidsperioden_t. Tobins Q; (marknadsvärde + skulder) /totala tillgångar.

Marknadsvärde; antalet utelöpande aktier multiplicerat med slutpriset för sista handelsdagen respektive år, visas i miljarder SEK. Namnflyt; ett mått på antalet ord i bolagsnamnet (Mäts binärt, 0= ett ord, 1= fler än ett ord). Pris; priset på aktien. Ålder;

antal år bolaget varit registrerat. Räntabilitet på totala tillgångar (ROA);

Nettoresultat/Summa tillgångar. Räntabilitet på eget kapital (ROE);

Nettoresultat/aktieägarnas eget kapital. N; antal observationer.

Tabell 1: Beskrivande statistik av studiens variabler

Tabell 1 redovisar den deskriptiva statistiken för vårt urval som består av 213 bolag som har studerats under tidsperioden 2010–2017. Den deskriptiva statistiken som analyserats är medelvärde, median, standardavvikelse, varians, minimum- och maximumvärden. De studerade bolagens aktieomsättningshastighet (Aktieoms.) varierade mellan 0,0002 och 6,39 med ett medelvärde på 0,19. Tobins Q varierade mellan 0,43 och 28,69 med ett medelvärde på 2,27. Marknadsvärde är den variabel som har störst spridning, värdena varierade från 0,03 till 529,21 (uttryckt i miljarder kronor), det här resultatet av att vi har en så stor spridning i företagsstorleken i urvalet. En annan variabel som har en stor spridning är pris, priset på aktierna i urvalet varierade från 9 öre/aktie till 647 kr/aktie med ett medelvärde på 86,98 kr/aktie.

Medel Median Std. Var. Min Max N

Aktieoms. 0,19 0,11 0,46 0,21 0,0002 6,39 1,704

Tobins Q 2,27 1,49 2,92 8,55 0,43 28,69 1,704

MV 22,19 2,43 64,13 4112,41 0,03 529,21 1,704

Namnflyt 0,48 0 0,5 0,25 0 1 1,704

Pris 86,98 56,17 97,29 9465,24 0,09 647,29 1,704

Ålder 43,21 30 31,5 992,37 2 146 1,704

ROA 4,38 % 6,36 % 12,41 % 153,99 % -70,54 % 37,36 % 1,704 ROE 12,15 % 13,19 % 90,19 % 8133,92 % -285,11 % 1242,4 % 1,704

(15)

Variabeln ålder har en stor spridning från 2 år gamla till 146 år med ett medelvärde på 43 år. Anledningen till att minimum åldern blir 2, är att företag har flyttat utomlands och bytt namn. De bolagen var däremot listade på Stockholmsbörsen innan de flyttade utomlands under ett annat namn. I variablerna ROA och ROE syns det att de finns stora kontraster mellan bolagen då de kan variera mycket mellan bolagen som i variabeln ROE finns det en skillnad på 1527 procentenheter mellan det bolagen med lägst avkastning på eget kapital och det med högst.

4.2 Korrelation Tabell 2

Korrelationsmatris

Tabell 2 redovisar Pearsons korrelationskoefficient matris mellan två variabler.

Variabler definieras följande: Aktieomsättningshastighet (Aktieoms); Antalet omsatta aktier under tidsperioden_t/Antalet utelöpande aktier under tidsperioden_t. Tobins Q;

(marknadsvärde + skulder) / totala tillgångar. Marknadsvärde; antalet utelöpande aktier multiplicerat med slutpriset för sista handelsdagen respektive år, visas i miljarder SEK.

Namnflyt; ett mått på antalet ord i bolagsnamnet (Mäts binärt, 0= ett ord, 1= fler än ett ord). Placering; placeringen på bolagens begynnelsebokstav i alfabetet. Ålder; antal år bolaget varit registrerat. Pris; priset på aktien. Räntabilitet på totala tillgångar (ROA);

Nettoresultat/Summa tillgångar. Räntabilitet på eget kapital (ROE);

Nettoresultat/aktieägarnas eget kapital. Symbolerna ***, ** och * indikerar statistisk signifikans på 1 %, 5 % och 10 % nivåer.

Tabell 2: Korrelationsmatris

Aktieoms. Tobins Q

Marknads

värde Namnflyt Placering Ålder Pris ROA ROE Aktieoms 1

Tobins Q 0,01 1

Marknadsvärde -0,03** 0,26*** 1

Namnflyt 0,04 0,02 -0,04 1

Placering 0,03 -0,01 -0,0 -0,06 1

Ålder 0,26*** -0,16*** 0,25*** -0,15** -0,02 1

Pris 0,15* 0,08 0,30 -0,06 -0,07*** 0,21*** 1

ROA 0,05 0,03 0,07*** 0,02 0,09 0,18*** 0,15 1

ROE 0,06 0,01 0,11 -0,13* 0,06*** 0,18* 0,17** 0,34*** 1

Tabell 2 presenterar korrelationssambandet mellan variabler som användes i studien.

Aktieomsättningshastighet och marknadsvärde har en negativ korrelation (-0,03) och är signifikant på 5 % nivå, Detta är inte i enlighet med Itzkowitz et al. (2015), där

resultatet de erhöll visade att aktieomsättningshastighet och marknadsvärde har en positiv korrelation. Vidare är aktieomsättningshastighet signifikant med pris på 10 % nivå med en positiv korrelation (0,15), vilket tyder på att företag med högre

aktieomsättningshastighet även har ett högre pris än aktier med lägre aktieomsättningshastighet.

(16)

Tobins Q och marknadsvärde har positiv korrelation (0,26) och är signifikant på 1 %.

Ålder har ett positiv samband med alla variabler i undersökningen förutom Tobins Q, namnflyt och placering. Att ålder och Tobins Q har ett negativt samband, tyder på att yngre bolag erhåller högre Tobins Q vilket är i enighet med Itzkowitz et al (2015).

Placering är den enda variabeln som inte blir signifikant med ålder.

Placering och pris är negativt korrelerat (-0,07) med en signifikant nivå på 1 %, vilket innebär att sena aktier erhåller ett billigare pris än tidiga aktier i aktielistan (Itzkowitz et al. 2015). Placering och ROE har en positiv korrelation (0,06) med en signifikans nivå på 1 %. Alla variablerna i korrelationsmatrisen undviker problemet med

multikollinearitetsproblem. Det finns ingen variabel som har en korrelation som är över 0,8. Vilket enligt Field (2009) innebär att ingen av variablerna sneddriver en annan variabels koefficient och därmed inte visar felaktigt samband.

4.3 Univariat analys Tabell 3

Univariat analys av kvintil 1 och kvintil 5

Tabell 3 redovisar resultatet från en av studiens univariatanalys av kvintil 1 och kvintil 5’s variabler under studien. Aktieomsättningshastighet (Aktieoms.); Antalet omsatta aktier under tidsperioden_t/Antalet utelöpande aktier under tidsperioden_t. Tobins Q;

(marknadsvärde + skulder) / totala tillgångar. Marknadsvärde (MV); antalet utelöpande aktier multiplicerat med slutpriset för sista handelsdagen respektive år, visas i miljarder SEK. Ålder; antal år bolaget varit registrerat. Namnflyt; ett mått på antalet ord i

bolagsnamnet (Mäts binärt, 0= ett ord, 1= fler än ett ord). Pris; priset på aktien. Pris;

priset på aktien. Räntabilitet på totala tillgångar (ROA); Nettoresultat/Summa tillgångar.

Räntabilitet på eget kapital (ROE); Nettoresultat/aktieägarnas eget kapital. N; antal bolag, Symbolerna ***, ** och * indikerar statistisk signifikans på 1 %, 5 % och 10 % nivåer.

Tabell 3: Jämförande statistik för kvintil 1 och kvintil 5

Kvintil 1 Kvintil 5

Medel P10 Median P90 Medel P10 Median P90 Diff.

Medel

Aktieoms. 0,16 0,03 0,10 0,37 0,12 0,04 0,10 0,19 0,04

Tobins Q 2,17 0,91 1,42 4 1,36 0,97 1,12 1,58 0,81*

MV 26,80 0,34 1,95 49,84 14,60 0,40 2,34 13,36 12,20

Ålder 47,40 15 33 97,2 39,9 12 33 60,10 7,50

Namnflyt 0,49 0 0 1 0,71 0 1 1 -0,22**

Pris 93,87 14,95 61,12 182,72 102,58 14,63 63,54 138,08 -8,71

ROA 3,20 -9,02 6,05 12,96 8,43 -0,13 8,46 18,54 -5,23*

ROE 6,01 -25,55 13,21 28,38 12,16 -4,22 17,65 27,36 -6,15

N = 65 N = 14

(17)

Resultatet som sammanfattas i Tabell 3 är en uppdelning av aktielistan i kvintiler.

Kvintiler 1 och 5 representerar 20 % tidiga och 20 % sena bokstäver i alfabetet, efter att bokstäver Q, Y, Z och Ä som inte innehåller företag exkluderades. Där kvintil 1

omfattar 64 bolag med begynnelsebokstäver A, B, C, D och E och kvintil 5 innehåller 14 bolag med begynnelsebokstäver V, W, X, Å och Ö. Detta är en konsekvens av att dela upp aktielistan efter alfabetet, eftersom det är betydligt färre bolag med

begynnelsebokstav som ligger sent i alfabetet.

Figur 2: Visar årlig aktieomsättningshastighet för K1 och K5 från 2010 till 2017

Tabell 3 presenterar skillnaden mellan kvintil 1 och kvintil 5. Vi kan tydligt se att de finns en skillnad i medelvärdet för variablerna aktieomsättningshastighet, Tobins Q, marknadsvärde och ålder. Kvintil 1 erhåller ett högre värde för variablerna

aktieomsättningshastighet (0,16) och Tobins Q (2,17) än i kvintil 5.

Aktieomsättningshastighet har ingen signifikantskillnad. Tobins Q är däremot signifikant på 10 % nivå. Då aktieomsättningshastighet inte är signifikant kan vi inte acceptera hypotes 1. Tobins Q är signifikant på 10 % nivå som tidigare nämnt, vilket innebär att vi kan acceptera hypotes 2. Detta innebär att vår studie är i likhet med Itzkowitz et al. (2015) resultat från deras studie där de fann att tidigare listade aktie erhåller ett högre Tobins Q än senare listade aktier.

Kvintil 1 har ett lägre medelvärde på variabeln namnflyt vilket innebär att i snitt så har tidiga placerade aktier enklare namn, vilket kan bidra till att investeraren får en känsla av kompetens för de tidigare aktierna (Green och Jane, 2013). Det finns även en signifikant skillnad mellan kvintil 1 och kvintil 5 för variabeln namnflyt på 5 %

signifikans nivå. Skillnaden mellan kvintil 1 och kvintil 5 för variabeln ROA är negativ (-5,23) vilket tyder på att senare aktier erhåller en högre avkastning på tillgångar än tidiga placerade aktier. Skillnaden för ROA är även signifikant på 10 % nivå.

De tidigare placerade aktierna erhåller en högre aktieomsättningshastighet i snitt, vilket demonstreras i figur 2, där ser vi att aktierna i kvintil 1 har en högre

aktieomsättningshastighet än kvintil 5 alla år förutom 2016. Att

aktieomsättningshastigheten 2016 har ett högre värde i kvintil 5 jämfört med kvintil 1 förklara varför resultatet blir inte signifikant. Däremot kan vi se att skillnaden i

aktieomsättningshastighet för de 30 första och 30 sista aktierna blir signifikant (se tabell

(18)

Tabell 4

Univariatanalys för dem 30 första och 30 sista aktierna

Tabell 4 redovisar resultatet från univariatanalys av de 30 första (Tidiga) och 30 sista (Sena) företagen i vårt urval. Aktieomsättningshastighet (Aktieoms.); Antalet omsatta aktier under tidsperioden_t/Antalet utelöpande aktier under tidsperioden_t. Tobins Q;

(marknadsvärde + skulder) /totala tillgångar. Marknadsvärde (MV); antalet utelöpande aktier multiplicerat med slutpriset för sista handelsdagen respektive år, visas i miljarder SEK. Ålder; antal år bolaget varit registrerat. Namnflyt; ett mått på antalet ord i

Tabell 4: Jämförande statistiken för de 30 första (tidiga) och de 30 sista (sena) aktierna i urvalet.

Tidiga Sena Diff.

Medel

Medel P10 Median P90 Medel P10 Median P90

Aktieoms. 0,19 0,03 0,10 0,43 0,33 0,04 0,10 0,24 -0,14**

Tobins Q 2,86 1,09 1,6 7,34 1,91 0,94 1,44 2,54 0,95*

MV 43,83 0,54 4,98 75,01 24,96 0,39 3,63 59,23 18,87

Ålder 47,5 15 34 92,8 46,9 15,6 39,5 100,3 0,6

Namnflyt 0,55 0 1 1 0,52 0 1 1 0,03

Pris 142,37 17,15 92,92 379,38 99,56 21,66 76,28 175,33 42,81*

ROA 2,47 -10,92 6,61 15,09 8,49 -1,96 8,64 19,77 -6,02*

ROE 4,79 -49,79 13,38 32,78 54,18 -11,50 16,93 29,34 -49,39

N = 30 N = 30

Tabell 4 presenterar jämförande statistik för 30 tidiga och 30 sena företag. Skillnaden på medelvärde i aktieomsättningshastighet är -0,14 mellan tidiga (0,19) och sena (0,33) aktier och är statistisk signifikant på 5 % nivå. Tobins Q visar skillnad på medelvärde (0,95) och har en signifikansnivå på 10 % mellan tidiga (2,86) och sena (1,91) aktier.

Det finns även stor skillnad på medelvärde i marknadsvärde (18,87) dock skillnaden mellan tidiga (43,83) och sena (24,96) aktier är inte signifikant.

Vidare har vi funnit att det finns en skillnad på differensen i medelvärde mellan tidiga och sena aktier pris (42,81) som är signifikant på 10 % nivå. Ålder och namnflytt visade ingen signifikant skillnad, dessutom har ROA (-6,02) och ROE (-49,39) ett negativ differens i medelvärde där både variabler erhåller högre värde på sena aktier jämfört med tidiga.

Med resultatet från tabell 4 kan vi inte förkasta noll hypotesen då vi har en negativ differens i medelvärde för aktieomsättningshastighet. Anledningen till att vi får en negativ differens är att Svenska Handelsbanken som erhåller den högsta

aktieomsättningshastigheten (6,39) ingår i de 30 sista bolagen i urvalet

(19)

Tabell 5

Univariatanalys för kvintil 1 och kvintil 5 med robusthets korrigering.

Tabell 5 redovisar resultatet av univariatanalysen av kvintil 1 och kvintil 5 med robusthets korrigering. Aktieomsättningshastighet (Aktieoms.); Antalet omsatta aktier under tidsperioden_t/Antalet utelöpande aktier under tidsperioden_t. Tobins Q;

Tabell 5: Jämförande statistik mellan kvintil 1 och kvintil 5 med robust justering

Kvintil 1 Kvintil 5

Medel

Aktieoms 0,16 0,04 0,10 0,4 0,12 0,03 0,09 0,19 0,04

Tobins Q 2,13 0,90 1,41 3,77 1,36 0,97 1,36 1,58 0,77

MV 27,34 0,35 1,97 57,16 14,60 0,35 2,34 13,90 12,74

Ålder 46,43 15 32 98,30 39,86 12 33 60,20 6,57

Namnflyt 0,5 0 0,5 1 0,71 0 1 1 -0,21*

Pris 91,57 15,28 57,34 181,37 102,58 12,52 63,54 140 -11,01

ROA 3,38 -8,83 6 13,75 8,43 -0,70 8,46 18,93 -5,05

ROE 6,42 -20,60 13,20 30,51 12,16 -6,42 17,65 27,98 -5,74*

N = 68 N = 14

Tabell 5 presenterar jämförde statistik för kvintil 1 och kvintil 5 med robusthets justering. Justeringen som gjordes var att orden svenska och skandinaviska exkluderas vilket gav en ny placering i listan av de bolag som innehöll de orden. Det tillkom inga bolag i kvintil 5 men i kvintil 1 tillkom det tre bolag. Det syns inga stora skillnader i tabell 5 jämfört med tabell 3, däremot syns det ändringar i signifikanserna. Tobins Q och ROA är inte längre signifikant. Namnflyt blev signifikant på 10 % nivå istället för 5

% nivå som i tabell 3. ROE blev signifikant på 10 % nivå efter justeringen.

(20)

Tabell 6

Univariatanalys för dem 30 första och 30 sista aktierna, med robusthets korrigering.

Tabell 6 redovisar resultatet från univariatanalys av studiens 30 första (Tidiga) och 30 sista (Sena) företag. Aktieomsättningshastighet (Aktieoms.); Antalet omsatta aktier under tidsperioden_t/Antalet utelöpande aktier under tidsperioden_t. Tobins Q;

Tabell 6: Robust test för de 30 tidiga och 30 sena aktierna i urvalet

Tidiga Sena

Medel

Aktieoms 0,19 0,03 0,10 0,44 0,11 0,02 0,08 0,19 0,08**

Tobins Q 2,83 1,02 1,52 7,34 1,79 0,95 1,33 2,13 1,04**

MV 43,97 0,54 5,39 75,01 22,71 0,36 1,76 56,53 21,26

Ålder 47,37 15 34 92,80 41,30 15,60 31,50 76,10 6,07

Namnflyt 0,57 0 1 0 0,43 0 0 1 0,14

Pris 142,45 18,05 92,92 379,38 91,75 19,75 63,54 152,84 50,70*

ROA 2,39 -10,92 6,61 15,09 7,26 -1,96 8,64 16,17 -4,67*

ROE 4,52 -49,79 13,38 32,78 11,84 -11,50 16 24,44 -7,32

N = 30 N = 30

Figur 3: Årlig aktieomsättningshastighet med robust justering

(21)

Tabell 6 presenterar jämförande statistik för dem 30 tidiga och 30 sena företagen i urvalet med robusthets justering. Justeringen som gjordes var att orden svenska och skandinaviska fall bort vilket gav en ny placering i listan av de bolag som innehöll de orden. Till skillnad från tabell 5 tillkom dock inga extra företag då det undersöktes enbart dem 30 tidiga och 30 sena företagen men visa bolag exkluderades med justeringen och vissa bolag tillkom i undersökningen.

Differensen i medelvärde för aktieomsättningshastighet erhåller ett positivt värde (0,08) i differensen mellan dem 30 tidiga och 30 sena aktierna än före robusthets justering. Det beror på att företaget Svenska Handelsbanken som har den högsta

aktieomsättningshastighet (6,39) faller bort från urvalet. Det finns även en differens i medelvärdet för variablerna marknadsvärdet, ålder, namnflyt och pris. Alla dem variablerna erhåller ett lägre medelvärde för de sena aktierna förutom namnflyt som erhöll ett högre medelvärde jämfört med tabell 4.

Signifikans nivåerna för pris och ROA är likt resultatet i tabell 3 men differenserna har ökat för de variablerna. Medelvärdet för ROE för de sena aktierna sjönk från 54,18 till 11,84 men är desamma för de tidiga aktierna, när tabell 4 och tabell 6 jämförs med varandra. I figur 3 ovanför kan vi se hur aktieomsättningshastigheten årligen är högre för de tidiga jämfört med de sena aktierna i urvalet. Åren 2010, 2015 och 2017 erhöll de högsta aktieomsättningshastigheten, med åren 2010 och 2015 har de största skillnaderna i resultatet med de sena aktierna

Med resultatet i tabell 6 kan vi förkasta noll hypotesen och acceptera första hypotesen.

Vårt resultat är i likhet med Itzkowitz et al. (2015) och Jacobs et al. (2015) där de fann att tidigt placerade aktier erhåller högre aktieomsättningshastighet, Tobins Q och marknadsvärde jämfört med sena aktier.

(22)

4.4 Multivariatanalys Tabell 7

Multivariatanalys med Tobins Q som beroende variabel samt hänsyn till placeringen av bolaget.

Tabell 7 redovisar resultatet från en multivariat regressionsanalys med Tobins Q som beroende variabel samt hänsyn till Placering. Tobins Q; (marknadsvärde + skulder) /totala tillgångar. Log(MV); den naturliga logaritmen av marknadsvärdet som definieras som Marknadsvärde (MV); antalet utelöpande aktier multiplicerat med slutpriset för sista handelsdagen respektive år, visas i miljarder SEK. Log(1+Ålder) Ålder; antal år bolaget varit registrerat. Aktieomsättningshastighet (Aktieoms,); Antalet omsatta aktier under tidsperioden_t/Antalet utelöpande aktier under tidsperioden_t. 1/Pris; 1/priset på aktien. Namnflyt; ett mått på antalet ord i bolagsnamnet (Mäts binärt, 0= ett ord, 1= fler än ett ord). Räntabilitet på totala tillgångar (ROA); Nettoresultat/Summa tillgångar.

Räntabilitet på eget kapital (ROE); Nettoresultat/aktieägarnas eget kapital. Symbolerna

***, ** och * indikerar statistisk signifikans på 1 %, 5 % och 10 % nivåer. I parenteserna presenteras T-kvoten.

Tabell 7: Multivariatanalys med Tobins Q som beroende variabel samt placering som oberoende.

2010–2017 2010–2013 2014–2017

Konstant 6,983***

(6,173)

5,614***

(6,405)

6,812***

(5,720)

Placering -0,007

(-0,232)

-0,028 (-1,235)

-0,019 (-0,638)

Log (MV) 0,421***

(3,837)

0,364***

(4,391)

0,377***

(2,959) Log (1+Ålder) -1,443***

(-4,896)

-1,097***

(-4,843)

-1,530***

(-4,969)

Aktieoms. 0,234

(0,551)

0,087 (0,312)

0,237 (0,471)

1/Pris 0,069

(0,281)

0,007 (0,026)

0,001 (0,344)

Namnflyt -0,077

(-0,195)

0,233 (0,765)

0,057 (0,138)

ROA -0,008

(-0,451)

-0,023*

(-1,867)

0,027**

(1,579)

ROE 0,001

(0,564)

0,001 (0,696)

0,002 (0,565) Antal observationer

𝑅² 1,704

0,134

852 0,162

852 0,154

Tabell 7 visar resultatet från analysen med Tobins Q som beroende variabel. Tobins Q har ett positiv samband med Marknadsvärde (0,421) som är signifikant på 1 % nivå. Det innebär att bolag med högt Tobins Q erhåller ett högt marknadsvärde. Ålder har en negativ korrelation med Tobins Q (-1,443) med 1 % signifikansnivå, vilket innebär att yngre företag erhåller ett högre Tobins Q än äldre företag.

Placering har ett negativ samband med den oberoende variabeln Tobins Q är inte signifikant och därför kan vi inte dra någon slutsats om att det finns ett samband mellan Tobins Q och placeringen. Jacobs och Hillert (2016) fann belägg för Tobins Q och

(23)

Green och Jane (2013) fann i deras studie att namnflyt påverkar Tobins Q. Bolag med ett enkelt företagsnamn leder till att investerare minns företagsnamnet enklare och får en känsla av kunskap för bolaget. Vilket leder till att investeraren väljer att handla aktien.

Vi finner inga belägg att det här fallet gäller för Stockholmsbörsen. Vi kan utläsa från regressionsanalysen att de finns ett negativt samband mellan Tobins Q och namnflyt (- 0,077), däremot är det inte signifikant. ROA är signifikant under perioden 2010–2013 (- 0,023) på 10% nivå, och under perioden 2014–2017 (0,027) på 5% nivå. Däremot blir inte ROA signifikant för perioden 2010–2017.

Tabell 8

Multivariatanalys med Log(MV) som beroende variabel

Tabell 8 redovisar resultatet från en multivariat regressionsanalys med Log(MV) som beroende variabel samt hänsyn till Placering. Log(MV); den naturliga logaritmen av marknadsvärdet som definieras som Marknadsvärde (MV); antalet utelöpande aktier multiplicerat med slutpriset för sista handelsdagen respektive år, visas i miljarder SEK.

Placering; Bolagets placering i alfabetet. Log(Aktieoms.); Den naturliga logaritmen av Aktieomsättningshastighet; Antalet omsatta aktier under tidsperioden_t/Antalet

utelöpande aktier under tidsperioden_t. Log(1+Ålder) Ålder; antal år bolaget varit registrerat. Tobins Q; (marknadsvärde + skulder) /totala tillgångar. 1/Pris; 1/priset på aktien. Namnflyt; ett mått på antalet ord i bolagsnamnet (Mäts binärt, 0= ett ord, 1= fler än ett ord). Räntabilitet på totala tillgångar (ROA); Nettoresultat/Summa tillgångar.

Tabell 8: Multivariatanalys med Log(MV) som beroende variabel.

2010–2017 2010–2013 2014–2017

Konstant -0,886

(-1,081)

-0,864 (-1,020)

-1,633**

(-2,250)

Placering -0,007

(-0,422)

0,005 (0,266)

0,003 (0,200) Log (Aktieoms.) 0,445***

(3,708)

0,459***

(4,172)

0,243**

(2,315) Log (1+Ålder) 0,774***

(4,373)

0,713***

(3,996)

0,680***

(4,108)

Tobins Q 0,142***

(3,494)

0,204***

(4,172)

0,107***

(2,946)

1/Pris -0,137

(-0,895)

-0,246 (-1,104)

0,008***

(6,653)

Namnflyt -0,178

(-0,757)

-0,198 (-0,839)

-0,147 (-0,672)

ROA 0,027***

(2,691)

0,027***

(2,934)

0,015*

(1,624)

ROE 0,001

(0,864)

0,001 (0,477)

𝑅² 13,632

0,307

6,816 0,339

6,816 0,428

(24)

Resultat i Tabell 8 presenterar multivariatanalys med Log(marknadsvärde)som beroende variabel. Log(marknadsvärde) har en positiv korrelation med

aktieomsättningshastighet (0,445) och en signifikansnivå på 1 %. Det innebär bolag med högre marknadsvärde erhåller en högre aktieomsättningshastighet.

Vi finner att marknadsvärdet har en stark korrelation med ålder (0,774) med en

signifikansnivå på 1 %. Sambandet innebär att äldre bolag har högre Marknadsvärde. Vi finner även att bolag med högre Marknadsvärde erhåller ett högre Tobins Q, dock med en låg förklaringsgrad som ligger på 1 % signifikans nivå. Företag med högt

marknadsvärde har även en högre avkastning på tillgångar (ROA), där vi finner att de finns ett svagt positivt samband mellan marknadsvärde och ROA (0,027) på 1 % signifikansnivå. Vilket innebär att bolagen som har ett högt marknadsvärde erhåller ett bättre ROA än bolagen med lägre marknadsvärde.

Itzkowitz et al. (2015) fann belägg för att marknadsvärde och namnflyt påverkar varandra, vilket vi inte hittar något belägg för. Men vi ser i tabell 8 att det finns ett negativ samband mellan variablerna. Aktier längre ner i listan erhåller ett lägre marknadsvärde än aktierna som kommer tidigt i listan.

(25)

Tabell 9

Multivariatanalys med Log(aktieomsättningshastighet) som beroende variabel Tabell 9 redovisar resultatet från en multivariat regressionsanalys med

Log(aktieomsättningshastighet) som beroende variabel samt hänsyn till placering.

Log(Aktieomsättningshastighet.); Den naturliga logaritmen av

aktieomsättningshastighet; Antalet omsatta aktier under tidsperioden_t/Antalet utelöpande aktier under tidsperioden_t. Placering; Bolagets placering i alfabetet.

Log(MV); den naturliga logaritmen av marknadsvärdet som definieras som

marknadsvärde (MV); antalet utelöpande aktier multiplicerat med slutpriset för sista handelsdagen respektive år, visas i miljarder SEK. Log(1+Ålder) Ålder; antal år bolaget varit registrerat. Tobins Q; (marknadsvärde + skulder) /totala tillgångar. 1/Pris; 1/priset på aktien. Namnflyt; ett mått på antalet ord i bolagsnamnet (Mäts binärt, 0= ett ord, 1=

fler än ett ord). Räntabilitet på totala tillgångar (ROA); Nettoresultat/Summa tillgångar.

Tabell 9: Multivariat med Log(aktieomsättningshastighet) som beroende variabel

2010–2017 2010–2013 2014–2017

Konstant -3,000***

(-7,261)

-3,679***

(-8,166)

-2,604***

(-5,824)

Placering -0,002

(-0,232)

-0,006 (-0,521)

0,002 (0,171)

Log (MV) 0,142***

(3,708)

0,364***

(4,184)

0,105***

(2,315) Log (1+Ålder) 0,166

(1,596)

0,268*

(2,399)

0,014 (0,121)

Tobins Q 0,021

(0,891)

0,035 (1,041)

-0,003 (-0,142)

1/Pris -0,325***

(-3,908)

-0,414***

(-3,105)

0,003***

(3,907)

Namnflyt -0,046

(-0,344)

-0,153 (-1,062)

-0,067 (-0,465)

ROA 0,008

(1,318)

0,009 (1,583)

0,009 (1,546)

ROE 0,000

(0,516)

0,001 (1,112)

𝑅² 1,704

0,243

852 0,302

852 0,228

(26)

Resultatet i tabell 9 presenterar multivariatanalys med Log(aktieomsättningshastighet) som beroende variabel. Log(aktieomsättningshastighet) har ingen signifikant korrelation med placering. Log(marknadsvärde) (0,142) har en positiv korrelation med

Log(aktieomsättningshastighet) som är signifikant på 1 % nivå. Ålder (0,166) har en positiv korrelation med Log(aktieomsättningshastighet) med en signifikans på 1 % nivå.

Det innebär att bolag med högre aktieomsättningshastighet erhåller ett högre marknadsvärde och ålder.

Itzkowitz et al. (2015) fann i deras studie att namnflyt påverkar

aktieomsättningshastigheten. Bolag med ett enkelt företagsnamn leder till att

investeraren minns företagsnamnet enklare och på grund av det väljer att investera i det bolaget (Green och Jane (2013). I vår undersökning kan vi se att placering har en svag negativ korrelation (-0,002) men är inte signifikant så vi kan inte acceptera hypotes 1, vilket vi förkastar.

Med resultatet från multivariat analyserna kan vi förkasta andra och tredje hypotesen.

Vi kan utläsa att variabeln placering har ett negativt samband med

aktieomsättningshastighet, Tobins Q och marknadsvärde men är inte signifikant.