SVERIGES ~®KO~
KONSTHISTORISKT, INVENTAfliUM
PA UPPDR.AVKYIIT.' HIST.# O.AN1?AKAD.
UTGIVET AVSIOURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL
UPPLAND
BAND VI. HAFTE 5.
SOLLENTUNA HARAD
NORRA DELEN
AV
GUN ILLA CURMAN
o.SIGURD
CURMAN)
SVERIGES KYRKOR
föreligger i följande delar 1958:
UPPLAND. (7) Band I, h. 1. Danderyds skeppslag, mellersta delen. Pris 6: 60.
(29) Band l, h. 2. Danderyds skeppslag, östra och västra delen. Pris 13 kr.
(62) Band I, h. 3. Värmdö skeppslag. Pris 16: 50.
(64) Band I, h. 4. Akers skeppslag. Med register till Bd L Pris 17: 50.
(8) Band II, h. 1. Häverö och Väddö skeppslag. Pris 4:40.
(50) Band II, h. 2. Bro och V älö skeppslag. Pris 8 kr.
(58) Band Il, h. 3. Frötuna och Länna skeppslag. Pris 12 kr.
(74) Band Il, h. 4. Frösåkers härad, norra delen. Pris 28 kr.
(75) Band Il, h. 5. Frösåkers härad, södra delen jämte Register till band Il. Pris 32 kr.
(12) Band III, h. 1. Långhundra härad, norra delen. Pris 15 kr.
(67) Band III, h. 2. Långhundra härad, södra delen. Pris 12 kr.
(69) Band III, h. 3. Närdinghundra härad, västra delen. Pris 20 kr.
(70) Band III, h. 4. Närdinghundra härad, östra delen. Med register till Bd III. Pris 20 kr.
(1) Band IV, h. 1. Erlinghundra härad. Pris 4: 50.
(11) Band IV, h. 2. Seminghundra härad. Med register till Bd IV. Pris 17 kr.
(71) Band V, h. 1. Vallentuna härad, östra delen. Pris 15 kr.
(72) Band V, h. 2. Vallentuna härad, västra delen. Pris 15 kr.
(78) Band V, h. 3. Sjuhundra härad, sydvästra delen. Pris 18 kr.
(80) Band V, h. 4. Sjuhundra härad, nordostra delen. Pris 18: 50.
t (73) Band VI, h. 1. Pärenluna härad, västra delen. Pris 26 kr.
(77) Band VI, h. 2. Pärenluna härad, mellersta delen. Pris 20 kr.
•
(79) Band VI, h. 3. Pärenluna härad, östra delen. Pris 17 kr.(81) Band VI, h. 4. Sollentuna härad, södra delen. Pris 24 kr.
(82) Band VI, h. 5. Sollentuna härad, norra delen. Med register till Bd VI. Pris 26 kr.
(76) Band VII, I. h. 1. Bro härad. Pris 26 kr.
GOTLAND. (3) Band I, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr.
(21) Band I, h. 2. Lummelunda ting (Tingstäde). Pris 5: 50.
(31) Band I, h. 3. Bro ting. Pris 12 kr.
(33) Band I, h. 4. Endre ting. Pris 12 kr.
(35) Band I, h. 5. Dede ting. Med register till Bd I. Pris 10 kr.
(42) Band II. Rute setting. Med register till Bd II. Pris 16 kr.
(54) Band III. Hejde setting. Med register till Bd III. Pris 26 kr.
(61) Band IV, h. 1. Lina ting. Pris 12 kr.
(66) Band IV, h. 2. Hal/a ting, norra delen. Pris 18 kr.
(68) Band IV, h. 3. Hal/a ting, södra delen. Pris 20 kr.
VÅSTERGÖTLAND. (2) Band I, h. 1. Kållands härad, norra delen. Pris 5: 40.
(4) Band I, h. 2. Kållands härad, sydöstra delen. Pris 4: 50.
(15) Band I, h. 3. Kållands härad, sydvästra delen. I. Pris 10 kr.
(16) Band I, h. 4. Kållands härad, sydvästra delen. II. Med register Ull Bd l. Pris 10 kr.
STOCKHOLM. (17) Band I, h. 1. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 11 kr.
(24) Band I, h. 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 15 kr.
(25) Band I, h. 3. Storkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd I.
Pris 20 kr.
(28) Band II, h. 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 20 kr.
(45) Band II, h. 2. Riddarholmskyrkan. 2. Fast inredning, inventarier och gravminnen.
Med register till Bd II. Pris 38 kr.
(5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50.
(10) Band III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd III. Pris 14 kr, (26) Band IV, h. 1. Jakobs kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 13 kr.
(32) Band IV, h. 2. Jakobs kyrka. 2. Konsthistoria. Pris 13 kr.
(40) Band IV, h. 3. Johannes kapell och kyrka. S:t Stejans kapell. Med register till Bd IV. Pris 10 kr.
(20) Band V, h. 1. Adolf Fredriks kyrka. Pris 12: 50.
(55) Band V, h. 2. Gustav Vasa kyrka. Pris 5:50.
(60) Band V, h. 3. Matteus kyrka. Pris 4 kr.
(23) Band VI, h. 1. Klara kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 12 kr.
(27) Band VI, h. 2. Klara kyrka. 2. Konsthistoria. Med reg. till Bd VI. Pris 12 kr.
(41) Band VII, h. 1. Maria Magdalena kyrka. Pris 12 kr.
(56) Band VII, h. 2. Katarina kyrka. Pris 16 kr.
(49) Band VIII, h. 1. Bromma kyrka och Väslerledskyrkan. Pris 6 kr.
(83) Band VIII, h. 2. Spånga och Hässelby kyrkor. Pris 26 kr.
(53) Band IX, h. 1. Skeppsholmskyrkan. Pris 10 kr.
(Forts. d omslagets 3:e sida)
Fig. 666. Eds kyrka från NV. Foto 1950.
Die Kirche von Ed von NW gesehen. Ed church from N. W.
EDS l(YRI(A
UPPLAND, STOCKHOLMS LÄN, SOLLENTUNA HÄRAD.
STOCKHOLMS STIFT, ROSLAGS VÄSTRA KONTRAKT.
ANNEX TILL SOLLENTUNA
Beskrivningen utarbetad av GuNILLA CuRMAN och SIGURD CuRMAN, avslutad maj 1958
TRY CK TA KÄLLOR: AFRITNINGAR, pJ. 129 (kyrkan O. 3 vapen). - KLINGSPOR 3, S. 23 f . - LUND
BERG I, s. 356.- CoRNELL-WALLIN, s. 116, pi. 78 (måln.)- O. KÄLLSTRÖM, s. 165 (silver).
HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB.-SAML.: ATA: HILDEBRAND, Ö. Upp!. S. 23; IHRFORS II: 1, S.
243-257 (2 avb. avskr. ur äldre kyrkböcker, beskr. av inv. m. m., II: 2, s. 2128, 2222-23, 2226, 2244, 2253; INv. 1829; SNABBINV. 1917; hand!. rörande restaur. o. konserv. arb. 1917-1955; uppmätn. ritn.
av kyrkan samt orgelfasad o. bänkinredn. av P. HEDQUIST o. R. BoLIN 1916; restaur. ritn. av S. CuRMAN 1917; uppm. av kyrkogård 1921; kyrkog.utvidgn. 1937 o. el. belysn. av E. FANT 1944; uppm. av tim
merkonstr. på sakristivind 1937 av P. O. WESTLUND; fotos av äldre ritningar fr. 1600- o. 1700-talen, 1- 806558
692 SOLLENTUNA HÄRAD
Fig. 667. Läderpärm med ornament-pressning. Eds sockens äldsta kyrkobok, inköpt 1604. Foto 1953.
Lederner Eneheinband mit orna Leather binding with ornamen
mentalem Blinddruck vom älte tal blind tooling. The oldest sten Kirchenbuch der Gemeinde churchbook of Ed parish, bought
Ed, angeschafft 1604. in 1604.
talrika fotos av kyrkan före, under och efter restaur. 1917-18 samt av kalkmåln. o. inventarier; måln.
schema av OLLE HJORTZBERG. - BST; Uppmätn. av P. HEDQUIST o. R. BoLIN 1916; restaur. av S.
CuRMAN stadf. 2515 1917; färglagt skissförslag t. målningsdekoration i koret av OLLE HJORTZBERG, stadf. 3018 1918; förslag till ordnande av kyrkogården, ny likbod m. m. av S. CuRMAN, stadf. 2216 1921;
ändr. förslag för Anckarcronska gravkoret av ark. CARL MELIN 1930 (ej utf.), ritn. t. varmvatten
värmeledn. stadf. 4112 1936; ritn. t. utvidgn. av kyrkogården mot N av E. FANT (1936), stadf. 1311 1941; ritn. till •>brudkammare•> av ark. E. KARLSTRAND, stadf. 619 1955.- KB: F. a. 1, s. 22 (runsten);
F. b. 12, s. 109 (vapen m. m.); F. l. 9, 1 (måln. m. m.); F. h. 2, s. 286 (inskr.); F. h. 3, s. 292 (måln. o.
brand); F. f. 10, s. 4 (måln.); F. l. 3 b ( = AFRITNINGAR) s. 95. - UB: NoRDINSKA SAML. 39: 5, pag. 1 (Gustav Vasas silverupppbörd)1•
Från Eds kyrka lämnades: •>Medlungx klockan ouegin l Silff X lödige marc. l En liten krona och kors som inteed wogx l Penningar XXXIX marc. l af hvilka Herr Peder Hårdh gaff Prestenom til hielp för hans nybordiighet skuldh XIII marc och kyrkionne VI marc. Togh Jens Matzson alla stocka pen
ningar oräknade. Item 1 pund korn aff kyrkotienden Herr Peder ovetandes, och mycket annat som Registret utvisar.>> - Nybordad = en som nyligen bosatt sig (Sv. Akad:s Ordbok).
1
693 EDS KYRKA
Fig. 668. Karta över trakten kring Eds kyrka, utvisande vat
tenståndet i Mälaren och Edsjön på 900-talet. Detalj ur karta upprättad 1935 av E. Granlund och K. A. Gustawsson. Den prickade linjen anger det •>ed•> mellan de båda vattnen,
som givit orten dess namn.
Km·te der Gegend um die Kirche Map of the surroundings of Ed von Ed mit Angaben zum Was church, showing the water leve!
serstand der Seen Mälaren und of lake Mälar and lake Ed circa Edsjön zur Zeit des 10. Jh. Die 900.
Landenge (»ed») zwischen den beiden Gewässern, welche dem Ort den Namen gab, punktiert
angedeutet.
KYRKANs ARKIVALIER: Äldre arkivalier förvaras i ULA. Bland dessa märkes särskilt en med L I: 1 betecknad volym, inbunden i vackert pressat läderband (fig. 667). Volymen innehåller spridda RÄK. 1604, 1606-1655, 1660-1705 samt INV. 1609 med tillägg, INV. ökning 1625- 1637 samt uppgifter om gåvor 1644-1664.- sT.PROT. finnas frän 1740-1759; 1765-1779 (K I: 1), 1779- 1843 (K I: 2).
RÄK. 1705-72 (L I: 2), 1772-1800 (L I: 3), 1801- 1858 (L I: 5). SPECIALRÄK. finnas för 1779-1801 (L I: 4), 1801-1858 (L I: 6). - INV. 1705 och 1745 (Ll: 3), 1775 (L I: 3). De sista 100 årens arkivalia finnas i prästgården.
•>Parochia ethi>> omnämnes tidigast 1299 i SD nr 1300. I brev 1297- 1308 (SD nr 1745) av Philip Finvidsson omnämnes ett av denne med ärkebiskop Nils gjort jordabyte av 2 öreland i Sätra i •>parrochia
694 SOLLENTUNA HÄRAD
Fig. 669. Kyrkogärdsplan, l : 2000, uppm. J .
edhi>>. Vidare förekommer Ed är 1313 (SD nr 1932).
där det berättas att Sigmund Keldorsson säljer till samme ärkebiskop 3 öreland i Runsa i Eeds socl<en.
Ed förekommer även i samband med ärkebiskop Olofs visitationsresor inom Uppsala stift är 1319 (SD nr 2218). Socknens namn, Ed, kan härledas frän dess läge på ett ed eller näs mellan Edssjön och Skarven i Mälaren (fig. 668), vilket spärrade båt
leden frän Saltsjön genom Sollentuna och Eds sock
nar, varför farkosterna måste dragas på land över detta ed (jfr s. 586). - Från socknens N del gick en färdväg söderut förbi Eds kyrka, som ligger ca 250 m frän Edssjön, och fortsatte utefter Edssjöns V strand. Invid denna väg ligger ett stort flyttblock med två runristqingar, vilkas inskrifter' visa att det under tidig medeltid bott greklandsfarare i dessa trakter (se även s. 774). - Kyrkans titelh e lgon var sannolikt S. O l o f, som avbildats dels i kalk
målning (s. 730), dels i särskilt helgonskåp (fig. 731), dels slutligen som centralfigur å medellida altar
Söderberg 1957. brun (fig. 749).
Grundriss des J(irchhofs. Plan of churchyard. Eds socken är sedan den 1 maj 1918 annex till Sollentuna.
Följande i texten nämnda gårdar ligga i Eds socken: Antuna, Bisslinge, Edsby, Elfsunda (Erlesunda) , Harva, Lövsta, Runby, Runsa, Sälra, Törndal (Tornendal}, Uddnäs och Vällsla.
KYRKOGÅRDEN
KYRKOGÅRD Kyrkogården var ursprungligen betydligt mindre än den nuvarande. Den omfattade den sydöstligaste delen av den nu befintliga och bildade i det närmaste en kvadrat ABCDA (fig. 669) med kyrkan i NV hörnet. Den var omgiven av en bogårdsmur av sten, som åtminstone under 1600-talet var täckt med en spånklädd huv.2 När denna avlägs
nades framgår ej direkt av kyrkoböckerna, men 1758 delades bogårdsmuren upp i och för iståndsättande. Om trähuven däri inbegreps, nämnes ej. I varje fall torde trähuven hava försvunnit på 1760-talet med anledning av Kgl. Cirkulärbrevet den 28 aug. 1764
1 Inskrifterna lyda i översättning: »Ragnvald lät rista runorna efter Fastvi, sin moder, Onäms dotter, hon dog i Ed. Gud hjälpe hennes ande.>> - >>Runorna lät Ragvald rista. Han var i Grekland, han var krigarföljets hövding.>> Se Sv. RuNINSKR. VI, s. 157 f. Nr U 112.
2 RÄK. 1610- 80 upptaga talrika utgifter för spån, spik och tjära till bogärden.
695
1
EDS KYRKA
med förbud mot dylika huvar.1 I SV en stiglucka (se nedan). Invid denna fanns tidigare en i bogårdsmuren inlagd runsten (se s. 774).
På denna kyrkogård planterades 1822 lövträd utmed muren (sT.PROT.), vilka till stor del ännu kvarstå å S, Ö och N sidorna.
På 1870-talet utvidgades kyrkogår
den åt V med ett sluttande markstycke, som därtill hade testamenterats av kon-
Punkt 4:o i detta cirkulärbrev lyder: •>Alden
stund, på de flesta orter, Församlingarne äro myc
ket betungade af en inritad gammal osed at hålla tak öfwer Kyrkobalkar, som antingen äro af träd timrade eller ock wäl bestå af gråstens murar, men ändock äro med bräder eller spån täckte, hwilka tak hysa det dubbla fel, at de dels äro owaraktige och beswära Socknens Invånare med arbete och kostnad til deras underhållande och dels fräta Skog och träwärke, som derigenom, på et oträngt och emot sielfwa naturen stridande sätt, warder anwändt til bestånd och förwar af gråsten, som ifrån förvandling nogsamt och bäst förwarar sig sielf; Fördenskull och på det en så skadelig qwarlefwa utaf ålderdomen ifrån Påfwedömet måtte hädanefter aldeles warda afskaffad, skal det åligga Probstar, Kyrkoherdar och Presterskap at påminna och warna, samt Kronobetjeningen at med eftertryck tilhålla alla Sockneboer a t, efter handen och så fort större eller mindre del af de nu utaf träwirke eller gråsten upsatte Kyrkabalkar förfalla, dem hädanefter ej annorlunda reparera, förbättra eller upbygga, än endast med kalkstens
mur utan något bruk, kalkband, hwitlimning eller täckning och det wid 100:de Dal. Silfwermynts wite til Socknens fattig Gassa för den Sockenbo hög eller låg, rik eller fattig, som häremot bryter;
men wid de Kyrkor, der någorlunda dertil tjenlig gråsten, sprängd eller osprängd, icke kan wara at tilgå, eller icke, utan alt för dryg kostnad, kan framskaffas, måge Balkarne äfwen hädanefter blifwa af träd, dock med minsta kostnad inrättade och utan all täckning.•> (R. G. J. Moo:EE, Utdrag utur ... publique handlingar . . . , Del 7, s. 5721;
Sthlm 1766.)
Fig. 670. Stiglucka, uppförd 1712, från S. Foto G. Curman 1948.
l{irchhofspforte von 1712. Lychgate, ereeted in 1712, from S.
Fig. 671. Portklappring på stigluckans port. Foto G. Curman 1948.
Klopfring zum Tor der Knocker on Iychgate door.
Kirchhofspforte.
696 SOLLENTUNA HÄRAD
Fig. 672. Gravkor för Runsa gårds ägare, uppfört Fig. 673. Bårhus, uppfört 1923. Foto G. Curman av T. vV. Ankarerona 1843. Foto G. Curman 1950. 1950.
Grabkapelle von 1843. Burial chapel, 1843. Lcichenkammer, von 192:1. Mortuary chapel, 1923.
traktsprosten A. F. Rollin.l Därvid revs den gamla V bogårdsmuren. Den nya delen av kyrkogården (AFED fig. 669) kringgärdades med gråstenskallmur (H 120, B ca 115) i stora block. I den nya V-muren finns en ingång med huggna stenstolpar, som
>>skulle lämpas efter den prydnad på stolparna,2 som genom patron E. A. Stagnells i Runsa försorg möjl. gratis skulle kunna fås>> (sT.PROT. 1872) i form av höga kalkstens
urnor från Runsa gård, där ännu två liknande finnas kvar. Mellan stolparna enkla järngrindar.
Det utvidgade kyrkogårdsområdet ordnades sedermera med terrassering av den sluttande V delen enl. ett 22/6 l 921 stadfästat förslag av då v. byggnadsrådet S. C ur
man (s. 784), omfattande även uppförande av ny lik b o d i områdets sydvästligaste hörn (fig. 673). Till dessa arbetens utförande hade ingenjör Edvard Svalander (s. 784) på Uddnäs år 1918 skänkt 3 000 kr. (KH.PROT. 1919). Ytterligare en utvidgning av kyrko
gården ägde rum under 1940-talet genom tilläggande av området CDFGHC i N. Detta är ordnat enl. ett 13/1 l 941 stadfästat förslag av ark. E. Fant. Invigt l 949. Det omgärdas med en gråstensmur. På N sidan en ingång med kraftiga, vitputsade grindstolpar, täckta med svartplåt. Järngrindar.
1 A. F. RoLLIN, f. 1799, t 1871; kh i Ed o. Sollentuna 1863, kontr.prost 1869.
2 Ritningarna till stolparna gjordes av ingenjör A. SJÖGREN på Bisslinge.
697 EDS KYRKA
Fig. 674. Den s. k. Ulfsax'ska graven, 1600-talet (?). Foto S. Curman 1957.
Dachartiger Oberbau einer Grabkammer auf dem The so-called Ulfsax grave, 17th cent. (?).
Kirchhof (17. Jh. '!).
Ingången till den äldsta delen av kyrkogården utgöres av en s t i g l u c k a (fig. 670), STIGLUCKA murad av tegel med tunnvalv, helt vitputsad. Spåntäckt sadeltak med breda, nedtill
fasonerade vindskidor. Utåt stänges den med svarttjärade träportar (från 1775, RÄK.) med fyllningar, de nedre med det för 1700-talet karakteristiska rutmönstret. Ena port
halvan bär en portklappring av smidesjärn med rika bladornament (fig. 671). Denna stiglucka uppfördes 1712 (sT.PROT.), varvid den ersatte en äldre, på samma plats belägen stiglucka, som då var alldeles förfallen. Denna åter hade sannolikt uppförts i samband med den bogårdsmur, som anlades på medeltiden. - Den nya stigluckan reparerades 1765 (sT.PROT.). Ar 1821 beslöt man nedriva stigluckan och med teglet därifrån bygga två grindstolpar (sT.PROT.). Beslutet verkställdes lyckligtvis icke.
Huruvida någon fristående klockstapel funnits här, därom saknas arkivaliska KLOCK
sTAPEL
uppgifter. En RÄK.-uppgift från 1681 i samband med uppsättande av en ny klocka (jfr s. 779) synes angiva, att klockorna då hängde i kyrktornet. En tradition inom sock
nen utpekar ett ställe på en höjdsluttning NV kyrkan såsom platsen för en tidigare klockstapel. Spår därav kunna dock icke nu upptäckas.
698 SOLLENTUNA HÄRAD GRAVKOR
GRAV
KAMMARE
BÅRHUS
GRAVVÅRDAR
År 1843 fick kammarherre T. W. Ankarerona (s.' 783) på Runsa1 gård tillåtelse (sT.PROT.) att uppföra ett gravkor i kyrkogårdens SÖ hörn för Runsa gårds ägare.
Det är uppfört av vitputsat tegel med en enkel klassicistisk fasad (fig. 672).
NV om kyrkan ligger en murad gravkammare med låg, vitputsad överbyggnad, täckt av två stora takluckor, klädda med handsmidd järnplåt (fig. 674). Den saknar nu innehåll. Synes närmast härstamma från 1600- eller 1700-talet. Den går i orten under namn av Ulfsax'ska graven.2 Grunden härför har ej kunnat utredas. Den har tillhört Sätra gård. Graven restaurerades 1922.
I kyrkogårdens SV hörn ligger ett b å r h u s, en vitputsad gråstensbyggnad under ett spånklätt pyramidtak, krönt av en stor svartmålad korsglob (fig. 673), uppfört 1923 enl. ritningar av byggnadsrådet Sigurd Curman i samband med kyrkogårdens övriga ordnande (se ovan).
Av kyrkogårdens gravvårdar böra följande nämnas:
l. Liggande gravhäll över kamreraren P. Wäsström (s. 715, not l) av grå kalksten med lägerhuggen kantbård. L 211, B 148. Den ligger 5,5 m V om torningången (vid Y å fig. 669). Inskriften är starkt förstörd av vittring, dock synes tydligt namnet (Petr)us WÄSSTRÖ(m) samt FÖD ... SEPT. 1711 l DÖD .. . . . MART ... 1792.
2. Stående gravsten (vid Z å fig. 669) av ljusbrun kalksten (fig. 675) med inhuggen inskrift: GUDFRUKTIG. RÄTTRÅDIG l l SIN VANDEL. ÖMSINT OCH l FRIDÄLSKANDE. l SITT HUS. l VAR HANS LEFNAD EN DAGLIG f GUDSTIENST OCH HANS DÖDS l STUND LUGN OCH LÄRORIK. / HANS HVILA SKALL VARA ÄRA. l COMMISSARIEN I R. ST. BANK: l CONR. GOTTF.
KUHLAU l F. D. 23 MAJI 17621 t D. 31 AUG. 1827. -H 110, B 69. - Se vidare s. 752, not 3 o. s. 754, not 4.
3. Stående gravvård av gjutjärn (fig. 676) med förgyllda ornament och inskrift:
KRIGS COMMISSARIEN C. G. ALMQUISTS3 KÄRA MAKA A. C. ALTEN FÖDD DEN 24 MARS 1789 DÖD DEN 27 APRIL 1837. HJERTAT HAR KALLNAT MEN KÄRLEKEN LEFVER FÖR EVIGT. H 163, B 71. - Står ö om kyrkan vid W å fig. 669.
1 Godset Runsa ägdes under förra delen av 1600-talet av JAKOB DE LA GARDIE, t 1652, g. m. EBBA BRAHE, t 1674. Efter Ebba Brahes död ärvdes Runsa av hennes dotter CHRISTINA CATHARINA DE LA GARDIE, t 1704 och dennas man i 2:dra giftet GusTAF OTTO STENBOCK, t 1685. Därefter av deras dotter CHARLOTTA MARIA STENBOCK, t 1740, g. m. AxEL JoHAN LEWENHAUPT, t 1717. Ar 1725 såldes Runsa till riksrådet HANS HENRIK VON LIEWEN, j· 1733. Presidenten OTTO R EINHOLD STRÖMFELT, t 1746, övertog Runsa på 1730-talet. 1744 köptes Runsa av amiralen och landshövdingen THEODOR ANKARCRONA t 1750. Sedan 1753 har Runsa såsom fideikommiss gått i den Ankareronska släkten (se s. 783).
2 lHRFORS II: 1 s. 252 kallar graven den Ulfsparreska och nämner såsom möjliga innehavare bröderna Jacob Anders (-r 1820) eller Carl Fredrik (t 1794) Ulfsparre, dock utan att angiva någon grund härför. I:s uppgift torde bero på en namnförväxling.
3 CARL GusTAF ALMQUIST, f. 1768, t 1846, krigskommissarie; g. 1 m. BIRGITTA LovisA GJÖRWELL, f. 1768 t 1806; g. 2 m. AGNETA CATHARINA ALTEN, f. 1789 i Eds prästgård, t 1837. Han ägde An
luna. - Författaren Carl Jonas Love A. var en son i första giftet.
EDS KYRKA 699
Fig. 675. Gravvård över riksbankskommissarien Fig. 676. Gravvård av gjutjärn över fru A. C.
C. G. Kuhlau, t 1827. Foto S. Curman 1957. Almquist, t 1837. Foto S. Curman 1957.
Grabmal aus Kalkstein Sepulchral monument, Gusseisernes Grabmal von Sepulchralmonument,
von 1827. limestone, 1827. 1837. east iron, 1837.
KYRKOBYGGNADEN
BYGGNADSBESKRIVNING
Kyrkobyggnaden fick sitt nuvarande yttre utseende i allt väsentligt vid en restaure
ring åren 1768- 69 (s. 710), medan interiören fått sin karaktär i samband med en restau
rering 1917- 18 (s. 715).
Byggnaden består av ett rektangulärt, vitputsat långhus, inrymmande även koret; PLAN ett torn i V, sakristia på N sidan och ett >>Vapenhus>> (även kallat >>brudkammaren»
jfr s. 717) i SV. Långhusets V del jämte tornet tillhör den urspr. kärnkyrkan; Ö delen med sakristian är från 1300-talet, men >>vapenhuseb utgör en 1955 byggd efterbildning av ett verkligt vapenhus från 1400-talet.
700 SOLLENTUNA HÄRAD
MATERIAL
LÅNGHUS
FÖNSTER
INGÅNGAR
TAK
Kyrkans murar äro byggda av kluven gråsten i litet format. På de oputsade inner
sidorna av tornets övre del kan material och byggnadssätt studeras. På flera ställen förekomma avjämningsskift av snedställda stenar av litet format (fig. 685) liknande s. k. opus spicatum. Detta synes tyda på en tidig byggnadstid. Murarna ha sannolikt urspr. utvändigt stått oputsade, men med brett utstrukna bruksfogar. Smärre delar av tornets Ö urspr. fasadyta synas från långhusvinden. Invändigt ha murarna varit putsade och försedda med kvaderristning, som ännu är synlig bl. a. på tornrummets S vägg samt i det urspr. N fönstrets innersmyg. När murarna utvändigt helt överputsades är icke möjligt att bestämma. Möjligen skedde det redan vid kyrkans utvidgning på 1300
talet (jfr s. 706). Numera äro ytterväggarna spritputsade och ett sockelparti är markerat med svart asfalttjära. - Tegel förekommer i hela Ö gavelröstet, i alla senare dörr- och fönsteromfattningar, i valvsystemet samt i tornets allra översta delar.
Två stora, rundbågiga fönster av 1700-talstyp finnas på vardera sidan av långhuset;
på Ö fasaden ett rundfönster, som invändigt sitter i en hög, rundbågig nisch. I lång
husets västligaste del finnas två små ursprungliga fönster, ett åt S, ett åt N av ro
mansk typ (om dessa se vidare s. 705).
Huvudingången är nu på V sidan av tornet och består av en enkel, rundbågig öppning, utan någon portalomfattning. Denna ingång blev troligen upptagen på 1760
talet, då den urspr. S ingången igenmurades i samband med kyrkans då utförda omge
staltning (s. 712). Sannolikt saknade tornet urspr. ingång utifrån och stod enbart i för
bindelse med långhuset genom en mindre bågöppning i tornets Ö mur (se nedan s. 703).
I nuvarande V ingång sitter en stor p o r t av utvändigt järnbeslaget trä. På dess insida äro fästade tre kraftiga, vackert smidda gångjärn av 1300-talstyp (fig. 680), sannolikt överflyttade från kyrkans S dörr, då dess öppning igensattes. På V portens yttersida en smidd d ra gr i ng med ornerad buckla (fig. 681), även från medeltiden. Stort sannolikt medeltida stocklås.
Kyrkans ursprungliga ingång var genom den dörröppning i långhusets SV hörn, utanför vilken nuvarande vapenhusliknande utbyggnad uppförts l 955 (se s. 717).
Denna ingång blev igenmurad vid den stora omdaningen av kyrkan på 1760-talet, då väl även det medeltida vapenhuset utanför denna port blev rivet (jfr s. 712, not 1), och ny kyrkingång ordnades genom tornet. Säkra uppgifter härom saknas dock. Den igensatta ingången blev till sina yttre och inre smygar upptagen igen vid restaureringen 1917, men öppnades helt först 1955. Den befann sig då ej i urspr. skick (fig. 677). Endast den innersta delen av smygen tillhör den urspr. byggnadsperioden och är byggd av grå
sten. De yttre delarna hava blivit ombyggda med tegel, ovisst när, men sannolikt i samband med det medeltida vapenhusets uppförande (se s. 709), samt även 1955.
Långhusets tak är brutet och sedan l 937 spånbelagt.l På Ö gavelnocken ett svart
målat träkors. Under takfoten en kraftigt profilerad putstaklist. På sakristia och >>Vapen
hus» spånbelagda sadeltak. Tornhuven är låg och avfasad; kopparklädd sedan l 937 och
1 Arbetet bekostades av godsägaren och fru C. G. CuRMAN (s. 784) på Antuna.
-A
tlim B~c j:=::c;J D
Fig. 677. Uppmätning av kyrkan, 1 : 300. Uppm. R. Bohlin o. P. Hedquist 1916, komp!. J. Söderberg
1957. - Plan. - Längdsektion mot N och tvärsektion genom tornet mot V. - Tvärsektioner mot Ö och V.
Grundriss, Längsschnitt nach N und Querschnitt durch Plan. - Longitudinal section towards N. and cross den Turm nach W . Querschnitt nach O. und W . section of tower towards W. - Cross sections towards
~ E. and W.
SOLLENTUNA HÄRAD
702
Fig. 678. Kyrkan från SV. Foto S. Curman 1957.
Die Kirche von SW. Church from S.vV.
krönt av ett förgyllt kors på stor glob. Före rest. 1768- 69 hade kyrkan överallt sadel
tak, såsom framgår av AFRITNINGAR och GRAUS teckning från resp. 1682 och 1748 (fig. 683 o. 682).
TORN Tornets av gråsten byggda murar ligga i klart förband med långhusets gavelmur och äro uppförda samtidigt med denna. Den allra översta torndelen är delvis ommurad med användande av tegel, och dess nuvarande utseende tillkom vid kyrkans ombygg
nad 1768- 69. Det översta tornbjälklagets ankarslutar på V-fasaden äro utformade som siffror bildande årtalet 1768 hänsyftande på nämnda ombyggnad. Tornet har på V fasaden över ingången ett stort rektangulärt fönster i första våningen, ett runt i andra samt överst på alla fyra sidorna stora, stickbågiga ljudgluggar. Dessa ha ersatt de ursprungliga betydligt smalare torngluggarna, som sutto parvis på alla fyra tornsidorna såsom de nyssnämnda äldre avbildningarna synas utvisa. På V tornväggens insida mot klackrummet synes ännu den S halvan av en urspr. tornglugg med sida och valvbåge av gråsten (fig. 684).
Tornets Ö vägg är genombruten av en hög, rundbågig öppning mot långhuset, möjli
gen upptagen redan på 1300-talet i samband med långhusets valvslagning (s. 707).
EDS KYRKA 703
Fig. 679. Kyrkan frän SÖ. Foto G. Curman 1958.
Die Kirche von SO. Church from S.E.
Därvid inslogs i tornet ett mot valvbågen svarande tunnvalv av tegel. I bottenvåningen synas ännu anfangen till den låga, sannolikt rundbågiga öppning (fig. 686), som ur
sprungligen förenat långhuset med tornrummet, vilket troligen saknat annan ingång (jfr ovan s. 700). Tornets bottenvåning täckes nu av ett på undersidan putsat bjälklag, vars ålder nu icke kan bestämmas. Ovanför detta var tornet urspr. indelat av två bjälk
lag. Det översta låg på samma plats som nuvarande klockstolsbjälklag, det undre, vars remstycken ännu ligga inmurade i tornets Ö och V murar, låg ungefär 50 cm ovanför det senare inslagna tunnvalvets anfangslinjer (fig. 677).
Tornets ursprungliga avtäckning kan icke med stöd av dokument eller rester bestäm
mas, men det torde sannolikt ha utgjorts av ett enkelt pyramidtak, ett sadeltak eller annan låg romansk torntaksform.
Kyrkorummet täckes med tre tegelkryssvalv, av vilka de två västligare ha diagonal- vALv
ribbor med klöverbladssektion av tidig 1300-tals typ, medan det östligaste valvet, som är från 1760-talet (s. 712), har rätvinkliga diagonalribbor av en tegelstens bredd. Valven sakna sköldbågar. Det Ö valvet skiljes från det mellersta genom en 90 cm bred gördel
båge. Kapporna äro en halv sten tjocka, slagna på stick och ha ganska svag bombering.
SOLLENTUNA HÄRAD 704
Fig. 680. Gångjärnsbeslag på V porten. 1300-talet. S. 700. Foto 1957.
Scharnierbeschlag an der Kirchentiir aus dem 14. Jh. Iron strap-hinge on W. door. 14th cent.
I samtliga valv, även det Ö, finnas s. k. skvallerhål i några av kappornas svicklar.
Diagonal- och gördelbågar i de två V traveerna äro putsade och målade med en gulröd färg, som genom gråvita streck indelats med tegelimitation. Sådan finnes även på bågen in till tornet. Denna målning är medeltida. Om korvalvets målning se s. 728.
ooLv Golv av tegel i sicksackmönster i tornrummet och i hela långhuset utom under bänk
kvarteren, som hava trägolv, liksom sakristian. Golven hava, i varje fall under 1700
och 1800-talen, varit av tegel en!. uppgifter i RÄK. Senast omlades tegelgolvet vid restaur.
l 917- 18, dock med användande av det gamla teglet.
BYGGNADSHISTORIA
uRsPRUNGLIG Då kyrkan l 917- 18 undergick en omfattande inre restaurering (s. 715) under ledning R~~~:~K av prof. Sigurd Curman, utfördes ingående undersökningar genom grävning och putsav
knackning, vilka möjliggjorde ett klarläggande av huvuddragen i kyrkobyggnadens äldre utvecklingshistoria.
Sålunda blottades under golvet invid S långväggen just i gränsen mellan den Ö och den mellersta traven vid K å fig. 677 en grundmursresP av det utseende, som framgår av planritningen (fig. 688) och fotografier (fig. 687). Denna grundmur ligger i gott för
band med sydmurens V två tredjedelar. Den visar ett stycke av den tydligt rundade yttersidan av en a b s i d m u r, vars fortsättning mot N tyvärr förstörts vid utförandet av vissa gravkammare inom kyrkan Ö parti (se s. 766). Absiden kan emellertid klart rekonstrueras såsom skett på planritningen fig. 688. Den ursprungliga kyrkans grund
plan bestod alltså av ett rektangulärt långhus med torn i V samt i Ö en relativt bred absid, som direkt anslöt sig till långhuset utan någon mellanliggande korbyggnad,
1 Utgrävning och uppmätning härav utfördes av ark. S. ERANDEL 1917.
705 EDS KYRKA
vilket annars är det normala för den lilla romanska landskyrkan i Sverige. Eds kyr
ka är ett av de få hittills säkert kända exemplen i Sverige på denna starkt redu
cerade romanska plantyp, den s. k. a b s i d
salen, där icke blott tvärskeppet med sin mittkvadrat utan även korkvadraten har försvunnit från det normala västeuropeiska planschemat för romansk tid.1 Möjligen har den äldsta stenkyrkan i Lovö (s. 447) haft en sådan plan, liksom den även i övrigt urspr. företett stora likheter med Eds kyr
ka. - Säms år 1938 uppgrävda kyrkoruin i Kinds hd, V g, visar även tydlig absid
salsplan.2
I kyrkans V del frampreparerades 1917 två romanska fönster, som sitta mitt emot varandra relativt högt upp på lång
husets N och S vägg (fig. 677 a o. b). Det
N fönstret vid a, öppnat enbart inåt, är Fig. 681. Medeltida dragring på V porten. S. 700.
Foto 1957.
bevarat i ursprungligt skick. I smygen fin
nes romansk kvaderristning i putsen, och
Mittelalterlicher Turring am W. Portal.
Mediaeval door ring W. door.
on
i den rundbågiga övervälvningen av grå
sten synas i fogbruket tydliga avtryck av valvformens skålbräder (fig. 690). Det S fönstret vid b, som numera är helt upptaget, har ursprungligen varit lika det N (se fig. 691), men har senare förändrats. Det har förlängts nedåt, gjorts smalare och om
formats med ett spetsbågigt valv av tegel över smygen och med en upptill 3-passfor
1 Absidsalen förekommer redan i förromansk tid i medelhavsområdet och företräder i viss mån en mediterran form, som emellertid även förekommer flerstädes i Väst- och Mellaneuropa, då det gäller små kyrkobyggnader under 1000- och 1100-talen. I Tyskland är typen rikt företrädd i Ö Bayern, där den i allmänhet är tornlös. I Böhmen, Mähren och Slovakien förekommer absidsalen även talrikt, men har där oftast V-torn (E. BACHMANN, Kunstlandschaften im romanischen Kleinkirchenbau Deutsch
lands, i Zschr. d. deutschen Vereins fiir Kunstwissenschaft, Bd 8 [1941], s. 162 f.). Dessutom förekom
mer typen talrikt vid Nordsjökusten i Ostfriesland (0. DELLEMANN, Der mittelalterliche Bautypus der einräumigen Dorfkirchen Ostfrieslands, Wiirzburg 1937). Där karakteriseras typen av mycket långsträckta skepp.
I Schweiz förekommer absidsalskyrkor (A. GAUDY, Die kirchlichen Baudenkmäler der Schweiz, Graubiinden, Berlin 1922, s. 20 o. 21) liksom även i Danmark (DANMARKs KIRKER, V, s. 244, XII, s. 993).
Se även LuNDBERG, I, s. 356.
2 ERIK B. LuNDBERG, Några nyutgrävda kyrkoruiner i södra Västergötland, i Västergötl. fornm.fören.
tidskr. V:2, s. 3 o. 19- 24 (1942).
706 SOLLENTUNA HÄRAD
mad dageröppning (fig. 691 och 692). Det ursprungliga romanska fönstervalvet är nu markerat i putsen. Det synes troligt, att den urspr. kyrkan haft ytterligare ett par fönster av typen a på de platser, som nu upptagas av de två västra fönstren (i N o. S).
A v kyrkans ursprungliga i n g å n g, belägen vid S väggens västligaste del, är den inre smygen bevarad till 45 cm djup. Ingångens urspr. form i övrigt kan icke med säkerhet rekonstrueras (jfr s. 700).
På innerväggarnas övre del ovanför den nuvarande orgelläktaren synes en tydlig horisontal gränslinje i höjd med hjässan på de nuvarande stora fönstrens inre smygar.
Denna linje markerar läget för de ursprungliga inre hammarbanden. Spåren av ytter
konturen till den romanska sadeltakstolen över långhuset äro tydligt synliga å tornets
Fig. 682. Eds kyrka frän NÖ, 1748. Teckning av Olof Grau (ms i Västerås lärov.bibl.).
Die Kirche von Ed aus dem NO, Zeichnung Ed church from N. E., sketched in 1748.
von 1748.
Ö mur mot långhusvinden (se fig. 697). Detta tak har haft en relativt låg resning. Lång
murarna ha enligt dessa märken varit ungefär l m lägre än nu.
Antagligen har kyrkorummet urspr. haft plant trätak eller öppen takstol.
För denna lilla romanska kyrkas datering saknas direkta hållpunkter, men såväl plan
typ, material och murningsteknik som fönsterformer göra det sannolikt, att den upp
förts under 1100-talets mitt eller tredje fjärdedel. Jfr Lovö äldsta kyrkas datering s.
448 f. En rekonstruktion a v den ursprungliga kyrkans utseende visar fig. 689.
uTviDGNING Den romanska kyrkan utvidgas och omgestaltas grundligt under gotisk tid. I Ö till
u;r~~\~~- fogas en ny nästan kvadratisk kortillbyggnad (fig. 677 per. B) med samma bredd som det gamla skeppet, men av lägre höjd (jfr s. 708), vilket framgår dels av AFRIT
NINGAR (fig. 683), ehuru dess bild icke är helt korrekt (koret framställes där smalare än skeppet), dels och säkrare av ännu synliga valv- och målningsrester i koret (se s. 723).
Det nya korets murar, som ha samma tjocklek som det äldre långhusets, hava - tyd
ligen för att gudstjänsten skulle kunna pågå ostörd under byggnadstiden - uppförts i
707 EDS KYRKA
sin helhet utanför absiden, innan denna revs. Detta är sannolikt en av orsakerna till det nya korets bredd (jfr fig. 688).
Samtidigt med det nya koret uppfördes en sakristia i N. Dess Ö mur ligger i förband med N kormuren, medan dess V-mur stöter stumt mot det gamla långhusets N mur.
Fig. 683. Eds kyrka 1682 en!. AFRITNINGAR. Koret dock felaktigt återgivet (se s. 706). Vapenbilderna (fr. v.): Bielke, Uppsala ärkestift, Örnefot.
Die Kirche von Ed nach einer Zeich Ed church, pen and wash drawing nung von 1682, der Chor unrichtig 1682. Chancel is however incorrectly wiedergegeben. depicted. - The coats-of arms are, from the left: Bielke tamily, archbishop's diocese of Uppsala, Ornefot family.
Ingången till sakristian förlades till korets NV hörn Ö om den kvarlämnade murklack, som bildade N imposten till triumfbågen. Huruvida absidvalvets V del kvarlämnades för att tjänstgöra som triumfbåge, kan icke numera med visshet avgöras. Det synes dock sannolikt, emedan det uppbar långhusets kvarstående Ö gavel.
Sannolikt i omedelbar anslutning till kyrkans utvidgning utfördes valvslagning över långhus, kor och sakristia samt möjligen även i tornets övre del (jfr s. 703).
2-706838
SOLLENTUNA HÄRAD 708
Valven över långhuset, vilka ovan beskrivits (s. 703), förefalla vid första påseendet vara upp
förda samtidigt med yttermurarna, ty sköld
bågar saknas och valvribborna utgå från små konsoler på långväggarna, som sakna vägg
pilastrar. Som ovan sagts (s. 706) kan man emellertid å väggarnas övre del ovanför den nuv. orgelläktaren skönja en horisontal gräns
linje, som betecknar läget för den ursprungliga romanska murens hammarband. Ovanför denna är murverket av tegel delvis sammanbyggt med valvkappornas nedre del. I långhusets hörn och mitt på långmurarna hava urtagningar gjorts i den urspr. inre skalmuren för att bereda upplag för de nya valven och deras anfangs
konsoler.
I det nya koret och i sakristian torde upplag för valven hava utförts i samband med murar
nas uppförande. A v korvalvet, som blev rivet på 1760-talet (s. 712), återstå endast obetydliga spår i hörnen.
Vid dateringen av ovan beskrivna änd
ringsarbeten har man närmast att utgå från
Reste einer ursprung Fragments of original valvformerna. Ribborna med treklöversektion
lichen Lucke im Ober tower opening in top
teil der W Maner des most part of W. wall. och kapporna med måttlig bombering tyda på
Turms.
1300-talets början. På denna tid pekar också den förut omtalade >>gotiska>> förändringen av det romanska fönstret på den S långhusväggen (fig. 692). Sannolikt vidtogs samma förändring i det andra, nu försvunna S-fönstret i långhuset. Möjligen igenmurades redan vid denna tidpunkt N väggens romanska fönster.
Det nyuppförda korets fönster på S och Ö väggarna kan man, tack vare bevarade rester av senare medeltida kalkmålning på de inre smygarna (jfr s. 730 o. 734), rekon
struera på sätt fig. 698 visar. Det har varit höga, smala, parställda fönster av den typ, som var vanlig under 1200-talets senare del och 1300-talets början.
sAKRisTIA Den samtidigt med kyrkaförlängningen tillkomna sakristian har ett kryssvalv av tegel med ribbor av klöverbladsformad sektion, som vid ribbornas nedersta delar över
går i V-form. Den oregelbundet rundbågiga ingången sitter i en tunnare tegelmur och omges mot såväl kyrkorummet som sakristian av välvda nischer (fig. 709). Detta parti synes vara ombyggt på 1400-talet (obs! målningen från 1487). Kopparklädd dörr av 3 ekplankor med stocklås. På yttersidan en järnring på en ornerad, kupig platta. Stick- Fig. 684. Rester av ursprunglig glugg överst
i tornets V mur. Foto 1957.
EDS KYRKA 709
Fig. 685. >>Opus spicatum•> i tornets inre muryta. S. 700. Foto 1957.
,Qpus spicatum•>in der inneren l\fauerfläche des Turms. Herringbane sty!e masonry in inner surface of tower wall.
bågigt fönster på N sidan, försett med järngaller. Det har sitt utseende från restaur.
1768-69. En nisch i Ö, nu förvandlat till skåp, antyder, att sakristian här hade ett ursprungligt fönster.
sakristians N gavelröste är byggt av tegel i munkförband. I detsamma en igensatt glugg. - På vinden finns en konstruktion av oskrädda furubjälkar, vars ändamål ej kunnat förklaras. sakristians golv är av gammalt trä. ST.PROT. 1783 meddelar: >>Ett gålf af bräder giöres i Sacristian, samt en kiällargrop med detsamma upptages och muras till communionvinets conservation.>> Denna finns fortfarande.
På AFHITNINGAR (fig. 683) synes ett vapenhus utanför kyrkingången i SV. Det vAPENHus
torde ha tillkommit på 1400-talet, då det var brukligt med vapenhus av sten. Det revs sannolikt vid restaur. 1768- 69 (s. 712). Dess grundmurar konstaterades vid restaur.
1917- 18; uppgrävdes och uppmättes 1955 i samband med uppförande av den s. k. brud
kammaren (s. 717). Enligt AFRITNINGAH hade vapenhuset sadeltak och en rundbågig ingång i S gavelmuren.
Koret dekorerades medkalkmålning ar på väggar och valv 1487, utförda av Albertus MÅLNING 148 7
Pictor. Se därom kapitlet MUHALMÅLNINGAH s. 721.
PEH. MON. III, fol. 292 innehåller en lös inklistrad lapp med bl. a. följande anteck-BRAND 1541
ning: >>i Eedz gamla kyrkebok står så annoterat: Anno Dni MDXLI combusta est ecclesia Eed ex fulgoribus in festo Apostolorum Petri et Pauli circa medium noctis, tempore illustris regis GostaYi Suecorum Gothorumq(ue) regis. Eodem tempore erat Honorabilis ac discretus vir venerabilis Magister Laurentius O(lavi) Cammerarius ejusdem regis illustris curatus in Eedh (=Herrens år 1541 antändes Eds kyrka av blixten vid midnatt under apostlarna Petrus och Paulus fest [ = 29 juni] under den frejdade Konung Gustavs, svears och göters konungs, regeringstid. Kyrkoherde i Ed vid denna tid var den heder
