Distriktssköterskans omvårdnadsarbete vid
spelberoende
- En systematisk litteraturstudie
Mapping of measures for gambling addiction that the district nurse can apply in
the nursing work – A systematic literature review
Liv-Marie Tinggård
Anna Vähäkari
Fakulteten för hälsa-natur och teknikvetenskaper Distriktssköterskeprogrammet
Avancerad nivå/15 hp Handledare: Lisbet Engh
SAMMANFATTNING
Titel: Distriktsköterskans omvårdnadsarbete vid spelberoende. Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Kurs: Examensarbete- omvårdnad, 15 hp
Författare: Anna Vähäkari och Liv-Marie Tinggård Handledare: Lisbet Engh
Examinerande lärare: Ingela Leibring Examinator: Karin Josefsson
Sidor: 29
Datum för examination: 2021.01.12
Nyckelord: Distriktssköterska, levnadsvanor, omvårdnadsåtgärder, spelberoende. Introduktion: Drygt fyra procent av personer i åldrarna 16–84 år har någon form av
spelproblem. Personer med spelberoende känner ofta skuld och skam över sitt beroende. Från och med 1 januari 2018 ingår spel om pengar i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär att kommuner och regioner är ålagda att förebygga spelproblem. Spelberoende leder till hälsoproblem som troligtvis kommer att öka i framtiden. Det påverkar personer negativt på flera områden, såsom relationer, ekonomi, arbete och psykisk hälsa. Det finns
behandlingsalternativ som är baserade på motiverande samtal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder vid spelberoende. Metod: En
systematisk litteraturstudie med innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim genomfördes.
Resultat: Resultatet visade tre kategorier. Lättillgängligt stöd med underkategorierna Arbetsbok
ABSTRACT
Title: District nurse´s work in gambling addiction. Faculty: Health, Science and Technology
Course: Degree project - nursing, 15 ECTS Authors: Anna Vähäkari and Liv-Marie Tinggård Supervisor: Lisbet Engh
Examiner: Ingela Leibring Examiner: Karin Josefsson Pages: 29
Date for the examination: 2021.01.12
Keyword: District nurse, lifestyles, nursing, gambling addiction.
Introduction: Just over four percent of people aged 16–84 have some form of gambling problem.
People with gambling addiction often feel guilt and shame over their addiction. As of 1 January 2018, gambling for money is included in both the Social Services Act and the Health and Medical Services Act, which means that municipalities and regions are required to prevent gambling problems. Gambling addiction leads to health problems that are likely to increase in the future. It affects people negatively in several areas, such as relationships, finances, work and mental health. There are treatment options that are based on motivational conversations. Aim: The aim of the literature study was to map the district nurse's nursing measures in gambling addiction. Method: A systematic literature study with content analysis according to Lundman and Graneheim was conducted. Results: The results showed three categories. Easily accessible support with the subcategories Workbook and Telephone Advice. Motivation-enhancing measures with the subcategories Motivational conversations and Involve support from close relatives. Tools for resisting gambling with the subcategories Mobile applications and Web-based consulting.
Conclusion: Gambling addiction causes harm to both the individual and society in several
Innehållsförteckning
Introduktion ... 5 Levnadsvanor ... 5 Spelberoende ... 5 Förekomst av spelberoende ... 6 Konsekvenser av spelberoende ... 6Lagar och riktlinjer ... 7
Motiverande samtal ... 7 Distriktsköterskans roll ... 8 Problemformulering ... 8 Syfte ... 8 Metod ... 9 Urval av artiklar ... 9 Granskning av studier ... 11 Analys ... 12 Forskningsetiska överväganden ... 12 Resultat ... 13 Lättillgängligt stöd ... 13 Arbetsbok ... 13 Telefonrådgivning ... 13 Motivationshöjande åtgärder. ... 14 Involvera stöd från närstående ... 14 Motiverande samtal ... 14
Verktyg för att motstå spelande ... 15
Mobilapplikationer ... 15
Webbaserad rådgivning ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Metoddiskussion ... 18
Konklusion ... 19
Förslag till vidare forskning ... 19
Referenser ... 20
5
Introduktion
Levnadsvanor
Levnadsvanor är vanor som har betydelse för individens hälsa. Hur individen äter, dricker och rör på sig spelar stor roll för både den psykiska och fysiska hälsan. Goda levnadsvanor handlar om att med naturliga, enkla medel öka sina odds för att må bra. Riskbruk såsom beroende av alkohol, droger samt tobaksbruk och spelberoende är hot mot en god hälsa, inte bara för individen själv utan även för personer i dennes närhet och samhället i stort (Folkhälsoguiden 2020). Individer med dåliga levnadsvanor, exempelvis spelberoende, är inte alltid lyhörda för hälsoinformation. Det har visat sig att män är mindre lyhörda för hälsoinformation gällande levnadsvanor än vad kvinnor är. Hälsoinformation som hjälper till att utveckla individens kunskaper ökar deras känsla av självkontroll. Det gör dem mer lyhörda för hälsokunskaper gällande levnadsvanor (Chang 2020). Det handlar inte alltid om brister i kunskap utan om möjligheten att hitta ingångar när individen är mottaglig för eget förändringsarbete. Goda levnadsvanor kan förebygga 80 procent av kranskärlssjukdom och stroke och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan även förebygga andra sjukdomar såsom diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar (Rössner et al. 2014).
Spelberoende
Spel är något människor sysselsatt sig med sedan urminnes tider. Det har hittats tärningar som daterats till 2500 år före Kristus och vid utgrävningar i Sverige är tärningar och spelbrickor vanliga från medeltiden och framåt. Gambling handlar om spel om pengar och gaming är ett begrepp för dataspel. Spelberoende kallas även Hasardspelsyndrom som är det nyare namnet på spelberoende som finns i DSM-5 (Eriksson 2018; Holmér 2020). Att vara spelberoende liknar beroendet av alkohol och droger och hjärnans belöningssystem påverkas på ett likartat sätt. Belöningssystemet styr det som vanligtvis händer i hjärnan. Vid spelberoende har lusten att spela tagit överhand, och konkurrerar ut annan njutning. Personerna kan känna att spelandet är det enda som får dem att må riktigt bra. Att hjärnan påverkas på det här sättet är inget som är bestående, utan det går att träna bort så att personen får kontroll över sitt spelande (Francis & Livingstone 2020; Holmér 2020). Det finns nio kriterier som utgör spelberoende. För att kunna få diagnosen ska fyra eller fler av följande kriterier stämma in:
Individen tänker ständigt på spel; tidigare spelupplevelser, nästa spel eller så funderar individen på hur hen ska få fram pengar till sitt nästa spel.
För att behålla spänningen krävs det successivt större summor att spela för.
Individen har misslyckats flertalet gånger med att begränsa spelandet eller att helt sluta spela.
Individen blir rastlös eller irriterad när hen försöker begränsa eller sluta sitt spelande. Individen spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att bli fri från ångest eller
nedstämdhet.
Individen återvänder till spelandet när hen förlorat pengar eftersom hen då vill ta revansch.
Individen ljuger för att dölja hur mycket hen spelar, oavsett vem det är som frågar. Individen har riskerat att förlora eller redan förlorat en relation, anställning, karriär eller
möjlighet till utbildning på grund av spelandet.
6 Förekomst av spelberoende
Spelrelaterade sjukdomar är idag lika vanligt som alkoholberoende och svår depression. Det har delvis samma genetiska bakgrund som alkoholberoende och det är ofta yngre personer och relativt lågutbildade män som dominerar inom spelberoende. Kleptomani och sexberoende förekommer ofta tillsammans med spelberoende. Personer med spelberoende är socialt sett den största gruppen med impulsstörningar. Drygt fyra procent av personer i åldrarna 16–84 år har någon form av spelproblem (Francis & Livingstone 2020; Holmér 2020; Ottosson 2015). På uppdrag av Folkhälsomyndigheten har en långsiktig befolkningsstudie, Swelogs, genomförts. Studien undersökte relationen mellan spel om pengar och hälsa. Syftet var att förstå och
förebygga skador vid överdrivet spelande. Resultatet från studien visade att mellan åren 2008 och 2015 spelade färre personer om pengar, men att omsättningen av pengar hade ökat. Enligt
Swelogs så ökar spel problemen bland män i åldrarna 25–44 år och kvinnor mellan 45-64 år. Män debuterar tidigare att spela för pengar, jämfört med kvinnor (Dunsmuir et al. 2018;
Folkhälsomyndigheten 2018).
Konsekvenser av spelberoende
7 Lagar och riktlinjer
En ny hälso- och sjukvårdslag kom 1 april 2017, och den syftar till att göra regelverket mera överskådligt och lättillgängligt. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är målet för den svenska hälso- och sjukvården en god hälsa för individerna och vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården ska även förebygga ohälsa. Vårdgivarens skyldigheter och ansvar beskrivs i hälso-och sjukvårdslagen. Den innehåller bestämmelser om riktade mål för verksamheten, samt ansvarsförhållanden och riktlinjer. Lagen styr vad kommuner, regioner och andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda patienterna (HSL 2017:30). Vården styrs även av socialtjänstlagen. Från och med 1 januari 2018 ingår spel om pengar i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär att kommuner och regioner är ålagda att förebygga spelproblem. Vårdgivarna ska även erbjuda stöd och behandling till personer som har allvarliga problem med spel om pengar. Personer med spelproblem har således samma rätt till hjälp och stöd som personer med
exempelvis drogproblem (SoL 2001:453). Den 1 januari 2019 infördes en ny spellag som innebär att alla spelbolag i Sverige ska ha en licens. Licenserna kan återkallas om inte spelbolagen följer riktlinjerna. Spellagen innehåller sex olika licenser; statligt spel, onlinespel, vadhållning, spel för allmännyttiga ändamål, landbaserat kommersiellt spel och spel på fartyg i internationell trafik. Det är också viktigt att spelbolagen respekterar åldersgränserna annars kan staten dra in licensen. Åldersgränser som gäller är 18 år för spel om pengar och 20 år för att spela på internationellt kasino. I Sverige regleras allt spel av Spelinspektionen som har tillsyn över och ger tillstånd för verksamheten. EU har i dagsläget ingen enhetlig spelreglering utan alla länder har sin egen lagstiftning, således kan individer idag spela på nätsidor som har andra regler än vad Sverige har. EU-kommissionen har tagit fram rekommendationer, men inga tvingande lagar, för internetspel med gemensamt konsumentskydd, ansvarsfull spelreklam samt en rad förebyggande insatser för att motverka spelproblem på individnivå. Det finns även tämligen utbredd illegal och oreglerad verksamhet, uppgjorda matcher och penningtvätt inom såväl legal som illegal spelverksamhet (Eriksson 2018; Folkhälsomyndigheten 2020).
Motiverande samtal
Ökad kunskap kring att flera olika typer sjukdomar kan påverkas genom en ändrad livsstil ger förväntning på personalen att jobba med motivation. Inom hälso- och sjukvården finns därför ett växande krav på att vårdpersonalen ska kunna motivera patienter till en sundare livsstil.
Rådgivande samtal är ett patientcentrerat samtal som vanligtvis bygger på motiverande samtal (MI). MI är en evidensbaserad metod som visar sig vara effektiv och tillfredsställande för patient och vårdgivare, jämfört med traditionell rådgivning. När patienten känner sig sedd, lyssnad på, accepterad och får positiva förväntningar händer det något viktigt (Holm Ivarsson 2016). William R. Miller skapade under 1980- talet denna samtalsteknik som idag kallas för Motivational
interviewing, vilket översätts till motiverande samtal. MI är en metod som bygger på ett
8 Distriktsköterskans roll
Evidensbaserad vård innebär att använda metoder med bästa tillgängliga evidens, baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet, med utgångspunkt i individens preferenser och behov. Personcentrerad vård sätter personens egen syn på sin livssituation och villkor i centrum, när det gäller utförandet av vården (Ekman et al. 2011; Svensk sjuksköterskeförening 2020).
Distriktssköterskors breda kompetens innebär att de kan vara yrkesverksamma inom samtliga av hälso- och sjukvårdens sektorer med tyngdpunkt på elevhälsa, barnhälsovård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Distriktssköterskor ska kunna anpassa sig till olika samhälleliga förhållanden samt ha kunskaper i hur dessa påverkar individens hälsa såväl positivt som negativt. Inom kompetensen ingår det att ha goda kunskaper inom de fyra olika områdena; medicinsk vetenskap, folkhälsovetenskap, vårdpedagogik samt omvårdnad. Omvårdnaden innebär att distriktssköterskan i partnerskap med patient och närstående ska organisera och leda
omvårdnadsprocessen, identifiera förmågor, lyssna och tillvarata personens berättelser och utgå från dessa ur ett hälsofrämjande perspektiv vid planering av omvårdnaden, utforma och utvärdera omvårdnadsplan samt utgöra ett stöd för patienten och närstående i det dagliga livet utifrån deras rätt till autonomi och självbestämmande. Hen ska även identifiera och agera utifrån förändringar i patientens hälsotillstånd och övriga behov, förstå och agera utifrån den sociala och
sociokulturella kontextens betydelse för hälsa, förstå och agera utifrån psykosociala förhållandens påverkan på hälsa, vara patienternas företrädare i frågor rörande vården då patienten själv inte kan eller vill föra sin egen talan och inte har någon annan företrädare. Distriktssköterskan ska även stärka patientens egna resurser till egenvård genom information och utbildning och därmed kunna ta ansvar för sin egen hälsa. Det etiska förhållningssättet hos distriktssköterskan är viktigt och innebär bland annat respekt för individens autonomi och integritet i de skiftande situationer och miljöer som är distriktssköterskans arbetsfält (Svensk sjuksköterskeförening 2020).
Problemformulering
Spelberoende är ett hälsoproblem som troligtvis kommer att öka i framtiden. Det påverkar personer negativt på flera områden i livet, såsom relationer, ekonomi, arbete och psykisk hälsa. För att kunna bemöta patienten på ett respektfullt sätt behöver distriktssköterskan kunskaper om spelberoende och dess konsekvenser för hälsan. Distriktssköterskan behöver också kunskaper om vilka omvårdnadsåtgärder som är evidensbaserade för att stödja och hjälpa patienter med
spelberoende. Spelberoende är ett outforskat område och det finns ytterst lite forskning om distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder relaterad till ämnet. Då spelberoendet ökar i samhället och det påverkar hälsan är det viktigt att kartlägga och få kunskaper om hur distriktssköterskan kan stödja denna patientgrupp.
Syfte
9
Metod
Författarna utförde en systematisk litteraturstudie, med fokus på kartläggning av
distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder vid spelberoende. Studien har en induktiv ansats, vilket syftar till att sökningarna gjordes för att hitta all information som svarar på studiens syfte. Båda författarna har tidigare yrkeserfarenhet inom omvårdnadsarbete, vilket leder till en viss
förförståelse som författarna har reflekterat över innan studien påbörjades samt under studiens gång för att det inte skulle påverka resultatet av studien (Forsberg & Wengström 2015;
Graneheim & Lundman 2004). Studien genomfördes enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmodell som används för systematiska litteraturstudier (SBU 2017). Författarna har utfört denna modell utifrån följande punkter:
Sökning i databaser med identifierade sökord samt med begränsningar. Genomgång av titel och abstrakt. De artiklar som inte var aktuella för studien
exkluderades. Under hela processen dokumenterades antal sökningar och fynd, urval 1.
Artiklarnas relevans och evidens bedömdes, urval 2.
De artiklar som svarade på studiens syfte lästes och granskades i fulltext av båda författarna.
Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes, urval 3.
Artiklarna som motsvarade syfte gick vidare till innehållsanalys.
Urval av artiklar
Författarna valde att söka i databaserna Cinahl och Pubmed då de är inriktade på omvårdnadsforskning (Henricson 2017).
Först gjordes en sökning med gambling addiction treatment 2010-2020 MeSH term i Pubmed. Respektive sökning med gambling i Cinahl Headings. Författarna sökte även på sökorden community health nursing och nurs*. Sökorden kombinerades med AND och OR. Det gjordes även frisökningar på ”Gambling addiction treatment”, ”Community health nursing” och ”nurs*” samt kombinationer av dessa ord. Frisökningar gjordes för att kunna få fram ett större urval av artiklar. I Cinahl gjordes fritextsökningar på orden ”nurs*”, gambling addiction treatment” och ”treatment” samt kombinationer på dessa ord. Sökningarna redovisas i tabell 1 och 2.
Författarna fick handledning vid två tillfällen från bibliotekarie på Karlstads universitet, för att få fram specifika sökord och för att få bättre översikt för att kunna tolka utfall av sökningarna. Först gjordes en grovsållning genom att författarna läste titlar och bedömdes de relevanta lästes abstract vilket redovisas i tabell 1. I urval 1 lästes 26 abstract i Pubmed och 73 i Cinahl. Artiklar som ansågs vara relevanta till studiens syfte och togs med till urval 2. I urval 2 lästes artiklarna i sin helhet av båda författarna. Författarna läste 9 artiklar från Pubmed och 19 från Cinahl i urval 2. Efter gemensam genomgång exkluderades ett antal artiklar då de inte ansågs relevanta för studien. I urval 3 granskades 28 artiklar enligt SBUs mall för evidensgradering (SBU 2017). Granskningen gjordes gemensamt av båda författarna. Efter kvalitetsgranskningen återstod 12 artiklar. Således valdes 16 artiklar bort i urval 3 på grund av otillräcklig vetenskaplig kvalitet, samt att de handlade om kognitiv beteendeterapi, läkemedelsbehandling eller
10 Inklusionskriterier: Artiklar skrivna mellan 2010-01-01 och 2020-12-01 inkluderades. Artiklarna
i studien ska vara publicerade på engelska och de skulle fokusera på omvårdnadsåtgärder som distriktssköterskan kan tillämpa. Både män och kvinnor i alla åldrar inkluderades.
Exklusionskriterier: Artiklar på andra språk än engelska valdes bort, och artiklar som innefattade metoder som inte kunde appliceras på distriktssköterskans arbetsområde, exempelvis kognitiv beteende terapi, läkemedelsbehandling och omvårdnadsåtgärder inom slutenvård valdes bort.
Tabell 1. Översikt över sökningar i PubMed.
Pubmed Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
11 Tabell 2. Översikt över sökningar i Cinahl
Cinahl Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
1 (MH "Gambling") 3229
2 (MH "Gambling”) med
tidsbegränsning 2010 01 01 - 2020 12 31
2375
3 (MH "Community Health Nursing") 27534 4 (MH "Community Health Nursing")
med tidsbegränsning 2010 01 01 - 2020 12 31
11972
5 "nurs*" (Nurs* search as keyword) 882383 6 "nurs*" (Nurs* search as keyword)
med tidsbegränsning 2010 01 01 - 2020 12 31
404666
7 "gambling addiction treatment" (Search as keyword)
5 5 0 0
8 "gambling addiction treatment" (Search as keyword) med
tidsbegränsning 2010 01 01 - 2020 12 31
4 4 0 0
9
"treatment" (Search as keyword) 1082189 10
"treatment" (Search as keyword) med tidsbegränsning 2010 01 01 - 2020 12 31
760276
11 S2 AND S4 1 1 0 0
12 S2 AND S6 32
13 S2 And S6 med endast engelska artiklar
22 22 0 0
14 S2 AND S10 513 41 (2) 19 9
Totalt 73 19 9
Externa dubbletter markeras med en enkel parentes (0).
Granskning av studier
12 Analys
För att analysera artiklarna valdes innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Innehållsanalysen innebär att tolka och granska texter för att få en känsla av helheten. Därför lästes alla artiklarna av författarna i fulltext flera gånger. När en artikel lästes togs
meningsbärande enheter som var relevanta för syftet fram ut ur texten. Texten i
meningsenheterna sammanfattades med andra ord, det vill säga kondenserades. De kondenserade meningsenheterna kodades och delades sedan in i olika kategorier. Kategoriernas innehåll
svarade på syftet i studien. Nedan visas ett exempel:
Tabell 3. Beskrivning av innehållsanalys
Meningsbärande enhet Kondenserad enhet Kod Underkategori Kategori
Erbjöd tre motiverande intervjuer (MI), som tycktes påverka
deltagarna positivt, även om olika kombinationer inte jämfördes.
Tre samtal enligt MI påverkade deltagarna positivt. Strukturerade samtal Motiverande samtal Motivationshöjande åtgärder.
Forskningsetiska överväganden
Omvårdnadsforskning vägleds av fyra etiska principer; princip om autonomi, princip om rättvisa, princip att inte skada och princip att göra gott. Artiklar som valts ut av författarna har fått
tillstånd av etisk kommitté eller genomgått etiska överväganden, vilket har relevans för
13
Resultat
Syftet med studien var att kartlägga distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder vid spelberoende. Litteraturstudiens resultat baseras på tolv vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design, som genererade tre kategorier, vilka beskriver distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder; Lättillgängligt stöd, Motivationshöjande åtgärder och Verktyg för att motstå spelande. Dessa kategorier byggs upp av sex underkategorier vilka presenteras i figur 1.
Lättillgängligt stöd Motivationshöjande åtgärder
Verktyg för att motstå spelande
Arbetsbok Motiverande samtal Mobilapplikationer
Telefonrådgivning Involvera stöd från närstående Webbaserad rådgivning. Figur 1. Beskrivning av kategorier och underkategorier som belyser distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder vid spelberoende.
Lättillgängligt stöd
Kategorin lättillgängligt stöd byggs upp av de två underkategorierna arbetsbok och telefonrådgivning.
Arbetsbok
Arbetsbok kan användas vid omvårdnad för personer med spelberoende. En speldagbok
innefattar att personen skattar om den har spelat om pengar, hur mycket den vunnit eller förlorat, hur länge den spelat och vilken typ av spel personen har spelat för varje dag i veckan (Smith et al. 2010; Toneatto et al. 2017). Arbetsboken hjälper till att strukturera rådgivningen och ger ett terapeutiskt fokus på det kliniska arbetet. Efter mötet med distriktssköterskan kan patienten få en kopia av arbetsboken, vilket möjliggör att både personen själv samt distriktssköterskan kan se framstegen i behandlingen (Smith et al. 2010; Toneatto et al. 2017). Enligt Abbot et al. (2018) fick personer med spelberoende en arbetsbok som komplement i övrig behandling. De personer som hade en hög allvarlighetsgrad av spelberoende hade god effekt av arbetsboken, som bidrog till att personen blev uppmärksam över sitt spelbeteende, samt hur mönstret såg ut (Abbot et al. 2018) . Enligt Boudreault et al. (2018) visade resultatet att behandling i kombination med arbetsboken gav god effekt och att patienterna med spelberoende uppskattade den. Smidiga och lätta sessioner gav personer med spelberoende självförtroende att motstå spelande (Jiménez-Murcia et al. 2017). Studier visar att personer med spelberoende som får en arbetsbok att arbeta med, i tillägg med annan behandling, får lägre negativa konsekvenser av spel. Vilket innebär bland annat bättre livstillfredsställelse och bättre kontroll över spelbegäret (Oei et al. 2018; Rodda et al. 2017).
Telefonrådgivning
Omvårdnadsåtgärder via telefonrådgivning är kostnadseffektivt och kan leda till att spelsymtom på längre sikt minskas (Abbot et al 2018; Tse et al 2013). Kort vägledning genom
telefonrådgivning ger kliniska relevanta förbättringar hos personer med spelberoende. Telefonbaserade strategier underlättar tillgången till behandlingen för patienter som annars kanske inte har tillgång till behandling. Telefonrådgivning når fram till personer med
14 En studie av Tse et al. (2013) visar att telefonrådgivning når fram till personer med spelberoende
då fysisk rådgivning är oönskad. Behandling per telefon ger således patienten en hög nivå av anonymitet, som kan medföra att fler personer aktivt söker behandling för sina spelproblem. En enda kort återkoppling per telefon kan leda till att spelsymtom på längre sikt minskas (Abbott et al. 2018; Toneatto et al. 2017; Tse et al. 2013). Enligt Ledgerwood et al. (2012) visar det sig att män är mindre benägna att ändra sina spelbeteenden och kan därför vara mer ovilliga att gå med på behandling, i jämförelse med kvinnor. Det är därför viktigt att fokusera på motivationsfrågor i telefonrådgivningen som är riktade till män.
Motivationshöjande åtgärder.
Det är viktigt att fokusera på motivationshöjande åtgärder för personer med spelberoende då de själva söker vård för att få hjälp och stöd med sitt spelberoende (Boudreault et al. 2018;
Ledgerwood et al. 2012). Kategorin motivationshöjande åtgärder byggs upp av de två underkategorierna involvera stöd från närstående och motiverande samtal.
Involvera stöd från närstående
Stöd från närstående är en viktig del i behandlingen av personer med spelberoende. Närstående har en positiv påverkan på compliance som leder till lägre risk för återfall hos patienten. Att få en närstående aktiv i behandlingen av spelberoende har ett positivt inflytande på behandlingens utfall, framförallt på kort sikt. När närstående är involverade i behandlingen framkommer signifikanta kliniska förbättringar, såsom ökat behandlingsdeltagande jämfört med de patienter som inte har närstående involverad i behandlingen. Närvaron av närstående i
omvårdnadsprocessen kan ge fördelar för att hjälpa till att minska de emotionella störningarna. Eftersom stor majoritet av spelberoende personer inte söker behandling, kan en närstående ge nödvändig drivkraft för att påbörja en behandling (Jiménez-Murcia et al. 2017).
Motiverande samtal
Motiverande samtal (MI) som omvårdnadsåtgärd påverkar patienterna positivt och hjälper till med patienternas ambivalens till att minska sitt spelberoende. Personer med allvarligare svårighetsgrad av spelproblem blev bättre efter en mer intensiv behandling med minimala
åtgärder (Abbott et al. 2018; Boudreault et al 2018; Toneatto et al 2017). MI är således bra för att hantera ambivalens och det visar sig framgångsrikt för att minska skadligt spelbeteende.
Förhållningssättet enligt MI kan även anpassas för att uppmuntra behandling till de patienter som söker vård, vilket påverkar personen positivt (Boudreault et al. 2018; Ledgerwood et al. 2012). Det lockar fram engagemang för egenvård och återhämtning hos personer med spelmissbruk. De som får MI som omvårdnadsåtgärd upplever behandlingen som hjälpsam och effektiv. Det förbättrar möjligheten för personens egen självkontroll vid spel, hantera sina utmaningar att spela och önskan om att spela. Kortare behandlingar har visat sig vara lika effektiva som längre
behandlingar. Korta behandlingar kan vara det mest kostnadseffektiva för att stödja personer med spelberoende. Målet med motiverande samtal är att underlätta övergången mot
15 Verktyg för att motstå spelande
Kategorin verktyg för att motstå spelande byggs upp av underkategorierna mobilapplikationer och webbaserad rådgivning.
Mobilapplikationer
Omvårdnadsåtgärder via mobilapplikationer har en positiv inverkan på personer med
spelberoende. En mobilapp som samlar in spelfrekvens, intensitet, tid och typ av spel och som innehåller självrapporterade engagemangs- och erfarenhetsfrågor kan hjälpa personer med spelmissbruk. De får därmed en överblick över sitt spelande. Deltagarna uttryckte ett stort intresse av att ha appen som en påminnelse mot att stödja de till att sluta samt att minska sitt spelberoende (Humphrey et al.2020). Mobiltelefoni har potential att avsevärt minska
konsekvenser av just spelberoende genom att nå utsatta grupper just där de befinner sig samt nå de som har andra tillgänglighetshinder (Humphrey et al. 2020).
Webbaserad rådgivning
Personer med spelmissbruk som får webbaserad rådgivning som omvårdnadsåtgärd uppger positiv respons på behandlingen. De fick verktyg för att motstå spelande och sessionerna upplevdes som lättförståeliga och kändes smidigare för personerna i fråga. Patienterna som fått webbaserad rådgivning anser att behandlingen är djup, smidig och pålitlig. Dessutom gjorde den webbaserad rådgivningen att personerna med spelberoende fick ökat självförtroende och kände en minskning av hjälplöshet (Humphrey 2020).
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att kartlägga distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder vid spelberoende. Resultatet visar att distriktssköterskan med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder kan stödja personer med spelberoende genom lättillgängligt stöd, motivationshöjande åtgärder och ge verktyg för att motstå spelande.
Resultatet visar att användandet av arbetsbok är lättillgängligt och har god effekt för personer med spelberoende. Personen skattar sina spelvanor, som kan bidra till att hen blir medveten om sina spelproblem. När personen gör det kan distriktssköterskan i sin omvårdnad också använda korta frågeformulär för att bedöma spelproblem. Distriktssköterskan får därmed inblick i vilka åtgärder som behövs, och eventuellt om andra professioner behöver konsulteras. Att
distriktssköterskor använder sig av hjälpmedel såsom arbetsböcker framhåller även
Socialstyrelsen (2017) vara betydelsefullt. Distriktssköterskan ska stärka personens egna resurser till egenvård genom att utbilda samt ge information för att personen själv ska kunna ta ansvar för sin egen hälsa. Således är arbetsböcker ett bra verktyg för att mobilisera personens egna resurser. Personen får då högre autonomi och distriktssköterskan kan observera eventuell framgång (Svensk sjuksköterskeförening 2020). Författarna anser att distriktssköterskor därför kan implementera arbetsbok som omvårdnadsåtgärd för personer med spelberoende. Vårt resultat visar vidare att telefonrådgivning ger patienter hög grad av anonymitet, vilket är positivt för patienter som inte vill söka fysisk vård. Då personer med spelberoende ofta känner skuld och skam för sitt beteende, är telefonrådgivning ett bra tillvägagångssätt att söka vård på. Det kan kännas mindre utlämnande att prata med någon i telefon jämfört med att träffas fysiskt. Resultatet visar även att återkoppling per telefon kan leda till att spelsymtom minskas på sikt och att
16 Enligt lag har spelberoende patienter rätt till lika vård som andra patientgrupper, och då
distriktssköterskor redan arbetar med telefonrådgivning och har god erfarenhet av det kan de tillämpa det som omvårdnadsåtgärd även vid spelberoende (Folkhälsomyndigheten;
Sjuksköterskeförening 2020). Resultatet visar även att spelberoende personer hellre söker vård via telefon, jämfört med fysisk vård, så istället för att erbjuda en fysisk träff, kan
distriktssköterskan erbjuda stödjande samtal per telefon. Om distriktssköterskor kan erbjuda omvårdnadsåtgärder per telefon kanske fler personer med spelberoende vågar söka hjälp och få vård, eftersom spelberoende personer känner skam och skuld för sin diagnos. Att spelberoende patienter föredrar omvårdnadsåtgärder per telefon kan bero på rädsla för negativa kommentarer från omgivningen samt fruktan att bli lämnad av sin partner som troligtvis är orsaken till skam. Författarnas läkarkollegor har erfarenhet av att det finns många patienter som söker hjälp för sent för sitt spelproblem. Många är redan djupt skuldsatta och har relationer som gått i kras, när de väl vågar anförtro sig till vården för att få hjälp. Hade de kommit tidigare i beroendeprocessen kunde konsekvenserna blivit betydligt mindre, både på personligt plan samt för samhället med tanke på skulderna som dessa patienter ofta har. Spelberoende personer kan söka hjälp med skuldsanering på kommunnivå. Som erbjuder personen ekonomisk rådgivning som innebär att förebygga överskuldsättning samt att hjälpa personen att komma fram till lösningar på skuld problemen (Hemmestad 2021). Spelberoende kan påverka hälsa på flera punkter i en persons liv, till exempel äktenskapsproblem, ekonomisk misär relaterad till skuld, och ångest, vilket även styrks av Ottosson (2015) och hälso- och sjukvårdslagen (2017).
Motiverande samtal tillhör distriktssköterskans arbetssätt, och är ett rekommenderat arbetssätt som lämpar sig väl inom omvårdnad (Stihl & Svensson 2018). I vår studie visade det sig att MI har god effekt på omvårdnaden för spelberoende patienter. Att väcka ambivalens och
självreflektion gentemot spelberoende, aktiverar klientens egna resurser som kan dras nytta av i förändringsarbetet mot målet att bli fri från sitt spelberoende. MI används idag på flera områden inom vården, exempelvis behandling av drog- och tobaksmissbruk, överviktsproblematik samt spelberoende. Motiverande samtal är en samarbetsinriktad samtalsmetod som syftar till att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring (Holm Ivarsson 2016). I vårt resultat framkommer det att behandling med MI påverkar patienterna positivt och att MI behandlingen upplevdes som hjälpsam och effektiv. MI förbättrar självkontroll vid spel och hanterar
utmaningar i triggande spelsituationer. MI kan få patienten att använda en mindre summa pengar vid spelande. Korta ingripanden med MI kan vara det mest kostnadseffektiva tillvägagångssättet för att effektivt behandla personer med spelberoende, vilket även styrks av Yakovenko et al. (2015). Det har gjorts en studie av Östlund et al. (2014) där resultatet visade att
17 Vårt resultat visar att involvera de närstående som stöd inom behandling för personer med
spelberoende har en positiv påverkan för compliance samt leder till mindre risk för återfall för patienten. Närstående som deltar tillsammans med den spelberoende i behandlingen, får kunskap om diagnosen och kan därför bli bättre rustad att möta sämre perioder hos den spelberoende personen. Antal personer som söker behandling är låg, men närstående ger en nödvändig drivkraft till att starta upp behandlingen. Då distriktssköterskan fokuserar holistiskt gentemot människan vid behandling av spelberoende, kan det vara bra för hen att veta att närstående spelar så pass stor roll som stödjande funktion till patienter. Det är därför viktigt att involvera
närstående i behandlingen i den grad det går, utifrån patientens samtycke. Närstående kan
exempelvis vara med när patienten träffar distriktssköterskan. Distriktssköterskan kan förslagsvis under samtal med patienten fråga patienten om hen vill ha med närstående i sin behandling. Beroende på om patienten själv vill prata med sina närstående eller inte, kan distriktssköterskan ringa till närstående och fråga om de kan tänka sig att närvara. I första hand är det bra om patienten själv pratar med sina närstående, men distriktssköterskan kan även hen vara behjälplig att kontakta den närstående som patienten vill ha med i mötet, vilket även styrks av Nilsson et al. (2020).
Personer med spelberoende behöver en förståelse för de vinster som uppnås vid en eventuell förändring. Enligt Antonovskys behöver människan uppleva tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull för att känsla av sammanhang (KASAM) ska uppnås. Med hanterbarhet menas att i vilken utsträckning personen känner att stöd finns till ens förfogande, till exempel familj och vänner att lita på, och med den hjälpen kunde möta kraven som ställs i livet (Antonovsky & Elfstadius 2005). Distriktssköterskan bör samarbeta med andra yrkeskategorier i behandlingen med den spelberoende. Det kan vara lämpligt att sammankalla till SiP med åsikt att hjälpa patienten med skuldsanering. SiP betyder samordnad individuell plan (SOL 2019:09). Planen görs tillsammans med patienten och med patientens samtycke. Denna typ av möten används då personen behöver insatser från flera instanser såsom hälso-och sjukvård och socialtjänst (HSL 2017:30).
Då omvårdnadsåtgärder via mobilapplikationer har en positiv inverkan på personer
med spelberoende samt att mobiltelefoni kan minska konsekvenser av spelberoende, anser författarna att distriktssköterskor bör få mer utbildning i olika typer av omvårdnads sätt, såsom att använda mobilapplikationer som omvårdnadsåtgärd. Författarna anser att mobiltelefoner kan vara ett bra arbetsredskap till distriktssköterskor i deras arbete med patienter med spelberoende. Mobilapplikationer kan även vara ett bra stöd för personerna som kämpar med sitt spelberoende då användandet av mobilapplikationer minskar konsekvenserna av beroendet samt är
lättillgängligt under dygnets alla timmar. Distriktssköterskan kan rekommendera olika
mobilapplikationer till personer med spelberoende, samt förklara hur de används och varför de kan vara bra att använda. Då distriktssköterskan bör vara påläst på olika stöd av informations- och kommunikationstekniken (IKT), anser författarna att olika appar över mobiltelefonin är en bra omvårdnadsåtgärd som distriktssköterskan kan använda sig av i omvårdnad av personer med spelberoende. Detta styrks av Edberg (2013) då ökad användning av IKT förändrar
omvårdnadsarbetets sammanhang, samt distriktssköterskornas sätt att arbeta, till det bättre både för distriktssköterskan samt för patienten. Mobiltelefoni som ingår i IKT är ett viktigt verktyg för att utveckla patientsäkerhet, tillgänglighet och vårdkvalitet. Författarna anser, liksom Edberg (2013) styrker, att olika arbetsverktyg, såsom mobiltelefoni successivt kommer att bli större i framtiden. Ett exempel på det är mobilappen Kry som redan finns idag. Författarna tror att inom loppet av några år kommer det att finnas mobilappar liknande Kry som är inriktade på att hjälpa patienter med just spelberoende.
18 Enligt hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) skall vården vara lätt tillgänglig. Vår studie visar att
webbaserad rådgivning är lätt tillgänglig. Informations- och kommunikationsteknik, IKT, inom vården baseras på en jämbördig relation mellan distriktssköterskan och den spelberoende personen (Edberg 2013).
En faktor som belyser delaktighet är att distriktssköterskan får en annan roll som mentor, framför att vara en rådgivare eller expert. Samtidigt är det viktigt att distriktssköterskor lär sig hur man ska bemöta patienter via Internet för att få en god patient relation i mötet. Webbaserad rådgivning ger patienten en chans att tillägna sig information innan mötet, vilket medför att maktbalansen ändras mellan distriktssköterskan och vårdtagaren. Eftersom patienten själv då kan bestämma när hen vill ses samt att hen kan gå ur relationen med distriktssköterskan när de vill. I en studie som kartlade hur webbaserad information påverkar vårdtagarens delaktighet, visade det sig att
internetbaserade interventioner hade positiv effekt på delaktighet samt självtillit (Samoocha et al. 2010).
Författarna anser att distriktssköterskor troligtvis behöver få mer kunskap om hur de utför webbaserad omvårdnad så att det blir patientsäkert samt att distriktssköterskan måste kunna de tekniska bitarna i det hela. Författarna anser att internetbaserad omvårdnad kan bli en stor del av vårt arbete, då vi redan idag använder oss av detta på exempelvis 1177. Personer med
spelberoende söker troligtvis hellre vård via nätet, framför fysiskt möte med distriktssköterska.
Metoddiskussion
19 Författarna ser ett behov av samverkan med andra yrkesprofessioner när det gäller spelmissbruk
då läkemedel och terapeutiska interventioner också påvisas positivt i behandlingen av spelberoende (Kovanen et al. 2016).
Konklusion
Då spelande åsamkar både individen och samhället skada bör detta relativt outforskade ämne forskas mer på. Lättillgängligt stöd, motivationshöjande åtgärder, och verktyg för att motstå spelandet är viktiga delar i distriktssköterskans arbetssätt omvårdnaden av personer med
spelberoende. Det är i dagsläget svårt för distriktssköterskor att hjälpa personer med spelberoende då det finns få studier om distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder i ämnet. Eftersom det är ett nytt och outforskat område har det varit svårt att hitta aktuell forskning kring distriktssköterskans arbetssätt vid spelberoende.
Förslag till vidare forskning
20
Referenser
Artiklar som ingår i studiens resultat markeras med *
* Abbott, M., Hodgins, D. C., Bellringer, M., Vandal, A. C., Palmer Du Preez, K., Landon, J., Sullivan, S., Rodda, S. & Feigin, V. (2018). Brief telephone interventions for problem gambling: a randomized controlled trial: Telephone brief intervention gambling. Addiction, 113(5), 883– 895. doi:10.1111/add.14149. *
Antonovsky, A. & Elfstadius, M. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. * Boudreault, C., Giroux, I., Jacques, C., Goulet, A., Simoneau, H. & Ladouceur, R. (2018). Efficacy of a Self-Help Treatment for At-Risk and Pathological Gamblers. Journal of Gambling Studies, 34(2), 561–580. doi:10.1007/s10899-017-9717-z. *
Chang, C. (2020). Self-Control-Centered Empowerment Model: Health Consciousness and Health Knowledge as Drivers of Empowerment-Seeking through Health Communication. Health Communication, 35(12), 1497–1508. doi:10.1080/10410236.2019.1652385.
Choi, S.-W., Shin, Y.-C., Kim, D.-J., Choi, J.-S., Kim, S., Kim, S.-H. & Youn, H. (2017). Treatment modalities for patients with gambling disorder. Annals of General Psychiatry, 16(1), 23. doi:10.1186/s12991-017-0146-2.
Cowlishaw, S., Suomi, A. & Rodgers, B. (2016). Implications of gambling problems for family and interpersonal adjustment: results from the Quinte Longitudinal Study: Gambling problems and family adjustment. Addiction, 111(9), 1628–1636. doi:10.1111/add.13402.
Dunsmuir, Phoebe, D.Smith, A.K. Fairweather-Schmidt, B.Riley, M.Battersby(2018). Gender differences in temporal relationships between gambling urge and cognitions in treatmentseeking adults. Pubmed. doi: 10.1016/j.psychers.2018.02.028
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark, M. & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-Centered Care — Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251.
doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008.
Edberg, A.-K. (2013). Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, T. (2018). Beroendemedicinsk handbok: ett beslutsstöd vid utredning och behandling. Vulkan.
Forsberg, C. Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
Folkhälsoguiden (2020). Levnadsvanor.
21 Francis, L. & Livingstone, C. (2020). Gambling’s community contributions: does the community
benefit? Addiction Research & Theory, 28(5), 365–378. doi:10.1080/16066359.2019.1663834. Graneheim ,U.H & Lundman,B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24, 105-112.
Hemmestad Mia (2021). Budget- och skuldrådgivning i socialtjänstlagen.
https://skr.se/integrationsocialomsorg/ekonomisktbistandforsorjning/budgetochskuldradgivning.1 1529.html [2021-01-26].
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod : från idé till examination inom omvårdnad. Lund : Studentlitteratur.
Holm Ivarsson, B. (2016). Motiverande samtal i hälso-och sjukvården. Gothia Fortbildning AB. Holmér, E. (2020). Spelberoende – hasardspelsyndrom - 1177 Vårdguiden.
https://www.1177.se/Orebrolan/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/beroende-och-skadligt-bruk/hasardspelsyndrom--spelberoende/ [2020-05-12].
HSL (2017:30) Hälso-och sjukvårdslagen. När den enskilde har behov av insatser från hälso-och sjukvård och från socialtjänsten, skall regionen upprätta en individuell plan tillsammans med kommunen.
* Humphrey, G., Chu, J., Dowling, N., Rodda, S., Merkouris, S., Parag, V., Newcombe, D., Ho, E., Nosa, V., Ruwhui-Collins, R., Whittaker, R. & Bullen, C. (2020). Manaaki – a cognitive behavioral therapy mobile health app to support people experiencing gambling problems: a randomized control trial protocol. BMC Public Health, 20(1), 191. doi:10.1186/s12889-020-8304-x.
* Jiménez-Murcia, S., Tremblay, J., Stinchfield, R., Granero, R., Fernández-Aranda, F., Mestre-Bach, G., Steward, T., del Pino-Gutiérrez, A., Baño, M., Moragas, L., Aymamí, N., Gómez-Peña, M., Tárrega, S., Valenciano-Mendoza, E., Giroux, I., Sancho, M., Sánchez, I., Mallorquí-Bagué, N., González, V., Martín-Romera, V. & Menchón, J. M. (2017). The Involvement of a Concerned Significant Other in Gambling Disorder Treatment Outcome. Journal of Gambling Studies, 33(3), 937–953. doi:10.1007/s10899-016-9657-z.
Jonsson, J., Hodgins, D. C., Munck, I. & Carlbring, P. (2019). Reaching out to big losers: A randomized controlled trial of brief motivational contact providing gambling expenditure feedback. Psychology of Addictive Behaviors, 33(3), 179–189. doi:10.1037/adb0000447. * Kim, S., Kim, W. & Dickerson, S. S. (2016). Recognizing the Two Faces of Gambling: The Lived Experiences of Korean Women Gamblers. Journal of Korean Academy of Nursing, 46(5), 753. doi:10.4040/jkan.2016.46.5.753.
Kovanen, L., Basnet, S., Castrén, S., Pankakoski, M., Saarikoski, S. T., Partonen, T., Alho, H. & Lahti, T. (2016). A Randomised, Double-Blind, Placebo-Controlled Trial of As-Needed
Naltrexone in the Treatment of Pathological Gambling. European Addiction Research, 22(2), 70– 79. doi:10.1159/000435876.
* Ledgerwood, D. M., Wiedemann, A. A., Moore, J. & Arfken, C. L. (2012). Clinical characteristics and treatment readiness of male and female problem gamblers calling a state gambling helpline. Addiction Research & Theory, 20(2), 162–171.
22 * Marceaux JC, Melville CL, Marceaux, J. C. & Melville, C. L. (2011). Twelve-step facilitated
versus mapping-enhanced cognitive-behavioral therapy for pathological gambling: a controlled study. Journal of Gambling Studies, 27(1), 171–190. doi:10.1007/s10899-010-9196-y.
Nilsson, A., Magnusson, K., Carlbring, P., Andersson, G. & Hellner, C. (2020). Behavioral couples therapy versus cognitive behavioral therapy for problem gambling: a randomized controlled trial. Addiction, 115(7), 1330–1342. doi:10.1111/add.14900.
* Oei, T. P. S., Raylu, N. & Lai, W. W. (2018). Effectiveness of a Self Help Cognitive
Behavioural Treatment Program for Problem Gamblers: A Randomised Controlled Trial. Journal of Gambling Studies, 34(2), 581–595. doi:10.1007/s10899-017-9723-1.
Ortiz, Liria & Sjölund, A.(2016) Motiverande samtal vid autism och adhd. Natur & Kultur. Ottosson, J.-O. (2015). Psykiatri. Stockholm: Liber.
Riley, B. J., Lawn, S. J., Crisp, B. R. & Battersby, M. W. (2020). “When I’m not angry I am anxious”: The lived experiences of individuals in a relationship with a non-help-seeking problem gambler—A hermeneutic phenomenological study. Journal of Social and Personal Relationships, 37(8–9), 2529–2550. doi:10.1177/0265407520928581.
* Rodda, S. N., Lubman, D. I., Jackson, A. C. & Dowling, N. A. (2017). Improved Outcomes Following a Single Session Web-Based Intervention for Problem Gambling. Journal of Gambling Studies, 33(1), 283–299. doi:10.1007/s10899-016-9638-2.
Rössner, S., Egger, G. & Binns, A. (2014). Levnadsvanor: en klinisk handbok. Lund: Studentlitteratur.
Samoocha, D., Bruinvels, D. J., Elbers, N. A., Anema, J. R. & van der Beek, A. J. (2010). Effectiveness of Web-based Interventions on Patient Empowerment: A Systematic Review and Meta-analysis. Journal of Medical Internet Research, 12(2), e23. doi:10.2196/jmir.1286. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017)
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
* Smith, D., Harvey, P., Battersby, M., Pols, R., Oakes, J. & Baigent, M. (2010). Treatment Outcomes and Predictors of Drop out for Problem Gamblers in South Australia: A Cohort Study. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 44(10), 911–920.
doi:10.3109/00048674.2010.493502.
Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer, Behandling av spelmissbruk och spelberoende. 2017.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-12-5.pdf SoL (2019:09) Socialtjänstlagen.
SoL (2001:453) Socialtjänstlagen.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2017) Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården och insatser i socialtjänst.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf[2020-12-01]
23 Svensk sjuksköterskeförening (2020). Kompetensbeskrivning för distriktssköterska. Svensk
sjuksköterskeförening omvårdnad för sjuksköterskor. https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Distriktsskoterska/ [2020-10-4]. * Toneatto, T., Pillai, S. & Kosky, B. (2017). Tele-counselling for Problem Gambling: A Case Study. Journal of Contemporary Psychotherapy, 47(3), 191–198. doi:10.1007/s10879-016-9350-7.
* Tse, S., Campbell, L., Rossen, F., Wang, C.-W., Jull, A., Yan, E. & Jackson, A. (2013). Face-to-Face and Telephone Counseling for Problem Gambling: A Pragmatic Multisite Randomized Study. Research on Social Work Practice, 23(1), 57–65. doi:10.1177/1049731512466150. Yakovenko, I., Quigley, L., Hemmelgarn, B. R., Hodgins, D. C. & Ronksley, P. (2015). The efficacy of motivational interviewing for disordered gambling: systematic review and meta-analysis. Addictive Behaviors, 43 72–82. doi:10.1016/j.addbeh.2014.12.011.
Östlund, Ann-Sofi, Wadensten, B., Kristofferzon, M-L., Häggström, E. (2014) Motivational interviewing, experiences of primary nurses trained in the method. Nurse Education in Practice. Pubmed. doi: 10.1016/j.nepr.2014.11.005.
Bilaga 1. Artikelmatris Författare och publiceringsår Titel, Tidskrift, Land
Syfte Design Analys Metod för datainsamling Urval, Bortfall Resultat Vetenskaplig Kvalité
Abbott, M., Hodgins, D. C., Bellringer, M., Vandal, A. C., Palmer Du Preez, K., Landon, J., Sullivan, S., Rodda, S. & Feigin, V.
2018.
Brief telephone interventions for problem gambling: a randomized controlled trial. Addiction.
New Zealand
Denna studie undersökte tre korta telefoninterventione r för att avgöra om de var effektivare än standard hjälplinje behandling för att hjälpa människor att minska spel.
Kvantitativ. Randomiserad kontrollerad studie, RCT. Statistisk analys. Totalt 462 deltagare, randomiserade till fyra olika grupper. 116 tilldelades TAU, 112 till MI, 118 till MI + W och 116 till MI+W+B.
Deltagare rekryterades från New Zealand National Gambling Helpline. Inget bortfall.
Vissa klientgrupper, de med större problem, allvarlighetsgrad och högre nivå av problem, uppnår bättre resultat när de får mer intensiv behandling.
Måttligt stark +++
Boudreault, C., Giroux, I., Jacques, C., Goulet, A., Simoneau, H. & Ladouceur, R. 2018.
Efficacy of a self-help treatment for at-risk and pathological gamblers.
Journal of Gambling Studies. Kanada. Studien utvärderar effekten av en fransk språklig självhjälpsbehandli ng inklusive tre motiverande telefonintervju-er över en 11-veckors period, och en kognitiv självhjälpsarbetsbo k. Kvantitativ. Randomiserad kontrollerad studie, RCT. Deskriptiv statistik. En behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. Totalt 138 personer, varav 62 personer tilldelades behandlingsgruppen. 13% av deltagarna
hoppade av studien i vecka 11.
Resultatet stödjer effekten av självhjälpsbehandling för att minska svårighetsgraden av spel, spelbeteende och förbättrar den övergripande funktionen hos ett urval av franska, kanadensiska spelare på kort, medellång och lång sikt.
Stark ++++
Humphrey, G., Chu, J., Dowling, N., Rodda, S., Merkouris, S., Parag, V., Newcombe, D., Ho, E., Nosa, V., Ruwhui-Collins, R., Whittaker, R. & Bullen, C.
Syftet är att utvärdera effektiviteten av en smartphone- applikations-Kvalitativ. Statistisk analys.
284 deltagare bosatta i Nya Zeeland dom är 18 år och äldre, har egenintresse av att söka hjälp, ha tillgång till en smartphone som kan
Resultat presenterar designen av en pragmatisk randomiserad kontrollerad studie som bedömer effektiviteten och godtagbarheten för en mobilapp för personer med självrapporterade
2020.
Manaaki – a cognitive behavioral therapy mobile health app to support people experiencing gambling problems: a randomized control trial protocol. BMC Public Health. Nya Zeeland. intervention för personer med självrapporterade spelproblem.
ladda ner en app, ha tillgång till Internet, ha tillräcklig kunskap av engelska och är villiga att tillhandahålla
uppföljningsinformation vid schemalagda tidpunkter. Inget bortfall.
spelproblem. Studien genererar kunskap om KBT- programmets inverkan om svårighetsgraden av spelsymtom. Mobiltelefoner har potential att avsevärt minska spelskada genom att nå utsatta
befolkningsgrupper. Resultaten är av nationellt och globalt intresse då det är ett nytt verktyg för att minska skador relaterade till spel.
Jiménez-Murcia, S., Tremblay, J., Stinchfield, R., Granero, R., Fernández-Aranda, F., Mestre-Bach, G., Steward, T., del Pino-Gutiérrez, A., Baño, M.,
Moragas, L., Aymamí, N., Gómez-Peña, M., Tárrega, S., Valenciano-Mendoza, E., Giroux, I., Sancho, M., Sánchez, I., Mallorquí-Bagué, N., González, V., Martín-Romera, V. & Menchón, J. M. 2017
The involvement of a concerned significant other in gambling disorder treatment outcome.
Journal of Gambling Studies. Spanien. 1. Jämföra behandlingsresultat. 2.Utforska förhållanden mellan behandlingsresultat och typen av anhörig. 3.Jämföra sociodemografiska, kliniska och personlighetsvariabl er mellan patienterna. Kvalitativ. Statistisk analys.
Insamling av data via frågeformulär. 675 manliga deltagare med diagnos spelberoende. Inget bortfall.
Att ha en anhörig som stödjer och ger av sin tid, gör skillnad hos patienter med spelmissbruk. Patienterna fick en klinisk förbättring, och minskad bortfall från behandlingen i grupp. Mindre risk för återfall.
Måttligt stark +++
Kim, S., Kim, W. & Dickerson, S. S.
2016.
Recognizing the two faces of gambling: The lived experiences of korean women gamblers. Utforska upplevda erfarenheter hos kvinnor med spelmissbruk. Kvalitativ. Hermeneutisk fenomenologisk syn. Ett analysteam som bestod av tre författare analyserade och 16 kvinnor intervjuades. Djupintervjuer. Inklusionskriterier: 1. Koreanska kvinnor, 2. Självidentifierade problemspelare, 3. Ha bott som långvarig besökare på kasino.
I resultatanalysen identifierades ett konstitutivt mönster: att övervinna missbruk genom att känna igen de två sidorna av spelberoende i livet. fyra teman framkom; Spel som något “fult”, lever i motsägelse och övervinna.
Journal of Korean Academy of Nursing. Korea.
transkriberade intervjuerna.
Inget bortfall.
Ledgerwood, D. M., Wiedemann, A. A., Moore, J. & Arfken, C. L.
2012
Clinical characteristics and treatment readiness of male and female problem gamblers calling a state gambling helpline. Addiction Research & Theory.
USA.
Studien undersökte könsskillnader i spel konsekvenser och beredskap att ändra spelbeteenden bland de som ringer till staten Michigan, till Problem Gambling Helpline.
Kvalitativ. Medlingsanalys.
Totalt intervjuades 202 deltagare. 118 kvinnor och 84 män. Rekrytering mellan december 2008 och maj 2010. Deltagarna var vuxna som ringde till State of Michigan Problem Gambling Helpline. Bortfall: 369 av 571.
Resultat avslöjar konsekventa och viktiga skillnader mellan manliga och kvinnliga problemspelare som bör beaktas när man utvecklar hjälplinje- tjänster.
Måttligt stark +++
Marceaux JC, Melville CL, Marceaux, J. C. & Melville, C. L.
2011.
Twelve-step facilitated versus mapping-enhanced cognitive-behavioral therapy for pathological gambling: a controlled study. Journal of gambling studies.
USA. Studien undersökte effekten av två gruppbehandlingar för patologiskt spelande, en nordlänk-kartläggningsförbätt rad kognitiv beteendegruppstera pi (CBGT- kartläggning) och gruppbehandling med tolv steg
Kvalitativ. Statistisk analys. Deltagarna rekryterades genom en annons i en lokaltidning. Deltagarna skulle vara minst 21 år och uppfylla kriterierna för patologiskt spel. 45 deltagare rekryterades för studien; 32 kvinnor och 17 män.
Bortfall: 4 av 49.
Resultatet av den aktuella studien ger bevis för att
nod-länk-kartläggningsförbättrad kognitiv beteendegruppsbehandling och TSF-behandling är effektiva TSF-behandlingar för patologiskt spel.
(TSF). Oei, T. P. S., Raylu, N. & Lai, W. W.
2018.
Effectiveness of a self help cognitive Behavioural treatment program for problem gamblers: a randomised controlled trial.
Journal of Gambling Studies. Australien.
Studien syftar till att stärka litteraturen om självhjälpsbehandli ngar för problemspel genom att jämföra effektiviteten i ett program för självhjälp, kognitiv beteendebehandling (SHCBT) med ett 6-veckors väntelista hos problemspelare. Kvalitativ. Statistisk analys.
Deltagarna deltog i ett självhjälps KBT-program eller i väntelistan (WL). De jämförde självhjälps KBT med en 6-veckors väntelista hos problemspelare. Bortfall: 55 av 110 deltagare.
Resultatet visade signifikanta
förbättringar i spelutfallet före och efter behandlingen, inklusive spelfrekvens, antal spelande och PG-symtoms svårighetsgrad bland dem som
slutförde SHCBT-tillståndet. Deltagare som slutförde SHCBT rapporterade mindre spelbeteende och PG- symtom än deltagare i väntelistan efter 6-veckors väntelisteperioden.
Stark ++++
Rodda, S. N., Lubman, D. I., Jackson, A. C. & Dowling, N. A.
2017.
Improved Outcomes following a single session web-based intervention for problem gambling.
Journal of Gambling Studies. USA. Avgöra effekten av webbaserad intervention för spelberoende personer. Kvalitativ. Statistisk analys. Deltagarna rekryterades från Gambling help online mellan november 2010 och februari 2012. Under den 16 månaders
rekryteringsperioden fyllde 1382 spelare som besökte online-rådgivningstjänsten ett frågeformulär före sessionen som en del av rutinmässig leverans av tjänster. efter avslutad rådgivningssession erbjöds personer att delta i
forskningsstudien. Totalt
Positiv respons från personerna på denna typ av behandling. Samt fick de verktyg för att motstå spelandet. Sessioner som upplevs som lätta att förstå, känns smidigare för personerna, jämfört med längre
behandlingsregimer.
229 personer deltog i studien.
Bortfall: 6 av 235. Smith, D., Harvey, P., Battersby, M., Pols,
R., Oakes, J. & Baigent, M. 2010.
Treatment outcomes and predictors of drop out for problem gamblers in South
Australia: a cohort stydy.
Australian & New Zealand Journal of Psychiatry.
Australien.
Syftet var att mäta självrapporterad spelrelaterade resultat och behandlingens efterlevnad av hjälpsökande problemspelare för att avgöra effektiviteten hos Statewinde Gambling Therapy Service programmet i södra Australien. Kvantitativ. Statistisk analys.
Deltagarna var 127 vuxna som sökte hjälp för sitt spelberoende i södra Australien. 12 månader.
Bortfall: 41 av 127 patienter.
Resultat visade betydande förbättring över tid på alla resultatmått förutom alkoholanvändning.
Måttligt stark +++
Toneatto, T., Pillai, S. & Kosky, B. 2017.
Tele-counselling for Problem Gambling: A Case Study.
Journal of Contemporary Psychotherapy Kanada. Den här artikeln diskuterar en fallstudie av den kliniska effektiviteten hos ett kort, telefonadministrerat , kognitivt beteendeprogram för problemspelare. Kvalitativ fallstudie. Statistisk analys.
I denna studie användes ett innovativt
tillvägagångssätt för behandling av patologiskt spelande för att ta itu med de vanliga hindren för behandlingssökande Flera deltog i studien, dock beskriver denna studie bara ett fall.
Inget bortfall.
Resultaten från denna fallstudie antyder att manuell vägledning via telefonrådgivning har potential att nå individer för vilka fysisk rådgivning antingen är svåråtkomlig eller oönskad. Det bevarar klientens preferens för anonymitet (från allmänheten) men ger tillgång till effektiv behandling.
Stark ++++
Tse, S., Campbell, L., Rossen, F., Wang, C.-W., Jull, A., Yan, E. & Jackson, A. 2013.
Face-to-Face and Telephone Counseling for Problem Gambling: A Pragmatic
Denna pragmatiska randomiserade studie genomfördes för att jämföra effektiviteten i telefon- och fysisk rådgivning när det Kvantitativ randomiserad studie, RCT. Statistisk analys. 92 deltagare som rekryterades genom annonser och medieannonseringar på tre platser i Nya Zeeland, Auckland, Hawkes Bay
En signifikant övergripande tidseffekt mellan bedömningarna före och efter interventionen hittades för totala timmar, pengar och andel av inkomsterna och attityder och övertygelser.
Multisite Randomized Study. Research on Social Work Practise. Hong Kong.
gäller att påverka problematiska speluppfattningar och beteenden.
