Betydelsefulla faktorer för
empowerment inom omvårdnad
Stina Segerfeldt
Welinton Vásquez Tenazoa
Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Vårterminen 2010
Examensarbete vårdvetenskap 15 hp
BETYDELSEFULLA FAKTORER FÖR EMPOWERMENT INOM
OMVÅRDNAD
Stina Segerfeldt
Welinton Vásquez Tenazoa
SAMMANFATTNING:
Användning av begreppet empowerment har ökat sedan mitten av 80-talet i olika sammanhang som till exempel inom politik, socialarbete, bland aktivister, lobbygrupper och inte minst inom omvårdnad. Som begrepp relaterat till hälsa definieras empowerment som en möjlighet för patienten att genom ett ömsesidigt utbyte av idéer med vårdpersonal öka resurser och möjligheter att fatta beslut för att åstadkomma positiva förändringar med betydelse för patientens hälsa. Denna litteraturstudie belyser faktorer som är betydelsefulla för patientens känsla av empowerment under sin sjukhusvistelse. Elva vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo valdes ut och granskades. Resultatet visade fyra faktorer som är betydelsefulla för patientens möjlighet att uppnå empowerment. En god relation mellan patient och sjuksköterska visade sig vara en faktor som ger förutsättningar för patienten att använda sig av sin inre styrka och uppnå empowerment. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ligger till grund för en bra vård och tillsammans med
delaktighet och stöd framkom det vara betydande faktorer för att öka patientens känsla av
empowerment under sin sjukhusvistelse.Genom att vi som sjuksköterskor får en förståelse för vilka faktorer som har betydelse för patientens känsla av empowerment samt hur detta påverkar patientens hälsa under sjukhusvistelse kan vi också minska patientens lidande. Nyckelord: empowerment, patient- sjuksköterskerelation, kommunikation, delaktighet
1
1. Inledning
1.1 Identifiering av problemområde
Sjuksköterskan är en av de viktigaste personer som ingår i vårdrelationer med patienter under deras vistelse på sjukhus. Att sjuksköterskan inte gör patienten delaktig i vården, samt att patientens egen makt inte tas till vara under sjukhusvistelsen är något som vi har upplevt under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Detta har väckt vår nyfikenhet över vilka faktorer som påverkar patientens delaktighet och känsla av empowerment under sin sjukhusvistelse. Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2003) skriver att vårdandets syfte är att reducera eller lindra lidande och skapa en miljö där patienten känner välbefinnande. Enligt Eide och Eide (2009) är vårdgivarens mål att förstå patientens behov av vård, samt för att uppnå bästa resultat, göra patienten delaktig i omvårdnadsprocessen. Detta styrks även i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som anser att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Dessutom ska vård och behandling så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
Brist på delaktighet, osäkerhet samt rädsla för överraskningar ger upphov till lidande enligt Eriksson (2003). I den etiska koden för sjuksköterskor, International Council of Nurses (ICN 2005) uttrycks det bland annat att sjuksköterskan bör lindra lidande samt ge patienten den information och de förutsättningar denne behöver för att ge sitt samtycke för vård och behandling.
2. Bakgrund
2.1 Empowerment
2
som en process vilken ger människor kontroll över beslut som handlar om deras hälsa. Cheryl och Gibson (1991) menar att frånvaron av empowerment leder till maktlösthet, hjälplöshet, hopplöshet, alienation, förtryck samt förlust av kontroll över sin egen situation. Moula (2009) och Nationalencyklopedin (2010) hävdar att vid användning av empowerment i undervisning handlar det om att stärka individens självständighet med syfte att denne själv ska kunna fatta beslut över sin situation. Brattberg (2003) beskriver empowerment som möjlighet och förmåga att påverka sin egen livssituation. För patienten handlar empowerment om att ha eller få möjlighet att vara med och bestämma över sin egen vård och rehabilitering. Inom omvårdnad innebär begreppet empowerment positiva termer som makt, kraft, självkänsla, stolthet och medbestämmande. Vårdpersonalens förhållningssätt är viktigt för att ge patienten mod och makt som därmed leder till en känsla av empowerment hos patienten. Syftet med empowerment är enligt Brattberg (2003) att framkalla en öppen och tillåtande omgivning som underlättar patientens medbestämmande, engagemang och kontroll. Vi anser att Brattbergs definition av empowerment kan användas inom omvårdnad och därmed ge goda möjligheter att göra patienten delaktig i sin egen vård med hjälp av alla ovan nämnda positiva termer som ingår i begreppet. Eftersom det inte finns något jämförbart ord i svenskan av empowerment, kommer ordet empowerment även i fortsättningen användas i sin engelska form i vårt arbete.
2.2 Vårdrelation
3
Även i Joyce Travelbees relationsteori (Kirkevold, 2000) är den mellanmänskliga processen i fokus i omvårdnaden. Teorin bygger på den mellanmänskliga kontakten som ska ligga till grund för god omvårdnad där varje individ ska ses som unik och oersättlig. För att överhuvudtaget förstå omvårdnad och dess innebörd är det ett måste att förstå vad som sker i den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient samt vilken betydelse det har för patientens hälsotillstånd. Travelbee tar avstånd från den generaliserande människosyn som det innebär att benämna människor; patient och sjuksköterska. Användning av dessa begrepp, menar Travelbee, leder bara till en förenkling som förvandlar människor till stereotyper. Den mellanmänskliga relationen kan bara förekomma då människor visar sin mänsklighet och detta kan inte ske om vi har stereotypa roller. Travelbee delar in vägen till att nå målet, den mellanmänskliga relationen, i fem faser vilka bygger på varandra i en bestämd ordning. Följande faser ingår; det första mötet, framväxt av identiteter, empati och sympati vilka slutligen kan leda till den sista fasen som består av en ömsesidig förståelse och kontakt. Kommunikation ligger till grund för den mellanmänskliga relationen och är ett viktigt instrument för att uppnå den sista fasen. Enligt Travelbee består kommunikation av en ömsesidig process som innefattar både verbala och ickeverbala signaler och som antingen kan mildra eller öka patientens känsla av isolering och ensamhet. Omvårdnadens mål enligt Travelbee är att hjälpa patienten att klara av sjukdom och lidande och finna en mening i sina upplevelser. Detta kräver att sjuksköterskan har insikt och kunskap i att förstå och identifiera patientens behov (Kirkevold, 2000) .
2:3 Lidande
4
medansvar som människa (Eriksson, 2003). Kasén et al., (2008) menar att vårdlidande är det meningslösa lidandet som är oförenligt med vårdandets historia och grund, det vill säga att lindra lidande. Vårdlidandet uppkommer i relationen till vårdpersonalen och kan medföra att patienten känner utanförskap samt tappar tillit. Detta kan i sin tur leda till svårigheter att skapa nära mellanmänskliga relationer och vårdrelationer. Kasén et al.,(2008) visar att vårdlidandets uppkomst kan relateras till de tre olika nivåerna, vårdorganisation, vårdkultur och vårdrelation.
2:4 Problemformulering
Vi upplevde under vår VFU att patienten inte gjordes delaktig i sin egen vård. Brist på delaktighet, osäkerhet samt rädsla för överraskningar ger upphov till lidande enligt Eriksson (2003). Inom sjuksköterskans kompetensområde ingår att göra patienten delaktig i omvårdnadsprocessen (Eide & Eide 2009). Vi anser att det är av stor vikt att patientens känsla av empowerment främjas samt att dennes delaktighet tas till vara under hans/hennes sjukhusvistelse för att undvika vårdlidande.
3. Syfte
Att belysa faktorer som var betydelsefulla för patienters känsla av empowerment under sjukhusvistelse.
4. Metod
4.1 Inklusionskriterier
Denna studie är en systematiskt litteratrstudie . Artiklar inkluderade i studien var peer rewiew granskade, publicerade från år 2000 och framåt och innefattar vård av patienter på sjukhus. Inklusionskriterier valdes ut för att stämma överens med vårt syfte detta enligt Granskär & Höglund – Nielsen (2008).
4.2 Exklusionskriterier
5
4.3 Sökningsförfarande
Artikelsökningen ägde rum under perioden 2010-01-22 till 2010-02-07. Sökningarna gjordes systematiskt i omvårdnadsrelevanta databaser så som Cinahl, PubMed och PsycINFO (se tabell nedan). Vid ett tillfälle kontaktade vi bibliotekarien på Linnéuniversitetet med ändamål att ytterligare få hjälp med ämnesord och sökförfarande. Sökord valdes ut för att matcha vårt syfte och varierade beroende på vilken databas vi gjorde sökningar i.Friberg (2006) menar att sökning av vetenskapliga artiklar ska ha en utgångspunkt utifrån det valda faktum (syfte eller problemområde) för att formulera lämpliga sökord. Sökordetermerna valdes utifrån förslag av varje sökmotors ämnesordlista. Vid användning av Cinahl användes Cinahl Headings, i PubMed användes MeSH-terms och i PsycINFO användes Thesaurus, dessa gav oss de termer som passade bäst i respektive sökmotor. Sökhistorik är en av de grundläggande söktekniker som Friberg (2008) beskriver och som vi använde under vår artikelsökning. Detta utgörs genom en frisökning av de enskilda sökorderna. Därefter, när vi ansåg ha fått fram de mest adekvata sökorden, kombineras dessa med varandra. Vi valde ut 13 artiklar för kvalitetsgranskning och av dessa valdes 11 ut för analys.
Tabell 1 över sökförfarande CINAHL från 100122–100207 Sökord Antal träffar Lästa abstrakt Valda artiklar utifrån abstrakt
6
PUBMED från 100122–100207
Sökord Antal träffar Lästa abstrakt Valda artiklar
utifrån abstrakt Valda artiklar för kvalitetsgranskning 1.Power 2. Patient participation 3. Nursing 1 AND 2 AND 3 148 20 80 105 0 0 0 105 0 0 0 4 0 0 0 2
PsycINFO
Sökord Antal träffar Lästa abstrakt Valda artiklar
utifrån abstrakt Valda artiklar för kvalitetsgranskning 1. Empowerment 2. Patient 1 AND 2 2266 47 385 74 0 0 74 0 0 4 0 0 3 4.4 Kvalitetsgranskning
Vid kvalitetsgranskningen av aktuella artiklar har vi använt oss av Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmall för kvalitativa artiklar. Vi valde ut 16 av 18 ja och nej frågor ur granskningsmallen som var relevanta för att få en översikt av kvalitet på våra artiklar. De två sista ja och nej frågorna ur kvalitetsgranskningsmallen valdes bort då vi inte såg dem som relevanta för att bedöma kvaliten på våra artiklar. Frågorna besvarades med ja eller nej. För att uppfylla kriterierna för hög kvalitet skulle 14 av 16 frågor besvaras med ja. För medelhög kvalitet krävdes från 10 till 13 ja samt för låg kvalitet 9 ja- svar eller färre. För resultat av kvalitetsgranskningen se artikelmatrisen i bilagan.
4.5 Dataanalys
7
granskningen inspirerades av Lundman, Hällgren- Graneheims(2008) metod för kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Detta innebar att artiklarna först lästes i sin helhet, sedan granskades de i detalj och skillnader och likheter i texten identifierades enskilt av oss båda. Därefter diskuterade vi de framtagna resultaten med varandra och frekvent återkommande faktorer i artiklarna bildade våra rubriker Genom att vi har använt teman/faktorer som underrubriken av det resultat som vi har funnit har vi sedan skapat en helhet.
4.6 Etiska aspekter
I denna studie har endast vetenskapliga artiklar som genomgått en etisk prövning analyserats och kvalitetsgranskats. Etiska aspekter som vi har uppmärksammat i samtliga artiklar är frivilligt deltagande vilket innebär att deltagarna när som helst kan avbryta och drar sig ur studien samt att använt material makuleras (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Samtliga artiklar i studien kommer att arkiveras och förvaras under tio år, detta är enligt Forsberg och Wengström (2008) ett krav för en litteraturstudie. Artiklarnas resultat samt sökförfarande redovisas öppet detta enligt Vetenskapsrådet (2010) för att forskning ska kunna granskas och upprepas.
5. Resultat
Fyra faktorer visade sig ha betydelse för patientens upplevelse av empowerment. Dessa var; patient och sjuksköterskerelation, kommunikation, delaktighet samt stöd. Resultatet från litteraturstudien presenteras under rubriker som motsvarar dessa.
5.1 Patient- sjuksköterskerelation
8
empowerment. Tid och uppmärksamhet var incitamentet för en god relation (Wåhlin et al., 2009; Kettunen, Poskiparta & Liimatainen, 2001). I en studie som belyser makt- obalans mellan sjuksköterska och patient beskrivs att för en god relation mellan sjuksköterska och patient ska råda, är det viktigt att sjuksköterskan gör allt för att utjämna makt- obalansen. För att uppnå en god relation mellan sjuksköterska och patient bör sjuksköterskan dela med sig information och anpassa denna till patientens kunskapsnivå och på så sätt ha en öppen kommunikation med patienten (Henderson, 2002).
5.2 Kommunikation
Kommunikation är en förutsättning för en god relation mellan sjuksköterska och patient och också en förutsättning för aktivt deltagande i den egna vården för patienten. För att skapa kommunikation mellan patient och sjuksköterska krävs kontakt, dialog och respekt (Sahlsten et al., 2004). Tveiten & Mayer (2009) menar att dialogen mellan sjuksköterska och patient ligger till grund för en bra vård. Kettunen et al., (2001) beskriver vidare att sjuksköterskans färdighet vid ett samtal med patienten är viktig för att förmedla empowerment till patienten. Sjuksköterskan bör i samtalet med patienten visa lugn och ställa frågor på ett trevande sätt i lugn takt med pauser samt vara uppmärksam på patientens icke verbala kommunikation. Kettunen et al., (2001) framhåller att de val av frågor som sjuksköterskans ställer till patienten är betydelsefulla för att uppnå empowerment. ”Open-ended-questions” är frågor som uppmuntrar patienten att prata och delta för att lösa bekymmer, dessa typer av frågor kan användas för att utforska patientens känslor kring ett ämne. ”Open-ended-questions” kan användas på olika sätt beroende på situation, exempelvis då en patient ska läggas in på sjukhus. Ett exempel på en fråga kan vara ” Har du någon slags föreställning om hur det är att vara inlagd på sjukhus? ” . Även sjuksköterskans trevande sätt att ställa frågor gör det enligt Kettunen et al., (2001) lättare för patienten att dela med sig och berätta om sin oro för sjuksköterskan. Detta tillvägagångssätt kan fungera som en strategi för att uppnå en känsla av empowerment hos patienten (Kettunen et al., 2001).
9
hälsotillstånd var bra nog och patienten önskade detta. Patienterna som deltog i studien berättade att när de var fullt informerade om vad som hände kände de sig bekväma med att ta initiativ för att fatta beslut som handlade om deras vård. Patienten kände dock att de sällan hade adekvat information och trots att sjuksköterskorna visste att de skulle arbeta för att ge varje individ den information de behövde gjordes inte detta (Henderson, 2002). Enligt Sahlsten et al., (2004) utgör information basen för att patienten ska kunna göras delaktig i sin egen vård och uppnå empowerment.
10
5.3 Delaktighet
I flera studier (Kettunen, Poskiparta & Päivi 2003; Tveiten & Meyer, 2009; Wåhlin et al., 2006) framkom att patientens delaktighet var en betydande faktor för patientens känsla av empowerment. Att göra intensivvårdspatienter delaktiga kunde handla om basala saker som val av sängposition och personlig hygien. Att bli tagen på allvar, och att bli lyssnad på visade sig också vara mycket betydelsefullt för patientens känsla av kontroll över situationen (Wåhlin et al., 2006). Genom att vårdpersonalen delar med sig av sin professionella kunskap till patienten kunde patienten göras delaktig i sin vård och på så sätt uppnå en större grad av empowerment (Tveiten & Meyer, 2009). Även Kettunen et al., (2003) beskriver patientens delaktighet som centralt i empowerment processen. Genom delaktighet ska sjuksköterskan förmedla empowerment till patienten. Vid samtal med patienten är det av stor betydelse hur sjuksköterskan ställer sina frågor till patienten. Ketunnen et al., (2003) beskriver affektiva frågor, vilka innebär att sjuksköterskan utgår ifrån patientens perspektiv samt att de uppmanar patienten att delta i samtalet genom att ge denne möjlighet att välja samtalsämnen och möjlighet att föra diskussionen efter patientens önskemål. På så sätt kan sjuksköterskan via samtal bidra till empowerment hos patienten. Exempel på en affektiv fråga kan vara då en patient får en ny astmamedicin och sjuksköterskan frågar patienten: ”kände du att läkemedlet var bra för dig”?. Denna fråga i sin tur producerar ett svar som visar patientens förmåga att reflektera över effekterna av medicinen. Även här menar Ketunnen et al., (2003) att vid ett samtal med patienten ska sjuksköterskan använda sig av ett ”trevande tal” vilket innebär mjuka ord, ett vacklande sätt, upprepningar, ofullständiga meningar, stammande samt pauser eftersom det indicerar sympati för patienternas perspektiv vilket kan relateras till en upplevelse av delaktighet hos patienten. Kettunen et al., (2003) menar att tveksamma tal uppmuntrar patienten att uttrycka mer av sina egna idéer än vanligt och därmed ökar patientens delaktighet vilket resulterar i en ökad känsla av empowerment hos patienten.
5.4 Stöd
11
till patienten (Wåhlin, Ek & Idvalls 2008). En trygg miljö skapad av mänsklig närvaro, god omvårdnad och information framkom som betydelsefulla faktorer för patientens känsla av styrka och trygghet. En positiv atmosfär med plats för humor bland vårdpersonalen och ett bra samarbete dem emellan visade sig i studierna (Wåhlin et al., 2006, 2009) vara ett viktigt incitament för patientens känsla av att vara delaktig i sin vård. Enligt Paterson (2001) fungerar patientens partnerskap och stöd från vårdpersonalen för att patienten aktivt ska kunna medverka med beslutsfattande i sin egen vård. Vårdpersonals stöd stimulerar till att stärka patientens livsglädje och viljan att kämpa för att uppnå empowerment(Wåhlin et al., 2006, 2009). För att sjuksköterskan ska fungera som stöd och därmed kunna förmedla empowerment till patienten måste hon/han först ha uppnått en känsla av empowerment inom sig själv (Bradbury, Sambrok, & Irvine 2007).
6. Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsefulla faktorer som påverkar patientens känsla av empowerment under sin sjukhusvistelse. Betydelsefulla faktorer som framkom i resultatet var: patient- och sjuksköterskerelation, kommunikation, delaktighet och stöd.
6.1 Metoddiskussion
Denna litteraturstudie fokuserar på aktuell forskning inom vårt valda område, empowerment inom omvårdnad. Av de 11 artiklar som valdes ut till analysen var fyra från Sverige, två från Norge, två från Finland, en från England, en från Canada och en från Australien. Det fanns två artiklar med filosofisk metod, för granskning av dessa artiklar användes även den kvalitativa mallen, eftersom vi ansåg det som tillämpligt. I vår studie exkluderades artiklar från länder vars struktur i vården skiljer sig från de flesta europeiska länder Vi ansåg att detta skulle göra det mer komplicerat att dra generella slutsatser och att jämföra resultaten. Backman (2008) menar att exkludera information från olika artiklar är en allvarlig uppgift som kräver en noggrann undersökning för att inte exkludera delar som har betydelse för ens egen uppsats.
12
anpassade för att bäst motsvara artiklar som passade in för att besvara vårt syfte. Eventuellt kunde fler sökningar ha gjorts med andra sökord och kombinationer för ett bättre resultat. De artiklar som vi bedömde vara relevanta för vårt ämnesområde valdes ut till kvalitetsgranskning. De olika ja och nej frågorna poängsattes; varje ja-svar gav 1 poäng. Två artiklar togs på grund av låg poängnivå efter kvalitetsgranskningen bort. Vi kan se brister med poängbedömning då det är en svårighet att värdera de olika frågorna mot varandra. Poängsumman kan på så vis ge en missvisande bedömning av artiklarna beroende på vilka frågor som fått poäng. På grund av detta kan studiens trovärdighet minska något. Något som också kan ses som en svaghet i den här studien är att en del av artiklarnas exkluderades direkt under läsning av titlar då de inte ansågs svara mot vårt syfte. Detta kan ha orsakat att artiklar som kunde ha passat in i vår studie exkluderades.Endast artiklar med etiska överväganden har valts ut. Valda artiklar var på engelska och vi är medvetna om att det kan ha medfört en risk för feltolkning på grund av att nyanser i språket kan ha misstolkats då engelska inte är vårt modersmål. För att försöka undvika detta i så stor grad som möjligt har vi under översättning av artiklarna återvänt till originaltexten och jamfört med våra översättningar. Så långt som möjligt har vi strävat efter att återge innehållet i studiernas resultat utan att förvanska texten (Friberg, 2006) Artiklar från länder som har stora strukturella olikheter jämfört med nordiska länder, som t.ex. en annan politisk ledning av landet, samt länder med stora ekonomiska skillnader har exkluderats på grund av att vi ansåg att det skulle göra det mer komplicerat att dra generella slutsatser från studierna. Vi anser att empowerment begreppet inte uppfattas som lika relevant i till exempel nationer med politisk diktatur.
6.2 Resultatdiskussion
13
som etableras mellan sjuksköterska och patient är den som ligger till grund för patientens trygghet och således också hennes delaktighet i vården. Att patienten tillåts vara öppen och anförtro sig år sjuksköterskan är viktigt för att patienten ska uppnå empowerment.
Avsaknad av en god vårdrelation kan enligt Kasen et al., (2008) medföra att patienten känner utanförskap samt tappar tillit. Detta kan sedan leda till svårigheter att skapa nära mellanmänskliga relationer och vårdrelationer.
14
konsekvenser som att patienten tappar tro och hopp samt känner främlingskap inför sig själv och andra. Detta kan leda till svårigheter att senare känna tillit att skapa nära mellanmänskliga relationer och vårdrelationer (Kasén et al., 2008). Detta kan ge upphov till stora konsekvenser för eventuell framtida vård för patienten och förmågan till att känna empowerment under sjukhusvistelse minskar betydligt. Enligt Brattbergs (2003) definition på empowerment är syftet att underlätta patientens medbestämmande och kontroll över sin egen vård genom en tillåtande och öppen omgivning. Vårdpersonalens förhållningssätt är viktigt för att ge patienten mod och makt för att kunna känna empowerment och detta hämmas då vårdpersonalen inte har tid att sätta sig in i den unika patientens situation.
15
Wright, Watson och Bell (2002) menar att vårdpersonalen ofta kan glömma att patientens familj och anhöriga kan vara ett kraftfullt stöd för patienten. Stöd visade sig i två (Wåhlin et al., 2006 & 2009) artiklars resultat vara betydelsefullt för patientens känsla av empowerment. Anhörigstödet för intensivvårdspatienter kunde bestå i närvaro, fysisk beröring och en känsla av att vara förstådd även då patienten hade svårt att kommunicera. Enligt Wright et al., (2002) har alla familjer resurser men dessa är ofta omedvetna eller obeaktade. Sjuksköterskan kan därför bidra med sitt kunnande för att hjälpa patientens familjemedlemmar att fungera som stöd för patienten. Vi ser det som självklart att anhöriga och även nära vänner till patienten blir en del av vården och på så sätt fungerar som ett betydelsefullt stöd som kan leda till att öka patientens känsla av empowerment. Att anhöriga görs delaktig i patientens vård och ses som en resurs i den grad det är möjligt är tyvärr ingen självklarhet vilket vi upplevt under bland annat vår VFU. Att inte ta vara på anhöriga som en resurs tror vi leder till att vi som vårdpersonal tappar en viktig källa för information om patienten som skulle kunna leda till en ökad förståelse för patienten.
Enligt Travelbees relationsteori kan resultatets faktorer bygga på varandra. Grunden för god omvårdnad ligger i en god mellanmänsklig relation och ett av sjuksköterskans främsta verktyg för att nå denna mellanmänskliga kontakt är kommunikation (Kirkevold, 2008). Kommunikation visade sig också vara en betydelsefull faktor för patientens möjlighet att känna empowerment. Genom kommunikation och dialog kan sjuksköterskan ta del av patientens tankar och känslor om sin situation och på så sätt bättre förstå den enskilda individen. Vi anser att en god relation mellan sjuksköterska och patient, där sjuksköterskan har en förståelse för patienten ökar dennes delaktighet och på så sett bygger de olika faktorerna på varandra, där alla är lika viktiga för slutresultatet.
16
sätten att nå empowerment. Vårdpersonalen är insatt i teorin om hur empowerment ska uppnås hos patienten, men praktiserar det inte. Patienternas erfarenheter och förvärvade kunskaper av sin sjukdom som de levt med under många år, togs inte tillvara. Vårdpersonalen gav/förmedlade inte heller de nödvändiga resurser som patienter med kronisk sjukdom behövde för att fatta välgrundande beslut och på så sätt vara delaktig i sin egen vård. Vid flera tillfällen under våra VFU har vi upplevt att vårdpersonalen tror sig veta mer än patienten om deras egen sjukdom. Detta gör att patientens expertkunskap om sin egen sjukdom går förlorad på grund av personalens beteende. Vi anser att Travelbees relationsteori där varje människa ska ses som unik och oersättlig ska spegla förhållningssättet till patienten.
Aujoulat, I., Luminet, O., och Deccache, A. (2007) beskriver patienter med kronisk sjukdom, deras perspektiv och upplevelser i avsaknad av empowerment under deras sjukhusvistelse med ordet ”powerlessness”. Patienterna upplevde att deras liv och värld hade blivit oförutsägbar, vilket ledde till att de kände sig osäkra och utan kontroll. Patienterna uttryckte att det hade tappat kontroll över sin kropp, över känslorna, kontroll över tid samt över omgivningen/miljön under sin sjukdom. Patientens förlust av sina sociala och personliga identiteter var också en väg som ledde till att patienten kände powerlessness. Genom att vårdpersonalen försöker hjälpa patienten att vända känslan av powerlessness tror vi att patientens känsla av empowerment kan öka. Detta genom att skapa tillförsikt och självbestämmande, ge tillräckligt information till patienten om sin situation och motverka patientens förlust av sin sociala och personliga identitet.
7. Slutsatser
Resultatet i vår studie visar att vårdrelationen har stor betydelse för patientens känsla av empowerment. Det framkom även att patientens lidande kan minskas genom att patienten känner empowerment under sin sjukhusvistelse.
17
en viktig strategi vara att vårdpersonalen även förmedlar empowerment till patientens anhöriga. Resultaten som framkommit i den här studien har även bidragit med kunskap om hur vi som sjukvårdpersonal kan bemöta patienten för att på bästa sätt öka deras känsla av empowerment. En god vårdrelation mellan patient och sjusköterska som ligger till grund för all omvårdnad är betydelsefull för att förmedla empowerment till patienten. Goda mellanmänskliga relationer som till exempel sjuksköterske- patient relationen kan ge gynnsamma effekter på hälsan, medan stress och negativa känslor kan ha motsatt effekt. Detta visar ytterligare hur värdefull en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är och att det gynnar patientens hälsa. Våra förhoppningar med denna litteraturstudie är att vi som arbetar inom vården ska få ökad förståelse för betydelsen av patientens känsla av empowerment samt att patientens delaktighet i vården kan leda till ett ökat välbefinnande.
Det behövs mer forskning kring vad begreppet empowerment innebär. Ett likvärdigt ord på det svenska språket, är önskvärt eftersom det är ett begrepp som vi stöter på allt mer frekvent inom omvårdnad. Empowerment i vår studie har visat sig betydelsefullt för patientens känsla av makt, självkänsla och medbestämmande. Vilket gör det extra viktigt att ytterligare
18
8. Referenser
Askheim, O-P., Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: InterGrafAB
Aujoulat, I., Luminet, O., & Deccache, A. (2007). The Perspective of Patients on Their Experience of Powerlessness. Qualitative Health Research, 6, 772-785.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur
Björck, M., Sandman, L. (2007). VÅRDRELATION- Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård i Norden, 4, 14-19.
Bradbury, C-J, Sambrok, S,. Irvine, F. (2007). Power and empowerment in nursing: a fourth theoretical approach. Journal of Advanced Nursing 62, 258–266.
Brattberg, G. (2003). Rehabiliterings Pedagogik: för arbete med långtidssjukskrivna i grupp. Ekonomi-Print AB: Stockholm.
Chambers, D., Thompsoms, S. (2008). Empowerment and its application in health promotion in acute care settings: nurses’ perceptions. Journal of Advanced Nursing, 65, 130-138.
Cheryl, H., Gibson, BN. (1991). A concept analysis of empowerment. Journal of Advanced
Nursing, 16, 354-361.
Dahlberg, K., Segersten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Eide, H.,Eide,T.(2007).Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Encyclopedia Britannica online. (2010). Elektronisk referens. [Elektronisk]. Tillgänglig: < http://search.eb.com.proxy.lnu.se/dictionary?va >. [2010-03-09].
19
Friberg, F. (2006) Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur.
Forsberg, C., Wengström, Y. (2008). Att göra en systematisk litteraturstudie. Stockholm: Natur och Kultur.
Granskär, M.,Höglund-Nilssen, B.(red.). (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-
och sjukvård. Lund: Studentlitterateur.
Hage, A. M., Lorensen, M. (2005). A philosophical analysis of the concept empowerment; the fundament of an education-programme to the frail elderly. Nursing Philosophy ,6, 235-246.
Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse-patient relationship: introduction of a synthesized theory from the patient´s perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
22, 643-652.
Henderson, S. (2002). Power imbalance between nurses and patients: a potential inhibitor of partnership in care. Journal of Clinical Nursing, 12, 501-508.
ICN. (2005). Elektronisk referens. [Elektronisk]. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening – ssf.
Tillgänglig:< http://www.icn.ch/icncodeswedish.pdf >. [2010-02-04].
Kasén, A. (1994). Vårdrelationen- en begreppsanalytisk studie. Vasa: Åbo Akademin.
Kasén, A., Nordman, T., Lindholm,T., Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av vården – vårdares gestaltning av patientens vårdlidande. Vård i Norden, 2, 4-8.
Kettunen, T., Poskiparta, M., & Liimatainen, L. (2001). Empowering counseling- a case study: nurse-patient encounter in a hospital. Health educations research, 16, 227-238.
20
Kirkevold, M.(2008). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., Hällgren-Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I N. J. Granskär, M., Höglund-Nilsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Polen: Studentlitteratur.
Moula, A.(2009). Empowermentorienterat socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (2010). Elektronisk referens. [Elektronisk]. Tillgänglig: < http://www.ne.se >. [2010-02-20].
Nutbeam, D. (1998). Health promotion glossary. Health Promotion
International, 13, 349–364.
Paterson, B. (2001). Myth of empowerment in chronic illness. Journal of Advanced Nursing:
34, 574-581.
Sahlsten, JM, M., Larsson, I,E., Lindencrona SC, C., Plos, AE, K. (2004). Patient
participation in nursing care: an interpretation by Swedish Registered Nurses. Journal of
Clinical Nursing, 14, 35-42.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag .[Elektronisk], Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig: < http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?bet=1982:763&nid=3911 >. Sökväg: SFS 1982:763. [ 2010-04-25].
Tveiten, S., Meyer, I. (2009). Easier said than done: empowering dialogues with patients at the pain clinic – the health professionals perspective. Journal of Nursing Management, 17, 804-812.
Vetenskapsråden. (2010) . Elektronisk referens. [Elektronisk]. Tillgänglig: <
21
Wright, L,M., Watson, W,L.& Bell, J,M. (2002). Familje-fokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Wåhlin, I., Ek, A-C., Idvall, E.(2006). Patient empowerment in intensive care – An interview study. Intensive and Critical Care Nursing, 22, 370-377.
Wåhlin, I., Ek, A-C., Idvall, E.(2008). Empowerment from the perspective of next of kin in intensive care. Journal of Clinical Nursing, 18, 2580-2587.
Bilaga Artikel matris
Författare/År/Land Tidskrift/Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Bradbury, C-J, Sambrok, S,. Irvine, F. (2007).England Journal of Advanced Nursing: Power and empowerment in nursing: a fourth theoretical approach Diskussion om användningen av poststrukturalism som ett sätt att utforskar makt och
empowerment i omvårdnad
Filosofisk analys som utgår utifrån
poststrukturalism. Det användes en
poststruktural strategi som ett sätt att
analysera empowerment i omvårdnad
Empowerment är ett komplicerat begrepp. Författarna menar för att sjuksköterskan ska förmedla empowerment till patienten bör sjuksköterskan först har uppnått empowerment.
Medel
Hage, A.M, & Lorensen, M. (2005). Norge Nursing Philosophy: A philosophical analysis of the concept empowerment; the fundament of an education-programme to the frail elderly Beskrivning av de filosofiska tankar som stöder sjuksköterskan pedagogiska insatser för att underlätta empowerment hos sköra äldre patienter.
En filosofisk analys som härstammar från Freire och hans "pedagogik av de förtryckta "samt filosofiska tankar av Hegel, Habermas, och Sartre som handlar om att utbilda den svaga äldre patienten i reflektion och dialog därmed underlätta välbefinnande hos denne.
I artikeln ses undervisning av svaga äldre som en dialog och en pågående process, för att hjälpa patienterna att få kunskap om deras specifika förlopp och tecken och symtom på oönskade förändringar i kroppen. Genom att veta detta, kan de anpassa sig till situationen och hantera den på ett sätt där de upplever subjektivering,
egenvård och välbefinnande.
Henderson, S., (2002). Australien Journal of Clinical Nursing: Power imbalance between nurses and patients: a potential inhibitor of partnership in care Beskriva och undersöka patientens och sjuksköterskans åsikter om partnerskap i vården på sjukhus. Kvalitativ metod, grounded theory. Fyra sjukhus i Australien, 33 sjuksköterskor samt 32 patienter djup intervjuades. Det gjordes även observationer på deltagarna också.
För att involvera patienterna i vården krävdes information från
sjuksköterskorna samt att sjuksköterskorna delade
beslutsprocesserna med patienterna. Med undantag för ett fåtal var en majoritet av sjuksköterskorna ovilliga att dela beslutsmakten med
patienterna. Hög Kettunen, T., et al.(2001). Finland Helalth Education Research: Empowering counseling- a case study: nurse-patient encounter in a hospital.
Att visa metoder som sjuksköterskan använder för att ge empowerment till patienten.
I den här artikeln beskrivs ett fall som har sitt ursprung från kvalitativa data som samlades från 38 rådgivnings möten på ett insk sjukhus. Sjuksköterskans möte med patienten var filmad för att sedan transkriberas. Nitton sjuksköterskor var med i studien, 24 patienter var kvinnor och 14 patienter var män.
Mötet presenteras i studien som en fallstudie där sjuksköterskan visar användning av empowerment på sjukhuset. Sjuksköterskans
färdigheter vid sociala interaktioner är viktig. Sjuksköterskan bör försöka lägga sina sociala färdigheter i centrum under ett möte med
patienten. I den här studien visade sig empowerment genom en ömsesidig respekt mellan sjuksköterskan och patient.
Kettunen, T., Poskiparta, M., & Päivi,K. (2003).Finland Health educations journal: Speech practices that facilitate patient participation in health counselling - A way to empowerment? Att beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska -patient under hälso- rådgivning och fokusera på det språkliga sättet av att ge tal metoder som betonar patientens delaktighet. Den syftar till en beskrivning av sjuksköterskor tal metoder som
underlättar, patientens förmåga att utrycka sig.
Analysen av filmade uppgifter grundade sig på anpassning av Conversation Analysis (CA) och utfördes på ett turn-by-turn basis.
Undersökningsmaterialet visar att känslomässiga frågor och trevande tal, underlättar aktivt deltagande hos patienter. Således var patienter villiga att diskutera sina idéer, funderingar erfarenheter och kunskap med sjuksköterskan. Det funna resultatet visade att sjuksköterskan kan etablera samarbete och involvera patienterna i deras egen situation.
Paterson, B., (2001). Canada Journal of Advanced Nursing: Myth of empowerment in chronic illness
Syftet var att undersöka beslutsfattande inom omvårdnad för diabetes. Med hjälp av grounded theory, utifrån kvalitativ data undersöktes 22 kanadensiska vuxna med långvarig typ 1 diabetes som blev valda med hjälp av en bekvämlighetsurval. Röstinspelningar följdes av intervjuer för att klargöra deltagarnas redogörelse och faktorer som påverkade deras beslut.
Deltagarna identifierade flera dolda och subtila möjligheter där
vårdpersonalen motsäger deras
uttalade mål för att nå empowerment i sin samverkan med diabetiker.
Deltagarna visade svårighet trots sin avsikt att främja delaktighet i sitt beslut. Vårdpersonalen föraktade ofta patientens kunskap om sin diabetes och gav inte de faktorer som behövs för att patienter själv skulle kunna fatta sina beslut.
Medel Sahlsten, M, J,M., (2004). Sverige Journal of Clinical Nursing: Patient participation in nursing care: an interpretation by SwedishRegistered Nurses
Syftet var att undersöka sjuksköterskors tolkning av de delar som spelar in vid genomförandet av patientdelaktighet.
Kvalitativ metod och Grounden theory. 31 sjuksköterskor beskrev meningen av
patientens delaktighet i vården och dess
genomförande. 7 fokus grupps intervjuer med sjuksköterskor i sluten somatisk vård
genomfördes på 5 sjukhus i Sverige.
En uttömmande beskrivning av viktiga faktorer för patienten
deltagande kan göras på grundval av sjuksköterskors erfarenhet.
Fyra områden framkom vara centrala i hur patientens blev delaktig:
interpersonal procedur;
kommunikation, genuint engagemang. Terapeutiskt förhållningssätt;
terapeutisk relation. Fokus på resurser; utbyte av kunskap och information. Möjligheter för influens; information, val, beslut, ansvar.
Tveiten, S., & Meyer, I. (2009). Norge
Journal of Nursing Management: Easier said than done: empowering dialogues with patients at the pain clinicthe health professionals perspective.
Att utveckla kunskap om dialogen mellan vårdpersonal och patient i empowering – processen.
Kvalitativ studie. Data samlades in med hjälp av tre fokusgrupper. Intervjuer med fem kvinnliga vårdpersonaler (som företräder medicin, omvårdnad och sjukgymnastik) på en smärt klinik i Norge, under hösten 2005.
Dialogerna är viktiga och har
varierande syfte och särdrag. Att leda bra dialoger är en utmaning. En god dialog är en bra väg för att uppnå empowerment. Ett generellt intryck som studien gav var att empowerment var lättare att säga än att använda det i praktiken. Hög Wåhlin I, Ek A-C, Idvall E (2006). Sverige Intensive and Critical Care Nursing: Patient empowerment in intensive care –An interview study. Upplevelsen av empowerment hos intensivvårdspatienter. Kvalitativ metod. Intervjuer av 11 patienter som hade vistats på
intensivvårdsavdelning i minst tre dagar.
Patienter kunde göras delaktig i sin egen vård genom att vårdpersonalen hjälpte till att stärka och stimulera patiens inneboende livsglädje med hjälp av att skapa en positiv och trygg atmosfär. Hög Wåhlin I, Ek A-C, Idvall E (2008). Sverige Journal of Clinical Nursing: Empowerment from the perspective of next of kin in intensive care.
Att beskriva anhörigas empowerment under en akutvårdsavdelning
Fenomenologisk metod användes på grund av dess förmåga att avslöja hur vi upplever den värld vi lever. 10 anhöriga till intensivvårdspatienter intervjuades.
Resultaten visade att alla anhöriga hade fått en känsla av empowerment genom att personalen hade informerat dem väl. Genom att anhöriga var informerad gav den hopp och närhet till patienten. Allt detta bidrog till upplevelser av inre styrka och makt och detta ökade närmast anhöriga möjlighet att hantera den traumatiska situationen.
Wåhlin I, Ek A-C, Idvall E (2009). Sverige Intensive and Critical Care Nursing: Empowerment in intensive care: Patient experiences compared to next of kin and staff beliefs.
Jämför Intensivvårdspatienters erfaranheter av empowerment med anhörigas och vårdpersonals.
Kvalitativ studie med intervjuer av 11 intensivvårdspatienter, 12 anhöriga samt 12 vårdpersonal.
Resultatet visade att de tre studerade gruppernas erfarenheter av
empowerment var ganska lika men att det fanns några viktiga skillnader t.ex. hur kämpar vilja och livsglädje
framställdes. Personalen trodde att det var en professionell relation som bidrog till patientens empowerment. Patientens syn var att en mer
ömsesidig vänskaplig relation hade bättre inverkan för patientens känsla av empowerment.
