Kristdemokraterna, ett feministiskt parti?
En kvalitativ innehållsanalys av Kristdemokraternas
jämställdhetspolitik
Magdalena Monika Szleg
Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15hp, VT21 Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Handledare: Josefina Erikson
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 4
1.1 Inledning ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 5
2. Bakgrund ... 6
2.1 Kristdemokraternas historia, ideologi och tidigare jämställdhetssyn ... 6
2.2 Tidigare forskning ... 7
3. Teori ... 12
3.1 Jämställdhet och feminism ... 12
3.2 Likhetsfeminism ... 13 3.3 Särartsfeminism ... 14 3.4 Liberalfeminism ... 14 3.4 Radikalfeminism ... 15 3.5 Andra feminism-er ... 16 3.6 Teoridiskussion ... 17 4. Metod ... 18 4.1 Kvalitativ innehållsanalys ... 18 4.2 Material ... 20 4.3 Avgränsningar ... 20 5. Analys ... 22
5.1. Jämställdhet i den privata och offentliga sfären ... 22
5.3 Kvinnans icke-jämställda position i samhället ... 25
5.2 Kön och relationen mellan kön och makt ... 28
5.3 Våld mot kvinnor och kvinnoförtryck ... 30
5.4 Normer och strukturer ... 31
6. Resultat, slutsatser och diskussion ... 32
1. Introduktion
1.1 Inledning
Sverige har idag den första feministiska regeringen och jämställdhet är således viktigt för regeringens prioriteringar i resurstilldelningar och beslutsfattande. En av uppgifterna som den feministiska regeringen har är att se till att jämställdhetsperspektivet finns med utformningen av politiken på en bredare front, i det nationella och internationella arbetet.1 Ämnet jämställdhet och
feminism är ofta förekommande i vardagen, media och inte minst i den politiska debatten.
Ett parti som under de senaste åren fått väldigt mycket kritik i media för sin jämställdhetspolitik är Kristdemokraterna där deras politik beskrivs som ”bakåtsträvande”, ”oroväckande
jämställdhetspolitik” och att partiets feminism är ”medeltida mörker”. Kortfattat inriktas kritiken främst mot att Kristdemokraterna vill slopa genuspedagogiken, lägga ned
Jämställdhetsmyndigheten, slopa pappamånaderna i föräldraförsäkringen och återinföra
vårdnadsbidraget.2 Ebba Busch, Kristdemokraternas nuvarande partiledare, tillbakavisar kritiken
och menar på att jämställdhet är bra, viktigt och nödvändigt men måste handla om verkliga problem och inte tv-soffornas återkommande feminister som diskuterar menskonst i Stockholm och könsstereotypa Lego-figurer när det finns en rad verkliga frågor som väntar på att hanteras. Busch anser att Sverige behöver en ny sorts feminism med fokus på kvinnors sociala, ekonomiska och fysiska otrygghet.3
Under 2020 tillsatte partiet en arbetsgrupp för jämställdhetspolitisk idéutveckling som leds av Sarah Havneraas, ordförande för Kristdemokraternas kvinnoförbund. Havneraas hävdar att förmodligen är folk trötta på genusdoktrinen och att kvinnor som är sjukskrivna eller utsatta för våld inte ägnar uppmärksamhet åt kvoterade bolagsstyrelser eller menskonst och poängterar att det snarare finns ett behov av rimliga alternativ och det är följaktligen viktigt att ta ytterligare ett steg i jämställdhetsdebatten. Kristdemokraternas politik ska således utvecklas inom många områden, från kvinnosjukvård till kvinnors pensioner och företagande. Även hedersvåld samt kvinnofridskränkningar anses vara stora problem. Havneraas själv vägrar kalla sig för feminist
1 Regeringen. ”Feministisk regering”. Regeringen. u.å
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/ (hämtad 2021-04-13)
2 Jarl, Sofia. ”KD:s värderingar är inte våra värderingar”. Aftonbladet. 2019-02-02
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/5V5VVm/kds-varderingar-ar-inte-vara-varderingar (hämtad 2021-04-13)
3 Busch Thor, Ebba. ”Nog med menskonst – en ny feminism krävs”. Aftonbladet. 2019-03-07
utan för henne det handlar det mer om att man har fötterna på jorden och ett sunt förnuft med fokus på verklighetens kvinnor och deras problem.4
I april 2021 lanserade Kristdemokraterna sin jämställdhetspolitiska rapport ”Jämställdhet på riktigt- politik för verklighetens kvinnor” som ska utgöra en grund för kristdemokratisk jämställdhetspolitik.5 Detta har i sin tur utlöst starka reaktioner från ett flertal politiker och
debattörer. Debatten och kritiken mot partiet som pågår i media lämnar många obesvarade frågor, främst frågan om vad det är för typ av ny feminism och ny jämställdhetspolitik som Kristdemokraterna introducerat. Är detta ett fall av konservativ feminism, ett uttryck för klassisk särartsfeminism eller överhuvudtaget en ny feminism i förhållande till de befintliga feministiska tanketradionerna? Tidigare forskning har undersökt konservativ feminism men inte kunnat fastställa en entydig definition av konservativ feminism men däremot visat att det finns konservativa kvinnor som identifierar sig som feminister och att feminismen förekommer i konservativa rörelser.
Syftet med denna uppsats är att undersöka och få en bredare förståelse för Kristdemokraternas syn på feminism och jämställdhet och att undersöka vad det är för typ av feminism, om den delar likheter med de etablerade feministiska tanketraditionerna eller om detta är en ny
”kristdemokratisk feminism”. Uppsatsen kommer bidra med en tydligare förståelse av den feminismen som partiet förespråkar och även lämna ett bidrag till den nuvarande forskningen om konservativ feminism genom att förhoppningsvis ge en bättre och ytterligare förståelse för hur konservatism och feminism förhåller sig till varandra.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ innehållsanalys och utifrån ett feministiskt ramverk undersöka och få en bredare förståelse för Kristdemokraternas syn på feminism och jämställdhet. Fokus i denna uppsats ligger även på att ta undersöka Kristdemokraternas nya feminism och vad det är för typ av feminism, om den delar likheter med de etablerade feministiska tanketraditionerna eller om detta är en ny ”kristdemokratisk feminism”. För att uppnå detta syfte utgår studien från följande frågeställningar:
4 Rogvall, Filippa. ”KD utformar ny feministisk politik” Expressen. 2020-08-20
https://www.expressen.se/nyheter/kd-utformar-ny-feministisk-politik/ (hämtad 2021-04-15)
5 Kristdemokraterna. ”Lansering av jämställdhetspolitisk rapport”. Kristdemokraterna. 2021-04-07
• Hur ser Kristdemokraterna på jämställdhet och feminism?
• Vilka likheter finns det mellan Kristdemokraternas jämställdhetspolitik samt feminism och de etablerade feministiska tanketradionerna?
2. Bakgrund
2.1 Kristdemokraternas historia, ideologi och tidigare jämställdhetssyn
År 1964 bildades Kristen Demokratisk Samling (KDS), ett politiskt parti med ambitionen att komma in i riksdagen. Idén bakom bildandet av partiet föregicks av gruppen Kristet
Samhällsansvar (KSA) som grundades 1956 i syfte till att föra fram kristna kandidater i andra partier. Under åren 1964 – 1982 var partiets valsiffror relativt låga, år 1985 inleddes ett samarbete med Centerpartiet som innebar för KDS en möjlighet att komma in i riksdagen och ta sig förbi fyraprocentspärren. Detta innebar även att de borgerliga partierna kunde bilda en icke-socialistisk majoritet i riksdagen. Vid valet 1991 fick partiet sitt stora genombrott med 7,1 procent av
rösterna. Kristen Demokratisk Samling genomgick ett namnbyte till Kristdemokraterna (KD) som är det nuvarande namnet och blev medlemmar av European People’s Party (EPP) som är ett förbund av Europas kristdemokratiska partier.
Kristdemokraterna har sedan 2004 varit en del av Alliansen som senare upplöstes efter valet 2018. 6
Partiet är ett kristdemokratiskt och socialkonservativt parti med kärnfrågor som berör
familjepolitik, äldreomsorg och vård. Kristdemokraternas politik poängterar att familjer är viktiga och att varje människa är värdefull och unik. Det utmärkande för konservatismen är respekt för traditionella, strävan efter att bevara eller förändra för att bevara och fasthållandet vid tradition.7
Partiet är inte ett kristet parti utan namnet kommer från att partiets värderingar grundar sig i kristendomen. 8 Således är partiet ideologiskt sett konservativt och likt sina europeiska
motsvarigheter har partiet varit emot abort och samkönat äktenskap. Även om detta förändrats under senare år har partiet traditionellt ställt familjen i centrum och förespråkat ett ”familjeideal” snarare än kvinnors rättigheter. Dessa idéer framkommer tydligt det i allra första principprogram 1964 där KDS förespråkade att det svenska samhället ska utgå från kristendomen, samhällets fundament skulle vara familjen och att äktenskap var menat att vara hela livet. Kraven som
6 Kristdemokraterna. ”Historia” Kristdemokraterna. u.å https://kristdemokraterna.se/om-oss/historia/ (hämtad
2021-04-29)
7 NE “Konservatism” https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konservatism (hämtad
2021-05-18)
ställdes gällande att hemma-kvinnorna skulle ut i arbetslivet ogillades och avfärdades av partiet då ansåg att mödrarna och barnen skulle drabbas. År 1970 behandlades abortfrågan där partiet hävdade att abort enbart skulle tillåtas om det var en fara för kvinnans liv eller om graviditeten var en följd av en våldtäkt. Denna åsikt ändrades år 1997 när Kristdemokraterna ställde sig bakom rätten till abort och menade att det var rimligt att kvinnan under graviditetens första fas skulle kunna fatta ett beslut om abort.9
Senare under 20-talet har partiet genomgått stora förändringar inom ett flertal politiska frågor, inte minst jämställdhetsfrågan samt frågor som berör kvinnor och deras intressen. Den f.d. partiledaren Alf Svensson uppger i en motion från 2003 att alla människors lika värde är utgångspunkten för kristdemokratiskt jämställdhetsarbete och att jämställdheten ytterst är en fråga om mänskliga fri- och rättigheter inte enbart en kvinnofråga. Svensson poängterar att kvinnans möjligheter varit underordnade mannens, och trots en förbättring återstår det fortfarande värderingar och strukturer som missgynnar kvinnor, men också ibland männen. Vidare hävdade han att jämställdhetspolitiken ska utgå från subsidiaritetsprincipen vilket innebär att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivån. Således ska individerna eller den mindre gemenskapen själva hantera, ansvara och besluta om jämställdhetspolitiken. Staten ska i sin tur ge stöd till de mindre gemenskapernas rätt att fullfölja den givna uppgiften.10 Trots dessa
förändringar har partiet under en lång tid blivit kritiserade för att driva politik som för oss tillbaka till 50-talets hemmafruideal och för sin konservativa syn på kön och familjepolitik. 11
2.2 Tidigare forskning
2.2.1. Konservativ feminism
Den feministiska teorin är indelad i flertal tanketraditioner och den kanske mindre ”erkända” är konservativ feminism. På senare tid har forskare alltmer intresserat sig för konservativ feminism men forskningsfältet är ganska begränsat eftersom det inte är vanligt för partier som har
konservatism som ideologi att förespråka feminism. Den nedan presenterade forskningen intresserar sig för förekomsten av feminism i konservativa partier och konservativa kvinnor. Huruvida det överhuvudtaget existerar en konservativ feminism och vad dess innehåll är råder det delade meningar om.
9 Kumlien, Mats. ”Finns det ett kristet synsätt på abort?” Uppsala universitet. 2012. ss. 43–44. 10 Motion 2003/04:A371. Jämställdhet.
11 Johansson, Ylva. ”KD vrider jämställdheten bakåt”. Svenska Dagbladet. 2010-09-06
Något som forskare är eniga om är att det existerar konservativa kvinnor som identifierar sig själva som feminister, dock råder det en stor diskussion om på vilket sätt de gör det och om dessa kvinnor verkligen är feminister. Aja Cacan och Ronnee Schreiber poängterar att den senare tids uppkomst av konservativa kvinnliga politiker har utmanat den traditionella feministiska
tanketraditionen och menar på att dessa kvinnor ofta definierar sina framgångar i termer av den konservativa ideologin trots att det egentligen snarare bör definieras som en feministisk
framgång. Fastän konservativa aktörer har en viss associering med den feministiska logiken förekommer det även ett motstånd mot den liberalfeministiska tanketraditionens feminism. Cacan poängterar att det är dels på grund av den liberalfeministiska rörelsen som kvinnor fått en plats i den offentliga sfären men att de flesta konservativa kvinnorna fortfarande inte ger
feminismen ett erkännande och fortsätter föra kritik mot den.12
I studien ”Is There a Conservative Feminism? An Empirical Account” gör Ronnee Schreiber genom intervjuer en undersökning av konservativa kvinnors förhållande till feminism, mer specifikt kvinnor i det Republikanska partiet i USA. Under det tidiga 2000-talet förekom inte stora diskussioner om existensen av konservativ feminism och det var inte heller vanligt
förekommande att konservativa kvinnor offentligt kallade sig för feminister. När de amerikanska konservativa kvinnliga politikerna Fiorina och Palin vid flera tillfällen offentligt påstod sig vara feminister rörde det upp starka reaktioner och diskussioner om varför konservativa kvinnor kallar sig för feminister, främst om de överhuvudtaget får kalla sig för feminister. Högprofilerade kvinnor som Fiorina och Palin har frambringat frågor om feminismens egentliga betydelse, främst om konservativa kvinnliga politiker identifierar sig som feminister för att de verkligen är det eller om de genom sitt politiska arbete försöker omdefiniera feminismen för att den ska passa de konservativa värderingarna och locka till sig fler sympatisörer. 13
Forskningen belyser även att en del konservativa kvinnor kräver att den konservativa feminismen ska etableras som en erkänd feministisk tanketradition medan en del andra konservativa kvinnor motsätter sig detta krav och i stället poängterar deras motstånd till feminism och hävdar att deras framgångar är ett resultat av politisk aktivism inom konservativa rörelser och dessa ser inte feminism som ett mål, något personligt eller strategiskt. Dessa kvinnor har även kritiserat feminismens innebörd och menar på att det är en ”destruktiv, anti-äktenskap och främst
12 Cacan, Aja, "Conservative Feminism and its Potential to Interact with, Influence, and Transform Traditional Feminist Identity"
(2012). Undergraduate Honors Thesis Collection. 171.
antimoderskap”- rörelse.14 Vidare poängterar Schreiber att det finns ett fåtal konservativa kvinnor
som faktiskt vill identifiera sig som feminister och tydligt kopplar sitt politiska arbete till
feminismen, dock strider deras åsikter och retorik ofta mot den etablerade feminismen som finns på den politiska dagordningen eftersom den konservativa feminismen saknar ett offentligt
erkännande. Även den s.k. feminiseringen av det brittiska partiet har lett till stora diskussioner om att feministiska teoretiker raderat den konservativa feminismen från den feministiska teorin och på så sätt eliminerat de bidragen som de konservativa kvinnorna åstadkommit i den brittiska jämställdhetspolitiken.15
I ett försök till att definiera vad den konservativa feminismen är hävdar bland annat Judith Stacey att den nya konservativa feminismen är ett reaktionärt svar på den påstådda sociala krisen i familjerna samt i det personliga livet och att den konservativa feminismen poängterar behovet av en stabil och konkret familjepolitik och individens egen rätt till att välja främst när det gäller att stanna hemma med barn. Stacey hävdar att den nya konservativa feminismen representerar ett försök till att omdefiniera feminismen på ett sätt som bryter dess radikala potential16 vilket också
lyfts av Schreiber som diskuterar att de konservativa kvinnorna försöker göra en omdefinition på feminismen för att den ska bättre anpassas till de konservativa idéerna.17
En annan synvinkel på konservativ feminism framkommer i det brittiska konservativa partiet. Forskarna Bryson & Heppell diskuterar i studien ”Conservatism and feminism: the case of the Brittish Conservative Party” att vid en första anblick verkar konservatism och feminism vara på den motsatta sidan av de ideologiska klassificeringarna vare sig det är höger eller vänster,
traditionellt eller radikalt, framåt-eller bakåtblickande. Under 2005 tillträdde David Cameron som partiledare och presenterade den nya strategin, feminiseringen av partiet, vars fokus låg på
kvinnors integrering. Cameron poängterade att kvinnors underrepresentation måste ändras och hans policyuttalande om löneskillnaderna, familjen, barnomsorgen etc. speglade mer en
feministisk tro än den konservativa tron som partiet länge varit förankrad i. Bryson & Heppell menar på att en sådan utveckling kan anses vara ett radikalt och avvikande steg, inte minst ett brott mot den konservativa ideologin vilket lett till både negativa och positiva reaktioner från partiets sympatisörer och representanter. Främst väcker det också en rad funderingar hos
14 Ibid. (2018). 56-79
15 Valerie Bryson & Timothy Heppell (2010) Conservatism and feminism: the case of the British Conservative Party, Journal of Political Ideologies, 15:1, 31-50
forskare, försöker partiet forma en konservativ feminism eller handlar detta snarare om en ideologisk förnyelse eftersom partiet genomgått perioder av valmisslyckande och nu gör ett försök till att stärka sin väljarkår genom en konstruktion av ideologin.18
Bryson, Heppell och Schreiber är eniga om att konservativa aktörer i allmänhet har ett jämställdhetsperspektiv men menar att de inte är helt övertygade om feminismens innebörd. Oftast uttrycker konservativa kvinnor stöd för feminism när den är inramad i termer av val och individualism och menar på att feminismens arv är just att kvinnor ska vara fria och göra det de känner är lämpligt, oavsett om dessa handlingar är ”feministiska” eller inte. Följaktligen är det vanligt förekommande att konservativa kvinnor kopplar ihop aspekter av liberalfeminismen med konservatismens princip; den individualiserade handlingen om att kunna välja fritt. Exempelvis kan man se att liberalfeminismen kopplas ihop med konservatismen när konservativa aktörer betonar vikten av kvinnors inträde till den offentliga sfären och försöker stärka kvinnors
arbetsvillkor. På senare tid har även konservativa idéer utvecklats med vissa aspekter av feminism då konservativa aktörer alltmer förespråkar familjevänliga anställningar, statligt finansierad
barnomsorg och den liberalfeministiska principen om att kvinnor och män ska åtnjuta samma fri- och rättigheter. Samtidigt är sådana förändringar inte alltid accepterade av konservativa aktörer, främst konservativa kvinnor, då det är allmänt känt att dessa aktörer oftast motsätter sig sådana, enligt konservatismen, radikala förändringar. Oftast accepteras sådana förändringar trots allt, även om det tar väldigt långt tid för en sådan acceptans. Forskningen menar att en av de utmärkande dragen för konservativ feminism är att konservativa aktörer oftast är villiga till att acceptera förändringar om de sker gradvis och motverkar en drastisk revolution.19 Det karakteristiska för
konservativ feminism är även att den främst betonar ”hemma-kvinnors” valfrihet och skyddar deras intressen, det fria valet gällande familjen och att den delvis belyser kvinnors icke-jämställda positioner i samhället i form av lägre löner i kvinnodominerade yrken. De konservativa aktörerna brukar ofta tala om ”verkliga” och ”existerande” problem utan att återge en konkret definition till vad dessa problem innebär och att feminismen över lag inte belyser dessa problem. Den
konservativa feminismen brukar i vanlig ordning inte betona samhällsstrukturer, strukturer eller fokusera på kön som något ”socialt konstruerat”.2021
18 Valerie Bryson & Timothy Heppell (2010) Conservatism and feminism: the case of the British Conservative Party, Journal of
Political Ideologies, 15:1, 31-50
19 Valerie Bryson & Timothy Heppell (2010) Conservatism and feminism: the case of the British Conservative Party, Journal
of Political Ideologies, 15:1, 31-50
20 Ibid., (2010).
21 Cacan, Aja, "Conservative Feminism and its Potential to Interact with, Influence, and Transform Traditional Feminist Identity"
I och med att begreppet konservativ feminism är komplex poängterar Schreiber, Bryson och Heppel vikten av att konservativa aktörer som förespråkar denna typ av feminism måste vara tydliga med att redogör för vad de arbetar för och vilka feministiska mål de har. Forskningen fastställer att de republikanska och brittiska konservativa kvinnorna gör anspråk på feminism i syfte att uppmana feminister om skillnader mellan kvinnor och kvinnor, d.v.s. att inte exkludera kvinnor som har konservativa värderingar och är för en traditionell hemmafruroll. Forskare menar även på att detta kan röra sig mer om en strategi från de konservativa aktörerna i syfte till att passa bättre in i dagens politik som fokuserar väldigt mycket på jämställdhet snarare än att detta rör sig om riktig feminism där målet är att uppnå den ultimata jämställdheten.22 Trots att
den konservativa feminismen fått en omfattande kritik anser forskare att den bör få sin plats i den feministiska ”ordboken” eftersom det kommer göra både den konservativa identiteten och politiken mindre rörlig samt belysa skillnaderna mellan konservativa och feministiska mål samt värderingar. 23 Det är följaktligen vanligt förekommande i den konservativa feminismen att
konservativa aktörer tar på sig en feministvänlig klädsel men i stort saknar de en strategi för hur man ska ta itu med problem som feminismen oftast belyser. 24 Värt att poängtera är att de
konservativa kvinnorna förmodligen alltid kommer representera konservativa kvinnofrågor och intressen och göra ett försök till att eliminera den ”kvinnofientliga” stämpeln som de
konservativa rörelserna oftast har.25
Sammanfattningsvis har den tidigare forskningen fastställt förekomsten av konservativa kvinnor med jämställdhetsperspektiv och att det förekommer både enighet och motsättningar av
feminismen bland dessa kvinnor. Forskningen har också i viss mån belyst innehållet i konservativ feminismen, dock saknas det fortfarande en konkret definition av vad konservativ feminism specifikt är och förespråkar. Det typiska för konservativ feminism är betoningen av hemma-kvinnors valfrihet och deras intressen, fria valet gällande familjen, hemma-kvinnors icke-jämställda positioner i samhället och betoning av ”verkliga problem” och samt betoning av att det inte existerar några former av samhälls- eller könsstrukturer.
Idag landar forskningen om konservativ feminism i att försöka fastställa vad den konservativa feminismen egentligen är och hur konservatism och feminism förhåller sig till varandra. Syftet med denna studie är att undersöka ett fall av konservativ feminism i det svenska
22 Ibid. (2010). 45f
23 . Schreiber, Ronnee. Is There a Conservative Feminism? An Emprical Account. Politics & Gender. Vol. 14
(2018). s.56-79
24 Valerie Bryson & Timothy Heppell (2010) Conservatism and feminism: the case of the British Conservative Party, Journal of Political Ideologies, 15:1, 31-50
kristdemokratiska partiet. Kristdemokraterna menar på att man definierar feminism som rörelsen för jämställdhet och därmed är Kristdemokraterna en feministisk rörelse26 och ideologiskt sett är
de ett konservativt parti. Studien bidrar därmed till den nuvarande forskningen om konservativ feminism genom en studie av ett svenskt konservativt parti som förespråkar feminism. Dessutom bidrar den förhoppningsvis även med ytterligare förståelse för hur konservatism och feminism förhåller sig till varandra.
3. Teori
För att kunna undersöka Kristdemokraternas nya jämställdhetspolitik och feminism kommer denna studie utgå från feministiska ideologier som kommer fungera som ett hjälpmedel för analysen. Nedan i avsnitt 3.6 redogörs det kortfattat för feminismens centrala tankar/idéer.
3.1 Jämställdhet och feminism
Jämställdhet är ett politiskt begrepp som lägger tonvikten på jämlikheten mellan könen. Oftast definieras begreppet som att män och kvinnor ska åtnjuta likvärdiga rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdheten kan ha olika fokus, kvantitativ respektive kvalitativ jämställdhet. Den kvantitativa jämställdheten benämns som rättviseaspekten och strävar efter en jämn könsfördelning mellan könen på arbetsplatser, maktpositioner, utbildningar etc. Exempelvis anser man en jämn könsfördelning råder när båda könen är representerade till minst 40 procent vardera. Den kvalitativa jämställdheten har kvinnors och mäns villkor i fokus och uppmärksammar normer, attityder, värderingar och ideal som berör kvinnors och mäns potential till att påverka på arbetsplatsen, inom politiken etcetera. Arbetet mot detta tar sig således an strukturer som nödvändigtvis inte alltid förändras trots en jämn fördelning av män och kvinnor.27
Feminism betraktas dels som en teori, dels som en politisk eller en aktivistisk rörelse. Således kan man inte tala om feminismen som en samlad ideologi i singularis utan det grundar sig i flera olika feminismer som har ett gemensamt mål; ett jämställt samhälle. Dock tolkas strukturer, förtryck och vägen till ett jämställt samhälle på olika sätt. I början var begreppet feminism negativt värdeladdat. 28 Feminismen indelas in två centrala perioder av aktivism –
26 Kristdemokraterna. ”Lansering av jämställdhetspolitisk rapport” Kristdemokraterna. u.å
https://kristdemokraterna.se/lansering-av-jamstalldhetspolitisk-rapport/ (hämtad 2021-05-05).
27 Jämställ. ”Jämställdhet” Jämställ. 2017-08-10. https://www.jamstall.nu/fakta/jamstalldhet/ (hämtad 2021-05-07). 28 NE. ”Feminism”. NE. u.å https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/feminism (hämtad
”första vågens” feminism (1860–1920) och ”andra vågens” feminism (1960–1970) och i Sverige talar man om en ”tredje våg” (1990-). 29 Feminismen delas in i olika huvudinriktningar och
beteckningarna kan variera något, nedan kommer en redogörelse för de mest centrala feminism-erna.
3.2 Likhetsfeminism
Likhetsfeminismen är en feministisk inriktning som menar på att kvinnor och män är olika men lika som samhällsmedborgare på ett generellt och mänskligt plan. Tanketraditionen dominerade den svenska politiken under 1900-talet och blev en norm för det feministiska tänkandet och kvinnorörelsens agerande. Under efterkrigstiden blev Simone de Beauvoir en framträdande tänkare 30 som med sin bok Le Deuxiéme Sexe hade ett stort inflytande på det feministiska
tänkandet. de Beauvoirs välkända uttalande ”man föds inte till kvinna: man blir det” summerar tankegången om kvinnans underordnade position i samhället varken är naturligt eller biologiskt faktum utan en social konstruktion. Man kan således födas som en kvinnlig medborgare av mänskligheten men vad som skapar en kvinna och vad som anses vara kvinnligt menar
likhetsfeminismen är något som civilisationen har skapat och på grund av det har förtrycket av kvinnor fortsatt.31
Kvinnor har hållits kvar i en position som är underordnad männen på grund av de sociala rollerna och beteendemönster som civilisationen ålagt kvinnorna. Vidare hävdar de Beauvoir att det inte är går att göra viss biologisk åtskillnad mellan könen. Det s.k. könets beteendemässiga samt psykologiska aspekter är resultat av den patriarkala kulturen och inte ofrånkomliga resultat av biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Enligt de Beauvoir är kvinnan inte en
sociohistorisk utan en biologisk kategori, och beteende som förknippas med kvinnlighet är av allt att döma enbart en social konstruktion. Följaktligen är kvinnors frigörelse i behov av att kvinnor frigörs från den sociala konstruktionen det s.k. ”evigt kvinnliga” som ställt kvinnorna i de sociala och ekonomiska underlägsna positionerna. de Beauvoirs åtskillnad mellan det ”evigt kvinnliga” och biologiskt kön påvisar skillnaden mellan genus och kön som anträffas i en stor utsträckning i den feministiska teorin.
29 Hannam, June. Feminism. Lund: Studentlitteratur, 2013, 18-19
30 NE.” Likhetsfeminism”. NE. u.å https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/likhetsfeminism
(hämtad 2021-05-05)
3.3 Särartsfeminism
Särartsfeminism är en av många feministiska tanketraditioner som främst dominerade under 1800-talet och förespråkar att i kampen för kvinnors lika rättigheter ska man utgå från att det finns en biologisk skillnad mellan män och kvinnor. 32 De naturliga skillnaderna s.k. biologiska skillnaderna
gör att vi har olika roller i samhället, behov och olika livsuppgifter. Dessa olikheter resulterar i att kvinnor och män kompletterar varandra. Att mäns egenskaper och män som människor värderas högre än vad kvinnor och deras egenskaper är något som särartsfeminismen anser är inkorrekt.33
Utifrån de biologiska skillnaderna har man under flera århundraden både skapat och rättfärdigat skilda sociala roller för män och kvinnor. Kvinnors svagare fysiska styrka i allmänhet och den biologiska kapaciteten att föda barn och amma har ansetts enligt samhället vara bestämmande för kvinnans sociala roll i hemmet, kvinnan ska ägna sig åt att ta hand om barn och hemmet. Särartsfeminismen framhäver således att de kvinnliga och moderliga egenskaperna bör bevaras och tas till vara på.34
3.4 Liberalfeminism
Liberalfeminismen har liberalismens politiska filosofi som utgångspunkt och förespråkar människors lika värde.35 Liberalfeminismen fokuserar på rättigheter, icke-diskriminering och
likabehandling. Denna inriktning problematiserar att kvinnor inte behandlas likadant som män och att de uteslutits från den offentliga sfären. En stor vikt läggs på kvinnliga förebilder, kvinnors rätt till utbildning samt politisk representation.36 Som följd av att kvinnor tidigare i historien
uteslöts från det politiska deltagandet och sina lagliga rättigheter har kvinnorna fått en sämre position i samhället än vad männen erhållit. Kvinnorna har i stället hänvisats till familjens privata sfär. Som medel för att upphäva kvinnors underordnade position förespråkar liberalfeminismen att uppfostran, utbildning och möjligheten till att påverka attityder. 37
I den moderna liberalfeminismen är tanken om att kvinnan är en fullvärdig medborgare och individ. Idag ses en del av det kvinnopolitiska arbetet som en slags uppföljning av den kampen som liberalfeministerna fört för kvinnors rättigheter samt tillgång till den offentliga sfären. I detta
32 NE. “Särartsfeminism”. NE. u.å
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%A4rartsfeminism (hämtad 2021-05-06)
33 Maktsalongen. ”Olika sorters feminism”. Maktsalongen. 2021-05-10
https://maktsalongen.se/olika-sortersfeminism/ (hämtad 2021-05-10)
34 Freedman, Jane. Feminism – en introduktion. Malmö: Liber, 2003, 23 35 Gemzöe, Lena. Feminism. Stockholm: Bilda. 2017, 34
36 Jansson, Maria & Freidenvall, Maria (red). Politik och kön feministiska perspektiv på statsvetenskap, Lund:
Studentlitteratur, 2017, 39
arbete är de stora målen att kvinnor ska inneha likvärdig politisk representation, tillgång till framträdande poster i yrkes- och det politiska livet samt samma villkor på arbetsmarknaden. Liberalfeminismens syn på kön är grundad i likhetsfeminismens syn på kön där kvinnor och män ses som i grunden lika. Kvinnor och män delar en mänsklig natur som kännetecknas av
förnuftskapaciteten och denna ligger som en grund för en jämställd tillgång till medborgerliga rättigheter. Man utgår från tanken att det essentiella i den mänskliga naturen inte har någon påverkan alls av de kroppsliga skillnaderna som män och kvinnor har. Således finns det inte något som anses vara manlig eller kvinnlig natur, utan liberalfeminismen förespråkar den mänskliga naturen och den saknar kön. 38
3.4 Radikalfeminism
Radikalfeminismen sätter objektifiering, sexualisering och våld i centrum och menar på att kvinnor är förtryckta på grund utav sitt kön och kvinnoförtrycket är det mest utbredda och grundläggande formen av förtryck. Radikalfeminismen kritiserar liberalfeminismens betoning av kampen för att uppnå rättigheter i den offentliga sfären och poängterar i stället förtrycket av kvinnor i den privata sfären. Ett sådant förtryck grundar sig i sexuellt förtryck inom och utanför familjen, i kvinnomisshandel och kvinnoförakt samt i form av mäns kontroll av kvinnor i familjen. Enligt radikalfeminismen är alla kvinnor utsatta för ett förtryck enbart på grund av att de är kvinnor och menar de att det finns en fiende, patriarkatet, som är ett uttryck för ett samhälleligt system som grundas i mäns dominans över kvinnor. Radikalfeministerna menar på att patriarkatet är till fördel för alla män eftersom de erhåller makt över kvinnor. Termen myntades av Kate Millett och introducerades i den politiska teorin, idag är termen även en grundsten i det moderna feministiska tänkandet. Millett menar på att maktförhållandet består av mäns dominans över kvinnor i samhällets alla områden och genomsyrar alla aspekter av
samhällslivet vilket oftast har uppfattats som något naturligt och osynligt. Redan som barn blir kvinnor inskolade i patriarkatets tankekonstruktion och skolgången, litteraturen samt religionen lär dem att kvinnor har ett lägre värde och är underordnade män. Men patriarkatets makt
innefattar mer än detta eftersom kvinnor ständigt tystas ner med våld eller hot om våld och även hot om våldtäkt vilket av radikalfeminismen ansetts vara patriarkatets yttersta uttryck för
kontrollen av kvinnor som sexuella varelser. Radikalfeministerna betonar det strukturella förtrycket i samhället och menar på att en jämställdhet kan uppnås genom att man gör en total förändring av samhällets strukturer.39
38 Ibid., 41–43
Vidare är det vanligt förekommande att kvinnor hålls ekonomiskt beroende av sina män, och därför fungerar patriarkatet som en slags ekonomiskt exploatering av kvinnor.
Radikalfeministerna är även väldigt kritiska mot samhällets påbjudna heterosexualitet och dess funktion i patriarkatets maktutövning och menar på att heterosexualiteten är en politisk institution som vidmakthåller kvinnornas underordning. Radikalfeministerna har myntat
begreppet ”det personliga är politiskt” och menar på att prostitution, våldtäkt, kvinnomisshandel, förtryck av lesbiska kvinnor, sexuella övergrepp mot barn och kvinnor, inte ska anses som något ”personligt” utan något som politiken måste förhålla sig till.40 Det finns en delad syn på kön inom
denna tanketradition. Det finns en del som har en essentialistisk uppfattning om könets natur som pekar på olikheten mellan könen som en ”inneboende egenskap” och dem som har en konstruktivistisk syn på könen och menar på att olikheterna är historiskt och socialt skapade. Resonemanget om att kvinnors underordning är universell har lett de tidiga radikalfeministerna in på teorier om kvinnans biologi eftersom man ansåg att kvinnan aldrig varit jämlik med mannen.41
3.5 Andra feminism-er
Inom den feministiska teorin finns även en rad andra inriktningar som inte är lika relevanta för denna studie men ändå kommer få en kort redogörelse för att skapa en helhetsbild utav den feministiska teorin.
Socialistisk/marxistisk feminism belyser hur kvinnor utnyttjas i det kapitalistiska systemet och hänger ihop med arbetarrörelsens kamp att motarbeta klasskillnader och kapitalism. Denna tanketradition menar att kvinnors frigörelse kommer komma tillsammans med arbetarnas frigörelse: upplöses klassamhället kommer skillnaderna mellan män och kvinnors också utplånas.42
Socialistisk radikalfeminismen avvisar däremot den socialistisk/marxistiska idéen om att kvinnors frigörelse kommer tillsammans med arbetarnas frigörelse och fokuserar i stället på både klass och kön och inte vill utse vare sig klass- eller könsförtryck till en mer grundläggande form av förtryck av den andra. Man anser att både klass och kön är oupplösligt förenade med varandra och att den ena inte kan upphöra om den andra också upphör. 43
40 Ibid,.39 41 Ibid, 52
42 Maktsalongen ”Olika sorters feminism” Maktsalongen 2021-05-10 https://maktsalongen.se/olika-sortersfeminism/
(hämtad 2021-05-11)
Post-strukturell/ postmodern feminism betonar hur kön och makt skrivs in i meningsskapande och det kulturella förståelsesystemet. Exempelvis tros kvinnor, och andra identiteter, vara språkliga konstruktioner utan någon verklig motsvarighet.44
3.6 Teoridiskussion
Huruvida man ska tala om feminism i singularis eller om skillnaderna mellan feminism-erna är så pass stora att man måste tala om feminismen i pluralis är väldigt oklart. I detta avsnitt redogörs det för feminismens hjärtefrågor i syfte till att underlätta förståelsen av feminism och även underlätta uppsatsens analys.
Punkterna nedan redogör för feminismens gemensamma centrala tankar/idéer:
• Maktobalansen som råder mellan män och kvinnor betonas uttryckligen och kvinnors faktiska underordning erkänns
• Kvinnors ska få sina röster hörda och bli tagna på allvar, uppnå en självständighet i sina liv och kunna representera sig själva
• Strävan efter jämställdhet mellan könen i den offentliga och/eller privata sfären • Man ska inte begränsas på grund av sitt kön
• Strukturella könsskillnader ska bekämpas
• Man ska se på människan som individ och inte som kön
Punkterna nedan redogör för tankar/idéer där feminism-erna har olika synsätt:
• Skillnader mellan män och kvinnor är främst biologiska eller en social konstruktion • Könen är i grunden lika eller olika
• Det krävs en förändring av samhällsstrukturer
• Det krävs politiska åtgärder för det personliga och offentliga
Dessa punkter kommer fungera som ett hjälpmedel för utformandet av analysfrågorna som presenteras i avsnittet 4.1 i syfte till att analysfrågorna ska utformas på ett rättvist sätt som fångar upp feminismens viktiga utgångspunkter.
44 NE, postmodern feminism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/postmodern-feminism (hämtad
4. Metod
4.1 Kvalitativ innehållsanalys
Den valda metoden för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys som är lämplig för att systematiskt kategorisera innehåll i texter när en bred och djupare förståelse av innehållet i texten eftersöks. 45 Metoden används ofta i samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen och ger
möjligheten till att vilken text som helst kan analyseras och är passande för att leta fram mönster i mer omfattande material. 46
Fördelen med denna metod är att helheten i texten, det centrala som man försöker fånga in antas vara något annat än själva summan av delarna. I vissa uttryckssätt syftar detta till ett antagande om att vissa delar i texten antas vara viktigare än andra. Det eftersökta innehållet i texten ligger i allmänhet dolt under ytan och genom en intensiv läsning av texten med hjälp av analytiska verktyg kan det dolda tas fram. 47 Inom den kvalitativa textanalysens användningsområde kan
man urskilja två huvudtyper av textanalytiska frågeställningar: frågeställningar som handlar om en systematisering av innehållet i texterna och frågeställningar som kritiskt granskar innehållet i texterna. Den sistnämnda typen av frågeställningar kommer att användas i denna studie. Den kritiskt granskande undersökningen tar ett steg längre än vad systematiserade studierna gör genom att kritiskt granska idéerna och inte bara klargöra dem, vidare kan en sådan undersökning vara kritiskt granskande på två sätt: en s.k. argumentationsanalys som avser beviskraften i de använda argumenten och en s.k. kritisk analys som avser att blottlägga maktrelationerna som uttrycks i texten. Syftet med en kritisk analys är således inte att finna och påpeka felaktigheter utan tillämpa en maktanalytisk inriktning. Genom en kritisk textanalys vill man ofta påvisa att ett resonemang eller en idé som framkommer i texterna och som eventuellt kan framstå som helt naturligt och givet, i själva verket är en produkt av mänsklig tolkning. Genom att exempelvis lyfta fram andra möjligheter till att förstå fenomen eller resonemang syftar en sådan forskning till att möjliggöra andra alternativ till att tänka och agera. 48
Reliabilitetens syfte är att en undersökning ska vara pålitlig, noggrann och går även hand i hand med studiens trovärdighet. Trovärdighet byggs upp genom en transparent insamlingsmetod av material där det även framkommer hur materialet blivit insamlat vilket närmare redogörs i avsnitt
45 Boréus, Kristina & Bergström, Göran. Textens mening och makt. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan Lund: Studentlitteratur 2018, 41f
46 Ibid, 51
47 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012) Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4 uppl. Stockholm: Norstedts juridik. s.211.
4.2. Denna uppsats anses ha en hög tillförlitlighet då materialet utgörs av Kristdemokraternas egna dokument som är primära källor. För att få en hög reliabilitet i analysen tas bland annat citat upp direkt från det utvalda materialet för att tydligt framföra Kristdemokraternas resonemang, för att stärka trovärdigheten beläggs tolkningarna med hjälp av tidigare forskning, studiens teori, punkterna i avsnitt 3.6 samt analysfrågor. Vidare baseras resultat och slutsatser enbart på vad analysen kunnat fastställa och uppmärksamma. Studiens validitet kan i sin tur undersökas genom att fastställa att det insamlade materialet är relevant för studien och kan besvara
forskningsfrågorna, för denna uppsats utgör den insamlade materialet hög relevans då det utgör Kristdemokraternas dokument. 49
Det valda materialet kommer att analyseras utifrån definitionen av de feministiska
tanketraditionerna; likhets, - särarts, - liberal, - och radikalfeminism. Anledningen till att just dessa tanketraditioner har blivit utvalda är för att de representerar de klassiska etablerade feministiska inriktningarna och kan därför tänkas förekomma i det utvalda materialet. Utifrån den tidigare forskningen om konservativ feminism är det även vanligt förekommande att konservativa aktörer gör försök till att omformulera eller omdefiniera med inspiration av klassiska feministiska
tanketraditionerna. För att kunna se om Kristdemokraternas nya jämställdhetspolitik och feminism är ett fall av konservativ feminism och hur i hög grad de likheter med de valda feministiska tanketraditionerna kommer analysfrågor användas som ett hjälpmedel.
Analysfrågorna har utformats utifrån punkterna i avsnitt 3.6 och försöker dels fånga in det centrala i feminismen och alla framförda punkter. Materialet kommer att läsas flera gånger, objektivt men kritiskt och utan några förutbestämda svarskategorier.
Analysfrågorna som ställs till materialet och är följande:
• Hur ser Kristdemokraterna på jämställdhet i den offentliga och privata sfären? • Hur ser Kristdemokraterna på kön och relationen mellan makt och kön?
• Hur ser Kristdemokraterna på våld mot kvinnor och andra former av kvinnoförtryck? • Hur ser Kristdemokraterna på normer och olika typer av struktur?
49 Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Andra upplagan, Gleerups, Malmö,
4.2 Material
Materialet i denna uppsats utgörs av Kristdemokraternas principprogram antaget vid Kristdemokraternas riksting 2015 som hämtats från partiets hemsida och är det aktuella
principprogrammet för partiet. Anledningen till att just ett principprogram valts ut är för att det är mest troligt att det utvalda principprogrammet speglar Kristdemokraternas nuvarande
jämställdhetspolitik och hur de feministiskt motiverar sin politik, äldre principprogram skulle inte vara relevanta för denna studie eftersom syftet är att undersöka den nuvarande politiken. I principprogrammet framkommer de mål som partiet har med sin utformade politik och hur partiet tänker kring en rad olika frågor. Rapporten Jämställdhet på riktigt – politik för
verklighetens kvinnor – på tröskeln till en ny feminism som lanserades i mars 2021 och hämtats från partiets hemsida och valts ut eftersom den belyser och behandlar den nya
jämställdhetspolitiken och feminismen som partiet förespråkar. Rapporten fokuserar på fyra områden: hälsa och vård, familjeliv och arbetsliv, våld mot kvinnor samt ekonomi och innehåller över hundra förslag till hur politiken inom dessa områden ska utformas.
Materialet kommer att granskas för att erhålla en bredare förståelse av de valda texterna för att hitta relevant information till detta arbete. Målet är att kunna erhålla så bred förståelse som möjligt i vad som avser Kristdemokraternas nuvarande jämställdhetspolitik
4.3 Avgränsningar
Som nämnt ovan har enbart ett principprogram valts ut, vilket är det aktuella och det
principprogram som bör belysa den jämställdhetspolitik som utformats samt den nya feminismen som partiet talar för. Hela partiprogrammet kommer inte att analyseras av den anledningen att det är för brett och innehåller delar som inte behandlar jämställdhetsperspektiv, jämställdhetspolitik eller feminism och därav blir de punkterna inte relevanta i denna studie. Dock har hela
principprogrammet lästs noggrant för att inte missa information som är relevant för analysen. Principprogrammet har avgränsats till områden som; demokrati, medicinisk etik, jämställdhet och familjen eftersom de områdena berör jämställdhetspolitiken och feminismen och är därav mest givande för studiens syfte.
5. Analys
I detta avsnitt presenteras en analys av det materialet som ligger till grund för undersökningen. Principprogrammet innehåller sex kapitel, varje kapitel behandlar olika teman och för analysen har programmet avgränsats till relevanta delar för analysen vilket närmare redogörs i avsnitt 4.3. Rapporten ”Jämställdhet på riktigt – en jämställdhetspolitik för verklighetenskvinnor” innehåller en inledning samt fyra kapitel och alla dessa kommer att behandlas i analysen. Kapitlen fokuserar på kvinnors hälsa och vård, att kunna kombinera familjeliv och arbetsliv, kraftsamling mot våld och kvinnor samt kvinnors arbetsliv och ekonomi. Analysen är inte uppdelad efter rapportens eller principprogrammets kapitel utan är i viss mån uppdelad efter analysfrågorna. Under varje rubrik i analysen presenteras tolkningar av det analyserade materialet löpnade i texten som sedan sammanfattas kort i avsnitt 6. I denna del besvaras även forskningsfrågorna: hur ser
Kristdemokraterna på jämställdhet och feminism? Vilka likheter finns det mellan Kristdemokraternas jämställdhetspolitik samt feminism och de etablerade feministiska tanketradionerna? Dessa frågeställningar besvaras löpnade i analysens tolkningar.
5.1. Jämställdhet i den privata och offentliga sfären
Enligt partiet har utgångspunkten i kristdemokratin varit och alltid kommer vara ”synen på varje människas lika, unika och okränkbara värde” 50 samt att:
Vår syn på människan och hennes relationer förutsätter att mannen och kvinnan är jämställd. Där jämställdheten är svag, är även människovärdet det. När jämställdheten är svag, så omöjliggörs det relationsbygge som vi människor behöver för att utvecklas till ansvarstagande och goda
medborgare i ett samhälle som håller ihop. 5152
Fortsättningsvis poängterar partiet att ”de perspektiv vi lyfter handlar om vardagsmakt och delaktighet. Vårt fokus är att lösa de problem som verklighetens kvinnor brottas med dagligen. Det handlar om kvinnors rättmätiga krav på att fullt ut vara en del av samhällsbygget och på att kunna lita på Sverige” 52 Partiet betonar att i stället för att fokusera på genuspedagogik,
menskonst, kvotering av föräldraförsäkringen etc. vrider partiet sitt fokus på bland annat våld mot kvinnor, tryggheten på torg och gator, bristerna i förlossningsvården
50 Kristdemokraterna. Jämställdhetspolitiskrapport. 2021,3 51 Ibid,.,2021, 3
och kvinnosjukvården, hur man ska få ner de höga sjukskrivingtalen bland kvinnorna,
svårigheterna med att kombinera familjeliv med karriär, kvinnors låga pensioner och hedersvåld. Partiet kritiserar vänster-feminismen och menar på att den ofta är elitistisk och nedlåtande. Kristdemokraterna riktar även kritik mot sina andra politiska motståndare och hävdar att de fokuserar på upplösning av kön och matematisk jämställdhet som inte är de ”riktiga” problemen samt att partiet ”vill istället möjliggöra mer frihet för kvinnor här och nu”.53 För att detta ska bli
möjligt anser partiet att det krävs en ny jämställdhetspolitik, mer valfrihet och flexibilitet samt ny balans mellan familj och arbete vilket kräver nya välfärdsreformer och första steget in är att reformera kvinnosjukvården, stärka kvinnors ekonomi, stoppa våldet och hedersförtrycket mot kvinnor samt underlätta kombinationen av familjeliv och arbetsliv.
Kristdemokraterna betonar ”riktiga” problem vilket anses vara det utmärkande för den
konservativa feminismen och likheten återfinns i form av att partiet inte heller definierar vilka de ”riktiga” problemen är. Det är även vanligt förekommande att konservativa aktörer kritiserar feminismen och poängterar att feminister inte fokuserar på de ”verkliga problemen” vilket även framkommer i Kristdemokraternas fall.
Ett typiskt exempel på jämställdhet i den offentliga sfären återfinns i principprogrammet där Kristdemokraterna beskriver att grunden för jämställdhet mellan män och kvinnor utgörs av alla människors lika absolut och okränkbara värde och anser att båda könen ska ha likvärdiga
förutsättningar samt villkor för att ha möjlighet till att utveckla sin fulla potential.
Jämställdheten enligt partiet utgår från att människor, oavsett kön, ska erhålla makten till att utforma sina liv enligt sina egna begär och anser att det är viktigt att eliminera traditionella föreställningar, fördomar, strukturer samt juridiska hinder som leder till att kampen om jämställdhet försvåras eller förhindras. Vidare anser partiet att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden vilket implicerar att beslut och förslag ska analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv i syfte till att klarlägga eventuella konsekvenser för kvinnor och män. Exempel på jämställdhet i den privata sfären framkommer i flera av Kristdemokraternas
resonemang, bland annat framhåller partiet att jämställdheten börjar i hemmet. Barn lär sig tidigt av sina föräldrars könsroller och för att kunna uppnå jämställdhet är det avgörande att män och kvinnor likvärdigt fördelar ansvaret och det praktiska arbetet inom familjen, hemmet och samhället. Det poängteras även att jämställdhet är givande för barnen och att bägge föräldrarna erhåller ett lika stort ansvar för barnens välbefinnande och att ”betydelsen av både manliga och
kvinnliga förebilder under barnens uppväxt inte får undervärderas”.54 Partiet framför flertal
förslag för att underlätta för föräldrarna och menar på att det offentliga stödet till barnfamiljer bör vara utformat på ett sätt som gör det ekonomiskt möjligt för både män och kvinnor att prioritera tid med barnen, och att föräldraledighet för män och kvinnor ska betraktas som kompetenshöjande och utvecklande. Det framförs även att både män och kvinnor ska kunna utvecklas i sina yrkesroller och samtidigt fungera i föräldrarollen och det gemensamma ansvaret för detta ska infalla på politiker, arbetsgivare samt fackföreningar. 5556 I jämställdhetsrapportens
kapitel ”Att kunna kombinera familjeliv och arbetsliv” framför partiet att det ska finnas en möjlighet till att kombinera familjeliv och arbetsliv för mammor och pappor att kunna försörja sin familj och samtidigt vara närvarande förälder. Partiet poängterar att det vanligt
förekommande med småbarnsföräldrar som vill gå ner i arbetstid och/eller föräldrar som vill göra en karriär och menar på att:
Förutsättningarna för egna val utifrån sina prioriteringar och sin familjesituation måste därför utökas. Kristdemokraterna vill öka förutsättningarna och undanröja hinder för egna val. Kristdemokraterna vill betona förutsättningarna snarare än styra utfallet, vilket innebär en acceptans för att resultatet inte alltid blir detsamma för alla barnfamiljer. Det är den riktiga jämställdheten, friheten att göra egna livsval.56
Vidare betonar Kristdemokraterna att möjligheten till att föräldrar ska kunna kombinera arbete och föräldraskap beror på hur föräldraförsäkringen är utformad och menar på att nutidens föräldraförsäkring i stället bör utformas på det sätt att föräldrarna själva ska få avgöra hur dessa dagar ska fördelas och överlåtas. Partiet motiverar resonemanget med att desto mer fyrkantiga system som skapas, ju sämre passar dem in hos familjerna vilket framkommer i kvoterad
föräldraförsäkring som resulterar i att kvinnor i stället tar ut mer obetald föräldraledighet, vilket i sin tur leder till att kvinnors ekonomi och framtida pension påverkas negativt. Kristdemokraterna har framfört flertal förslag bland annat att föräldrar fritt ska kunna överlåta föräldradagar mellan varandra och till andra närstående som inte lever i samma hushåll vilket även skulle gynna ensamstående föräldrar, att föräldradagarna fritt ska utnyttjas som dubbeldagar vilket partiet anser vara positivt för kvinnors hälsa och pappors
54 Kristdemokraternas principprogram. 2015, 84 55 Ibid., 83-85
uttag samt en höjning av lägstanivådagarna från den nuvarande ersättningen på 180:-/dag till 250:-/dag för att föräldrar ska utnyttja detta i större utsträckning.
Sammanfattningsvis framkommer det ur de analyserade dokumenten att Kristdemokraterna förespråkar alla människors lika värde och att könen ska ha likvärdiga förutsättningar, betonar vikten av jämställdhet och att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden. Ur ett jämställdhetsperspektiv går det att fastställa att det i viss mån framkommer både kvalitativ och kvantitativ jämställdhet i partiets jämställdhetssyn i vad som avser den offentliga samt privata sfären. Partiet hävdar att friheten till att göra egna livsval är den riktiga jämställdheten, vilket bringar en del problematik. Friheten att göra egna livsval är en stor del av jämställdheten eftersom man inte ska begränsas i att forma sitt liv på det sätt man önskar, dock är inte detta tillräckligt för att uppnå en stabil jämställdhet som genomsyrar alla samhällets områden. För att uppnå jämställdhet behövs även tydliga åtgärder som exempelvis jämna könsfördelningar på arbetsplatser, inom politiken och i den offentliga sfären över lag, det finns även behov av att uppmärksamma normer, attityder, värderingar och ideal. Det framkommer även att partiet indirekt riktar kritik mot den nuvarande föräldraförsäkringen, som är utformad i syfte att uppnå jämställt föräldraskap, och anser att dagar ska kunna överlåtas för att ”underlätta”. Problematiken som framkommer är om man föräldrar börjar överlåta dagar hur som helst mellan varandra kan detta resultera ett ojämnställt utfall, att det är kvinnan som kommer stanna hemma med barn och återigen bli förvisad till den privata sfären.
Enligt den liberalfeministiska tanketraditionen har kvinnor varit förevisade till den privata sfären och uteslutna från den offentliga sfären och kampen för liberalfeminister har varit att kvinnan ska få en jämställd position i det offentliga livet. Det går att fastställa likheter med den
liberalfeministiska tanketraditionen och Kristdemokraternas jämställdhetspolitik, dels betonar partiet vikten av att kunna arbeta och vara ute i det offentliga, dels försöker partiet införa en balans för att kunna arbeta och samtidigt vara en förälder. Partiet är även väldigt försiktiga med att påpeka vad som anses viktigast, den offentliga eller privata sfären, således framför inte partiet några direkta åsikter om vad kvinnor bör eller ska välja i första hand.
5.3 Kvinnans icke-jämställda position i samhället
Kristdemokraterna hävdar att barnomsorgen och skolan ska vara en trygg plats där jämlikhet utformas i överensstämmelse med de demokratiska värderingarna, jämställdhet och människors lika värde och framhåller att ”det går inte att frångå att dessa plagg, oavsett om en flicka
självmant väljer att bära dem eller inte, utgör konkret uttryck för mäns vilja att kontrollera kvinnors frihet, rörlighet och sexualitet”.57 Vidare så anser partiet att de även ska råda förbud för
anställda inom den offentliga förvaltningen anser partiet att det ska råda förbud för anställda att använda någon av dessa typer av täckande klädsel på grund av säkerhetsskäl och
personidentifiering.
Kristdemokraterna diskuterar slöjförbudet enbart ur ett hederkultursperspektiv som begränsar kvinnors sexualitet, partiet nämner alltså inte religion i sitt resonemang. Förslaget mot att förbjuda kvinnor till att själv kunna välja vilka klädesplagg dem ska bära strider bland annat mot partiets argument om ”friheten till att göra egna livsval” eftersom partiet vill begränsa kvinnorna i vad som avser klädval och rätten till att bestämma över sina liv. Detta förslag kan även resultera i att kvinnor avvisas och exkluderas från sina arbetsplatser vilket i sin tur leder till ekonomiska begränsningar för kvinnorna och diskriminering. Förslaget kan även diskuteras utifrån religionsfriheten, dock kommer detta inte göras i denna studie eftersom fokus i studien riktas främst på jämställdhet och feminism. Det framkommer således inte i någon av dokumenten att männen på något sätt begränsas på grund av sina klädval därför kan detta ses som ett fall av kvinnans icke-jämställda position i samhället.
I jämställdhetsrapporten framförs det att smärta, obehag, psykiskt lidande och rädsla är en del av vardagen för kvinnorna i Sverige vilket beror på kvinnosjukdomar och åkommor som främst drabbar kvinnor som länge varit underdiagnostiserade, underbeforskade och underbehandlade. Kristdemokraterna anser att detta inte tagits på allvar vilket är ett stort jämställdhetsproblem och poängterar att statistiken visar att kvinnor i större utsträckning än män upplever att tillgänglighet, bemötande samt information som betydligt sämre. Det framgår även att kvinnor i större
utsträckning för klagomål till patientnämnder i vad som avser bemötande, undersökningar, diagnos etc. Dessa resonemang är tydliga exempel på kvinnans icke-jämställda position i samhället.
I principprogrammet framför Kristdemokraterna att osakligt motiverade löneskillnader mellan män och kvinnor är en indikation på bristfällig jämställdhet och motiverar detta med att ”bakom lönesättningen ligger värderingar, men också arbetsgivares och fackliga organisationers förbunds
uppfattningar av värdet av olika arbeten” 58och menar på att traditionella kvinnliga yrken inom
t.ex. vården, skolväsendet och omsorgen ska värderas lika högt som traditionellt manliga yrken. Det grundläggande är principen om lika lön för likvärdigt arbete vilket ska upprätthållas. Detta resonemang är ganska svårbegriplig vilket gör det svårt att förstå om partiet menar att
”kvinnodominerade” yrken ska ha likvärdig lön som ”mansdominerade” yrken eller om partiet menar att män och kvinnor ska erhålla likvärdig lön för samma arbete i samma yrke. Om Kristdemokraterna menar det förstnämnda påståendet går detta att koppla an till
särartsfeminismen, yrken som är typiskt feminina eller maskulina ska uppvärderas snarare än blandas eller förändras. Om Kristdemokraterna menar det sistnämna påståendet går det hand i hand med jämställdhetsperspektivet där målet är att uppnå likvärdiga rättigheter för bägge könen. Kapitlet ”Kvinnors arbetsliv och ekonomi” i jämställdhetsrapporten tar upp ett flertal aspekter av kvinnans icke-jämställda position i samhället. Bland annat framför partiet att det finns en ökad jämställdhet inom arbetslivet och att löneskillnaden kapats med 40 procent de senaste åren. Trots detta innebär inte en s.k. sann jämställdhet att kvinnor måste anpassa sig efter det manligt
dominerade arbetslivet och vidare menar partiet på att det är nödvändigt med förbättringar kring kvinnors inträde och möjligheter i arbetslivet. Kristdemokraterna betonar även att
pensionssystemet måste bli mer jämställt och att fler förutsättningar ska ges för att uppmuntra kvinnor till att investera vilket resulterar i att kvinnors ekonomi förbättras, eget ägande samt aktier. Partiet anser att detta skulle skapa förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad samt ekonomi. Vidare påpekar partiet att arbetsvillkoren inom kvinnodominerade sektorer behöver förbättras och att det behövs en minskad administrativ belastning, lämpligare miljö samt fler arbetskamrater. Det framkommer även att fler män än kvinnor driver egna företag och att många fler kvinnor driver företag inom välfärdssektorn samt att partiet inte accepterar förbud mot vinster i välfärdssektorn. Slutligen belyser partiet att sådana förbud minskar kvinnors möjligheter till att driva egna företag inom välfärdssektor samt begränsa valfriheten till att välja mellan flera arbetsgivare och påverka sina arbetsvillkor.
Förslagen som partiet framför är bland annat att av jämställdhetsskäl bör den intjänade
premiepensionen likvärdigt och automatiskt fördelas mellan makar med gemensamma barn upp till tolv år. Det behövs en flexiblare föräldraförsäkring eftersom utformningen av den nuvarande föräldraförsäkringen medför svårigheter för män och kvinnor som är egna företagare att fullt ut utnyttja den dessutom menar partiet på att den nuvarande föräldraförsäkringen avskräcker unga kvinnor till att starta eget. Kristdemokraterna anser även att frågan om heltidsarbete är angelägen
då den syftar till att stärka kvinnors ekonomiska villkor och samtidigt betonar att det är viktigt att ta hänsyn till de som önskar att jobba deltid, framför allt under småbarnsåren.
Partiets framförda resonemang om kvinnors arbetsliv innehåller mycket likheter med den liberalfeministiska tanketraditionen och jämställdhetsperspektivet. Partiet påpekar således att pensionssystemet måste bli mer jämställt, betonar kvinnors inträde och möjligheter i arbetslivet och uppmuntrar kvinnor till eget företagande. Liberalfeminismen fokuserar på rättigheter, icke-diskriminering och likabehandling vilket även framkommer i Kristdemokraternas resonemang. Kristdemokraternas argument om likvärdigt fördelad premiepension vilket naturligtvis kan anses som något bra för även med sig problematik i och med att kvinnor fortfarande har lägre lön än män i vissa yrken. En likfördelad premiepension kan följaktligen leda till ett tankesätt där det inte spelar så stor roll att kvinnor har längre lön än män, kvinnor blir på så sätt även ekonomiskt beroende av sina män och detta kan således även leda till att kvinnor saknad mod till att skilja sig. För jämställdheten vore det således bättre om vardera parten har sin egen säkerhet i form av ekonomiska tillgångar för att undvika ett ekonomiskt beroende av varandra.
5.2 Kön och relationen mellan kön och makt
Kristdemokraternas syn på kön är ganska svåråtkomlig, i dokumenten framkommer benämningar som ”man” och ”kvinna” samt ”manligt” och ”kvinnligt” men preciseras inte närmare, det framkommer inte heller att kön skulle vara någon slags social konstruktion. Däremot belyser partiet i principprogrammet att ”vården måste medvetet beakta skillnader mellan kvinnor och män” 59 och i jämställdhetsrapporten att:
En jämställd hälso- och sjukvård måste behandla kvinnor och män både lika och olika, helt enkelt för att det finns biologiska och fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor och män kan ha olika symptom och olika vårdbehov vid ett och samma sjukdomstillstånd. När det gäller smärta finns till exempel både biologiska könsskillnader i smärtsystemens fysiologi och skillnader mellan hur män och kvinnor beskriver sina symptom. Ett tydligt exempel på̊ könsskillnaderna är vid de flesta sorters hjärt- och kärlsjukdomar. 60
Ur detta stycke går det att konstatera att partiets syn på kön är att de är biologiskt olika när det handlar om vård. Det framkommer inte andra resonemang i dokumenten som tydliggör partiets syn på kön närmare utan Kristdemokraterna benämner människan som ”människan” och preciserar inte närmare några skillnader. Kristdemokraternas resonemang om biologiska
skillnader mellan män och kvinnor är nära kopplad till särartsfeminismen som poängterar att det
59 Kristdemokraternas principprogram. 2015, 86
existerar biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Enligt särartsfeministerna gör de biologiska skillnaderna att människor har bland annat olika behov, och precis som Kristdemokraterna menar har kvinnor olika behov av vård och därav kan man anse att
Kristdemokraterna delar särartsfeminismens syn på kön. Å andra skulle nog alla feminister hålla med om att sjukvården måste ta hänsyn till de biologiska skillnaderna mellan könen och därmed är inte det några konstigheter eller en slump att Kristdemokraterna poängterar biologiska skillnader när det avser sjukvård.
Fortsättningsvis är abort ett exempel på kön och makt. I samband med abortingrepp
framkommer hur maktstrukturer är inbyggda i könsuppdelningen och kvinnans rätt till sin egen kropp. Gällande abort menar partiet att det är omöjligt för staten och lagstiftaren mot bakgrund av människovärdesprincipen att ställa sig objektiv till dilemmat som en abort medför. I
principprogrammet framför partiet att:
En abort innebär att ett liv släcks. Lösningen på detta dilemma är emellertid inte förbud. Erfarenheten visar att där aborter inte är tillåtna utförs de ändå, och då med metoder som hotar kvinnors liv och hälsa. Det är inte rimligt att någon annan än kvinnan under graviditetens första fas fattar det avgörande beslutet om en eventuell abort. Målet ska emellertid vara ett samhälle där aborter inte efterfrågas. Samhällets uppgift måste vara att genom förebyggande arbete minska oönskade graviditeter samt att erbjuda bästa möjliga stöd för att inte praktiska, ekonomiska eller sociala svårigheter ska utgöra hinder för att fullfölja graviditeten.61
Fortsättningsvis poängterar även partiet att man måste arbeta för ett ”barnvänligare” samhälle där man uppmuntrar och underlättar till föräldraskap. Som framkommit i citatet ovan menar partiet på att kvinnan ska bestämma över sin graviditet under den första fasen och betonar att man inte ska förbjuda en abort samtidigt anser partiet att man ska uppmuntra samt underlätta till föräldraskap. Partiet framför således inte varför kvinnan inte skulle ha rätt till att besluta om en abort efter den första fasen i graviditeten passerat dock är det rimligt att denna rätt begränsas på grund av medicinska skäl. Mot bakgrund av att partiet varit emot abort och på senare tid
accepterar det går det att konstatera att en förändring har skett. Även om partiet nuförtiden är för abort är det viktigt att poängtera på vilket sätt partiet framför sin åsikt gällande abort. Bland annat betonar partiet att det är omöjligt för staten och lagstiftaren att ställa sig objektiv mot dilemmat som en abort medför, sedan betonas det att en abort innebär att ett liv släcks och slutligen att man ska uppmuntra till föräldraskap och tolkningen till detta blir därmed att abort är
