Det finns således ingen närmare redogörelse för vilka svårigheter strukturer medför dock poängteras det att det kan försvåra och förhindra jämställdheten mellan män och kvinnor. I jämställdhetsrapporten nämns struktur i form av att ”kvinnor i utsatta områden vars liv begränsas av hedersstrukturer”64 men preciseras inte närmare. I vad som avser normer nämner
Kristdemokraterna detta i form av ”hedersnormer” och vidare att vara intresserad av
investeringar och pengar anses vara en del av den ”manliga normen” vilket leder till att män är mer engagerade kring sitt kapital och ekonomi.
Som nämnt är partiets syn på strukturer och normer begränsat och såldes finns det en avsaknad av diskussion om olika former av strukturer, sociala normer, socialisering etc. Detta resulterar i att partiet är nära sammankopplad med det särartsfeministiska synsättet som har en avsaknad av strukturer och normer.
6. Resultat, slutsatser och diskussion
Sammanfattningsvis har analysen kunnat besvara studiens ena forskningsfråga om hur
Kristdemokraterna ser på jämställdhet och feminism och påvisat att Kristdemokraterna ser på jämställdhet som något som måste genomsyra alla samhällets område. Kristdemokraterna anser att jämställdhet är aktuellt och behövligt för att stärka alla människors lika friheter och rättigheter. Det framkommer att Kristdemokraterna har flertal förslag för hur man ska uppnå jämställdhet och aktivt arbetar med frågor som berör jämställdhetsarbetet, trots att
Kristdemokraternas förslag har problematiserats i analysen ur olika synvinklar ser partiet på jämställdhet som något ytterst viktigt. Fortsättningsvis kallar partiet sig för en feministisk rörelse men samtidigt kritiserar feministerna för en avsaknad på de problem som enligt partiet anses vara verkliga och riktiga.
Syftet med denna studie har bland annat varit att undersöka vilka likheter Kristdemokraterna delar med de feministiska tanketraditionerna, och om det handlar om en ”ny kristdemokratisk
63 Kristdemokraternas principprogram. 2015, 83
feminism”. Analysen har påvisat att Kristdemokraterna delar likheter med liberal-, särarts, - och radikalfeminismen och därmed kunnat besvara forskningsfrågan om vilka likheter det finns mellan Kristdemokraternas jämställdhetspolitik samt feminism och de etablerade feministiska tanketradionerna. Nedan presenteras kort sammanfattning av likheter mellan Kristdemokraternas feminism och jämställdhetspolitik och de feministiska tanketraditionerna:
Likhetsfeminismen betonar att könen är olika men lika på som samhällsmedborgare och på ett mänskligt plan, tanken om kvinnans underordnade position i samhället är varken naturligt eller biologiskt faktum utan en socialkonstruktion. Likhetsfeminismen menar på att vad som skapar en kvinna och vad som anses vara feminint är något som civilisationen skapat och på grund av detta har förtrycket av kvinnor fortsatt. Dock har analysen inte kunnat fastställa likheter med
Kristdemokraternas resonemang och likhetsfeminismen.
Särartsfeminismen är den tanketraditionen som tydligast framkommer i Kristdemokraternas jämställdhetspolitik och feminism. Betoningen på biologisk könsskillnad och det maskulina och feminina är väldigt centrala idéer i den särartsfeministiska tanketraditionen. Uppmuntran till ett föräldraskap och ett samhälle där abort inte efterfrågas kan resultera i att kvinnan återigen sätts in i den traditionella reproduktiva rollen vilket kopplas samman med särartsfeminismens tankesätt om kvinnliga och moderliga egenskaperna bör bevaras och tas till vara på. Särartsfeminismen betonar inte strukturer eller normer liksom Kristdemokraterna.
Liberalfeminismen framhåller att kvinnorna har hänvisats till den privata sfären och uteslutits från det offentliga och betonar vikten av ett mer utökat samt jämställt inträde till det offentliga fältet. De främsta likheterna som Kristdemokraterna delar med denna tanketradition är att partiet betonar kvinnors inträde och möjligheter i offentliga sfären, den fria makten till att forma sina liv, jämställda pensionssystem, möjligheten till att kunna kombinera föräldraskap och familjeliv.
Radikalfeminismen betonar det rådande kvinnoförtrycket och våld mot kvinnor vilket även Kristdemokraterna gör och lägger väldigt stor fokus just på kvinnoförtryck, hedersvåld, sexualbrott och andra former av våld mot kvinnor. Ytterligare en likhet som
Kristdemokraterna delar med radikalfeminismen är idéen om ”det personliga är politiskt” vilket innebär att personliga problem ska finnas med på politikens dagordning.
Kristdemokraterna betonar vikten av att dessa problem borgliga på politikens dagordning
Tidigare forskning om konservativ feminism har framfört att konservativa aktörer ofta resonerar med aspekter av liberalfeminismen med konservatismens princip om den individualiserade handlingen om att kunna välja fritt vilket även återfinns i
Kristdemokraternas fall. Analysen har framfört att Kristdemokraterna delar somliga likheter med liberalfeminismen och partiets betoning på ”friheten att göra egna livsval”. Den konservativa feminismen betonar även familjelivet och vikten för att stärka den, samt hemmakvinnors intressen vilket återfinns även i det Kristdemokratiska fallet i och med att partiet betonar vikten av att kunna kombinera familjeliv med arbetsliv och vill införa ett flertal åtgärder för att stärka kvinnors möjligheter till att vara förälder och samtidigt skapa en karriär. Ytterligare en likhet som Kristdemokraterna delar med den konservativa feminismen är avsaknaden av resonemang
gällande strukturer, normer, kön, intersektionalitet och relationen mellan kön och makt. Vidare är det inte något nytt att konservativa aktörer beskyller feminismen för att inte ta ”upp” verkliga problem och inom den konservativa feminismen förekommer det att problem ofta kallas för verkliga och riktiga problem utan någon närmare precision på definitionen av dessa problem vilket är ytterligare en likhet som går att finna i Kristdemokraternas fall. Det oväntade som analysen påvisat är att Kristdemokraterna som ett konservativt parti delar likheter med radikalfeminismen gällande våld mot kvinnor och kvinnoförtryck. Tidigare forskning om
konservativ feminism har inte betonat dessa resonemang tidigare vilket är blir väldigt intressant i det kristdemokratiska fallet. Att betona våld mot kvinnor och kvinnoförtryck anses inte som något typiskt för den konservativa feminismen, i och med att Kristdemokraterna fokuserar väldigt mycket på detta ämne som för övrigt är radikalfeminismens kärna utgör detta en
intresseväckande koppling som är svår att förstå. Denna koppling tillför ett potentiellt bidrag till den nuvarande forskningen om konservativ feminism då betoningen på våld mot kvinnor och kvinnoförtryck kan anses som något karaktäristiskt för den konservativa feminismen. Studien bidrar även till en tydligare förståelse av hur feminism och konservatism förhåller sig till varandra i det svenska kristdemokratiska fallet.
Som fastställt ovan delar Kristdemokraterna likheter med flera feministiska tanketraditioner, det går dock inte fastställa i vilken tanketradition Kristdemokraterna skulle platsa bäst. Trots att Kristdemokraterna faller närmast särartsfeminismen är det inte möjligt att placera och beskriva partiet som ett särartsfeministiskt parti av den anledningen att det krävs ytterligare undersökning av hur partiet resonerar kring frågor som denna studie inte kunnat fastställa. Frågor som social konstruktion av kön, strukturer, normer etc. bör undersökas närmare genom förslagsvis en diskursanalys för att avgöra var i de feministiska tanketraditionerna partiet platsar bäst. Det går inte heller att fastställa om partiet har format någon sorts ”ny kristdemokratisk feminism”
eftersom partiet inte framfört något nytt som genomgripande avviker från de etablerade
feministiska tanketraditionerna. Däremot går det att fastställa att partiets jämställdhetspolitik har feministiska inslag.
Avslutningsvis går även det att fastställa att Kristdemokraterna är ett fall av konservativ feminism av den anledningen att partiet ideologiskt sett är konservativa och förespråkar feminism och de utmärkande dragen för konservativ feminism återfinns till stor del i det svenska kristdemokratiska fallet. Studiens resultat kan inte generaliseras till andra kristdemokratiska partier eftersom det behövs ytterligare forskning för att avgöra hur generaliserbara resultaten är.
6.1 Framtida forskning
Konservativ feminism som forskningsområde är ett aktuellt ämne och denna studie öppnar upp för vidare forskningsmöjligheter. Denna studie har haft Kristdemokraternas principprogram och jämställdhetspolitiska rapport som grund och för vidare forskning skulle det vara relevant att undersöka riksdagsdebatter, debattartiklar, partiledardebatten etc. med hjälp av en diskursanalys för att erhålla en tydligare bild av partiets syn gällande jämställdhet och feminism. Även en intervjustudie med Kristdemokraternas kvinnliga politiker skulle vara givande och bidragande till den nuvarande forskningen om konservativ feminism för att erhålla en tydligare uppfattning om hur konservativa kvinnor förhåller sig till feminism. Studiens resultat är inte generaliserbara till andra kristdemokratiska partier därför vore det intressant att undersöka andra kristdemokratiska partier och jämföra resultaten för att dessa ska vara giltiga för att förstå andra kristdemokratiska partier.