Kommunal översvämningsplanering med nya nationella höjdmodellen
2010-11-15
Ett utvecklingsprojekt utfört av Tyréns AB
Förord
Lantmäteriet har påbörjat arbetet med en ny nationell höjdmodell. Tyréns har i samarbete med Sandviken Energi utvärderat hur den nya nationella höjdmodellen praktiskt kan användas för kommunal översvämningsplanering. Som testområde har valts del av Sandviken centrum.
Utifrån höjdmodellen har analyserats hur avrinning sker på markytan, vilka lågpunkter som kan översvämmas och var det finns en risk att översvämningar sker p g a bristande kapacitet i dagvattenledningsnätet. Utvärderingen fokuserar på ett begränsat område men den metodik och de verktyg som använts kan med fördel tillämpas för större områden, t ex hela kommunen.
Utvärderingen har begränsats till att med höjdmodellen och en arbetsmetodik beskriva avrinningsområdets egenskaper och vilka omständigheter som påverkar var översvämningar sker. För åtgärdsplanering ges kortfattade förslag till en fortsatt arbetsgång. Rapporten avslutas med tips och rekommendationer som kan vara till hjälp för att påbörja arbetet med kommunal översvämningsplanering.
Författarna till rapporten har fleråriga erfarenheter av dagvattenplanering, användning av hydrauliska datorverktyg för ledningsberäkningar samt av GIS- och bildanalys.
Arbetet har utförts och finansierats som ett utvecklingsprojekt av Tyréns. Förutom
undertecknade har Anders Hellman och Kajsa Dahlberg från Tyréns medverkat. Författarna vill tacka Anna Holmsten från Sandviken Energi och Kristina Kallur Jäderkvist från Lantmäteriet för lån av data och för synpunkter på resultat och dess användning.
Malmö och Umeå november 2010 Gunnar Svensson och Ulf Hedlund
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1 Introduktion... 5
2 Den nya nationella höjdmodellen... 6
2.1 Allmänt ...6
2.2 Framställning ...6
2.3 Geometri...6
2.4 Process av laserdata ...7
3 Översvämningsanalys... 8
3.1 Beskrivning av testområde ...8
3.2 Använda datorverktyg ...8
3.3 Indata...9
3.4 GIS-analys av avrinningsområdets egenskaper...10
3.4.1 Avgränsning av utredningsområdet ...10
3.4.2 Lågpunkter, översvämningsytor och vattenvägar ...10
3.4.3 Delområden inom avrinningsområdet ...12
3.5 Översvämningsberäkningar med datormodell ...13
3.5.1 Uppbyggnad av datormodell...13
3.5.2 Vattenvägar och översvämningar ...13
4 Utvärdering av resultat... 14
4.1 Avrinningsområdets egenskaper...14
4.2 Beräkningar med datormodell...15
4.3 Åtgärdsplanering ...16
5 Tips och rekommendationer... 17
6 Referenser ... 19
Sammanfattning
Syftet med den nya nationella höjdmodellen är bl a att den ska kunna användas för
översvämningsplanering inom befintlig bebyggelse och för områden där bebyggelse planeras.
Tyréns har i samarbete med Sandviken Energi utvärderat Lantmäteriets demodata för ett dagvattenledningsnät inom ett begränsat geografiskt område i Sandviken centrum. Vald arbetsmetodik är tänkt att möjliggöra en övergripande analys av orsaker och konsekvenser vid översvämningar utan en alltför omfattande och tidkrävande insamling av data. Resultatet av utvärderingen kan sammanfattas med följande punkter:
en relativt låg kostnad för inköp av höjddata gör att hela kommunen kan inkluderas i analysen, vilket ger en överblick, helhetssyn och underlättar prioritering av fortsatta detaljutredningar.
höjddata bör införskaffas som obearbetad laserdata. Val av höjdmodellens detaljnivå och användningsområde ställer olika krav på vilka bearbetningar som bör utföras.
kommunen har oftast redan GIS-verktyg och tillräckligt med bakgrundsinformation som kan användas i kombination med höjdmodellen för enklare eller mer avancerade
analyser.
användning av höjdmodellen tillsammans med GIS, 3D-teknik och animering av resultat ökar möjligheten att förstå och förklara orsaker och konsekvenser av översvämningar samt behov av åtgärder
Utvärderingen har gjorts i två verktygsmiljöer. Den första analysen utförs i GIS-miljö och ger möjligheten att arbeta med stora avrinningsområden för att bygga upp förståelse och kunskap om avrinningsförlopp på markytan och för att utföra olika riskanalyser var översvämningar sker.
Genom att lägga till GIS-skikt för utvalda samhällsfunktioner kan konsekvenser bedömas och värderas. Att resultat och kartunderlag sammanställs med GIS-verktyg underlättar och förenklar kommunikationen mellan de kommunala förvaltningar som berörs. Visualisering med hjälp av t ex 3D-teknik ökar möjligheten att förklara problem men också se vilka möjligheter som finns avseende åtgärder. En stor del av det inledande analysarbetet kan därför med fördel göras med GIS-verktyg.
Den andra analysen avser beräkningar med datormodell. Datormodellering görs för ledningsnät och för avrinning på markytan. I vilket skede och i vilken omfattning datormodell upprättas bör diskuteras utifrån syftet med analysen. Användning av datormodell möjliggör att studera avrinningsområdets egenskaper för olika scenarier t ex belastningar från regn med olika återkomsttid eller förändringar i belastningar från hårdgjorda ytor vid framtida utbyggnader eller dagvattensystemets känslighet vid en förändrad nederbörd p g a klimatförändringar.
Kommunen kan med fördel utföra delar eller samtliga arbetsmoment som beskrivs. Konsulter kan anlitas för att lösa uppgifter som kräver tillgång till specialistverktyg. Konsulter kan också användas som processledare i arbetet med översvämningsplanering.
Arbetet med översvämningsplanering bör bedrivas över förvaltningsgränserna. Planering för översvämningar vid skyfall kräver nytänkande vid val av åtgärder t ex att ytor tas i anspråk för utjämning, möjliggöra för infiltration och reservera gator som vattenvägar för transport av dagvatten på markytan.
1 Introduktion
Enligt lagen om allmänna vattentjänster ansvarar Sveriges kommuner för bortledande av dagvatten från samlad bebyggelse /1/. Nya dagvattensystem dimensioneras i de flesta fall enligt gällande riktlinjer för att klara regn med den statistiska återkomsttiden 10 år /2/. Äldre
dagvattensystem kan vara dimensionerade att klara regn med betydligt kortare återkomsttider.
På senare tid har det i Sverige inträffat flera omfattande översvämningar i samband med skyfall.
Det har skapat en medvetenhet om behovet att kunna hantera dagvatten vid extrema skyfall .
Vid extrema skyfall är kapaciteten i befintligt dagvattensystem oftast inte tillräcklig. Dagvatten kommer därför att avrinna på markytan och ge upphov till översvämningar. Utredning och analys av orsaker och konsekvenser av översvämningar kräver tillgång till höjdinformation med tillräckligt bra upplösning och kvalitet. Lantmäteriet har påbörjat arbetet med att upprätta en ny nationell höjdmodell baserad på flygburen laserscanning /3/. Tekniken kommer avsevärt att förbättra upplösning och kvalitet på höjddata. Arbetet med den nya höjdmodellen pågår under perioden 2009-2015.
Tillgången till en ny nationell höjdmodell möjliggör för kommuner att utreda och planera för åtgärder som begränsar eller förhindrar framtida översvämningar vid skyfall.
2 Den nya nationella höjdmodellen
2.1 Allmänt
Lantmäteriet har fått regeringens uppdrag att framställa en Ny Nationell Höjdmodell med hög noggrannhet. Med laserskanning som metod samlas höjdinformation in och bearbetas. I bearbetningen ingår att klassificera de laserpunkter som representerar mark och vatten. Övriga punkter lämnas oklassificerade.
Produkten utgörs av laserdata i form av punktmoln där varje punkt är klassad till
mark eller vatten. Till produkten levereras metadata som redovisar ursprung och status för genomförd bearbetning.
2.2 Framställning
Höjdmodellen framställs genom laserskanning av terrängen från flygplan. Andra metoder kan i senare läge komma att användas för ajourföring av modellen, till exempel geodetisk eller fotogrammetrisk detaljmätning.
Några fakta om skanningen (ungefärliga värden):
Punkttäthet 0,5–1 punkt per kvadratmeter Flyghöjd 2300 meter
Skanningsvinkel ± 20º Stråkövertäckning 20%
Träffyta på mark (footprint) 0,5–1 meter
2.3 Geometri
Noggrannheten i höjd hos enskilda laserpunkter är normalt bättre än 0,1m på plana hårdgjorda ytor (kravet är bättre än 0,2m). Men lokalt kan noggrannheten bli betyd- ligt sämre, till exempel i områden med starkt sluttande terräng eller svårdefinierad
marknivå. I områden med tät skog blir dessutom punkttätheten på mark lägre, vilket gör att små terrängformationer kan gå förlorade.
Noggrannheten i plan hos enskilda laserpunkter är normalt många gånger sämre än i höjd. I någorlunda plan terräng är detta inget problem, men i starkt sluttande terräng inverkar detta på noggrannheten i höjd, som därför försämras i takt med att lutningen ökar. Noggrannheten i plan är normalt runt 0.3m i de kontrollprofiler som används. Kravet på noggrannheten säger att det ska vara bättre än 0,6m.
För att säkerställa en sömlös höjdmodell med hög noggrannhet över hela landet görs vid behov en inpassning av punktmolnet. Inpassningen görs om avvikelsen mot stödpunkter är signifikant och överskrider satta gränsvärden i någon dimension. Som stöd används på marken inmätta punkter i både plan och höjd. Därefter verifieras noggrannheten i både plan och höjd mot kontrollpunkter.
2.4 Process av laserdata
Resultatet från laserskanningen är en mängd punkter med känt läge i plan och höjd.
Alla typer av objekt på och ovan markytan finns representerade i detta punktmoln.
För att kunna framställa en höjdmodell som representerar markytan måste därför punkter på övriga objekt filtreras bort.
Klassning av laserpunkterna till mark, vatten eller övrigt görs inledningsvis med automatiska metoder, där fastighetskartans vattenmask använts för att klassa vatten. I de områden som fastighetskartan inte finns har vägkartans vattenmask använts.
Den automatiska klassificeringen är inte perfekt. Punkter på breda broar kan t.ex. bli klassade som mark medan punkter på smala broar ofta förblir oklassificerade. När det finns en
vattenmask under en markklassad bro kan punkter på vägen dessutom bli klassade som vatten.
En viss manuell översyn görs efter den automatiska klassningen. Klassningen är dock aldrig felfri, utan en liten mängd punkter kommer alltid att föras till fel klass.
Figur 1Exempel på höjddata som en marklassad punktsvärm.
Vår erfarenhet säger att det är viktigt att beställa laserpunktmolnet för vidare process. Vi processade själva laserpunktmolnet och utförde en egen klassificering av laserdata. Det klassificerade höjddatat verifierades mot digitalt ortofoto samt mot befintlig primärkarta.
Manuell editering är nödvändig vid vissa broar och viadukter. Där måste markytan definieras och felklassade punkter klassas om till antingen mark eller övriga objekt beroende på resultatet av den automatiska klassningen. Primärkartan används även för att kontrollera punkter på byggnader. I automatklassningen kan, i ett fåtal fall, taken på större byggnader och byggnader som ligger i kanten av en laserruta antas vara markytan. Punkter som träffat av dessa ytor kan därför felaktigt klassas som markpunkter. Dessa punkter måste också åtgärdas genom manuell editering för att få en korrekt höjdmodell av marken.
Då klassningen är genomförd konverteras data till CAD-format och delas upp i rutor så att storleken på filen blir hanterbar.
3 Översvämningsanalys
3.1 Beskrivning av testområde
Inom Sandviken centrum har vid skyfall inträffat översvämningar på bl a Köpmangatan.
Dagvattenledningen i Köpmangatan har visat sig ha otillräcklig kapacitet för att avleda större regnmängder och de översvämningar som inträffat har gett upphov till skador på kringliggande fastigheter. Området kring Köpmangatan har valts ut som testområde för utvärdering av hur den nya nationella höjdmodellen kan användas praktiskt för översvämningsplanering.
Figur 2 Översiktskarta Sandviken centrum.
3.2 Använda datorverktyg
Bearbetning av Lantmäteriets höjddata gjordes med programvarorna DTMaster och SCOP++
från Inpho GmbH och konverteringen till CAD-format gjordes i GlobalMapper.
Sammanställning av bakgrundsinformation gjordes med hjälp av ArcGIS. GIS-beräkningar har gjorts i ArcGIS med hjälp av tilläggsprogrammen Spatial Analyst, 3D Analyst och ArcHydro.
Hydrauliska beräkningar på ledningsnätet gjordes med MIKE URBAN och
översvämningsberäkningar på markytan med MIKE FLOOD. Det bör nämnas att analysarbetet helt eller delvis kan utföras med andra på marknaden förekommande verktyg. Utöver dessa finns det också gratisverktyg som kan användas fristående eller i kombination med andra verktyg.
3.3 Indata
För analysarbetet sammanställdes bakgrundsinformation i form av GIS-skikt som visar byggnader, gator, diken, vattendrag/kanaler, rännstensbrunnar och det kommunala dagvattenledningsnätet. Från Lantmäteriets höjddata skapades en digital höjdmodell.
Höjdmodellen baseras på rådata som laserskannats från flygplan och bearbetats genom klassning av punkterna till mark - respektive övriga punkter. Höjdmodellen interpolerades därefter till att motsvara ett geografiskt rutnät med upplösningen 1x1 m. Figur 3 och 4 visar exempel på bakgrundsinformation tillsammans med framtagen höjdmodell.
Figur 3 Exempel på bakgrundsinformation; byggnader, kanal och höjdmodell. Köpmangatan i mitten av bilden med sträckning i öst-västlig riktning.
Figur 4 Detaljbild: höjdmodell och byggnader.
3.4 GIS-analys av avrinningsområdets egenskaper
3.4.1 Avgränsning av utredningsområdet
Första steget i analysen var att bestämma avrinningsområde för dagvattennätet.
Dagvattenledningar för själva Köpmangatan ingår i ett relativt begränsat ledningsnät med utlopp i kanalen. Omkringliggande dagvattennät med separata utlopp har inkluderats i
utredningsområdet. Om en dagvattenledning korsade avrinningsområdets topografiska
gränslinje inkluderades tillkommande avrinning från delområdet utanför. Omvänt har delområde för ledningar som avleder dagvatten ut från avrinningsområdets tagits bort. Figur 5 visar det totala avrinningsområdet för dagvattennätet kring Köpmangatan.
Figur 5 Tredimensionell höjdmodell med byggnader och dagvattenledningsnät (gröna linjer). Röd gränslinje visar det totala avrinningsområdet.
3.4.2 Lågpunkter, översvämningsytor och vattenvägar
Utifrån höjdmodellen lokaliserades lågpunkter inom området. Med filtreringsmetoder
definierades de lågpunkter som bedöms kunna ge upphov till större översvämningsytor. Figur 6 visar möjliga översvämningsytor om dessa ligger i ett s k instängt område. Med instängt område menas att vidare avrinning från lågpunkten inte kan ske t ex via dagvattenledningar eller diken.
Då nivåer för byggnader ingår i höjdmodellen begränsas översvämningsytorna av omkringliggande bebyggelse.
Med vattenvägar avses strömningsriktningar för det dagvatten som avrinner på markytan. Med hjälp av filtreringsmetod sammanställdes de huvudsakliga strömningsriktningarna. En
jämförelse med rännstensbrunnar och gatunätet ger en förståelse för hur avrinning sker på markytan. Figurerna 7 och 8 visar exempel på beräknade vattenvägar.
Figur 6 Möjliga översvämningsytor i lågpunkter.
Figur 7 Detaljbild med beräknade vattenvägar (blåa linjer) och gator (grå linjer). Bilden är tredimensionell för att tydliggöra dagvattnets möjliga strömnings- riktningar på markytan. Svarta rektanglar visar kommunala rännstensbrunnar.
Figur 8 Vattenvägar inom hela avrinningsområdet.
3.4.3 Delområden inom avrinningsområdet
På samma sätt som för det totala avrinningsområdet bestämdes gränslinjer för delområden.
Uppdelningen i mindre delområden syftade till att dels analysera vattenvägar och storlek på avrinningsytor till utvalda gator och lågpunkter dels för att skaffa indata till datormodellen. I testområdet har höjder för hustak inkluderats i höjdmodellen. Beräknade gränslinjer för
delområden följer därmed befintliga takåsar. Figur 9 visar exempel på delområde till lågpunkt i södra delen av utredningsområdet. Delområdet inkluderar del av Köpmangatans
avrinningsområde.
Figur 9 Detaljbild av delområde till lågpunkt (lågpunkt markerad med röd cirkel). På kartan framgår vattenvägar och möjliga översvämningsytor.
3.5 Översvämningsberäkningar med datormodell
3.5.1 Uppbyggnad av datormodell
En datormodell användes för att beskriva ledningsnätets hydrauliska egenskaper och hur dagvatten på markytan transporteras när kapaciteten i ledningsnätet är otillräcklig.
Den hydrauliska datormodellen för dagvattenledningsnätet upprättades utifrån tillgänglig data i ledningsregistret. I datormodellen beskrivs x- och y-koordinater för nedstigningsbrunnar, dimensioner, ledningars råhet och energiförluster i brunnar. I datormodellen beskrivs vilka hårdgjorda ytor som belastar modellen och hur dessa är fördelade på ledningsnätet. De anslutande hårdgjorda ytorna beräknades för delområden skapade utifrån utvalda rännstensbrunnar. För respektive delområde beräknades den hårdgjorda ytan utifrån tak,
parkeringar och gator. En reducering av ytor gjordes enligt riktvärden i P90 /2/. Den reducerade ytan kopplades till beräkningsmodellen. Till modellen integrerades slutligen höjdmodellen.
3.5.2 Vattenvägar och översvämningar
Datormodellen belastades med ett regn med den statistiska återkomsttiden 100 år. Där ledningsnätets kapacitet var otillräcklig inträffade marköversvämningar. Beräkningarna visar var det blir översvämningar och vilken utbredning de får. Dagvatten som avleds på markytan framgår av beräkningsresultatet som vattenvägar. I figur 10 framgår med blå färg var
marköversvämningar inträffat kring Köpmangatan och i området närmast söder om
Köpmangatan. Beräkningsresultatet kan animeras och översvämningsförloppet därmed följas under hela regnets varaktighet. Figur 10 har kompletterats med pilar för att tydliggöra
huvudsakliga vattenvägar för dagvatten som avleds på markytan. Det inringade området visar en lågpunkt som översvämmas.
Figur 10 Exempel på beräknade vattenvägar (pilar) från Köpmangatan och till lågpunkt (inringad) som riskerar att översvämmas.
4 Utvärdering av resultat
4.1 Avrinningsområdets egenskaper
Avrinningsområdets egenskaper har sammanställts och beräknats med GIS-verktyg.
Möjligheten att hantera och kombinera olika GIS-skikt ökar förståelsen för orsaker till översvämningar och i vilken omfattning översvämningar kan ske inom avrinningsområdet.
En översvämning kan ske lokalt och det är då lätt att fokusera på detta område utan att först analysera omkringliggande faktorer som helt eller delvis orsakat översvämningen. Med omkringliggande faktorer avses uppströms liggande avrinningsområden med vattenvägar till riskområdet eller planerad ny bebyggelse som ökar belastningen på dagvattennätet. Genom att arbeta med större avrinningsområden ökar förståelsen för vad det är som ökar risken att översvämning sker.
I arbetet med avrinningsområdets egenskaper har ingen hänsyn tagits till det befintliga dagvattensystemets kapacitet och hur detta påverkar risken att en översvämning verkligen inträffar. Definierade lågpunkter och vattenvägar ska därför användas för att visa möjliga översvämningsytor vid extremsituationer där ledningsnätets funktion är nedsatt p g a stora vattenmängder, igensatta rännstensbrunnar eller igenväxta diken. Vid extrema skyfall är det inte ovanligt att just ledningsnätets kapacitet är helt eller delvis nedsatt.
Gränslinjer för framtagna avrinningsområden följer takåsar. I verkligheten är takvatten anslutet till dagvattensystemet via en eller flera servisledningar. I vissa fall kan det vara nödvändigt att justera gränslinjerna utifrån var kopplingspunkten till dagvattennätet är placerad. För en mer övergripande analys, där tidkrävande detaljarbete vill undvikas, kan använd metod i de flesta fall vara tillräcklig. Metoden beskriver ett ”värsta” scenario där kapaciteten i hängrännor och stuprör är otillräcklig och avrinning sker direkt till omkringliggande mark.
Val av metod för hur den topografiska rådatan bearbetats för områden med busk- och
trädvegetation påverkar hur gränslinjer beräknas. Om bearbetningen inte är tillräckligt noggrann inom dessa områden eller prioriterats att inte göras kan storleken på avrinningsområden
felbedömas.
Upplösning och kvalitet på höjddata är inom testområdet tillräcklig för att vattenvägar ska kunna beräknas inom gatunät med t ex kantsten. I testområdet följer vattenvägarna till viss del gatunätets struktur. Om ”läckage” inträffar, d v s att markvatten avleds bort från gatan kan detta bero på att den topografiska rådatan inte har bearbetats tillräckligt eller att interpoleringen av höjddata är för grov. Viktigt är då att relatera framtagen höjddata med kunskap om t ex kantsten.
I vissa fall finns kantsten som ett eget GIS-skikt. Genom att jämföra bearbetad höjddata med GIS-skiktet kan beräknade vattenvägar kontrolleras och felaktiga ”läckage” identifieras.
Genom att lägga till GIS-skikt för samhällsfunktioner kan konsekvenser avseende skador bedömas. Därmed kan riskområden definieras och användas som utgångspunkt för prioritering var detaljutredningar bör utföras. För varje riskområde definieras storlek på avrinningsområde, ansluten hårdgjord yta, vattenvägar till och från området, antal lågpunkter som kan
översvämmas och samhällsfunktioner. Riskområden kan därefter definieras utifrån liten till stor sannolikhet att översvämning inträffar. På samma sätt kan delområden delas in utifrån
konsekvenser av översvämningar på en skala från obetydliga till omfattande.
4.2 Beräkningar med datormodell
Storlek på delområden som beskriver anslutna hårdgjorda ytor till datormodellen bör väljas utifrån vilken detaljnivå som eftersträvas och vad resultatet ska användas till. För övergripande analys kan större och färre områden definieras. För de gator eller kvarter där
beräkningsresultatet ska användas för åtgärdsutvärdering bör fler och mindre delområden skapas. Upplösning och kvalitet på höjdmodellen tillåter att delområden bestäms för i princip varje rännstensbrunn (eller gruppering av rännstensbrunnar).
En jämförelse har gjorts mellan resultat från en hydraulisk datormodell för ledningsnät
integrerat med höjdmodell och resultat från en datormodell som enbart beskriver ledningsnätet.
Utan höjdmodell inkluderad sker marköversvämning men det vatten som trycks upp i en brunn stannar i ett ”fiktivt magasin” på markytan. Magasinet är lokaliserat vid brunnen och någon marktransport av dagvatten sker alltså inte. När kapaciteten åter är tillräcklig i ledningsnätet rinner dagvatten från magasinet tillbaka till ledningen via samma brunn. I verkligheten kan vatten som översvämmar en brunn avledas på markytan till en närliggande lågpunkt. Figur 11 visar en ledningsprofil för dagvattenledningar i Köpmangatan. Figuren visar beräknad trycklinje för en datormodell som enbart beskriver ledningsnätet och en trycklinje för en datormodell där ledningsnät och höjdmodell beräkningsmässigt integrerats. I det förra fallet beräknas trycklinjen utifrån att det vatten som trycks upp i brunnarna DNB0014 och DNB0015 lagras i ”fiktiva magasin” som sedan avleds tillbaka till ledningsnätet. Därmed kvarstår en hög trycklinje under en längre period. I det senare fallet sker marköversvämning i DNB0015 men med den
skillnaden att en markavrinning inträffar. Dagvattnet avleds bort från Köpmangatan. Det på ytan avledda dagvattnet belastar istället dagvattenledningar i gatunätet söder om Köpmangatan.
Trycklinjen blir därmed lägre och sjunker snabbare i detta beräkningsfall. Slutsatsen av jämförelsen är att om ingen hänsyn tas till markavledning finns det en risk att eventuella åtgärder i Köpmangatan över- eller underdimensioneras.
Figur 11 Ledningsprofil som visar ledning i förhållande till markyta. Beräkningsresultat i form av trycklinjer som visar trycklinje där ledningsnät integrerats med
höjdmodell (blå) och trycklinje där enbart ledningsnät datormodellerats (röd).
I beräkningen för området kring Köpmangatan indikerar resultaten att det finns en risk för översvämningar i lågpunkt söder om Köpmangatan. För de åtgärder som föreslås bör hänsyn tas till att eventuella kapacitetshöjande åtgärder eller avledning av dagvatten till andra
ledningssystem kan påverka lågpunkter inom området. I denna utvärdering har inga åtgärder utvärderats.
4.3 Åtgärdsplanering
Här följer förslag till fortsatt arbetsmetodik vid åtgärdsplanering.
GIS-analysen av avrinningsområdet gav en god översikt var möjliga problemområden finns och vilka konsekvenserna blir vid översvämningar. Resultatet kan användas för indelning i
riskområden som bildar underlag för var åtgärder bör prioriteras. Använd GIS-verktyg för överslagsberäkningar av effekter och konsekvenser av olika åtgärder. Analysera vad infiltrationsytor och fördröjningar kan innebära för längre nedströms områden. Använd höjdmodellen för att skapa alternativa vattenvägar och analysera effekter för hela
avrinningsområdet. De vattenvägar som föreslås användas vid skyfall bör förankras inom organisationen och mellan förvaltningar och gärna beskrivas och förklaras i kommunens översiktsplan.
Använd riskanalysen för att bestämma områden som bör underhållas mer frekvent t ex rensa diken, inlopp och rännstensbrunnar.
En marköversvämnings förlopp och utbredning kan vara svår att verifiera och kalibrera mot verkligheten. Resultatet kan jämföras med fotografier eller utifrån observationer som gjorts på plats. För att bättre säkerställa möjliga konsekvenser av översvämningar föreslås
känslighetsanalys. Känslighetsanalys innebär att beräkningsresultatet studeras för olika
detaljgrader i höjdmodellen, olika belastningssituationer och olika förutsättningar för avrinning inom området. Beroende på hur resultatet varierar kan man skapa sig en bild av konsekvenser som eventuella felbedömningar av indata och felmarginaler i kvalitet på indata innebär.
Vid dimensionering av åtgärder rekommenderas hydrauliska beräkningar integrerade med en höjdmodell. Valet av område som datorberäknas bör begränsas geografiskt och därmed också den insats som krävs för insamling av data och eventuella fältundersökningar. Datormodeller där ledningsnät och höjdmodell integrerats har relativt långa beräkningstider varför området bör begränsas storleksmässigt. GIS-analysen bildar underlag för prioritering och geografisk
avgränsning.
5 Tips och rekommendationer
Nedan tips och rekommendationer avser inte att ge förslag på åtgärder som förebygger översvämningar. För konkreta åtgärder hänvisas till flertalet tillgängliga utredningar och publicerade forskningsrapporter. De tips och rekommendationer som ges utgår från användning av den nya nationella höjdmodellen för såväl övergripande som detaljerade analyser.
Målsättningen är att underlätta för kommunen att komma igång med ett planeringsarbete, hitta samarbetsformer mellan förvaltningar och välja en lämplig arbetsmetodik.
Införskaffa den nya nationella databasen både som rådata och som bearbetad data.
Fördela investeringen på flera förvaltningar. Noggrann höjddata är relevant som underlag i andra sammanhang för t ex Gatukontor, Samhällsbyggnadskontor m fl.
Fatta ett politiskt beslut att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp aktivt arbetar med en översvämningsplan (eller att denna inkluderas i en allmän dagvattenstrategi eller VA-plan). Därmed kan arbetet och planeringen utgå från flera intressenter. Hänsyn till planer för bostadsbebyggelse, utbyggnad av gatunät m m kan tas i ett tidigt skede.
Räddningstjänsten kan med fördel ingå i arbetsgruppen.
Sammanställ relevanta data från kommunens befintliga databas. Utnyttja GIS-skikt som används av gatukontor eller för samhällsplanering. Dessa GIS-skikt kan i många fall vara mer kompletta än de GIS-skikt som finns tillgängliga på VA-avdelningen (t ex uppgifter om kantsten, grönområden etc).
Praktiskt arbete med att sammanställa GIS-data kan med fördel utföras av kommunen själva t ex genom att använda GIS-personal. Om behov finns kan konsultstöd användas för att leda arbetsgruppens möten och för sammanställning av resultat. Även mer avancerade beräkningar kan utföras av konsulter med specialistkompetens och med tillgång till avancerade verktyg. Konsulter kan också användas som stöd för nytänkande avseende tekniska lösningar.
Arbeta inledningsvis övergripande och i GIS-miljö för att allteftersom kunskap om översvämningsrisker växer fram detaljera arbetet i prioriterade områden. Var noga med att fastställa tydliga begränsningar i arbetsmetoder och t ex vilka indata som ska tas fram. En lämplig första begränsning är att bestämma sig för att endast använda tillgängliga GIS-skikt och data. Därmed kan tidkrävande arbetsinsatser undvikas t ex omfattande fältmätningar.
Informera och diskutera resultat med personal som arbetar med förvaltning och underhåll av gatunät och VA-ledningar. Resultaten får därmed en återkoppling till de praktiska erfarenheter kring översvämningar och kapacitetsbrister som byggts upp inom kommunen. Till arbetsgruppen bör avsättas tid för workshops för att t ex fördjupa sig i olika frågeställningar och inspirera till förutsättningslöst och nytänkande arbete.
Använd webbkartor för att sammanställa och göra resultatet tillgängligt för alla i arbetsgruppen och för andra intressenter.
När det finns en övergripande förståelse för översvämningsrisker bör strategier för översvämningsplanering formuleras, t ex att platsbehov ska säkras för vattenvägar, att det vid nybebyggelse ska finnas översvämningsytor etc. Strategierna bör förankras politiskt. Använd gärna miljöaspekter som del i strategiarbetet genom att t ex inkludera effekter av klimatförändringar. Fatta ett beslut att resultatet används som underlag till arbetet med kommunens översiktsplan.
Se översvämningsplaneringen som en del i en mer övergripande VA-plan eller dagvattenstrategi. Goda exempel på arbetsmetodik och checklistor för
förvaltningsövergripande arbete presenteras bl a i rapporten Kommunal VA-plan /4/.
Utvalda delar av arbetsmetodiken att ta fram en VA-plan kan med fördel användas i arbetet med översvämningsplanering.
6 Referenser
/1/ Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, 2006
/2/ Dimensionering av allmänna avloppssystem P90, Svenskt Vatten, 2004
/3/ Nya nationella höjdmodellen, Lantmäteriets information på www.lantmateriet.se /4/ Kommunal VA-plan R2009:07, Länsstyrelsen i Stockholm Län, 2009
