Handledarens stödjande arbete i APL-uppgifterna för åk 1: Med fokus på elevens lärande

Handledarens stödjande arbete i APL-uppgifterna för åk-1

Med fokus på elevens lärande

Supervisor's supporting work in the APL assignment for grade-1 With focus on the students learning

Anna-Lena Eriksson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet, kompletterande utbildning/VAL Grundninå 15 Hp

Examinator: Ann-Britt Enochsson

Handledare: Ulla Högberg

2013-07-07

Abstract

The aim of this essay is to examine the supervisor’s view on the structure and content of the tasks given to students during their vocational training. The investigation could be of help for teachers when devising new vocational training tasks. The study is based upon qualitative interviews with five supervisors, all of whom work at preschools. The supervisors were asked to grade all the vocational training tasks on a scale from one (easy) to five (difficult). The results were then used as a starting point for a discussion with the supervisors about their grading of the tasks. When devising vocational training tasks, one of the foundations is the knowledge requirements as expressed in the syllabus, and how they are reflected in the vocational training. An important aspect of the student’s learning is the supervisor’s ability to clarify the goals and criteria of vocational training. The supervisor plays an important role and is responsible for the student’s vocational training period. This study has given me a better understanding of the supervisor’s view on the structure of the vocational training tasks and I have been given many useful suggestions as to how it can be improved to strengthen the quality of the education. The Swedish Schools Inspectorate carried out an investigation in 2011 and noticed shortcomings in the grading of the vocational training, which is interesting and relevant for my study. The supervisor assesses the student’s performance during the vocational training according to a certain scale of grades. The findings suggest that we need to revise the structure and assessment of the vocational training tasks. At the upper secondary school used in this study, the tasks are devised in a way that makes it difficult for the supervisor to support the student in his/her learning process, because the tasks are too numerous and the instructions contain many ill-defined terms. The supervisors also want closer contact with, and visits from, the upper secondary school teachers, so that both the former and the students can receive more feedback and better support.

.

Keywords

Assessment, diploma goals, grad, intended course learning outcome, knowledge requirements,

knowledge, learning, subject syllabus, supervisor, upper secondary and workplace-based

learning

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka handledares syn på praktikuppgifternas utformning och innehåll. Undersökningen kan vara till hjälp för lärare när nya praktikuppgifter ska utar- betas. Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts med handledare som är verksamma inom förskoleverksamheten. Handledarna fick göra en bedömning av praktik- uppgifterna utifrån en svårhetsskala från ett till fem, där fem är mycket svår och ett är mycket lätt. Utifrån skalans bedömning samtalade vi kring varför de gjord den bedömningen. Vid utformning av praktikuppgifter är en av byggstenarna kunskapsmålen som kopplas till prakti- ken utifrån ämnesplanerna. En viktig del i elevens lärande är att handledaren kan tydliggöra mål och kriterier i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledaren har en viktig roll och ansvar för eleven under praktikperioden. Under undersökningens gång har jag fått inblick i hur hand- ledarna ser på praktikuppgifternas utformning och fått bra förslag på hur de kan förbättras för att stärka kvalitén på utbildningen. Då skolinspektionen genomfört en kvalitets undersökning 2011 och sett brister i betygsättningen kopplat till praktiken är detta intressant och relevant att koppla till mitt arbete. Handledarna sätter omdöme på eleven under praktikperioden utifrån en betygsskala. Resultatet tyder på att vi behöver se över praktikuppgifternas utformning och bedömning innan eleverna går ut på praktik i höst. Som praktikuppgifterna ser ut idag i åk 1 på den för studien aktuella gymnasieskolan har handledarna svårt att stödja elevens lärande, uppgifterna består av många svåra begrepp samt att de är för många till antalet. Det finns också önskemål om tätare kontakt med skolan samt praktikbesök för att stötta och ge åter- koppling till både handledare och elev.

Nyckelord

Arbetsplatsförlagt lärande (APL), bedömning, betyg, examens mål, gymnasiearbete, handle-

dare, kunskap, kunskapskrav, kursmål, lärande och ämnesplan.

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 1

1.3 Frågeställningar ... 2

2.1 Examensmål Barn- och fritidsprogrammet ... 2

2.2 Ämnesplaner ... 3

2.3 Lärande ... 3

2.4 Arbetsplatsförlagt lärande (APL) ... 4

2.5 Handledarskap ... 5

2.6 Betyg/Bedömning ... 5

3. Metodologisk ansats och val av metod ... 6

3.1 Urval och avgränsning ... 7

3.2 Genomförande ... 7

4. Etiska principer ... 8

5. Resultat och analys ... 8

5.1 Hur ser handledarna på praktik uppgifterna? ... 8

5.2 Kan de stödja elevens lärande utifrån uppgifterna? ... 9

5.3 Hur kan man förbättra uppgifternas utformning? ... 9

6. Diskussion ... 10

7. Kritisk granskning av det egna arbetet ... 13

7.1 Validitet och Reliabilitet ... 13

7.2 Slutsats ... 14

7.3 Fortsatta studier ... 14

8. Referenser... 15

1

1. Bakgrund

Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram där eleverna erhålls kunskaper som är rele- vanta för yrken med barn, ungdomar eller vuxna. Utbildningen är en gymnasieutbildning på tre år. Arbetsplatsförlagt lärande ska medverka till att eleverna får yrkeserfarenhet och kun- skaper inom yrkesområdet (Skolverket, 2011a). Under utbildningen ges eleverna minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (Apl-period) under sina tre år på programmet. Under Apl- praktiken har eleverna med sig uppgifter som är kopplade till kursernas ämnesplaner. Handle- daren på arbetsplatsen ska stödja eleven i sitt lärande för att nå målen. Handledaren ger eleven betygsomdömen utifrån de utvalda kursmålen som ska göras på praktiken. På det här gymna- siet har man valt att förlägga praktikveckorna så att man gör fem veckors praktik varje läsår.

Vi har fått indikationer på att praktikuppgifterna som eleverna i åk1 har på praktiken är svåra och otydliga. Därför ämnar jag undersöka handledarnas uppfattning av praktikuppgifterna i åk1. Uppgifterna är uppdelade veckovis där man genomför en uppgift varje vecka och därmed uppfyller ett mål i kursen. Genom att göra undersökningen vill jag få vetskap om handledar- nas syn på uppgifter. Jag vill också veta om de kan stödja elevernas lärande utifrån uppgifter- nas utformning. Genom att ta reda på hur handledarnas förutsättningar ser ut till handledning och om det finns önskemål på utformningen av uppgifterna, så kan anpassa praktikuppgifterna så det passar verksamheterna.

Enligt Skolverket innebär handledarskapet att handledarna ska ha kunskap om handledarrol- len. Handledaren ska kunna stimulera och vägleda eleven mot uppsatta mål. Ha kunskap om programmet och hur undervisningen ser ut i skolan m.m. (Skolverket, 2008). Undersökningen kan vara till ändamålsenlig nu när vi arbetar med att utforma Apl-uppgifter anpassade till nya gymnasiereformen 2011 (GY-11). Undersökningen kan göra att vi lärare får ett handledarper- spektiv på hur praktikuppgifterna ska utformas för att passa verksamheterna. Jag hoppas att arbetet kan stärka lärarprofessionen genom att vi skapar en förståelse och anpassning av APL- uppgifterna utifrån de förutsättningar som finns. Förutsättningar kan vara tydliga uppgifter, handledning m.m. Uppgifternas relevans är kopplad till kursmålen som finns till det arbets- platsförlagda lärandet. Kunskapsmålen är delar ur det centrala på barn- och fritidsprogrammet som är samarbete och kommunikation, människors lärande och växande och möten mellan människor. Min problemformulering är: Avsikten med APL-uppgifterna är att stödja elevernas lärande. Hur ser handledarna på elevernas praktikuppgifter? Resultaten i undersökningar ska användas för att utveckla och förbättra våra praktikuppgifter.

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka handledares syn på praktikuppgifternas utformning och innehåll. Jag vill ta reda på om elevernas uppgifter är relevanta, genomförbara och

bedömningsbara. Syftet är också att man ska kunna få en fram ett resultat som gynnar den

didaktiska delen. Resultatet inverkar på undervisningen och dess innehåll.

2 1.3 Frågeställningar

För att ta reda på om elevernas uppgifter är relevanta, genomförbara och bedömningsbara har följande frågeställningar valts.

 Hur ser handledarna på praktikuppgifterna?

 Kan de stödja elevens lärande utifrån uppgifterna?

 Hur kan man förbättra uppgifternas utformning?

2. Inramning

På de nationella programmen för gymnasieskolan finnas det utformade examensmål som in- nefattar målen för programmet. Examensmålen är förordningar som regeringen tagit ett beslut om hur de ska se ut. Jag har därför valt att koppla min undersökning till Skolverkets exa- mensmål för Barn- och fritidsprogrammet. Jag har också valt att koppla arbetet till program- mets ämnesplaner för att Apl-uppgifterna är utformade utifrån ämnesplanernas kursmål (Skolverket, 2011a). John Hatties forskningsöversikt synligt lärande (Håkansson, 2011), anser jag vara relevant då hans forskning byggde på lärandet och min underökning undersöker jag om handledarna kan stödja elevens lärande. För att få kunskap om handledarskapet har jag tagit reda på handledarskapets innebörd (Skolverket, 2008). I arbetet definierar jag begreppet arbetsplatsförlagt lärande för att tydliggöra vad det är (Skolverket, 2011a; Gustavsson, 2012).

Betygsätta och bedöma (Lundahl, 2011; Skolverket, 2011b) är något som handledaren och läraren ska göra under praktikperioden vilket då känns relevant att diskutera i arbetet.

2.1 Examensmål Barn- och fritidsprogrammet

Barn -och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram där man har möjlighet att läsa in

grundläggande behörighet inom programmets ordinarie 2500 poäng (Skolverket, 2011a). En förutsättning är att huvudmannen valt att erbjuda de kurserna och att eleven använder sig av individuella val. För att få ut en examen på programmet ska eleven ha med sig kunskaper som krävs för att kunna arbeta inom pedagogisk verksamhet, fritids-och friskvårdsverksamhet eller sociala yrkesområden med barn, ungdomar eller vuxna.

Studierna ska leda till att eleverna utifrån val av inriktning ska kunna arbeta med människor i

olika åldrar och stödja dem i deras utveckling. Eleverna ska ha kunskap om arbetsmiljö och

säkerhetsfrågor. Det som utmärker programmet är karaktäristiska drag som samarbete och

kommunikation. Utbildningen ger eleverna möjlighet att utveckla förmågor som kreativitet,

lyhördhet, delaktighet och lärande. På Barn- och fritidsprogrammet arbetar man med problem-

lösningar och förbereder eleverna till handlingsberedskap. Eleverna ska ha kunskap i hur man

planerar, genomför, dokumentera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets som på individ-

nivå. De ska kunna lösa uppgifter i grupp men också individuellt. Eleverna ska efter utbild-

ningen kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat arbetssätt och bereda möjligheten till att kunna

starta eget inom utbildningsområdet. På alla yrkesprogram ska arbetsplatsförlagt lärande ingå

3

där eleverna ges möjlighet att utöva kommande yrke. Eleverna ska få möjlighet att utveckla och skapa en yrkesidentitet. Eleverna ska ges möjlighet att få en inblick i vilka villkor som styr verksamheterna. För att få en yrkesexamen ska eleven ha med sig betyg i ämnesplanerna som är specifika för programmet och slutfört sitt gymnasiearbete inom yrkesområdet som är på 100 poäng. I sitt gymnasiearbete med utgången barnskötare inom inriktningen pedagogiskt arbete ska eleverna uppvisa kunskaper som förekommer inom den pedagogiska verksamheten.

Den ska visa på att eleven är förbered för arbete som barnskötare i förskolan.

2.2 Ämnesplaner

I gymnasieskolan arbetar man utifrån ämnesplaner. Ämnesplanerna har unika syften och mål kopplat till varje kurs. Till varje kurs finns ett centralt innehåll samt kunskapskraven som krävs för kursen. Ämnesplanerna finns för att ange riktningar i utbildningens innehåll (Skolverket, 2011a). De flesta ämnesplanerna till Barn- och fritidsprogrammet ligger under ämnet pedagogik. Kunskapsområdet pedagogik är tvärvetenskapligt och har kopplingar till sociologi, psykologi och filosofi. Kurserna kommunikation, lärande och utveckling,

människors miljöer och pedagogiskt ledarskapet är fyra av de 100-poängskurser som läses på programmet. Ämnets tyngdpunkt ligger på lärande, möten människor emellan, människors sätt att fungera i grupp och individuellt samt ur ett ledarperspektiv. Syftet är att eleven ska få kunskap om teorier om barns lärande och växande. Kunskaper om hur vi socialiseras och hur kultur och generation kan påverka oss. Eleverna ska i utbildningen ges tillfälle för att utveckla färdigheter inom kommunikation och ledarskap. Eleverna ska få kunskap om hur man skapar bra förutsättningar för lärande och kunna möta människor utifrån deras villkor. Utbildningen ska ge eleven möjlighet till fältstudier där de kan skapa en uppfattning om pedagogiska sammanhang och kunskap om olika verksamheters funktion. Ämnesplanerna har stor betydelse för det eleven ska lära sig och de kunskaper eleven ska ha med sig från utbildningen.

2.3 Lärande

Ämnesplanerna redogör för vilka ämneskunskaper eleverna på Barn- och fritidsprogrammet ska utveckla under utbildningen. Lärandet är en process där eleven ska ges möjlighet att ut- veckla dessa kunskaper på det sätt så de motsvarar målbeskrivningarna som finns i styrdoku- menten. En av de stora påverkansfaktorer som har effekt på lärandet är enligt (Håkansson, 2011) är lärarnas relationer till eleverna. Hans undersökning visar på vikten av att bygga upp förtroendefulla relationer med tillit, uppmärksamhet och medkänsla. En bra lärare förstår och tar hänsyn till att bakgrunder och kultur kan påverka elevens lärande. Då eleven skapat förtro- ende för läraren uppstår en trygghet i lärandesituationen och mynnar ut till bra studieresultat.

Lärarens tydlighet i undervisningen och skicklighet i att tydliggöra mål och betygskriterier skapar bra förutsättningar till måluppfyllelse. Det är lika viktigt under det arbetsplatsförlagda lärandet att handledare och elev får en bra relation. Det är också viktigt att handledaren tyd- liggör mål och kriterier till det arbetsplatsförlagda lärandet för att skapa bra förutsättningar.

Det är viktigt att eleven får förståeliga förklaringar och blir handledd på ett pedagogiskt och

professionellt sätt genom lärprocessen. Först då har eleven förutsättningar för att uppnå max-

imalt lärande. Håkansson, (2011) har också tittat på hur lärarens förväntningar påverkar ele-

vens prestation och lärande. Utifrån forskningens resultat rekommenderar han lärare att ha

förväntningar på eleverna, då lärare med låga förväntningar eller inga alls försummar eleven

4

möjlighet till måluppfyllelse. Eleven försummas också då läraren med låga förväntningar har en viss tendens att innefatta alla elever med samma förväntningar. Han lyfter istället att vi ska ha förväntningar på alla elever oavsett bakgrund. Hattie (2012) lyfter vikten av att uppmuntra eleven till fortsatt lärande, då många elever redan i så tidig ålder som elva till femton år tar sitt beslut om de ska studera vidare eller inte. Han menar att det beslutet grundar sig på erfaren- heterna av tidigare lärande. Eleven i den här åldern måste få bra utmaningar, känna effektivi- tet och engagemang.

Håkansson, (2011) anser att det finns fem beståndsdelar som är avgörande för måluppfyllelse.

Den första är utmaning. Den måste vara realistisk och lagom svår för att eleven ska kunna se vägen som utmanande men inte omöjlig att nå. På vägen dit ska det finnas strategier för att eleven ska förstå syftet eller målet samt skapa ett intresse för att uppnå målet. Det andra är engagemang. Utmanande uppgifter skapar ett starkare engagemang. I klasser där eleverna känner att de får stimulans kan man också se att det mynnar ut till ett bättre resultat. Den tredje beståndsdelen är självförtroendet. Här är det viktigt att sätta mål som är uppnåeliga för eleven, så den får känna att den lyckats, vilket stärker självkänslan. Den fjärde beståndsdelen är elevens egna förväntningar. Eleven har en rimligt bra uppfattning om sin egen prestation enligt undersökningen. De grupper som har svårast att förutsäga sina resultat är elever som är lågpresterande eller minoritetelever. Den femte och sista beståndsdelen är begreppsförståelse.

Här handlar det om att tydliggöra målen och begreppen på ett ansenligt sätt så det blir påtag- ligt för eleven vad som krävs av dem. På Barn- och fritidsprogrammet är en del av lärandet arbetsplatsförlagt vilket innebär att handledaren har lärarrollen och är elevernas förebild.

2.4 Arbetsplatsförlagt lärande (APL)

I arbetsplatsförlagt lärande sker ett möte mellan arbetsplats och skola. Yrkeskunniga handle-

dare och elev möts och vid praktikbesök också lärare. Här kan man påtaglig se ett samman-

hang där handledare och lärare har ett gemensamt ansvar för att eleven ska ges möjlighet till

kunskapsutveckling och lärande (Gustavsson, 2012). Arbetsplatsförlagt lärande under minst

15 veckor ska finnas på yrkesprogrammen. Veckornas uppdelning kan se olika ut från skola

till skola. De yrkesprogram som har lärlingsutbildning som alternativ där förlägger man hälf-

ten av utbildningen på en arbetsplats inom kommande yrkesutgång. På Barn- och fritidspro-

grammet kan en yrkesutgång på den pedagogiska inriktningen vara att arbeta inom förskola

som barnskötare. En vecka med arbetsplatsförlagt lärande motsvarar 23 timmar undervis-

ningstid. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande

program från 2011, visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen håller låg kvalité. Endast var

femte skola som deltog i undersökningen kunde påvisa kvaliteter som fodras på ett yrkespro-

gram. Ett av problemen var att ambitionerna inte var höga utan det viktiga var att alla elever

fick tillgång till en praktikplats. I Skolverkets dokument (2011a) står det att huvudmannen är

ansvarig för att praktikplatserna som används under utbildningen uppfyller kraven som

fordras för att handleda elever. Huvudmannen är också ansvarig för att anordna praktikplat-

serna till eleverna. Det är rektorns ansvar att ta ett beslut om hur praktikperioderna ska förläg-

gas under läsåret samt vilket antal veckor som ska finnas (Skolverket, 2011a). Det är också

viktigt att eleven under APL-perioden får en handledare tilldelad som är kvalificerad för upp-

giften samt har kunskaper inom det aktuella yrkesområdet.

5 2.5 Handledarskap

Skolan ska se till att information om förändringar förmedlas till handledarna ute på arbetsplat- serna som används under praktikperioderna. Inför en ny praktikperiod ska handledarna erbju- das att komma in till skolan för en träff och informeras om vad som är viktigt att känna till inför kommande handledarskap. Som ny handledare bör du ges möjlighet till personlig träff med läraren. Handledaren har en viktig roll och ansvar för eleven under praktikperioden. Som handledare ska du stödja elevens lärande och skapa en positiv bild av yrket. Man ska tillvarata elevens kompetens och erfarenheter på ett tillmötesgående sätt. Eleven kan ha med sig egna erfarenheter som ska ges möjlighet till utveckling. Eleven behöver ges möjlighet att delta i verksamhetens uppgifter och prova på olika moment som ingår i det dagliga arbetet. På ar- betsplatserna finns det en inbyggd kultur som eleverna ska ges möjlighet till att uppleva under praktikveckorna. Handledaren har som uppdrag att förmedla synen på etiska och sociala vär- deringar som finns på arbetsplatsen. Personen kan ha olika uppdrag inom verksamheten bero- ende på kunskaper och utbildning. Handledaren ska om det går utföra sina åtaganden som vanligt, men tillsammans med eleven. På arbetsplatsen kan eleven också följa andra pedago- ger i verksamheten och utföra deras förekommande arbetsuppgifter. Som handledare är det viktigt att veta vilken roll man har och hur man kan vägleda eleven mot de utvalda målen som är kopplade till praktiken. Handledaren bör också besitta kunskap om gymnasieskolans pro- gram, kursplaner samt mål. Personen har en viktig roll då den ska stödja eleven under prak- tikperioden mot uppsatta mål. Man ska också leda, motivera samt delegera åtaganden så ele- ven växer i sin roll och vågar ta ansvar (Skolverket, 2008).

I Skolinspektionens uppdrag ingår det att utföra regelbundna tillsynsundersökningar av gym- nasieskolornas verksamheter. I undersökningarna som utförts på yrkesprogram har man funnit brister i anslutit till APU-tiden. I skolinspektionens granskning som gjordes 2011 och omfat- tade 39 skolor kunde man hitts brister i kvalitén. Fokus låg på det arbetsplatsförlagda lärandet samt på hur samverkan fungerade mellan skola och arbetsliv. I Skolinspektionens granskning hittades brister i lärarnas roll när det handlar om att stötta och ge återkoppling. Det förekom att elever och handledare inte hör något från ansvarig lärare under praktiktiden. Några prak- tikplatser hade fått besök av ansvarig lärare men besöken var ofta korta och handlade inte om kunskapsmålen som skulle uppfyllas under praktikperioden (Skolinspektion, 2011). För att handledaren ska kunna göra ett bra arbete fordras också att de ges förutsättningar som krävs för handledning. Eleven bör vara på en arbetsplats där det är bra arbetsklimat samt kan känna tillit till personalen. Eleven ska också motiveras samt känna att det finns förväntningar på dem. När man kommer till bedömningsdelen så gör man det tillsammans med kursansvarig lärare. Handledaren får inte sätta betyg det ligger på kursansvarig lärare att betygssätta (Skol- verket, 2011b).

2.6 Betyg/Bedömning

Betyg är en konsekvens av bedömning. Bedömningar kan se olika ut utifrån vem som gör bedömningarna. Lundahl, (2011) nämner olika former av bedömningsunderlag som skriftliga omdömen, nationella prov och andra former av tester. Hur proven bedöms har med

utformningen att göra. Kunskapsbedömningar av olika slag är lärarens kraftfullaste verktyg

för bedömning. Enligt Lundahl, (2011) delar forskare in bedömandet i två olika former av

bedömning. Den summativa bedömningen som summerar elevernas prestation i form av

siffror. Den summativa bedömningen kan användas för att beskriva kunskapsnivåer i

6

förhållande till betygsskala eller statiska värden m.m. Den andra formen av bedömning är den formativa bedömningen. I den formativa bedömningen vill man utveckla elevens lärande men också förbättra lärarens undervisning och metoder. Med den formativa bedömningen kan man få eleverna mer engagerade och ökat intresse när fokus inte bara ligger på att prestera i siffror.

Betyg är skalor som pekar på olika kunskapsnivåer i olika ämnen. Elevernas betyg kan skapa möjligheter för att göra olika i val framtiden, men det kan likväl vara ett hinder om man har låga betyg. Betygssättning är en del av lärarens arbetsuppgifter och skolan strävar efter att få en likvärdig bedömning. Om eleven ska bra förutsättningar för lärande måste man använda sig av återkoppling som är integrerat i undervisningen och sker systematiskt i utbildningen.

Det Lundahl (2011) säger om det formativt lärande stärks också av det Hattie (2012) kommit fram till i sin avhandling.

För att göra bedömning i yrkesämnena fodras kunskaper om styrdokument och

yrkeskunskaper inom arbetsområdet. I skolan har karaktärsämneslärare den kunskap som krävs och på arbetsplatsen handledaren. Apl-praktikens omdöme är en viktig del som läraren behöver för betygssättning i kurserna som är kopplade till Apl-perioden. Uppföljningen kopplat till praktikperioden kan se olika ut mellan skolor och kommuner. Förutsättningarna kan också skilja från arbetsplats till arbetsplats. En del skolor har ett uppbyggt och fungerande samarbete med yrkeslivet samtidigt som andra har ett mindre bra samarbete. Vissa skolor lägger också tid i lärarnas tjänstefördelning för att uppnå bättre kvalité under

praktikperioderna. Med ett bra samarbete mellan skola och yrkesliv samt tid för

sambedömning stärks trovärdighet och noggrannheten i bedömningen. Handledaren följer elevens lärandeprocess och utfärdar ett omdöme som ligger som underlag för lärarens betygssättning. Handledaren får inte sätta betyg utan ger ett omdöme på elevens måluppfyllelse under praktikperioden. Handledaren behöver informeras om uppgiftens innehåll och vad som ska bedömas och utifrån vilka kriterier. Läraren ska vid bedömning ta hänsyn till alla underlag som finns tillgängliga i kursen, vilket innefattar handledarens

omdöme från praktikperioden. Handledarens omdöme blir en formativ bedömning, då de inte bara ser ämneskunskaper utan även deras personliga egenskaper. (Hatties, 2012)

undersökning visar också på att den formativa bedömningen är en framgångsfaktor då den främjar elevens lärande. Det finns ett dilemma med det arbetsplats förlagda lärandet och den formativa bedömningen, då vad som bedöms kan variera mellan handledarna. Det kan också förekomma metoder som inte är relevanta till bedömningen. Om skillnaderna med vad som bedöms är för stora kan läraren inte känna trygghet i att använda omdömet vid betygsättning.

Här är det viktigt att skolan och arbetsplatsen arbetar fram material som tydliggör vad som ska ligga till grund för bedömning. Med ett bra samarbete kan skolan anpassa vilka kursmål som fungerar i praktiken. Genom att se över och göra en beskrivning utifrån praktikplatsernas förutsättningar kan vi få fler fungerande Apl-platser (Skolverket, 2011). I skolinspektionens kvalitetsundersökning kunde man också se brister i betygsättningen kopplat till praktikplatsen.

Betygen sätts på oklara grunder på flera av skolorna som ingick i undersökningen. Eleverna bedömdes utifrån personlighet och uppförande och inte utifrån skolans kursmål. I

undersökningen framkom också att det fanns skolor som hade inarbetade och bra rutiner kring Apl-platsernas utförande (Skolinspektion, 2011).

3. Metodologisk ansats och val av metod

Arbetet bygger på en kvalitativ undersökning och metoden som används är intervju. (Esaias-

son, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2004) anser att använda samtalsintervjuundersökning-

7

ar kan ge förutsättningar för svar som man inte förväntat sig, vilket gör att man kan få inform- ation som kan vara betydelsefull och som man inte skull ha fått annars. Det kan också ges möjlighet till uppföljningsfrågor, vilket är en av de stora fördelarna med metoden som gör att man kan förvissa sig om att man som intervjuare har förstått. Det ger också möjlighet att tränga djupare in i hur respondenten tänker. En annan fördel är möjligheten till samspel och interaktion mellan forskare och intervjuare under förutsättning att relationen är tillitsfull. Un- der förutsättning att intervjuaren har lyckats att skapa en tillitsfull relation. Men det finns också farhågor med metoden. En av dem är att intervjuareffekter vilket innebär att svaren kan bli påverkade av vem som ställer intervjufrågorna. Mina intervjuer är telefonintervjuer vilket innebär att vissa icke-verbala signaler försvinner. Jag är medveten om att det är det kroppsliga kommunikationen som försvinner, men ändå finns verbala signaler som nyanserna i tonläge som kan påverka svaren. Man bör också vara medveten om att avläser respondentens tonfall om det t.ex. finns tveksamhet i svaret. Detta kan leda till att mina frågor får följd frågor uti- från respondentens tveksamhet i tonläge. Bland medverkarna som ställde upp i den här under- sökningen fanns det ingen relation uppbyggd mellan intervjuare och forskare. Detta val gjor- des för att det inte skulle kunna påverka resultatet i undersökningen.

3.1 Urval och avgränsning

I kommunen har vi många verksamma handledare med olika bakgrunder. Urvalet av personer har gjorts strategiskt för att få en bredd på undersökningen. Deltagarna har olika utbildningar och erfarenheter. I undersökningen har jag avgränsat mig till fem handledare. Handledarna som valts ut deltog i en telefonintervju på ca: 30 minuter. Samtliga deltagare arbetar i en mel- lanstor kommun. De har också varit handledare i minst 3 år. Handledarna är utbildade

Barnskötare eller förskollärare. För intervjuerna har särskilda intervjuenkäter tagits fram uti- från frågeställningarna, vilket har gett struktur under intervjuerna. Syftet med intervjuerna var att få personerna att tala fritt men inom ramen för de frågeområden som bestämts svara på mina sju frågor. Men i den här undersökningen har endast handledare utfrågats vilket medfört att elevers syn på uppgifterna utformning inte kommit fram i rapporten. Jag har också begrän- sat min undersökning så till vida att undersökningen bygger på ettornas praktikuppgifter i nya Gy-11.

3.2 Genomförande

Underlaget för undersökningen består av fem intervjuer som utförts under mars månad 2013.

Intervjuerna genomfördes per telefon och samtalen pågick i cirka trettio minuter. Handledarna

som medverkade i undersökningen tillhör olika yrkeskategorier dels barnskötare men också

förskollärare. Tre av deltagarna var förskollärar och två var barnskötare. Alla deltagare som

ställt upp i undersökningen är alla aktivt verksamma handledare på Barn- och fritidspro-

grammet. Då syftet med undersökningen var att ta reda på handledarnas syn på praktikuppgif-

ternas innehåll och utformning anser jag att mina frågor var relevanta som samtalsunderlag i

förhållande till det jag skulle undersöka. Handledarna fick göra en bedömning av praktikupp-

gifterna utifrån en skala från ett till fem, där fem är mycket svår. Utifrån skalans bedömning

samtalade vi kring de övriga sex frågorna. Första kontakten med personerna som deltagit

undersökningen skedde via en mailförfrågan. I mailet beskrevs syftet med intervjuerna samt

vem som stod bakom undersökningen. Det presenterades också en tydlig information om att

uppgifterna skulle behandlas konfidentiellt, vilket betyder att intervjuerna bara kommer att

användas i detta arbete och behandlas enligt forskningsrådets etiska regler (Dimenäs, 2007).

8

Tre av fem var villiga att delta i undersökningen. De som inte kunde delta avstod på grund av tidsbrist. En ny förfrågan skickades ut och tillslut fick jag ihop antalet till fem deltagare. Upp- följningskontakten återupptogs också via mailen där datum och tid för telefonintervju bokades in. Jag tog hänsyn till handledarens möjlighet att medverka i intervjun genom att vara anpass- bar tidsmässigt.

Då miljön kan påverka intervjuns resultat så valde jag ett rum där jag kunde genomföra tele- fonintervjun i lugn och ro och utan avbrott. Anteckningar fördes med papper och penna under hela intervjun. Jag hade också förberett ett formulär med kolumner som var lätt att fylla i un- der intervjuns gång. I den första kolumnen skrevs frågorna in och den andra kolumnen lades anteckningar till under samtalets gång. Jag dokumenterade intervjuerna genom bandupptag- ning, för att senare använda som stöd vid dokumentation. Vissa delar har skrivits ut från bandupptagning för analytisk undersökning. Undersökningen är en responsundersökning vil- ket innebär att det är svarspersonernas egna tankar och syn på frågorna som besvarats. Enligt Esaiasson,( P, H, M, (2004) finns det två typer av responsundersökningar, samtalsintervjuun- dersökningar eller frågeundersökningar. Undersökningen som gjorts i det här fallet stämmer in på många av punkter som beskrivs i en samtalsintervjuundersökning. Några typiska drag är att i samtalen har det kartlagts människors uppfattning, tolkning av frågor samt att samtalen har varit interaktiva.

4. Etiska principer

Jag har informerat de berörda deltagarna i undersökningen om forskningsuppgiftens syfte.

Deltagarna blev också upplysta om att medverkan var frivillig och att de hade rätt att avbryta intervjun när som helst. Personerna blev informerade om att om de väljer att avbryta under intervjuns gång skulle detta inte leda till negativa följder. Ingen av mina medverkande var under femton år vilket gjorde att samtycke från förälder/vårdnadshavare inte krävdes. Uppgif- ter om alla berörda deltagare i undersökning skall ges största möjliga konfidentialitet. Det insamlade materialet förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kommer åt det. Jag har följt Vetenskapsrådets etiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Princi- perna är till för att skydda individen. De fyra huvudkraven är: Informationskravet, samtyck- eskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Dimenäs, 2007 s.26-27).

5. Resultat och analys

5.1 Hur ser handledarna på praktik uppgifterna?

Vid sammanställningen av undersökningen framkom det att handledarna anser att uppgifterna är mycket svåra. Flertalet av deltagarna ansåg att svårighetsgraden låg på fyra till fem. På skala från ett till fem där fem står för mycket svåra uppgifter. Handledarnas motivering till bedömningen är att uppgifterna har många svåra begrepp som eleverna inte förstår. Man anser också att eleverna har för kort tid på sig att utföra uppgifterna. Någon uttrycker att tiden är för kort för att ge eleven möjlighet att visa kunskaper på en A-nivå. För att kunna uppnå ett A- omdöme under praktiktiden behöver eleverna mer tid alternativ färre uppgifter. Det

framkommer i intervjuerna att handledarna ser våra elevers uppgifter som svårare än dem som

lärarkandidaterna har med sig från högskolan när de läser till förskollärare. Fyra av fem menar

9

på att det är svårt att stödja elevens lärande utifrån APL-uppgifterna.

5.2 Kan de stödja elevens lärande utifrån uppgifterna?

Handledare uttrycker också att de kan känna en osäkerhet när de ska stödja elevens lärande, då det finns en otydlighet i hur uppgifterna beskrivning av genomförandet. Det framkom att handledarna såg elevens motivation och intresse som en påverkande faktor. Handledarna på praktikplatserna anser att det är svårt för eleverna att fokusera på uppgiften när de inte förstår hur den ska genomföras. Eleverna förstår inte de nya begreppen och kan inte sätt dem i sitt sammanhang. Vissa eleven ser inte uppgiften som en utmanande utan som näst intill omöjliga att genomföra.

Det var svårt att hjälpa eleven för att eleven inte visste vad hon skulle fokusera på. Hon förstod inte uppgiften och vad hon skulle göra. Hon skulle ju beskriva genus, demokrati och barns jagutveckling.

Jag kände också att det var svårt att beskriva jagutveckling det är något som vi arbetar med hela tiden men svårt att säga att nu gör vi det. Handledare (2)

Handledarna beskriver att frågorna inte är så gripbara och lätta att förklara. Att förklara hur man arbetar med till exempel barnets jagutveckling är svårt. Arbetet med barns jagutveckling är något som är komplext och som sker i det ständiga mötet med individen. Som handledare anser man att det kan vara svårt att vägleda eleven och förklara på ett enkelt och begripligt sätt då eleven inte har grundkunskaper. Handledarna försöker att använda sig av verktyg som läroplaner, vägledande frågor eller annat. En handledare säger också att en av uppgift som eleven ska utföra i det arbetsplatsförlagda lärandet i åk-1 är en förlegad metod som de inte använder sig av. Handledaren anser att metoden inte används på förskolan idag. Metoden som den enskilda handledaren nämner är barnobservationer.

Samtliga handledare anser att det är för svåra begrepp för elever i åk ett som endast gått två månader på programmet. Samtliga säger att delar av uppgifterna är relevanta innehållsmäss- igt. Uppgifterna förhåller sig till arbetsplatsen bättre nu än tidigare. På frågan om hur uppgif- terna bör utformas för att passa verksamheten så nämner samtliga att uppgiften som gjort till tvåorna är anpassade och aktuella. Alla förutom en är överens om att uppgifterna är för svåra för eleverna. Fyra av fem tycker också att de är så pass svåra att det är svårt att handleda.

Handledarna är eniga om att tvåornas uppgifter är tydligare och nämner att kursmatrisen är bra hjälpmedel vid bedömning.

Idag är uppgifterna tydligare och det finns med ett papper för uppgiften och ett för kursmatrisen. Förra året var allt skrivet i ett så man hade svårt att se vad som var själva uppgiften handlade om. Jag tycker att ni ska gå igenom begreppen med eleverna så de får en ärlig chans att veta vad de ska titta på och vad de ska undersöka. Mitt förslag är att ni tar bort några kursmål då det är för svårt för elever som går i åk-1”. Handledare (1)

5.3 Hur kan man förbättra uppgifternas utformning?

Handledarnas lade fram några förslag på förbättringsåtgärder som vi som lärare kan använda

vid utformning av nya APL-uppgifter. Handledarna anser att det är viktigt att vi lärare i sko-

lan går igenom begreppen ordentligt så eleverna förstår och vet vad de ska göra under prak-

tikperioden. De anser att det är viktigt att eleverna själva förstår uppgiften så handledaren kan

10

fungera mer som ett bollplank och stöd vid utförandet. Det framkom också att de kursmål som ska uppnås på praktiken är för många och skulle behövas minskas ned i antal. Kursmålen an- ses vara för stora och omfattande för en elev som första året på gymnasiet. Handledarna me- nar också att det är viktigt att vi gått igenom läroplanen för förskolan innan de kommer ut på praktik. Läroplanen för förskolan är styrdokumentet som personalen arbetar utifrån. Handle- darna menar också att det är viktigt att informera eleverna om att det finns skillnaden mellan förskolors arbetssätt. En annan förbättringsåtgärd som kursansvarig lärare bör göra är att åka ut på praktikbesök. Handledarna ser också praktikbesöken som mycket viktiga och vill att det förekommer på programmet.

6. Diskussion

Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram och på alla yrkesprogram ska arbetsplatsför- lagt lärande ingå där eleverna ges möjlighet att utöva kommande yrke. Eleverna ska få möj- lighet att utveckla och skapa en yrkesidentitet. Eleverna ska ges möjlighet att få en inblick i vilka villkor som styr verksamheterna (Skolverket, 2011a). Utbildningen ska ge eleven möj- lighet till fältstudier där de kan skapa en uppfattning om pedagogiska sammanhang och kun- skap om olika verksamheters funktion (Skolverket, 2011a). Syftet med undersökningen var att ta reda på handledarnas syn på praktikuppgifternas innehåll, utformning och svårighetsgrad för elev och vid bedömning. Vid sammanställningen av undersökningen har jag kommit fram till att uppgifterna har många svåra begrepp. På Skolverket belyser man att det är viktigt att skolan och arbetsplatsen arbetar fram material som tydliggör vad som ska ligga till grund för bedömning (Skolverket, 2011b). Här har vi ett ansvar att bygga upp ett bra samarbete mellan yrkesliv och skola så uppgifter fungerar i praktiken. I häftet bedömning i yrkesämnena skriver man om att kartlägga praktikplatsernas förutsättningar och anpassa kursinnehållet samt upp- gifterna utifrån praktikplatsens förutsättningar kan vara ett sätt att få praktikplatser (Skolver- ket, 2011b). Handledarnas bedömning visade på att uppgifterna var mycket svåra då de be- dömde utifrån skalan ett till fem. Övervägande handledare gjorde bedömningen att svårighet- en låg mellan fyra till fem. Handledarna anser också att eleverna ges för kort tid för att utföra så många och stora uppgifter.

I Skolinspektionens kvalitetsundersökning kunde man se brister i betygsättningen kopplat till praktiken, vilket inte är konstigt om vi har för svåra och otydliga uppgifter. Skolinspektionen ansåg att betygen sattes på oklara grunder på flera av skolorna som ingick i undersökningen.

Om praktikuppgifterna och betygskriterierna är otydliga eller om handledaren inte besitter kunskaper inom kunskapsområdet så får vi en sämre kvalité på praktikplatserna och eleverna ges inte möjlighet till likvärdig bedömning. Att det är ett problem visar skolinspektionens kvalitetsundersökning där det framkom att betyg sattes på oklara grunder på flera av skolorna som ingick i undersökningen (Skolinspektion, 2011).

Det är lätt att eleverna bedöms utifrån personlighet och uppförande och inte utifrån skolans

kursmål. I skolinspektionens undersökning framkom det att det finns skolor i landet som har

inarbetade och bra rutiner kring det arbetsplatsförlagt lärande. En av våra målsättningar kom-

mer att vara att tydliggöra för handledarna vad det är som ska bedömas i det arbetsplatsför-

lagda lärandet. Enligt Håkansson, (2011) är lärarens tydlighet i undervisningen och skicklig-

het i att tydliggöra mål och betygskriterier en viktig förutsättning för måluppfyllelse. I min

undersökning framkommer det att det finns en osäkerhet från handledarna sida i det stödjande

11

arbetet och lärandet på grund av otydligheterna i uppgifterna och bedömningsunderlaget. Hå- kansson, (2011) lyfter också i sin rapport hur viktigt det är för eleven att få förklaringar och blir handledda genom olika övningar för att uppnå maximalt lärande. Min undersökning framkommer det att handledarna inte alltid har rätt förutsättningar för att kunna stödja elever- na med deras uppgifter. Vi lärare behöver titta över vilka mål som ska vi förläggas på prakti- ken och om antalet uppgifter bör minskas.

Det framkom att handledarna såg elevens motivation och intresse som en påverkande faktor i lärandet. Detta stämmer överens med Hatties, (2012) fem avgörande beståndsdelar för

måluppfyllelse. Realistiska utmaningar, engagemang, självförtroende, elevens förväntningar och begreppsförståelse. Eleven behöver tydlighet i målen och begreppen (Håkansson, 2011).

Sista beståndsdelen som Hattie, (2012) nämner är begreppsförståelse. Lundhal, (2012) menar också att de här beståndsdelarna är viktiga för att få ett synligt lärande. Praktikuppgifterna som ettorna har med sig från skolan är inte realistiska, då de är för svåra för eleverna. Svårig- heten kan skapa ett dåligt självförtroende. När det inte förstår begreppen kan de inte nå max- imal måluppfyllelse. Det finns också handledare som inte kan greppa uppgifterna vilket leder till att de inte kan stödja elevens lärande. Ett dilemma med det arbetsplatsförlagda lärandet kopplat till bedömning är att handledarna inte alltid gör sin bedömning utifrån kursmålen.

I Skolinspektionens kvalitetsundersökning kunde man också se brister i betygsättningen kopp- lat till praktikplatsen. I ettornas uppgifter förekommer det många begrepp och som handledar- na upplever som inte är så gripbara och lätta att förklara. Handledarna beskriver att de använ- der sig av läroplaner och vägledande frågor i sitt stödjande arbete. Det är inte många handle- dare som kontaktar skolan för stöd med uppgifter och bedömning. Utifrån vad som fram- kommit i undersökningen borde fler handledare kontakta skolan för stöd med uppgifter och bedömning. Handledarens roll och handledarskapet är viktigt för att vi ska få kvalité på ut- bildningen. Vi behöver lyft handledarskapets betydelse för utbildningen och stärka den genom kompetensutveckling. Handledarna bör få bedömningsgrundande kunskaper. Det första mötet mellan handledare och elev är också viktigt. Vi bjuder alltid in handledarna till skolan för ett först möte. Enligt Hattie studie är bra relationerna till eleverna är en av påverkansfaktorer som har bäst effekt på lärandet. Hans undersökning visar på vikten av att bygga upp förtroende- fulla relationer med tillit, uppmärksamhet och medkänsla (Håkansson, 2011).

Ettorna går ut på praktik redan i oktober och skolan har då inte hunnit gå igenom de nya be- greppen ordentligt. Praktiken ligger tidigt för att de ska ges möjlighet att känna på yrket så tidigt som möjligt. Om eleven känner att de är på fel program kan de byta vid ett tidigt sta- dium. De får också lättare att koppla det de läser i skolan när de varit ute på praktik. Det kan se olika ut mellan skolor och kommuner hur man arbetar med uppföljning under praktikperi- oden. Vi gör så många praktikbesök som vi tidsmässigt klarar av. De praktikplatser som inte är i vår kommun har vi kontakt med via telefon och mail. Det som framkommer i Skolinspekt- ionens undersökning är brister i lärarens roll när det handlar om att stötta och ge återkoppling.

Skolinspektionen slår ner på att elever och handledare inte hör något från den ansvarig lärare

under praktiktiden. I undersökningen fick några praktikplatser besök av ansvarig lärare men

de var korta och handlade inte om kunskapsmålen (Skolinspektion, 2011). Något som samt-

liga handledare säger är att uppgifterna är relevanta innehållsmässigt men ligger på en för svår

nivå. I ämnesplanen står det att eleverna ska få kunskap om hur man skapar bra förutsättning-

12

ar för lärande. De ska också kunna möta människor utifrån deras villkor och förutsättningar (Skolverket, 2011a).

En av handledarna säger att barnobservationer inte förekommer längre. Enligt Løkken och Søbstad, (1995) är observationer ett redskap som används för att kunna analysera en situation.

Som jag ser det så används observationer fortfarande men på ett annat sätt. Det finn många olika slags barnobservationer och det är faktiskt sorgligt om inte man på ett systematiskt sätt lär sig att samla information som underlag för kunskaper om specifika barn. Förskolorna i kommunen använder sig av självvärdering för att ta reda på hur de utför sitt arbete och vad som fungerar i verksamheten och inte. Jag menar att man måste observera för att få förståelse för saker och kunna göra förändringar. Hur kommer det sig att man på arbetsplatsen inte arbe- tar med barnobservationer när det finns med i förskolans strävans mål?

Förskolans läroplan innehåller, i motsats till skolans, inga mål för vad barnen ska uppnå vid olika tidpunkter. Målen som är formulerade i vida och generella termer anger inriktningen på förskolans arbete och är formulerade som mål för verksamheten. Det är dock viktigt att pedagogerna följer och observerar barnens allsidiga utveckling i förhållande till strävansmålen i läroplanen. Vid sådana observationer kan pedagogerna få kunskap om i vilka situationer barnen visar intresse och motivation samt tar initiativ till att lära mer. Detta ger goda förutsättningar för att möta varje barn just i den utvecklingsfas barnet befinner sig. Sådana observationer ger också pedagogen förutsättningar att avgöra om särskilt stöd behövs för att tillgodose det enskilda barnets speciella behov. Den samlade bilden av barnens utveckling är också avgörande för att kunna utveckla förskolans verksamhet. Det är därför viktigt att följa hur varje barns utveckling och lärande sker och hur förskolan kan bidra till detta. (Skolinspektionen, 2011, sid 9).

En av mina andra frågor var hur uppgifterna bör utformas för att passa verksamheten. Där var handledarna eniga om att uppgiften som gjorts till tvåorna är anpassade och aktuella för yrket.

Skillnaden är stor mellan ettornas och tvåornas uppgifter. Tvåorna har bara två uppgifter som ska göras under deras fem veckor medans ettorna gör fyra. Den största skillnaden är att det inte förekommer så många svåra begrepp i tvåornas uppgifter. Något som också blir tydligt och underlättar för både handledare och elev är kunskapsmatrisen som medföljer. Praktikupp- gifterna som tvåorna har innehåller inte svåra begrepp som gör uppgiften otydlig. Uppgifterna är kopplade till det verksamheternas metoder som är pedagogisk dokumentation. Det finns en tydlig struktur och medföljer färdiga utvärderingsblanketter från Skolverket. Handledarna och eleven har också en kunskapsmatris som underlag vid reflektionsarbetet och bedömningsar- betet. Tvåornas uppgift stämmer bra överens med det skolverket skriver om handledarrollen.

För att handledaren ska kunna göra ett bra arbete krävs också att de ges förutsättningar för handledning (Skolverket, 2008).

I examensmålen för Barn- och fritidsprogrammet står det att eleverna ska ha kunskap i hur

man planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar arbetet, såväl på verksamhets- som på

individnivå (Skolverket, 2011a). Praktikuppgifterna i årskurs två är kopplade till examensmå-

len, då deras uppgifter är planera, genomföra, dokumentera och utvärdera. Det framkom

också vid intervjuerna ett önskemål om en ordentlig genomgång av begreppen i skolan, så

eleverna vet vad de ska undersöka. Läraren går igenom begreppen i skolan med eleverna in-

nan praktiken, men de är många begrepp och dessutom svåra. En nackdel är att eleverna går

ut på praktik redan under hösten i ettan, vilket innebär att det är kort om tid för en djupare

13

genomgång. Praktikperioden ligger tidigt för ettorna för att de ska ha möjlighet att prova på yrket tidigt i utbildningen.

Handledarna hade också önskemål om att ta bort några kursmål, de är för många. Vilket är något vi bör se över in för hösten. (Håkansson, 2011) påtalar att en av de fem viktiga be- ståndsdelarna i lärandet är utmaning. Han menar att utmaningen ska vara realistisk och lagom svår, då ser eleven vägen till målet och en möjlighet att nå dit. Eleven behöver strategier och förståelse för syftet och målet. Om eleven insett varför så skapas ett engagemang för att uppnå målet. Det framkom att läroplanen för förskola behövdes gå igenom innan praktikperioden.

Läroplanen nämns också för ettorna innan de går ut på praktik, men vi ser inte den som det viktigaste att kunna i ettan. I åk ett vill vi att eleverna ska få prova på en av yrkesutgångarna på programmet och känna på yrkeskulturen. Handledarna ser praktikbesöken som viktiga för att få stöd och handledning i målen. När ettorna gick ut på praktik lades inga timmar in för praktikbesök vilket skulle ha behövts. Jag kan förstå att skolinspektion i sin granskning hit- tade brister i lärarens roll när det handlar om att stötta och ge återkoppling. Med ett bra sam- arbeta kan vi stötta handledare och elev så att det blir ett bra möte dem emellan. När relation- en mellan elev och handledare fungerar bra ser man oftare ett bättre slutresultat. När handle- dare vågar ställa krav och ha förväntningar på eleven menar Hattie att lärarens förväntningar påverkar elevens prestation och lärande. Utifrån studieresultatet rekommenderar han lärare att ha förväntningar på eleverna för att inte missgynnar eleven.

7. Kritisk granskning av det egna arbetet

I min undersökning har jag valt att arbeta med intervju som metod. Intervjun är en kvalitativmetod och som ger deltagarna större frihet till egna tankar jämfört med den

kvantitativa metoden. Min intervjumall har inte varit hårt styrd utan det har funnits utrymme för deltagarna att lämna information som de själva känt varit relevant i undersökningen. Jag har intervjuat fem handledare vilket gör att man inte helt kan förlita sig på resultatet och resultatet kan inte generaliseras. Resultatet hade varit mer tillförlitligt om fler personer deltagit i undersökningen. Det finns faktorer som kan ha påverkat resultatet då det finns nackdelar med metoden. I undersökningen kan olika följdfrågor ställts utifrån handledarens svar. Metoden enkät hade också kunnat fungera. Fördelen med att använda enkät skulle kunna vara att jag fått in ett större underlag till min undersökning.

7.1 Validitet och Reliabilitet

I boken Lära till lärare skriver Bryman, (enl. Dimenäs, 2004, s 249) att validitet/ reliabilitet är begrepp som används när man arbetar med kvantitativa undersökningar. Validitet brukar användas för att undersöka hur väl man lyckats att mäta samt om man fått fram den kunskap man eftersökt. Validitet har också att göra med hur man kan redogöra för samband och i vilken utsträckning man kan säkerhetsställa dem. Man tittar också på resultatets

generaliserbarhet. Jag har i min undersökning endast intervjuat fem personer och inom endast en kommun, vilket gör att mitt resultat inte är generaliserbart. Det är endast ett fåtal personers egna åsikter och tankar kring praktikuppgifternas utformning som framkommit i resultatet.

Jag kan se samband mellan de fem personernas svar, men skulle behöva göra en större

undersökning för att höja trovärdigheten. I min undersökning har jag fått kunskap om hur man

kan arbeta för att förbättra praktikuppgifternas utformning. Reliabiliteten anser Bryman

14

framför allt är relevant i kvantitativa studier. I mitt arbete kan jag inte vara säker på att resultatet är stabilt. Om en annan forskare skulle göra samma undersökning vid en annan tidpunkt är jag inte säker på att de skulle uppnå samma resultat.

7.2 Slutsats

Avsikten med APL-uppgifterna är att stödja elevernas lärande. Hur ser handledarna på elevernas praktikuppgifter? Handledarna upplever att svårighetsgraden på praktikuppgifterna är för höga och att uppgifterna innefattas av många svåra begrepp. Åtgärder som behöver vidtas är att minska ned antalet uppgifter. Man önskar också att uppgifterna blir mer konkreta.

mer undervisning i ämnet, tätare kontakt med skolan samt praktikbesök för att stötta och ge återkoppling, förlägga praktikperioden senare. Eleverna behöver också ges möjlighet att reflektera över och diskutera ämnesinnehållet, centrala begrepp och egna och andras handlingar och attityder. Utformningen av tvåornas uppgifter är tillfredställande och är ett efterföljansvärt exempel som vi kan använda vid utformning av nya uppgifter. Handledarna bör gå handledarutbildningen för att få kunskap om styrdokument och bedömning.

7.3 Fortsatta studier

Det skulle vara intressant att göra samma undersökning men ur ett elevperspektiv. Genom att

få ta del av både elever och handledares synpunkter skulle vi kunna få fram ett bättre funge-

rande arbetsmaterial. Det skulle också vara intressant att arbeta fram ett material tillsammans

med handledare och elever.

15

8. Referenser

Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket- vetenskapliga förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber

Esaiasson, P.,& Gilljam, M.,& Oscarsson, H.,& Wängnerud, L. (2004). Metodpraktikan:

konsten att studera samhälle, individ och marknad: andra upplagan. Stockholm: Norstedts juridik.

Gustavsson, S. (2012). Trepartssamtalet i APL. Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, J. (2011). Synligt lärande: Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare: Bygger på den största evidensbaserade studien om vad som faktiskt fungerar i skolan. Stockholm: Natur och kultur.

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Norstedts.

Løkken, G & Søbstad, F (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund:

Studentlitteratur.

Skolinspektionen (2011). Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken– en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Stockholm. Hämtat 2013-05-18 från http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/kemi4-5/kvalgr-yrkesforb- slutrapport.pdf

Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2008). Handledarrollen. Hämtad 2013-05-15 från

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/2.606/2.518/2.519/2.520/handledarrollen- 1.56586

Skolverket (2011b). Bedömning i yrkesämnen- dilemman och möjligheter. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2013), Läroplaner, ämnesplaner och kursplaner. Hämtat 2013-05-15 från

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser

16

Skolverket (2013), Arbetsplatsförlagt lärande och lärlingsutbildning. Hämtat 2013-05-23 från

http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasiesarskola/arbetsplatsforlagt

-larande-och-larlingsutbildning-1.195716

17 10.1 Bilaga

Jag heter ….. och arbetar som yrkeslärare på Barn – och fritidsprogrammet . Jag är utbildad förskollärare som kompletterar min utbildning inom ramen för VAL- projektet på Karlstad universitet.

Nu gör jag mitt examensarbete på 15 högskolepoäng inom ämnet pedagogik som ska presenteras i en skriftlig rapport. Jag ska i min rapport undersökning handledares syn på praktikuppgifternas svårighetsgrad, då avsikten med APL-uppgifterna är att stödja elevens lärande.

Jag har valt att använd mig av metoden telefonintervju som är en kvalitativ under- sökning. Jag har avgränsat mig till fem personer som alla är verksamma i förskolan.

Intervjun beräknas ta omkring 20-30 minuter. Hela intervjun kommer att spelas in för dokumentation och analys.

Informationen kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att intervjuerna bara kommer att användas i detta arbete och behandlas enligt forskningsrådets etiska regler (www.vr.se/etik) Du väljer själv om du vill medverka i undersökningen och kan när som be om att avbryta intervjun. Om du samtycker att medverka i undersökning- en kommer jag att kontakta dig per telefon för att bestämma tid för intervju.

Frågorna vi kommer att samtala runt är:

1. Om du skulle sätta praktikuppgifterna på en svårighetsgrad från 1-5. Var pla- cerar du uppgifterna?

2. Motivera varför du gjorde den bedömningen

3. Kan du stödja elevens lärande under praktikperioden utifrån APL- uppgifterna?

4. Hur förhåller sig uppgifterna till ”verkligheten” på APL-platsen?

5. Hur kan uppgifterna utformas för att passa verksamheterna?

6. Är uppgiften svår att förstå för eleven/handledaren?

7. Hur kan vi göra för att förbättra uppgifterna?

Kontaktuppgifter

Med vänliga hälsningar