1
Miljöbyggnad silver till guld vid nyproduktion av studentbostäder
Madeleine Eriksson, maderiks@kth.se
Examensarbete inom kemiteknik KE200X, 30,0 HP Kungliga Tekniska Högskolan
Arbetsplats: Stockholms studentbostäder
Handledare: Ronja Krische, ronja.krische@sssb.se Examinator: Henrik Kusar, hkusar@kth.se
VT 2020
Version 2020-06-09
2
Sammanfattning
Bygg- och fastighetssektorn står för en avsevärd del av koldioxidutsläppen i Sverige, hela 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar cirka 19 % av de totala utsläppen av
växthusgaser i Sverige. Flera miljöcertifieringssystem har vuxit fram som ett svar på att byggandet har en stor påverkan på miljön där fokus ligger på ett mer hållbart samhällsbyggande. Ett sådant certifieringssystem för byggnader är Miljöbyggnad vilket är ett system som inkluderar
hållbarhetsarbete genom hela byggprocessen. Det finns tre betyg som en byggnad kan uppnå i Miljöbyggnad: brons som motsvarar lagkrav, silver som är det vanligaste certifieringsbetyget och guld som motsvarar högsta betyg, vilket därmed kräver mest ansträngning. Betyget ges efter hur
byggnaden presterar enligt olika bedömningsområden eller indikatorer som de kallas. För
nyproduktion består systemet av 15 olika indikatorer inom tre områden: energi, inomhusmiljö och material. Indikatorerna kopplar både mot ekologisk och social hållbarhet. Där indikatorerna som kopplar mot ekologisk hållbarhet anses antingen ge en minimering i farliga ämnen, ökning i förnybar energi eller en minskning av energianvändning och därmed en minskning i klimatpåverkan. Social hållbarhet kopplas mot om det påverkar hyresgästernas välmående. Där det med välmående menas hälsa och trivsel.
I det här examensarbetet har den teoretiska möjligheten att höja Miljöbyggnadsbetyg från silver till guld studerats för Stockholms studentbostäders nyproduktion av studentbostäder. Betygshöjningen har studerats i en fallstudie för ett projekt med fyra punkthus på Lappkärrsberget. Stockholms studentbostäder är Sveriges största studentbostadsaktör med ungefär 8000 bostäder. För närvarande är de mitt uppe i arbetet att under de kommande tio åren bygga 2000 nya studentbostäder. En stor expandering med 800 bostäder kommer att göras i deras största
bostadsområde Lappkärrsberget. I en första etapp sker en nyproduktion av de fyra punkthusen vilket inkluderar hus på tio till tretton våningar på totalt 297 studentbostäder i form av främst
studentettor, ett rum med kök samt några tvårumslägenheter. Punkthusen byggs för Miljöbyggnad silver, enligt manualen för version 2.2. Det har efter version 2.2 lanserats senare versioner av Miljöbyggnad, såsom version 3.0.
Ett särskilt fokus har varit vilka teoretiska åtgärder som behöver vidtas för att höja betyget till guld, samt till vilken kostnad. Fyra huvudfrågeställningar har tagits fram:
1. Är det möjligt att bygga enligt Miljöbyggnad guld för punkthusen?
2. Vad skulle det innebära för punkthusen i form av kostnader och åtgärder att bygga enligt Miljöbyggnad guld istället för silver i version 2.2?
3. Hur högt betyg är det möjligt att nå för indikatorn energislag om hyresgästerna fortsätter ha egna elabonnemang i version 2.2 och 3.0?
4. Vilka generella skillnader skulle det innebära för ett nyproduktionsprojekt om det istället byggdes enligt en senare version, det vill säga Miljöbyggnad version 3.0?
Metoden för att besvara frågeställningarna har varit att studera aktuell status för punkthusen och därefter med hjälp av Miljöbyggnadsmanualen jämfört det med kriterierna för guld vid ett
guldscenario framtaget tillsammans med Stockholms studentbostäder. I nästa steg har personer i branschen, både internt hos Stockholms studentbostäder, externt hos andra företag samt
leverantörer till punkthusen tillfrågats om vilka åtgärder de skulle vidta för att uppnå guld, samt vilken kostnad de uppskattar dessa till.
För den första frågan om det är teoretiskt möjligt att bygga med Miljöbyggnad guld för punkthusen blev resultatet att det inte vore möjligt. Det beror på att det inte skulle gå att optimera
fönsteregenskaperna tillräckligt med nuvarande utformning på byggnaderna. Det rekommenderas
3 därför att redan från början av projektet bestämma vilka indikatorbetyg det satsas mot och ta fram ritningar och projektera byggnaden med betygen i åtanke. Särskilt viktigt är det att optimera
fönstrena i linje med indikatorkraven för att uppnå höga betyg. En annan osäker faktor för guldbetyg gäller hur hyresgästerna skulle svara i en enkätundersökning, där det krävs ett godkänt resultat för att nå guld. Även om det som byggnadsbetyg inte vore möjligt att nå guld för punkthusen,
konstaterades det att flera av indikatorerna låg väldigt nära guldbetyg och det hade krävts lite för att höja dessa till guld för att förbättra byggnadens prestanda.
I nästa fråga har det tagits reda på hur dyrt det skulle vara att höja betyget till guld. I den frågan har det antagits att fönstrena klarade kraven och enkätundersökningen blev godkänd, vilket skulle innebära en ökning på mellan ungefär 0,4 % och 1,3 % av entreprenadkostnaden för projektet, med ett generellt påslag på 0,6 %, vilket är ett litet påslag.
I den tredje frågan undersöktes hur långt det skulle vara möjligt att nå med indikatorn energislag när hyresgästerna tecknar egna elabonnemang, både för Miljöbyggnad version 2.2 och version 3.0. När hyresgästerna har egna elabonnemang konstaterades det att fjärrvärmen behövde ändras för att påverka betyget. Stockholm Exergi är fjärrvärmeleverantör för punkthusen, därmed har deras tre fjärrvärmealternativ studerats. Deras alternativ skiljer sig åt i fjärrvärmesammansättning och därmed även i påverkan på miljön. Alternativen har även studerats för olika år då sammansättningen av fjärrvärmen förändras med tiden. Preliminärcertifieringen av punkthusen gjordes med data från 2016 och oavsett alternativ från 2016 uppnås inte mer än brons i version 2.2. Medan i version 3.0 är hushållselen, det vill säga hyresgästernas egna elabonnemang en frivillig post att räkna in för Miljöbyggnadsbetyg. Räknas hushållselen bort kan det med 2016 års värden uppnås silver. För de fjärrvärmealternativ som erbjuds år 2020 skulle det gå att uppnå guld med det mest miljövänliga alternativet, i version 2.2 medan silver blir det högsta betyget i version 3.0.
I den sista frågeställningen jämfördes version 2.2 och 3.0 och det finns en del skillnader, exempelvis att indikatorn kvävedioxid tagits bort i 3.0 och att indikatorn stommen och grundens klimatpåverkan lagts till. Kraven har uppdaterats något i version 3.0, för exempelvis indikatorn andel av energislag finns det för guld ett krav på att minst 5 % av energin ska vara lokalt producerad i anslutning till byggnaden med förnybar energi exempelvis med solceller. Kraven på enkäter har också förändrats där färre indikatorer kräver enkäter i version 3.0 och det erbjuds ett alternativ till enkäter med mätning vid verifiering av guldbetyg.
Nyckelord: Miljöbyggnad, Nyproduktion, Bostäder, Hållbarhet, Klimatpåverkan
4
Abstract
The building and construction sector accounts for a significant proportion of carbon dioxide
emissions in Sweden, a total of 12.2 million tons of carbon dioxide equivalents, which corresponds to approximately 19 % of the total emissions of greenhouse gas in Sweden. As a response to the fact that construction has a major impact, different environmental certification systems have emerged for buildings. One certification system is the Swedish certification system “Miljöbyggnad”, which includes sustainability issues through the whole construction process. The building can achieve three grades in Miljöbyggnad: bronze; which corresponds to the level in legislations, silver; which is the most common certification grade, and gold; that corresponds to the highest grade, thus requiring the most effort. The grade is given according to how the building performs in different assessment areas, called indicators. For new construction, the system consists of 15 different indicators within three areas: energy, indoor environment and materials. The indicators are connected to both ecological and social sustainability. The indicators connected to ecological sustainability are considered to either minimize hazardous substances, increase the amount of renewable energy or decrease the use of energy, thus a reduction in climate impact. Social sustainability is connected to how the tenant’s wellbeing is impacted by the building. The meaning of wellbeing is, in this case, health and comfort.
In this master thesis the theoretical possibility of raising the Miljöbyggnad grade from silver to gold has been studied for the construction of new student housing. Stockholms studentbostäder´s new construction of four houses at Lappkärrsberget has been the study case. Stockholm’s student housing, “Stockholms studentbostäder”, is the largest actor of student housing in Sweden, with approximately 8000 housings. Stockholms studentbostäder is currently in the middle of the process that within the next ten years build 2000 new student housings. A major expansion with 800 housings will be built in their largest housing area, Lappkärrsberget. In the first building phase, the new construction of four houses is carried out, with the buildings having 10 to 13 floors which include 297 housings, mainly one room apartments and some two room apartments. The houses are built for the Miljöbyggnad grade silver according to the manual in version 2.2. After version 2.2, later versions, as version 3.0 have been launched.
The main focus has been to identify what theoretical actions are required to raise the grade to gold, and to what cost. Four main questions have been studied:
1. Is it possible to reach the grade gold for the four new buildings in Lappkärrsberget?
2. What would it mean for the buildings, in terms of costs and actions, to raise the grade from silver to gold in version 2.2?
3. How high grade is possible to reach for the indicator energy types, if the tenants have their own electricity agreements in the current version of Miljöbyggnad 2.2, and the later version 3.0?
4. What general differences would it make to build in a later version 3.0, instead of 2.2?
The method used has been to study the current status and then together with the manual for Miljöbyggnad make a comparison to achieve the grade gold in a specific gold scenario formulated together with Stockholms studentbostäder. In the next step, actors from the building industry both internal from Stockholms studentbostäder, external at other companies together with suppliers, were asked about what actions were needed to achieve gold and to what cost.
For the first question, if it is theoretically possible to build with Miljöbyggnad gold for the new housing in Lappkärrsberget, it was concluded that it would not be possible to achieve gold due to the limited opportunities to optimize the properties of the windows with the current building
performance. Therefore, it is recommended to decide what grades off the indicators to aim for and
5 in an early stage develop the construction design and make the construction planning after the indicator grades. To achieve high grades, it is especially important to optimize the windows, in line with the requirements for the indicators. Another uncertain factor concerns how the students would respond in a survey which requires an approved result to reach a gold grade. Although it is not possible to reach gold as a building grade, it was noted that several of the indicators were close to gold and it would not be hard to raise these grades to gold to improve the overall performance of the buildings.
In the second question, the cost was calculated when raising the grade from silver to gold. For this it was assumed that the windows and surveys did reach the desirable grade, and in that case the cost would increase between 0,4 % and 1,3 % of the contract budget of the project. The probable value would be somewhere in between, estimated to 0,6 %, which is a low increase in cost.
In the third question, it was investigated what grade would be possible to achieve for the indicator energy types if the tenants are required to manage their own electricity agreement, in both version 2.2 and version 3.0. It was concluded that the district heating was required to change, to make an impact on the grade. Stockholm Exergi is the supplier of the district heating for the houses in Lappkärrsberget. Thus, Stockholm Exergi´s three alternatives have been studied, which differs in district heating composition and impact on the environment. The alternatives were studied for different years, due to the fact that district heating changes composition for each year. The preliminary certification of the grade in Lappkärrsberget was made with district heating data from 2016 and no matter what district heating alternative was used from 2016, the highest reachable grade is bronze in version 2.2. In version 3.0, the household electricity, meaning the tenant´s apartment electricity, is optional to use for the calculation of the grade. When calculating the grade without household electricity, with the same data as the preliminary certification, from 2016, the grade was raised to silver. With the alternatives of the district heating that were available year 2020 from Stockholm Exergi it would be possible to reach grade gold with the most environmentally friendly alternative, in version 2.2 and silver would be the highest grade in version 3.0.
In the last question, version 2.2 and 3.0 were compared and some differences were noted. For example, the indicator nitrogen dioxide was removed in version 3.0 and the indicator climate impact of the foundation of the building and the building frame was added. The requirements have been updated in version 3.0. For example, the indicator percentage of energy types has a requirement that at least 5 % of the energy needs to be locally produced and renewable to reach gold level, for
example with solar panels. The requirements for surveys have also been reduced in version 3.0, to fewer indicators in need of surveys and there is also an alternative to verify the grades by using measurements instead of surveys.
Keywords: Building certification, New construction, Housing, Sustainability, Climate impact
6
Förord
Att som kemist kasta sig in i en ny bransch i form av byggbranschen har inneburit ett oerhört spännande och lärorikt sista halvår i mina studier. Jag vill börja med att tacka min arbetsplats Stockholms studentbostäder som välkomnat mig på bästa tänkbara sätt och gett mig fantastiska möjligheter i examensarbetet, vilket bidragit till en gedigen kompetensutveckling. Jag vill rikta ett särskilt tack till några personer som gjort mitt examensarbete möjligt: min handledare Ronja Krische, min examinator Henrik Kusar och projektledare för punkthusen för Stockholms studentbostäder Jan Pechan. Tack till alla som ställt upp och besvarat frågor till examensarbetet från Stockholms
studentbostäder internt, företag kopplade till punkthusen och leverantörer.
Privat har jag många fina människor i min närhet att tacka som alltid gett sitt stöd under
utbildningen. Jag vill ge ett extra stort tack till min sambo Max Lindgren, familj och vänner. Att agera som problemlösande ingenjör har gett mersmak i examensarbetet och jag ser fram emot kommande utmaningar i arbetslivet.
7
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Abstract ... 4
Förord ... 6
Nomenklatur ... 9
1 Inledning ... 10
1.1 Introduktion ... 10
1.2 Syfte ... 10
1.3 Frågeställningar ... 10
1.4 Avgränsningar och generella antaganden ... 11
2 Bakgrund... 12
2.1 Projektet punkthusen ... 12
2.2 Miljöbyggnad ... 12
2.3 Indikatorer för nyproduktion för Miljöbyggnad 2.2 ... 13
2.4 Aggregering i Miljöbyggnad ... 15
2.5 Stockholms studentbostäder ... 16
3 Metod ... 17
4 Resultat och diskussion ... 19
4.1 Fönsterproblematik ... 19
4.2 Enkätundersökning ... 20
4.3 Indikatorer version 2.2 ... 21
4.3.1 Energianvändning ... 21
4.3.2 Värmeeffektbehov ... 22
4.3.3 Solvärmelast ... 23
4.3.4 Energislag ... 23
4.3.5 Ljudmiljö ... 26
4.3.6 Radonhalt ... 27
4.3.7 Ventilationsstandard ... 28
4.3.8 Kvävedioxid... 28
4.3.9 Fuktsäkerhet ... 29
4.3.10 Termiskt klimat vinter ... 29
4.3.11 Termiskt klimat sommar ... 30
4.3.12 Dagsljus ... 31
4.3.13 Legionella ... 32
4.3.14 Dokumentation av byggvaror ... 32
4.3.15 Utfasning av farliga ämnen ... 33
8
4.4 Miljöbyggnad 3.0 ... 34
4.4.1 Andel av energislag Miljöbyggnad 3.0 ... 35
4.5 Kostnad Miljöbyggnad silver till guld för Lappkärrsberget ... 36
4.6 Hållbarhet för indikatorerna ... 37
4.7 Rekommendationer till Stockholms studentbostäder ... 38
5 Slutsatser ... 40
5.1 Svar till frågeställningarna ... 40
Referenser ... 42
Bilaga ... 48
Bilaga A ... 48
Bilaga B ... 50
Bilaga C ... 53
9
Nomenklatur
Atemp – Ytan som finns innanför ytterväggarna och har en uppvärmning till minst 10°C BBR – Boverkets Byggregler
BFS – Boverkets författningssamling
g-värde – Hur mycket solvärme som går igenom fönster, ett lågt g-värde innebär lite solvärme KEMI – Kemikalieinspektionen
LT-värde – Ljustransmission, det vill säga andel dagsljus som går igenom fönstret, högt värde innebär mycket dagsljus
MK – Miljökategori vilket innebär en indelning av energityper för indikatorn energislag PPD – Procentandel förväntat missnöjda boende
RBK – Rådet för Byggkompetens
Rw-värde – Ett mått på ljudisoleringen för fönster som tagits fram i labbmiljö SGBC – Sweden Green Building Council, organisationen bakom Miljöbyggnad
u-värde – Ett värde på isoleringsförmåga för exempelvis fönster, ett lågt värde innebär god isolering VV – Varmvatten
VVC – Varmvattencirkulation, innebär att varmvattnet cirkulerar i en byggnad för att minska tiden för tappning av vatten till högre temperatur på varmvattnet och därmed minskar vattenåtgången VVS – Värme, ventilation och sanitet
Ärbas – Peabs databas för dokumentation i punkthusen
10
1 Inledning
1.1 Introduktion
Från början av 1900-talet har mängden koldioxidutsläpp ökat från 2 miljarder ton till drygt 36 miljarder ton 2017 och koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat från att ha legat under 300 ppm i över 800 000 år till en nivå över 400 ppm koldioxid [1]. Världen står inför en stor utmaning i att minska den globala uppvärmningen och därmed också minska koldioxidutsläppen. Bygg- och fastighetssektorn står för en avsevärd del av koldioxidutsläppen i Sverige, hela 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket motsvarar cirka 19 % av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige [2].
Bygg- och anläggningssektorn har satt upp som mål att fram till 2030 minska sina utsläpp med 50 % jämfört med nivåerna under 2015 och fram till år 2045 uppnå ett nettonollutsläpp av
växthusgaser [3, p. 7]. Dessa mål går i linje med Sveriges klimatmål som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och därefter ska utsläppen vara negativa [3, p. 7]. Flera miljöcertifieringssystem har vuxit fram som ett svar på att byggandet har en stor påverkan på miljön där fokus ligger på ett mer hållbart samhällsbyggande [4]. Några av de miljöcertifieringssystem för bostäder och byggnader som finns i Sverige är Miljöbyggnad, LEED, GreenBuilding och BREEAM [5].
I det här examensarbetet studeras nybyggnadsprojektet av fyra punkthus på Lappkärrsberget vilket innefattar 297 studentbostäder som övervägande består av ett rum med kök och ett antal
tvårummare. Bostäderna byggs enligt, och har preliminärcertifierats för, Miljöbyggnadsbetyg silver, version 2.2. Punkthusen är en del av utbyggnaden av Lappkärrsberget för Stockholms
studentbostäder. Där ungefär 800 lägenheter ska byggas ut i tre etapper, varav punkthusen tillhör den första etappen. Beräknad inflyttning för de första hyresgästerna i punkthusen är juli 2020. [6]
1.2 Syfte
Syftet med examensarbetet är att ta fram den teoretiska skillnaden i åtgärder och kostnader mellan Miljöbyggnad silver och guld vid nyproduktion av studentbostäder. Vidare ta fram
rekommendationer för Stockholms studentbostäder för framtida arbete med Miljöbyggnadssystemet vid nyproduktion.
1.3 Frågeställningar
1. Är det möjligt att bygga enligt Miljöbyggnad guld för punkthusen?
2. Vad skulle det innebära för punkthusen i form av kostnader och åtgärder att bygga enligt Miljöbyggnad guld istället för silver i version 2.2?
3. Hur högt betyg är det möjligt att nå med indikatorn energislag om studenterna fortsätter ha egna elabonnemang i version 2.2 och 3.0?
4. Vilka generella skillnader skulle det innebära för ett nyproduktionsprojekt om det istället byggdes enligt en senare version, det vill säga Miljöbyggnad version 3.0?
11
1.4 Avgränsningar och generella antaganden
- Studieobjektet i examensarbetet har varit de fyra punkthusen på Lappkärrsberget för identifiering av skillnader mellan Miljöbyggnad silver och guld.
- I huvudsak studeras Miljöbyggnad version 2.2 vid jämförelse mellan silver och guld eftersom punkthusen byggs enligt denna version. Miljöbyggnad version 3.0 inkluderas för indikatorn energislag, enkätundersökning och i delen om generella skillnader mellan version 2.2 och 3.0.
- Vid studie av arbete och kostnader att gå från Miljöbyggnad silver till guld baseras skillnaden på ett avgränsat guldscenario som tagits fram i samråd med Stockholms studentbostäder, se vidare i metodik.
- I examensarbetet konstaterades en skillnad i betyg för indikatorerna mellan Miljöprogrammet och de preliminärcertifierade betygen. Detta kan förekomma vid totalentreprenad beroende på hur kontraktet skrivits. En avgränsning har varit att utgångsläget innebär Miljöbyggnad silver enligt de preliminärcertifierade betygen.
- Statusen för indikatorerna är baserad på de inskickade preliminärcertifieringarna som finns tillgängliga för Peab och Stockholms studentbostäder i informationsportalen Ärbas.
- Examensarbetet studerar den teoretiska möjligheten att gå från silver till guld, därmed kommer punkthusens Miljöbyggnadsresultat inte att ändras praktiskt under pågående bygge.
- Vid beräkningar av kostnader har en momssats på 25 % använts och samtliga kostnader redovisas inklusive moms.
- Konsultkostnad vid angivna timuppskattningar är satt till 1250 kr inklusive moms.
- Vid beräkning av kostnader för fönster och extra isolering, där det finns data från ett hus i preliminärcertifieringen, har resultatet antagits vara motsvarande för alla fyra hus. Därmed har ingen hänsyn tagits till variationen i antal våningar och exempelvis olika antal fönster beroende på hus.
12
2 Bakgrund
2.1 Projektet punkthusen
Lappkärrsberget är Stockholms studentbostäders största område, med ungefär 2200 bostäder.
Lappkärrsberget ligger i stadsdelen Norra Djurgården, nära Stockholms universitet [7]. Antal bostäder på Lappkärrsberget kommer att öka under tre utbyggnadsetapper till 3000 bostäder, en ökning med 800 bostäder [6]. Under den första etappen byggs de fyra punkthusen som studeras i
examensarbetet. I ett andra steg sker utbyggnad av ett lamellhus som innebär 183 lägenheter och som även inkluderar en förskola. I ett sista steg kommer ett u-format hus att byggas samt ytterligare fyra hus. [8], [9]
I projektet ingår fyra punkthus som är mellan 10 och 13 våningar höga samt innehåller 297
lägenheter, se de fyra gråa byggnaderna i Figur 1 [6]. Peab är totalentreprenör och arkitekturen har tagits fram som ett samarbete mellan Arkitema och Fidjeland [10]. Det kommer främst att byggas ett rum och kök på cirka 22 - 23 kvadratmeter men även några tvårummare på cirka 46 kvadratmeter [6].
Figur 1: De fyra grå punkthusen på Lappkärrsberget, med rosa befintliga hus och vitt är framtida hus.
2.2 Miljöbyggnad
Miljöbyggnad är ett system som inkluderar hållbarhetsarbete genom hela byggprocessen. Det är organisationen Sweden Green Building Council (SGBC) som äger och utvecklar Miljöbyggnad. Det går att certifiera nyproduktion, befintliga byggnader och ombyggnationer. En av de främsta fördelarna med systemet är att det sker en granskning av byggnaden av tredje part vilket ger en innestående kvalitetskontroll av byggprojekt. [11]
Det finns tre betyg som en byggnad kan uppnå i Miljöbyggnad: brons som motsvarar lagkrav, silver som är det vanligaste certifieringsbetyget och guld som motsvarar högsta betyg vilket därmed kräver mest ansträngning. För att uppnå betyget guld i Miljöbyggnad kan ingen indikator ha betyget brons och flera av indikatorerna kräver att enkäter skickas till hyresgästerna och att de får godkända enkätresultat, läs vidare i avsnitt 4.2 om enkätundersökning. Antal byggnader som blivit certifierade enligt Miljöbyggnad låg under perioden 2012 till mars 2020 på cirka 1570 stycken, varav 970
preliminärcertifierade. Silverbetyg var den överlägset vanligaste nivån med 73 % av certifieringarna,
13 brons stod för 16 % och guld 11 %. Certifieringen av nyproducerade byggnader stod för en majoritet av Miljöbyggnadscertifieringarna på ungefär 80 %, med ett betydligt lägre antal för befintliga byggnader och ombyggnationer. [12]
Miljöbyggnad finns i olika versioner och detta examensarbete har främst studerat Miljöbyggnad 2.2 vilket är den version som gäller i punkthusen på Lappkärrsberget. I diskussionen kommer vidare jämförelser mellan version 2.2 och den senare versionen Miljöbyggnad 3.0 att göras. För att få en certifiering i Miljöbyggnad behöver ansökan gå igenom flera steg för att slutligen uppnå ett verifierat Miljöbyggnadsbetyg. Stegen består av registrering hos SGBC, inskickad ansökan, granskning samt korrigering, preliminärcertifiering och verifiering. Projektet på Lappkärrsberget har blivit preliminär certifierat och kommer verifieras ett till två år efter att huset tagits i drift. Ett betyg kan behållas om standarden upprätthålls och inga stora ombyggnationer eller renoveringar genomförs, dock högst i 10 år. [13]
2.3 Indikatorer för nyproduktion för Miljöbyggnad 2.2
Miljöbyggnadssystemet för nyproduktion består av 15 olika bedömningsområden eller indikatorer som de kallas och indikatorerna syns i Tabell 1. Dessa indikatorer är indelade i tre områden energi, inomhusmiljö och material. Nedan följer en kort beskrivning av varje indikator baserat på manualen för nyproduktion version 2.2 [14]:
Tabell 1: Indikatorerna som finns i nyproduktion Miljöbyggnad 2.2 och deras respektive område.
Nummer Indikator Område
1 Energianvändning
2 Värmeeffektbehov Energi
3 Solvärmelast 4 Energislag 5 Ljudmiljö 6 Radonhalt
7 Ventilationsstandard
8 Kvävedioxid Innemiljö
9 Fuktsäkerhet
10 Termiskt klimat vinter 11 Termiskt klimat sommar 12 Dagsljus
13 Legionella
14 Dokumentation av byggvaror Material
15 Utfasning av farliga ämnen
Energiindikatorer
1. Energianvändning - Byggnadens årliga energianvändning uppdelad på olika poster som
fastighetsel, hushållsel och fjärrvärme. För brons ska energikravet från Boverkets byggregler (BBR) uppfyllas medan för högre betyg ska byggnaden förbruka mindre energi än BBR, för silver mindre än 75 % av BBR och för guld mindre än 65 % av BBR.
2. Värmeeffektbehov - Den tillförda effekten till en byggnad under vintern för att upprätthålla ett behagligt inomhusklimat. Värmeeffektbehovet ska vara så lågt som möjligt då en välisolerad byggnad uppmuntras.
14 3. Solvärmelast - Den solvärme som genom fönster värmer upp ett rum från riktningarna öster, söder och väster under sommaren. Det eftersträvas ett lågt tal på solvärmelasten för att minimera överhettning i byggnaden. Solvärmelasten beror bland annat på fönstrets egenskaper och solskydd.
4. Energislag - Bedömer andel av energislag där en byggnad uppmuntras till att använda förnybar och flödande energi som vindkraft, solenergi och vattenkraft. Energi som ger försämrat betyg är
fossilbränslen som kol eller olja alternativt källor som anses ge upphov till svårigheter vid hantering av avfall såsom kärnkraft.
Inomhusmiljö
5. Ljudmiljö - En indikator som uppmuntrar till bra ljudnivåer med avseende på den svenska ljudstandarden SS 25367 för att uppnå bra betyg. I standarden ingår fyra parametrar
stegljudsisolering, ljud utifrån exempelvis från trafik, installationsljud inomhus och luftljudsisolering.
6. Radonhalt - Indikator som eftersträvar låga radonvärden i inomhusluften. Brons är lagkrav vilket innebär halter lägre än 200 Bq/m3, silver 100 Bq/m3 och guld 50 Bq/m3.
7. Ventilationsstandard - Indikator som uppmuntrar till god ventilation, vilket karakteriseras av uteluftsflöden över 0,35 l/s,m2 , som är utomhusluften som kommer in i bostaden. Det krävs även ett högt värde för frånluftsflödet det vill säga luften som sugs ut ur bostaden i kök och badrum.
8. Kvävedioxid - Lägesberoende indikator som eftersträvar låga kvävedioxidhalter i inomhusluften.
Indikatorn är beroende av halterna i utomhusluften som främst uppkommer av fordonstrafik och därmed gynnas byggnader som ligger långt från hårt trafikerade vägar.
9. Fuktsäkerhet - Säkra fuktinstallationer uppmuntras, där mycket arbete läggs ner för att förebygga samt minimera vatten- och fuktskador exempelvis genom att följa branschstandarder.
10. Termiskt klimat vinter - Indikator som baseras på resultat av datorsimuleringar på procentandel förväntat missnöjda (PPD-index) på inomhustemperatur under vinterhalvåret. En låg andel missnöjda ger ett högt indikatorbetyg. Aspekter som räknas in i betyget är exempelvis fönstrets storlek och u- värde, vilket är ett värde på hur bra isoleringen är.
11. Termiskt klimat sommar - Utgår också från simuleringar av procentandel förväntat missnöjda, men under sommaren. Faktorer som påverkar är exempelvis om fönstrena är öppningsbara, storleken och g-värde på fönster, där ett lågt g-värde gynnar betyget för termiskt klimat sommar [15].
12. Dagsljus – Är en indikator som ger högt betyg om mycket dagsljus kommer in i bostaden. Kan för bostäder mätas i fönsterglasandel och dagsljusfaktor, där det senare användes för punkthusen. Detta innebär ett förhållande mellan hur mycket dagsljus som under en mulen dag kommer in i bostaden.
Detta beräknas med datasimuleringar och parametrar som påverkar är exempelvis glasets LT-värde, det vill säga andel dagsljus som går igenom fönstret, fönstrets storlek och byggnadens läge där väderstreck samt skuggande byggnader påverkar betyget.
13. Legionella – Försöker minimera tillväxten av legionella i vattensystemet. Legionellabakterier har sin maximala tillväxt vid 37°C, men tillväxt sker mellan 20°C och 50°C. För indikatorn är det särskilt viktigt att vara uppmärksam på temperaturer för varmvatten.
15 Materialindikatorer
14. Dokumentation av byggvaror – Innebär att byggvaror som används i byggnaden dokumenteras i olika omfattningar beroende på betyg, exempelvis med produktnamn, byggvarutyp,
innehållsdeklaration och tillverkare i en loggbok. I punkthusens fall används en digital loggbok för registrering, Byggvarubedömningen.
15. Utfasning av farliga ämnen – Är en indikator som premierar att ämnen som är med på kemikalieinspektionens (KEMIs) lista över farliga ämnen fasas ut. Fokus ligger på att de farliga ämnena ska användas i en så liten utsträckning som möjligt, att avvikelser noteras om
utfasningsämnen används samt att de sammanställs i en lista.
2.4 Aggregering i Miljöbyggnad
I projektet byggs fyra punkthus som är nästintill identiska och därmed har en samgranskning för samtliga hus beviljats, vilket innebär att information från ett hus, hus 34 eller det hus som har sämst betyg skickas in för bedömning och samtliga hus får betyg efter det. Detta sparar en del tid i
certifieringsarbetet. Ett betyg uppnås genom en så kallad aggregering där en sammanvägning av betyg görs i flera steg. Nedan syns betygen som punkthusen i Lappkärrsberget
preliminärcertifierades för, se Tabell 2.
Aggregeringen fungerar på det sättet att varje indikator får ett visst indikatorbetyg baserat på resultatet per hus eller rum. Indikatorbetyget syns i kolumnen som benämns I-B i tabellen. Detta betyg slås därefter samman till olika aspekter vilket ger upphov till aspektbetyg, betecknade A-B i tabellen. Aspektbetyget ges av lägsta indikatorbetyget för den aspekten, exempelvis för termiskt klimat vinter med betyg brons och termiskt klimat sommar med silver i betyg blir aspektbetyget brons. I nästa steg, när det går från aspektbetyg till områdesbetyg (O-B), studeras utfallet för de tre områdena energi (indikator 1 - 4), innemiljö (5 - 13) och material (14 - 15). Områdesbetygen ges av det lägsta aspektbetyget, men kan höjas om minst hälften av aspektbetygen inom området har ett högre betyg. I exempelvis området energi är två av tre aspektbetyg på silvernivå och därmed blir områdesbetyget silver. I ett sista steg aggregeras de tre områdesbetygen ihop till ett gemensamt byggnadsbetyg vilket ges av det lägsta områdesbetyget. I nedan fall blir byggnadsbetyget silver. [13, pp. 15-18]
Tabell 2: Aggregeringen för preliminärcertifieringen av punkthusen på Lappkärrsberget.
Nr Indikator I-B Aspekter A-B Områden O-B Byggnad
1 Energianvändning Silver 1. Energianvändning Silver
2 Värmeeffektbehov Silver 2 - 3. Effektbehov Silver Energi Silver
3 Solvärmelast Silver
4 Energislag Brons 4. Energislag Brons
5 Ljudmiljö Brons 5. Ljudkvalitet Brons
6 Radonhalt Silver 6 – 7 – 8. Luftkvalitet Silver 7 Ventilationsstandard Silver
8 Kvävedioxid Silver Innemiljö Silver Silver
9 Fuktsäkerhet Silver 9. Fukt Silver
10 Termiskt klimat vinter Brons 10 - 11. Termiskt klimat Brons 11 Termiskt klimat sommar Silver
12 Dagsljus Brons 12. Dagsljus Brons
13 Legionella Silver 13. Legionella Silver
14 Dokumentation av byggvaror Silver 14. Dokumentation Silver Material Silver 15 Utfasning av farliga ämnen Brons 15. Utfasning Brons
16
2.5 Stockholms studentbostäder
I Stockholms län finns det i samtliga kommuner ett underskott på bostäder [16, p. 7]. En grupp som påverkas av detta är studenter som kommit in på högskola eller universitet i Stockholm men som har svårt att hitta boende [16, p. 7]. Antalet studenter i länet var år 2018 drygt 91 000 och utöver det fanns det 5500 doktorander [17, p. 15]. Antalet studenter och antalet studentbostäder skiljer sig markant, då antalet studentbostäder i länet år 2018 uppgick till 18 000, vilket gör att det finns ett stort behov av fler studentbostäder [17, p. 15]. Stockholms studentbostäder är mitt uppe i att utöka sitt bestånd av bostäder. Planen är att bygga 2000 nya studentbostäder inom de kommande 10 åren [18].
Stockholms studentbostäder grundades 1958 då studenter gick samman och ville göra något åt bostadsbristen för studenter [19]. Arbetet med att förbättra studenters bostadssituation har fortsatt sedan dess och i dagsläget har Stockholms studentbostäder ungefär 8000 bostäder i form av
lägenheter och rum i Stockholms län. Detta gör Stockholms studentbostäder till den största studentbostadsaktören i Sverige med hänsyn till antal bostäder. Cirka hälften av bostäderna i beståndet är av typen korridorsrum med gemensamt kök och den andra halvan består av
studentettor med eget kök samt större studentlägenheter [19]. Hos Stockholms studentbostäder är den genomsnittliga kötiden för ett korridorsrum 13 månader och för en studentlägenhet tre till fyra år [20].
17
3 Metod
Betygsättningen i Miljöbyggnad är uppbyggt genom ett aggregeringssystem, beskrivet i avsnitt 2.4, och med det möjliggörs olika sätt att uppnå ett visst slutbetyg. Därmed kan det konstateras att olika alternativa vägar finns för att uppnå guld. För att begränsa omfattningen med att hitta åtgärder och kostnader för Miljöbyggnad guld arbetades ett guldscenario fram enligt nedanstående arbetsmetod.
I ett första steg sammanställdes statusen för de preliminärcertifierade betygen på indikatorerna för punkthusen enligt kolumnen ”Cert. betyg” i Tabell 3. Det guldscenario som Stockholms
studentbostäder vill uppnå finns i kolumn ”Målbetyg”. Målbetygen har tagits fram efter ett prioriteringsmöte med Stockholms studentbostäder med följande sammanställning:
a. I ett första steg låta alla indikatorer med bronsbetyg uppnå silverbetyg, eftersom ingen indikator kan ha bron för att uppnå slutbetyget guld. Höjningen brons till silver skedde för indikatorerna:
4. Energislag, 5. Ljudmiljö, 10. Termiskt klimat vinter, 12. Dagsljus och 15. Utfasning av farliga ämnen.
b. Därefter höjdes indikatorerna som Stockholms studentbostäder vill prioritera till guld, vilket är indikatorerna: 1. Energianvändning, 7. Ventilationsstandard, 9. Fuktsäkerhet och
14. Dokumentation av byggvaror. Även indikator 4. Energislag är en prioriterad indikator, men utgångsläget för den är brons. För indikator fyra ska det också studeras hur högt betyg som är möjligt enligt frågeställning tre i avsnitt 1.3, därför står det silver eller guld (S/G) som målbetyg.
c. För några av inomhusindikatorerna krävs en godkänd enkätundersökning för att uppnå guldbetyg. Stockholms studentbostäder anser det svårt att genomföra enkäter och få ett värdefullt resultat och vill, om möjligt undvika dem. Termiskt klimat sommar har
preliminärcertifierats för silver och därmed görs inga förändringar utan nivå silver behålls.
d. Resterande indikatorer justeras efter vilket betyg som krävs för att uppnå guld som
områdesbetyg. Detta innebar att alla återstående indikatorer behövde uppnå guld, vilka var 2. Värmeeffektbehov, 3. Solvärmelast, 6. Radonhalt, 8. Kvävedioxid och 13. Legionella.
Tabell 3: Processen från silver till guld i byggnadsbetyg.
Nr. Indikator
Cert.
betyg Mål-
betyg Aspektbetyg Område Byggnad
1 Energianvändning Silver Guld 1. Energianv. Guld
2 Värmeeffektbehov Silver Guld 2–3. Effektbehov Guld Energi Guld
3 Solvärmelast Silver Guld
4 Energislag Brons S/G 4. Energislag Silver
5 Ljudmiljö Brons Silver 5. Ljudkvalitet Silver
6 Radonhalt Silver Guld 6-7-8. Luftkvalitet Guld
7 Ventilationsstandard Silver Guld Inne-
8 Kvävedioxid Silver Guld miljö Guld Guld
9 Fuktsäkerhet Silver Guld 9. Fukt Guld
10 Termiskt klimat vinter Brons Silver 10–11. Termiskt Silver
11 Termiskt klimat sommar Silver Silver klimat
12 Dagsljus Brons Silver 12. Dagsljus Silver
13 Legionella Silver Guld 13. Legionella Guld
14 Dokumentation byggvaror Silver Guld 14. Dokumentation Guld Material Guld 15 Utfasning farliga ämnen Brons Silver 15. Utfasning. Silver
18 För att jämföra det certifierade betyget och guldbetyget gicks kriterierna för nyproduktion i
Miljöbyggnad igenom och detta stämdes därefter av med det dokumenterade arbetet i
preliminärcertifieringen i Peabs databas Ärbas. Därefter togs arbete och kostnader fram genom att kontakta personer som jobbar i branschen som uppskattat dessa. Personerna var bland annat från Peab, Stockholms studentbostäder, miljökonsultföretag och leverantörer av produkter till projektet såsom punkthusens fönsterleverantör.
För att komma fram till hur högt betyg som indikatorn energislag kan uppnå i version 2.2 och andel energislag för 3.0 har olika fjärrvärmeavtal studerats och olika energiscenarion beräknats med beräkningsverktygen för Miljöbyggnad som finns tillgängliga för version 2.2 och 3.0 från SGBC [21].
För att ta fram övergripande skillnader mellan Miljöbyggnad version 2.2 och 3.0 genomfördes en jämförelse mellan manualerna för nyproduktion. Därefter har frågor ställts till miljökonsult för att få perspektiv på hur de olika versionerna praktiskt påverkar.
19
4 Resultat och diskussion
4.1 Fönsterproblematik
I Miljöbyggnad beror flera av indikatorbetygen på valet av fönster. Fönstervalet påverkar följande indikatorer:
1. Energianvändning - silver till guld: behöver förbättra u-värdet eller projekteras för mindre fönster.
3. Solvärmelast - silver till guld: behöver sänka g-värdet för fönster.
5. Ljudmiljö - brons till silver: behöver öka Rw-värdet/ ljudisoleringen.
10. Termiskt klimat vinter - brons till silver: behöver sänka u-värde eller mindre fönster.
11. Termiskt klimat sommar - behålla silver: betyget ändras om fönstret ändras. Därmed eftersträvas ett lågt g-värde och liten fönsterarea.
12. Dagsljus - brons till silver: vill öka LT-värdet/ dagsljus som går igenom eller projektera för större fönster.
Valet av fönster påverkar alla dessa sex indikatorer och påverkar därmed 40 % av indikatorbetygen.
För punkthusen på Lappkärrsberget har tre av dessa indikatorer; ljudmiljö, termiskt klimat vinter och dagsljus bronsbetyg. För dessa krävs minst silver för att ha möjlighet att uppnå guld som slutbetyg.
Problematiken ligger i att inte alla fönsterindikatorer kan höjas samtidigt då de motarbetar varandra.
Vid enbart studie av bronsindikatorerna behöver det projekteras för fönster som har lägre u-värde, höjt Rw-värde samt ökat LT-värde. Problemet ligger i att om u-värdet sänks och Rw-värdet ökar kommer det medföra ökad isolering mot både ljudbuller och kyla men det medför också kraftigare glas som släpper in mindre ljus vilket sänker LT-värdet och därmed försämrar betyget för dagsljus [22]. Alla dessa tre bronsindikatorer hade därför inte varit möjliga att höja samtidigt. Fönstren i projektet skulle behöva höja sitt Rw-värde med 4 dB för att kunna uppnå silver för ljudmiljö men fönstrets utformning gör att alla fönster inte kan höjas med nödvändiga 4 dB. En möjlighet hade varit att flytta mittposten på fönstret och göra tre lika stora fönster för att möjliggöra reduktionen av ljudbuller på ett bättre sätt men även vid en tillräcklig höjning av Rw-värdet hade resultatet varit till nackdel för indikatorn dagsljus [22]. Fönstermodellen och läget påverkar så att det med nuvarande förutsättningar för punkthusen inte skulle gått att höja alla fönsterindikatorer till tillräckliga nivåer för guldscenariot då alla bronsindikatorerna inte skulle vara möjliga att höja till silver samtidigt.
Vidare kan det konstateras att några indikatorer gynnas av större fönster medan andra gynnas av mindre fönster och därmed har det antagits att ändring av fönsterstorleken inte kommer att vara en gynnsam åtgärd. Däremot kan det inte helt uteslutas att det hade kunnat vara möjligt att hitta en fönsterbalans mellan alla indikatorer om varje fönsterläge hade studerats individuellt och fönster optimerats för alla indikatorer efter dess förutsättningar. Detta är dock ett omfattande arbete som ligger långt bortom examensarbetets omfattning och skulle innebära mer projekteringsarbete för punkthusen vilket tidsmässigt är svåruppskattat.
Vilka fönster som krävs för att uppnå ett visst betyg beror mycket på läget, möjlighet till dagsljus, skuggning av andra byggnader och bullernivåer. De fönster som har satts in i punkthusen har hög kvalité, där motsvarande fönster har uppnått Miljöbyggnad guld i andra projekt, såsom projekt Nålskäran på Chalmers [22]. I projektet punkthusen har det varit något sämre förutsättningar i form av höga ljudkrav samt begränsande dagsljusmöjligheter för några lägenheter, därmed går det inte att ändra alla dessa parametrar i efterhand och uppnå guld. Även om det inte går att uppnå guld skulle ett alternativt fönster, specifikt för projektet punkthusen kunna köpas in med lägre u-värde, högre Rw-värdet, lägre g-värde och LT-värde till en kostnad av 250 kr extra inklusive moms per m2 [22].
Detta inköp skulle höja betyget på vissa bronsindikatorer men inte alla, därmed hjälper det inte för
20 att uppnå guld för punkthusen. För att uppnå guld hade höjningen av fönsterindikatorerna behövts vara med från början vid utformningen av huset.
I och med att det inte går att uppnå guld i efterhand för fönsterindikatorerna har det varit svårt att uppskatta den ytterligare kostnaden att gå från silver till guld för fönstrena. Det kan vara 0 kr, 250 kr/m2 eller att det oavsett kostnad inte är möjligt med de förutsättningar som finns. Därför kommer kostnaden för fönsterindikatorerna uppskattas till 0 kr vid genomgång av varje indikator nedan.
Däremot, vid beräkning av ett teoretiskt dyraste fall kommer det räknas med en tilläggskostnad på 250 kr/m2 för fönstrena.
4.2 Enkätundersökning
För att uppnå guld på flera av indikatorerna behövs en godkänd enkätundersökning, vilket innebär att minst 80 % av de svarande hyresgästerna tycker att det är en acceptabel standard på
indikatorerna. För fuktsäkerhet krävs att minst 90 % av de som besvarar enkäten inte upplever några hälsobesvär åstadkomna av byggnaden. För enkätundersökningen finns det färdiga enkätfrågor att använda sig av. I flerbostadshus eftersträvas en svarsfrekvens på 70 %. Indikatorerna som kräver enkätundersökning finns listade nedanför [13, pp. 30-31]:
• 5. Ljudmiljö
• 7. Ventilationsstandard
• 9. Fuktsäkerhet
• 10. Termiskt klimat vinter
• 11. Termiskt klimat sommar
• 12. Dagsljus
För Miljöbyggnad 2.2 går det inte att undvika enkäter, därmed kommer det i guldscenariot krävas att indikatorerna fuktsäkerhet och ventilationsstandard får godkända resultat på enkäten. En prisuppgift har fåtts från Origo Group på 25 000 kr inklusive moms för en digital enkätundersökning till samtliga boende med tre påminnelser och en enklare sammanställning [23].
Resultatet från enkäten kommer att avgöra huruvida byggnaden kan uppnå guld eller inte. Det innebär en osäkerhet i att även om det satsas på guld kan resultatet hämmas av enkätsvaren. Syftet är i och för sig gott, att de boende ska känna att de trivs i sin bostad för att det inte är långsiktigt hållbart att bygga bostäder som folk inte vill bo i. Däremot kan den opartiska bedömningen av huruvida byggnaden förtjänar guld eller inte ifrågasättas. Egendeklaration står som alternativ till enkät i version 2.2, men det gäller enbart för småhus och är därmed inte aktuellt för punkthusen som är flerbostadshus [24].
För den senare versionen, Miljöbyggnad 3.0, går det att istället för att genomföra en
enkätundersökning verifiera guld med mätning av de fyra indikatorerna ljud, ventilation, termiskt klimat sommar och vinter [25, pp. 24-25]. Detta ger förutsättningar till ett mer opartiskt system för alla sorters byggnader att uppnå guld.
21
4.3 Indikatorer version 2.2
I följande avsnitt görs en genomgång av kostnader och åtgärder för samtliga indikatorer att gå från silver till guld enligt guldscenariot från avsnitt 3 om metod.
4.3.1 Energianvändning
Tabell 4: Betygskriterier för indikatorn energianvändning.
Brons Silver Guld
≤ BBR ≤ 75 % BBR ≤ 65 % BBR
I Tabell 4 ovan syns kriterierna från Miljöbyggnad version 2.2 gällande energianvändning i en byggnad [14, pp. 6-9]. För att gå från Miljöbyggnad silver till guld behöver den årliga
energianvändningen sänkas med 10 % vilket innebär att gå från 75 % av Boverkets byggregler (BBR) till 65 % av BBR. För Miljöbyggnad silver innebär det max 67,5 kWh/m2 Atemp och för punkthusen på Lappkärrsberget ligger den totala energianvändningen på 64 kWh/m2 Atemp. Detta resultat ger silverbetyg, se Figur 2 nedan för beräkningsresultat från preliminärcertifiering av indikatorn energianvändning för hus 35 [26]. Atemp är ytan som finns innanför ytterväggarna och har en
uppvärmning till minst 10°C [14, p. 10]. För att uppnå Miljöbyggnad guld skulle det vid kravet 65 % av BBR krävas en maximal årlig energianvändning på 58,5 kWh/m2 Atemp. En minskning i
energianvändning skulle innebära att mindre energi behöver produceras, vilket minskar klimatpåverkan och kostnaderna vid drift.
Figur 2: Beräkningsresultat för hus 35 från preliminärcertifieringen av punkthusen.
För att uppnå energikravet för guld har tre åtgärder föreslagits av ansvarig för energiberäkningar för punkthusen som teoretiskt kan leda till guldbetyg. För det första byta till sanitetsarmaturer som är mer energieffektiva med A-klassning, sen köpa fönster som har en bättre isoleringsförmåga och slutligen öka isoleringen på huset med ytterligare 50 mm [27].
Vid byte av sanitetsarmaturer behöver majoriteten av armaturerna uppnå energiklass A för att kunna räkna bort 10 % av energianvändningen för varmvatten, vilket är en styrd schablon från BBR, detta skulle spara 2,5 kWh/m2 [28, p. 4]. I lägenheterna i projekt punkthusen finns det tre stycken
sanitetsarmaturer: en köksblandare, en duschblandare och en tvättställsblandare. I examensarbetet har de två sistnämnda studerats för att bytas ut till A-klassning. Kostnaden uppgår till: 1345 kr extra per lägenhet, eller 400 000 kr inklusive moms för samtliga lägenheter. I bilaga A finns beräkningarna för energianvändning.
22 I dagsläget monteras det 120 mm isolering i form av pir i punkthusen och för att öka piren 50 mm innebär det en till en tjocklek på 170 mm pir som ger en uppskattad energibesparing på 2 kWh/ m2 [26]. Prisuppgifter på 170 mm pir var svåra att hitta och fanns inte heller i samma format. Närmaste pir med samma format som hittades låg på tjockleken 160 mm och då tjockleken samt
energibesparingen var uppskattade värden, med en energibesparing på 2 kWh/ m2 ansågs 160 mm pir kunna ge en tillräcklig noggrannhet. Kostnaden beräknades med indata från Bauhaus där skillnaden mellan 120 mm pir och 160 mm pir låg på ca 267 kr/m2 [29][30]. Därefter uppskattades samma prisskillnad av en person i branschen till 94 - 188 kr /m2 och med det spannet
rekommenderades det att använda ett värde på 150 kr/m2 i ett generellt fall vilket gav en ökad kostnad på 910 000 kr inklusive moms för de fyra husen [31]. Vidare har det antagits att allt pir som inköpts är det som används, men i verkligheten förekommer en del spill. Det har heller inte tagits hänsyn till att bygglovet skulle överträdas vid mer isolering. Förändringen i pir hade behövt vara med från ett tidigt planeringsstadium för att fungera i praktiken.
Den sista åtgärden, att sänka u-värdet på fönster för att förbättra isoleringen, uppskattades resultera i en minskning i energianvändning på 1 kWh/m2 [27]. Tyvärr skulle en sänkning i u-värdet medföra problem med andra fönsterparametrar vilket finns beskrivet i avsnitt 4.1 om fönsterproblematik [22].
Kostnaden att höja indikatorn energianvändning sammanställdes för A-klassade sanitetsarmaturer och extra isolering, exklusive fönsteråtgärder, vilket blev cirka 1 310 000 kr.
4.3.2 Värmeeffektbehov
Tabell 5: Betygskriterier för värmeeffektbehov i klimatzon 3, utan eluppvärmning.
Brons Silver Guld
Ej eluppvärmd ≤ 60 W/m2 Ej eluppvärmd ≤ 40 W/m2 Ej eluppvärmd ≤ 25 W/m2
Värmeeffektbehov innebär den tillförda effekten till en byggnad under vintern för att upprätthålla ett behagligt inomhusklimat och för att nå högt betyg ska värmeeffektbehovet vara så lågt som möjligt.
Punkthusen är uppförda utan eluppvärmning i klimatzon 3, därmed har kriterierna från Miljöbyggnad tagits ut enligt ovan, se Tabell 5 [14, pp. 10-13]. I dagsläget byggs det enligt silver, det vill säga byggnaden ska uppnå värden under 40 W/m2. Beräknat värmeeffektbehov för Lappkärrsberget är 23 W/m2, Atemp för hus 35, som anses ha sämst betygsförutsättningar, därmed uppnås kravet för guld på värmeeffektbehov [32]. Ett lågt värde på värmeeffektbehovet innebär lägre tillförd värmeeffekt som även det påverkar till minskad klimatpåverkan. Ett ytterligare krav för guld i denna indikator är beräkning och redovisning av köldbryggor, vilket är konstruktioner som frigör mycket värme exempelvis fönsteranslutningar, såsom en fönsterkarm. Extratiden det skulle ta för att beräkna köldbryggor är uppskattad till 20 timmar, beroende på konsult samt programvara [33].
Konsultkostnad är i examensarbetet antagen till 1250 kr per timme, inklusive moms, därmed skulle den ökade kostnaden för värmeeffektbehov ligga på 25 000 kr. Kostnad för att uppnå guld för värmeeffektbehov cirka 25 000 kr.
23 4.3.3 Solvärmelast
Tabell 6: Betygskriterier för indikatorn solvärmelast.
Brons Silver Guld
≤ 38 W/m2, golv ≤ 29 W/m2, golv ≤ 18 W/m2, golv
För indikatorn solvärmelast behöver det ske en minskning i solvärmelasttal från 29 till 18 W/m2 för att uppnå guld enligt ovan kriterier, se Tabell 6 [14, pp. 14-16]. På Lappkärrsberget visade
simuleringarna i preliminärcertifieringen en solvärmelast mellan 23 och 29 W/m2, dock så är det verkliga utfallet lägre då beräkningarna gjordes med ett fönster med g-värde på 0,55 medan det egentliga värdet hamnade på 0,49 [34]. För att få till en lägre solvärmelast krävs en ökning i solskydd och en minimering av mängden solvärme som går igenom fönstret. Ett lägre tal på solvärmelast minskar risken för överhettning i lägenheten, vilket, om det finns en eldriven kylanläggning, innebär mindre energianvändning, som ger en minskad klimatpåverkan.
Minskningen av solvärmelast kan ske på flera olika sätt. I dagsläget är persienner aktiverade för datasimuleringar av solvärmelast då fönstrena har förberetts för enkel montering av persienner av hyresgästerna. Det finns möjligheter att köpa avskärmningsskydd eller markiser, men ytliga skydd har inte varit eftertraktat hos Stockholms studentbostäder då det innebär ökat underhåll. Det som finns kvar som åtgärder är att ändra fönster genom att minska storleken, ändra riktningen då enbart fönster i söder, öster och väster bedöms eller minska g-värdet på fönstrena. Ett annat alternativ är att rita om lägenheterna så att golvarean i det bedömda rummet blir större.
Vid sänkning av g-värde sätts det ofta in solskyddsglas som sänker LT-värdet, vilket innebär att dagsljusindikatorn får sämre betyg [35]. Eftersom att alla fönsteråtgärder påverkar varandra enligt avsnitt 4.1, kommer det räknas med 0 kr i kostnad. Höjning av solvärmelast: kostnad 0 kr.
4.3.4 Energislag
Tabell 7: Betygskriterier för indikatorn energislag.
Lappkärrsberget är preliminärcertifierat mot betyget brons för indikatorn energislag, se betygskriterier ovan i Tabell 7. Indikatorn ger ett betyg med avseende på andelen energi i olika energikategorier, kallade miljökategorier (MK). Det finns fyra miljökategorier. Där kategori ett är den mest miljövänliga och därefter i stigande ordning klassas de som sämre för miljön, med kategori fyra som minst miljövänligt betyg, se nedan förklaring av miljöklassningen [14, p. 17]. För högt betyg behöver en stor andel av energin ha bra miljöklassning, vilket ger en lägre klimatpåverkan eller mindre komplikationer vid hantering av kärnkraftsavfall.
• MK 1 - Förnybar och flödande energi såsom sol-, vatten- och vindenergi
• MK 2 - Energi gjord på biobränsle och biobränslepannor godkända efter miljöprövning
• MK 3 - Inte aktuellt för nyproduktion, men innebär miljöpannor som inte är godkända
• MK 4 - Inte flödande eller förnybar energi, exempelvis olja, torv, kol, naturgas och kärnkraft
Brons Silver Guld
˃ 50 % från MK 1 - 3
˃ 10 % från MK 1 samt ˂ 25 % från MK 4
Eller ˃ 50 % från MK 2 samt ˂ 25 % från MK 4
˃ 20 % från MK 1 samt ˂ 20% från respektive MK 3 och 4
Eller ˃ 50 % från MK 2 samt
˂ 20 % från respektive MK 3 och 4
24 För Lappkärrsberget består energianvändningen av tre poster, hushålls- eller verksamhetsel, driftsel och fjärrvärme, se Tabell 8.
Tabell 8: Lappkärrsberget hus 35, betyg enligt preliminärcertifiering i version 2.2.
Hushållsel är el för varje hushåll vilket hyresgästerna har egna abonnemang för, därmed är det oklart vilken sorts elabonnemang de väljer. Odefinierad el klassas enligt Miljöbyggnadsmanualen som Nordisk elmix med 45 % i MK 4 och 55 % i MK 2 [14, p. 18]. Driftselen eller fastighetsselen som den också kallas används för att underhålla allmänna byggnadsfunktioner exempelvis fläktar och hissar.
Den här elen köper Stockholms studentbostäder in som miljömärkt el i form av vindel vilket klassas enligt den första kategorin. För hushållselen föredras det att hyresgästerna har sina egna
abonnemang då det innebär mycket underhåll när Stockholms studentbostäder står för
elabonnemang och ska tillhandahålla individuella mätare [36]. Den nuvarande certifieringen för punkthusen enligt Tabell 8 ovan där egna elabonnemang behålls och det räknas med Nordisk elmix innebär att en stor andel energi är från MK 4. För att kunna uppnå silver behöver andelen i MK 4 gå ner till mindre än 25 %. För att åstadkomma det har fokuset legat på att studera alternativ till fjärrvärmen då hushållselen är låst med Nordisk elmix och driftselen redan tillhör den bästa kategorin.
4.3.4.1 Miljöbyggnad 2.2 med 2016 års alternativ fjärrvärme
I Tabell 9 finns de fjärrvärmealternativ som Stockholm Exergi erbjöd 2016, vilket är året uppgifterna för preliminärcertifieringen baseras på. ”Stockholm” fjärrvärme är den fjärrvärmemix
Lappkärrsberget är preliminär certifierat med. Fortum Värme var tidigare namnet på Stockholm Exergi, vilket är samägt av Fortum och Stockholms stad [37]. Alternativ ett och två från Tabell 9 räknades sedan om från procent till kWh/m2 baserat på fördelningen i de olika miljökategorierna, där den totala fjärrvärmeanvändningen låg på 50 kWh/m2 [38]. Beräkningar gjordes med de olika
alternativen och sammanställning av resultaten syns i Tabell 10 [39]. Basalternativet Stockholm är minst miljövänligt, alternativ ett är mer och alternativ två är mest miljövänligt med avseende på fjärrvärmesammansättning. Beräkningarna för andel av energislag finns i Bilaga C.
Tabell 9: Data från Fortum Fjärrvärme 2016 från Miljöbyggnadsberäkningsverktyg.
Leverantör Fjärrvärme MK1 MK2 MK4
Fortum Värme, Stockholms stad Stockholm 0% 71% 29%
Fortum Värme, Stockholms stad Stockholm Alt 1 0% 78% 22%
Fortum Värme, Stockholms stad Stockholm Alt 2 0% 80% 20%
25 Tabell 10: Resultat version 2.2 indata 2016.
Fjärrvärme Slutbetyg
Stockholm bas (punkthusen nuvarande cert.) Brons
Alternativ 1 2016 Brons
Alternativ 2 2016 Brons
Det kan konstateras, från Tabell 10, att oavsett alternativ med 2016 års värden för fjärrvärme skulle det enbart gå att få betyget brons i Miljöbyggnad 2.2. Därmed kommer inte vidare kostnader för dessa alternativ beräknas eftersom betyget blir samma som vid fortsatt användning av den preliminärcertifierade fjärrvärmen.
4.3.4.2 Miljöbyggnad 2.2 med 2020 års alternativ för fjärrvärme
Sammansättningen av fjärrvärmen varierar varje år och därför är det teoretiskt intressant att se hur högt betyg som kan uppnås med alternativ ett och två för 2020. Sammansättningarna för 2020 finns angivna i Tabell 11 [40].
Tabell 11: Fjärrvärmealternativ år 2020
Leverantör Fjärrvärme MK1 MK2 MK4
Fortum Värme, Stockholms stad 2020 Stockholm Alt 1 10 % 65,1 % 24,9 % Fortum Värme, Stockholms stad 2020 Stockholm Alt 2 0 % 95,1 % 4,9 %
Omräknade från procent till energianvändning kWh/m2, år per miljökategori, där procentsatserna multiplicerades med fjärrvärmen 50 kWh/m2, se Tabell 12.
Tabell 12: Fjärrvärmealternativen år 2020 omräknade i kWh/m2, år.
Alternativ 1: Alternativ 2
MK1 10 % = 0,1·50 = 5 MK1 0% = 0
MK2 65,1 % = 0,651·50= 32,55 Mk2 95,1% = 0,951·50= 47,55 MK4 24,9 %= 0,249·50= 12,45 MK4 4,9 % = 0,049·50 = 2,45
Beräkningar har gjorts med indata från Tabell 11 för år 2020 Stockholm alternativ 1 och alternativ 2, sammanställning av resultaten syns i Tabell 13. Beräkningarna som är gjorda med
beräkningsverktyget för energislag finns i Bilaga C [39].
Tabell 13: Resultat efter beräkningar med alternativen för fjärrvärme 2020.
Fjärrvärme Slutbetyg
Alternativ 1 år 2020 Brons
Alternativ 2 år 2020 Guld
Alternativ två för 2020 skulle ge guldbetyg, därmed är det intressant att beräkna vilken ökning i kostnad det skulle innebära för att få en ungefärlig siffra för påslag för bättre fjärrvärme. Först behöver fjärrvärmeåtgång per år beräknas, vilket gjordes med data från den årliga energiberäkningen enligt Figur 2 från avsnittet 4.3.1, om energianvändning. Där fjärrvärmeåtgången per år och
kvadratmeter beräknades genom att addera energin för värme och varmvatten samt VVC-förluster till en summa på 50,3 kWh/m2. Alternativ ett kostar 1,25 kr extra /MWh och alternativ 2 kostar 3,75 kr extra/MWh, dessa priser är inklusive moms [40].
26 Hus 35 har en area som är uppvärmd, Atemp, på 2340 m2.Fjärrvärmens energianvändning för hus 35 beräknades genom att multiplicera Atemp och fjärrvärmeåtgången vilket gav ett resultat på 118 MWh.
För fyra punkthus innebar det 472 MWh. Med alternativ två blir kostnaden för fyra punkthus en knappt märkbar kostnadsökning på 2000 kr för detta energialternativ.
Fjärrvärmemixen ändras varje år och därmed blir det svårt att avgöra hur lätt eller svårt det skulle vara att uppnå höga Miljöbyggnadsbetyg. På Miljöbyggnadshemsida står det att det finns en
möjlighet att uppgradera ett indikatorbetyg om underlag skickas in som styrker denna uppgradering [41]. Därmed skulle det antagligen finnas en möjlighet att uppnå guld för energislag med alternativ 2 år 2020 i punkthusen för 2000 kr extra per år. I och med att den ökade kostnaden i sådant fall vore väldigt låg i förhållande till totalbudgeten samt att den kostnaden ligger på driften av huset och inte nybyggnationen kommer den kostnaden inte räknas med. Det finns också en osäkerhet i att flera parametrar antagligen förändras med tiden som prisuppgifter, fjärrvärmeinnehållet och möjligheten att nå högt betyg.
Detta är en kostnad för driften av huset och inte ökning av kostnader under byggandet av husen.
Kostnad energislag: 0 kr.
4.3.5 Ljudmiljö
Tabell 14: Betygskriterier för indikatorn ljudmiljö.
Brons Silver Guld
De fyra kriterierna ska uppnå ljudklass C
Minst två av de fyra kriterierna ska uppnå ljudklass B enligt SS 25267, övriga ska uppnå ljudklass C.
Alla kriterier ska ha minst ljudklass B enligt SS 25267
Godkänd egendeklaration eller enkätresultat
Indikatorn ljudmiljö i Miljöbyggnad behöver höjas från brons till silver i betyg, se betygskriterier i Tabell 14 [13, pp. 21-23]. För silver ska två av fyra ljudkriterier nedan ha den högre ljudklassen B, resterande ljudklass C.
1. Stegljudsisolering 2. Luftljudsisolering
3. Ljud från installationer inomhus 4. Isolering mot ljud utifrån, såsom trafik
Lappkärrsberget byggs med ljudklass C för kriterierna 1, 2 och 4 men däremot för nummer 3, ljud från installationer ska det uppnå ljudklass B [42]. För att uppnå Miljöbyggnad silver krävs det att ytterligare en parameter höjs från ljudklass C till B. Det rekommenderades av akustikern att höja parameter nummer fyra, isolering mot ljud utifrån, då det anses vara den billigaste parametern att förbättra [43]. Detta eftersom att det är ett hyfsat lugnt trafikläge utanför. Även om trafiken består av mestadels en hög andel tungtrafik på vägarna och tömning av sopkassuner förväntas ge upphov till mycket ljud utifrån [42].
Den rekommenderade åtgärden för att höja betyget var att höja ljudisoleringen, Rw-värdet, med ungefär 4 dB för fönstrena [43]. För närvarande har de levererade fönstrena varierande ljudisolering mellan 38 till 43 dB, men enligt leverantören skulle den maximala ljudreduktionen på den
fönstertypen vara Rw 45 dB. Därmed skulle inte alla fönster kunna höjas med 4 dB, detta då
fönstrena har en utformning med stora glaspartier som begränsar möjligheten till ökad ljudisolering
27 då fönstret har svårt att klara av den ökade tyngden. Att ändra ljudreduktionen skulle också innebära sämre u-värde, vidare läsning finns i avsnitt 4.1 om fönsterproblematik. [35] [44]
Utifall att de andra parametrarna skulle höjas istället skulle mer omfattande åtgärder behövas enligt nedanstående, men dessa åtgärder har det inte räknats på. Främst då åtgärderna varit ifrågasättbara för applicering på hus helt gjorda i betong som punkthusen. Ett exempel är förslaget att öka
tjockleken på lägenhetsskiljande väggar av gips, vilket för punkthusen är svårt att applicera då det inte finns några sådana väggar, utan alla väggar är av betong [45].
För att uppnå ljudklass B på parameter ett, stegljud, skulle det inneburit en dyrare åtgärd än
exempelvis installationer i form av att tyngre bjälklag hade behövts i form av tjockare håldäck (HD/F) element och/eller mer pågjutning. För ljudklass B för parameter två, luftljudsisolering, hade det, förutom tyngre bjälklag, också behövts dyrare åtgärder i form av tjockare lägenhetsskiljande lättväggar, med tre lager gips på vardera sida om separata reglar istället för två. Även vissa innerväggar hade varit kravsatta med ljudklass B. Det behövs också högre ljuddämpning i ventilationssystemet för att minimera överhörning. [43]
I och med att den i huvudsak rekommenderade åtgärden var att ändra fönstren för indikatorn ljudmiljö har det räknats med en kostnad på 0 kr.
4.3.6 Radonhalt
Tabell 15: betygskriterier för indikatorn radonhalt.
Brons Silver Guld
≤ 200 Bq/m3 ≤ 100 Bq/m3 ≤ 50 Bq/m3
Punkthusen byggs i dagsläget enligt silver men det siktas på att uppnå kraven för guld, se
betygskriterier i Tabell 15. Marken vid punkthusen har klassats som högradonmark, vilket innebär ett åtgärdskrav på radonsäkert utförande [46]. Därmed sattes det in många åtgärder såsom radontät platta, radonduk och insättning av dräneringsrör vilka är förberedda för en radonsug [46]. Den ytterligare åtgärd som hittats som går att vidta är inkoppling av en radonsug [47, pp. 17-18].
Radonhalter inomhus är svåra att veta utfallet på i förväg och därför brukar extraåtgärder sättas in för att ha marginaler. Det anses därför vara rimligt att radonhalten hamnar under guldkriteriet direkt [48]. I examensarbetet har det antagits att det behövs inkoppling av radonsug för att nå guldnivå. En radonsug klarar av 200 m2 och punkthusen har markplan på ungefär 240 kvadratmeter och är tänkt att användas för våningsplanet närmast marken [49] [50]. Därmed antogs två radonsugar per hus vara tillräckligt i det generella och dyraste fallet. En radonsug kostar 27 500 kr. För det billigaste fallet har det antagits att punkthusen uppnår guld direkt utan ytterligare åtgärder. Vidare tillkommer kostnad för byte av filter och påverkan på elen, men detta har inte uppskattats i och med att dessa kostnader tillkommer på driften av huset. Sen är radonhalten och tiden för nödvändig radonåtgärd svår att bedöma i förväg.
Kostnaden i det generella och dyraste fallet för radonsug inklusive moms: 220 000 kr
