FRÅN ADAK TILL ÖVERTORNEÅ. Alfabetiskt inventarium över Övre Norrlands kyrkor med kommenterade historiska kartor

Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Anna Elmén Berg, Marta Järnfeldt-Carlsson, Anders Åman Title FRÅN ADAK TILL ÖVERTORNEÅ. Alfabetiskt inventarium över

Övre Norrlands kyrkor med kommenterade historiska kartor

Issue 22

Year of Publication 1991

Pages 209–253

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

FRÅN ^AD AK TILL ÖVERTORNEÅ

Alfabetiskt inventarium över

Övre Norrlands kyrkor med

kommenterade historiska kartor

Anna Elmén-Berg

Marta Järnfeldt-Carlsson

Anders Aman

Rune Kjellsson (kartor)

Följande förteckning är uppgjord med stöd av det

arkivmaterial som finns samlat på Antikvarisk-To- pografiska Arkivet vid Riksantikvarieämbetet, på

landsarkivet i Härnösand, på länsmuseerna i Umeå

och Luleå, på forskningsarkivet vid Umeå universitet

och i vissa fall också med stöd av material i de lokala

kyrkoarkiven. I flertalet fall har vi också besökt kyrkorna och på platsen sökt avgöra vad som i varje

särskilt fall är det intressanta och viktiga.

Kyrkorna är noterade i bokstavsordning och under varje uppslagsord i tidsföljd. Rivna eller nerbrunna kyrkor är markerade med O, kvarvarande med +, dvs samma symboler som återfinns på de kronolo¬

giska kartor som följer efter inventariet.

Inventariet omfattar alla kyrkor och kapell i Övre

Norrland t o m 1990, men för tiden efter 1950 har stadsdelskyrkor och mindre kapell samlats i två

särskilda förteckningar.

Till varje byggnad hör först uppgifter om försam- lingstillhörighet från byggnadstiden till 1990, däref¬

ter invigningsår som kan fastställas med större säker¬

het än byggnadsår, där uppgifterna ofta är svävande (ritningsår, byggstart, färdig byggnad, färdig inred¬

ning). I de fall där invigningsår markant avviker från ritningsår har detta noterats särskilt. Det anförda invigningsåret kan alltså (t ex Stensele och Vittangi)

avvika från det byggnadsår som anges över kyrkans huvudingång. Kortfattat anges också byggnadsmate¬

rial, arkitekt och byggmästare.

Därefter följer en kortfattad beskrivning av respek¬

tive kyrka, i vissa fall också en kort karaktäristik och

ett omdöme om vad som i fråga om arkitektur eller

Föregående sida: Karl Gustavs kyrka. Foto Sune Jonsson.

Sergeleleven Erik Cainbergs medaljongporträtt av byggmästaren och arkitekten Jacob Thomasson Rijffinns bl a i Skellefteå lands¬

församlings kyrka och i Ala-Tornio (Nedertorneå) kyrka i Finland.

Foto Centralarkivet för bildkonst, Helsingfors.

inredning är särskilt värt att lägga märke till. Härtill kommer uppgifter om restaureringar, ombyggnader

och underhållsåtgärder. På detta område är källma¬

terialet rikt och lättillgängligt, men kan här bara antydas.

Till de kommenterade kronologiska kartorna hör för varje avsnitt två karaktäristiska planer, återgivna

i samma skala, så att storleksskillnadema framträder.

Stiftsindelning. Övre Norrland (Västerbotten och Norrbotten) utgör idag Luleå stift. Före 1904 var det

norra delen av Härnösands stift och före 1646 den

nordligaste delen av ärkestiftet.

Länsindelning. Nuvarande länsindelning (Väster¬

botten och Norrbotten) är från 1830. Dessförinnan tillhörde hela området det gamla Västerbottens län,

som före 1809 också omfattade en bit av nuvarande Finland. Därför har Tomeå stad, Nedertorneå (Ala- Tomio) och ett par mindre kyrkor i norra Finland

också noterats i inventariet, liksom Kautokeino i Norge, som före gränsreglering 1751 ocksåräknades

till Sverige.

Landskapsindelning. Landskapsindelningen är mindre betydelsefull än söderut och i viss mån också oklar. De fem lappmarkerna (Åsele, Umeå/Lyckse¬

le, Pite, Lule och Torne lappmarker) har sedan 1600- talet betraktats som ett område för sig, Lappmarken,

som först på 1800-talet fått sitt landskapsnamn Lapp¬

land. Hela det breda kustlandet räknades i äldre tid

som landskapet Västerbotten, i senare tid dock delat

i två landskap i anslutning till länsgränsen: Väster¬

botten och Norrbotten.

Adak +

Malä församling, Vb

Inv. år 1963

Material: rött tegel och liggande träpanel Ark. Per Lennart Berggren, Luleä Byggm. Evert Lindqvist, Bastuträsk Enskeppigt långhus utan tom, med långa hori¬

sontella fönsterband. Högt och brant tak. För¬

samlingshem sammanbyggt med kyrkan.

1960-talets småkyrka.

Klockstapel 1963 av byggmästare Sigfrid Tjämlund.

Samhället anlagt i anslutning till den närbe¬

lägna Adakgruvan, där gmvbrytning drevs av Bolidenbolaget 1941—1976.

Alkavare +

Jokkmokks församling, Nb Färdigt 1788

Material: sprängd sten i kallmur, trätakstol Byggm. Eric Pärsson Wikman, Räneå Rektangulär plan, 16x8.5 alnar, med dörr på

södra sidan samt tre fönster med luckor.

Alkavare lappkapell, beläget på kalfjället i Sareks nationalpark. Övergavs omkring 1860.

Restaurerat på Vattenfalls bekostnad och återinvigt 1961.

Ammarnäs / O

Sorsele församling, Vb Inv, år 1858

Material: trä

Kapell byggt, på initiativ av Sorsele socken¬

stämma, av bröderna Anders och Johan Nils¬

son, söner till en av Ammamäs första nybyg¬

gare, Nils Johansson.

Rektangulär timmerbyggnad, 19x14 alnar, med lägre sakristia och vapenhus. Spåntak.

Kyrkklocka över ingången till vapenhuset.

Restaurerat 1890. Revs i samband med kyr- kobygget 1910.

Ammamäs II -i- Sorsele församling, Vb Inv. är 1912

Material: trä

Ark. Torben Grut, Stockholm (1903) Byggm. Karl August Eriksson, Bräskafors

Timrat långhus med inklädda strävor på lång¬

sidorna samt

en

lägre sakristia. Ytterväggar och tak klädda med tjärad spån. Takryttare.

Interiören enkel i förhållande till den rika ex¬

teriören.

Interiören restaurerad 1953, arkitekt Einar Lundberg. Ringkorset i koret dolt av en altar- målning år 1967. Samtidigt återfördes gamla kyrkans predikstol.

Fristående klockstapel ritad av Torben Grut.

Samisk kyrkstad

Arjeplog I, Christina O Arjeplogs församling, Nb Uppförd 1641

Material: trä

Rektangulär plan, 27.5 X 18.5 alnar. Sakristia på norra långsidan, vapenhus pä södra.

Klockstapel 1650 av byggmästare Lars Smältare, riven vid 1800-talets slut.

Arjeplog II, Sofia Magdalena + Arjeplogs församling, Nb

Inv. är 1768 Material: trä

Ritad

av

byggm. Lars Ersson Sundbohm, Mättsund, Luleå

Byggm. Johan Tengmark, Umeå

Korsformad plan med koret i västra (ursprung¬

ligen östra) korsarmen. Sakristia i avbalkning bakom koret. Fem trävalv. Stående rödfärgad brädpanel. Spåntäckt valmtak.

Omfattande

^om-

och tillbyggnader av bl a östtom med sadeltak och sakristia 1897—99.

Fasaden spånkläddes och målades i rosa ton, arkitekt Gustaf Petterson. Underhålls- och ommålningsarbeten 1929. Restaurering och tillbyggnad 1969—70 av Bertil Franklin.

På platsen har tidigare funnits kyrkstäder för både

samer

och nybyggare.

Arvidsjaur 1 O

Piteå församling, Nb

Förmodligen byggt på 1500-talet

Material: trä

Kapellet är endast känt genom att det omtalas

av

Daniel Hjort 1606 i samband med att den nya kyrkan skulle byggas. Den skulle place¬

ras

”udi... Arffuidz Jerffui by, ther Cappelett

nu

ståår, huar och såä ähr god lägennheett till Mulebeett, Rhenebeett och Fiskewattnn, och ligger samme kyrkioplatz 24 Miler wester

norr

ifrå Pithä kyrkio ...”

Användes

som

tullbod när den nya kyrkan stod färdig.

Arvidsjaur II O

Arvidsjaurs församling, Nb 1607—17, däref¬

ter åter kapellförsamling till Piteå. Återbilda¬

des 1640.

Byggt 1606—07

Material: trä

Anlädes

som en

följd av Karl IX:s lappmarks- politik (jämför ovan). Av okänt utseende.

Arvidsjaur III O

Arvidsjaurs församling, Nb Inv. år 1704

Material: trä

Byggm. Lars Nilsson, Biåsmark, Piteå

Rektangulärt långhus, 14x8 meter. Vapenhus

mitt på södra långsidan, sakristia på norra.

Spåntäckt tak.

Under 1700-talet brädbeslagen in- och ut¬

vändigt, rödfärgad exteriör och vitlimmad interiör. Läktare uppförd på 1770-talet.

Klockstapel som också fungerade som stig-

lucka.

Auktionerades bort för att användas

som

kyrkstuga. Stod kvar till 1890-talet dä bond¬

stadens kyrkstugor revs.

Arvidsjaur IV Arvidsjaurs församling, Nb Inv. år 1826

Material: trä

Byggm. Israel Rönnberg, Piteå, Nils Petter Benzelius, Luleå

Rektangulärt timrat långhus, 28,5x7,8 meter, krönt

av

klocktorn. Rödfärgad med vita pi¬

lastrar.

Revs är 1900.

Arvidsjaur V h-

Arvidsjaurs församling, Nb Inv. år 1903

Material: trä

Ark. Gustaf Hermansson, Stockholm Byggm. Felix Holmström, Örnsköldsvik

Nästan kvadratisk grundplan med brett mitt¬

skepp och smalare sidoskepp. Smalare kor och sidoställt tom i nordväst. Entréer i hömen och i väster. Experimentell nygotik.

Ombyggnads- och underhållsarbeten 1950.

Sakristian utbyggd 1968. Viss omdispone¬

ring av interiören 1971. Inre ommälning 1979.

I Arvidsjaur har tidigare funnits tre kyrk¬

städer:

en

”bondstad” för nybyggare, en ”bor- garstad” för tillresta handelsmän och en ”lapp¬

stad” för

samema.

Endast den

senare

är beva¬

rad.

Avasjö (Borgafjäll) + Risbäcks församling, Vb

Inv. är 1950 Material: trä

Arkitekter Ralph Erskine, Sören Wimmerström och Ulf Oelrik

Byggm. Sixten Wikbro, Högland

Rektangulärt kyrkorum med ett kraftigt, brant valmat och spånklätt tak. Enkel inredning av

samma

arkitekter.

Fristående klockbock.

Avaviken O

Arvidsjaurs församling, Nb Byggt 1645—1650

Material: trä

Byggm. lappfogden Olof Jonsson, Piteå Troligen med samma grunddrag som Gråträsk

,

men något större.

Förlorade sin betydelse efter 1659 dä Nasafjäll brändes. 1665 togs fönster frän ka¬

pellet till kyrkan i Arvidsjaur. Stod kvar som ruin ännu på 1740-talet.

Bastuträsk I O Norsjö församling, Vb

Inv. är 1906 Material: trä

Kyrksal sammanbyggd med skolhus. Använ¬

des till år 1920.

Bastuträsk II O Norsjö församling, Vb

Inv. är 1920 Material: trä

Gravkapell med klockstapel, provisoriskt an¬

vänd som kyrka. Tillbyggt 1940. 1958 flyttat

till Petiknäs i samma församling.

Bastuträsk III -t-

Norsjö församling, Vb Inv. år 1955 Material: tegel

Ark. K. M. Westerberg, Stockholm.

Byggm. Evert Lindqvist, Bastuträsk Enskeppig längkyrka utan tom.

Bjurholm I O Nordmalings församling, Vb Inv. år 1807

Material: trä

Byggmästare bonden och nämndemannen Olof Olsson i Nyby (Vännäs)

Rektangulärt långhus med tom i väster, sakri¬

stia i öster. Rödfärgad med tjärat tak.

Tillkom på initiativ av biskop Karl Gustaf Nordin. Revs 1874.

Bjurholm II O

Bjurholms församling, Vb Inv. år 1875

Material: trä

Ark. E.E. von Rothstein, Stockholm.

Byggmästare Hallin från Hamre i Ångerman¬

land

Långhus med tom. Vapenhus i tornet. Rakt avskuret östparti med biutrymmen och sakri¬

stia vid sidorna.

Restaurerad 1903 av Gustaf Améen.

Förstörd vid brand 1932 under pågående restaurering, arkitekt Kjell Wretling.

Bjurholm III + Bjurholms församling, Vb Inv. år 1935

Material: trä

Ark. Kjell Wretling, Umeå

Byggm. Viktor Grenholm och J.G. Holmström Ej utfört förslag av John Åkerlund, 1927.

Långhus med tom och något smalare kor. Vit stående panel. Modem 17(X)-talskyrka.

Restaurerad 1966, Kjell Wretling.

Bjuröklubb -i- Lövängers församling, Vb Invigt troligen år 1864 Material: trä

Uppfört av byamännen

Litet rektangulärt kapell med avvalmat sadel¬

tak. Liten klockbock. I kapellet hänger votiv- skeppet ”Skynda Hem af Bjuröklubb”.

Rustades upp i början av 1930-talet.

Enligt obekräftad tradition skall ett kapell ha uppförts i Bjuröklubb redan 1658.

Björkfors +

Nederkalix församling, Nb Inv. år 1945

Material: trä Ark. O. Olsson, Luleå

Långhus med femsidig komtbyggnad, sakri¬

stia i

norr

och lågt västtom. Spetsbägiga föns¬

ter och vitmålad liggande panel.

Uppfört med material från Nordanskärs kapell som revs 1944.

Björksele +

Lycksele församling, sedan 1962 Björksele församling, Vb

Inv. är 1930 Material: trä

Ark. Edv. Lundqvist, Umeå Byggm. Fällman

Långhus med takryttare över vapenhuset och smalare kor. I sidoutrymmena sakristia och arkiv.

Ej utfört förslag av Torben Gmt 1920 i nära

anslutning till Vemdalens kyrka från 1763 (ritning i församlingens arkiv).

Boliden I O

Skellefteå landsförsamling, Vb

Inv. år 1930 Material: trä

Ark. Tage William-Olsson, Stockholm Byggm. T. Åberg, Boliden

Kyrksal med anslutande församlingssal, bo¬

stad och pastorsexpedition.

Uppförd och upplåten av Evangeliska

fosterlandsstiftelsen (EFS), inköpt av försam¬

lingen först 1952. Riven 1960.

Ej utfört förslag av John Åkerlund, 1929.

Boliden II -i- Boliden församling, Vb Inv. år 1960

Material: spritputsat tegel

Ark. Peter Celsing, Stockholm Byggm. Evert Lindqvist, Bastuträsk Brett långhus med smalare kor. Upplyst av endast två stora fönster, ett i koret och ett i långhuset. Läktare längs långhusets norra vägg.

Dopfunt i kyrkorummets mitt. Målning i koret

av

Pär Andersson.

En modem och personligt uppfattad arki¬

tektur på traditionens grand. Ett av sin upp¬

hovsmans finaste arbeten, alltför lite känt.

Klockstapel i trä ritad av Peter Celsing.

Botsmark + Sävars församling, Vb Inv. år 1940 Material: trä Ark. Kjell Wretling

Byggm. Axel Karlsson, Botsmark

Långhus utan tom. Sadeltak. Sakristia i nord¬

väst.

Interiören ommålad 1974.

Klockbock 1965. Arkitekt Hillevi Callan¬

der, Umeå.

Brändö-Uddskär -i- Luleå församling, sedan 1831 Nederluleå församling, Nb Inv. år troligen 1774 Material: trä

Enkelt, rektangulärt fiskarkapell med lågt sa¬

deltak. Stående locklistpanel målad med röd oljefärg.

Delvis ny inredning av Eberhard Loven 1927. Klockhuv med klocka från 1776 över västra gaveln från restaurering 1930. Vissa underhållsåtgärder 1951. Enkel klockbock

numera

riven.

Bureå +

Bureå församling, Vb Inv. år 1920

Material: grästenssockel, rött tegel, tomet spån- klätt

Ark. Fredrik Falkenberg, Stockholm Byggm. John Lagerkvist, Skellefteå

Orienterad i norr-söder. Treskeppigt kyrko¬

rum, nästan kvadratisk plan med tom i norr och polygonalt kor i söder. Tomhuv med lök- formad kupol och med förgylld kyrktupp. En nationalromantisk kyrka av hög klass.

Formrik tegelarkitektur. Putsad och rikt de¬

korerad, välbevarad interiör, bl a målningar

av

Yngve Lundström. Ommålning av kyrk¬

bänkar och sakristia 1953.

Bogårdsmur av gråsten med välvd stig-

lucka.

Burträsk I O

Burträsks församling, Vb Inv. vid 1600-talets början

År 1606 rapporterade Daniel Hjort, utsänd av Karl IX, att han ”efter instruction insatt Her Micel Capellan udi Skelefthå till kyrkioherde

widh den nya kjörkian Burträsk".

Uppgifter om kapellets utseende saknas.

Revs år 1685.

Burträsk II O

Burträsks församling, Vb

Daterad efter kyrkans predikstol som bar årta¬

let 1686.

Korsformig träkyrka (långskeppet 21,5 m, tvär¬

skeppet 15,5 m, enligt mätning). Andra upp¬

gifter om kyrkans utseende saknas.

Restaurerades 1754. Revs och ersattes

av en

ny kyrka 1823.

Klockstapel 1780 av samma typ som den i Nordmaling. Riven.

Burträsk III O

Burträsks församling, Vb Invigd troligen 1823 Material: trä

Ark.P.W. Palmroth, Stockholm

Byggm. Simon Geting, vars eget projekt för¬

kastades

Korskyrka med avfasade inre höm. Ståtlig inredning i gustaviansk stil. Klocktorn ritat av J.A Linder, uppfört 1827 av Nils Petter Benze- lius, Luleå.

Restaurerades 1858, 1888 och 1929, sista gången av Edv. Lundqvist.

Kyrkan brann 1945.

Burträsk IV + Burträsks församling, Vb Inv. år 1949

Material: tegel. Utvändigt putsad och vitkal¬

kad. Yttertaket täckt av tjärat spån.

Ark. Bengt Romare, Stockholm Byggm. J.A. Johansson, Skellefteå

Korskyrka med koret i öster. Högt tom mellan södra och västra korsarmama. Freskomålningar

i koret

av

Lennart Segerstråle.

Nytt skiffertak 1975. 1987 invändiga un¬

derhållsarbeten. Återinvigd ^1988.

Bygdeå -i-

Bygdeå församling, Vb Senmedeltid

Material: tegelomerad gråstenskyrka

Rektangulärt långskepp av gråsten med tegel i gavelröstena. Spåntak. Tre höga stjärnvalv.

Omfattande arbeten under ledning av Daniel Hagman 1756—57. Sakristian som ursprung¬

ligen var av trä återappfördes i sten. Vid sam¬

ma

tid togs vapenhuset vid kyrkans södra långvägg bort och ingång till kyrkorummet upptogs på västra gavelväggen. Fönsteröpp¬

ningarna förstorades.

Restaurering 1852; nytt golv och ommål¬

ning. År 1929 genomgripande restaurering av arkitekt Knut Nordenskjöld och konstnären Yngve Lundström. 1967 rengöring, lagning

och retuschering av äldre inredningsdetaljer

och inventarier

av

konservator Albert Eriks¬

son, Sigtuna.

I kyrkan finns ett medeltida Kristushuvud (övrigt medeltida skulptur, se även Nysätra) och överstelöjtnant Henrik von Walters be- gravningsvapen frän 1694. Pä östväggen må¬

lad skenarkitektur, delvis rekonstruerad 1929.

Klockstapeln frän 1816. Ritad av bygg¬

mästare Simon Geting. Restaurerad 1949.

Ej utfört förslag till västtom av Jacob Rijf

och P.W. Palmroth 1805.

Bygdsiljum +

Burträsks församling, Vb

Inv. är 1924

Material: trä

Ark. Edv. Lundqvist, Umeå Byggd av byborna

Rektangulär byggnad med smalare vapenhus, lågt tom och församlingssal. Bygdes av ”För¬

samlingshemmets vänner”. Överläts 1959 till församlingen.

Restaurering 1945—46.

1952 revs tornet och åtemppfördes till vän¬

ster om ingången.

Byske I (Åbyn) ^O

Skellefteå församling, Vb

Troligen uppfört av Jan Ersson i Ersmark 1642.

Kapellplatsen utmärkt på karta över Skellefteå

socken av E. Vidman 1648.

Kapellet var en rektangulär timmerbyggnad

med vapenhus pä västra gaveln. Taket täckt av

spän. Bänkarna av grova plankor.

Visitationsprotokoll berättar att kapellet användes trenne gånger per är: i sista föret om våren, allhelgonahelgen om hösten och sist

mitt i vintem.

År 1741

var

kapellet förfallet och oanvänd¬

bart.

Byske II (Ytterstfors hrukskyrka) O

Inv. år 1838 Material: trä

Uppförd av Ytterstfors och Carlsfors finbladi-

ga sågverk, disponent Eric Lindemark, Vb

Timrad länghuskyrka med västtom, 25 alnar lång, sakristia inräknad. Bärdfodrad och vit¬

målad. Tjärat spåntak.

Predikstolen

var en

altarpredikstol, med uppgång från bakomliggande sakristia.

Revs 1875. Minessten rest på kyrkplatsen 1953.

Byske III + Byske församling, Vb

Inv, år 1872

Material: gråsten på granitsockel, lantemin

och spira av trä.

Ark. Anders Georg Boström, stadsbyggmäs-

tare i Umeå

Byggm. A.P. Nilsson, Stockholm

Vitputsad åttkantig centralkyrka med lanter-

nin och spira. Rundbägiga fönster, frontoner

över dörrarna. Kopparklätt tak.

Restaurerad 1955—56 efter förslag av K. M.

Westerberg och Birger Dahlberg: nytillbyggd sakristia, ombyggda bänkar, kapprum m m och ommälning av exteriör och interiör.

Bevarad kyrkstad frän 1800-talets slut.

Dikanäs +

Vilhelmina församling, Vb

Inv. är 1834 Material: trä

Byggd av Bönhuslaget (tretton nybyggare) Långhus, 28 alnar långt och 17 alnar brett.

Sakristia i öster. Spåntak. Lågt tom i två avsat¬

ser

i väster. Exteriören urspmngligt rödfärgad.

Genomgripande restaurering av K. M. Wes¬

terberg. Återinvigd 1934. Uppmstning 1982

och ommälning av exteriör och interiör, VAB, Bengt Lidström, Umeå.

Kapellaget fick 1856 som gåva Åsele ^gam¬

la kyrkklocka, som 1648 skänkts till försam¬

lingen av drottning Kristina.

Dikanäs trolig förebild för Fatmomakke III,

som

invigdes 1884.

Dorotea I (tidigare Bergvattnet) O

Dorotea församling, Vb Inv. år 1799

Material: trä

Byggm. Jonas (Jon) Mattsson, Lajksjön Långhus med västtom och sakristia i ^norr. ”30 alnar lång, 19 alnar bred och med 3“ fönster på södersidan, tvä fönster mot norr och två pä den

östra sidan”. Tornet byggdes 1800, 45 alnar i höjd och 12 alnar i kvadrat. Rödfärgad.

1932 påbörjades gmndlig restaurering efter ritningar av Sven Brandel, Stockholm. Brann

under pågående restaurering samma år.

Bevarad nummertavla med texten ”Denna Tafla tillika med Numromaärföräradt af Bygg-

mästar Jon Mattsson och dess Husfru Siegri

Pehrsdotter ifrän Lajksjön 1803”.

Mattssons son, Erik Jonsson, byggde bl a Örträsks kyrka och Fjällsjö kyrka i norra Jämt¬

land.

Dorotea II -i- Dorotea församling, Vb Inv. är 1934

Material: trä, utvändigt reveterad

Ark. Evert Milles, Stockholm (efter tävl.) Byggm, Jannes Johansson, Dorotea

Byggdes på de gamla gmndmurama. Långhus

med västtom. Sakristia på norra sidan av koret.

I tornets bottenvåning ett cirkelmnt vapenhus.

Pä korväggen ett stort, målat draperi med

små änglafigurer som inramar altartavlan,

målat

av

Yngve Lundström, Stockholm. Ett

liknande motiv fanns i den gamla kyrkan.

Restaurering av Bengt Lidström, VAB, Umeå, 1980.

I kyrkan två skulpturer av Carl Milles —

”Ängeln” och ”Paulus pä väg till Damaskus”.

Edefors I (Harads) O

Överluleå församling, .sedan 1890

Edefors församling, Nb Inv. år 1888

Material: trä

Ark. Ernst Abraham Jacobsson, Stockholm

Treskeppig basilika med sidoställt försträvat

tom. Fasaden klädd med spån och uppbmten

av spetsbågiga fönster. Tjärat spåntak. Experi¬

mentell nygotik. Ritning frän 1882 i försam- lingsarkivet. Den bortglömda föregångaren

till Jokkmokk III.

Brann den 4 maj 1918.

Edefors II (Harads) -i-

Edefors församling, Nb Inv. år 1928

Material: trä

Ark. John Åkerlund, Stockholm

Byggm. Uno Lindgren, Svartbäcken, Boden

Treskeppigt långhus, mittskeppet täckt av brett

klöverbladsvalv. Inbyggd predikstol och dop¬

altare på ömse sidor om det smalare koret.

Spånklätt valmtak med två takfall. Lågt, sido¬

ställt västtom med smal spira. Stående panel, ursprungligen rödbmn, numera vitmålad.

Välbevarad interiör. Ett intressant och för¬

bisett exempel pä tjugotalets traditionalism.

Enontekis I (Enontekiö i nuvarande Finland) O

Enontekis församling 1606—1614, därefter kapellförsamling till Nedertomeä

Byggt omkring 1607 Material: trä

Uppfört med Särkilax kapell som förebild.

Anlädes som en följd av Karl IX:s lappmarks- politik.

Enontekis II (Enontekiö i nuvarande Finland) O

Nedertomeä församling, efter 1673 Jukkasjärvi församling

Byggt 1661 Material: trä

Av okänt utseende.

Enontekis III (Markkina i nuvarande Finland) O

Jukkasjärvi församling, efter 1747 Enontekis Byggt 1728

Material: trä

Rektangulärtimmerbyggnad med sadeltak som dekorerats med tre spiror. Avbildad i äldre reselitteratur: ”Enontekis kyrka nordligast i Sverige”.

Vid kyrkan fanns en samisk kyrkstad. Över¬

gick 1 809 till Finland. Flyttades 1826 till Palo- joensuu.

Ny kyrka pä den svenska sidan av gränsen uppfördes i Karesuando.

Fatmomakke I O

Åsele lappmarksförsamling, Vb Uppförd 1790 (Hans Beskow) Material: trä

Byggm. länsman Johan Edin, Åsele

Kyrkan var timrad i fyrkant, 10 alnar i längd och bredd, 11 varv hög. Ingångsdörr pä västra gavelväggen. Taket täckt med näver och torv.

Troligen utan golv.

Enligt tradition fanns tidigare en timrad kåta, använd för gudstjänstbruk.

Fatmomakke II Vilhelmina församling, Vb Inv. år 1834

Material: trä

Byggm. Elis och Samuel Edman från Strömsnäsby vid Malgomaj

Kyrkan var tomlös, 15 alnar läng, 10 alnar bred och 12 stockvarv hög. Taktäckning av näver och takved. På vardera långväggen tvä

stora fönster. Ingång i väster.

Fatmomakke III +

Vilhelmina församling, Vb Inv. år 1884

Material: trä

Byggmästare okänd

Långhus med västtom. Sakristia i öster. Vit¬

målad. Många likheter med Dikanäs kyrka från 1834.

Omfattande restaurering 1927—31. Ny res¬

taurering 1978. Bengt Lidström, VAB Umeå, sökte återställa interiören som den var före 1927. Predikstol och vapenhusets dörr enligt gamla uppgifter frän Åsele gamla kyrka.

Samisk kyrkstad.

Finnträsk +

Byske församling, Vb Inv. år 1915 Material: trä

Ritat av byggmästarna Robert och Per Gunnar Lindqvist.

Byggt av James Eriksson och byamännen.

Långhus med sadeltak och lågt tom. ”Gotiska fönster”.

Restaurerad 1954

av

K. M. Westerberg.

Återinvigdes den 19 december samma är.

Ritningar till ”Finnträsk kyrka” av arkitekt J.F. Åbom _{godkändes av} Kungl. Maj:t 1854.

Ritningen visar en klassicistisk långbuskyrka

av

trä med västtom och 750 sittplatser. Projek¬

tet utfördes ej. Istället byggdes Byske kyrka.

Ritningar i Skellefteå landsförsamlings arkiv.

Flarken +

Nysätra församling, Vb Inv. år 1920

Material: trä

Byggmästare Oscar Pettersson, Skäran.

Långhus med tom. Vitmålad. Tornet tillbyggt 1941 efter ritningar av byggmästare Otto Is¬

berg, Bygdeå. 1958 orgelläktare. 1987—88 genomgripande restaurering. Arkitekt Ragnar Lundberg, Skellefteå.

Forsnäs + Råneå församling, Nb Inv. år 1939

Material: cementsten

av

tegelformat Ark. K. M. Westerberg, Stockholm Rektangulär kyrksal med klöverbladsvalv, högrest yttertak med spira. Sammanbyggd med församlingsdel. Delarna åtskiljda av en vik¬

vägg.

Fristående klockbock.

Fredrika (tidigare Viska) ^-i-

Fredrika församling, Vb Inv. är 1810

Material: trä

Byggd av fyrtio bönder i kapellaget under ledning av Erik Eriksson, Holmträsk, Åsele.

Rektangulärt långhus, lägre kor och västtom.

Träkyrka efter mönster av det sena 1700-talets klassicistiska stenkyrkor. Urspmngligen röd¬

färgad med mörktjärat spåntak. Ny panel 1873,

som vitmålades. Orgelläktare 1877.

Urspmngligen altarpredikstol, inramad av målad skenarkitektur. Predikstolen flyttad till

norra långväggen vid restaurering 1930 då östväggen genombröts och gamla sakristian blev kor, ny sakristia i norr, arkitekt S.H. Wra- nér. Ny restaurering 1966 då resten av den målade skenarkitekturen togs fram pä nytt.

Arkitekt Bengt Lidströms, VAB, Umeå och konservator Albert Eriksson, Sigtuna.

Predikstolen ett arbete

av

församlingens förste kyrkoherde Jonas Ångström.

Fällfors -I-

Byske församling, Vb Inv. är 1913 Material: trä

Ark. Gustaf Hermansson, Stockholm Byggm. Bröderna Norberg, Härnösand Hermanssons ritningar godkändes 1899. De visar

en

kyrka med ett ljust, rymligt treskep- pigt långhus och tvä sidoställda tom i väster, det

ena

längre. Vid utförandet flera avvikelser frän ritningen. Tomen blev bastantare och många detaljer uteslöts.

1954 restaurering efter K. M. Westerbergs

ritning.

Gargnäs +

Sorsele församling, sedan 1962 Gargnäs församling, Vb

Inv, är 1911 Material: trä

Ark. Gustaf Améen, Stockholm

Byggm. Bröderna Holmström, Örnsköldsvik Salkyrka med sadeltak och utanpåliggande vapenhus i väster, kor och sakristia i öster.

Lågt klocktorn i väster. Panelad och målad i ljusgul oljefärg. Spånklädda gavelfält. Många

likheter med samtida villaarkitektur.

Genomgripande restaurering av interiören

1955—56. Arkitekt Einar Lundberg, Stock¬

holm.

Gillesnuole

(tidigare Illisnuole) + Sorsele församling, Vb

Ursprungligen en ”kyrkstufwa” från 1750,

senare

ombyggd till kapell, daterat 1798.

Material; trä

Ladliknande byggnad utan sakristia och va¬

penhus, liggtimrad och utan panel. Lågt sadel¬

tak täckt

av

näver och takved.

Såldes 1868. Togs ner och återuppfördes

som loge i Granäker. År 1937 skänktes det äter

till Sorsele församling. Återuppbyggdes på

den gamla kyrkplatsen och invigdes den 8 juli

1940.

Klockbock från 1940. Rester av samisk kyrkstad.

Gippmokk + Stensele församling, Vb Inv. är 1948

Material: trä

Ritat av diakon Richard Rodling, Dorotea

Kyrksal i kombination med skola. Byggd av församlingen med bidrag av privatpersoner och stiftelser. Ännu vid invigningen utan väg- förbindelser.

Glommersträsk +

Arvidsjaurs församling, Nb Inv. är 1891

Material: trä

Byggd av byborna och bröderna Jonas och

Karl Svedberg, Lillpite, Piteå

Ursprungligen en rödmålad timmerbyggnad,

11x9 m, med sakristia vid östgaveln. Senare vitmålad, nu gul. Flyttad till andra sidan vägen och ombyggd 1936 dä västtom uppfördes.

Församlingssal i källarvåningen 1968. Vis¬

sa

ombyggnadsarbeten 1970, Evert Granberg.

Ägdes av byborna fram till 1951, dä kyrkan

överläts till församlingen.

Rödfärgad klockstapel frän 1903 kvar pä

den första kyrkplatsen.

Granö -t-

Vindelns församling, Vb

Inv. är 1954

Material: putsat tegel. Tornspira av trä.

Ark. K. M. Westerberg, Stockholm Byggm. Sixten Johansson, Vindeln Länghuskyrka med torn. Församlingslokal sammanbyggd med koret.

Gråträsk / O

Piteå församling, Nb Byggt 1645—49

Material: trä

Byggm. lappfogde Olof Jonsson, Piteå Kvadratiskt långhus med långsträckt, smalare

kor. Vapenhus på södra sidan. Timrat med ^s k

”hästhuvudknutar”. Brant takfall, enligt tradi¬

tionen ”täckt med näver och däröver lagda urholkade träslanor, varannan med den urhol¬

kade sidan uppåt och varannan nedåt”.

Kapellet byggdes längs vägen till Nasafjäll, jfr Avaviken. Övergavs redan vid 1700-talets

mitt. Stod kvar som ruin ännu på 1920-talet.

Gråträsk II +

Piteå församling, sedan 1901 Piteå landsförsamling, Nb Inv. är 1934

Material: trä

Ark. Sven Brandel, Stockholm Byggm. Evert Granberg, Gråträsk

Timmerbyggnad med spåntak och brant tak¬

resning. Kvadratiskt långhus med långsträckt,

smalare kor. Vapenhus på södra sidan, sakri¬

stia pä norra. Brant spånklätt tak krönt av lökfoimad takspira.

I både byggnadsteknik och form en rekon¬

struktion av gamla kapellet. Inredningen ritad

av

E. Leffler och målningsarbetena utförda av konservator Fridthiof Erichsson.

Enklare underhålls- och reparationsarbe¬

ten 1941 och 1973.

Fristående klockbock från 1938.

Också som rekonstruktion en stor sevärd¬

het.

Gunnarsbyn + Töre församling, sedan 1962 Gunnarsbyns församling, Nb

Inv. är 1928 Material: trä

Ark. Torben Grat, Stockholm Byggm. Teodor Blomberg, Överstbyn

Tomlöst långhus med något lägre och smalare utbyggnader vid gavlarna för kor och vapen¬

hus. Sakristia i utbyggnad vid koret. Sadeltak

täckt

av

tjärat spån. Ursprungligen ljusmålad,

numera brunrosa.

Mindre ombyggnader 1949. Restaurering

och utvändig ommålning 1966—67, arkitekt

Bertil Franklin.

Spånklädd klockstapel av Torben Grut 1926.

Sparsmakad svensk klassicism, i stark kon¬

trast till tvä tidigare nationalromantiska för¬

slag av samme arkitekt (1908 och 1914, ^nu i Riksarkivet).

Guveitsfjäll, Viktoriakyrkan -i-

Sorsele församling, Vb

Inv. år 1938 Material: trä

Ark. K. M. Westerberg, Stockholm Byggm. Emil Karlsson-Sköldengen, Sorsele Långhuskyrka med lägre kor. Sadeltak och

tom med hög spira. Storslaget läge vid Övers-

tjuktan. Uppfört av enskild förening i väglöst

land med bidrag av doktor Axel Munthe, som gav byggnaden dess namn. Kungl. Maj:t upp¬

lät mark och timmer på rot. Från 1947 tillhör Viktoriakyrkan Sorsele församling.

Förändringar av sakristia och ommålning

av

interiör 1974, Bengt Lidström, VAB Umeå.

Gällivare I, Fridrich -t-

(efter Fredrik I, senare kallad ”ettöreskyrkan”)

Jokkmokks församling, sedan 1742

Gällivare församling, Nb Uppförd 1746—1747

Material: trä

Rektangulärt långhus med sakristia i nordost.

Lågt sadeltak. Fullbordad av Hans Biskop 1753, dä en korsarm tillbyggdes i söder.

1779 tillbyggdes vapenhus i väster. Repa¬

rationer 1901. Restaurering och nyinredning 1963, arkitekt Nils Arne Rosén.

Fristående klockstapel från 1758 av bygg¬

mästare Åberg, Överkalix, av bottnisk typ.

Fungerar även som stiglucka.

Gällivare II + Gällivare församling, Nb Inv. är 1882

Material: trä

Ark. Emil Langlet, Stockholm Byggm. L.O. Wennman, Överkalix

Centralkyrka enligt ritning från 1870, på gre-

kisk korsplan med korta, breda korsarmar.

Utbyggnader för sakristia i öster och vapenhus

i väster, norr och söder. Krönt av mittom.

Vitmålad brädpanel.

Tornets fönster övertäcktes vid okänd tid¬

punkt. Ny färgsättning, länsarkitekt Eberhard

Lovén 1928—29.

Modernisering av interiören, tillbyggnader i öster och väster 1966—67, arkitekt Bengt Romare.

I Gällivare har funnits kyrkstäder för både

samer

och nybyggare.

Hakkas -i-

Gällivare församling, sedan 1962 Hakkas församling, Nb Inv. år 1956

Material: tegel

Ark. Georg Rudner, Stockholm

Långhus med tom och hög spira. Brant lutan¬

de tak med tvä takfall. Ljusmålad panel.

Rudner har bearbetat ett förslag av Knut Nordenskjöld (jfr Ulatti).

Haparanda I O

Nedertomeå församling, sedan 1928 Neder- tomeå-Haparanda församling, Nb

Inv. år 1825 Material: trä

Ark. Carl Gustaf Blom Carlsson, Stockholm Byggm, Olof Alm, Luleå

Rektangulärt långhus, 60X15.5 alnar, med tom, altare och sakristia i tväraxeln.

Altaret flyttat till södra delen av långhuset 1873, Fredrik Reinhold Ekberg. Omdispone¬

ring av interiören, bl a orienteras bänkarna

mot det nya koret 1906, Gustaf Petterson.

Omfattande restaurering av hela interiören 1937—1938, Eberhard Lovén.

Byggdes efter socknens delning 1809 då

Nedertomeå kyrka hamnade pä den finsk- ryska sidan av älven. Ny kyrkplats utsågs

”utom Kanonskotthäll från Ryska sidan ut¬

med allmänna Landswägen emellan Haparan¬

da och Wuono byar”.

Förstörd vid brand den 14 juni 1963.

Haparanda II -i-

Nedertomeä-Haparanda församling, Nb Inv. år 1967

Material: stål och koppar

Ark. Bengt Larsson, ELLT, Stockholm

Brett kyrkomm som får längsriktning genom ett högt klerestorium med fönsterband i två våningar. Exteriör i mörk kopparplåt. Interiör

i ljusa färger av Pär Andersson.

Ett modernistiskt kyrkobygge med få an¬

knytningar till traditionen. Räknat som ett hu¬

vudverk i sin tids arkitektur.

Haparanda-Sandskär -i- (se Sandskär)

Hemavan -i- Täma församling, Vb Inv. år 1971 Material: trä

Ark. Bengt Lidström, VAB, Umeå

Byggd av ett arbetslag från Fredrika, organise¬

rat

av

kyrkoherden Axel Hofverberg

Åttkantig liggtimrad byggnad med utanpälig- gande sakristia och vapenhus. Takryttare.

Rödmålad.

Klockstapel av Bengt Lidström och bygg¬

mästare Walter Larsson, Stomman.

Hietaniemi I (Hedenäset) O Övertomeä församling, Nb Uppfört 1617

Material: trä

Timrat kapell av okänt utseende.

Hietaniemi II (Hedenäset) -t- Övertomeå församling, sedan 1869

Hietaniemi församling, Nb Byggd 1746

Arkitekt och byggmästare troligen Hans Bi¬

skop från Kronoby, Österbotten

Åttkantig, avlång grundplan, 23.5 X 10.5 me¬

ter. Sakristia i norr. Vapenhus i söder och

väster. Brant lutande, valmat spåntak, prytt med smidda spiror och flöjlar. Rödfärgade väggar med liggande panel.

Brädfodrad 1863. Restaurerad 1892—93, då kyrkan vitmålades. Restaurerad 1930—31,

av

länsarkitekt Eberhard Lovén. Underhålls¬

åtgärder 1943—45, Lovén. Inre ommälning

1946

av

konservator Fridthiof Erichsson. Vid den senaste restaureringen 1967—73 återställ¬

des både interiören och exteriören, som åter¬

fick sin röda färg, arkitekt Bertil Franklin,

konservator Fridthiof Erichsson.

Predikstol och korskrank med pyramider

av

Hans Biskop (1747). Orgeln inköptes 1781

och är ryggpositivet av 1600-talsorgeln från Tyska kyrkan i Stockholm (jfr Övertomeå).

Den rikt skulpturerade orgelfasaden är sanno¬

likt utförd

av

bildhuggarna Märten Redtmer

och Marcus Hebei, kända för sina utsmyck¬

ningar pä regalskeppet Vasa (Redtmer) och palatset Makalös (Hebel).

Klockstapel från 1773, även den möjligen

av

Hans Biskop. Stapeln målades 1783. Den restaurerades 1951

av

Bertil Mattsson.

Jämte Övertomeä det finaste exemplet i Övre Norrland på 1700-talets kyrkobyggande med motsvarigheter endast i Österbotten. Vid gränsdragningen 1809 tillföll kyrkan den svenska delen

av

församlingen. Ny kyrka bygg¬

des på finska sidan av älven.

Holmsund +

Umeå landsförsamling, sedan 1918 Holmsunds församling, Vb

Inv. är 1863 Material: trä

Ark. komminister J.A. Linder Byggm. Johan Petter Lundberg, Teg

Rektangulärt långhus, västtom och kor i öster.

Påminner

om

Sorsele kyrka med samma bygg¬

mästare.

1920 tillbyggdes sakristian. Omfattande restaureringar 1955—56, Georg Rudner,

Stockholm. Församlingsgård tillbyggd 1985,

Bertil Håkansson, Umeå.

J.A. Linder

var

komminister i Umeå lands¬

församling också verksam som arkitekt. Han

måste ha haft den fyra år äldre kyrkan i Sorsele

som

förebild. Linder har också utfört träsnide- riema

som

pryder kyrkans altare, predikstol

och läktare.

Byggherre var firma Dickson & Co Göte¬

borg ägare bl a till Holmsunds lastageplats

och Baggböle sågverk.

Holmön I, Helena Elisabeth + Umeå landsförsamling, sedan 1832 Sävars församling, 1958 Umeå stadsförsamling, Vb

Inv. år 1802 Material: trä

Byggd av byamännen

Liksidig, åttkantig timmerbyggnad med röd¬

färgad panel och litet åttkantigt klocktorn.

Altare och predikstol av Jon Löf, Umeå.

1822 tillbyggdes på norra sidan sakristian

och på västra sidan vapenhus. Utförlig be¬

skrivning av J.A Linder 1832. Förföll efter byggandet av nya kyrkan.

Namnet Helena Elisabeth efter brukspatron Mårten Grahns hustru, bosatt i Umeå.

Kyrkan togs ner 1957. Rekonstruerad och återuppförd 1958 pä Gammlia-omrädet i Umeå.

Holmön II -1- Sävar församling, Vb Inv. är 1891 Material: trä

Ark. Fritz Eckert, Stockholm

Byggm. Johan Edler d.y., Lockne, Jämtland

Rektangulärt långhus med klocktorn över ena

gavelspetsen. Lägre kordel i öster. Tak och

tom urspmngligen täckta med spån. Ingång i

väster med fornnordiska detaljer. Panelad och vitmålad.

Restaurerad 1933, arkitekt Kjell Wretling,

Umeå. 1959 förändring av läktare och 1967 ommålning av interiören. Utvändig restaure¬

ring 1979 och klockstapel följande år, Åke

Lundberg, Umeå.

Hortlax + Hortlax församling, Nb Inv. 1917

Material: putsat tegel

Ark. Edward Dahlbäck, vars ritningar korrige¬

rades

av

Georg A. Nilsson vid Överinten-

dentsämbetet

Byggm. Viktor Johansson, Byske

Centralkyrka på grekisk korsplan med något längre korsarm i väster. Kor i norra korsarmen.

Sidoställt tom i vinkeln mellan södra och väs¬

tra korsarmaraa. I övriga vinklar sakristia och trapphus. Fem tegelvalv. Utvändigt vitputsad

och dekorerad med gotiserande detaljer.

1936 omfattande inre restaurering av Eber¬

hard Lovén. Utvändiga underhållsarbeten 1968—1969, G. Bergenudd. 1971—72 åter¬

ställdes interiören vid en restaurering av Åke

Franzén.

Kyrkstad från 1920-talet av Edward Dahl¬

bäck, landets _yngsta och den enda arkitektrita- de.

Hömefors I +

Brukskapell till Hömefors bmk

Nordmalings församling, sedan 1913 Höme¬

fors församling, Vb Inv. är 1797 Material: trä

Ursprangligen endast ett rektangulärt lång¬

hus. 1832 tillkom sakristia i öster och ett bas¬

tant tom i väster. Tornet har tillskrivits J.A.

Linder. Han har 1832 beskrivit kyrkan med följande ord: ”Hömeåfors kyrka uppförd af Furatimmer med Altare, Predikstol, Bänkar och Läktarre, allt rätt och slätt arbetadt, en del måladt, en del omäladt”.

Enkel och autentisk interiör. Ljuskrona av glas frän Strömbäcks glasbruk.

1960 försiktig renovering.

Kyrkklocka med läng inskrift från 1818.

Hömefors II +

Kyrkan uppfördes av Mo och Domsjö AB Överlämnades till Hömefors församling 1913,

Vb Inv. är 1908

Material: tegel med inslag av granit och kors¬

virke

Ark. Bror Almqvist, Stockholm

Byggm. Fredrik Hagberg och Erik Eriksson

Långhus med välvt sidoskepp mot norr. Mitt¬

skepp med öppen takstol. Jugendinredning.

Väggmålningar Vicke Andrén, Stockholm.

1932 restaurerades interiören

av

Bror Alm¬

qvist, 1956 mer omfattande interiörrestaure¬

ring, Jaan Allpere och 1990, VAB Umeå.

Högland -i- Dorotea församling, Vb Inv. år 1939

Material: trä

Byggm Levi Vikström, Högland

Urspmngligen skolhus. År 1955 ombyggt till kyrksal. Grämålat med svart plåttak. Ägs av stiftelsen Höglands kapell.

Fristående klockstapel 1941 av Jöns Bred¬

berg.

Hömsjö -I-

Nordmalings församling, Vb

Inv. år 1929 Material: trä

Urspmngligen ett enskilt bönhus som 1929 invigdes som kapell i församlingen.

Vinkelbyggd mangårdsbyggnad i H6-plan

med sadeltak.

Klockstapel 1949 av Rune Jäderberg.

Jokkmokk I O

Jokkmokks församling 1605—1617, sedan kapellförsamling till Luleå fram till 1693, där¬

efter åter Jokkmokks församling, Nb Byggd 1607

Material: trä

Byggdes av ”ditskickade yrkesmän”

Rektangulärt långhus, 12,7x6,3 m, troligen

med smalare kor. Vapenhus på ena långsidan.

Nävertak med takved.

En

av

de kyrkor som byggdes som en följd

av

Karl IX:s lappmarkspolitik.

Vid uppförandet hade taket fått felaktiga proportioner och måste därför byggas om.

Kyrkan reparerades vid 1600-talets mitt. Upp¬

gifter om att det på 1640-talet (under lands¬

hövding Crusebjöms tid) skulle uppförts en ny kyrka har inte kunnat bekräftas.

Jokkmokk II

Jokkmokks församling, Nb Uppförd 1752—53 Material: trä

Byggm. Lars Ersson Sundbohm, Mättsund, Luleå

Åttkantig, avlång grundplan, 18.5 X 9.5m av rödmålat timmer. Vapenhus och sakristia bak¬

om

avbalkningar inom ättkanten. Högrest spän- täckt valmtak och rundbägiga fönster.

Läktare i väster byggd 1779. Fönstren för¬

storades 1835. Övergavs 1889, då den nya kyrkan stod färdig. Använd som samlingslo¬

kal för blåbandister. 1931 ånyo iståndsatt för

kyrkligt bruk, Eberhard Lovén. Återställd ef¬

ter brand 1943, Lovén. Brann den 8 april 1972.

Kyrkstad och samisk kyrkstad har tidigare

funnits pä platsen. Klockstapel och timrad bogårdsmur med ”likhus” frän 1784 av Olof Strandman, Umeå, revs troligen pä 1870-talet.

Ny klockstapel av 1700-talstyp av Bertil Höök 1935.

Jokkmokk III -i- Jokkmokks församling, Nb Inv. är 1889

Material: trä

Ark. Emst Abraham Jacobsson, Stockholm Byggm. Johan Edler d.y., Lockne, Jämtland

Centralkyrkoplan med kvadratisk kyrkorum och korta, breda korsarmar. Kor i östra korsar¬

men.

I vinklarna mellan korsarmama sakristia, entréer samt sidoställt tom med snedsträvor.

Panelad och målad med ljus oljefärg. Spetsbå- giga tätspröjsade fönster. Grönmålat plåttak.

Experimentell nygotik (jfr Edefors I).

En omfattande restaurering av Seth Fridén 1948—49 innebar bl

a

att det stora korfönstret igensattes. Ny sakristia tillbyggdes 1961, Jan Thurfjell. 1984 års restaurering av NAB kon¬

sult, Åke Franzén, innebar i stort sett ett åter¬

ställande

av

interiören.

Jokkmokk IV + Jokkmokks församling, Nb Inv. är 1976

Material: trä

Ark. Herbert Juhlin, Thurfjells arkitektkontor, Luleå

Byggm. Knut Gustafsson, Domänverket

Grundplan i mycket nära anknytning till Jokk¬

mokk II.

Exteriören

en

rekonstruktion

av

gamla kyr¬

kan frän 1753. Inredningen modem.

Jukkasjärvi I (Simojärvi) O

Nedertomeå församling, sedan 1673 Jukkasjärvi församling, Nb Byggd 1607

Material: trä

Rektangulärt långhus. Uppfört som en följd av Karl IX:s lappmarkspolitik.

Jukkasjärvi II + Jukkasjärvi församling, Nb Byggd 1726

Material: trä

Rektangulärt långhus, 17,5x9,5 m, i timmer- kistkonstruktion, den enda bevarade i landet.

Sakristia i

^norr

och vapenhus i väster.

Delar

av

den äldre kyrkan som flyttats frän

den gamla kyrkplatsen ingår troligen. 1747

brädfodrades kyrkan utvändigt. 1783—85

omfattande reparationer, ny inredning. Res¬

taurerad 1890 och 1907 (ny altaruppsats av Carl Westman, senare avlägsnad). Inre res¬

taurering 1953—54, arkitekt Arvid Falken¬

berg,

Vid kyrkan har funnits en samisk kyrkstad.

Klockstapel från 1770-talet av bottnisk typ,

som

även fungerar som stiglucka.

Stor altartriptyk av Bror Hjorth 1958. Bland motiven Laestadius

som

förkunnare.

Junosuando -i-

Pajala församling, sedan 1948 Junosuando församling, Nb.

Inv. år 1904 Material: trä

Ark. Fritz Eckert, Stockholm Byggm. Isak Lahti och Karl Poromaa

Brett långhus med tresidig koravslutning. Sa¬

kristia i lägre utbyggnad bakom koret. Va¬

penhus på motstående gavel.

1927 västtom

av

K. M. Westerberg. Sam¬

ma

år ommålades interiören. Ombyggd 1954, Valdemar Granlund, varvid den ursprungliga karaktären utplånades.

Fristående klockstapel.

Jackvik +

Arjeplogs församling, Nb Byggd 1885

Material: trä

Rektangulär grundplan, 9x7 meter, med alta¬

re

och sakristia pä ena långsidan och vapen¬

hus på den andra. Takryttare.

I byggnaden ingår material från det gamla kapellet i Lövmokk. Underhållsarbeten 1908 och 1956.

På platsen har funnits en samisk kyrkstad.

Jävre -I-

Hortlax församling, Nb Inv. år 1922

Material: trä

Ritad

av

byggm. Albin Wallström Byggd av byamännen

Korskyrka med åttkantigt tom över korsmit-

ten.

Ar 1914 byggdes sidoläktare, interiören ommålades och altaret flyttades från korsmit-

ten till sin nuvarande plats, J. Nordfelth, Öster- jöm. Ommålning av interiören 1955 konser¬

vator Fridhiof Erichsson, Luleå. 1968 tillbygg¬

nad, samlingsrum, brudkammare m m, Georg Rudner, Stockholm.

Jörn III O

Jöms församling, Vb Inv, är 1913 Material: trä

Tillbyggnad till folkskolan i stationssamhället Jörn, ett långvarigt provisorium. Revs i början

av

1960-talet.

Klockstapel år 1926. Osignerad ritning från Kungl. Byggnadsstyrelsen.

Jöm IV, S:t Mikael ⁺

Jöms församling. Vb Inv. är I960

Material: lättbetong, tegelfasader. Skiffertak Ark. Georg Rudner, Stockholm

Byggm. Looström & Gerdins byggnads- och konstmktionsbyrå, Stockholm

Stor salkyrka med högt sadeltak, tomlös. Sa¬

kristia i

norr.

Klockstapel (kopparklädd trästomme) 1967 Georg Rudner.

Kalvträsk h- Burträsk församling, Vb

Uppförd 1889, men utan godkännande från Överintendentsämbetet.

Predikokapell, invigt som kyrka 1913.

Material: trä

Ark. Gustaf Oscar Tundal, förvaltare vid Ro- bertsfors bmk

Byggm. Gustaf Nilsson-Lundqvist, Bodbyn

Tolvkantig gmndplan (den enda i landet) med sakristia vid

ena

sidan och tom på den motstå¬

ende. Påminner

om

ett förkastat förslag till kyrka på Holmön från 1883. Byggnaden ter sig som en miniatyr av de större centralkyrkor¬

na.

Tornet

var

fram till 1913 försett med lökku¬

pol.

Samma är ny panel och 1933 en omfattande restaurering. 1952 underhållsarbeten och om¬

målning.

Orgel från Burträsk kyrka av Pehr Zachari¬

as

Strand, överflyttad till Kalvträsk 1903.

Kam sjö -I-

Vindelns församling (Degerfors), Vb Inv. år 1943

Material: trä

Ark. kommunalingenjör Almar Nilsson, Umeå Byggt av snickarna Hugo Eriksson och Alex Lundmark, Kamsjön.

Enkelt träkapell, till formen en vinkelbygg¬

nad. Kyrkorum med smalt kor. Väggar och tak

av

träfiberplattor färgsatta i en ljus ton.

Predikstol, altarskrank och bänkar målade

av

konservator Evert Larsson, Hössjö.

Församlingslokaler sammanbyggda med kyrkorummet.

Fristående klockbock.

Karesuando I O

Enontekis församling, Nb Inv. år 1816

Material: trä

Ritad

^av

Johan Arndt Grape Byggm, Carlström

Rektangulärt långhus med västtom och ut¬

byggnader för vapenhus och sakristia på var¬

dera långsidan. Rödmålad med vita knutlådor.

Spåntak.

Byggdes som en följd av att Enontekis kyr¬

ka vid gränsdragningen 1809 hamnat på den fmsk-ryska sidan.

Revs 1904. Pä platsen har funnits en samisk kyrkstad.

Enkel, rektangulär byggnad med kyrksal.

Jöm I (Österjöm) ^O

Jöms kapellförsamling, Vb

Enkel timmerstuga frän 1830-talet, senare använd

^som

sockenstuga.

Jöm II (Österjöm) ^-i-

Jöms kapellförsamling, från 1892 Jöms för¬

samling, Vb Inv. år 1857 Material: trä

Ark. E. E. von Rothstein, Stockholm

Byggm. F. Ericsson (?) Kalvträsk.

Karesuando II +

Enontekis församling, sedan 1907 Karesuando församling, Nb

Inv. år 1905

Material: trä pä hög stensockel Ark. Gustaf Lindgren, Stockholm (1888) Långhus, 25.5x11.5 meter, med smalare kor och sidoställt tom. Sakristia i vinkeln mellan kor och långhus. Hög stensockel och timrad överbyggnad.

Karesuando är Sveriges nordligaste kyrka.

”Då det är brist pä timmer i trakten men finns så mycket mera gråsten, skall man använda så mycket som möjligt av den gamla kyrkans byggnadsmaterial i den nya. För att få upp

höjden skall man mura undre delan av gråsten.

Då timret endast kan erhållas i korta bitar, har fasaden sönderdelats med stora fönster, vilka även behövas för att få in ljus i kyrkan”. (Tek¬

nisk Tidskrift. Afdeln. f. Byggnadskonst 1893.)

Interiören förändrades fullständigt vid en

ombyggnad av Folke Löfström 1954. Omfat¬

tande restaurering av Bertil Franklin 1975.

Altarskulptur av Bror Hjorth 1961.

Nära kyrkan Laestadius pörte.

Karl Gustav 1 (Karungi Adolf Fred¬

rik) *

Karungi kapellag, Nedertorneå församling,

sedan 1782

Karl Gustavs församling, Nb Byggt 1744—45

Material: trä

Byggm. troligen Hans Biskop

Antas ha haft åttkantig plan. Revs och återupp- fördes som bostadshus.

Klockstapel frän 1745 kvarstår fortfarande,

även den förmodligen av Biskop. Stapelns målningar restaurerades 1976.

Karl Gustav II (Karungi) + Karl Gustavs församling, Nb Byggd 1795—96

Material: trä

Byggm. Eric Lanto, Helsingby, Österbotten Centralkyrka pä korsformig plan, 25,5 meter lång. Sakristia i vinkeln mellan norra och östra korsarmama. Altare och predikstol ursprung¬

ligen vid korsmitten. Ingångar i alla korsar-

mar.

Vitmålad stående panel med klassiseran- de detaljer. Två korsande sadeltak med möns¬

terlagt takspån och takspira över korsmitten.

Läktare av Per Strand 1820. Vid en mindre ombyggnad 1848—52 flyttades altaret till öst¬

ra

korsarmen, Ludvig Hawerman. Samtidigt brädfodrades kyrkan invändigt. Restaurering

samt ny bänkinredning av Olof Lundgren 1922.

Vissa ombyggnads- och underhållsåtgärder 1949, Hjalmar Olsson.

Uppförd med Nedertorneå kyrka som före¬

bild. Fram till 1809 gemensam kyrka för båda sidor

av

älven. Därefter gemensamt gudstjänst- firande tills den nya kyrkan i Karunki, Finland, stod färdig 1817.

Karl Gustav.

Karlsbäck +

Bjurholms församling, Vb

Inv. år 1926 Material: trä

Enkelt kapell med spetsbågiga fönster, upp¬

fört

av

ortsboma.

Kautokeino(inuvarandeNorge) =0

Nedertorneå församling, sedan 1673 Kautokeino församling

Byggd 1701—03

Material: trä

Byggm. borgaren Christiem Jacobsson Antili-

us

1674 bosatte sig den förste prästen på platsen,

men ännu ett tjugotal år senare hölls gudstjäns¬

tena i ett gammalt pörte. Karl XI bidrog till kyrkans uppförande. Utseendet okänt.

Övergick till Norge 1751.

Killingisuando O

Gällivare församling, Nb

Träkapell som skall ha funnits på 17CX)-talet.

Omnämns

av

Hiilphers: ”Wid Killingisuando Capell, 6 mil frän Gelliwara, predikas 2 å 3 g.

om

året för de sommartiden i Fjäll wistande Lappar”.

Kiruna +

Jukkasjärvi församling, Nb Inv. är 1912

Material: trä

Ark. Gustaf Wickman, Stockholm Byggm. Olof Edfastsson Nygren, Kiruna

Kvadratisk grundplan med rakt avslutat kor i öster, vapenhus i väster, diagonalt ställd, lägre församlingssal i sydost.

Sektionen visar i både längs- och tvärrikt¬

ning en liksidig triangel, vilkas övre glasade parti ger kyrkorummet ett rikt överljus. Utan¬

för fasaderna avtecknar sig längdriktningens triangel som ett yttre strävsystem. Rödtjärad spånklädsel, vita fönsterspröj:,ar.

Invändig ommålning och ombyggnad av vapenhus 1962. Församlingssalen inredd som

kapell 1980. Omfattande underhålls- och re¬

parationsarbeten, främst exteriört 1988—1990, NAB, Luleå.

Fasadrelief och förgyllda allegoriska tak¬

skulpturer av Christian Eriksson. Svart järns¬

mide

av

Ossian Elgström. Altarmålning av prins Eugen.

Klockstapel från 1907 av Gustaf Wickman.

Värd att uppmärksammas, både som själv-

ständigt verk i den svenska träbyggnadstradi¬

tionens efterföljd och som förstudie till kyr¬

kan.

Kyrkan och stapeln uppfördes av LKAB

och överlämnades

som

gåva till församlingen.

Ett huvudverk i nationalromantikens arkitek¬

tur.

Korpilombolo -i-

Pajala församling, sedan 1920 Korpilombolo församling, Nb

Inv. år 1859 Material: trä

Ark. Albert Tömqvist, Stockholm

Långhus med västtom och sakristia bakom tornet.

Omkring 1894 ombyggnad av tornet samti¬

digt som de spetsbågiga fönstren blev rundbå- giga. Nybyggnad av tornet 1936, Bertil Höök.

Samtidigt kläddes interiörens pärlspont med träfiberplattor. 1974 ny restaurering med ut¬

gångspunkt frän 1894 års interiör, Bertil Frank¬

lin i samarbete med konstnären Pär Andersson och konservator Gunnar Lindberg.

Kristineberg -i- Björksele församling, Vb Inv. är 1959

Material: trä, reveterat Ark. Kjell Wretling

Enkel vitrappad länghuskyrka med försam- lingsdel.

Kyrkan uppförd i samarbete med Boliden- bolaget.

Kvikkjokk / O

Jokkmokks församling, Nb

Byggnadsår oklart. Förste hyttpredikanten

anställdes troligen 1661.

Material: trä

Enkel timrad stuga med målade väggar, sam¬

manbyggd med silververkets övriga byggna¬

der. Kallades ”hyttekyrka” och var belägen på holmen i Kamajokk.

Under åren 1697—1796, den stora tiden för bergsbruket, var Kvikkjokk (Qvickjock) hu¬

vudkyrka för Jokkmokks _pastorat. Kvar frän denna kyrka nattvardskalk och kyrkklocka.

Kvikkjokk II O

Jokkmokks församling, Nb Byggd 1763

Material: trä

Rektangulär rödfärgad timmerbyggnad, 8.4x7.2, med utbyggnader för sakristia och vapenhus. Lågt sadeltak täckt med näver och takved.

Reparerades 1823. Revs vid 1900-talets början. Kvar från denna kyrka är predikstolen.

Fristående klockbock.

Kvikkjokk III -f Jokkmokks församling, Nb Inv, år 1907

Material: trä

Ark. Fritz Eckert, Stockholm (1896) Byggm. Gottfrid Svensson, Luleå

Rektangulärt långhus med smalare gavelut- hyggnader för kor och vapenhus. Sakristia vid sidan

av

koret. Spånklädda väggar och takfall.

Takåsen dekorerad med genombruten takkam.

Fönsterformer lånade från de äldsta nordiska

träkyrkobyggandet.

Restaurerad 1949—50 av Seth Fridén, Bo¬

den.

Spånklädd klockbock med spira ritad av Fritz Eckert 1901.

Kåge (Storkåge) + Kägedalens församling, Vb Inv. år 1926

Material: trä

Ark. Knut Nordenskjöld, Stockholm Byggm. J.B. Grönlund

Långhuset orienterat i norr och söder. Kor i söder, tom och vapenhus i norr. Lågt och kraftigt tom, hög och spetsig spira.

Tidigare förslag (1921) av Fredrik Falken¬

berg till en kyrka för 400 personer, ej utfört.

Genomgripande restaurering 1986.

Kägedalen (Kusmark) -i- Kägedalens församling, Vb Inv. år 1932

Material: tegel, vitrappad, koppartak Ark. Kjell Westin, Stockholm Byggm. N.J. Ödmark, Örnsköldsvik Rektangulärt långhus, lägre och smalare kor.

Kraftigt västtom med svängda takfall, lanter- nin och kyrktupp.

Ombyggnad av vapenhus och sakristia 1967, Georg Rudner, Stockholm.

Också här, jfr ovan, förslag frän 1921 av Fredrik Falkenberg: ^en kyrka för Kägedalen

som

rymde 1 048 personer. En korskyrka med förkortade korsarmar. Godkänd av kyrkorå¬

det 1921 men ej utförd.

Lannavaara -i-

Jukkasjärvi församling, sedan 1949 Vittangi församling, Nb

Inv. är 1934 Material: trä

Ark. John Åkerlund, Stockholm

Kyrka och församlingslokal med varsin entré på huvudfasaden. Valmat sadeltak med tak¬

ryttare. Tämligen välbevarad interiör.

Återinvigdes efter restaurering 1973.

Uppförd av Lapska Missionens vänner som

Prinsessan Eugenies minneskyrka. Sedan 1953 förvaltad

av

stiftelse.

Lan sj ärv h-

Överkalix församling, Nb Inv. är 1942

Material: trä Ark, Bertil Höök

Rektangulärt långhus med valmat spänklätt

tak. Sakristia och biutrymmen pä ömse sidor

om

entrén.

Klockbock ritad av Einar Lundberg 1941.

Latikberg -f

Vilhelmina församling, Vh

Inv. är 1934 Material: trä

Ark. K. M. Westerberg, Stockholm Byggd av ett arbetslag från orten under led¬

ning av Adolf Söderlind, Vilhelmina

Brett långhus med smalare kor. Sakristia i norr. Västtom med vapenhus, åttkantig spira i

tre avsatser. Vitmålad panel.

1960 underhållsarbeten K. M. Westerberg.

Luleå stad I O

Luleå församling, Nb Inv. är 1667 Material: trä

Rektangulärt långhus, 20.4x10.2 meter, utfört i timmerkistkonstruktion. Tom delvis intimrat i västgaveln. Sakristia vid korets norra sida.

Brant, spänklätt tak. Brädklädd, tjärstmken

exteriör.

Liknade den ännu kvarstående .stadskyrkan i Tomeå och hade liksom den fristående klock¬

stapel. Revs 1787.

Luleå stad II, Gustafs kyrka O

Luleå församling, Nb

Inv. är 1790