Kvinnors upplevelse av stöd vid bröstcancer
- En litteraturstudie
Women’s experience of breastcancer support - A literature study
Maria Forsberg Gullenborn Hanna Johansson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Veronica Pavedahl Examinerande lärare: Ingela Leibring Inlämningsdatum: 2020-03-31
SAMMANFATTNING
Titel: Kvinnors upplevelse av stöd vid bröstcancer Engelsk titel: Women’s experience of breastcancer support Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutioner för hälsovetenskap
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp grundnivå Författare: Maria Forsberg Gullenborn och Hanna Johansson Handledare: Veronica Pavedahl
Sidor: 29 sidor exklusive bilaga
Nyckelord: Bröstcancer, kvinnor, patientupplevelse, stöd
Bakgrund: Bröstcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen.
Diagnosen kan framkalla en känsla av overklighet hos kvinnan som drabbas samt behandlingen kan vara mycket påfrestande. Kvinnor med bröstcancer behöver stöd från omgivningen för att klara av tiden från att de fått diagnos och genom behandlingen. Syfte:
Syftet var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever stöd från diagnos till avslutad behandling. Metod: Litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg.
Databassökningar utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatet bygger på tio artiklar från CINAHL och två från PubMed. Totalt tolv artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Informationsstöd, emotionellt och fysiskt stöd samt praktiskt och finansiellt stöd.
Slutsats: Informationsstödet var viktigt för att hjälpa kvinnorna att skilja mellan fantasi och verklighet. Kvinnorna fick information från familj, vänner, andra kvinnor med bröstcancer samt vårdpersonal. Det emotionella och fysiska stödet kom främst från familj och vänner, det gav kvinnorna kraft att kämpa mot bröstcancern. Familj och vänner gav också kvinnorna praktiskt och finansiellt stöd.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Bröstcancer ... 4
Diagnos ... 5
Behandling ... 5
Kvinnans upplevelse av diagnos och behandling ... 5
Krisens olika faser ... 6
Sjuksköterskans ansvar och stöd ... 7
Problemformulering ... 8
Syfte ... 8
Metod... 8
Litteratursökning ... 9
Urvalsprocessen ... 12
Urval ett ... 12
Urval två ... 12
Urval tre ... 12
Databearbetning och analys ... 13
Forskningsetiska ställningstagande ... 13
Resultat ... 14
Informationsstöd ... 14
Emotionellt och fysiskt stöd ... 15
Praktiskt och finansiellt stöd ... 17
Diskussion ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Metoddiskussion ... 20
Klinisk betydelse ... 22
Slutsats ... 22
Förslag till fortsatt forskning ... 22
Referenslista... 23
Bilaga 1 Artikelmatris ... 30
Introduktion
Enligt World Health Organization [WHO] (2020) är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Cirka 2,1 miljoner kvinnor får varje år diagnosen bröstcancer och år 2018 dog 627 000 kvinnor till följd av sin bröstcancer. Folkhälsomyndigheten (2019) menar att bröstcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen samt näst flest dödsfall bland kvinnor i Sverige. I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Enligt Socialstyrelsen (2019) fick 7800 kvinnor diagnosen och 1400 dog till följd av sin bröstcancer 2018. WHO (2020) belyser att tidig diagnostik och vård förbättrar chanserna för att bli fri från sin cancer. Litteraturstudien ingår i forskningsområdet: Hantering av komplexa ohälsotillstånd.
Bröstcancer
Bergh et al. (2008) menar att det finns olika former av bröstcancer. Den vanligaste formen är att cancern utgår från mjölkgångarnas celler, duktal cancer. Cancern kan även uppstå i mjölkkörtlarna, lobulär cancer. Enligt Socialstyrelsen (2018) är en knöl i bröstet det vanligaste symtomet på bröstcancer, men symtomen kan också vara en knöl i armhålan, rodnad i huden, apelsinhud, blod eller vätska från bröstvårtan eller att bröstet känns hårt och förstorat. Key et al. (2011) beskriver att riskfaktorer för bröstcancer är relaterat till olika koncentrationer av könshormoner som östrogener och androgener. En ökad risk för bröstcancer finns för postmenopausala kvinnor i kombination med fetma, detta är förknippat med en ökad koncentration av östrogener. Rökning, alkohol, klimakteriet samt sen ålder för första fullbordade graviditet är också möjliga riskfaktorer för att utveckla bröstcancer. Bergh et al.
(2007) beskriver att hereditet är en riskfaktor för att utveckla bröstcancer. BRCA1 och BRCA2 är två bröstcancergener och i familjer med dessa typer av mutationer drabbas ett stort antal kvinnor av bröstcancer.
Det finns olika stadier av bröstcancer, stadium 0 beaktas som ett förstadium till bröstcancer.
Stadium 1 innebär att tumören är mindre än två centimeter och att tumören växer på plats.
Stadium 2 innebär att tumören är större än två centimeter och att spridning till armhålans lymfkörtlar kan finnas. Stadium 3 avser tumörer som är större än fem centimeter eller att en mer omfattande spridning till lymfkörtlar i armhålan finns. Stadium 4 innebär att cancern spridit sig och bildat metastaser (Cancerfonden 2020).
Diagnos
För att ställa diagnosen bröstcancer behöver patienten genomgå tre moment: klinisk undersökning, mammografi och/eller ultraljud samt vävnadsprov. Den kliniska undersökning innebär att läkaren noggrant undersöker och känner igenom brösten och lymfkörtlar som finns på halsen och i armhålan. Mammografi innebär röntgen av brösten, detta utförs för att upptäcka tumörer som är för små för att kunna känna vid den kliniska undersökningen (Bergh et al. 2007;
Socialstyrelsen 2018). Att gå på regelbunden mammografi har visat sig som ett effektivt sätt att upptäcka tumörer, det har även visat sig vara bidragande till att dödligheten i bröstcancer minskat (Sun et al. 2017). Ultraljudsundersökning kan vissa gånger vara nödvändigt att göra som ett komplement till mammografin (Bergh et al. 2007; Socialstyrelsen 2018). Hos kvinnor med körtelrika bröst samt när resultatet från mammografin är oklart, är denna undersökning viktig. Det finns flera metoder för att ta ett vävnadsprov från det misstänkta området, finnålsbiopsi eller mellannålsbiopsi/grovnålsbiopsi. Finnålsbiopsi innebär att celler sugs ut från den misstänka förändringen för cytologisk bedömning. Mellannålsbiopsi/grovnålsbiopsi innebär att även en vävnadsbit tas för bedömning (Bergh et al. 2007).
Behandling
Behandlingen av bröstcancer kan innefatta kirurgi, strålbehandling och systemiska läkemedel som cellgifter, hormonella och målinriktade läkemedel (Ng et al. 2017). Behandlingens utgång grundar sig på i vilket stadium som bröstcancern upptäcks (Socialstyrelsen 2018). Bröstkirurgi är en viktig del av behandlingen (Grogan & Mechan 2017). I ett tidigt stadium krävs kirurgisk behandling, som kan innebära en lumpektomi eller mastektomi. En lumpektomi innebär att den delen där tumören sitter tas bort och bröstet kan bevaras med ett gott kosmetiskt resultat.
Mastektomi innebär att hela bröstet opereras bort. Efter att patienten genomgått operation kan systemiska läkemedel ges adjuvant. Syftet med adjuvant behandling är att förbättra överlevnaden och förbättra chansen att bli fri från cancern (Ng et al. 2017).
Kvinnans upplevelse av diagnos och behandling
Drageset et al. (2011) beskriver att ett bröstcancerbesked kan framkalla en känsla av overklighet hos kvinnan. Kvinnorna upplevde att deras värld förändrades snabbt och drastiskt när de fick sitt bröstcancerbesked. Diagnosen kan vara skrämmande och svårt att ta in, samt att acceptera att man är sjuk då de flesta kvinnorna inte haft några symtom innan de fick diagnosen.
Socialstyrelsen (2018) beskriver att vanliga reaktioner som kan uppkomma vid beskedet är
nedstämdhet, oro och en känsla av overklighet. Gremore et al. (2011) menar att ett besked ofta innebär att kvinnorna får psykiska besvär som chock, känslomässig avtrubbning, depression och ångest. Oavsett vilket stadium av bröstcancer kvinnorna befinner sig i upplever de en pågående rädsla om intensiva behandlingar eller om de kan dö av sjukdomen. Bröstcancer har även en påtaglig fysisk inverkan på kvinnan. Fysiska förändringar som efter exempel en mastektomi, kan ge en förändrad kroppsbild (Gremore et al. 2011; Grogan & Mechan 2017).
En förändrad kroppsbild genom att förlora ett bröst kan hota kvinnans självkänsla. Det kan även påverka sexualiteten negativt och resulterar i att kvinnan undviker sexuella relationer (Grogan
& Mechan 2017).
Många kvinnor som genomgår cytostatikabehandling upplever biverkningar som värmevallningar, trötthet, smärta samt sömnproblem (Gremore et al. 2011). Håravfall rankas ofta som en av de biverkningar som oroar kvinnorna mest. Håravfallet är en visuell påminnelse om deras cancer samt att andra kan uppfatta deras sjukdom (Shaw et al. 2016). Enligt Paraskevi (2012) behöver kvinnorna hjälp med att förstå vad behandlingen innebär, de behöver därför förberedas inför behandlingens procedur vilket är viktigt för det psykiska välbefinnandet och återhämtningens skull.
Krisens olika faser
Zabalegui et al. (2005) förklarar att få en cancerdiagnos och att leva med cancer påverkar patienternas liv samt deras familjer. Cancer med dess behandling medför förändringar i patienternas sätt att leva, deras dagliga aktiviteter, deras arbete samt i relationer och familjeroller. I och med allt detta är det förknippat med hög stressnivå för patienten.
Enligt Cullberg (2006) går en människa i kris igenom fyra olika faser. Faserna kan enklast beskrivas i en viss ordningsföljd, men det innebär inte att människan går igenom krisen samma raka följd. En människa i kris kan vandra fram och tillbaka i de olika faserna samt att faserna kan överlappa varandra. De olika faserna är: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Chockfasen är en utav de akuta faserna och det kan vara svårt att minnas vad som har hänt samt svårt att ta till sig information. Denna fas går oftast över relativt snabbt, alltifrån en kort stund, till några timmar eller några dygn, men kan ibland pågå något längre.
Reaktionsfasen är den andra delen av de akuta faserna där personen börjar kunna ta till sig information samt börjar söka en förklaring på vad som har hänt. Denna fas är kopplat till starka
för de utomstående. Enligt Zabalegui et al. (2005) kan stress kring sin cancer samt behandling yttra sig som ångest och/eller depression och är främst förknippat till osäkerhet kring cancerdiagnosen, biverkningar av cytostatikabehandling eller strålbehandling, brist på personlig kontroll, fysisk försämring och tankar om att dö. Cullberg (2006) förklarar att i bearbetningsfasen börjar personen få grepp om situationen och börjar återgå till vardagen med en mer positiv inställning och ett ökat socialt liv. I nyorienteringsfasen kan personen orka se tillbaka på det som har hänt som ett smärtsamt minne, men att det inte skapar ångest utan kan ses som en erfarenhet och en ny förståelse.
Sjuksköterskans ansvar och stöd
I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ingår fyra grundläggande ansvarsområden, dessa är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Omvårdnad ska ges med största respekt till alla människor oavsett kön och bakgrund (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan ansvarar för bedömning, diagnostik, planering, genomförande och utvärdering i omvårdnadsarbetet. I omvårdnadsarbetet ingår det att tillgodose patientens grundläggande behov och upplevelser vilket omfattar det fysiska, psykosociala, andliga och kulturella. En förutsättning för god omvårdnad är att skapa en förtroendefull relation till patienten och dennes närstående (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
För att få en mer jämlik, tillgänglig och mer patientfokuserad cancervård arbetar Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsammans med Regionala Cancercentrum (RCC). En av de viktigaste åtgärderna är fortsatt införande av standardiserade vårdförlopp och en målsättning är att alla patienter inom cancervården ska få tillgång till en kontaktsjuksköterska (SKR 2020).
Kontaktsjuksköterskans ansvar innefattar bland annat att utforma en individuell vårdplan för patienten samt att se till att patienten är delaktig och har inflytande kring sin vård. Det ingår även i uppdraget att förbereda patienten genom att ge information om kommande steg i vårdprocessen, samt finnas som ett stöd till både patient och anhöriga vid krisreaktioner (RCC 2019). Komatsu et al. (2016) belyser att sjuksköterskor kan ge stöd på flera sätt till patienter som genomgår cellgiftsbehandling. För att patienter ska få en känsla av trygghet ska omvårdnaden fungera som ett skyddsnät.
Problemformulering
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. I Sverige år 2018 fick 7800 kvinnor diagnosen och 1400 kvinnor dog till följd av sin bröstcancer. Diagnosen kan innebära en drastisk förändring i kvinnans liv, där både känslor av overklighet och rädslan av att dö kan infinna sig. Behandlingarna kan vara mycket påfrestande och kroppsliga förändringar kan hota kvinnornas självkänsla. Kvinnor med bröstcancer är i behov av stöd och stödet är av betydelse för att de ska kunna hantera sjukdomen och den kris de går igenom.
Syfte
Syftet var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever stöd från diagnos till avslutad behandling.
Metod
Arbetet genomfördes som en litteraturstudie. I genomförandet av en litteraturstudie ingår det att söka systematiskt, granska kritiskt och därefter sammanställa litteraturen inom ett valt ämne eller problemområde. Sammanställningen av data kommer från tidigare genomförda empiriska studier (Forsberg & Wengström 2013). Denna litteraturstudie utformades genom att följa Polit och Beck (2017) nio steg som är fritt översatta och tolkade från engelska till svenska.
1. Formulera syfte samt frågeställningar.
2. Utforma en sökstrategi - vilka databaser och vilka sökord som används.
3. Första sökningarna efter vetenskapliga artiklar
4. Bedöma de vetenskapliga artiklarnas relevans och lämplighet utifrån syftet genom att läsa titel och abstrakt. Lämpliga artiklar till studien placeras i urval 1.
5. Läsa de utvalda artiklarna i sin helhet
6. Sammanställa och tyda relevant information från artiklarna 7. Kritiskt granska och utvärdera informationen
8. Analysera materialet, sammanställa materialet och skapa teman 9. Kritisk sammanfattning, som bildar litteraturstudiens resultat.
Litteratursökning
I steg ett enligt Polit och Beck (2017) i litteraturstudien formulerades syftet inom det valda området. I steg två (Polit & Beck 2017) utformades sökord som var relevanta till studiens syfte.
Artiklar till litteraturstudien söktes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Enligt Polit och Beck (2017) har databasen CINAHL inriktning på omvårdnad och Pubmed har medicinsk inriktning. PsycINFO har inriktning på psykologi (Polit & Beck 2017). För att hitta relevanta artiklar användes ämnesord som redogör för artikelns innehåll och är specifika för vardera databas, i CINAHL användes Major Headings [MH], i PsycINFO användes Thesaurus [TH] och i PubMed användes Medical Subject Heading [MeSH] (Polit & Beck 2017).
Fritextsökningar användes i samtliga databaser för att bredda sökningen samt hitta artiklar av relevans.
Ämnesorden som användes i CINAHL som MH var: Breast Neoplasms, Nurse-Patient Relation, Nursing Role, Oncologic nursing och Support Psychosocial. Fritextsökningar som användes var: “breast cancer”, patient* experience*, supportive care och “social support”.
Genom att använda en trunkering symbol (*) i sökningarna kan flera böjningar av ordet fås och därmed kan sökningen utökas menar Polit och Beck (2017). Ämnesord som användes i PsycINFO som TH var: Breast neoplasms, Nursing och Social Support. Fritextsökningarna som användes var: breast cancer, Nurse-patient relations, nurse’s role, patient* experience*, supportive care och psychosocial support. Ämnesorden som användes i PubMed som MeSH var: breast neoplasms, Nurse-patient relations, Nurse’s Role, Oncology Nursing och Social support. Fritextsökningar som användes var: “breast cancer”, patient* experience*, supportive care och Psychosocial support.
I steg tre (Polit & Beck 2017) gjordes sökningarna först var för sig. Nyckelord söktes sedan tillsammans med kombinationerna OR och AND. Enligt Polit och Beck (2017) kan booelska operatorer AND och OR användas för att utöka eller begränsa sökning. Vid sökning av två nyckelord används AND (Polit & Beck 2017). Sökorden Breast Neoplasms och “Breast cancer”
söktes med OR i mellan. Detta gjordes för att utöka sökningen och för att undvika att relevanta artiklar skulle falla bort. Begränsningar lades på sist i de olika databaserna. Begränsningarna i samtliga databaser var artiklar publicerade mellan åren 2010-2020. I CINAHL och PsycINFO lades även begränsningen peer-review på för att säkerhetsställa att artiklarna var vetenskapliga.
Denna begränsning gick ej att utföra i PubMed.
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Inklusionskriterier var kvinnor över 18 år samt artiklar som var peer-reviewed. Artiklarna var publicerade mellan 2010-2020. Exklusionskriterier var artiklar skrivna på annat språk än engelska eller svenska samt artiklar som handlade om stöd efter behandling. Även review artiklar exkluderades.
Tabell 1.
Sökningar i CINAHL mellan 6/2-18/2-2020
Sökning Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Breast neoplasms [MH] 75040
S2 ”Breast cancer” 79914
S3 Nurse-patient relations [MH]
24750
S4 Nursing Role [MH] 50866
S5 Patient* Experience* 175766
S6 Supportive care 13472
S7 Oncologic nursing [MH] 14291
S8 ”Social support” 40975
S9 Support, Psychosocial
|MH]
70501
S10 S1 OR S2 89655
S12 S10 AND S3 96 11 6 3
S12 S10 AND S4 191 5 (1) 0 0
S13 S10 AND S5 AND S7 82 12 (3) 3 2
S14 S10 AND S5 AND S6 98 10 (5) 2 1
S15 S10 AND S5 AND S8
AND S9
133 13 (6) 5 4
Totalt 36 (15) 16 10
Begränsningar 2010-2020. Peer-reviewed. Förklarning: () = Interna dubbletter.
Tabell 2.
Sökningar i PsycINFO mellan 6/2- 18/2 2020
Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Breast neoplasms [Th] 11134
S2 Breast cancer 14609
S3 Nurse-patient relations 4471
S4 Nurse’s Role 5491
S5 Patient* Experience* 112143
S6 Supportive care 10122
S7 Nursing [Th] 22169
S8 Social support [Th] 56279
S9 Psychosocial support 36728
S10 S1 OR S2 14916
S11 S10 AND S3 25 7 ((1)) 2 0
S12 S10 AND S4 19 6 (1) ((4)) 0 0
S13 S10 AND S7 60 3 ((3)) 0 0
S14 S10 AND S5 AND S6 48 4 ((4)) 0 0
S15 S10 AND S5 AND S8 AND S9 27 0 0 0
Totalt 7 ((12))
(1)
2 0
Begränsningar: Peer-reviewed. 2010-2020. Förklaring: () = Interna dubbletter. (()) = Externa dubbletter.
Tabell 3.
Sökningar i PubMed mellan 7/2- 18/2 2020
Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Breast neoplasms [Mesh] 285759
S2 ”Breast cancer” 267212
S3 Nurse-patient relations [Mesh] 35077
S4 Nurse’s Role [Mesh] 40475
S5 Patient* Experience* 275654
S6 Supportive care 32315
S7 Oncology Nursing [Mesh] 7804
S8 Social support [Mesh] 69392
S9 Psychosocial support 53453
S10 S1 OR S2 362809
S11 S10 AND S3 81 14 ((5)) 3 2
S12 S10 AND S4 80 8 (3) ((4)) 1 0
S13 S10 AND S5 AND S7 37 12 ((12)) 0 0
S14 S10 AND S5 AND S6 92 6 ((2)) 1 0
S15 S10 AND S5 AND S8 AND S9 28 3 ((3)) 0 0
Totalt 14 ((26))
(3)
5 2
Begränsningar 2010-2020. Förklarning: () = Interna dubbletter. (()) = Externa dubbletter.
Urvalsprocessen
Urval ett
I steg fyra (Polit & Beck 2017) valdes lämpliga artiklar utifrån syftet till studien genom att läsa titel och abstrakt. Totalt granskades 1097 titlar och abstrakt. Artiklar som inte stämde överens med litteraturstudiens syfte exkluderades. De som exkluderades handlade inte om stöd, handlade inte om kvinnans upplevelse eller handlade om andra sjukdomar. Totalt valdes 57 relevanta artiklar ut och placerades i urval ett. I urval ett exkluderades 19 interna dubbletter och 38 externa dubbletter.
Urval två
I steg fem (Polit & Beck 2017) granskades de 57 artiklarna i sin helhet med fokus på abstrakt, metod, resultat och diskussion. Artiklarna som svarade mot litteraturstudiens syfte samt inklusion- och exklusionskriterier gick vidare till urval två för vidare bedömning. Antal artiklar som gick vidare till urval två var 16 artiklar från CINAHL, två från PsycINFO och fem från PubMed, totalt 23 artiklar. Exkluderade artiklar i steg fem svarade inte mot litteraturstudiens syfte. De artiklar som inte svarade mot syftet handlade inte om kvinnors upplevelse av stöd samt i några artiklar framkom det inte om män deltagit i studien.
Urval tre
I steg sex (Polit & Beck 2017) gjordes en sammanfattning av relevant information från artiklarna. I steg sju (Polit & Beck 2017) granskades de utvalda artiklar med hjälp av Polit och Beck (2017) granskningsmall Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research, detta gjordes för att säkerställa de valda artiklarnas kvalitet. Totalt exkluderades elva artiklar till urval tre efter genomförd granskning. I sju av artiklarna framkom inte om noggranna etiska överväganden gjorts eller om artiklarna fått godkännande från en etisk kommitté. Två artiklar hade inget tydligt syfte beskrivet, i de andra två artiklarna fanns inte alla delar med vilket gjorde det svårt att bedöma kvaliteten. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod ingen artikel från PsycINFO. Totalt gick tolv artiklar i genom granskningen, tio artiklar från CINAHL och två från PubMed.
Databearbetning och analys
Steg åtta (Polit & Beck 2017) skrevs de tolv valda artiklarna ut i pappersformat. Artiklarna lästes i sin helhet enskilt för att senare diskutera artiklarna tillsammans och skapa relevanta teman utifrån artiklarnas innehåll. Artiklarnas resultat lästes flera gånger och viktiga meningar och stycken som svarade på litteraturstudiens syfte markerades. De tolv artiklarna numrerades med en siffra från 1-12 för att lättare kunna särskilja dem vid diskussion och referenshantering.
Från bearbetningen av artiklarna, framkom tre teman. Dessa teman var: informationsstöd, emotionellt och fysiskt stöd, praktiskt och finansiellt stöd. I steg nio (Polit & Beck 2017) gjordes en sammanfattning av artiklarnas resultat som bildar litteraturstudiens resultat.
Forskningsetiska ställningstagande
Oredlighet i forskning innebär att ljuga, förfalska, plagiera eller stjäla vetenskaplig data och resultat. Fusk inom forskning för ej förekomma. För säkerhetsställande av forskningens kvalitet sker granskning på flera nivåer. Forskningen granskas oftast av en forskningsetisk nämnd (CODEX 2020). Artiklar som fått tillstånd från etiska kommittéer eller där noggranna etiska överväganden har gjorts har valts ut till denna litteraturstudie, vilket är något som Wengström och Forsberg (2013) belyser är en viktig aspekt. Genomgående under arbetets gång har eftersträvan varit att följa de fyra etiska principerna: tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar (Vetenskapsrådet 2018). Allt resultat som framkom från artiklarna har redovisats utan att förvridit det på något sätt. Artiklarna i resultatet är publicerade på engelska, för att undvika språkliga feltolkningar har ett elektroniskt lexikon tillämpats som hjälpmedel.
Resultat
Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever stöd från diagnos till avslutad behandling. Resultatet bygger på tolv kvalitativa artiklar. Artiklarna som utgör litteraturstudiens resultat presenteras i en artikelmatris (se bilaga 1). Artiklarna i litteraturstudiens resultat var från Thailand (n=2), Norge (n=1), Nederländerna (n=1), England (n=1), USA (n=1), Turkiet (n=1), Jordanien (n=1), Canada (n=3) och Nigeria (n=1). Under databearbetningen av artiklarna framkom tre teman: Informationsstöd, emotionellt och fysiskt stöd, praktiskt och finansiellt stöd.
Informationsstöd
Ur resultatet framkom det att kvinnorna haft hjälp av familj och vänner att finna information angående sin sjukdom och dess behandling. När kvinnorna kände sig oförmögna att bearbeta den information de tilldelats var det en avgörande del att ha en familjemedlem eller vän nära till hands som kunde redogöra i efterhand vad som hade sagts (Beaver et al. 2016; Drageset et al. 2012; Obeidat et al. 2012; Suwankhong & Liamputtong 2016; van Ee et al. 2019). Familj och vänner hjälpte även kvinnorna till att fatta beslut om behandlingen (Obeidat et al. 2012).
Kvinnorna upplevde det tacksamt att träffa andra med bröstcancer (Dawe et al. 2014; Drageset et al. 2011; van Ee et al. 2019), genom att ta del av andras erfarenheter av sjukdomen samt behandling kunde kvinnorna få mer information (Anarado et al. 2017; Drageset et al. 2012;
Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017). Att få höra andra kvinnors negativa erfarenheter av sjukdomen upplevdes inte som stödjande för vissa kvinnor (Alqassi & Dickerson 2010). En del kvinnor upplevde även att andras erfarenheter av sjukdomen inte skulle hjälpa dem (Stahlke et al. 2017).
Majoriteten upplevde att god information om behandlingen från vårdpersonalen var ett stöd (Drageset et al. 2012; Obeidat et al. 2012; Suwankhong & Liamputtong 2016). Kvinnorna fick information om sjukdomen, prognos samt utbildning kring egenvård (Suwankhong &
Liamputtong 2016). Informationsstödet från vårdpersonalen var viktigt för att hjälpa dem att skilja mellan fantasi och verklighet (Drageset et al. 2012). Kvinnorna kände att sjukvården fanns tillgänglig vilket skapade en trygghet. Sjuksköterskan var den som tog sig tiden, gav mer information samt besvarade deras frågor och funderingar (Drageset et al. 2012; van Ee et al.
En del kvinnor upplevde att de inte fått tillräcklig eller felaktig information om sin behandling (Dawe et al. 2014; Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017; Greenslade et al. 2010;
Suwankhong & Liamputtong 2016). Några kvinnor saknade även information från vårdpersonalen om biverkningar av behandlingen (Beaver et al. 2016; Suwankhong &
Liamputtong 2016; Obeidat et al. 2012). När kvinnorna fick otillräcklig information om deras behandling bidrog det till en osäkerhet om deras hälsotillstånd (Suwankhong & Liamputtong 2016). Även tidpunkten när de fick information var viktig (Beaver et al. 2016; Dawe et al.
2014). Information strax innan operation gjorde kvinnorna oroliga samt att de inte kunde fokusera på det som sagts (Dawe et al. 2014).
Emotionellt och fysiskt stöd
Majoriteten av kvinnorna redogjorde för att det allra viktigaste samt största stödet kom från deras familjemedlemmar (Alqassi & Dickerson 2010; Anarado et al. 2017; Beaver et al. 2016;
Cebeci et al. 2012; Dawe et al. 2014; Drageset et al. 2012; Dumrongpanakorn & Liamputtong 2017; Greenslade et al. 2010; Suwankhong & Liamputtong 2016; van Ee et al. 2019). Efter att kvinnorna fått sin bröstcancerdiagnos upplevde de att dem kom närmare sina familjemedlemmar (Drageset et al. 2012). Stöd i form av fysisk närvaro var viktigt. När kvinnorna fick diagnosen var det tryggt att ha en närstående närvarande (Alqaissi & Dickerson 2010; Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2016; van Ee et al. 2019). Det var en trygghet att veta att någon fanns tillgänglig för dem (Drageset et al. 2012; van Ee et al. 2019). Att ha någon fysiskt närvarande, som visade omtanke och brydde sig betydde mycket för kvinnorna (Alqassi
& Dickerson 2010).
Behandlingen påverkade kvinnorna både emotionellt och fysiskt. Kvinnorna upplevde familjen som ett emotionellt stöd under denna period (Alqassi & Dickerson 2010; Cebeci et al. 2012;
Dawe et al. 2014; Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2016; Obeidat et al. 2012; Suwankhong
& Liamputtong 2016). Det emotionella stödet kvinnorna fick motiverade till att hantera bröstcancern och gav dem motivation till att överleva (Suwankhong & Liamputtong 2016). När kvinnorna kände sig stöttade gav det dem mer kraft att kämpa mot bröstcancern (Obeidat et al.
2012; Suwankhong & Liamputtong 2016). Kvinnorna upplevde att vänner gav dem emotionellt stöd (Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017). Det emotionella stödet uppskattades och ingav hopp (Obeidat et al. 2012). Något som också gav kvinnorna hopp var att träffa andra som överlevt bröstcancer. Kvinnorna fann stöd och komfort i sig själva genom att göra sociala
jämförelser med bröstcancer överlevare (Alqaissi & Dickerson 2010). De upplevde att kvinnors som överlevt bröstcancer gav dem ett emotionellt stöd (Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017).
Flera kvinnor upplevde ett stöd i sin religiösa tro och det var ett sätt för dem att hantera bröstcancern (Alqaissi & Dickerson 2010; Anarado et al. 2017; Cebeci et al. 2012;
Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017; Suwankhong & Liamputtong 2016; van Ee et al.
2019). Även om tron i sig inte kunde bota bröstcancern gav den ett emotionellt och moraliskt stöd (Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017; Suwankhong & Liamputtong 2016).
Kvinnorna upplevde att de fick stöd av sjuksköterskan på flera nivåer, både emotionellt och fysiskt (Stahlke et al. 2017). De upplevde stödet från sjuksköterskan som mycket professionellt (Dawe et al. 2014; Stahlke et al. 2017), samt att sjuksköterskan skapade en stödjande och trygg atmosfär (Stalhke et al. 2017). Sjuksköterskan tog hänsyn till deras psykosociala behov. Stödet som sjuksköterskan och vårdpersonalen gav var uppskattat av kvinnorna (Dawe et al. 2014;
Stahlke et al. 2017; van Ee et a. 2019).
Flera av kvinnorna talade speciellt om sin make som ett gott stöd (Alqaissi & Dickerson 2010;
Cebeci et al. 2012; Dawe et al. 2014; Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017; Greenslade et al. 2010; Obeidat et al. 2012; Suwankhong & Liamputtong 2016). För en del kvinnor var maken nyckelpersonen (Suwankhong & Liamputtong 2016) medan andra redogjorde för att maken hade en mer emotionell roll (Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017; Suwankhong
& Liamputtong 2016). Uppmuntran och tröst från maken var viktigt när kvinnorna tappade sitt hår som en biverkan av behandlingen (Alqassi & Dickerson 2010; Anarado et al. 2017; Cebeci et al. 2012), även makens fysiska närvaro ansågs vara viktig. Maken gav stöd genom att vara fysiskt närvarande vid diagnos och under behandling (Alqaissi & Dickerson 2010).
Vissa kvinnor fick inte det stöd de hade förväntat sig att få från sin make (Cebeci et al. 2012;
Greenslade et al. 2010), samt beskrev en del kvinnor att maken var en bidragande faktor till stress under deras sjukdomstid. Detta kunde yttra sig i att han inte accepterade sjukdomen eller att psykisk samt fysisk misshandel förekom (Alqaissi & Dickerson 2010). Några kvinnor levde ensamma samt upplevde en del kvinnor att familjemedlemmar och vänner tog avstånd på grund
Praktiskt och finansiellt stöd
Ett viktigt stöd för kvinnorna var det finansiella och praktiska stödet från familj och vänner (Alqaissi & Dickerson 2010; Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017; Suwankhong &
Liamputtong 2016). Under tiden från att de fick diagnosen och under behandlingen upplevde kvinnorna en inre stress (Alqaissi & Dickerson 2010; Dumrongpanakorn & Liamputtong 2017).
Biverkningarna från behandlingen påverkade kvinnorna negativt och de klarade inte av att hantera dagliga sysslor (Cebeci et al. 2012; Dumrongpanakorn & Liamputtong 2017). Stödet kunde visa sig genom att maken tog ett större ansvar under behandlingsperioder (Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017; Suwankhong & Liamputtong 2016), eller att familjemedlemmar hjälpte till med det vardagliga och praktiska saker som exempelvis matlagning (Alqaissi & Dickerson 2010; Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017; Obeidat et al. 2012; Suwankhong & Liamputtong 2016). Det praktiska stödet kunde även innefatta skjuts till sjukhuset (Cebeci et al. 2012; van Ee et al. 2019). Det praktiska stödet kvinnorna fick upplevdes som hjälpsamt, speciellt under behandlingen (Alqaissi & Dickerson 2010). En del kvinnor fick finansiellt stöd av sina familjemedlemmar för att kunna genomgå behandlingen (Dumrongpanapakorn & Liamputtong 2017; Suwankhong & Liamputtong 2016). En del kvinnor fick även finansiellt stöd från sina vänner (Alqaissi & Dickerson 2010).
Diskussion
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever stöd från diagnos till avslutad behandling. I resultatet framkom tre teman: informationsstöd, emotionellt och fysiskt stöd samt praktiskt och finansiellt stöd.
I temat informationsstöd visade det sig att de flesta av kvinnorna upplevde det stödjande att möta andra patienter som hade eller haft bröstcancer. Genom att träffa andra i samma situation kunde kvinnorna ta del av information från andra som genomgått samma sak. Detta stöds av Ettridge et al. (2018) som menar att en del män med prostatacancer upplevde stödgrupper som en viktig tillgång till stöd. Genom att delta i en stödgrupp gav de männen kännedom om andras upplevelse av behandling och biverkningar. Detta styrks även av Hauken och Laursen (2019) där unga patienter med cancer upplevde att de fick emotionellt och informativt stöd från andra som befann sig i samma situation. Även Peeters et al. (2018) belyser att patienter med cancer i huvud-hals området upplevde ett gott stöd från andra patienter med liknande erfarenheter. En reflektion är att patienter med olika typer av cancer kan finna stöd från andra som befinner sig i samma eller liknande situation.
Temat informationsstöd visade även att en del kvinnor inte upplevde det stödjande att höra andra kvinnor berätta om sina negativa erfarenheter av sjukdomen. I en studie av Krumwide och Krumwide (2012) sökte män med prostatacancer information från andra som genomgått liknande upplevelser. Även om informationen de fick var negativ upplevde männen det stödjande och att det lindrade deras rädsla. Detta motsäger sig vad resultatet i litteraturstudien visade. En reflektion kring det är om det kan finnas skillnader mellan män och kvinnor hur de hanterar olika typer av information.
En del kvinnor i litteraturstudiens resultat saknade information om biverkningar samt att de upplevde att de fått felaktig eller otillräcklig information av vårdpersonal. Vilket går i linje med Ettridge et al. (2018) där män med prostatacancer hade olika upplevelser med hur nöjda de var med mängden information som dem fått, de talade bland annat om att de saknade information om biverkningar av behandlingen från sin läkare.
I temat emotionellt och fysiskt stöd visade det sig att kvinnorna upplevde stödet från familjemedlemmar och vänner som ett viktigt stöd under tiden med bröstcancer. Vilket stöds av Peeters et al. (2018) studie där patienter med cancer i huvud-hals området fick stöd från sina släktingar och upplevde de som ett viktigt stöd. De fick även praktiskt stöd med att ta hand om hushållet och barnen från familj och vänner. Enligt Midding et al. (2019) upplevde män med bröstcancer att de främst fick emotionellt stöd. Det emotionella stödet kom från deras partner, familj, vänner, kollegor och andra patienter med bröstcancer. Flera män beskrev att partner var de huvudsakliga stödet när de behövde prata om sjukdomen. Partnern gav också stöd genom att vara närvarande, stötta och ge männen självförtroende och hopp. Vänner visade stöd genom att vara tillgängliga och finnas där när männen behövde det. Däremot visade sig motsatsen till att vänner skulle ha varit ett gott stöd i studien av Henry et al. (2018), patienterna beskrev att vännerna kunde förminska deras oro eller att de överdrev vilket bidrog till ökad oro kring cancern.
Resultatet visade att flera av kvinnorna upplevde maken som ett gott stöd. Maken gav emotionellt, fysiskt och praktiskt stöd från diagnos och under behandlingen. Vilket även beskrivs i studien av Hauken och Laursen (2019) där de flesta patienterna upplevde sin partner som det viktigaste stödet under tiden de genomgick behandling för sin cancer. Stödet patienterna fick från sin partner gav dem hopp och ökade deras självkänsla. Under behandlingen tog även partner ett större ansvar i hemmet.
I resultatet visade de sig att en del kvinnor upplevde att familjemedlemmar och vänner tog avstånd på grund av deras bröstcancer. Vilket går i linje med studien av Ettridge et al. (2018) där en del män med prostatacancer upplevde att människor i deras omgivning drog sig undan när de hade fått sin diagnos. Detta resulterade i känslor av ensamhet för männen. En reflektion kring det är att om omgivningen tar avstånd, kan bero på att de har för lite kunskap i hur de ska hantera situationen. Om familj och vänner får god information om sjukdomen och hur det påverkar personen i fråga kan de bättre stötta den drabbade.
Resultatet visade att kvinnorna upplevde att sjuksköterskan var ett gott stöd. Sjuksköterskan var den som tog sig tiden att svara på frågor och gav dem emotionellt och fysiskt stöd. Detta stöds av Henry et al. (2018), patienter med tyreoideacancer upplevde att sjuksköterskan tog hänsyn till deras känslor och gav emotionellt stöd. Patienterna upplevde att sjuksköterskan kunde svara på deras frågor och var lätt att prata med. Stödet och uppmuntran de fick inför operation från sjuksköterskan var uppskattat. Detta stöds även av Primdahl et al. (2011) studie
där patienter med reumatoid artrit uppskattade att få träffa samma sjuksköterska. Genom att träffa samma sjuksköterska bidrog det till en trygghet för patienter och dem kände att de kunde öppna upp sig. Patienterna upplevde att sjuksköterskan tog sig tiden och fanns tillgänglig för dem.
Resultatet visade att en del kvinnorna kände ett stöd i sin tro. Tron fick kvinnorna att känna sig starkare, samt att de använde sin tron som ett sätt att hantera bröstcancern. Detta stöds av Leng et al. (2019) studie där några kvinnor i Kina med olika typer av cancer fick kraft av sin tro att stå emot smärta och ångest. Tron var något kvinnorna kunde luta sig mot och den gav dem tröst.
Metoddiskussion
Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna som användes för att hitta relevanta artiklar till litteraturstudiens syfte var Cinahl, PsycINFO och PubMed. Detta kan ses som en styrka då Cinahl enligt Polit och Beck (2017) har inriktning i omvårdnad, PsycINFO i psykologi och Pubmed i medicin.
Samma sökord har använts i alla databaserna för att litteraturstudien skulle vara systematisk.
Eftersom att tre databaser används för att hitta artiklar kan detta ses som en styrka, då de olika databaserna har olika inriktningar. Sökorden Breast neoplasms och “Breast cancer”
kombinerades med OR, detta utfördes för att artiklar av relevans inte skulle falla bort. Sökorden Nurse-patient relation och Nurse’s Role användes för att få fram hur kvinnorna upplever relationen med sjuksköterskor när de drabbats av bröstcancer, detta kan ses som en svaghet i litteraturstudien då syftet var stöd överlag.
Sökningarna som genomfördes i de olika databaserna gav flertalet dubbletter både interna och externa, detta kan ses som en styrka då artiklarna som valdes till litteraturstudiens resultat förekom flera gånger. Ett flertal artiklar föll bort till urval två på grund av att artiklarna var låsta och hann inte beställas hem. Detta kan ha påverkat litteraturstudiens resultat, vilket kan ses som en svaghet.
I denna litteraturstudie valdes 12 kvalitativa artiklar där alla deltagare på något sätt hade blivit
då kvalitativ metod enligt Polit och Beck (2017) har som syfte att få en djupare förståelse i jämförelse med en kvantitativ metod. En svaghet med kvalitativ metod är att urvalet ofta är lågt och att det är svårt att generalisera i jämförelse med kvantitativ metod. Artiklar i resultatet var skrivna på engelska och informationen som kom fram i artiklarna var någons upplevelse av stöd, risk fanns därför att artiklarnas resultat kunde misstolkas. För att minimera risken av individuella feltolkningar diskuterades artiklarnas resultat under databearbetningen. Ett elektroniskt lexikon användes genomgående under arbetet för att undvika språkliga misstolkningar.
Artiklarnas kvalitet granskades kritiskt med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall.
Granskningsmallen översattes och tolkades från engelska till svenska vilket kan ses som en svaghet då risk för feltolkning av mallen kan ha gjorts. En styrka med artiklarna var att dem valdes mellan årtalen 2010-2020 vilket medförde att det var den senaste evidensen och forskningen utifrån syftet. Artiklarna har en geografisk spridning vilket är en styrka, då kvinnor i alla länder drabbas. Resultatet ger därför en rättvis bild av fenomenet. I databaserna Cinahl och PsycINFO användes begränsningen peer-review för att artiklarna skulle vara vetenskapliga, samt i PubMed har Mesh-termer använts för att artiklarna försöka få fram artiklar på vetenskaplig basis. Artiklarna i litteraturstudien gav därför en styrka genom att den kan ses som trovärdig.
Klinisk betydelse
Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor med bröstcancer har olika upplevelser av stöd från sin vårdpersonal. De flesta kvinnor hade ett stort stöd från sin familj, medan några upplevde att de saknade stöd. Genom att sjuksköterskan är lyhörd och repeterar informationen som patienterna fått, ökar detta kunskap och trygghet. Genom att arbeta utifrån en personcentrerad vård ges möjlighet till att få en tydligare bild om varje individ och dess unika behov. Genom uppmärksammad brist på stöd hos kvinnor med bröstcancer kan sjuksköterskan utforma interventioner för att stödja kvinnorna.
Slutsats
Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av stöd vid bröstcancer från diagnos till avslutad behandling. Kvinnorna upplevde det informativa stödet var viktigt.
Informationen kom från familj, vänner, andra patienter, sjuksköterska och vårdpersonal. Det informativa stödet hjälpte kvinnorna att skilja på fantasi och verklighet. När informationen från vårdpersonal var otillräcklig bidrog det till en osäkerhet kring sjukdomen. Emotionellt och fysiskt stöd var viktigt och det kom främst från familj och vänner. Familjen och vännernas stöd gav dem kraft att kämpa mot bröstcancern. Det framkom att kvinnorna fick praktiskt och finansiellt stöd, dock inte i lika stor utsträckning.
Förslag till fortsatt forskning
Flera studier utgår från kvinnans perspektiv där fokus är på kvinnans upplevelse. I resultatet framkom att familjen var det främsta stödet för kvinnorna. Sjuksköterskor ska finnas som ett stöd till både patient och närstående, det är därför viktigt att även förstå vad de närstående går igenom. Ett förslag till vidare forskning är att utgå från familjens perspektiv och undersöka hur de upplever att vara ett stöd till kvinnor med bröstcancer. Genom att undersöka detta kan det bidra till en ökad kunskap hos sjuksköterskor hur familjen påverkas och vad de själva behöver för stöd för att kunna vara ett gott stöd till kvinnorna.
Referenslista
*=Referenser från litteraturstudiens resultat.
*Alqaissi, N. M. & Dickerson, S. S. (2010). Exploring Common Meanings of Social Support as Experienced by Jordanian Women With Breast Cancer. Cancer Nursing, 33(5), 353-361. doi: 10.1097/NCC.0b013e3181d55d33
*Anarado, A.N., Ezome, E.R., Ofi, O.B., Nwaneri, A.C. & Ogbolu, Y. (2017).
Experience and desired nursing assistance of women on out-patient breast cancer chemotherapy in Southeastern Nigeria, Psycho-Oncology, 26(3).
385-391. doi: 10.1002/pon.4034.
*Beaver, K., Williamson, S. & Briggs, J. (2016). Exploring patient experiences of neo-adjuvant chemotherapy for breast cancer. European Journal of Oncology Nursing, 77-86.
https://doi.org/10.1016/j.ejon.2015.06.001
Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, E., Frisell, J., Fürst, C-J. & Hall, P. (2007) Bröstcancer.
Stockholm: Karolinska Institutet University Press
*Cebeci, F., Yangin, H.B. & Tekeli, A. (2012). Life experiences of women with breast cancer in south western Turkey: A qualitative study, European Journal of Oncology Nursing, 16(4), 406-412. doi: 10.1016/j.ejon.2011.09.003.
CODEX. (2020). Oredlighet i forskning. http://www.codex.vr.se/etik6.shtml [2020-02-28]
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur
*Dawe, D-E., Bennett, L- R., Kearney, A. & Westera, D. (2014). Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Canadian Oncology Nursing Journal, 24 (1), 20–24. doi: 10.5737/1181912x2412024
Drageset, S., Lindstrøm, T.C., Giske, T. & Underlid, K. (2011). Being in suspense: women’s experiences awaiting breast cancer surgery. Journal of advanced nursing, 67(9), 1941.1951. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05638.x
*Drageset, S., Lindstrøm, T. C., Giske, T. & Underlid, K. (2012). “The Support I Need”:
Women's Experiences of Social Support After Having Received Breast Cancer Diagnosis and Awaiting Surgery. Cancer Nursing, 35(6), 39-47. doi:
10.1097/NCC.0b013e31823634aa
*Dumrongpanapakorn, P. & Liamputtong, P. (2017). Social support and coping means: the lived experience of Northeastern Thai women with breast cancer. Health Promotion International, 32(5), 768-777. doi: 10.1093/heapro/dav023
Cancerfonden (2020). https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/brostcancer [2020-03-24]
Ettridge, K.A., Bowden, J.A., Chambers, S.K., Smith, D.P., Murphy, M., Evans, S.M., Roder, D. & Miller, C.L. (2018). ”Prostate cancer is far more hidden”: Perceptions of stigma, social isolation and help-seeking among men with prostate cancer.
European journal of cancer care, 27(2). doi: 10.1111/ecc.12790
Folkhälsomyndigheten (2019). https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/dodlighet-i-
cancer/brostcancer-dodlighet/[2020-02-28]
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. 3. uppl.
Stockholm: Natur & Kultur
*Greenslade, M.V., Elliott, B. & Mandville-Anstey, S.A. (2010). Same-day breast cancer surgery: a qualitative study of women's lived experiences, Oncology Nursing Forum, 37(2). doi: 10.1188/10.ONF.E92-E97.
Gremore, T. M., Baucom, D.H., Kirby, J.S., Porter, L.S., Atkins, D.C. & Keefe, F.J. (2011).
Stress buffering effects of daily spousal support on women's daily emotional and physical experiences in the context of breast cancer concerns. Health Psychology, 30(1), 20-30. doi: 10.1037/a0021798
Grogan, S. & Mechan, J. (2017). Body image after mastectomy: A thematic analysis of younger women´s written accounts, Journal of Health Psychology, 22(11), 1480-1490. doi:
10.1177/1359105316630137.
Hauken, M.A & Larsen, T.M.B (2019) Young adult patients’ experience of private social network support during cancer treatment. Journal of Clinical Nursing, 28(15-16), 2953-2965. doi: 10.1111/jocn.14899.
Henry, M., Chang, Y., Frenkiel, S., Chartier, G., Payne, R., MacDonald, C., Loiselle, C., Black, M., Mlynarek, A., Ehrler, A., Rosberger, Z., Tamilia, M. & Hier, M. (2018).
Feelings of Disenfranchisement and Support Needs Among Patients With Thyroid Cancer, Oncology Nursing Forum, 45(5), 639–652. doi: 10.1188/18.ONF.639-652.
Key, T., Appleby, P., Reeves, G., Roddam, A., Helzlsouer, K., Alberg, A., Rollison, D., Dorgan, J., Brinton, L., Overvad, K., Kaaks, R., Trichopoulou, A., Clavel-Chapelon, F., Panico, S., Duell, E., Peeters, P., Rinaldi, S., Fentiman, I., Dowset, M., Manjer, J., Lenner, P., Hallmans, G., Baglietto, L., English, D., Giles, G., Hopper, J., Severi, G., Morris, H., Hankinson, S., Tworoger, S., Koenig, K., Zeleniuch-Jacquotte, A., Arslan, A., Toniolo P., Shore, R., Krogh, V., Micheli, A., Berrino F., Barret- Connor, E., Laughlin, G., Kabuto, M., Akiba, S., Stevens, R., Neriishi, K., Land, C., Cauley, J., Yung Lui, L., Cummings, S., Gunter, M., Rohan, T. & Strickler H.
(2011). Circulating sex hormones and breast cancer risk factors in postmenopausal women: reanalysis of 13 studies. Br J Cancer 105, 709–722.
https://doi.org/10.1038/bjc.2011.254
Komatsu, H., Yagasaki, K., Yamauchi, H. & Yamauchi, T. (2016). Patients’ Perspectives on Creating a Personal Safety Net During Chemotherapy, Clinical Journal of Oncology
Nuring, 20(1), 13-16. doi: 10.1188/16.CJON.13-16
Krumwiede, K.A. & Krumwide, N. (2012). The Lived Experience of Men Diagnosed With Prostate Cancer. Oncology Nuring Forum, 39(5), 443-450. doi:
10.1188/12ONF.E443-E45
Leng, J., Lui, F., Huang, X., Breitbart, W., & Gany, F. (2019). Patient perspectives on adapting meaning-centered psychotherapy in advanced cancer for the Chinese immigrant population. Supportive Care in Cancer, 27(9), 3431-3438. doi: 10.1007/s00520- 019-4638-2.
Midding, E., Halbach, S. M., Kowalski, C., Weber, R., Würstlein, R. & Ernstmann, N. (2019).
Social Support of Male Breast Cancer Patient – a Mixed-Methods Analysis.
American Journal of Men’s Health, 13(4). doi: 10.1177/1557988319870001
Ng, Z.X., Ong, M.S, Jagadeesan, T., Deng, S., & Yap, C.T. (2017). Breast Cancer: Exploring the Facts and Holistic Needs during and beyond Treatment. Healthcare, 5(2), 26.
doi: 10.3390/healthcare5020026
*Obeidat, R.F., Lally, R.M. & Dickerson, S.S. (2012). Arab American Women´s Lived Experience With Early-Staged Breast Cancer Diagnosis and Surgical Treatment, Cancer Nursing, 35(4), 302-311. doi: 10.1097/NCC.0b013e318231db09
Paraskevi, T. (2012). Quality of life outcomes in patients with breast cancer. Oncology reviews, 6(1), e2. doi: 10.4081/oncol.2012.e2
Peeters, M.A.C., Braat, C., Been-Dahmen, J.M.J, Verduijn, G.M., Oldenmenger, W.H. & van Staa, A. (2018). Support Needs of People with Head and Neck Cancer Regarding the Disease and Its Treatment. Oncology Nursing Forum, 45(5), 587-596.
http://dx.doi.org/10.1188/18.ONF.587-596
Polit, D.F. & Beck, C. (2017) Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Primdahl, J., Wagner, L. & Hørslev-Petersen. (2011). Being an outpatient with rheumatoid arthrits – a focus group study on patient’ self-efficacy and experience from participation in a short course and one of three different outpatient settings.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(2), 394-403. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2010.00854.x
RCC (2019). https://www.cancercentrum.se/samverkan/patient-och- narstaende/kontaktsjukskoterska/ [2020-03-24]
Shaw, J., Baylock, B., O´Reilly A., Winstanley, J., Pugliano, L., Andrews, K. & Boyle, F.
(2016). Scalp cooling: a qualitative study to assess the perceptions and experiences of Australian patients with breast cancer. Supportive Care in Cancer, 24(9), 3813- 3820. doi: 10.1007/s00520-016-3206-2.
SKR (2020)
https://skr.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/cancervard.cancervar d.html [2020-02-26]
Socialstyrelsen (2019). Cancer i siffror 2018.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf [2020-03-06]
Socialstyrelsen (2019). Statistik om nyupptäckta cancerfall 2018.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2019-12-6523.pdf [2020-03-05]
*Stahlke, S., Rawson, K. & Pituskin, E. (2017). Patient Perspective on Nurse Practitioner Care in Oncology Canada, Journal of Nursing Scholarship, 49 (5), 487-494. doi:
10.1111/jnu.12313.
Sun, Y-S., Zhao, Z., Yang, Z-N., Xu, F., Lu, H-J., Zhu, Z-Y., Shi, W., Jiang, J., Yao, P-P. &
Zhu, H-P. (2017). Risk Factors and Preventions of Breast Cancer. International journal of biological sciences, 13(11), 1387-1397. doi: 10.7150/ijbs.21635
*Suwankhong, D. & Liamputtong, P. (2016). Social Support and Women Living With Breast Cancer in the South of Thailand. Journal Of Nursing Scholarship, 48(1), 39-47.
doi: 10.1111/jnu.12179
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-03-01]
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for- webb.pdf [2020-03-01]
*Van Ee, B., Smiths, C., Hankoop, A., Kamper, A., Slaets, J. & Hagedoorn, M. (2019). Open Wounds and Healed Scars: A qualitative study of elderly women’s experience with breast cancer. Cancer Nursing, 42(3), 190-197. doi:
10.1097/NCC.0000000000000575
Vetenskapsrådet (2018). https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html [2020-02-26]
WHO (2020). https://www.who.int/cancer/prevention/diagnosis-screening/en/ [2020-02-28]
WHO (2020). https://www.who.int/cancer/prevention/diagnosis-screening/breast-cancer/en/
[2020-03-02]
Zabalegui, A., Sanchez, S., Sanchez, P.D & Juando, C. (2005). Nursing and cancer support groups. Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 51(4), 369-381. doi:
10.1111/j.1365-2648.2005.03508.x.
Bilaga 1 Artikelmatris
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat
Alqaissi, MN. & Dickerson, S S.
2010
Jordanien
Syftet med studien var att beskriva olika upplevelser av socialt stöd hos kvinnor med bröstcancer genom deras diagnos och behandling.
Kvalitativ tolkande fenomenologisk forskningsdesign
Metod för datainsamling:
Semistrukturerande intervjuer.
Urval: 20 kvinnor med bröstcancer rekryterades från två sjukhus i Jordanien.
Bortfall: 0
Analysmetod: Data analyserades med hjälp av Heidehherian hermeneutisk metod.
Familj och vänner var ett stort stöd för kvinnorna. Kvinnorna behövde som mest stöd under tiden när dem fick diagnosen och genomgick behandling.
Anardo, A.N. et al.
2017 Nigeria
Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser och omvårdnadsstöd hos kvinnor som genomgick cellgiftsbehandling mot bröstcancer
Kvalitativ studie
Metod för datainsamling:
Grounded theory med fokusgrupp diskussion.
Urval: 20 kvinnor med bröstcancer i åldrarna 36-66 år
Bortfall: 0
Analysmetod: Tematisk analys
Stöd från familjemedlemmar och vänner värderades. Kvinnorna hade önskat att vårdpersonal gett mer stöd och information om cellgifternas effekt och biverkningar. Kvinnornas tro gav dem stöd.
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat
Beaver, K. et al.
2016
England
Syftet med studien var att undersöka upplevelser hos kvinnor som får neoadjuvant cellgiftsbehandling för bröstcancer.
Kvalitativ studie
Metod för datainsamling:
Individuella in-depth intervjuer Urval: 20 kvinnor som avslutat sin behandling med cellgifter.
Bortfall: 0
Analysmetod: Data analyserades genom programmet NVIVO.
Familjen var ett viktigt stöd.
Kvinnorna hade önskat stöd från någon som genomgått samma behandling. Att prata med andra patienter var ett stöd för kvinnorna.
Cebeci, F. Et al.
2012
Turkiet
Syftet med studien var att undersöka kvinnor med bröstcancers upplevelse under behandling.
Kvalitativ studie
Metod för datainsamling:
Strategiskt urval med semi-
strukturerade intervjuer och in-depth individuella intervjuer.
Urval: Åtta kvinnor Bortfall: 0
Analysmetod: Innehållsanalys
Kvinnorna upplevde att dom fick fysisk, emotionellt och socialt stöd från sina familjer under
behandlingen.
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat
Dawe, D.E. et al.
2014
Canada
Syftet var att rapportera resultatet av en kvantitativ studie om de
informativa och känslomässiga behoven hos kvinnor med bröstcancer
Kvalitativ studie
Metod för datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer.
Urval: 29 kvinnor tillfrågades om att vara med i studien, 19 deltog.
Bortfall: Totalt tio stycken. Tre av kvinnor kunde inte nås, en kvinna hade avlidit och sex ville inte delta.
Analysmetod: Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys.
Kvinnorna hade ett stort stöd från sina makar, andra
familjemedlemmar och vänner speciellt i direkt anslutning till att de kommit hem från sjukhuset.
Andra kvinnor som överlevt bröstcancer utgjorde ett stöd för kvinnorna. Sjuksköterskan och annan vårdpersonal hade en viktig roll för kvinnorna gällande stöd.
Dumrongpanapakorn, P. &
Liamputtong, P.
2015 Thailand
Syftet med studien var att diskutera betydelsen av bröstcancer och kvinnors erfarenhet av socialt stöd när dem lever med bröstcancer.
Kvalitativ studie
Metod för datainsamling:
Purposive sampling med in-depth intervjuer
Urval: 18 kvinnor Bortfall: 0
Analysmetod: Tematisk analys
Tillgängligt stöd från familj, vänner, grannar, religionen och vårdpersonal var viktigt för kvinnorna när de fick diagnos under behandlingstiden.
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat
Drageset, S. et al.
2012
Norge
Syftet med studien var att beskriva kvinnors individuella upplevelse av socialt stöd efter att ha fått
diagnosen bröstcancer och inväntar operation.
Kvalitativ studie
Metod för datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer med 21 kvinnor i åldrarna 41-73 år dagen före operation.
Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: 0
Analysmetod: Data analyserades genom att använda programmet QRS-NVivo 7.
Fem teman om socialt stöd framkom i studien: tillgängligt stöd,
information och rådgivning, vård, att ha förtroende och balansera avstånd och närhet. Det framkom att socialt stöd var viktigt för alla kvinnorna, men att det behövde anpassas individuellt för varje kvinna.
Vårdpersonalen var en viktig källa för att få stöd.
Greenslade, V. Et al.
2010
Canada
Syftet med studien var att förstå kvinnors upplevelse av att
genomföra operation för bröstcancer under samma dag.
Kvalitativ studie
Metod för datainsamling:
Strategiskt urval med semistrukturerade intervjuer.
Urval: 13 kvinnor som genomgått operation.
Bortfall: 0
Analysmetod: Tematisk analys av inspelade intervjuer.
Ett tema som framkom i resultatet var stöd. De flesta kvinnorna fick stöd från sin familj. Några kvinnor hade anhöriga som jobbade inom vården och kände en trygghet och stöd genom det.
