Interventioner för att förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion

(1)

Interventioner för att förebygga kateterassocierad

urinvägsinfektion

En litteraturstudie

Interventions to prevent catheter associated urinary tract infection A literature study

Lisa Larsson Robin Sandberg

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå

Hanna Boström & Erica Lillsjö Anders Sidenblad

2019-12-13

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: Interventioner för att förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion Interventions for prevention of catheter associated urinary tract infection

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Lisa Larsson & Robin Sandberg

Handledare: Hanna Boström & Erica Lillsjö Sidor: 23 sidor exklusive artikelmatris

Nyckelord: Kateterassocierad urinvägsinfektion, interventioner, Sjuksköterskans ansvar, sjuksköterskans profession

Introduktion: Varje år drabbas cirka 65 000 patienter på svenska sjukhus av en vårdrelaterad infektion och cirka 50% av infektionerna hade kunnat undvikas. Kateterassocierad urinvägsinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som leder till ett ökat lidande för patienten men även till en ökad dödlighet. Syftet var att beskriva interventioner som förebygger kateterassocierad urinvägsinfektion. Metoden för litteraturstudien var utformad efter Polit och Becks (2017) nio steg.

Databassökningarna genomfördes i Cinahl och PubMed. Totalt svarade tolv artiklar mot studiens syfte och ligger till grund för resultatet. Av de tolv artiklarna var tio av kvantitativ design och två av mixad metod. Artiklarna kvalitet granskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna lästes och bearbetades både enskilt och tillsammans för att identifiera kategorier med hjälp av tematisk analys. Resultatet baseras på tre huvudkategorier:

riktlinjer, checklista och utbildning. Slutsatsen är att sjuksköterskan kan förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion genom att följa riktlinjer, använda sig av checklista eller att genomgå utbildningar.

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 1

Bakgrund ... 1

Vårdrelaterade infektioner ... 1

Urinvägsinfektion ... 2

Patientsäkerhet ... 3

Sjuksköterskans ansvarsområde och kompetens ... 4

Problemformulering ... 5

Syfte ... 5

Metod ... 6

Litteratursökning ... 6

Urvalsprocess ... 9

Databearbetning ... 10

Forskningsetiska ställningstaganden ... 10

Resultat ... 11

Att uppdatera riktlinjer ... 11

Checklista ... 12

Utbildning ... 13

Diskussion ... 14

Resultatdiskussion ... 14

Metoddiskussion ... 16

Slutsats ... 17

Klinisk betydelse ... 17

Förslag till fortsatt forskning ... 17

Referenser ... 18

Bilaga 1. Artikelmatris

(4)

1

Introduktion

Vårdrelaterad infektion leder till ett lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Om alla vårdrelaterade infektioner skulle kunna undvikas kan cirka 300 000 vårddagar i Sverige frigöras. Kateterassocierad urinvägsinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna och förekomsten ökar över hela världen (Socialstyrelsen 2019). Genom att införa interventioner kan sjuksköterskan identifiera och förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion. Färre urinvägsinfektioner innebär färre förskrivningar av antibiotika och kan på sikt minska antibiotikaresistensen (Holt et al. 2017).

Litteraturstudien kan kopplas till forskningsområdet “Kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad”.

Bakgrund

Vårdrelaterade infektioner

På svenska sjukhus drabbas cirka 65 000 patienter varje år av en vårdrelaterad infektion som är av en varierande allvarlighetsgrad och cirka 50% av infektionerna hade kunnat undvikas genom adekvata interventioner inom hälso- och sjukvården. En vårdrelaterad infektion kan uppstå i samband med diagnostik, behandling eller omvårdnad inom vård och omsorg.

Antibiotikabehandling, kirurgiska ingrepp och kvarliggande urinkateter är de vanligaste riskfaktorerna för att få en vårdrelaterad infektion. Risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion fördubblas när en patient vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten (Socialstyrelsen 2019).

En vårdrelaterad infektion kostar inom svensk sjukvård i genomsnitt 107 000 kronor per infektion. Vårdrelaterade infektioner kan och ska undvikas, att ha en hög följsamhet mot de basala hygienrutinerna är en förutsättning (Socialstyrelsen 2019). Genom att undvika vårdrelaterade infektioner kan det frigöra upp till 300 000 vårddagar per år i Sverige, vilket motsvarar cirka 3 miljarder kronor per år. Vårdrelaterade infektioner ska dokumenteras i patientens journal. Dokumentationens syfte är att vårdgivaren ska kunna spåra smittans ursprung, identifiera andra patienter som har utsatts för smittorisken och att preventiva interventioner vidtas som kan förhindra att fler patienter drabbas (Socialstyrelsen 2019).

(5)

2 Urinvägsinfektion

En vanlig vårdrelaterad infektion är kateterassocierad urinvägsinfektion. När en patient drabbas av en kateterassocierad urinvägsinfektion innebär det ett ökat lidande för patienten, förhöjd sjuklighet, ökad dödlighet, förlängd vårdtid och ökade kostnader. Det kan även leda till en eventuell antibiotikabehandling (SKL 2011; Temiz et al. 2012). En del av den mängd antibiotika som förskrivs idag har resulterat i antibiotikaresistens. I Sverige och övriga delar av Norden är antibiotikaresistensen inte lika förekommande som i övriga världen, men ändå ses en ökning av antibiotikaresistens hos vissa urinvägspatogener (Läkemedelsverket 2017). Enligt Holt et al. (2017) får 30–50% av alla patienter på sjukhus en onödig utskrivning av antibiotika vilket är ett problem för sjukvården och gör att behandlingsalternativen minskar.

En vanlig orsak till kateterassocierad urinvägsinfektion är att den naturliga bakteriefloran från urinrörsmynningen eller yttre delen av urinröret följer med urinkatetern upp till urinblåsan vid kateteriseringen. Även vårdpersonalens händer vid omvårdnaden kan medföra att bakterier kommer i kontakt med urinkatetern (Gjerland et al. 2011). Kilpatrick et al. (2012) har belyst vikten av handhygien vid invasiva ingrepp som till exempel kateterisering. Bristande handhygien ökar risken för bakteriesmitta och vårdrelaterade infektioner. Ett invasivt ingrepp innebär att ett instrument förs in genom kroppsöppningar eller genom kirurgiskt ingrepp (Kilpatrick et al. 2012).

Vid kateterisering förs ett rörformat instrument via urinröret upp till urinblåsan och fungerar som en konstgjord urinledare. Kateteriseringen kan göras med ren- eller steril rutin. En urinkateter kan vara kvarliggande, då kallas det kateter à demeure [KAD]. KAD är en urinkateter som ligger kvar i urinblåsan under hela behandlingstiden som kan variera från någon dag till några månader. Katetern kan också sättas in med ren intermittent kateterisering [RIK]

vilket innebär att en urinkateter förs in i urinröret och tömmer urinblåsan. RIK görs flera gånger per dag för att tömma urinblåsan. Ett annat alternativ till urinkateter är suprapubisk kateter, som är placerad i buköppningen. En suprapubisk urinkateter sätts när uretra har skadats eller om det finns andra komplikationer som gör att urinkatetern inte kan passera genom urinröret (Björkman & Karlsson 2014).

Genom att identifiera riskfaktorer och rätt indikationer för behandling med urinkateter kan kateterassocierade urinvägsinfektioner förebyggas (Li et al. 2018; Mladenović et al 2015).

(6)

3 Faktorer som ökar risken för att få en kateterassocierad urinvägsinfektion är kön, ålder, typ av urinkateter, administration av antibiotika och hur länge urinkatetern suttit (Li et al. 2018;

Mladenović et al. 2015). Även personer som är äldre, personer som är undernärda och personer med cancersjukdom har en högre risk att drabbas (Socialstyrelsen 2019). Kvinnor har en större risk än män att drabbas av kateterassocierad urinvägsinfektion, vilket beror på den anatomiska skillnaden mellan kvinnor och mäns urinrör (Temiz et al. 2012). Vanliga indikationer för kateterisering är urinretention vid exempelvis prostatacancer, prostatahyperplasi eller blåshalsskleros. Även neurogena blåsrubbningar, specifika operationer eller skador vid sjukdomstillstånd där diuresen är nödvändig att mäta kan medföra kateterbehandling (Björkman & Karlsson 2014). Enligt Seyhan Ak & Özbaş (2018) är det vanligt att patienter som genomgått en höftoperation får en urinkateter för att förhindra dysfunktion i urinblåsan.

Patientsäkerhet

Av alla vårdskador är drygt en tredjedel vårdrelaterade infektioner. Vårdskada definieras i patientsäkerhetslagen 1: a kap. 5:e § som ett lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat förebyggas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (SFS 2010:659). Enligt patientsäkerhetslagen är alla vårdgivare skyldiga att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter ska drabbas av vårdskador (SFS 2010:659).

Sveriges kommuner och landsting [SKL] (2018) är en arbetsgivar- och intresseorganisation som stödjer alla kommuner, landsting och regioner i Sverige. SKL:s uppgift är att stödja vårdgivare och utveckla verksamheten genom riktlinjer, kunskapsunderlag och åtgärdspaket med fokus på patientsäkerhet. Vårdgivarens ansvar är att undersöka vilka risker som finns i verksamheten och planera förbättringsåtgärder för verksamheten (SKL 2018). I verksamheten ingår hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar är att upprätthålla en hög patientsäkerhet, de är skyldiga att rapportera risker för vårdskador eller händelser där en vårdskada har skett (SFS 2010:659). Alla patienter har rätt till en trygg och säker vård och ska därför få en omsorgsfull och sakkunnig hälso- och sjukvård som uppfyller kraven. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd och med respekt mot patienten (SFS 2010:659; Socialstyrelsen 2017).

(7)

4 Sjuksköterskan ska i sin profession arbeta preventivt vilket innebär att identifiera risker som patienten utsätts för och sätta in förebyggande interventioner (Björvell & Thorell-Ekstrand 2014). Interventioner enligt Florin (2014) är en handling för att förebygga ohälsa samt att främja hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskan kan tillämpa interventioner, som exempelvis undervisning, stödja patienten, anpassa miljön och samordna de professionella insatserna (Florin 2014). Genom att införa interventioner för kateterassocierad urinvägsinfektion kan sjuksköterskan främja patientens hälsa och sjukdomar förebyggs (Li et al. 2018).

Sjuksköterskans ansvarsområde och kompetens

Svensk sjuksköterskeförening (2017b) har utformat en kompetensbeskrivning för att klarlägga kompetensen hos den legitimerade sjuksköterskan. Den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad som inkluderar det patientnära arbetet grundat i en humanistisk människosyn och det vetenskapliga kunskapsområdet. Willman et al. (2011) beskriver evidensbaserad omvårdnad både som ett förhållningssätt och som en process.

Förhållningssättet innebär viljan att tillämpa bästa tillgängliga vetenskap vid ett vårdbeslut.

Processen innebär att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, tolka eller tillämpa forskningsresultat, samt utvärdera effekten.

Sjuksköterskan har ansvar för att utföra sin profession i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra att en vårdskada uppstått ingår i professionen. Sjuksköterskan bär själv ansvaret för hur han eller hon utför sina arbetsuppgifter (SFS 2010:659). När en urinkateter ordineras från läkaren är det sjuksköterskans ansvar att kateteriseringen utförs. Sjuksköterskan ansvarar därefter för att en nödvändig uppföljning av skötsel samt eventuella komplikationer dokumenteras och rapporteras (Björkman & Karlsson 2014).

Sjuksköterskan har enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor fyra grundläggande ansvarsområden vilka är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Sjuksköterskans profession riktar sig mot människor som är i behov av vård och ska vara utformad på ett sätt där mänskliga rättigheter, värderingar, kulturella uppfattningar, familjen och allmänheten respekteras. När sjuksköterskan ser att en patient far illa ska sjuksköterskan ingripa på ett lämpligt sätt för att skydda individen, dess familj eller allmänheten. I professionen har sjuksköterskan ansvar att upprätthålla sin

(8)

5 yrkeskompetens och att ta lärande av ny kunskap och forskning för att utvecklas inom yrket och kunna arbeta evidensbaserat. När det kommer ny teknik och forskning inom vårdarbetet ansvarar sjuksköterskan att vården sker i överensstämmelse med patientens säkerhet, värdighet och rättighet (Svensk sjuksköterskeförening 2017a).

Problemformulering

Kateterassocierad urinvägsinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. Det medför stora kostnader för sjukvården, förlängd vårdtid, ökat lidande för patienten och ökad dödlighet. Det medför även onödiga antibiotikabehandlingar som kan resultera i antibiotikaresistens. Trots att den legitimerade sjuksköterskan redan besitter kunskaper om förebyggande arbete från sin utbildning är förekomsten av kateterassocierad urinvägsinfektion hög. Nödvändiga interventioner för att förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion behövs implementeras.

Syfte

Syftet var att beskriva interventioner som förebygger kateterassocierad urinvägsinfektion.

Utifrån problemformuleringen och syftet formulerades två frågeställningar: Vilka interventioner beskrivs och vilka effekter hade dem?

(9)

6

Metod

En litteraturstudie är en systematisk, metodisk och kritisk granskning av litteratur och vetenskapliga artiklar. Metoden som användes i studien var en litteraturstudie där de vetenskapliga artiklarna bearbetades och sammanställdes på ett systematiskt sätt.

Litteratursammanställningen utgick från Polit och Becks (2017) nio steg, se figur 1.

Figur 1: Polit & Beck (2017) nio steg (fritt översatt).

Litteratursökning

Litteratursökningen följer Polit och Becks (2017) nio steg. I första steget formulerades ett syfte och frågeställning.

I andra steget identifierades sökord och databaser valdes ut som var relevanta för ämnet.

Databaserna som valdes till litteraturstudien var Cinahl och PubMed där vetenskapliga artiklar söktes inom studiens område. Databasen Cinahl berör omvårdnad medan PubMed är en databas för medicinrelaterade tidskrifter (Polit & Beck 2017), vilka var relevanta för studiens syfte. I Cinahl användes “nursing practice”, “nursing practice, evidence based”, “urinary catheterization” och “urinary tract infections” i form av Subject Headings (MH). “Urinary tract infections, catheter related” användes i form av Major Subject Headings (MM) och

1. Formulera syfte och eventuella frågeställningar

2. Skapa

sökstrategi, välj databas samt identifiera sökord

3. Genomför och dokumentera databassökningen

6. Sammanställ och granska

informationen mot syftet

5. Granska artiklarna

4. Artiklarnas abstrakt granskas för att undersöka om syftet kan besvaras

7. Kritiskt granska och utvärdera materialet

8. Analysera innehållet i artiklarna,

kategorisera sedan innehållet i

artiklarna

9. Gör en

sammanställning av materialet

(10)

7

“prevent*” användes i fritextsökning med en trunkering för att bredda sökningen. Subject Headings (MH) innebär att specifika ämnesord söks upp i Cinahl’s tesaurus och Major Subject Headings (MM) innebär att sökningarna blir begränsade och fokuserar främst på artiklarnas huvudämnen.

I PubMed användes “Urinary tract infections” och “urinary catheters” som MeSH termer (Medical Subject Headings). MeSH är en ämnesordlista som används i PubMed för att hjälpa till att identifiera nyckelord till artiklar (Karolinska institutet 2019). “Nurs*” och “prevent*”

användes som fritextsökningar med trunkeringar för att bredda sökningarna. “Nurs*” användes som fritextord då PubMed inte är specifikt inriktad på omvårdnad.

I steg tre genomfördes och dokumenterades databassökningarna, se tabell 1 och 2. Samtliga sökord söktes först enskilt för att få kännedom över mängden material i varje område. Sedan kombinerades sökorden med varandra för att få relevanta träffar i databaserna. Enligt Polit och Beck (2017) är de booelska operatörena OR och AND ett sökkommando för att begränsa eller utöka sökningen.

Inklusion- och exklusionskriterier som ingick i databaserna var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2009-01-01 till 2019-09-16. Samtliga artiklar skulle vara skrivna på engelska och i databasen Cinahl skulle artiklarna vara peer-review. Artiklar med deltagare under 18 år exkluderades.

(11)

8 Tabell 1. Resultat av databassökning i Cinahl 190916

Databas:

Cinahl

Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Prevent* 700 377

S2 Urinary tract infections

(MH) 8 519

S3 Urinary tract infection - catheter related (MM)

578

S4 Urinary catheterization (MH)

2439

S5 Nursing practice, evidence

based (MH) 10 854

S6 Nursing practice (MH) 29 872

S7 S5 OR S6 40 365

S8 S2 OR S3 9 082

S9 S1 AND S3 AND S4

Limiters

92 27 9 3

S10 S7 AND S8

Limiters

96 (16) 18 (3) 9 7

Summa urval:

188 45 18 10

() =Interna dubbletter

Limiters 2009–2019, english, peer review

(12)

9 Tabell 2. Resultat av databassökning i PubMed 190910

Databas:

Pubmed

Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Urinary tract infections (MeSH)

45 277

S2 Urinary catheters (MeSH)

837

S3 Nurs* 928 242

S4 Prevent* 2 436 087

S5 S1 AND S2 AND S3

AND S4 Limiters

48 14((2)) 6 2

Summa

urval: 14 6 2

(()) = externa dubbletter Limiters: 2009–2019, english

Urvalsprocess Urval 1

Fjärde steget innebär att granska artiklar genom att läsa titeln och abstrakt för att hitta relevanta källor som svarade på studiens syfte (Polit & Beck 2017). Om abstrakt saknades gjordes en bedömning utifrån titeln om den var relevant eller inte. Artiklar som exkluderades hade en titel som inte var relevant, artiklarna handlade om barn eller olika former av läkemedel. Flertalet artiklar beskrev inte interventioner eller urinkateter vilket gjorde att artiklarna valdes bort.

Urvalet resulterade i 45 artiklar i Cinahl samt 14 artiklar i Pubmed, inklusive interna och externa dubbletter. Totalt svarade 68 artiklar mot studiens syfte som utgjorde urval ett.

(13)

10 Urval 2

I femte och sjätte steget granskas artiklarna i sin helhet och mot litteraturstudiens syfte (Polit

& Beck 2017). Efter granskning i urval 2 återstod 24 artiklar vars syfte, metod och resultat svarade på litteraturstudiens syfte. De artiklar som exkluderades svarade ej på studiens syfte, syftade till andra yrkesroller än sjuksköterskans profession eller inkluderade suprapubisk urinkateter.

Urval 3

I det sjunde steget granskades kvaliteten på 24 artiklar enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvantitativ och kvalitativ studie, ”Guide to an overall critique of a Quantitative Research Report” och ”Guide to an overall critique of a Qualitative Research Report”. Tolv artiklar exkluderades då de inte uppfyllde kriterierna i granskningsmallarna.

Artiklarna som exkluderades innehöll ingen granskning av en etisk kommitté eller något etiskt övervägande. Tolv artiklar klarade kvalitetsgranskningen och ligger till grund för resultatet.

Databearbetning

Det åttonde steget innebär att analysera innehållet i artiklarna och identifiera kategorier (Polit

& Beck 2017). Databearbetningen utgick utifrån ett induktivt förhållningssätt. Samtliga artiklar skrevs ut och lästes först enskilt och sedan tillsammans av båda författarna för att undvika eventuella missuppfattningar och feltolkningar av artikelns innehåll. Det som svarade på syftet och var användbart uppmärksammades och markerades med olika färgpennor, sedan skrevs det ner på post-it lappar och på separat papper. Efter sammanställningar av de 12 artiklarna identifierades tre olika kategorier som blev till grund för resultatet. I det nionde steget (Polit

& Beck 2017) sammanställdes litteraturstudiens resultat.

Forskningsetiska ställningstaganden

I forskning får inte ohederlighet och fusk förekomma, inte heller plagiat av data eller stöld, förvrängning av forskningsprocessen eller felaktig referenshantering (Forsberg & Wengström 2013). För att resultatet ska bli sanningsenligt kommer samtliga resultat och artiklar i litteraturstudien att redovisas. Alla artiklar som ingår i resultatet av litteraturstudien har blivit granskade enligt Polit & Becks (2017) granskningsmallar för kvantitativ respektive kvalitativ design.

(14)

11 I litteraturstudien har författarna försökt att undvika egna åsikter eller tolkningar. För att minimera risken för feltolkning använde författarna ett engelskt-svenskt lexikon eftersom alla artiklar var skrivna på engelska.

Resultat

Resultatet av litteraturstudien är baserat på tolv vetenskapliga artiklar. Av de tolv artiklarna hade tio en kvantitativ metod och två artiklar hade en mixad kvalitativ och kvantitativ metod.

Artiklarna redovisades i en artikelmatris, se bilaga 1. Resultatet grundar sig i tre kategorier som framkom under databearbetningen, riktlinjer, checklista och utbildning. Interventionerna syftade till att minska prevalensen av kateterassocierad urinvägsinfektion.

Att uppdatera riktlinjer

Att uppdatera de befintliga riktlinjerna på avdelningar där prevalensen av kateterassocierad urinvägsinfektion är hög, är en intervention som Alexaitis & Broome (2014), Ferguson (2018), Marigliano et al. (2012), Menegueti et al. (2019), Parry et al. (2013) och Saint et al. (2016) använt sig av. Interventionen syftar till att reducera antalet kateterassocierade urinvägsinfektioner.

De uppdaterade riktlinjerna belyser vikten av att rätt indikationer för kateterisering och fortsatt kateterbehandling finns. Saknar patienten läkarordination för urinkatetern, är färdigbehandlad eller om inga indikationer föreligger bör urinkatetern avlägsnas (Alexaitis & Broome 2014;

Ferguson 2018; Marigliano et al. 2012; Menegueti et al 2019; Parry et al. 2013; Saint et al 2016). Rätt indikationer enligt Marigliano et al. (2012) är urinretention, obstruktion i urinblåsan, diuresmätning och vid kirurgiska operationer som kräver en tom urinblåsa.

I riktlinjerna ingår rätt skötsel av urinkatetern för att minska risken för kateterassocierad urinvägsinfektion (Alexaitis & Broome 2014; Ferguson 2018; Marigliano et al. 2012;

Menegueti et al. 2019; Saint et al. 2016). Rätt skötsel av urinkateter inkluderar daglig hygien, information till patient och närstående angående skötsel av urinkateter (Alexaitis & Broome 2014) och hur urinuppsamlingspåsen ska vara placerad (Ferguson 2018). Riktlinjerna inkluderar även rätt teknik vid kateteriseringen och riktlinjer för handhygien vid både skötsel och insättandet av urinkateter. Vid rätt teknik av kateterisering ingick till exempel en noggrann

(15)

12 genomgång med patienten om hur kateteriseringen går till, att materialet öppnades med aseptisk teknik och kateteriseringen genomfördes med steril teknik (Ferguson 2018; Saint et al. 2016).

Att uppdatera riktlinjerna har visat god effekt, Ferguson (2018), Menegueti et al. (2019), Parry et al. (2013) och Saint et al. (2016) visade en statistisk signifikant minskning av antalet kateterassocierade urinvägsinfektioner. Medans Alexaitis & Broome (2014) och Marigliano et al. (2012) inte visade någon statistisk signifikant minskning, men interventionen hade ändå en klinisk användbarhet.

Checklista

Checklistor med syfte att minska prevalensen av kateterassocierad urinvägsinfektion är en intervention som Alexaitis & Broome (2014), Conner et al. (2013), Fuchs et al. (2011), Menegueti et al. (2019), Parry et al. (2013), Saint et al. (2016) och Thomas (2016) har testat.

En checklista är ett verktyg och fungerar som ett påminnelsesystem. Checklistan är till hjälp för att säkerställa att sjuksköterskan utför och inte missar några moment i förebyggandet av kateterassocierad urinvägsinfektion (Conner et al. 2013).

Checklistorna utformades efter sammanställningar av evidensbaserad litteratur, riktlinjer och med hjälp av möten med chefer och sjukvårdspersonal. Checklistorna var enkelt designade och skulle innehålla läkarens ordination, patientdata, indikation för urinkateter och datum för kateteriseringen. (Alexaitis & Broome 2014; Conner et al. 2013; Fuchs et al. 2011; Menegueti et al. 2019; Parry et al. 2013; Thomas 2016). Parry et al. (2013) utvecklade en checklista som kopplades till journalsystemet för att påminna läkaren om att patienten hade en urinkateter. Checklistan infördes i journalsystemet för att sjuksköterskorna inte skulle behöva påminna läkarna om urinkatetern.

Checklistorna var designade så att sjuksköterskorna kryssade i rutor när de hade utfört ett moment. Ett moment som sjuksköterskan utför kan till exempel vara att utvärdera om patienten har rätt indikationer för fortsatt kateterbehandling (Alexaitis & Broome 2014; Menegueti et al.

2019; Parry et al. 2014). Ett annat exempel på moment kan vara att att kateterskötsel har genomförts (Menegueti et al. 2019).

I checklistorna betonades vikten av att rätt indikationer fanns för att fortsätta kateterbehandlingen. Uppfyllde inte indikationerna kriterierna för fortsatt kateterbehandling

(16)

13 ordinerades avlägsning av urinkatetern (Alexaitis & Broome 2014; Conner et al. 2013; Fuchs et al. 2011; Menegueti et al. 2019; Parry et al. 2013; Thomas 2016).

Menegueti et al. (2019) och Thomas (2016) visade att tillämpning av checklista som intervention har en god effekt och en statistisk signifikant minskning av kateterassocierad urinvägsinfektion. Flertalet studier visade inte en statistisk signifikant minskning av antalet kateterassocierad urinvägsinfektioner. Dock påvisades det en statistisk signifikant minskning av antalet kateterdagar, vilket enligt Alexaitis & Broome (2014) och Parry et al. (2013) är ett samband mellan antalet kateterassocierade urinvägsinfektioner.

Utbildning

Utbildning var en intervention som implementerades för att öka sjuksköterskans kompetens i förebyggandet av kateterassocierad urinvägsinfektion (Conner et al. 2013; Fakih et. al 2013;

Ferguson 2018; Marigliano et al. 2012; ONeill et al. 2018; Pashnik et al. 2017; Saint et al.

2016). Förebyggande arbete handlar om att utbilda sjuksköterskan och utveckla deras kunskap inom den senaste evidensbaserade vetenskapen i förebyggandet av kateterassocierad urinvägsinfektion (Conner et al. 2013).

Utbildningarna kunde vara grundade på evidensbaserad litteratur och riktlinjer (Ferguson 2018;

Marigliano et al. 2012) eller i kunskapsbrister som identifierats hos sjuksköterskorna (Conner et al. 2013; Fakih et. al 2013; ONeill et al. 2018; Pashnik et al. 2017; Saint et al. 2016). Ett exempel för att identifiera kunskapsbristen var att genomföra ett frågeformulär innan utbildningen började. Samma frågeformulär fylldes sedan i efter utbildningen för att se om sjuksköterskornas kunskaper om kateterassocierad urinvägsinfektion ökat (Fakih et. al 2013;

Pashnik et al. 2017). ONeill et al. (2018) skapade en plattform till mobiltelefoner med syfte att utbilda och utveckla sjuksköterskorna i deras arbete mot kateterassocierad urinvägsinfektion.

Effekten av utbildning via en plattform visade en signifikant skillnad i sjuksköterskornas kunskaper efter interventionen.

Utbildningarna innehöll diskussionsgrupper, videoklipp, Powerpointpresentationer, muntliga instruktioner, kompetenskrav samt praktisk träning på ett träningscenter. Sjuksköterskorna fick lära sig rätt indikationer för urinkateter, rätt teknik vid kateterisering, rätt skötsel av urinkateter, förebyggandet och riskfaktorer för kateterassocierad urinvägsinfektion. I utbildningarna lades

(17)

14 stor vikt på att förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion genom att rätt indikationer finns för att undvika onödiga kateteriseringar och att avlägsna urinkateter i rätt tid (Conner et al.

2013; Fakih et. al 2013; Ferguson 2018; Marigliano et al. 2012; ONeill et al. 2018; Pashnik et al. 2017; Saint et al. 2016).

Effekten av utbildning som intervention har visat en ökad kunskap hos sjuksköterskan om kateterassocierad urinvägsinfektion (Fakih et. al 2013; Ferguson 2018; Marigliano et al. 2012;

ONeill et al. 2018; Pashnik et al. 2017; Saint et al. 2016). Den ökade kunskapen resulterade i en statistisk signifikant minskning av kateterassocierad urinvägsinfektion (Fakih et. al 2013;

Ferguson 2018; Saint et al. 2016).

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva interventioner sjuksköterskan kan utföra i det förebyggande arbetet av kateterassocierade urinvägsinfektioner. Ämnet valdes då kateterassocierade urinvägsinfektioner är en de vanligaste förekommande vårdrelaterade infektionerna idag. Utifrån problemformuleringen och syftet formulerades en frågeställning:

Gav interventionerna god effekt?

I resultatdiskussionen kommer resultatet jämföras med tidigare forskning som styrker litteraturstudiens resultat. I metoddiskussionen diskuteras styrkor, svagheter och begränsningar som kan ha påverkat studiens kvalité.

Resultatdiskussion

Inkluderade artiklar kommer från USA (n=10), Italien (n=1) och Brasilien (n=1). Majoriteten av resultatets interventioner är testade i USA och skiljer sig inte från interventionerna som är testade i Italien och Brasilien. Det kan ses som en nackdel ur ett svenskt perspektiv då inga artiklar från Sverige är inkluderade. Då det exkluderades tolv artiklar i urval 3 kan det ha påverkat att färre länder inkluderades i litteraturstudiens resultat.

I resultatet av litteraturstudien framkom tre interventioner som är viktiga för att förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion. Författarna har uppmärksammat ett samband mellan kateterassocierade urinvägsinfektioner och antalet kateterdagar. Lo et al. (2014) genomförde en studie med syftet att förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion. I studien beskrivs det

(18)

15 att kateterassocierad urinvägsinfektion har ett samband med antalet kateterdagar, vilket styrker författarnas fynd. Studien visar att bakterier i urinen ökar med 3–7% per kateterdygn vilket ökar risken för kateterassocierad urinvägsinfektion.

Implementeringen av checklistor har tidigare testats av Danchaivijitr et al. (1992). Syftet med studien var att införa en checklista som skulle minska antalet urinkatetrar genom att använda rätt indikationer. Resultatet visade en minskning av användandet av urinkatetrar som hade fel indikationer, vilket även minskade prevalensen av kateterassocierad urinvägsinfektion. Parry’s et al. (2013) checklista skulle även påminna läkaren om att patienten har en urinkateter.

Påminnelsen skulle leda till en tidigare ordination för att avlägsna urinkatetern. En studie gjord av Crouzet et al. (2007) syftade till att undersöka effekten av dagliga påminnelser om urinkateterns varaktighet från sjuksköterskor till läkare, för att avlägsna urinkateter tidigare.

Studien påvisade att risken för att drabbas av kateterassocierade urinvägsinfektioner ökade efter sex dagar och för att reducera risken skulle urinkatetern tas bort på den fjärde dagen.

Interventionen minskade kateterassocierade urinvägsinfektioner.

Behovet av att uppdatera de befintliga riktlinjerna framkommer i resultatet. I de uppdaterade riktlinjerna betonas vikten av att rätt indikationer ska finnas hos patienten för att få en urinkateter. När rätt indikationer finns, undviks kateterassocierade urinvägsinfektioner samt onödiga kateteriseringar som medför ett ökat lidande för patienten, vilket även Gould et al.

(2009) studie styrker. Enligt Gould et al. (2009) är det bästa sättet att förebygga en kateterassocierad urinvägsinfektion att avlägsna urinkatetern när inga indikationer finns eller att inte sätta någon urinkateter.

Utbildningsinterventionerna som sammanställdes i resultatet stärks av Rosenthal et al. (2004) som också har påvisat att utbildningsintervention är effektivt. Rosenthal et al. (2004) studie har fokuserat på att utbilda sjuksköterskor inom skötsel av urinkatetrar och hygienrutiner i handtvätt. Studien påvisar att liknande utbildningar är relevanta i det förebyggande arbetet av kateterassocierad urinvägsinfektion och styrker interventionerna i resultatet.

Mobilteknologin med syfte att förbättra vården genom kunskapsutveckling är allt mer förekommande idag (Jones et al. 2015). Kinder & Kurz (2018) och Mota et al. (2019) har utvecklat applikationer med ett spelbaserat inlärningssystem. Applikationerna har testats av

(19)

16 legitimerade sjuksköterskor samt sjuksköterskestudenter och har visat att kunskapen ökar.

Artiklarna stärker litteraturstudiens resultat.

Metoddiskussion

Till litteraturstudien användes databaserna Cinahl och PubMed då de publicerar forskning inom omvårdnadsvetenskap. Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) nio steg och gjorde att arbetet kunde utföras på ett strukturerat arbetssätt. Datainsamlingen bygger på systematiska sökningar i Cinahl och PubMed där sökord valdes ut som var relevanta för ämnet. För att identifiera rätt sökord studerade författarna tidigare litteratur som artiklar och deras nyckelord, samt tog hjälp av Svensk MeSH (Karolinska Institutet 2019). Då det fanns en begränsad erfarenhet hos författarna togs det hjälp av en bibliotekarie, där även flera sökkombinationer gjordes.

För att säkerställa att artiklarna var av god kvalitét inkluderades artiklar som var peer reviewed, vilket innebär att andra forskare granskat och godkänt studien. Valda inklusions- och exklusionskriterier samt tidsaspekten mellan 2009 och 2019 grundar sig i en första sökning mellan 2014 och 2019. Sökningen gav inte tillräckligt många artiklar som svarade på syftet.

Det kan ses som en styrka att sökningen gjordes om och utökade tidsperioden då fler relevanta artiklar som svarade på syftet tillkom. Dock kan det ses som en svaghet att det framkom äldre forskning i sökningen mellan 2009-2019.

Majoriteten av artiklarna som ligger till grund för resultatet i litteraturstudien är av kvantitativ design. I databassökningarna fann inte författarna några relevanta kvalitativa artiklar som kunde svara på syftet. Valet av design anses ha besvarat syftet på ett tillförlitligt sätt. Det kan ses som en nackdel att majoriteten är av kvantitativ design då det utelämnar den subjektiva upplevelsen som sjuksköterskor kan ha när det gäller arbetet med att förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion. Två av de tolv artiklarna är en mixad metod men den kvalitativa delen beskriver inte sjuksköterskans upplevelse av interventionerna.

Alla artiklar skrevs ut och lästes först enskilt av båda författarna och sedan tillsammans för att se om författarna hade tolkat artiklarna på samma sätt. Om författarna hade tolkat artiklarna olika diskuterades och jämfördes de olika sammanfattningarna för att sedan enas om ett slutligt resultat. Då alla artiklarna var skrivna på engelska användes ett engelskt-svenskt lexikon för att

(20)

17 noggrant översätta texten och minimera missuppfattningar. Eftersom författarna inte har engelska som modersmål kan det ses som en svaghet till en korrekt översättning.

Slutsats

Vid sammanställning av litteraturstudiens resultat framkom tre interventioner i förebyggandet av kateterassocierad urinvägsinfektion: riktlinjer, checklista och utbildning. Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskan har en viktig roll för att förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion och att interventionerna gav effekt i olika grad. Flertalet interventioner visade en signifikant minskning av kateterassocierad urinvägsinfektion medans några endast visade en klinisk användbarhet. För att sjuksköterskan ska kunna jobba preventivt är interventioner i form av checklistor, utbildningar och att uppdatera riktlinjer nödvändigt.

Klinisk betydelse

Förebyggande interventioner kan på sikt minska prevalensen av kateterassocierad urinvägsinfektion. Litteraturstudiens resultat kan bidra till ett ökat intresse och uppmärksamma olika interventioner som har betydelse. Att implementera interventioner som är baserade på den senaste evidensbaserade forskningen ökar kompetensen hos sjuksköterskorna och därmed patientsäkerheten. Verksamheter bör se över sina riktlinjer och uppdatera dem kontinuerligt, samt ha dem lättillgängliga för sjuksköterskorna.

Förslag till fortsatt forskning

Litteraturstudien visar att fler interventioner bör utvecklas och testas i praktiken. I resultatet finns inga svenska studier, ett förslag till fortsatt forskning skulle vara en liknande studie i ett svenskt kontext. Det är också av intresse att undersöka varför de redan befintliga riktlinjerna på verksamheterna inte följs.

(21)

18

Referenser

*= artiklar i resultat

*Alexaitis, I. & Broome, B. (2014). Implementation of a Nurse-Driven Protocol to Prevent Catheter-Associated Urinary Tract Infections, J Nurs Care Qual, 29(3), 245–52. doi:

10.1097/NCQ.0000000000000041.

Björkman, E. & Karlsson, K. (2014). Medicinsk teknik för sjuksköterskor - Material, Metod, Ansvar. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Björvell, C. & Thorell-Ekstrand, I. (2014). Omvårdnadsåtgärder. I Ehrenberg, A. & Wallin, L.

(red.). Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling. 2 uppl. Stockholm:

Studentlitteratur AB. ss. 113–134.

*Conner, B T., Kelechi, T J., Nemeth, L S., Mueller, M., Edlund, B J. & Krein S L. (2013).

Exploring Factors Associated With Nurses' Adoption of an Evidence-Based Practice to Reduce Duration of Catheterization, Journal of Nursing Care Quality, 28(4), 319–

326. doi: 10.1097/NCQ.0b013e3182852ce7.

Crouzet, J., Bertrand, X., Venier, A., Badoz, M., Husson, C. & Talon, D. (2007). Control of the duration of urinary catheterization: impact on catheter-associated urinary tract infection. Journal of Hospital Infection, 67(3), 253–257. doi:

10.1016/j.jhin.2007.08.014.

Danchaivijitr, S., Chokloikaew, S., Tangtrakool, T. & Waitayapiches, S. (1992). Does

indication sheet reduce unnecessary urethral catheterization?, Journal of the Medical Association of Thai, 75(2), 1-5.

*Fakih, M G., Rey, J E., Pena, M E., Szpunar, S. & Saravolatz, L D. (2013). Sustained

reductions in urinary catheter use over 5 years: Bedside nurses view themselves responsible for evaluation of catheter necessity, American Journal of Infection Control, 41(3), 236–239. doi: 10.1016/j.ajic.2012.04.328.

(22)

19

*Ferguson, A. (2018). Implementing a CAUTI Prevention Program in an Acute Care Hospital Setting, Urologic Nursing, 38(6), 273–302. doi: 10.7257/1053-816X.2018.38.6.273.

Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.). Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling. 2 uppl. Stockholm: Studentlitteratur AB. ss. 47–77.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3 uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

*Fuchs, M A., Sexton, D J., Thornlow, D K. & Champagne, M T. (2011). Evaluation of an evidence-based, nurse-driven checklist to prevent hospital-acquired catheter- associated urinary tract infections in intensive care units, Journal of Nursing Care Quality, 26(2), 101–109. doi: 10.1097/NCQ.0b013e3181fb7847.

Gjerland, A., Almås, H. & Grønseth, R. (2011). Omvårdnad vid urinvägssjukdom och

behandling hos kvinnor och män. I Almås, H., Stubberud, D-G. & Grønseth, R. (red.).

Klinisk omvårdnad 2. 2. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 53–84.

Gould, C., Umscheid, C., Agarwal, R., Kuntz, G. & Pegues, D. (2009). Guideline for

prevention of catheter-associated urinary tract infections 2009, Infection Control &

Hospital Epidemiology, 31(4), 319–326. doi: 10.1086/651091.

Holt, S., Grant, M. & Thompson-Brazill, K A. (2017). Reducing Carbapenem Exposure:

Extended-Spectrum β-Lactamase Catheter-Associated Urinary Tract Infection Management, Critical Care Nurse, 37(5), 78–84. doi: 10.4037/ccn2017648.

Jones, D., Anton, M., Gonzales, M., Honey-Cut, A., Khavjou, O., Forehand, R. & Parent, J.

(2015). Incorporating mobile phone technology to expand evidence-based care.

Cognitive and Behavioral Practice, 22(3), 281–290. doi:

10.1016/j.cbpra.2014.06.002.

Karolinska Institutet. (2019). Svensk MeSH.

https://mesh.kib.ki.se/ .

(23)

20 Kilpatrick, C., Murdoch, H. & Storr, J. (2012). Importance of hand hygiene during invasive procedures, Nursing Standard, 26(41), 42–46. doi:

10.7748/ns2012.06.26.41.42.c9158.

Kinder, F D. & Kurz, J M. (2018). Gaming Strategies in Nursing Education, Teaching &

Learning in Nursing, 13(4), 212–214. doi: 10.1016/j.teln.2018.05.001.

Li, Fei., Song, Meixuan., Xu, Linxia., Deng, Bo., Zhu, Shiqin. & Li, Xianrong. (2019). Risk factors for catheter- associated urinary tract infection among hospitalized patients: A systematic review and meta- analysis of observational studies, Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 75(3), 517–527. doi: 10.1111/jan.13863.

Lo E., Nicolle L E., Coffin S E., Gould C., Maragakis L L., Meddings J., Pegues D A., Pettis A M., Saint S. & Yokoe D S. (2014). Strategies to prevent catheter-associated urinary tract infections in acute care hospitals, Infect Control Hosp Epidemiol, 35(5), 464–479. doi:10.1086/675718.

Läkemedelsverket. (2017). Läkemedelsbehandling av urinvägsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation. Uppsala

https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-

sjukvard/behandlingsrekommendationer/Information-fran-lakemedelsverket-nr-5- 2017-behandlingsrekommendation.pdf [2019-09-16].

*Marigliano, A., Barbadoro, P., Pennacchietti, L., D'Errico, M M. & Prospero, E. (2012).

Active training and surveillance: 2 good friends to reduce urinary catheterization rate, American Journal of Infection Control, 40(8), 692–695. doi:

10.1016/j.ajic.2012.01.021.

*Menegueti, M G., Ciol, M A., Bellissimo-Rodrigues, F., Gaspar, G G., Canini, S R M D S., Basile-Filho, A. & Laus, A M. (2019). Long-term prevention of catheter-associated urinary tract infections among critically ill patients through the implementation of an educational program and a daily checklist for maintenance of indwelling urinary catheters: A quasi-experimental study, Medicine, 98(8), e14417.

(24)

21 doi:10.1097/MD.0000000000014417.

Mladenović, J., Veljović, M., Udovicić, I., Lazić, S., Segrt, Z., Ristić, P. & Suljagić, V.

(2015). Catheter- associated urinary tract infection in a surgical intensive care unit.

Vojnosanitetski Pregled, 72(10), 883–888. doi: 10.2298/VSP140624078M.

Mota, N P., de Araújo Vieir, C M., Rolim Nascimento, M., Moraes Bezerra, A., da Silva Quirino, G. & de Carvalho Félix, N D. (2019). Mobile application for the teaching of the International Classification for Nursing Practice, Revista Brasileira de Enfermagem, 72(4), 1020–1027. doi: 10.1590/0034-7167-2018-0751.

*ONeill, K., Robb, M., Kennedy, R., Bhattacharya, A., Dominici, N R. & Murphy, A. (2018).

Mobile Technology, Just-in-Time Learning and Gamification: Innovative Strategies for a CAUTI Education Program, Online Journal of Nursing Informatics, 22(2), 7–1.

doi:

http://search.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/login.aspx?direct=true&db=cin20

&AN=132037430&site=ehost-live.

*Parry, M F., Grant, B. & Sestovic, M. (2013). Successful reduction in catheter-associated urinary tract infections: Focus on nurse-directed catheter removal, American Journal of Infection Control, 41(12), 1178–81. doi: 10.1016/j.ajic.2013.03.296.

*Pashnik, B., Creta, A. & Alberti, L. (2017). Effectiveness of a Nurse-Led Initiative,

Peer-to-Peer Teaching, on Organizational CAUTI Rates and Related Costs, Journal of Nursing Care Quality, 32(4), 324–330. doi: 10.1097/NCQ.0000000000000249.

Polit, D. & Beck, C. (2017). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10. uppl. Philadelphia. Lippincott Williams & Wikins.

Rosenthal, V D., Guzman, S. & Safdar, N. (2004). Effect of education and performance feedback on rates of catheter-associated urinary tract infection in intensive care units in Argentina, Infection Control Hospital Epidemiolog, 25(1), 47–50. doi:

10.1086/502291.

(25)

22

*Saint, S., Greene, M T., Krein, S L., Rogers, M A M., Ratz, D., Fowler, K E., Edson, B S., Watson, S R., Meyer-Lucas, B., Masuga, M., Faulkner, K., Gould, C V., Battles, J. &

Fakih, M G. (2016). A Program to Prevent Catheter-Associated Urinary Tract Infection in Acute Care, New England Journal of Medicine, 374 (22), 2111–2119. doi:

10.1056/NEJMoa1504906.

Seyhan Ak, E. & Özbaş, A. (2018) The effect of education of nurses on preventing

catheter- associated urinary tract infections in patients who undergo hip fracture surgery, Journal of Clinical Nursing, 27(5–6), e1078–e1088. doi:

10.1111/jocn.14160.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 [2019-08-28].

Socialstyrelsen. (2017). Om patientsäkerhet. Stockholm: Socialstyrelsen.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet [2019-08-28].

Socialstyrelsen. (2019a). Minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI. Stockholm:

Socialstyrelsen.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri- vardrelaterade-infektioner [2019-08-28].

Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-

publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf [2019-10-16].

Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2019-08-29].

(26)

23 Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompentensbeskrivning för legitmerad

sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2019-08-29].

Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2018). Riskområden och åtgärdspaket inom patientsäkerhet. Stockholm.

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/riskomradenatgardspaket.4493.html [2019-10-14].

Temiz, E., Piskin, N., Aydemir, H., Oztoprak, N., Akduman, D., Celebi, G. & Kokturk, Furuzan. (2012). Factors associated with catheter-associated urinary tract infections and the effects of other concomitant nosocomial infections in intensive care units.

Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 44(5), 344–349. doi:

10.3109/00365548.2011.639031.

*Thomas, K L. (2016). Reduction of Catheter-Associated Urinary Tract Infections Through the Use of an Evidence-Based Nursing Algorithm and the Implementation of Shift Nursing Rounds, Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 43(2), 183–187.

doi: 10.1097/WON.0000000000000206.

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.

(27)

Bilaga 1. Artikelmatris Författare,

årtal, land

Titel Syfte Metod Huvudresultat

Alexaitis &

Broome.

2014

USA

Implementation of a Nurse-Driven Protocol to Prevent Catheter- Associated Urinary Tract Infections

Att införa en checklista för att minska kateterassocierad urinvägsinfektion.

Metod: En kvantitativ kvasi- experimentell studie.

Urval: Alla patienter, 183 stycken med en kvarliggande urinkateter och alla

sjuksköterskor på

avdelningen, 107 stycken.

Bortfall: Inget redovisat, Analysmetod: Deskriptiv analys.

Kateterassocierad

urinvägsinfektion minskade.

Resultatet var inte statistiskt signifikant, men interventionen var kliniskt användbar.

(28)

Författare, årtal, land

Conner et al.

2013

USA

Exploring Factors Associated With Nurses' Adoption of an Evidence-Based Practice to Reduce Duration of

Catheterization.

Att införa en checklista för att minska antalet kateterdagar med syfte att minska kateterassocierad urinvägsinfektion.

Metod: Mixad Metod, Kvantitativ kohortstudie och Kvalitativa fokusgrupper.

Urval: Alla sjuksköterskor som jobbade heltid, deltid eller var timvikarie ingick i studien.

Bortfall: Inget redovisat.

Analysmetod:

Innehållsanalys.

Antalet kateterdagar och kateterassocierade

urinvägsinfektioner minskade efter interventionen.

Fakih et al.

2013

USA

Sustained reductions in urinary catheter use over 5 years: Bedside nurses view themselves responsible for

evaluation of catheter necessity

Att införa interventioner som ska minska kateterassocierade urinvägsinfektioner genom rätt indikationer vid kateterisering.

Metod: Kvantitativ retrospektiv studie.

Anonymt frågeformulär.

Urval: Klusterurval.

Bortfall: Redovisas inte.

Analysmetod: SPSS, variansanalys och regressionsanalys.

Under en fem årsperiod minskade antalet kateterassocierade urinvägsinfektioner och

kateteranvändandet signifikant.

(29)

Ferguson

2018

USA

Implementing a CAUTI Prevention Program in an Acute Care Hospital Setting.

Att införa ett

utbildningsprogram för att förebygga kateterassocierad urinvägsinfektion.

Metod: Kvantitativ interventionsstudie.

Anonymt frågeformulär.

Urval: Strategiskt urval.

Analysmetod: SPSS och t test

Kateterassocierade

urinvägsinfektioner minskades på avdelningarna där

interventionen infördes.

Resultatet var statistiskt signifikant.

Fuchs et al.

2011

USA

Evaluation of an evidence-based, nurse- driven checklist to prevent hospital- acquired catheter- associated urinary tract infections in intensive care units.

Att utvärdera effekten av en checklista för att minska kateterassocierade urinvägsinfektioner.

Metod: Kvantitativ retrospektiv studie.

Anonymt frågeformulär Urval: Bekvämlighetsurval.

Bortfall: Endast 40,2% av alla som jobbade på sjukhuset svarade på enkäten.

Analysmetod:

Innehållsanalys

Användandet av checklistan visade en minskning på kateterassocierade urinvägsinfektioner och kateterdagar.

Kateterassocierad

urinvägsinfektion var inte statistiskt signifikant men interventionen hade en klinisk användbarhet.

(30)

Marigliano et al.

2012

Italien

Active training and surveillance: 2 good friends to reduce urinary catheterization rate.

Att införa ett

utbildningsprogram för att minska användandet av

urinkatetrar och minska antalet kateterassocierade

urinvägsinfektioner.

Frågeformulär.

Urval: Patienter som hade urinkateter längre än 48 timmar.

Analysmetod: STATA software package 9.0

Kateterassocierad

urinvägsinfektion minskades, vilket inte var statistiskt signifikant men interventionen hade en klinisk användbarhet.

Menegueti et al.

2019

Brasilien

Long-term prevention of catheter-associated urinary tract infections among critically ill patients through the implementation of an educational program and a daily checklist for maintenance of

indwelling urinary catheters: A quasi- experimental study.

Att utvärdera effekterna av ett utbildningsprogram samt daglig checklista för urinkateter.

Metod: En kvantitativ kvasi- experimentell studie.

Urval: Bekvämlighetsurval.

Bortfall: Nytt material till exempel urinkatetrar av annat märke, infördes under

studieperioden. Vilket kunde påverka resultatet.

Analysmetod:

Deskriptiv analys

Kateterassocierade

urinvägsinfektioner minskade, vilket var statistiskt signifikant.

(31)

ONeill et al.

2018

USA

Mobile Technology, Just-in-Time Learning and Gamification:

Innovative Strategies for a CAUTI Education Program.

Att öka sjuksköterskornas kunskaper om förebyggande av kateterassocierad

urinvägsinfektion genom ett spelbaserat inlärningsprojekt.

Metod: Kvantitativ interventionsstudie Urval: Strategiskt urval.

Bortfall: 37 sjuksköterskor av 50 genomförde projektet.

Analysmetod: SPSS.

Wilcoxon signed-rank test.

Kunskapen om kateterassocierad urinvägsinfektion ökade från 67,87 % till 86,15% efter projektet, en ökning av 18,2 %.

Parry et al.

2013

USA

Successful reduction in catheter-associated urinary tract infections:

Focus on nurse-directed catheter removal.

Att minska antalet urinkatetrar och kateterassocierade

urinvägsinfektioner genom att införa ett utbildningsprogram.

Metod: Kvantitativ Experimentell Studie.

Urval: Bekvämlighetsurval.

Bortfall: Redovisas inte.

Analysmetod: SAS 9.2 och Microsoft Excel.

Under en 36-månaders period reducerades

kateteranvändningen med 50 % och kateterassocierade

urinvägsinfektioner med 70 %.

(32)

Pashnik et al.

2017

USA

Effectiveness of a Nurse-Led Initiative, Peer-to-Peer Teaching, on Organizational CAUTI Rates and Related Costs.

Att skapa ett

utbildningsprogram för sjuksköterskor för att

förebygga kateterassocierade urinvägsinfektioner.

Metod: Mixad Metod, Kvantitativ

observationsstudie och Kvalitativa

diskussionsgrupper.

Frågeformulär.

Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: Svårt att åtskilja om patienten fick katetern på sjukhus eller hade den innan ankomst.

Analysmetod:

Innehållsanalys.

Kateterassocierade

urinvägsinfektioner minskade, vilket var en förbättring.

(33)

Saint et al.

2016

USA

A Program to Prevent Catheter-Associated Urinary Tract Infection in Acute Care

Att minska kateterassocierad urinvägsinfektion med hjälp av riktlinjer och

utbildningsprogram.

Metod: Kvantitativ klinisk kontrollerad studie.

Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: Av totalt 1202 avdelningar rapporterade 276 inget resultat.

Analysmetod: Deskriptiv statistik

Kateterassocierade

urinvägsinfektioner minskade, vilket var signifikant.

Thomas

2016

USA

Reduction of Catheter- Associated Urinary Tract Infections Through the Use of an Evidence-Based

Nursing Algorithm and the Implementation of Shift Nursing Rounds

Att minska antalet kateterassocierad

urinvägsinfektion genom en checklista.

Möten och intervjuer med personal på sjukhuset.

Urval: Patienter med urinkateter längre än 48 timmar.

Bortfall: Sjuksköterskorna glömde bort checklistan.

Analysmetod: SPSS och Mann- Whitney U test.

Interventionen visade en minskning av kateterassocierad urinvägsinfektion, vilket var statistiskt signifikant.