STOCKHOLMS UNIVERSITET
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Genusvetenskap Kandidatkurs, VT 19
Examensarbete, 15 HP
Bland Aliens, Robotar & Normbrott
En queerteoretisk analys av framställningen av köns, genus & sexulitetsnormer genom Prince Robot IV i science fictionserietidningen Saga
Författare: Felicia Rydin Handledare: Elin Bengtsson
Tack
Tack till Alice som hjälpte mig att rensa tankarna under processen, tack till Louise för stöd och genomläsningar, tack till Daniel som stått ut med mitt klagande när jag fastnat i skrivandet och tack till min handledare Elin för många kloka tankar och kritik.
Sammanfattning
I denna studie granskas science fictionserietidningen Saga utifrån dess upprätthållande eller brytning av traditionella normer kring sexualitet, kön och genus utifrån både normer inom science fiction men även vårt samhälles normer. Syftet med denna uppsats är att att undersöka Sagas framställning i media som ett normbrytande och nytänkande medium och undersöka om denna kategorisering faktiskt stämmer överens med seriens innehåll och berättelse. I analysen utgör Prince Robot IVs karaktär från serien, samt scener han agerar i, grundempirit.
Uppsatsen använder sig av semiotisk bildanalys och diskurspsykologi som analysens metodredskap för att bättre kunna examinera innehållet. Analysen sker främst ur en queerteoretisk utgångspunkt med fokus på teorier kring heteronormativitet, könsroller, maskulinitet och andrafiering. I analysen utgår studien efter fyra teman för att mer konkret kunna jobba med frågeställningarna; “Heteronormativitet, homosexuellt begär och
tvåsamhet”, “Den manliga hjälten om könsroller och toxisk maskulinitet”, “Robotar som monster & avvikande aliens” samt “Den domesticerade familjen”. I analysen framgår det att Saga både upprätthåller och bryter normer inom de teman som undersöks. Uppsatsens slutsats dras till att Saga är ett normbrytande media som går emot många normer kring sexualitet, kön och genus, främst genom hur Saga presenterar homoerotiskt begär och maskulinitetsrollen genom Prince Robot IV. Sammanställningen av analysen visar även att normerna kring sexualitet, kön och genus inte förändras utifrån att seriens karaktärer är aliens, eftersom de följer samma normer som är aktuella i vårt samhälle. I slutsatsen framgår det också att ‘den andre’ i Saga blir robotarna då de inte passar in under det naturliga som är gemensamt för övriga aliens i Saga, utan robotarna tillhör snarare det tekniska.
Nyckelord : Saga, science fiction, serietidningar, image comics, populärkultur, genus, genusvetenskap, queer, maskulinitet, queerteori, heteronormativitet
Innehållsförteckning:
1. Inledning ………....3
1.2 Syfte och frågeställning ………..4
2. Material ………. 5
2.1 Saga en hyllad serietidning ……….. 5
2.2 Avgränsningar och urval ……….5
2.3 Prince Robot IV ………..6
2.4 Empiri från serietidningar ……….. 7
3. Tidigare forskning ……….... 7
3.1 Sexuella normer, den givna feminiteten och bad girls ………... 7
3.2 Science Fiction som sexuellt medi um………... 8
4. Teoretiska utgångspunkter Queerteori ……….... 9
4.1 Heteronormativitet och tvåsamhet ………. 9
4.2 Performativitet och könsnormer ………...10
4.3 Maskulinitetsnormer ……….10
4.4 Aliens som avvikande monsterteori ………... 11
4.5 Andrafiering ………. 12
4.6 Belysa samhällets normer Science Fiction som verktyg ………....13
5. Metod ………...14
5.1 Semiotisk bildanalys ……….14
5.2 Diskurspsykologi ………..15
6. Analys ……….. 15
6.1 Heteronormativitet, homosexuellt begär och tvåsamhet ……….. 16
6.2 Den manliga hjälten om könsroller och toxisk maskulinitet ………. 20
6.3 Robotar som monster & avvikande aliens ………....24
6.4 Den domesticerade familjen ……….26
7. Slutsats ……….27
7.1 Vidare forskning ………... 30
Litteraturförteckning ……….31
Bilaga 1 ……….... 35
Bilaga 2 ……….... 45
1. Inledning
Den 9 april 2013 publicerade nyhetssajten tor.com artikeln “Apple Bans Brian K. Vaughan’s Saga #12 Over Gay Sex Scenes” på deras hemsida. I artikeln klargör författaren Brian K.
Vaughan att avsnitt 12 ur hans och illustratören Fiona Staples science fictionserietidning Saga kommer att förbjudas från att säljas i Apples iOS appar, detta på grund av det explicita homosexuella innehållet som förekommer i bakgrunden under en av scenerna från serien.
Vaughan kommenterar chockerat kring händelsen att “ our book has featured what I would consider much more graphic imagery in the past, but there you go”. 1
Science Fiction har sedan dess uppkomst under 1950talet som genre i princip alltid varit en del av en manlig fantasi. Klassiska exempel som uppfyller denna manliga fantasi, 2 och som även brukar räknas som grundpelare inom science fiction, finner man i “Star Wars”
och “Star Trek”. De båda har sin variant av den heterosexuella, kvinnotjusande hjälten;
Captain Kirk och Han Solo, som i slutändan räddar alla och får tjejen. Men trots att det genom dessa typer av karaktär finns en stor betoning på sex har science fiction oftast endast uppvisat en tam och kysk variant av sexualitet, där själva aktiviteten i sig endast tar sig form genom implicita undertoner och därmed outforskade i själva berättelsen. Ett exempel på 3 detta är bland annat att den mest sexuella handling som förekommer i “ Star Wars” episod IVVI, från 19771983, är kyssen som utbyts mellan Prinsessan Leia och smugglaren Han Solo i filmen “Star Wars: Episode V – The Empire Strikes Back”. Men trots att det 4
förekommit en brist av sexuella handlingar inom science fiction under en lång tid har det som sagt funnit gott om sexuella undertoner för att trigga denna manliga fantasi, vilket har
resulterat i att dra en automatiskt parallell mellan science fiction och sex. Till exempel har Prinsessan Leia i sin slavbikini från “Star Wars: Episode VI Return of the Jedi” blivit en universell sexsymbol inom och för hela science fiction genren som i princip alla känner igen. 5 Det som är skillnaden mellan dessa exempel jag precis nämnt och det exemplet kring Saga jag tog upp i första stycket är tanken kring heterosexualitet som norm. För trots att science fiction ska centrera kring en annan verklighet än den vi lever i fortsätter samma normer som
1 Lough, Chris, 2013,
https://www.tor.com/2013/04/09/applebansbriankvaughanssaga12overgaysexscenes/
2 Wälivaara, 2016
3 Wälivaara, 2016, s.4142
4 Wälivaara, 2016, s.46
5 Brode, Deyneka, 2012, s.72
idag att diktera hur berättelserna uppbyggs och mottas. Därav kommer vi in på det ämnet jag i denna uppsats kommer studera, nämligen science fictionserietidningen Saga från 2012 skriven av Brian K. Vaughan.
Det forskningsproblem som jag vill bemöta i denna studie handlar främst om på vilket sätt som Saga är nytänkande och inkluderande i en genre vars fokus ligger på att framställa berättelser som skiljer sig från vår verklighet. Därav vill jag studera kring de normer som förekommer i science fiction genren i relation med de som upprätthålls och bryts i serien Saga. Eftersom jag även fann en avsaknad av genusvetenskapliga studier på Saga kände jag att dess innehåll och potential utgjorde en mycket bra empiri till forskning kring science fiction, aliens och genusfrågor.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att utforska Saga som hyllas för att vara ett mångfaldigt, inkluderande och nytänkande medium , och se o m denna beskrivningen verkligen stämmer 6 ihop med det innehåll som faktiskt förekommer i serien. Jag kommer i denna uppsats främst att fokusera på hur normer gällan de genus och sexualitet upprätthålls eller bryts, när jag anser att de är två centrala teman för upprätthållningen av synen kring science fiction som ett manligt kodat medium . Detta gör jag även för att Saga just blivit känd för sitt inkluderande av väldigt sexuellt explicit material. För att uppfylla detta syfte kommer jag arbeta utifrån 7 följande frågeställningar:
På vilket sätt utmanas eller upprätthålls normer kring sexualitet, genus och kön i Saga? Hur skiljer sig/skiljer sig inte dessa från klassiska normer inom science fiction?
Hur påverkas dessa normer i förhållande till att seriens karaktärer är aliens?
Hur skapas och framställs ‘den andre’ i Saga?
6 Bauman, Nadia, 2015,
https://womenwriteaboutcomics.com/2015/03/thehiddenmessageofsagaorwhywecanthelpbutloveit/
7 Bauman, Nadia, 2015
2. Material
I följande del av uppsatsen kommer jag lite mer djupgående gå in på min empiri, dess innehåll likaväl som kontext. Likaledes kommer jag även beskriva mitt val av avgränsningar och urval av materialet som gjorts för att passa denna studie.
2.1 Saga en hyllad serietidning
I mars 2012 publicerades det första numret av den amerikanska grafiska novellen Saga skriven av Brian K. Vaughan, illustrerad av Fiona Staples och utgiven av Image Comics.
Serien har bland annat vunnit 5 Eisner Awards sedan dess publicering 2012, och även 2013 års Hugo Award för “Best Graphic Story”. Sagas huvudnarrativ centrerar kring det krig som 8 pågår mellan Landfall och Wreath, två av de största planeterna i Sagas universum. Serien har beskrivits som en blandning mellan en såpopera och “ Star Wars” , som genom ett “Romeo &
Julia” perspektiv berättar berättelsen om två soldater från varsin sida av kriget tillhörande två 9 olika alien‘raser’, Alana och Marko, som blir förälskade. Tillsammans får de ett barn, Hazel, och tvingas fly genom galaxen för att undkomma sina fiender som ser deras kärlek som krigsbrott och förräderi, men som även vill åt deras ‘rasblandade’ barn. Familj, kärlek, sex och krig är de teman som är mest centrala för seriens handling och berättas i formen av en romantisk såpopera i rymden. Serietidningen blev en stor succe och har bland annat prisats för sin mångfald inom etnicitet, sexualitet och könsroller, samt deras porträttering av krig. 10 Förutom att läsaren får följa huvudkaraktärerna Alana, Marko och Hazel få dem även följa de olika karaktärerna som antingen jagar dem och som ansluter sig till dem på deras resa, bland annat The Will, Prince Robot IV, Petrichor, The Stalk med fler.
2.2 Avgränsningar och urval
Under urvalsprocessen inledde jag med att sortera ut scener som centrerade kring sexualitet och könsroller, eftersom dessa är de teman som är mest centrala i mitt syfte. Jag sorterade bort scener där huvudkaraktärerna Marko och Alana interagerade då jag redan stött på forskning centrerad på deras förhållande. Jag ville istället utforska någon av de andra av
8 Chappell, Young, Mallory., 2017, s.254
9 Khan, Joshua, 2018, https://www.thrillist.com/entertainment/nation/briankvaughaninterviewsagaissue50
10 Bauman, Nadia, 2015
seriens karaktärer. I mitt urval av scener var Prince Robot IV övervägande representerad, därav började jag sortera ut scener där Prince Robot IV var central i överlag. Jag fann att Prince Robot IVs karaktär hade mycket potential för en intressant analys då han är en
karaktär som ofta existerar i limbo mellan gott och ont, norm och icke norm, hjälte och skurk, sorg och glädje, heterobegär och homobegär, faderskap och ensamhet etcetra. Därför tyckte jag att hans karaktär summerade bra vad många verkar anse om Saga, att det är något nyskapande där allt inte behöver följa de normer och riktlinjer som är uppsatta i vårt samhälle. Därför valde jag slutligen att istället välja Prince Robot IVs karaktär som 11 utgångspunkt för min analys eftersom han tillför ett annat perspektiv av berättelsen som utspelar sig i Sagas universum, ett universum som jag vill undersöka. Prince Robot IV kommer därav att fungera som ett kärl för att se hur normerna existerar och samspelar via honom, samt hur de i sin tur påverkar andra karaktärer i hans närhet. Genom att studera serien har jag som antagande att komma närmre hur normerna faktiskt påverkar karaktärerna i det universum där denna kärleksberättelse utspelar sig, samt även ge mig en större inblick i hur rollen som manlig huvudkaraktär i relation till det manliga hjälteidealet som råder inom science fiction uppvisas och utforskas i Saga. Eftersom även den tidigare forskning som existerar kring Saga främst fokuserar på antingen de kvinnliga karaktärerna eller hjältarna Alana och Marko tyckte jag att det kunde vara intressant att utforska en av de manliga antihjälte.
2.3 Prince Robot IV
Prince Robot IV är en av huvudkaraktärerna i Saga som läsaren får följa i alla nio existerande volymer. Han är en del av kungafamiljen och även tronarvingen till the Robot Kingdom.
Prince Robot IV är en humanoid varelse med en tvskärm istället för huvud, blått blod samt har möjligheten att transformera sin högra arm till en kanon. The Robot Kingdom står på Landfalls sida i kriget mot Wreath och Prince Robot IV stationeras ut på den angränsande planeten där han nästan förblöder på krigsfältet. Väl tillbaka efter två år i kriget lever han tillsammans med sin fru Princess Robot som väntar deras första barn. Prince Robot IV vill inget annat än att få stanna med sin familj men tvingas ut i kriget igen av sin far King Robot, denna gång för att söka upp exsoldaten och förrädaren Alana som flytt tillsammans med en
11 Bauman, Nadia, 2015,
https://womenwriteaboutcomics.com/2015/03/thehiddenmessageofsagaorwhywecanthelpbutloveit/
av krigsfångarna (Marko) som hon blivit förälskad i. Under historiens gång förändras både Prince Robot IV som karaktär, men även livet han lever och han själv som person, till exempel hur han först är ute efter att döda Alana och Marko men sedan hjälper dem att fly.
2.4 Empiri från serietidningar
Följande scener kommer att vara aktuella för min undersökande analys. Jag har valt ut fem olika scener som jag anser godtagbara för min analys kring normer från volym ett, två, sju och nio. Jag valde just dessa scener för att jag ansåg att de skulle bli ett väldigt intressant empiri utifrån de teorier jag valt att arbeta med och att de även kunde ge en bred
representation av Prince Robot IV då de är utspridda över hela seriens gång.
Samtliga scener kommer finnas som bilagor i slutet av uppsatsen enligt namn specificerat här.
Scen 1: Prince Robot IVs introduktion i Saga Scen 2: Prince Robot IV sårad på krigsfältet Scen 3: Prince Robot IV fantiserar
Scen 4: Prince Robot IV och Petrichor
Scen 5: Prince Robot IV konfronteras av Squire
3. Tidigare forskning
För min tidigare forskning har jag tagit inspiration från två olika texter som jag anser bidrar till min studie med perspektiv, information och analysmetoder som passar för mitt syfte att belysa normer inom Saga. Båda texterna har sin grund i science fiction forskning när jag bedömer att det är passande för min empiri samt för att kunna utforska mina frågeställningar både kring normer i samhället men även normer inom science fiction genren.
3.1 Sexuella normer, den givna feminiteten och bad girls
Som jag nämnde i min inledning finns det en stor avsaknad av genusvetenskapliga studier om serietidningen Saga. En av de få studierna jag fann och som jag i denna uppsats kommer använda mig av är Mihaela Precup och Dragoş Maneas text “Bad Girls in Outer Space: Brian K. Vaughan and Fiona Staples’ Saga and the Graphic Representation of Subversive
Femininity” från antologin Bad Girls and Transgressive Women in Popular Television,
Fiction, and Film . I texten talar Precup och Maneas om hur Vaughan och Staples använder Saga som ett medium för att diskutera könsnormer genom teman såsom den romantiska novellen, superhjältegenren blandat med science fiction och såpopera, teman som vanligtvis inte är en del av finkulturen, och därav blir dessa diskussioner mer tillgänglig för människor utanför dessa privilegierade kretsarna. “This is the narrative logic of Saga: subversion follows subversion, until the binary opposites that it calls into question are collapsed and meaning becomes slippery” beskriver Precup och Maneas denna strategi som. Förutom en analys av 12 hur Vaughan och Staples använder Saga för att belysa könsnormer lägger även Precup och Maneas stor vikt vid att undersöka hur Saga ställer sig till fenomenet ‘bad girl’ i relation till dess starka kvinnliga karaktärer. Precup och Maneas menar att Saga omdefinierar detta begrepp från sin ursprungliga innebörd till något nytt, från att centrera kring en fetisherad heterosexuell, sexuellt aggressiv och våldsbenägen kvinna som bryter de normer som begränsar kvinnor utan att det blir några konsekvenser från omvärlden , till att istället 13 porträttera ‘bad girls’ som kvinnor som kan se bortom patriarkala konventioner såsom glorifiering av krig, heteronormativitet och skönhetsnormer. 14
Jag anser att den tidigare forskning kommer vara användbart i mitt arbete för att bättre kunna analysera normer kring könsroller, femininitet idealet och sexualitet som alla relaterar till min frågeställning. Jag kommer även i min studie att kunna fokusera på könsnormer för män som återskapas/bryts i Saga, något som jag anser saknas i Precup och Maneas analys.
3.2 Science Fiction som sexuellt medium
I boken “ Dreams of a subversive future: sexuality, (hetero)normativity, and queer potential in science fiction film and television” har Josefine Wälivaara sammanställt hur science fiction som genre har utvecklats historiskt utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv. Förutom att Wälivaara ger ett historiskt kontext på hur science fiction har utvecklats, från en genre som undvek teman som sex och sexualitet till att vid 2010talet ta en mer vuxnare utgångspunkt 15 utan den censurering som rådde under 1950 och 1960talet , belyser även Wälivaara 16 normerna kring sexualitet och kön som varit aktuella inom science fiction som genre, vilka
12 Precup, Maneas, 2017, s.257
13 Precup, Maneas, 2017, s.262
14 Precup, Maneas, 2017, s.278
15 Wälivaara, 2016, s.40
16 Wälivaara, 2016, s.169
som följt de samhälleliga normerna och vilka som har brutit dem. Teman såsom
heteronormativitet, manliga hjältar versus kvinnliga hjältar, queerhet och aliens som ‘den andre’ är huvudpunkterna i Wälivaaras text och kommer att bistå med perspektiv till min studie som fokuserar på just normer inom dessa teman. Eftersom Wälivaaras forskning dock främst fokuserar på hur science fiction framställs inom tv och film anser jag att min studie om Saga som science fiction från ett annat medium, serietidningarna, både kan belysa och tillstå med information från ett område som saknas inom Wälivaaras analys.
4. Teoretiska utgångspunkter Queerteori
För att lyckas besvara mina frågeställningar har jag valt att använda queerteori som min teoretiska utgångspunkt. Ambjörnsson skriver i boken “Vad är Queer?” (2016) att queerteori växte fram inom de akademiska kretsarna utifrån den grund som homosexualitetsforskningen lagt. Däremot lades fokuset inom queerteori istället på att undersöka och forska på hur sexuella normer uppstår, fungerar, upprätthålls och ifrågasätts, snarare än att inrikta in sig på den “avvikande” sexualiteten som varit centralt i homosexualitetsforskning. Queerteori 17 koncentrar sig även på sexualitet som något mångtydigt och svårgripbart, som inte går att isolera utan som samspelar med till exempel könsidentitet. Ambjörnsson beskriver det som att den moderna queerteorin är ute efter att “undersöka hur det vi i vårt samhälle beskriver som sexualitet organiseras, regleras och upplevs. Hur identiteter, handlingar, regler, normer och föreställningar vävs samman till det vi i en viss tid och på en viss plats kallar för sexualiteter.” 18
4.1 Heteronormativitet och tvåsamhet
Heteronormativitet och tvåsamhet är två aspekter som är väldigt centrala för queerteori samt som även kommer ha en central del i min forskning kring sexuella normer i denna uppsats.
Ambjörnsson beskriver heteronormativitet som den modell som samhället har framställt som mest gynnsamt att leva efter utifrån bland annat institutioner, lagar och strukturer.
Heteronormativitet handlar i sin korthet om att människor därav bör sträva efter att upprätthålla och leva efter en heterosexuell läggning där män begär kvinnor och kvinnor begär män. Den kopplas sedan även ihop med tvåsamhet som belyser att människor i
17 Ambjörnsson, 2016, s.33
18 Ambjörnsson, 2016, s.34
kärleks/sexuellt orienterade relationer bör leva två och två, varken fler eller färre. Tvåsamhet upprätthålls bland annat genom att endast två personer kan ingå i äktenskap i Sverige. Den tvåsamma, heterosexuella livsstilen framställs därav som naturlig och dessutom mest fördelaktig, medan alla andra former som livsval ses som avvikande. 19
4.2 Performativitet och könsnormer
Inom queerteori fokuserar man inte endast på normer kring sexualitet utan även normer kring kön och könsidentitet. Inom denna sektion av queerteori kommer jag dels att använda mig av Butlers teori kring performativitet som en grundpelare för hur genus och kön upprätthålls.
Performativitet handlar om hur kön presenteras och skapas i vårt samhälle, alltså hur män och kvinnor bör/icke bör bete sig i sina respektive kategorier. Butler presenterar performativitet utifrån sin teori om att könsidentitet skapas genom effekten av ständigt upprepade handlingar.
Ett exempel som Ambjörnsson lyfter fram i sin text är att för att vara en pojke måste pojken göra “pojkiga” handlingar, såsom att leka med bilar, bära mörka färger och genom att bete sig tävlingsinriktat i gruppaktiviteter. Det finns därav ingen naturlig manlighet hos pojkar, utan den skapas genom en rad kulturella och sociala regler som pojkar agerar efter. 20
Trots att Butler som teoretiker inte delar upp i kön och genus kommer jag i följande uppsats att benämna kön som det biologiska, samt genus/könsroller för att referera till de sociala normerna och attributerna som tilldelas kön i vårt samhälle. Jag väljer att göra denna indelning då jag anser att det enligt min tolkning finns en skillnad mellan kön och genus, samt att de kan påverka varandra på olika sätt men ändå existera parallellt. Därav anser jag det viktigt i min tolkning och analys att använda begreppen under den skolning som jag anser är mest passande för detta syfte då de representeras olika inom Saga, science fiction och vårt samhälle.
4.3 Maskulinitetsnormer
Enligt Hirdman är maskulinitetens yttersta regel och mål att inte kategoriseras som en kvinna, eller uppfattas som kvinnlig. Därav blir känslor och beteenden som att vara mjuk, 21
känslosam, okontrollerbar, passiv och svag föraktat och bortskjutet eftersom de kodas som
19 Ambjörnsson, 2016, s.47
20 Ambjörnsson, 2016, s.113
21 Hirdman, 1988, s.15
feminina känslor, och därav kvinnliga. Istället ska männen vara tvärtom, hårda, förståndiga och starka. Connell talar i sin text om att det finns en hegemonisk maskulinitet, med andra 22 ord ett ideal för hur män ska se ut och hur de ska agera. Hegemonisk maskulinitet hänvisar till de egenskaper som tillskrivs män inom olika kulturer och som anses nödvändiga för att kunna kategoriseras som en “riktig” man. De män som kategoriseras som “riktiga” män blir 23 således överordnade andra människor och upprätthåller tanken om att kvinnor är
underordnade män. Att kvinnlighet föraktas demonstreras inte bara i personlighets attributer, utan även genom sexuella preferenser. Att till exempel vara homosexuell eller ha
homosexuella begär är därav att sätta in sig i en kvinnlig roll, eftersom kvinnor anses ska begära män och vice versa. Därav blir heterosexualitet den sexualitet som stämmer in på den
‘riktiga’ mannens roll och för den ‘äkta’ maskuliniteten. Som jag nämnde är dock 24 hegemonisk maskulinitet kontextbunden, när jag talar om hegemonisk maskulinitet i min analys kommer det hänvisa till den maskulinitetsnorm som till störst del råder i västvärldens samhällen idag.
4.4 Aliens som avvikande monsterteori
Jag kommer även i min uppsats att använda mig, utöver den klassiska queerteorin, av teratologi, eller monsterteori som jag kommer benämna det i den här studien. Min förståelse för monsterteori är hämtad ur Sara Edenheims artikel “Handledning i teratologi: en
dekonstruktion av bisexualitet och andra monstruösa fenomen” . Edenheim menar att det 25 som symboliserar ett monster, eller en avvikelse, är att det inte går att klassificera då ett monster saknar en dikotomi, alltså en motsats. Edenheim utvecklar detta genom att beskriva att vi behöver dikotomier för att kunna tolka norm mot ickenorm, och därigenom tolka vår omvärld på det sättet samhället vill att vi ska tolka det. Hon använder exempel som man och kvinna, samt heterosexualitet och homosexualitet för att illustrera dessa dikotomier och beskriver det själv som att “humanliberalismen tillåter avvikande, dock endast för att kunna kontrollera och framför allt för att kunna bekräfta normen gentemot ‘den avvikande’”. Vi 26 förstår alltså dessa konstruktioner för att det finns en rak motsats till dem. Vad händer när det
22 Hirdman, 1988, s.12
23 Connell, 2005, xviii
24 Connell, 2005, s.148
25 Edenheim, 2001
26 Edenheim, 2001, s.71
saknas en motsats? Vad händer när en försöker tolka trans, bisexualitet eller varför inte ett monster?
“Monster är per definition semiotiskt hemlösa och har därför problem med att passa in i redan fastställda och uppgjorda kategorier” beskriver Edenheim fenomenet, och menar 27 även att ett monster måste vara en sammanfogning av två eller flera motsatta drag eller fenomen, som natur/kultur, man/kvinna, död/levande, maskin/människa etcetera.
Edenheim beskriver aliens i sin text som en typ av modernt monster som skapats i likhet med cyborgs och robotar som en blandning mellan dikotomierna natur och kultur och kommer 28 bli centralt för min förståelse och analys av seriens karaktärer. Även Edenheims tankar kring monster som ‘den avvikande’ kommer bli centralt för min studie, eftersom monster och avvikande objekt kan förändras i dess kontext, därav kanske vissa aliens eller monster i serien kommer framstå som mer avvikande än andra trots att de alla är i grund avvikande som aliens.
Jag kommer även kunna använda mig av Edenheims teori som tolkningsteknik för hur olika aliens och robotar kan symbolisera olika saker, ungefär på samma sätt som Halberstam använder sig av monsterteori för sin tolkning av Dracula som en judisk nidbild i sin bok 29 Skin Shows. 30
4.5 Andrafiering
En annan teori och teoretiskt begrepp som jag kommer använda mig av är ‘andrafiering’ och
‘den andre’, som jag nämner i min frågeställning. Begreppet finns inom flera olika aspekter av feminism och genusvetenskap, men jag kommer främst att hämta min förståelse för ‘den andre’ från intersektionell teori. Inom intersektionalitetsteori är den centrala tanke att ‘den andre’ symboliserar icke vithet, och blir därav avvikande. Eftersom normen inom vårt samhälle och historien har varit just att kroppar, kultur och intellektet ska vara vita blir alla som inte faller inom denna vita ram klassad som ‘den andre’. Därav är ‘den andre’ starkt kopplat till tankar om ‘ras’ , klass och etnicitet inom intersektionalitetsteorin . Andrafiering 31 32
27 Edenheim, 2001, s.72
28 Edenheim, 2001, s.73
29 Halberstam, 2006, s.86
30 Halberstam, 2006
31 När jag använder begreppet ‘ras’ i denna uppsats kommer det i en mänsklig kontext relatera till hudfärg, och i Sagas kontext relatera till de olika typer av varelser som existerar i dess universum.
32 de los Reyes, 2005, s.161164
blir därav då den process som sker då ickevita människor definieras och stämplas om ‘de andra’ i motsats till det vita ‘vi’. På liknande sätt handlar ‘differentiering’ inom 33
intersektionalitet mycket om den villkorliga vitheten. Sara Ahmeds presenterar den villkorliga vitheten i sin bok Vithetens Hegemoni som en teori kring att vithet inte är en absolut status, utan något som människor kan inkluderas och exkluderas i över tid. 34 Denna teori kommer bli relevant i min studie då jag i min analys studerar hur Prince Robot IV som robot förhåller sig till de andra ‘raserna’ i Sagas universum som de flesta fall liknar djur. Teorin kommer även underbygga material för min frågeställning kring hur ‘den andre’
framställs och exploateras i Sagas universum.
4.6 Belysa samhällets normer Science Fiction som verktyg
Eftersom Saga har beskrivits som ett nyskapande och inkluderande medium ville jag gärna undersöka på vilka sätt detta framställs i serien. Därför har jag valt att slutligen använda mig av Pluretti, Lingel och Sinnreich artikel “Toward an 'other' dimension: An essay on
transcendence of gender and sexuality” i mitt teoretiska ramverk. I denna artikel presenterar Pluretti, Lingel och Sinnreich hur science fiction som genre kan användas för att föra en diskussion kring kön och sexualitetsnormer. Pluretti, Lingel och Sinnreich menar att science fiction använder sig av två sorters berättartekniker som är användbara för en kritisk analys av normer kring sexualitet och genus: extrapolering och främmandegöring. Extrapolering handlar om att med hjälp av det som redan existerar spekulera kring vad som kan komma att existera, samt främmandegöring handlar om att man tar det som känns familjärt och gör det obekant och annorlunda. Genom att använda extrapolering och främmandegöring kan man 35 definiera och synliggöra de kulturella normer som redan finns och därav uppmana läsaren samt tittaren att reflektera kring dessa normer i skenet av ett nytt ljus. Därav skapas ett utrymme för science fiction att vända på perspektiven och utforska en värld där den marginaliserade andre får en röst som inte längre ses som avvikande. 36
Jag anser att denna forskning kommer bidra till min analys av Saga när den ger ett medel för att förstå hur normer porträtteras och utmanas i science fiction, vilket är relevant för samtliga av mina frågeställningar.
33 Sarneck, 2006, s.16
34 Ahmed, 2011, s.126
35 Pluretti, Lingel, Sinnreich, 2016, s.2
36 Pluretti, Lingel, Sinnreich, 2016, s.5
5. Metod
Jag kommer i detta avsnitt av uppsatsen att presentera de val av metoder som jag kommer använda i min analys av min empiri, samt beskriva hur dessa metoder är uppbyggda och nyttjas.
Till denna uppsats har jag valt att använda mig av två olika metoder för att få en djupgående analys av mitt material som möjligt, semiotisk bildanalys samt diskurspsykologi.
Semiotisk bildanalys kommer jag använda för att bättre kunna tolka de olika bildernas diverse element, vad bilderna representerar och varför, vidare vilka idéer och värderingar de olika bitarna uttrycker. Sedan kommer jag även använda mig av en diskurspsykologisk ansats för att kunna lägga mer fokus på de språkliga praktiker, som prat och konversationer, men även ickespråkliga praktiker, såsom exempelvis diskriminerande ageranden.
5.1 Semiotisk bildanalys
Enligt Eriksson och Göthlund förklaring från deras bok Möten med bilder innebär en semiotisk bildanalys att en tolkar en bilds alla olika element och teman som diverse tecken för någonting. Centralt för metoden är att fråga sig vad bilden representerar och varför, samt vilka idéer och värderingar som de olika enheterna uttrycker. Bildens olika betydelsefulla komponenter tolkas i tre olika stadier; var för sig, i relation till varandra och slutligen tolkas deras betydelser i relation till den kontext som bilden befinner sig i. Förutom tolkning av 37 bildens olika element gör man även i en semiotisk bildanalys en analys på en denotativ nivå samt en konnotativ nivå. En denotativ tolkning innebär att en formulerar vad bilden konkret innehåller för att förstå tecknens grundförståelse. Medan i en konnotativ tolkning tyder en istället de associationer som en själv gör i förhållande till de tecken som visas i bilden, dessa tolkningar blir mer kulturellt och personbaserat influerade än vad en denotativ tolkning blir. 38 I denna uppsats kommer flera aspekter än endast bild att analyseras eftersom mediet även består av textrutor, pratbubblor och tankebubblor.
Jag kommer främst att använda mig av metoden i min analys för att förstå
underliggande budskap och läsa mellan raderna. Oftast benämns inte normer och normbrott i klarspråk, utan det sker genom pikar och hintar. Därav blir denna metod användbar för min
37 Eriksson & Göthlund, 2012, s.44
38 Eriksson & Göthlund, 2012, s.44
tolkning av dessa sceners inställning till sexualitet, kön och genus, hur de ställer sig emot normer inom science fiction samt även hur de ställer sig i relation till de normer som råder i vårt samhälle.
5.2 Diskurspsykologi
Winther Jörgensen och Phillips redogör i sin bok Diskursanalys som teori och metod för att en diskurs innefattar det som tolkas som självklart och naturligt, och används för att tolka och ge kontext till normerna och världen kring oss. En diskurs kan därav beskrivas med andra 39 ord som ett filter genom olika varianter av världen skapas och återges utifrån normerna och sociala konventionerna vi är upplärda genom. Målet med en diskursanalys blir därav att identifiera hur olika delar av världen skildras samt resonera kring vilka konsekvenser det kan få. Den inriktning av diskursteori som jag kommer använda mig av i denna analysen är metoden diskurspsykologi. Diskurspsykologi fokuserar grundläggande på att analysera människors vardagliga praktiker, men innefattar fortfarande även diskurser på samhällelig nivå samt diskurser som människor rekonstruerar genom sociala handlingar. 40
Tillvägagångssättet innefattar att en jobbar med att undersöka tolkningsrepertoarer, vilket innebär småskaliga diskurser som ”igenkännbara argument, beskrivningar och
värderingar kännetecknade av familjära klichéer, vardagligheter, troper och karaktäriseringar av aktörer och situationer”. Metoden kommer bli användbar i min analys eftersom den 41 fungerar som medel för att förstå vilka sociala konventioner som anses som normer, vilket kommer bli intressant i mitt fall eftersom jag då kan undersöka om normerna i Sagas universum stämmer överens med normerna i vårt samhälle idag. Jag kommer alltså att använda metoden i min analys som ett redskap för att undersöka hur Prince Robot IV reagerar, samspelar samt ställer sig emot de normer som anses naturliga inom både Sagas universum, science fiction som genre och även i vårt egna samhälle.
6. Analys
I min analys har jag valt att analysera mitt urval av scener i kronologisk ordning när jag anser att detta blir av vikt för att förstå hur Prince Robot IV som karaktär utvecklas, men även hur
39 Winther Jörgensen, Phillips, 2000, s.7
40 Winther Jörgensen, Phillips, 2000
41 Bergström, Boréus, 2018, s.267
karaktärerna och berättelsen utvecklas i jämförelse med honom. För att bäst kunna tolka och utforska dessa scener kommer jag att dela upp min analys i olika teman; heteronormativitet, homosexuellt begär och tvåsamhet, den manliga hjälten, robotar som monster samt den domesticerade familjen. Urvalet kring varför de blev just dessa teman kommer från två separata processer. Till en början gick jag igenom alla scener i Saga som centrerar kring Prince Robot IVs sexualitet, då min första tanke var att endast jämföra dessa. Sedan undersökte jag vilka av mina teorier jag valt ut som vore applicerbart på dessa scener.
Därefter hade jag en mer tydlig ram för vilka områden jag ville fokusera min analys på, vilket då blev heteronormativitet, maskulinitet, hjälteideal, monsterteori och familjen. Sedermera gick jag tillbaka ännu en gång och då plockade ut allmänna scener där Prince Robot IV på något sätt integrerade med dessa teman. Tillslut hade jag då fyra teman jag ansåg intressanta utifrån min empiri och mina teorier att göra en analys kring.
I min analys kommer min queerteori, monsterteori, maskulinitetsteori och science fictionteori vara kontinuerlig i min utforskning av min empiri, men jag kommer även använda mina metoder för att bryta ner scenernas innehåll samt ställa dessa sceners innehåll emot tidigare forskning för att belysa vikten i mina slutsatser och resultat.
6.1 Heteronormativitet, homosexuellt begär och tvåsamhet
I Precup och Maneas text presenteras det att Sagas universum har en tydlig hierarki när det kommer till sexuella avvikelser. Heterosexualitet anses vara normen, dock med undantag när endast vissa ‘raser’ tillåts beblanda sig trots deras heteronormativitet. Till exempel straffas huvudkaraktärerna Alana och Marko för deras relation mellan två ‘raser’ medan The Will och The Stalk inte straffas eller ens uppmärksammas för det. Sexuellt umgänge mellan vissa
‘raser’, tillsammans med pedofili, verkar därav vara högst upp på tabulistan, och därefter kommer homosexualitet. Det presenteras att homofobi inte är en norm i Sagas universum, 42 men att det trots detta ändå finns en utbredd homofobi, där det på vissa planeter anses omöjligt för homosexuella att leva. Även inom science fiction genren överlag presenterar 43 Wälivaara att heterosexualitet presenteras som norm och homosexualitet som avvikande , 44 speciellt i de mer klassiska science fiction exemplena som “Star Wars” och “Star Trek”.
42 Precup, Maneas, 2017, s.263
43 Precup, Maneas, 2017, s.267
44 Wälivaara, 2016, s.34
Första gången läsarna möter Prince Robot IV är i scen ett från volym ett av Saga. I första serierutan av scenen befinner sig Prince Robot IV i en säng tillsammans med Princess Robot. Prinsen etableras redan vid första anblick som heterosexuell eftersom han ingår i kopulation tillsammans med prinsessan, men han presenteras även i en heteronormativ, tvåsam relation eftersom de är gifta med varandra. Prinsen stämmer därav in på den typ av manlig monark som en är van att se både inom media men även i vårt samhälle.
I scen två, från volym två av serien ligger Prince Robot IV i knät på en landfallian soldat med stora påfågelvingar. Soldaten skriker efter en läkare samtidigt som han håller för halsen på Prince Robot IV där blått blod strömmar ut och färgar både prinsens kläder och marken kring dem. Bakom dem syns explosioner och på Prince Robot IVs tvskärm syns en man ge en annan man en avsugning. I nästa panel kommer en läkare med utseende som en skogsmus springande mot dem. Musen frågar vad som är felet och soldaten svarar att roboten från deras enhet har blivit beskjuten i nacken. Soldaten meddelar att “He’s fritzed!” 45
samtidigt som man kan se att bilden på prinsens tvskärm har förändrats till tre penisar som ejakulerar i en mans ansikte.
Utifrån en konnotativ analys förstår en att det ses som avvikande att Prince Robot IV
hallucinerar om bögporr när han ligger döende främst genom ordvalet som soldaten använder när han talar med läkaren. Att han använder ordet ‘fritzed’ istället för ‘wounded’, ‘dying’
eller ‘hurt’ talar för hur soldaten ser på situationen. Utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv undersökte jag ordvalet soldaten använde. ‘Fritzed’ är synonymt med ‘out of order’ och
‘beyond repair’ vilket antyder att Prince Robot IV inte fungerar som han borde göra, att 46 någonting är fel på hans väsen snarare än fysiskt. Därav kan man dra slutsatsen att
homosexualitet, eller homosexuellt begär, inte är en norm för varken robotarna eller lanfallians. Det ses därav som avvikande, vilket stämmer överens med vårt samhälles
sexuella normer. Men jag anser att det inte endast är inkluderingen av samkönat sex som gör denna scen avvikande och får soldaten att reagerar starkt. Jag tror snarare att det har med det homosexuellla begäret att göra. Prince Robot IV porträtterades, som jag nämnde tidigare, i sin introduktion som en heterosexuell man i ett stabilt tvåsamt förhållande. Men i denna scen när han ligger döende är det inte hans fru och deras lustande stunder som blixtrar till på hans skärm, utan det är främmande män, med en stark betoning på att de är flera män och inte
45 Vaughan, Brian, 2013, s.122
46 Cambridge dictionaries online
endast en man. Prince Robot IV talar senare om detta momentet med D. Oswald Heist i volym tre . Heist talar med prinsen om hans näradödenupplevelser på krigsfältet. Han tycks 47 veta att det sista prinsen såg var en erotisk dröm och frågar om den var “Nice an filthy, eh?”. 48 Prinsen erkänner att männen han såg i sin erotiska dröm inte var några främlingar, utan hela hans pluton från kriget. Dock poängterar Prince Robot IV att det både var “Every last man and woman I’d ever fought alongside of” och att han aldrig haft några sexuella känslor för 49 personerna i hans platon, “certainly not for the males”. Därav avfärdar han det 50
homosexuella begär som tycks ha väckts inom honom som ett undantag och något utanför hans kontroll, och på sätt upprätthåller han ändå cirkelresonemanget kring sin
heterosexualitet.
Scenen spelar enligt min tolkning starkt på den typ av främmandegöring som Pluretti, Lingel och Sinnreich talar om i sin artikel. Att populärkultur uppvisar krig och soldater som dör är inget främmande, det förekommer i väldigt många typer av science fiction. Däremot reagerar man genast på det homoerotiska scenerna som visas på Prince Robot IVs tvskärm, att det inte är som vanligtvis brukar inkluderas en soldat ligger sårad på ett slagfält. På det sättet har Vaughan och Staples tagit en scen som annars känns familjär för publiken och gjort den annorlunda och obekant.
Det homoerotiska begäret dyker även upp senare i scen tre från volym sju. I scenen när Prince Robot IV smeker sig själv dyker det upp olika fantasier som han tänker på på hans tvskärm. En av dem är hans fru barbröstad, vilket utifrån en konnotativ analys upprätthåller hans heteronormativitet. Sedan byts tankarna ut några gånger och ett samlag med två män dyker upp. Scenen uttrycks inte som att vara förfärande eller av misstag när prinsen säger
“Mm, not today…”. Utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv är sättet hur han uttrycker sig 51 kring denna åsyn viktig. Den visar därav på att finns det alltså ett homoerotiskt begär hos Prince Robot IV när frasen, trots att den uttrycker inte idag, uttrycker att möjligheten att masturbera till åsynen kvarstår till framtida bruk. Frasen uttrycks inte heller under avsky eller avsmak, utan under en lugn och sansad ton.
47 Vaughan, Brian, 2014, s.111
48 Vaughan, Brian, 2014, s.112
49 Vaughan, Brian, 2014, s.113
50 ibid
51 Vaughan, 2017, s.6
Det mest intressanta med denna scen finner jag i hur Prince Robot IV ser dessa olika scenarier framför sig. Samtliga kvinnor som visas är personer som prinsen själv har någon form av relation till, de är alla varelser han känner och har träffat. Männen å andra sidan syns inte ansiktena på, de har klippts ur bild. På samma sätt syntes bara ansiktet på en av fyra män kan ses i prinsens döende hallucinationer från scen två. Detta skulle kunna vara ännu en indikation på att det är det homoerotiska begäret som Prince Robot IV suktar efter, snarare än romantiska relationer med män och attraktion till män i hans närhet.
I samma scen fantiserar Prince Robot IV även om en kvinna men avslutar tvärt när han inser att det faktiskt är Alana han har fantiserat om, sägande “What is wrong with me?”. 52 Utifrån en konnotativ analys kan man tolka det som att om Alana hade tillhört ‘rasen’
wreathers hade hans förakt möjligtvis kunna härstamma därifrån, eftersom han ser dessa som
“animals” och för att de även var hans fiender under kriget. Dock eftersom Alana tillhör 53 landfallierna som var allierade med robotarna känns det ogrundat att prinsens förakt skulle ha något med ‘ras’ att göra. I min tolkning handlar detta snarare om att Alana är gift med Marko, och att Prince Robot IVs heteronormativitet och tvåsamhet spelar in här. Under tiden som prinsens fru Princess Robot lever (och sålänge prinsen är vid medvetande) ser läsaren aldrig honom vara otrogen. Tvåsamhet verkar vara ett kontinuerligt fysiskt upprätthållit
karaktärsdrag hos Prince Robot IV och som endast förverkligas via hans undermedvetna (såsom när han hallucinerar eller saknar medvetande under hans reboot). Betoningen på Alana och Marko som ett heteronormativt par med en familj skulle också kunna vara
anledning till prinsens förakt mot sina egna fantasier, eftersom han skulle bryta deras tvåsamt normativa livsstil med hans ingång i förhållandet.
I volym nio inleder Prince Robot IV ett förhållande med den wreatheriska
transkvinnan Petrichor. I scen fyra får man se hur Petrichor reagerar på när Prince Robot IV säger att han älskar henne. Precis som med Marko och Alana poängterar Petrichor att deras kärlek inte skulle få någon acceptans hos allmänheten eftersom hon är en wreather och han är en robot, de är från två olika ‘raser’ från två olika sidor av kriget som aldrig skulle tillåtas leva tillsammans. Trots att Prince Robot IV här eftersträvar ett heteronormativt förhållande i tvåsamhet tillåts inte de två karaktärerna ingå i ett normativt förhållande. Detta går att
jämföra med till exempel med den segregation som länge varade framförallt i USA där svarta
52 Vaughan, 2017, s.7
53 Vaughan, 2012, s.21
och vita människor inte fick ingå i förhållanden eller skaffa barn, trots att de annars levde ett heteronormativt liv. 54
6.2 Den manliga hjälten om könsroller och toxisk maskulinitet
I den första panelen av scen ett etableras Prince Robot IV med stark maskulinitet enligt min tolkning. Utifrån en semiotisk bildanalys av scenen är han både fysiskt och symboliskt överordnad prinsessan när hon befinner sig i en lägre position än honom både i rang och under kopulationen, men även för att hon är den passiva under samlaget medan prinsen är den aktiva som håller ett hårt grepp om prinsessan. Prinsen har även den fysik som ofta
eftersträvas inom maskulinitetsnormer eftersom han är lång och muskulös. Med dessa faktorer skulle enligt Connell Prince Robot IV kunna klassas som en ‘riktig’ man enligt den hegemoniska maskulinitetsnormen som råder i vårt samhälle. Även Wälivaaras beskrivning 55 av den manliga hjälten inom science fiction är applicerbar på Prince Robot IV i denna första panelen av scenen. Wälivaara menar att den manliga hjälten inom klassisk science fiction som grund är en vit, maskulin cisman med en heterosexuell läggning. Utifrån dessa 56 grundpelarna finns det sedan två typer av manliga hjältar som vanligtvis förekommer, den mannen som “represent this logical, rational scientific exploration of sexuality and the female” samt mannen som “fulfil the adolescent male fantasy of the flirtatious brave hero who always (temporarily) gets the girl”. I denna väldigt explicita scen framstår Prince 57 Robot IV som en lyckad manlig hjälte just för att han har fått tjejen och därav kan fullfölja sin sexualitet. Dock är det två saker som talar mot att denna teori skulle vara applicerbar på Prince Robot IV. För det första talar Wälivaara om att den manliga hjälten i princip aldrig har en fast partner, något som går emot prinsen eftersom han är gift med prinsessan. Under samma spår poängterar Wälivaara att de manliga hjältarna oftast utsätts för sexuellt laddade scener och scenarios, men att de i princip aldrig exponeras för sexuella innehåll och akter.
Som exempel nämner Wälivaara Captain Kirk från “Star Trek”, som trots sin status som manlig hjälte och kvinnotjusare, endast som mest sexuella handling delar en kyss med sin
54 Braw, 2008, https://popularhistoria.se/samhalle/medborgarrattsrorelseniusa
55 Connell, 2005, s.xviii
56 Wälivaara, 2016, s.45
57 Wälivaara, 2016, s.42
kärlek Edith Keeler. Dock exponeras inte tittaren för kyssen utan får istället en censurerad indikation till kyssen genom att få se Spocks reaktion till den. 58
Som jag nämnde tidigare finns det en lång tradition av heteronormativitet inom science fiction , speciellt när det kommer till hur manliga hjältar framställs som ‘lyckade’ 59 maskuliniteter. Jag drar även slutsatsen att soldaten i scen två blir extra chockerad över vad 60 han ser på prinsens skärm på grund av Prince Robot IVs ställning. Prince Robot IV är en man i en ledarposition som är överordnad andra på grund av sin rank. Därav har Prince Robot IV redan uppfyllt en del av den ‘lyckade’ maskuliniteten som Connell talar om. Men trots sin 61 rank blir Prince Robot IV en misslyckad maskulinitet enligt min tolkning eftersom han dels är skadad och därav passiv, men även för att han tycks sexuellt begära män, båda vilket är kvinnligt kodade. Å andra sidan skulle en tolkning av hans skada kunna vara att den istället gör han snarare mer maskulin, eftersom det bevisar att han varit i krig och kämpat för sitt land. Dock så drar jag min slutsats att det snarare handlar om en misslyckad maskulinitet eftersom han då måste avbryta sin tjänst medans hans styrkor fortsätter kriga. Han kan därav inte uppvisa den form av dominans och befäl som krävs enligt Connell för att upprätthålla den hegemoniska maskuliniteten. 62
Den skada som kriget givit Prince Robot IV både psykiskt och fysiskt är överlag väldigt centralt för hans berättelse och hans framställning som man. Till exempel i den första scenen, där Prince Robot IV först framställs som en ‘lyckad’ maskulinitet, märker en under scenens gång att kriget har satt sina spår hos Prince Robot IV. För även om hans ursäkt till prinsessan till varför han inte kan förbli upphetsad är att han är jetlaggad kan läsaren se bilden av det blodiga hornet på prinsens tvskärm. Eftersom motståndarna till landfallierna och robotarna, wreathers, har horn kan man tolka det som att prinsen förblir plågad av minnena av de soldater han har sårat och dödat på krigsfältet. Även att han blir slak när prinsessan talar om deras allierade och kriget indikerar på att prinsen får någon form av posttraumatisk stress vid tanke på det han har upplevt.
På grund av det som Prince Robot IV upplevt på slagfältet känns det ofta som han måste motverka dessa plågsamma minnen genom att upprätthålla sin maskulinitet
58 Wälivaara, 2016, s.43
59 Wälivaara, 2016, s.v
60 Wälivaara, 2016, s.42
61 Connell, 2005, s.45
62 ibid
performativt med våld. Han porträtteras ofta som en hänsynslös person som kan döda någon utan minsta problem, såsom när han dödar The Stalk i volym ett. Denna handling kommer 63 dock tillbaka och hemsöker honom under resterande nio volymer av Saga vid olika tidpunkter av stress, upphetsning, ångest och konfrontation. En av de viktigaste scenerna där Prince Robot IV konfronteras med hans beslut att skjuta The Stalk är från volym nio när hans egen son konfronterar honom angående det i scen fem. Sonen, Squire, berättar att “The man with no hair told me that you’re a savage… that you killed some woman” (the man with no hair 64 är The Will som var kär i The Stalk). Prince Robot IV tittar i nästa panel ner, hela huvudet är hängandes och tvskärmen är blank. Hans kroppsspråk tycks visa skam, men i nästa panel höjer han huvudet och stirrar rakt på Squire. Skärmen lyser rött och han svarar sonen “So bloody what?”. Färgen rött beskrivs av Rikard Küller i boken Nonvisual effects of light and 65 colour: annotated bibliography (1981) som en färg som kan få människor att känna sig starka, den påverkar vår energinivå och ger oss självsäkerhet. Rött kan även skapa en stressad känsla eftersom blodtrycket, pulsen och hjärtfrekvensen ökar, vilket i sin tur kan leda till intensiva känslor av bland annat aggression. Samtalet mellan dem fortsätter och Squire ber 66 till slut sin far om att få se ögonblicket när prinsen dödade The Stalk. Prince Robot IV blir förfärad och arg över att hans son skulle kunna fråga om något oanständigt, speciellt “Of someone who’s served”. Prinsen tar sedan stryptag hårt om Squires hals att sonen får svårt 67 att andas, “...papa... ...you’re…” vädjar Squire genom sin hårt omslutna strupe. Först vid det 68 tillfället tycks Prince Robot IV förstå vad han gör, han backar undan och släpper förskräckt Squire. “You must forgive me, Squire. I swear, I… I would never harm you.” säger prinsen 69 ångerfullt med betoning på never, innan han omfamnar Squire. På prinsens kroppsspråk tolkar jag det som att han inte hade full kontroll över det han gjorde. Vi har sett i tidigare scener, såsom i scen ett, hur hans humör och attityd snabbt kan växla i samtal om kriget och vad han upplevt där. Våldsbenägenheten och aggressiviteten blir enligt mig en form av psykiskt självförsvar för Prince Robot IV i hopp om att slippa drabba samman med de minnen han inte har läkt från kriget.
63 Vaughan, 2012, s.140141 & s.149150
64 Vaughan, 2018, s.50
65 ibid
66 Küller, 1981, s.183
67 Vaughan, 2018, s.51
68 Vaughan, 2018, s.52
69 ibid
Våld har en etablerad plats inom science fiction och ifrågasätts sällan. Som Wälivaara uttrycker det brukar ofta våld inom science fiction skiljas åt från våld inom andra genrer, eftersom det fantastiska elementet inom science fiction skapar en känsla av barnslighet som särar på det fantastiska våldet och det realistiska våldet. Men i Saga är det inte ljussablar 70 och vapen pseudoskottljud som skildrar våldet, såsom är aktuellt i “Star Wars”, utan istället är det mer realistiska vapen och fruktansvärda våldsdåd som målas upp. Genom den
observationen blir Pluretti, Lingel och Sinnreich teori kring främmandegöring fascinerande påtaglig. Eftersom krig och våld, i synnerhet våld utfört av män, ofta porträtteras som banalt och utan konkreta konsekvenser, blir den ärrade Prince Robot IV en viktig aspekt enligt mig.
Han är inte som Luke Skywalker och Han Solo som kan döda människor utan att bli
påverkade av det, han lever dagligen med de gärningar han gjort och det följer honom även där han önskar att göra rätt, såsom med sin son Squire. Därav blir denna främmandegöring en mäktig kommentar till den relation som science fiction har till dess porträttering av våld och illgärningar.
I scen fyra utspelar sig ett samlag mellan Prince Robot IV och Petrichor. Till skillnad från till exempel scen ett när prinsen är tydligt överordnad under samlaget både på en
konnotativ och denotativ nivå är det i denna scen han som blir dominerad av Petrichor. Han är nerpinnad och fasthållen vid handlederna under henne och deras konversation tyder starkt på att Prince Robot IV är underordnad. “Yeah, You like that, don’t you?” säger Petrichor till 71 prinsen, som svarar med “Uhn! Yes, mistress!”. Genom att Prince Robot IV använder ordet 72
“mistress” kan man genom ett diskurspsykologiskt perspektiv analysera att även ordvalet upprätthåller en form av underlägsenhet. Staci Newmahr förklarar i sin bok Playing on the edge sadomasochism, risk, and intimacy (2011) att genom att använda sig av en titel som symboliserar makt, ära, kontroll och överlägsenhet, såsom mistress eller sir, inom sex och BDSM skapas en ny form av makthierarki mellan dem som ingår i rollspelet. På så sätt så 73 blir i detta fall Prince Robot IV, som genom att placera Petrichor som sin mistress, som blir underordnad trots att han som man annars skulle stått över henne enligt samhällets normer.
Därav ges kontrollen till Petrichor som blir överordnad prinsen. Denna typ av frivillig underordning stämmer inte överens med den hegemoniska maskulinitet som finns i både
70 Wälivaara, 2016, s.3435
71 Vaughan, 2018, s.7
72 ibid
73 Newmahr, 2011, s.69
Sagas universum, science fiction genren och vårt samhälle, där män uppmanas eftersträva makt och kontroll. På så sätt börjar Prince Robot IVs karaktär gå ifrån en av de
maskulinitetsnormer som han tätt varit bunden till innan, nämligen makt.
6.3 Robotar som monster & avvikande aliens
Eftersom att alla karaktärer i Saga är någon form av aliens blir det enligt min åsikt väldigt intressant att dra in Edenheims monsterteori om det avvikande i analysen av Prince Robot IVs karaktär. Edenheim talar ju mycket om dikotomier, att någonting inte kan vara farligt länge det existerar som en parallell till det normala och normativa. I scen två går det att läsa av att Prince Robot IV saknar en dikotomi som alien. Han slåss med landfallierna men samtidigt är han inte en av deras ‘ras’, på samma sätt som han inte är en av fienderna
wreathers. Att han visar homoerotiskt innehåll på sin tvskärm kanske inte är helt avvikande, homosexualitet är ju ändå i en dikotomi med heterosexualitet. Det som däremot är avvikande gällande det homoerotiska innehållet är att det involverar flera män, samt att Prince Robot IV har en fru. Vaughan och Staples går emot både tvåsamhetsnormen men även
sexualitetsdikotomin när Prince Robot IV verkar begära både män och kvinnor. På så sätt skapas inte bara bisexualitetsmonstret, men även polyamorimonstret eftersom diktomin kring partners gäller ensamhet och tvåsamhet.
Jag fann det även väldigt intressant på en diskursiv nivå hur Prince Robot IV och Princess Robot talar om landfalliens och wreathers i scen ett. Att de benämner de som
“godforsaken flock” och “animals” skapar en tydligt distansering mellan dem och robotarna, att robotarna står över deras krig och intriger. Som Precup och Maneas benämner i sin 74 forskning är i princip alla ‘raser’ i Sagas universum förutom robotarna har någon form av fysisk antropomorfism. Lanfalliens har vingar, wreathers har horn, The Stalk är delvis 75 spindel etc. Därav finns det en ‘naturlig’ faktor till samtliga av dessa ‘raser’, vilket gör robotarna till någon form av avvikelse när de snarare klassas som något tekniskt. Att robotarna inte passar in i normen för det naturliga förstärks när Markos mamma Klara till exempel kallar Prince Robot IV för “droid” som skällsord. Jag anser att prinsessan 76
förstärker denna teorin när hon vägrar kalla landfallierna för allierade utan insisterar på att de
74 Vaughan, 2012, s.21
75 Precup, Maneas, 2017, s.262
76 Vaughan, 2012, s.114
