MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING, BACKA 1:13 M.FL., ALE KOMMUN

TRAFIKVERKET

MILJÖTEKNISK

MARKUNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING,

BACKA 1:13 M.FL., ALE KOMMUN

JUNI 2018 TRAFIKVERKET

MILJÖTEKNISK

MARKUNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING,

BACKA 1:13 M.FL., ALE KOMMUN

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg

TEL 010 850 10 00

FAX 010 850 10 10

WWW cowi.se

PROJEKTNR. A074250 DOKUMENTNR. 1

VERSION 2

UTGIVNINGSDATUM 2018-06-07

UTARBETAD Josefina Orlenius, Elin Abrahamsson, Elisabeth Hansson GRANSKAD Per Samuelsson

GODKÄND Elisabeth Hansson

INNEHÅLL

1 Sammanfattning 7

2 Inledning 8

2.1 Bakgrund 8

2.2 Syfte och avgränsning 9

3 Områdesbeskrivning 10

3.1 Markanvändning 10

3.2 Hydrogeologi 12

3.3 Geologi 12

4 Genomförande 15

4.1 Utförda undersökningar 15

4.2 Provtagningsplan 15

4.3 Markprovtagning 16

4.4 Grund- och ytvattenprovtagning 17

4.5 Provtagning av brunnar 19

4.6 Sedimentprovtagning 20

4.7 Fältobservationer 21

4.8 Analyser 24

5 Föroreningar 25

5.1 Föroreningars farlighet för människor och miljö 25 5.2 Metallers farlighet i grund- och ytvatten 26

6 Resultat 29

6.1 Jämförvärden 29

6.2 Jord 32

6.3 Grundvatten 35

6.4 Ytvatten 41

6.5 Brunnar 44

6.6 Sediment 46

6.7 Grundvattnets strömningsriktning 47

7 Riskbedömning 48

7.1 Riskbedömningsprocessen 49

7.2 Platsspecifika riktvärden 52

7.3 Exponeringsvägar och skyddsobjekt 53

7.4 Bedömning av uttransport 55

7.5 Beräkning av platsspecifika K

d

-värden 55

8 Utvärdering 57

8.1 Föroreningsnivå 57

8.2 Saneringsbehov och efterbehandlingsåtgärder 60

9 Upplysning 64

10 Referenser 65

BILAGOR

Bilaga 1. Översiktskarta

Provpunktskarta med sammanställning över nya och gamla provpunkter Bilaga 2. Fältprotokoll

Bilaga 3. Analysresultat Bilaga 4. Analysprotokoll

Bilaga 5. Platsspecifika riktvärden för bostadsändamål samt rekreationsområde Bilaga 6. Karta med sammanställning över provpunkternas föroreningsstatus

1 Sammanfattning

I och med denna rapport anses Trafikverket i huvudsak ha uppfyllt de krav som ställts i beslut med diarienummer MIL.2012.1131, daterat 2017-03-09.

Trafikverket har utfört en omfattande provtagning av mark, grundvatten, ytvatten, brunnsvatten och sediment. Drygt 60 stycken jordprover och 40 stycken vattenanalyser har analyserats. Även en fördjupad och platsspecifik riskbedömning har utförts.

Resultatet av jordprovtagningen visar att sex prover överskrider

Naturvårdsverkets riktvärden för KM inom undersökningsområdet. Av dessa sex prover är en från referenspunkten (kohagen) och endast fyra punkter inom utfyllnadsområdet. Endast en punkt CWM8 visar på förhöjda metallhalter över det platsspecifika riktvärde som gällde för området vid bostadsbebyggelse. Vad gäller organiska föroreningar i jord som polycykliska aromatiska kolväten (PAH), förekommer de generellt i förhöjda halter inom de tillförda massorna. Det är trots detta endast 4 punkter varav 2 mycket marginellt överstiger de för platsen framtagna riktvärdena för bostadsändamål. Analysresultaten visar även att riktvärdet för känslig markanvändning tangerades vad gäller alifater C16-C35 samt mycket marginellt översteg riktvärdet för PCB i en punkt.

Vid den första grundvattenprovtagningen visade analysresultaten på höga halter av metaller, aromater, PAH och konduktivitet. Dessa resultat var inte förväntade utifrån jordens innehålla av föroreningar. Misstanke väcktes om att

grundvattenproven ej har blivit filtrerade enligt standard. Det tillbakavisades dock av labbet. En ny grundvattenprovtagning utfördes därför, där alla analyssvar visade på låga halter. Den höga konduktiviteten kan förklaras med höga kloridhalter, vilket bland annat beror på vägsalt från vägdikesmassor. Det som är mest oroande är det låga pH det naturliga grundvattnet uppvisar.

Analysresultaten från ytvattnet visar på att det är förhöjda föroreningshalter i bäcken nedanför den före detta gokart-banan jämfört med regionalt beräknade bakgrundshalter. De är dock endast marginellt högre än påvisade halter i Lodingebäcken. Alla gällande riktvärden underskrids för samtliga ämnen. Vad gäller vattnet i brunnarna som varken är grundvatten eller ytvatten utan snarare dräneringsvatten visade analysresultaten på något förhöjd halt av koppar.

Manganhalten är hög i tre av brunnarna, dock finns det inte några gränsvärden för detta.

Sedimentanalyserna visade på marginellt förhöjda halter av kobolt, vanadin och alifater C16-C35.

Bedömningen av områdets status är att det är påverkat av föroreningar men att det i dagsläget inte utgör något hot mot människa och miljö. Vid en framtida exploatering behöver dock massorna hanteras med restriktioner. Vid

grävarbeten tillförs marken bland annat syre och redoxförhållandena ändras, vilket ofta gör att marken släpper ifrån sig föroreningar som exempelvis järn och mangan. Uppföljande grund- och ytvattenprov behöver av den orsaken utföras för att skydda Lodingebäcken.

2 Inledning

2.1 Bakgrund

Ale kommun avser att detaljplanelägga ett tidigare utfyllnadsområde för

bostäder och skola m.m. inom fastigheterna Backa 1:13 m.fl. söder om Nödinge.

Inom utfyllnadsområdet fanns tidigare en gokartbana. I Länsstyrelsens (Lst) samrådsyttrande över förslag till detaljplan för bostäder och skola inom undersökningsområdet¹ anses att föroreningssituationen i marken bör utredas ytterligare.

Till följd av detta skickades ett föreläggande från Ale kommun, sektor

Samhällsbyggnad till Trafikverket (BViV²) med beslutsdatum 2017-03-09 och diarienummer MIL.2012.1131. Enligt föreläggandet skulle Trafikverket inkomma med en provtagningsplan med tillhörande provtagningsstrategi senast den andra maj 2017. På grund av att ansvarig på Trafikverket, Sara Distner, slutat och ersatts av Mats Granath hölls ett samråd mellan Trafikverket och Ale kommun först den 7 juni .

Enligt föreläggandet från Ale kommun skall Trafikverket genomföra följande, i korthet:

1 a. Provtagning av fyllnadsmassor

1 b. Provtagning av grundvatten

1 c. Provtagning av ytvatten och avlagringar i de diken som leder till Lodingebäcken

2. Redovisa provtagningarna i en rapport med beskrivning av utförande och resultat.

1 Förslag till detaljplan för bostäder och skola inom Backa 1:13 m.fl., Ale kommun, Västra Götalands län. Daterad 2016-06-03

2Bana Väg i Väst

3. Riskbedömning, baserad på resultaten (kompletterande och tidigare

undersökningar) med hänsyn till planerad användning av området. Påverkan på Lodingebäcken ska redovisas. Vid behov beräknas platsspecifika riktvärden.

4. Redovisa en åtgärdsplan baserad på riskbedömningen. Denna ska redovisa planerad användning av området, förekommande markföroreningar samt eventuella miljömässigt motiverade och kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att området ska kunna anses vara lämpligt för bostadsändamål.

Massorna inom det gamla gokart-området har tidigare provtagits och analyserna visade på något förhöjda halter av föroreningar jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Undersökningarna visade att det i huvudsak är polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och mindre känslig

markanvändning (MKM). I en provpunkt förekom dock även kopparhalter över riktvärdet för MKM.

På uppdrag av Trafikverket har COWI AB utfört ytterligare provtagning av massorna samt framtagit en riskbedömning utifrån tillgängliga

markprovtagningar . Dessa kompletterande markundersökningar visade att föroreningar förekom ställvis över det gamla gokart-området. Ett

sammanhängande område med PAH-föroreningar över riktvärdet för KM (och i en punkt över MKM) förekommer dock endast i de centrala delarna av det gamla gokart-området. Halter över MKM förekommer endast i tre punkter utspridda över området.

Nu har COWI utfört ytterligare provtagning av mark, grund- och ytvatten samt sediment inom hela det tidigare utfyllnadsområdet det vill säga det gamla täktområdet samt i de vattendrag som rinner från detta område. En ny riskbedömning baserad på de förhållanden som råder på platsen har även utförts.

2.2 Syfte och avgränsning

Syftet med de planerade undersökningarna är att kontrollera de av Trafikverket (BViV) tillförda massornas status inom hela utfyllnadsområdet samt få en bättre bild av eventuell föroreningsspridning då något förhöjda halter tidigare

uppmärksammats inom gokartområdet. Till grund för avgränsningen av uppdraget ligger ett föreläggande från Ale kommun, diarienummer MIL.2012.1131, daterat 2017-03-09.

På uppdrag av Trafikverket har COWI nu utfört ytterligare undersökningar inom fastigheterna:

›

Backa 1:8, 1:13, 1:14,

›

Nödinge 2:4, 2:10, 3:8, 3:18, 40:1, 1:52

›

Nödinge-Stommen 1:10, 1:23, 1:52, 1:72

3 Områdesbeskrivning

3.1 Markanvändning

Inom provtagningsområdet har det tidigare funnits en grustäkt som under 1970- och 1980-talet fyllts ut med massor. I den norra delen av området fanns tidigare en gokartbana, se markering i Figur 1.

Figur 1. Bild över fastigheterna. Röd ring – lokalisering av den tidigare gokartbanan.

Figur 2. Bilden tagen från område B, nedanför gamla gokartbanan mot öster.

Figur 3. Bild tagen uppifrån platån där gokartbanan tidigare låg mot söder. I förgrunden syns en av de gamla betongbrunnarna (CWM17). Hela området tillhör område A.

3.2 Hydrogeologi

Grundvattennivån och dess riktning inom undersökningsområdet ses i sin helhet i Error! Reference source not found. Grundvattnets flödesriktning är i

huvudsak nordlig, i enlighet med SGUs karta över befintliga grundvattenmagasin (Figur 4) samt utförda grundvattenavvägningar.

Figur 4. Grundvattenkarta över området.

3.3 Geologi

Utfyllnadsområdet ligger i en bergdalgång med nord-sydlig sträckning. Marken på fastigheterna består av fyllnadsmaterial av varierande mäktighet och djup under markytan, se Figur 5. I öst och väst om dalgången finns berg i dagen. I norr mynnar dalgången ut i ett odlingslandskap varvid jordlagren successivt blir finkornigare, för att slutligen övergå i rena silt- och lersediment. Söderut övergår marken efterhand att alltmer bestå av berg.

Figur 5. Jordartskarta (1:25000 – 1:100000) över området.

Figur 6.Berg i dagen. Vy från nordöstra delen av området i anslutning till utfyllnadsområdet.

Gamla gokartbanan kan skymtas bakom talltoppen i förgrunden.

Figur 7. Vy från nordöstra delen av området mot söder. En slänt med kvarvarande isälvsmaterial.

Till höger i bilden syns berg-i-dagen och höger om det ligger gamla gokartbanan.

4 Genomförande

4.1 Utförda undersökningar

I detta kapitel redovisas genomförandet av de olika delarna i undersökningen.

Undersökningen bestod av följande moment:

›

Markprovtagning 29 punkter

›

Grundvattenprovtagning 20 punkter

›

Ytvattenprovtagning 8 punkter

›

Provtagning av brunnar 4 stycken

›

Sedimentprovtagning 1 punkt

4.2 Provtagningsplan

En provtagningsplan upprättades och provtagningens omfattning bestämdes i samråd med Trafikverket och Ale kommun se vidare i provtagningsplanen.³ Vid utsättning av provtagningspunkter användes erhållen historisk information samt observationer i fält som utgångspunkt. Innan markundersökningen genomfördes utfördes en ledningskoll med kända ledningsägare. På grund av osäkerheter från ledningsägare placerades inte alla provtagningspunkter där de var planerade.

Inmätning av provtagningspunkter utfördes med hjälp av en GPS-totalstation i referenssystemet SWEREF 99 12 00 och RH 2000, se Bilaga 1.

3"Provtagningsplan, Jakobsdal utfyllnadsområde inom Fastighet Nödinge 2:10 m. fl. i Ale kommun", daterad 2017-07-03.

Figur 8. Provtagning den 15 september 2017 av referenspunkt CWM13.

Figur 9. Vy mot söder (19 dec 2017) över kohagen där referenspunkten CWM13 ligger.

4.3 Markprovtagning

Den miljötekniska markundersökningen genomfördes den 13-15 september år 2017. Den kompletterande undersökningen genomfördes den 5 december samma år. Provtagning av jord genomfördes som skruvborrning med hjälp av borrbandvagn. I varje jordprovpunkt togs samlingsprover ut för analys på varje halvmeter ned till 2,0 m djup, därefter uttogs samlingsprover för varje meter ned till naturliga jordlager.

Jordproverna förvarades i kyl samt i för ändamålet avsedda diffusionstäta plastpåsar. Jordprovtagning skedde i enlighet med rekommendationer och riktlinjer från SGF. Provpunkternas lägen redovisas i Bilaga 1.

Figur 10. Vy från nordöstra delen av området mot norr. På bilden borras för provpunkt CWM10, trolig lågpunkt då även vass växte där. I bakgrunden syns platån ovan gamla gokartbanan.

4.4 Grund- och ytvattenprovtagning

Grundvatten

Vid markprovtagningen installerades 50 mm PEH-rör i 9 stycken provpunkter.

Grundvattenprovtagning genomfördes:

›

27 september

›

1 november

›

19 december

Efter installation omsattes grundvattenrören med hjälp av peristaltisk pump. I ett flertal rör var vattentillgången så låg att omsättning inte kunde utföras i önskvärd omfattning. Detta kan eventuellt påverka proverna i viss omfattning, men resultaten bedöms ändå vara relevanta.

Grundvattenprovtagningen genomfördes med peristaltisk pump. Separata slangar användes för att undvika korskontaminering. Vid

grundvattenprovtagningen mättes grundvattennivån för att kunna bestämma grundvattenströmningen. Provpunkternas lägen redovisas i Bilaga 1.

Vattentillgången var god i alla rör förutom CWMGV24 där det varken fanns något vatten att omsätta eller provta.

En första grundvattenprovtagning utfördes den 27 september år 2017 efter att rören fått stå i en (1) vecka för att naturliga förhållanden skulle hinna infinna sig. En kompletterande grundvattenprovtagning utfördes den 1 november år 2017. Vattentillgången var vid dessa tillfällen god i alla grundvattenrör. Då provtagningen i september visade på hög konduktivitet analyserades proven från detta tillfälle och 19 december även med avseende på klorid, natrium och sulfat. Detta då hög konduktivitet är en indikator på förhöjda salthalter i vattnet, främst av ämnen som klorid, natrium och sulfat.

Efter samråd med Trafikverket sattes ytterligare sex stycken grundvattenrör den 5 och 6 december år 2017. Efter installation omsattes grundvattenrören.

Grundvattenprovtagningen utfördes den 19 december år 2017 efter att rören fått stå en (1) vecka för att naturliga förhållanden skulle hinna infinna sig. Vid detta tillfälle uttogs främst grundvattenprov från nya grundvattenpunkter utanför utfyllnadsområdet Jakobsdal, för att få en klar bild över det naturliga grundvattnet i området, se Bilaga 1.

Ytvatten

Den första ytvattenprovtagningen utfördes den 20 september 2017 efter en lång torrperiod. För att se om det finns skillnader vid torra respektive blöta

förhållanden genomfördes en kompletterande ytvattenprovtagning i samband med grundvattenprovtagningen den 19 december 2017 efter en långvarig regnperiod. Provtagning av ytvatten genomfördes för hand i enlighet med rekommendationer och riktlinjer från SGF och SLU.

Figur 11. Provtagningspunkt för ytvatten och sediment, precis norr om provpunkt CWM15 (a, b).

Grund- och ytvattenproverna förvarades i kyl samt i för ändamålet avsedda behållare. Provtagning utfördes aldrig på en fredag, då risk finns att proverna blir liggande över helgen.

4.5 Provtagning av brunnar

Inom området har flera stora betongbrunnar observerats. Brunnarna har mätts in med GPS samt provtagits. Provtagning av brunnar utfördes den 1 november och 19 december år 2017. Vattentillgången i brunnarna var låg vid de båda provtagningstillfällena. Provtagning utfördes med engångsprovtagare (bailer).

Separata engångsprovtagare användes för att undvika korskontaminering. Vid provtagningen mättes ej vattennivån. Brunnarna uppskattas vara ca 8 m djupa och ca 1 m i diameter. Vid provtagningstillfällena stod vatten ej stilla i

brunnarna. Uppskattningsvis var vattendjupet ca 3 dm.

Figur 12. Betongbrunn, provtagningspunkt CWM18.

Vattenproverna förvarades i kyl samt i för ändamålet avsedda behållare.

4.6 Sedimentprovtagning

I samband med ytvattenprovtagningen den 20 september 2017 utfördes sedimentprovtagning i höjd med provpunkt CWM15. Sedimenten innehöll löv, pinnar och annat organiskt material, se Figur 11. Då grenar m.m. inte går att skära av med sedimentprovtagare fanns en risk att sedimenten endast skulle tryckas undan. Ett beslut togs om att inte använda den typ av utrustning.

Provtagning av sediment genomfördes av den orsaken för hand med spade.

Figur 13. Från botten av provtagningskärl, vilken tydligt visar avsaknad av skiktning.

Sedimentproverna förvarades i kyl samt i för ändamålet avsedda behållare.

4.7 Fältobservationer

Efter fältbesök på området konstaterades att det finnas tre olika typer av ytskikt. Dessa områden har delats in i område A, B och C, se Figur 14.

›

Område A är idag i stort sett bevuxet med vegetation med undantag för vägar m.m. och består av fyllnadsmassor från projektet Bana väg i väst.

›

Område B är av mer grusig/stenig karaktär med inslag av gamla husgrunder.

Även denna yta är mer eller mindre täckt av vegetation. Ytan uppfattas dock som mer väldränerad och torrare än område A.

›

Område C består av mycket gammalt avfallsmaterial och skiljer sig helt från område A och B. I området finns ej något grusigt/stenigt material. Jordlagren består istället av mullrikjord med stora träd samt uppstickande metallskrot m.m., se Figur 15.

Undersökningarna har styrkt denna områdesindelning då bland annat PAH- halterna var mycket låga inom område B och C, vilket borde tyda på att här inte lagts upp några massor som härstammar från vägtrafikområden.

Figur 14. Undersökningsområdet indelat i tre områden med olika markkaraktär.

I samband med markprovtagningen observerades jordarter såsom sten, grus, sand, silt, gyttja, torrskorpelera och lera. Vid CWM1 observerades tegelrester och ett svart material på 4,5–5,0 samt 6,0–7,0 meter, se vidare Bilaga 2. Även vid CWM2, CWM6.1 och CWM9 återfanns tegelrester. Vid CWM5 och CWM10 observerades tjärlukt och svart material på 2,0–3,0 respektive 1,0–1,5 och 2,0–

3,0 meters djup. Vid CWM8 återfanns trä på 2,0–3,0 meter. Provpunkterna CWM13 och CWM14 innehöll järn på 0,5–2,0 meters djup. i anslutning till provpunkt CWM15 kunde mycket gammalt avfall ses som stack upp ur marken se Figur 15.

Figur 15. Bild tagen nära provpunkt CWM15, inom område C. Mycket gammalt avfall, som rostiga burkar, ses tydligt i förgrunden. Det rostfärgade diket syns i övre delen av bilden.

Figur 16. Bild tagen nära provpunkt CWM15, inom område C. Syns att det är gamla avfallsmassor då det växer stora träd i dem. I övre delen av bilden skymtar det rostfärgade diket.

Massorna ligger som i vallar ner mot bäcken/diket.

Figur 17. Bild tagen nära provpunkt CWM15, inom område C. Mycket gammalt avfall som rostiga burkar, porslin- och glasrester finns i massorna.

I samband med grundvattenprovtagningen den 27 september 2017

observerades en viss lukt av eventuella petroleumprodukter i grundvattenrör CWMGV5. Vid den kompletterande grundvattenprovtagningen den 19 december samma år var vattentillgången god i alla rör förutom CWMGV24. I

grundvattenröret fanns varken något vatten att omsätta eller provta.

Vid ytvatten- och sedimentprovtagningen av CWMS15 den 20 september år 2017 återfanns järnutfällningar i ytvatten och sediment, se Figur 17. Järnutfällningar observerades även i ytvattnet vid provtagningen den 19 december. Likaså återfanns rostfärgat material i fast form i provtagna brunnar den 1 november och 19 december 2017.

4.8 Analyser

Samtliga jordprover analyserades med ett portabelt röntgenfluorescence- instrument (XRF). En portabel XRF är en oförstörande analysmetod med röntgenfluorescensteknik. Tekniken ger möjlighet att inom några sekunder få den kemiska analysen på ett material, i detta fall metaller i jordmaterial. Ett urval av jordproverna skickades sedan till ALS Scandinavia för vidare kemisk analys. ALS Scandinavia är ackrediterat med avseende på aktuella kemiska analyser.

Grundvatten-och brunnsproverna analyserades med avseende på metaller, PAH, klorid och pH. Även ytvattenproverna analyserades på dessa ämnen, men även på alifater, aromater, kväve, fosfor, konduktivitet samt suspenderande ämnen.

Sedimentproverna analyserades med avseende på metaller, alifater, aromater samt PAH.

5 Föroreningar

5.1 Föroreningars farlighet för människor och miljö

Nedan presenteras en kort sammanfattning av olika föroreningars farlighet:

Arsenik är farligt vid intag av höga halter under lång tid. De höga halterna ökar risken för cancer i hud, lunga, urinblåsa och troligen även i lever och njurar. Det kan även leda till hjärt- och kärlsjukdom, leverskada, kronisk hosta, diabetes och hudförändringar.

Bly är potentiellt bioackumulerbart och toxiskt.

Kadmium har en mycket lång uppehållstid i mark och ytliga sediment vilket innebär bestående skador vid utsläpp. Kadmium kan orsaka en mängd störningar i miljön såsom störd fortplantning, hämmad tillväxt m.m.

Zink kan i höga halter ha en giftverkan för såväl vattenlevande organismer som växter. Zink kan vara ett mycket starkt gift i form av vissa organiska salter och komplex. Vidare är zink potentiellt ackumulerbart.

Krom har mycket hög giftighet för vattenlevande organismer. I biologiskt tillgänglig form är krom även toxiskt för växter och mikroorganismer i jord.

Krom är potentiellt bioackumulerbart.

Kobolt är potentiellt ackumulerbart och mycket giftigt för vattenlevande organismer.

Koppar är liksom zink ett livsnödvändigt ämne. Vid högre halter är koppar dock mycket giftigt för de flesta vattenlevande organismer. Många marklevande organismer är även känsliga för ämnet. Koppar är potentiellt bioackumulerbart.

Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Det ger skador på hjärnan och det centrala nervsystemet. En del kvicksilver omvandlas i naturen till den

giftiga föreningen metylkvicksilver som kan tas upp av levande organismer och ansamlas i vävnaden hos djur.

Oljeprodukter består av alifater och aromater med olika långa kolkedjor. Olja är en stor fara för sjöbotten- och havsbottenlevande organismer. Olja som når grundvattnet kan förstöra stora dricksvattentäkter. De kortare alifaterna (<C5 och C5-C12) är flyktigare och mer vattenlösliga, och är därmed mer

spridningsbenägna, än de längre alifaterna (<C12-C35) vilka är mer

tjockflytande och rör sig inte lika långt från källan. Alifater härstammar ofta från oljeprodukter som lacknafta, bensin, diesel, eldningsolja och

smörjolja/smörjfett.

PAH (polycykliska aromatiska kolväten) är en grupp mycket farliga ämnen som består av flera bensenringar (aromater). Flera av dem är cancerogena. De är svårnedbrytbara och ansamlas i fettvävnad hos människor och djur. PAH härstammar från petroleum till exempel eldningsolja) och kol samt från

ofullständig förbränning av exempelvis småskalig vedeldning och grillning, trafik inklusive fartygstrafik och rökning.

PCB (polyklorerade bifenyler) är en grupp svårnedbrytbara miljö- och

hälsoskadliga industrikemikalier som syntetiserades för första gången redan på 1880-talet. År 1929 lanserades PCB som ett brandsäkert alternativ till olja i exempelvis transformatorer och elkablar. Hos människor har mycket förhöjda halter av PCB visat sig ge klorakne-blåsor (vanligtvis i ansiktet) och leverskador som i värsta fall kan leda till cancer.

5.2 Metallers farlighet i grund- och ytvatten

Nedan presenteras en kort sammanfattning av olika föroreningars farlighet i yt- och grundvatten:

Koppar, zink, krom och nickel

Metallerna koppar, zink, krom och nickel förekommer naturligt i låga halter i grundvattnet i Sverige. Högre halter kan påträffas i vissa bergarter samt bero på mänsklig påverkan.

Det finns ej några nationella riktvärden i grundvatten för koppar, zink, krom och nickel. Vid risk för försämrad vattenkvalitet som orsakas av mänsklig

verksamhet, där grundvattenförekomst inte uppnår miljökvalitetsmålet God grundvattenstatus, ska dock vattenmyndigheten fastställa riktvärden och utgångspunkt för att vända trend (SGU-rapport 2013:01).

Grundvatten med halter över 2 mg/l för koppar, 50 µg/l krom, respektive 20 µg/l nickel är otjänligt som dricksvatten. Även höga halter av zink kan begränsa användbarheten som dricksvatten då zink kan ge smakproblem.

Zink är en för de flesta organismer nödvändig metall, men för akvatiska

organismer kan dock zink vara skadligt. Skador kan uppstå i ytvattnet redan vid

låga zinkhalter (3-8 µg/l), beroende på vattnets hårdhet, pH, salinitet, löst organiskt kol och koncentrationen av konkurrerande katjoner

(Naturvårdsverkets rapport 5799, april 2008).

Järn, mangan och aluminium

Metallerna järn, mangan och aluminium förekommer i höga halter i stora delar av den svenska berggrunden och därför naturligt i grundvatten. Halterna i grundvattnet styrs främst av pH- och redoxförhållanden. Det finns ej några nationella riktvärden för dessa metaller och det är sällan nödvändigt för Vattenmyndigheterna att fastställa riktvärden då dessa metaller förekommer naturligt. Höga halter kan dock ge problem med smak, utseende, lukt och utfällningar som exempelvis kan missfärga tvätt.

Livsmedelsverket anger därför att järnhalter över 0,1 mg/l i utgående vatten från vattenverk respektive 0,2 mg/l hos användaren, halter över 0,05 mg/l mangan och för aluminium i dricksvatten vid halter över 0,1 mg/l medför att vattnet är tjänligt med anmärkning (SGU 2013:01).

När järn- och manganhaltigt grundvatten strömmar ut i ett ytvattendrag sker oftast utfällningar då metallerna oxideras. Oxidationen kan även äga rum med hjälp av bakterier. Dessa järnbakterier kan i stillastående vatten och mindre vattendrag ibland iakttas som en oljeliknande hinna. Naturvårdsverket har inte tagit fram några gränsvärden för järn och mangan i ytvatten. Upplag av stora mängder organiskt material kan ge sänkt redoxpotential i lakvattnet och därmed bidra till förhöjda järn- och manganhalter i påverkat grundvatten. Grundvatten med förhöjda halter som strömmar ut i vattendrag kan ge högt pH.

Kobolt

Kobolt förekommer i basiska bergarter som gabbro, amfibolit och diabas och kan förekomma med mycket höga halter i ultramafiska bergarter. Mineralogiskt är den mest spridda förekomsten för kobolt mörka järn- och magnesiumsilikater och metallen associeras därför ofta med järn och magnesium tillsammans med nickel. Under sura förhållanden är kobolt mobilt och kan bindas till järn- och manganoxider samt till lermineral. Höga halter av kobolt i urbana miljöer härstammar oftast från antropogen påverkan. Enligt SGUs geokemiska karta⁴ ligger bakgrundshalterna för kobolt inom området på mellan 5,1 till 6,9 mg/kg.

Det referensvärde i grundvatten som finns är enligt SGU-FS 2013:2 för kobolt 0,5 µg/l vid naturliga förhållanden.

Arsenik

Arsenik förekommer naturligt i låga halter i berg och jord tillsammans med sulfider men även adsorberat till järnhydroxider. I det ytliga grundvattnet är bakgrundshalterna generellt låga. Arsenik frigörs exempelvis vid relativt högt pH. Risk för förhöjda halter i grundvattnet finns i områden med sulfidrika bergarter och malmer, vissa skiffrar och äldre sedimentbergarter samt där mänsklig påverkan har sett. Halterna kan dock utgöra ett problem i dricksvatten då arsenik bland annat är cancerframkallande. Livsmedelsverket anger att

4Geokemisk karta, Markgeokemi, Metaller i morän och sediment…, Gk 3

arsenikhalter över 10 µg/l ger otjänligt vatten. I områden med höga arsenikhalter i jordlager och berggrund kan även ytvattnet påverkas.

Grundvatten kan mobiliseras till ytvatten under perioder med varierande grundvattennivåer. Då många akvatiska organismer kan omvandla oorganisk arsenik till mindre toxiska organiska former undgås skador på bioorganismer.

Därför finns inget föreslaget gränsvärde för arsenik i ytvatten.

Bly, kadmium och kvicksilver

Tungmetallerna bly, kadmium och kvicksilver är definierade som särskilt farliga och är så kallade prioriterade utfasningsämnen. Ämnena kan förekomma naturligt i grundvatten, men högre halter beror ofta på mänsklig påverkan, främst genom luftburen deposition från exempelvis förbränning.

För dessa tre ämnen finns generella riktvärden framtagna för grundvatten på nationell nivå och utgångspunkter för att vända trender (SGU-FS 2016:1, Bilaga 1). De generella riktvärdena är för: bly 10 µg/l, kadmium 5 µg/l och kvicksilver 1 µg/l. Bly, kadmium och kvicksilver i grundvattnet kan tillföras ytvattensystemen. Kadmium är rörligt vid låga pH-värden, även blys rörlighet är större vid låga pH-värden. Markskador som uppstår vid avverkning eller andra skogsbruksåtgärder medför risk för en ökad transport av kvicksilver och bly till ytvattnet.

Vanadin

Det finns ej några riktvärden för vanadin i grundvatten. Enligt den geokemiska kartan (SGU Gk 3) för aktuellt område ligger bakgrundshalten mellan 24,7- 34,2 mg/kg i moränen och mellan 41-49 mg/kg i sediment. Vanadin är inte ett livsnödvändigt mineralämne för människor men det finns ofta i dricksvatten och tillskott. Effekter som uppvisats i djurförsök är skador på njurar, mjälte och lungor, samt ett förhöjt blodtryck. I flera cellförsök (in vitro) och i vissa djurförsök har det även visats att vissa vanadinföreningar har skadlig inverkan på arvsmassan. Även förmågan till reproduktion hos vuxna djur, och

utvecklingen av deras ungar, påverkas negativt av vanadintillskott (Livsmedelverket, 2018).

6 Resultat

I detta kapitel presenteras analysresultatet för jord, grund- och ytvatten, brunnar samt sediment. Vidare redogörs för jämförvärden för respektive medium. Analysresultaten sammanfattas i Bilaga 3 och analysprotokollen kan ses i sin helhet i Bilaga 4.

6.1 Jämförvärden

Jord

Uppmätta halter i mark jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden (juni 2016) för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig

markanvändning (MKM) samt platsspecifika riktvärden (PSRV) för KM.

›

KM innebär att markkvaliteten inte begränsar valet av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna och äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Marken kan användas till bland annat bostäder och odling.

›

MKM innebär att markkvaliteten begränsar valet av markanvändning. Mark med halter under MKM kan användas till exempelvis kontor, industrier och vägar.

Framtida markanvändning på fastigheterna Backa 1:13 m.fl. bedöms motsvara KM dock utan dricksvattenskydd då kommunalt vatten blir aktuellt.

Analysresultaten har även jämförts mot Banverkets tillstånd (BViV), vilket innebar att massorna skulle uppfylla Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM enligt Naturvårdsverkets rapport 4638 och 4889. Uppmätta halter i marken jämförs även med tidigare framtagna platsspecifika riktvärden (2013) för bostadsändamål. De tidigare framtagna platsspecifika riktvärdena har beräknats för de parametrar som överskridit Naturvårdsverkets riktvärden för KM, dvs. för koppar och PAH. För samtliga parametrar har skydd av ytvatten som varit styrande för de platsspecifika riktvärdena, se Tabell 1. I Sverige har riktvärden för tre grupper av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) tagits fram: PAH-L innebär föroreningar med låg molekylvikt, PAH-M som står för medelhög molekylvikt respektive PAH-H som innebär hög molekylvikt. Tidigare enligt NV

rapport 4889, delades dessa in i endast två grupper: summa cancerogena och summa övriga PAH.

Tabell 1. Beräknade platsspecifika riktvärden (november 2013).

Ämne KM-riktvärde

[mg/kg TS]

Platsspecifikt riktvärde [mg/kg TS]

Koppar 80 120

PAH-L 3 7

PAH-M 3 5

PAH-H 1 6

Utifrån nu genomförda analyser har nya platsspecifika riktvärden för KM inom hela utfyllnadsområdet tagits fram, se Tabell 21. Beräknade platsspecifika riktvärden samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Jämförelsen mot dessa ligger till grund för bedömning av områdets

föroreningsstatus.

Uppmätta halter i marken jämförs även med haltgränser för farligt avfall i enlighet med Avfall Sveriges rapport.⁵

Grundvatten

En jämförelse av uppmätta halter i grundvatten görs mot Sveriges geologiska undersökning, SGUs bedömningsgrunder för grundvatten.⁶

Bedömningsgrunderna ger en utgångspunkt för riskbedömningar.

Ytvatten

Dessvärre finns ej några nationella entydiga riktvärden eller bedömningsgrunder för ytvatten vad gäller förorenande ämnen. Ytvattnet har därför jämförts mot flera olika riktvärden och bedömningsgrunder. De gamla bedömningsgrunderna från Naturvårdsverket Rapport 4913 "Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag" har i stort sett ersatts av Havs och vattenmyndigheten

vägledning HVMFS 2013:19 "Miljögifter i vatten –klassificering av ytvattenstatus" även om halterna skiljer sig åt.

I ramdirektivet för vatten 2000/60/EG har ett system för att hantera kemiska föroreningar i ytvatten och grundvatten tagits fram. I Vattendirektivet har 33 ämnen valts ut som prioriterade då de utgör ett allvarligt hot mot organismer i vattenmiljö eller som exponeras för denna. För dessa direktivs prioriterade ämnen finns klassgränser fastställda i direktiv 2008/105/EG. Vattendirektivet⁷ och dess två dotterdirektiv – grundvattendirektivet⁸ och direktivet om

5Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor

6SGU-rapport 2013:01

72000/60/EG senast ändrat 2014/101/EU

82006/118/EG

prioriterade ämnen – har införts i svensk rätt genom ändringar i miljöbalken.⁹ Dessa har i sin tur arbetats i Havs- och vattenmyndighetens HVMFS 2013:19 samt vägledning: rapport 2016:26.

En sammanställning av Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer för

miljökvalitetsmålet "Levande sjöar och vattendrag" har presenterats i databasen VISS. Enligt databasen VISS är Lodingebäcken särskilt utpekad. Sedan 2017 har Havs- och Vattenmyndigheten tagit över regeringsuppdraget från

Naturvårdsverket, men det är ett samarbete mellan flera statliga myndigheter. I uppdraget ingår att analysera och komplettera underlaget med tillhörande information om varför områdena är utpekade som värdefulla, samt vad som utgör bevarandevärdena och de bäst beaktas från natur, kultur och/eller fisk/fiskperspektivet.

I avsaknad av nya riktvärden för ytvatten hänvisas till den äldre rapporten.¹⁰ Ytvatten jämförs här nedan med riktvärden för värdefulla vatten. Längre ner i texten kommer även SLUs beräknade bakgrundshalter för aktuellt område. Som en vägledning för när störningar av ekosystemet kan förekomma kan värdena i tabellen nedan användas. Dessa värden är baserade på utvärderingar av biologiska effekter samt internationella gränsvärden. Med känsliga vatten avses vatten som är mjuka, närings- och humusfattiga och har låga pH-värden. Med effekter menas här att arter eller artgrupper tar skada genom försämrad reproduktion eller som en sämre överlevnad i tidiga livsstadier. I tabellen anges även uppskattade halter för opåverkade vatten.

Tabell 2. Bedömningsgrunder från Naturvårdsverkets rapport 4920.

Ämne Risk för effekter i känsliga vatten (µg/l)

Naturlig halt i opåverkade vatten (µg/l)

Koppar (Cu) > 3 < 1

Zink (Zn) > 20 < 3

Kadmium (Cd) > 0,1 < 0,005

Bly (Pb) > 1 < 0,005

Krom (Cr) > 5 < 0,2

Nickel (Ni) > 15 < 0,5

Arsenik (As) > 5 < 0,2

Dessa värden gäller framförallt för sjöar och mindre vattendrag. För större vattendrag är ofta bakgrundshalterna högre.

9 SFS 1998:808

10 Naturvårdsverkets rapport 4920

Metaller i mindre vattendrag

De naturliga halterna i tabellen ovan grundar sig på analyser utifrån data från 92 stycken vattendragsstationer (i medeltal 6 stycken per region) som alla ingick i den nationella och regionala miljöövervakningen av s.k. tidsserievattendrag.

I nämnda rapport 4920 kan läsas att metallhalterna i vattendrag uppvisar i stort sett samma storregionala mönster som de tidigare redovisade halterna i sjöar, dvs högre halter i södra Sverige jämfört med norra delen av landet. Halterna av de flesta metaller är ca två till tre gånger högre i den södra delen av landet jämfört med i den norra. Haltskillnaderna beror dels på ett högre nedfall av metaller och försurande ämnen i södra Sverige, dels på att den naturliga bakgrundsnivån är högre i de södra delarna av landet.

Halterna av koppar, krom, nickel, kobolt, arsenik och vanadin i vattendrag i jordbruksbygderna kring de stora sjöarna avviker med högre värden. En orsak till detta kan vara ett naturligt högre utflöde av metaller från de postglaciala leror som finns i dessa områden. De beräknade regionala bakgrundshalterna för ytvatten finns med i Bilaga 3.

Brunnar

Vattnet i provtagna brunnar kan inte helt ses som grundvatten och inte heller likställas med ytvatten även om det strömmar. Nedan har därför både

bedömningsgrunder och riktvärden jämförts med både grundvatten och ytvatten. Bedömningen är dock att detta vatten bäst jämställs med länsvatten eller lakvatten, dvs dräneringsvatten, som nedströms tillförs recipienten. Det finns inte några nationella riktvärden för denna typ av vatten men det finns kommunala för Göteborgs kommun. Då Göteborgs kommun är grannkommun samt att det vatten som tillförs Göta älv via Lodingebäcken, nedströms når Göteborg anses dessa riktvärden vara de bästa att jämföras mot.

Sediment

Föroreningar som påträffas i sediment jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden (juni 2016) för KM och MKM samt platsspecifika riktvärden.

6.2 Jord

En sammanställning över analyserade jordprover med avseende på metaller, olja, PCB och PAH kan ses i Bilaga 3.

Inom Jakobsdalsområdet har det över tid analyserats sextio markprover och totalt har det endast funnits förhöjda metallhalter i sex provpunkter jämfört med dagens generella riktvärden för KM. Av dessa sex är en punkt referenspunkten.

Endast en punkt CWM8 visar på förhöjda metallhalter över det riktvärde som gällde för upplaget.

Utifrån Naturvårdsverkets generella riktvärden samt framtagna platsspecifika riktvärden för KM har påträffade föroreningars farlighet i jord bedömts. Då provtagna massor i huvudsak består av fyllnadsmassor har en referenspunkt, CWM13, tagits ut för att undersöka hur naturlig eller jungfrulig mark inom det

aktuella planområdet ser ut. Provpunkt CWM13 ligger i en kohage några hundra meter öster om utfyllnadsområdet. Provpunkt CWM15 och CWM12 ligger även de utanför utfyllnadsområdet. CWM15 ligger strax norr om före

detta gokartbanan och CWM12 ligger inom ett utfyllnadsområde väster om denna. Massorna vid CWM12 har en annan karaktär än de upplagda i före detta grustaget, vilket även avspeglar sig i analysresultatet.

6.2.1 Bly, koppar och kobolt

Halter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för KM, MKM samt PSRV för KM avseende metaller har ställvis överskridits, se .

Punkt CWM5 (0-0,5 m) överskridet PSRV med avseende på koppar.

CWM5 (2-2,5 m) och CWM11 (0-0,5 m) överskrider PSRV med avseende på bly.

CWM13 (0,5-1 m), referenspunkten, överskrider PSRV med avseende på kobolt.

Tabell 3. Uppmätta halter av kobolt, koppar och bly bedömda utifrån gällande riktvärden.

Röd färg indikerar farligt avfall, orange färg indikerar över MKM, gul färg över generella KM och den brunorange färgen över platsspecifika riktvärden.

Provpunkt

PSRV

KM KM MKM FA

CWM5 0,0-0,5

CWM5 2,0-2,5

CWM11 0,0-0,5

CWM13 0,5-1,0 Ämne

mg/kg TS

Kobolt (Co)

20 15 35 100 14,1 6,87 7,04 23,8

Koppar (Cu)

80 80 200 2500 95,7 20,2 37 19,8

Bly (Pb) 60 50 400 2500 2,62 65,1 98,4 16,9

6.2.2 Kvicksilver och krom

Kvicksilverhalter över riktvärdet för KM har detekterats i provpunkt CWM10 på nivån 0,5-2 m. Dock underskrider halterna PSRV för området.

Den enda metallförorening som visar på halter över MKM inom hela området är kromhalten i provpunkt CWM8, se Tabell 4. Föroreningen återfinns på 1,0-1,5 m djup vilket visar på att den är mycket begränsad. Provet över och under visade inte på några förhöjda kromhalter. Uppmätt halt av krom i provpunkten CWM8 överskrider även det generella riktvärdet för KM enligt de äldre rapporterna 4638 och 4889, som gällde för tillståndet.

Tabell 4. Detekterade halter av krom och kvicksilver bedömda utifrån platsspecifika riktvärden (PSRV) KM samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM, MKM och farligt avfall (FA). Röd färg indikerar farligt avfall, orange färg indikerar över MKM, gul färg över generella KM och den brunorange färgen över PSRV.

Provpunkt

PSRV

KM KM MKM FA

CWM8 1,0-1,5 m

CWM6 0,5-1 m

CWM10 0,5-1,0 m

CWM10 1,0-1,5 m

CWM10 1,5-2,0 m Ämne

mg/kg TS

Krom (Cr) 80 80 150 150 170 81,3 28,3 29,3 21,1

Kvicksilver (Hg)

0,70 0,25 2,5 2,5 <0,2 <0,2 0,583 0,644 0,312

6.2.3 PAH

De högsta enskilda halterna av PAH, summa H har uppmätts i fyra punkter, se Tabell 5 nedan. Övriga halter av uppmätta PAH:er överskrider enbart

Naturvårdsverkets riktvärden men ej de platsspecifika för KM. I provpunkt CWM5 och CWM9 är även summan PAH-M hög jämfört med de generella riktvärdena men dock under de platsspecifika. Föroreningen kan därför antas vara begränsad till dessa provtagningspunkter.

Tabell 5. Detekterade halter av PAH bedömda utifrån platsspecifika riktvärden (PSRV) för KM samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Röd färg indikerar farligt avfall, orange färg indikerar över MKM, gul färg över generella KM och den brunorange färgen över platsspecifika riktvärden.

Provpunkt

PSRV

KM KM MKM FA

CWM5 2,5-3,0 m

CWM6.1 0,0-1,0 m

CWM7

1,5-2,0 m

CWM9 2,0-3,0 m Ämne

mg/kg TS

PAH-L 3,0 3,0 15 1000* 0,65 <0,15 <0,15 <0,15

PAH-M 10 3,5 20 100** 8,9 2,7 2,1 4,9

PAH-H 2,5 1 10 100** 5,3 2,8 3,1 2,7

*PAH, summa övriga **PAH, summa cancerogena

För att få en bättre bild av PAH summa H-förekomst inom de tre delområdena A, B och C har ett medelvärde för respektive området räknats fram. Generellt kan konstateras att utfyllnadsområdet av före detta grustäkten ligger högre än de andra områdena även om alla är påverkade. Medelhalten av PAH-H i

fyllnadsmassorna, område A, ligger på ca 0,79 mg/kg TS. I område B ligger medelhalten av PAH-H på ca 0,15 mg/kg TS och det samma gäller för område C och referenspunkten. Detta tyder på att massorna i område B och C samt kring provpunkten CWM13 har ett annat ursprung än från vägmassor.

6.2.4 Olja och PCB

Olja består av olika andelar aromater och alifater samt med olika ingående långa kolkedjor. Uppmätta halter av alifater och aromater är låga i hela området, då de underskrider tillämpbara jämförvärden. I en provpunkt (CWM5 1,0–1,5 m) tangerar halten alifater >C16-C35 det platsspecifika riktvärdet, se Tabell 6.

När det gäller PCB, har det endast analyserats (10 st) i de provpunkter där byggrester har påträffats. Av de tio analyserade PCB-proven fanns det förhöjda halter i endast en punkt. Den förhöjda PCB-halten uppmättes i provpunkt CWM9 på 0,0–0,5 m djup. Halten PCB överstiger dock bara marginellt det platsspecifika riktvärdet för KM och Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM, se Tabell 6 nedan.

Tabell 6. Uppmätta halter av alifater >C16-C35 och PCB jämfört med platsspecifika riktvärden (PSRV) KM samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Röd färg indikerar farligt avfall, orange färg indikerar över MKM, gul färg över generella KM och den brunorange färgen över platsspecifika riktvärden.

Provpunkt

PSRV

KM KM MKM FA

CWM5 1,0-1,5 m

CWM9 0,0-0,5 m Ämne

mg/kg TS

alifater >C16-C35 100 100 1000 100

PCB, summa 7 0,008 0,008 0,2 10 0,0093

6.3 Grundvatten

I detta avsnitt presenteras analysresultatet för grundvatten.

För grundvattenprov uttagna den 27 september har olika analyspaket använts för samma prov. Därmed finns det två stycken prov från samma grundvattenrör.

6.3.1 Konduktivitet, klorid och pH

Vid den första grundvattenprovtagningen som utfördes den 27 september 2017 påvisades mycket hög konduktivitet i flertalet punkter. Konduktivitet mäts i milliSiemens per meter (mS/m) och är ett mått på vattnets ledningsförmåga, det vill säga hur mycket ledande partiklar det finns.

I Error! Reference source not found. redovisas endast klorid av de

analyserade ämnena då det var det ämne som var mest förhöjt. Havssalt består av både natrium och klorid medan vägsalt ofta består av kalciumklorid. Av analysresultaten framgår att både kalcium- och natriumhalterna generellt är förhöjda i området.

Utifrån SGUs bedömningsgrunder har påträffade föroreningars farlighet i grundvatten bedömts. Här nedan redovisas först bedömningsgrunderna i Error!

Reference source not found.

Tabell 7. SGUs Bedömningsgrunder (2013:01).

Ämne Mycket

Låg Låg Måttlig Hög Mycket hög

Konduktivitet mS/m 10-25 25-50 50-75 75-150 ≥150

Klorid mg/l <5/20 20-50 50-100 100-300 >300

pH >8,5 6,5-7,5 7,5-8,5 5,5-6,5 ≤5,5

Tabell 8. Analysresultat från grundvattenprovtagningen. Resultaten jämförs med SGUs

bedömningsgrunder där röd färg innebär mycket hög påverkan, orange hög, gul måttligt, grön liten och blå mycket liten påverkan på omgivningen. Provpunkt CWMGV13 är referenspunkten i kohagen och CWMGV20-23 är referenspunkterna utanför utfyllnadsområdet.

Provpunkt Konduktivitet (mS/m) Klorid (mg/l) Klorid (mg/l) pH

Provtagningsdatum 2017-09-27 2017-11-01 2017-12-19

CWMGV1 284 78,6 - 6,8

CWMGV3 235 216 - 7,1

CWMGV6 185 83,2 - 6,7

CWMGV7 155 381 - 6,9

CWMGV9 142 49,6 - 6,7

CWMGV10 110 59,6 - 6,9

CWMGV11 90,8 59,3 - 7,7

CWMGV12 32,3 2,52 - 6,3

CWMGV13 - - 7,52 6,5

CWMGV15 17,4 10,7 - 5,5

CWMGV20 - - 11,6 6,5

CWMGV21 - - 23 6,1

CWMGV22 - - 14,5 8,1

CWMGV23 - - 17,6 5,4

Analysresultatet visar att det endast är de orange- och rödmarkerade

provpunkterna som innebär en hög eller mycket hög påverkan på omgivningen.

Det syns tydligt att de från BViV tillförda massorna har en högre salthalt än de naturliga massorna. pH-värdet inom detta område är lägre än inom omgivande områden.

6.3.2 Arsenik och nickel

Uppmätta halter av arsenik och nickel är måttliga trots att halter överstigande tillämpbara jämförvärden har detekterats vid alla tre

grundvattenprovtagningarna, se Tabell 9. Bedömd farlighet har sin grund i att halter med hög till mycket hög påverkan på grundvatten har påvisats i fyra stycken provpunkter: CWMGV3, CWMGV22 och CWMGV11 gällande arsenik samt CWMGV5 gällande nickel. Vid den kompletterande grundvattenprovtagningen den 1 november 2017 uppmättes lägre arsenikhalter i CWMGV3, CWMGV22 och CWMGV11. Hög påverkan på omgivningen av arsenik uppmättes även i

provpunkt CWMGV22 som ligger norr om utfyllnadsområdet på trolig jungfrulig (opåverkad) mark. Påverkan från tillförda massor anses därför ligga i nivå med bakgrundshalter gällande arsenik.

Nickelhalten i grundvattnet är generellt förhöjd inom området. Endast ett analyssvar visar på mycket höga nickelhalter och två med hög halt. Dessa analyssvar kommer från provpunkter inom BViVs utfyllnadsområde.

Tabell 9. SGUs Bedömningsgrunder (2013:01).

Ämne (µg/l) Mycket

Låg Låg Måttlig Hög Mycket hög

Arsenik (As) <1 1-2 2-5 5-10 ≥10

Nickel (Ni) <0,5 0,5-2 2-10 10-20 ≥20

Tabell 10. Analysresultat från grundvattenprovtagning utförd den 27 september, 1 november och 19 december 2017. Resultaten jämförs med SGUs bedömningsgrunder där röd färg innebär mycket hög påverkan, orange hög, gul måttligt, grön liten och blå mycket liten påverkan på omgivningen. Provpunkt CWMGV13 är referenspunkten i kohagen och CWMGV20-23 är referenspunkterna utanför utfyllnadsområdet.

Provpunkt Arsenik (As) 27 sep

Arsenik (As) 1 nov

Arsenik (As) 19 dec

Nickel (Ni) 27 sep

Nickel (Ni) 1 nov

Nickel (Ni) 19 dec

CWMGV1 - Inget vatten 2,3 - - Inget v. 5,9 -

CWMGV3 5,47 4,63 - 8,77 7,21 -

CWMGV5 2,13 3,31 - 12,2 22,2 -

CWMGV6 3,43 1,87 - 4,02 3,87 -

CWMGV7 1,51 1,19 - 1,69 2,07 -

CWMGV9 1,59 1,94 - 5,24 4,33 -

CWMGV10 2,38 1,94 - 4,68 2,74 -

CWMGV11 17,3 9,62 - 14,3 5,7 -

CWMGV12 0,826 <0,5 - 1,67 2,18 -

CWMGV13 - - 0,581 - - 1,24

CWMGV15 <0.5 <0,5 - 6,63 1,81 -

CWMGV20 - - <0,5 - - 0,822

CWMGV21 - - <0,5 - - 2,39

CWMGV22 - - 5,36 - - 1,54

CWMGV23 - - <0,5 - - 2,74

6.3.3 PAH

Tidigare användes ofta markörämnet benso[a]pyren som den enda organiska föreningen inom PAH-gruppen. I augusti 2011 fastställdes nya gränsvärden för polycyklisk aromatisk kolväten (PAH) i livsmedel och publicerades i förordning (EU) 835/2011. Gränsvärdena för markörsubstansen benso[a]pyren reviderades och nya maximumnivåer fastställdes för summan av den så kallade "PAH4".

Förordningen gäller sedan september 2012. PAH4 avser summan av de fyra ämnena: benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och inden(1,2,3-cd)pyren. Halter med mycket hög påverkan på grundvattnet avseende PAH4 (≥0,1 µg/l) har påträffats i alla provtagna grundvattenrör vid provtagningen den 27 september 2017. Vid den uppföljande provtagningen den 1 november återfanns dock inte några förhöjda halter.

Observera att lägsta rapporteringsgränsen är <0,04 µg/l för PAH-H och tyder troligen på att inte några förhöjda halter finns. Enligt praxis antas dock att det kan finnas föroreningar upp till halva denna halt det vill säga 0,02 µg/l, varför dessa rutor markerats med gult.

Beräkning av medelvärde

I det fallet att resultatet från den 27 september visar aktuella förhållanden genomfördes en uträkning av medelvärden för att få en bättre översikt av området. Det grundvatten som provtagits i det område som utgörs av

fyllnadsmassor har ett högre medelvärde än övrigt grundvatten. I området vid provpunkterna CWM1 till CWM7 är halternas medelvärde <7,31 µg/l. I området där gokart-banan tidigare låg (CWM8-CWM11) är medelvärdet <0,17 µg/l. Det lägsta medelvärdet av uppmätta halter av PAH4 är vid CWM12 till CWM15 med ett medelvärde på <0,12 µg/l. Den högsta enskilda halten av PAH4(46,15 µg/l), PAH-M (62µg/l) och PAH-H (90µg/l) har alla uppmätts i samma grundvattenrör, CWMGV6.

Tabell 11. Bedömningsgrunder för PAH4 baseras på SGUs rapport 2013:01 och föreslagna riktvärden för PAH-L, PAH-M och PAH-H baseras på SPI, efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar (lila färg).

Ämne (µg/l) Mycket

Låg Låg Måttlig Hög Mycket hög

SPI-RV Tabell 5.10 bevattning

PAH4* <0,001 0,001-

0,01 0,01-0,02 0,02-0,1 ≥0,1

PAH-L 80

PAH-M 10

PAH-H 6

* PAH4avser summan av benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso (ghi)perylen och inden(1,2,3-cd)pyren

Tabell 12. Analysresultat från grundvattenprovtagning utförd den 27 september, 1 november och 19 december 2017. Analysresultaten är jämförda med SGUs bedömningsgrunder där röd färg innebär mycket hög påverkan, orange hög, gul måttligt, grön liten och blå mycket liten påverkan på omgivningen. Ljusgrön färg innebär att resultatet ligger under SPIs riktvärden. Provpunkt CWMGV13 är referenspunkten i kohagen och CWMGV20-23 är referenspunkterna utanför utfyllnadsområdet.

Provpunkt PAH4 27 sep

PAH-M 27 sep

PAH-H 27 sep

PAH4 1 nov

PAH-M 1 nov

PAH-H 1 nov

PAH4 19 dec

PAH-M 19 dec

PAH-H 19 dec

CWMGV1 1,213 2,3 2,2 <0,04 0,18 <0,04 - - -

CWMGV3 <0,056 0,016 <0.056 <0,04 0,088 0,01 - - -

CWMGV5 <4,0 <0,25 <0,40 Inget vatten

Inget vatten

Inget vatten

- - -

CWMGV6 46,15 62 90 <0,04 0,093 <0,04 - - -

CWMGV7 2 2,3 3,9 <0,04 <0,030 <0,04 - - -

CWMGV9 <0,063 0,48 0,1 <0,04 0,16 <0,04 - - -

CWMGV10 0,232 0,27 0,44 <0,04 0,011 <0,04 - - -

CWMGV11 0,618 1,3 1,3 <0,04 0,11 0,024 - - -

CWMGV12 0,098 0,098 0,16 <0,04 0,018 <0,04 - - -

CWMGV13 - - - - - - <0,04 <0,030 <0,040

CWMGV15 0,217 0,35 0,43 <0,04 <0,030 <0,04

CWMGV20 - - - - - - <0,04 <0,030 <0,040

CWMGV21 - - - - - - <0,04 <0,030 <0,040

CWMGV22 - - - - - - <0,04 <0,030 <0,040

CWMGV23 - - - - - - <0,04 <0,030 <0,040

6.3.4 Olja och bens(a)pyren

Vid grundvattenprovtagningen den 27 september 2017 uppmättes mycket höga halter av aromater >C16-C35 samt bens(a)pyren i grundvattenrör CWMGV6, det vill säga samma rör som PAH4, PAH-M och PAH-H var förhöjda, se ovan.

Observera att aromaterna trots hög halt understiger SPI-RV. Den höga halten av aromater >C16-C35 och bens(a)pyren är dock avgränsad till den specifika provpunkten då förhöjda halter inte återfinns i några närliggande

grundvattenrör.

Tabell 13. Analysresultat från grundvattenprovtagning utförd den 27 september och 1 november 2017. Analysresultaten är jämförda med SGUs bedömningsgrunder där röd färg innebär mycket hög påverkan, orange hög, gul måttligt, grön liten och blå mycket liten påverkan på omgivningen samt lila färg över SPIs riktvärde.

Provpunkt Låg Måttlig Hög Mycket hög SPI-RV Tabell 5.10 bevattning

CWMGV6 CWMGV6

Ämne µg/l 27 sep 1 nov

Aromater

>C16-35

0,02-0,1 0,1-0,2 0,2-1 ≥1 70 34,6 <0,010

Bens(a)pyren 0,0005- 0,001

0,001- 0,002

0,002- 0,01

≥0,01 - 15,2 <0,010

Det grundvatten som provtagits i området som delvis utgörs av fyllnadsmassor har generellt ett högre medelvärde än övrigt grundvatten. Här bör dock observeras att även fyllnadsmassor från område B (CWM12) och område C (CWM15), se Figur 14, är förhöjda vid det första provtagningstillfället. Vid grundvattenprovtagningen den 1 november år 2017 återfanns dock inga förhöjda halter, se Tabell 13 ovan.

6.4 Ytvatten

I detta avsnitt presenteras resultatet för provtagning av ytvatten. Generellt innehåller ytvattnet i bäcken nedanför den före detta gokart-banan högre halter av ämnen jämfört med ytvattnet i Lodingebäcken, fast då mycket marginellt.

Lodingebäcken har dock förhöjda halter jämfört med SLUs beräknade

bakgrundshalter för regionen. Ytvattnet klarar dock alla de kriterier som finns för "Riktvärden råvattenkontroll Svenskt Vatten".

De miljökvalitetsnormer som togs fram i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG har inarbetats i Havs- och vattenmyndighetens HVMFS 2015:04, Bilaga 6. De ämnen som finns upptagna i Tabell 1 i bilaga 6 är årsmedelvärden och maximal tillåten koncentration, dvs gränsvärden. Gränsvärdena är

egentligen det viktigaste att ytvattnet klarar och det gör det med råge.