5.2 Metallers farlighet i grund- och ytvatten
6.3.4 Olja och bens(a)pyren
Vid grundvattenprovtagningen den 27 september 2017 uppmättes mycket höga halter av aromater >C16-C35 samt bens(a)pyren i grundvattenrör CWMGV6, det vill säga samma rör som PAH4, PAH-M och PAH-H var förhöjda, se ovan.
Observera att aromaterna trots hög halt understiger SPI-RV. Den höga halten av aromater >C16-C35 och bens(a)pyren är dock avgränsad till den specifika provpunkten då förhöjda halter inte återfinns i några närliggande
grundvattenrör.
Tabell 13. Analysresultat från grundvattenprovtagning utförd den 27 september och 1 november 2017. Analysresultaten är jämförda med SGUs bedömningsgrunder där röd färg innebär mycket hög påverkan, orange hög, gul måttligt, grön liten och blå mycket liten påverkan på omgivningen samt lila färg över SPIs riktvärde.
Provpunkt Låg Måttlig Hög Mycket hög SPI-RV Tabell 5.10 bevattning
CWMGV6 CWMGV6
Ämne µg/l 27 sep 1 nov
Det grundvatten som provtagits i området som delvis utgörs av fyllnadsmassor har generellt ett högre medelvärde än övrigt grundvatten. Här bör dock observeras att även fyllnadsmassor från område B (CWM12) och område C (CWM15), se Figur 14, är förhöjda vid det första provtagningstillfället. Vid grundvattenprovtagningen den 1 november år 2017 återfanns dock inga förhöjda halter, se Tabell 13 ovan.
6.4 Ytvatten
I detta avsnitt presenteras resultatet för provtagning av ytvatten. Generellt innehåller ytvattnet i bäcken nedanför den före detta gokart-banan högre halter av ämnen jämfört med ytvattnet i Lodingebäcken, fast då mycket marginellt.
Lodingebäcken har dock förhöjda halter jämfört med SLUs beräknade
bakgrundshalter för regionen. Ytvattnet klarar dock alla de kriterier som finns för "Riktvärden råvattenkontroll Svenskt Vatten".
De miljökvalitetsnormer som togs fram i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG har inarbetats i Havs- och vattenmyndighetens HVMFS 2015:04, Bilaga 6. De ämnen som finns upptagna i Tabell 1 i bilaga 6 är årsmedelvärden och maximal tillåten koncentration, dvs gränsvärden. Gränsvärdena är
egentligen det viktigaste att ytvattnet klarar och det gör det med råge.
I bilaga 3 i denna rapport finns jämförelse mot bland annat: Havs- och vattenmyndigheten vägledning HVMFS 2013:19 "Miljögifter i vatten – klassificering av ytvattenstatus", Naturvårdsverket Rapport 4920, Svenska petroleum institutets (SPI) förslag på riktvärden för ytvatten (SPI-RV) kategori
"Miljörisker för ytvatten" (Tabell 5.10), Riktvärde råvattenkontroll Svenskt vatten samt kanadensiska och amerikanska riktvärden.
Analysresultat från provtagning den 20 september och 19 december 2017 visar alla på relativt låga halter av alla analyserade ämnen. Jämfört med beräknade bakgrundshalter är både ytvattnet nedanför före detta gokart-banan och Lodingebäcken något förhöjda (grön färg). Zinkhalten i provpunkt CWMY25 (nedströms eventuellt utlopp) är något förhöjt jämfört med 5 percentilen i HVMFS 2013:19 Bilaga 3 (tabell 8). Detta relativt konservativa uppskattade värde, innebär att minst 95 procent av de svenska vattendragen skyddas. Detta framräknade värde grundar sig på att zink kan vara biotillgängligt vid vissa förhållanden vid denna halt.
I tabellerna nedan har endast de ämnen valts ut som haft någon förhöjning jämfört med beräknade bakgrundshalter samt ämnen som varit förhöjda i grundvattnet och/eller i marken.
Tabell 14. Visar de bedömningsgrunder och riktvärden som i dagsläget är mest intressant: SLU Rapport 2009:12 "Beräknade regionala bakgrundshalter i vattendrag", Svenskt vatten råvattenkontroll, NVs Rapport 4920 "Risk för effekter i känsliga vatten", Svenska petroleum institutets förslag till riktvärden (SPI-RV) samt Havs- och Vattenmyndighetens författningssamling HAVMFS 2013:19 och HVMFS 2015:4.
Ämne (µg/l) Riktvärde
bens(a)pyren <0,01 0,27
pH 6,98
Tabell 15. Analysresultat för ytvatten där provpunkt CWMY15 ligger inom område C (nedanför fd gokart-banan) och provpunkt CWMY26 ligger i Lodingebäcken (uppströms trolig påverkan från Trafikverkets tillförda massor) och CWMY25 ligger nedströms.
Provpunkt CWMY15
20 september
CWMY15
19 december
CWMY25
19 december
CWMY26
19 december Ämne (µg/l)
Arsenik (As) 1,25 0,632 <0,5 <0,5
Kobolt (Co) 23,6 19,7 0,497 0,446
Koppar (Cu) 1,96 2,35 1 1,69
Nickel (Ni) 2,11 2,27 <0,6 0,668
Vanadin (V) 0,818 1,48 0,406 0,354
Zink (Zn) 4,67 6,5 8,04 5,91
Kvicksilver (Hg) <0,02 <0,02 <0,02 <0,02
alifater >C16-C35 <10 <10 <10 <10
bens(a)pyren <0,010 <0,010 <0,010 <0,010
pH 7 7 6 6,2
6.5 Brunnar
I detta avsnitt presenteras resultatet för provtagning av brunnar. Fullständigt analysresultat redovisas i Bilaga 3 Analysresultat.
CWMB18 överskrider miljöförvaltningens riktvärde för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten med avseende på koppar.
Tabell 16. SGUs Bedömningsgrunder (2013:01) gäller grundvatten men det finns inga tydliga bedömningsgrunder för klorid i ytvatten. Ljusröd färg innebär mycket hög påverkan, ljusorange hög, ljusgul måttligt, ljusgrön liten och ljusblå mycket liten påverkan på omgivningen.
Ämne Mycket Låg Låg Måttlig Hög Mycket hög
Klorid mg/l <5/20 20-50 50-100 100-300 >300
pH >8,5 6,5-7,5 7,5-8,5 5,5-6,5 ≤5,5
Tabell 17. Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för ytvatten HVMFS 2015:4 Bilaga 6 (rött), Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten MF R 2013:10 (orange) samt NV R 4920 Risk för effekter i känsliga vatten (gult).
Ämne (µg/l)
NV R4920 Risk för effekter i känsliga vatten
MF Rapport
2013:10 HVMFS 2015:4 Bilaga 6
Tabell 18. Jämförelse av detekterade halter av klorid och pH bedömda utifrån SGUs bedömningsgrunder för grundvatten där ljusröd färg innebär mycket hög påverkan, ljusorange hög, ljusgul måttligt, ljusgrön liten och ljusblå mycket liten påverkan på omgivningen. De andra ämnena har jämförts med Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för ytvatten HVMFS 2015:4 Bilaga 6 (rött), Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten MF R 2013:10 (orange) samt NV R 4920 Risk för effekter i känsliga vatten (gult).
Provpunkt CWMB16
1 november
CWMB17
1 november
CWMB18
19 december
CWMB19
19 december Ämne (µg/l)
Arsenik (As) <0,5 <0,5 <0,5 0,637
Krom (Cr) <0,5 <0,5 <0,5 <0,5
Bly (Pb) <0,2 <0,2 <0,2 <0,2
Koppar (Cu) 1,09 2,23 10,5 <1
Nickel (Ni) 1,26 1,08 1,25 0,954
Zink (Zn) 4,04 4,77 2,46 3,38
Kvicksilver (Hg) <0,02 <0,02 <0,02 <0,02
bens(a)pyren <0,010 <0,010 <0,010 <0,010
Klorid (Cl) mg/l 37 23,3 43,3 25,9
pH 7,1 6,7
6.6 Sediment
Analysresultaten visar på något förhöjda halter av kobolt och vanadin samt alifater >C16-C35, se Tabell 19.
Påträffade föroreningars farlighet i sediment har även jämförts med
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (sjöar och vattendrag).
Detekterade halter av metaller och petroleumprodukter överstiger ej Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet.
Uppmätta halter av arsenik, barium, kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, zink, aromater och PAH:er anses vara låga då halterna ej överstiger
tillämpbara jämförvärden.
Halten vanadin är endast marginellt över riktvärdet.
Tabell 19. Påvisade halter av kobolt, vanadin och alifater >C16-C35 bedömda utifrån platsspecifikt riktvärde för KM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM och MKM. Gul färg indikerar över KM, orange färg över MKM och röd färg över platsspecifikt riktvärde.
Provpunkt
PSRV
KM KM MKM
CWMS15 Ämne mg/kg TS
Kobolt (Co) 20 15 35 26,3
Vanadin (V) - 100 200 107
Alifater >C16-C35 100 100 1000 110