UNDERSÖKNING AV BEFINTLIGA LYFTHJÄLPMEDEL I ARLANDA

(1)

Jämförande av lyfthjälpmedel

SURVEY OF EXISTING LIFT AIDS IN ARLANDA

Comparison of lifting aids

Författare: Theodoros Spanothimios

Uppdragsgivare: KTH Södertälje

Handledare: Stig Gauffin, KTH

Godkännandedatum:

KTH, Innovation och Design Maskiningenjörsprogrammet

Examensarbete med inriktning inom Innovation och Design Södertälje 2013

(2)

(3)

Sammanfattning

Denna rapport presenterar resultatet av ett examensarbete där syftet är att utföra den rättvist jämförande undersökningen på befintliga samt nya lyfthjälpmedel i Arlanda med varandra och visa de olika styrkor och svagheter. Den kommer även att påvisa vilka områden de är bäst anpassade för och varför. En undersökning som visar vad som investeras av Arlanda i form av upplevd nytta eller ergonomiska för/nackdelar och priser kommer också tas fram.

Projektet har genomförts av en teknolog vid KTH ITM.

För att få en djupare förståelse på hur dagsläget ser ut med lyfthjälpmedel idag genomfördes först informationsinsamling från de olika företag som tillverkar lyfthjälpmedlen. Sedan genom flera stycken besök till Stockholm - Arlandas sorteringshallar där man följde användaren av lyfthjälpmedlen fick man en insyn på vart problem kan uppstå med lyfthjälpmedel och vad man gör för att slippa dem. Genom observation av arbetet med lyfthjälpmedel och flera användarundersökningar togs det fram resultat som visar varje lyftverktygs styrkor och

svagheter från de ergonomiska sidorna på respektive lyfthjälpmedel. Vidare visas det vad som investerats av Arlanda i de lyfthjälpmedel de har.

(4)

(5)

Summary

This report presents the results of a thesis which main purpose is mainly to perform the fair comparative study showing the various strengths and weaknesses of existing and new lift tools in Arlanda with each other and demonstrate the areas that they are best suited for.

A study in what Arlanda has invested in the form of the perceived benefit or disadvantages of the ergonomic and prices have also been brought up.

The project has been implemented by a technologist at the Royal Institute of Technology ITM (KTH ITM).

To get a deeper understanding of how the current situation looks like with lifting tools today first a collection of information was conducted from the various companies that produce the lift tools. Afterwards through several visits to Stockholm - Arlanda sorting areas where by following the user of the lifting tools you get a view at every problem that can occur with the lifting tools and what you do to avoid them. Through observation of the process of lifting with tools and several user surveys, evidence that proves each lifting tools strengths and weaknesses as well from the ergonomic sides was brought forward. Furthermore, it will show what has been invested by Arlanda in the lifting equipment they have.

(6)

(7)

Förord

Denna rapport är ett fortsatt arbete av en kurs i Campus Telge, HM1015 Integrerad

Produktutveckling, där studenter fick i uppdrag av LFV (Lyftförsvarsverket) att framställde ett nytt lyftverktyg för lyft av bagage från ficka till bagagevagn eller container.

I denna rapport kommer de befintliga lyfthjälpmedlen som finns i Arlanda, EBL Lyftkrok och Vaculex att utvärderas och jämföras med varandra för att se vilka områden respektive

hjälpmedel är bäst lämpat för och varför. Sedan kommer det att visas vad som investeras av Arlanda i form av priser på respektive lyfthjälpmedel.

Underprojektets gång har jag fått hjälp och stöd av en hel del personer.

Tack till Thomas Whinberg och Björn Söderman i LFV som har hjälpt mig under

examensarbetets gång med information och stöd och även gett mig examensarbetet på Arlanda.

Tack till Tony Reitzuch och Zofia Sola, LFV Upphandling, Division Stockholm som har hjälpt mig med information på Vaculex och EBL Lyftkrok.

Tack till Kjell Andreasson från EBL System AB, som har hjälpt mig med information och kostnader på deras produkt EBL Lyftkrok.

Tack till Ulf Johansson från Vaculex, som har hjälpt mig med information och kostnader på deras produkt Vaculex.

Tack till Stig Gauffin som varit min handledare på KTH.

Sist men inte minst vill jag tacka all personal på Arlanda som har hjälp mig med att få en bättre inblick på hur deras jobb ser ut och hur lyfthjälpmedel används och fungerar.

Examensarbete KTH, Campus Telge 2014-06-05

____________

Theodoros Spanothimios

(8)

(9)

Innehåll

1 INLEDNING ... 1

1.1 BAKGRUND ... 2

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 2

1.3 MÅLFORMULERING ... 2

1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 3

1.4.1 Användarundersökningar: ... 3

1.4.2 Ergonomi: ... 3

1.4.3 Ekonomi: ... 3

1.4.4 Resultat: ... 3

1.5 LÖSNINGSMETODER ... 4

2 TEORETISKA REFERENSRAM ... 5

3 GENOMFÖRANDE ... 6

4 ANVÄNDARUNDERSÖKNINGAR ... 7

4.1 NULÄGESBESKRIVNING ... 7

4.1.1 Stående arbetsstation ... 9

4.2 VILKET LYFTVERKTYG ANVÄNDS MEST ... 10

4.3 VARFÖR ANVÄNDS KROKEN MER ÄN VACULEX ... 10

4.4 VACULEX ... 11

4.4.1 Funktion ... 11

4.4.2 Arbete med Vaculex ... 12

4.4.3 Styrka ... 13

4.4.4 Svaghet ... 13

4.4.5 Problem ... 14

4.5 EBLLYFTKROK ... 15

4.5.1 Funktion ... 15

4.5.2 Arbete med EBL Lyftkrok ... 16

4.5.3 Styrka ... 17

4.5.4 Svaghet ... 17

4.5.5 Problem ... 18

4.6 LYFT FÖR HAND ... 19

4.6.1 Styrka ... 19

4.6.2 Svaghet ... 19

4.6.3 Problem ... 19

5 ERGONOMI ... 20

5.1 GRÄNSVÄRDE FÖR BELASTNING VID LYFT ... 21

5.2 GRÄNSVÄRDE FÖR VRIDMOMENT VID LYFT ... 22

5.3 GRÄNSVÄRDEN FÖR GREPPMOMENT VID LYFT ... 23

5.4 LYFTMOMENT ... 24

5.5 ANVÄNDARENS SYNPUNKT PÅ LYFTHJÄLPMEDLET ... 25

5.5.1 Borg RPE ... 25

5.5.2 Borg CR-10 ... 26

5.5.3 PUGH’s beslutsmatris... 27

5.5.4 Vaculex ... 27

5.5.5 EBL Lyftkrok ... 28

5.6 UTVÄRDERING AV LYFTHJÄLPMEDEL ... 29

5.6.1 Vaculex ... 29

5.6.2 EBL Lyftkrok ... 30

5.7 JÄMFÖRELSE MELLAN UTVÄRDERADE LYFTHJÄLPMEDEL ... 31

5.7.1 Påskjutning och dragnings ... 31

5.7.2 Vridmoment ... 31

(10)

5.7.4 Lyftmoment ... 31

5.7.5 Resultat ... 31

6 EKONOMI ... 32

6.1 EBLSYSTEMS LYFTHJÄLPMEDEL ... 32

6.1.1 EBL Compact Lift (Vakuumstyrd) ... 32

6.1.2 EBL Light Lift (Elektrisk driven) ... 33

6.2 JÄMFÖRELSE MELLAN TRÅDBUNDEN OCH TRÅDLÖS STYRNING AV LYFTHJÄLPMEDLEN. ... 35

6.2.1 Trådbunden ... 35

6.2.2 Trådlös Remote Control ... 36

6.3 JÄMFÖRELSE AV EBL'S ELEKTRISK /VAKUUM BAGAGELYFTARE ... 37

6.4 VACULEX LYFTHJÄLPMEDEL ... 38

6.5 INVESTERINGSKOSTNADER ... 39

6.5.1 EBL's Lyftkrokar ... 40

6.5.2 Vaculex ... 42

7 RESULTAT ... 43

7.1 VACULEX ... 43

7.2 EBLLYFTKROK ... 43

7.3 UTVECKLINGSPOTENTIAL ... 44

7.3.1 Vaculex ... 44

7.3.2 Trunk Lift ... 46

8 DISKUSSION & SLUTSATS ... 47

9 REKOMMENDATIONER ... 48

10 REFERENSER ... 49 11 APPENDIX ... I-IX

(11)

1 Inledning

Detta är ett examensarbete på 15 högskolepoäng vid KTH ITM Campus Telge som kommer att vara i 10 veckor, läsåret 2010-2011. Examensarbetet har gets av LFV och har utförts av en teknolog som läser Maskiningenjörsprogrammet med inriktning Innovation och design.

Rapporten är uppdelat i fyra huvud kapitel.

Under det första kapitlet, Användarundersökningar, kommer det att göras analys och efterforskning på de befintliga lyftverktyg som finns i Arlanda idag.

Användarundersökningar och användarstudier med hjälp av enkät och intervjuer kommer att göras på lyfthjälpmedlen och därefter kommer lyfthjälpmedlen att analyseras från användarens perspektiv.

Under det andra kapitlet, Ergonomi, kommer ergonomiska studier på alla lyfthjälpmedel att utföras. Belastningsbesvär och även förebyggande av belastningsbesvär kommer att

undersökas för att förhindra skador på arbetstagaren. Lyfthjälpmedlen, Vaculex och EBL Lyftkrok, kommer även att jämföras med varandra med hjälp av brukaren.

Under det tredje kapitlet, Ekonomi, kommer det att vissas vad som investeras när man köpte och använder de lyfthjälpmedel som finns i Arlanda idag.

Sedan kommer investeringskostnaden att undersökas för ergonomiska för/nackdelar på varje lyfthjälpmedel. Här kommer även en jämförelsen på Vaculex och på EBL Lyftkrokar att göras.

I den sista kapitlet, Resultat, kommer det att vissas vilka områden respektive hjälpmedel är bäst lämpat för och varför.

(12)

1.1 Bakgrund

Som infrastrukturhållare och samordningsansvarig på flygplatsen ansvarar LFV för de olika typer av hjälphjälpmedel som finns för marktjänstbolagens bagagehantering i

sorteringshallarna. Men i dagsläget finns det ingen objektiv undersökning som jämför och påvisar de olika hjälpmedlens styrkor och svagheter, befintliga samt nya, med varandra samt påvisar vilka områden de är bäst anpassade för. Det finns inte heller någon undersökning där investeringskostnad ställs mot upplevd nytta eller ergonomiska för/nackdelar.

En sådan undersökning skulle i hög grad underlätta urvalsprocessen vid dels nyanskaffning av färdiga hjälpmedel men också bidra till att de nya hjälpmedel som är under utveckling får en mer korrekt värdering i förhållande till redan beprövade metoder.

På sikt ska denna undersökning kunna tjäna som referensunderlag vid upphandling och/eller investeringsäskande, bidra till att rätt hjälpmedel blir installerat på rätt plats samt att resurser kan läggas på utveckling av rätt hjälpmedel.

1.2 Problembeskrivning

Fr.o.m. den 1 april 1962 då "Stockholm - Arlanda Flygplats" officiellt öppnades och de kommande åren har Arlanda Flygplats bara fortsatt att utvecklats i takt med ny teknik.

Men inte mycket har gjorts med de lyfthjälpmedel som används när man överför ett bagage från fickan till en bagagevagn. Där förlitar man sig på manuellt arbete där arbetet går till genom att en bagagehanterare lyfter bagaget för hand eller med de befintliga lyfthjälpmedel som finns till en bagagevagn eller container.

1.3 Målformulering

Målet med examensarbetet är att utvärdera de befintliga lyfthjälpmedel som finns i Arlanda flygplats och se vilket lyfthjälpmedel som är bäst att använda.

En undersökning som jämför de olika hjälpmedlens styrkor och svagheter ska utföras och sedan så kommer de ergonomiska aspekterna att studeras i varje lyfthjälpmedel, vidare ska lyfthjälpmedlen jämföras med varandra och påvisa vilka områden respektive lyfthjälpmedel är bäst anpassade för.

Till slut så ställs investeringskostnad mot upplevd nytta eller ergonomiska för/nackdelar.

(13)

1.4 Avgränsningar

Nedan kommer de avgränsningar som har ställt under arbetets gång får att underlätta informationsinsamlingen under examensarbetets gång.

1.4.1 Användarundersökningar:

 undersöka de två befintliga lyfthjälpmedel som finns på Arlanda, Vaculex och EBL Lyftkrok.

 undersöka lastning av bagagevagn/container och inte avlastning på rullband.

 avgränsa mig till Terminal 4 och Terminal 5 där Vaculex och Krok finns.

1.4.2 Ergonomi:

 undersökning av arbetssituationen där lyfthjälpmedel används av arbetaren för att lyfta till bagagevagn eller container.

1.4.3 Ekonomi:

 koncentrera mig på priserna på de delar som fanns med i FMEA - analysen.

1.4.4 Resultat:

 sammanfatta de olika lyfthjälpmedlen, EBL Lyftkrok och Vaculex som har skrivits i rapporten.

(14)

1.5 Lösningsmetoder

Nedan beskrivs de metoder som har användes under examensarbetets.

Intervjuer hölls i både halvstrukturerad och ostrukturerad form. Metoderna är båda subjektiva och bra för att få reda på vad hur brukaren upplever vissa moment i lastning av container och bagagevagn.

Observation är en objektiv metod för informationsinsamling. Genom att använda metoden kan man studera utövaren eller händelsen i dess verkliga miljö.

Videoanalys är en objektiv metod för att samla information om hur människor beter sig i olika situationer eller vid en verklig händelse som är av intresse. Videoinspelningar användes för att objektivt studera samt jämföra ergonomin hos befintliga lyfthjälpmedel.

Enkät (Se Appendix A5) är en subjektiv metod där respondenterna skriftligt får lämna sina personliga svar på ett antal frågor.

Borg CR10 (Se Appendix A2) är en skala för intensitetsmätning av de flesta typer av förnimmelser och känslor. I detta fall när en lastare lyfter bagage för hand eller med de befintliga lyfthjälpmedlen i Arlanda.

Borg RPE (Se Appendix A3) beskriva en person uppfattar ansträngning under övning. I detta fall när en lastare lyfter bagage för hand eller med de befintliga lyfthjälpmedel som finns i Arlanda.

Kroppskarta visar vart i kroppen problem uppstår när man arbetar.

FMEA - Failure Mode Effect Analysis (Se Appendix A1) används för att identifiera möjliga fel hos en konstruktion eller system. Bedöma felets sannolikhet och upptäcktsgrad samt vilka konsekvenser det kan medföra. Metoden bygger på subjektiva bedömningar av felhändelser på komponentnivå och dess påverkan på felfunktioner på systemnivå.

Pughs relativa beslutsmatris (Se Appendix A4) är en metod där man utifrån ett antal viktade kriterier jämför olika koncept/produkter/artiklar/idéer med en referens. Koncepten kan antingen vara bättre (+), sämre (-) eller lika bra (=) som referensen. Utifrån detta fås en totalsumma för varje koncept. De koncepten med högst totalsumma anses uppfylla kriterierna bäst.

(15)

2 Teoretiska referensram

Genom att denna examensarbete är ett försättningsarbete av kursen HM1015 Integrerad Produktutveckling har erfarenhet från denna kurs hjälp med examensarbetet tack vare alla förstudier som gjordes i kursen. Sedan genom att kontakt med LFV hade etablerats kunde examensarbetet smidigt påbörjas.

Kursen HM1011 Ergonomi i produktutvecklingen har hjälp med att vissa hur ett ergonomiskt verktyg ska fungera och se ut

Kursen HM 1000 Material och produktion 1 har hjälpt till att beskriva egenskaper och användningsområden för de vanligaste konstruktionsmaterialen.

Kursen HM1008 Mekanik II har hjälpt att förstå var gränsen är mellan ett fungerande verktyg och undvika kritiska lyft som kan förstöra ett verktyg. Förstå hur energin i ett system av kroppar och massor kan omvandlas från en form till en annan.

Kursen HU1900 Ekonomi och organisation har hjälpt till att självkostnadskalkyl och hur en organisation som tar till vara mänskliga behov och resurser också får bättre ekonomiskt resultat.

Kursen HN1002 Tillämpad matematik har hjälpt till med att ställa upp ekvationer på priser.

(16)

3 Genomförande

Arbetet har delats upp i fyra kapitel.

Under första kapitels, Användarundersökningar, lades stor vikt vid informationsinsamling av de olika lyfthjälpmedlen. Arbetet började med att få en rundvandring av Björn Söderman från LFV som visade alla bagagehanterings terminaler i Arlanda. Detta gjordes för att få en

övergripande bild av bagagehantering på Arlanda samt ge en inblick i de problem som

uppkommer vid manuell hantering¹. Därefter lades det ner mycket tid på att följa arbetarna på Arlanda när de jobbade med bagagehantering. Genom observationer och intervjuer där

bagagehanterare fick svar på frågor och berätta om sitt arbete togs det fram hur arbetet går till med de lyfthjälpmedel och vilka problem som uppstår när de används.

Vidare gjordes det fler besök på Arlanda för att göra användarundersökningar och användarstudier på de befintliga lyfthjälpmedlen med hjälp av bagagehanterare.

Sedan inleddes informationsinsamling genom litteraturstudier och sökning på Internet på de olika lyfthjälpmedlen för att få fram så mycket information som möjligt på lyfthjälpmedel.

Under andra kapitlet, Ergonomi, lades stor vikt på hur arbetet ska se ut utan att användaren skadar sig själv och hur ett ergonomiskt verktyg ska se ut och fungera. Detta gjordes genom litteraturstudier och sökning på Internet. Sedan gjords det FMEA - analyser på de båda lyfthjälpmedel som finns i Arlanda, Lyftkroken och Vaculex med hjälp av användarna av lyfthjälpmedlen och personalen som tar hand om service av lyfthjälpmedlen. Detta gjordes för att vissa vart fel kan uppstå i lyfthjälpmedlen och vad som kan göras för att undvika det.

Därefter så gjordes Borg CR-10 och Borg RPE studier för att jämföra de olika

lyfthjälpmedlens styrkor / svagheter och även visa hur åldern är relaterad till arbete och hur arbetet kan leda till belastningsbesvär för lastaren.

Vidare gjordes PUGH’s beslutsmatris som visade vad som är viktigt på ett lyfthjälpmedel och vad som är bra på de lyfthjälpmedlen idag. Till slut så undersöktes det om de båda

lyfthjälpmedlen, Lyftkroken och Vaculex, är ergonomisk korrekta genom att se om dom lever upp till de kriterierna som en ergonomisk verktyg ska ha.

Under det tredje kapitlet, Ekonomi, påbörjade arbetet med att först få kontakt med EBL System och Vaculex genom LFV för att få information på deras produkter för att kunna vissas vad som investeras av Arlanda när man köper och använder de lyfthjälpmedel som finns i Arlanda idag. Investeringskostnaden kommer även att ställas mot upplevd nytta eller ergonomiska för/nackdelar för varje lyfthjälpmedel. Det tog tid för att få EBL's System och Vaculex godkännande att använda sig utav deras information på kostnader av deras produkter.

Till sist i den fjärde kapitlet, Resultat, togs resultatet fram för varje lyfthjälpmedel.

Här kommer svar att ges på vilket områden respektive hjälpmedel är bäst lämpat för och varför och hur investeringskostnad ställs mot upplevd nytta eller ergonomiska för/nackdelar.

1. Bo Lindqvist & Lars Skogsberg, Atlas Copco, Power Tool Ergonomics – Evaluation of power tools, Strokirk-Landströms 2007.

ISBN: 978-91-631-9900-4

(17)

4 Användarundersökningar

4.1 Nulägesbeskrivning

Följande text beskriver bagagehantering på Arlanda.

När en passageraren checkar in sitt bagage sätter incheckningspersonalen en "bagagetag" på bagaget där man kan utläsa vart bagaget ska, vart det kommer ifrån och vem ägaren är.

Bagaget förs sen via ett transportband till en sorteringssystemet där den röntgas och inspekteras.

Efter röntgen hamnar bagaget på en bagagebricka, (se Bild 1), som transporterar bagaget ner till en bagageficka där bagage samlas (se Bild 2).

Bild 1 Bagaget hamnar efter sortering och röntgning på en bagagebricka

Bild 2 Väskorna hamnar i fickan

(18)

På denna bagageficka väntar bagage att överföras till sin angivna bagagevagn eller container med hjälp av de lyfthjälpmedels som finns i Arlanda, Vaculex och EBL’s Lyftkrok (Bild 3).

Bild 3 Bagage överförs till bagagevagn som transporteras till bestämd flygplan

(19)

4.1.1 Stående arbetsstation

I bagagefickan där bagaget samlas utförs ett stående arbete av personal som lastar bagaget på bagagevagn eller container med Vaculex och EBL’s Lyftkrok

På en stående arbetsstation är det viktigt att en hög kraft kan genereras med hjälp av kroppens egen vikt (Bild 4). Det är därför viktigt att arbetsplatsen är designat så att den kan tillåta kropps generera kraften utan att bagagehanteraren skadas.

Bild 4 Bild på arbetsstället

(20)

4.2 Vilket lyftverktyg används mest

Efter att ha undersökt och pratat med personal som använder sig utav de lyfthjälpmedel som finns i Arlanda har man kommit fram till att Kroken är det lyfthjälpverktyg som används mest i Arlanda. Det beror mest på att det finns i alla terminaler och att den inte behöver någon

speciell utbildning för att lära sig använda den.

Den kan användas på alla bagage som kommer ner till fickan utan problem bara de har ett handtag eller rem att fästa kroken på.

4.3 Varför används Kroken mer än Vaculex

När man har frågat varför Kroken används mer än Vaculex så är det vanligaste svaret man fått att den inte kan användas på alla bagaget som kommer ner från fickan.

Vaculex finns idag bara på två fickor i terminal 5 i Arlanda så alla vet inte hur den ska användas korrekt pga. att de inte har använt den förut. Vaculex kräver även utbildning på hur den ska användas produktivt.

(21)

4.4 Vaculex

Vaculex används idag bara på hårda plastbagage och på bagage som har hård botten pga. att de är de ända bagage som fastnar. På tyg bagage så sugs det lyft genom dem och Vaculex får inget fast grep. På de bagage som Vaculex kan användas så är det relativt lätt att ta tag på dem om man har lärt sig hur den ska användas korrekt. Pga. att det inte kan användas på alla bagage så måste man välja vilken bagage som ska tas först i fickan och det kan hända att man måste sträcka sig över fickan för att nå de bagage som kan användas med Vaculex.

Detta gör i vissa fall där användaren är för kort för att nå bagaget att de inte kan jobba i en bekväm arbetsställning. Vaculex fungerar tillfredställande på både pålastning och avlastning av vagn utan några problem, men när det gäller pålastning och avlastning på containrar så

fungerar den inte. Vaculex kan inte komma in i container pga. att det inte finns någon öppning på toppen av container som gör att vajarna kan komma in. Detta gör att man måste släppa av bagaget på marken och sedan lyfta för hand och lägga in bagaget på containern.

4.4.1 Funktion

Vaculex är ett vakuumlyfthjälpmedel som används idag på Arlanda flygplats för att lyfta bagage⁷. När lyfthjälpmedlet placeras på bagagets sida så bildas ett undertryck på bagaget med hjälp av en kompressor. Detta gör att bagaget kan lyftas upp och överföras till en vagn eller container som väntar.² Det innebär också att det inte finns några krokar inblandade, så det finns heller inga handtag eller remmar att lokalisera (Bild 5).

Bild 5 Arbete med Vaculex

2. Vaculex, Ergonomics vacuum lifts, vacuum pumps, crane bridges, 2008-03-06, http://www.vaculex.com/

7. Ulf Johansson, Vaculex 2010-04-06

(22)

4.4.2 Arbete med Vaculex

Steg 1. När bagaget kommer ner till fickan så använder man sig av Vaculex för att suga och få ett fast grepp på bagaget⁷. Beroende på bagaget så kan det hända att det tar en stund innan bagaget fastnar på Vaculex pga. att man måste vända på den för att få ett platt yta (Bild 6).

Bild 6 Greppa bagage

Steg 2. När man har fått tag på bagaget med Vaculex så är nästa steg att överföra den till bagagevagnen eller containern som sitter och väntar på att bli fylld (Bild 7).

I dessa fall finns det risk för vissa bagage så som tyg bagage, att de inte sugs upp med Vaculex ordentligt pga. att luft sugs genom tyget och greppet på bagaget lossnar, ramlar och skadar bagagehanteraren.

Bild 7 Fyllning av bagagevagn

(23)

Steg3. När man har kommit fram till vagnen eller containern så är det dags att släppa av bagaget. På vagnar så är det lätt att släppa bagage, det ända man behöver då göra är att stoppa undertrycket som finns i bagaget och då faller bagaget på bagagevagnen utan några problem.

På containern så kan man inte i de flesta fallen komma in med Vaculex i själva containern pga.

att det inte finns någon öppning på toppen av containern som tillåter det (Bild 8).

I dessa fallen så brukar man släppa bagaget på marken och sedan lyfta den för hand sista vägen och placera den i containern.

Bild 8 Fyllning av container

Det händer att för att slippa alla steg som förekommer med arbete av Vaculex att man bara lyfter för hand istället för att spara tid.

4.4.3 Styrka

 Kan lyfta upp till 50 kg²

 Med Vaculex blir arbetet lättare i jämförelse med att jobba för hand

 Den är anpassningsbar för både höger och vänster hända personer och man kan använda hela kroppens egen vikt för att förflytta tynga föremål

 Man uppnår ett högre arbetstempo och produktivitet samt minska risken för slitskador som kan uppstå av repetitiva rörelser som man utför

 Med hjälp av dess rörliga huvud kan man jobba bekvämt med vilken vinkel som helst pga. att den är anpassningsbar för att kunna rotera handleden i vilken riktning som helst utan att man hamnar i någon konstig och smärtsam position för handleden

 Att släppa lasten man bär på med Vaculex sker lätt genom att man bara trycker på releaseknappen som finns på handtaget på Vaculex som gör att trycket som har bildats stanna och bagaget faller till marken

4.4.4 Svaghet

 Fungerar bäst på hårda bagage

 Lastaren känna sig osäker ifall lyfthjälpmedlet klarar uppgiften.

2. Vaculex, Ergonomics vacuum lifts, vacuum pumps, crane bridges, 2008-03-06, http://www.vaculex.com/

(24)

4.4.5 Problem

Problemet med Vaculex är att man inte kan ta upp alla bagage med den. Det kan hända några gånger det kommer ner tyg bagage till fickan och då bildas inget sug på bagaget för att luft sugs upp och man kan då inte lyfta den (Bild 9). Många tyg bagage har ett hård botten men då måste man vända på bagaget för hand och försöka lägga Vaculex på rätt sätt för att lyfta upp bagaget. Genom att göra detta så förlorar man tid och då händer det att i de flesta fallen så brukar man ta bagaget för hand istället för att spara tid.

Bild 9 Lyft med Vaculex

(25)

4.5 EBL Lyftkrok

Kroken kan användas på alla bagage, vare sig de är heavytagade eller inte.

Ett av de problem som uppstår när man använder kroken är att det kan ta en stund att få in den genom en rem eller handtag pga. att de har olika storlekar på dem. Man måste få in kroken på rätt sätt så att den inte faller av när man överför det från fickan till vagn eller container som väntar. Pga. att den kan användas av alla och på alla bagage så är det bekvämt att använda den och man behöver inte anstränga sig så mycket. Kroken fungerar tillfredställande på både pålastning och avlastning av vagn utan några problem, men när det gäller pålastning och avlastning på containrar så fungerar den inte. Kroken kan inte komma in i container pga. att det inte finns någon öppning på toppen av container som gör att vajarna kan komma in. Detta gör att man måste släppa av bagage på marken och sedan lyfta för hand och lägga in bagaget på containern.

4.5.1 Funktion

EBL Lyftkrok är den andra lyftverktyg som finns i Arlanda. Den finns i både Terminal 4 och 5 och är den mest vanligaste och mest använda lyftverktyg som används idag av arbetarna.

Det är en krok som hänger i en lina som är kopplad till en elmotor som sitter fastmonterad på skenor i taket³. När bagaget har kommer ner till fickan så kan man med kroken lyfta i stort sett vilken sorts bagage som helst bara den har ett handtag eller någon slags rem att ta tag i för att lyfta (Bild 10).

Bild 10 EBL Lyftkrok

3. EBL System, Baggage Handling Equipment from EBL Systems, 2009-03-12, http://www.eblsystems.com/

(26)

4.5.2 Arbete med EBL Lyftkrok

Steg 1. När bagaget kommer ner till fickan så använder man sig av lyftkroken för att fästa bagaget fast på kroken genom ett handtag eller rem som finns på bagaget⁸. Beroende på bagagets så kan det hända att det tar en stund innan man kan lyfta bagaget.

Steg 2. När man har fått tag på bagaget så är nästa steg att föra över den till en bagagevagn eller container som väntas på att bli fylld (Bild 11).

Bild 11 Bagagevagn med bagage

8. Kjell Andreasson, EBL System 2010-04-23

(27)

Steg 3. På en bagagevagn så är det lätt att släppa av bagaget. Man behöver bara vinkla kroken för att släppa bagaget på vagnen. På containern så kan man inte i de flesta fallen komma in med luftkroken i containern för att det inte finns någon öppning på toppen av containern som tillåter det (Bild 12). I de fallen så brukar man släppa bagaget på marken och sedan lyfta den för hand sista vägen och placera den i containern.

Bild 12 Fyllning av container

Det händer att för att slippa alla steg som förekommer med arbete av Lyftkroken att man bara lyfter för hand istället för att spara tid.

4.5.3 Styrka

 Kan lyfta upp till 100 kg

 Fungerar på alla bagage som har handtag eller rem 4.5.4 Svaghet

 Kroken tar en stund att sättas fast på bagage

 Måste hitta en rem eller handtag får att sätta fast kroken på

 När man vill vinkla kroken för att släppa av bagage på marken så måste man böja sig ner över bagaget och vinkla hela sin hand för att få loss kroken från handtag eller rem som i sin tur kan leda till skador i handleden om det blir ett repetitiv rörelse för handleden.

3. EBL System, Baggage Handling Equipment from EBL Systems, 2009-03-12, http://www.eblsystems.com/

(28)

4.5.5 Problem

Problemet men kroken är att när man ska sätta fast kroken på en rem eller ett handtag att man måste luta sig fram över fickan för att sätta fast kroken (Bild 13).

Detta kan ta några sekunder beroende vilket rem eller handtag bagaget har och då kan man få ont i ryggen. Det händer också att handtaget eller remmen är för litet och man måste då hitta ett annat sätt att få in kroken. Sedan efter att man har fått fast en bagage på kroken så måste man lyfta den över räcket på fickan. Det händer att på korta personer att man då måste arbeta med bagaget över axelhöjd. När man sedan ska släppa av bagaget på marken måste man böja sig ner för att släppa av bagaget och då måste man jobba med handleden i några sekunder för att ta bort kroken från bagagets handtag eller rem.

Bild 13 Ficka med bagage

(29)

4.6 Lyft för hand

Att lyfta för hand är idag det vanligaste sättet som används när man lyfter bagage.

Det är både snabbt och enkelt och man slipper alla mekaniska hjälpmedel som tar mer tid att använda.

4.6.1 Styrka

 Arbetet går snabbt framåt utan några hinder från verktyg och hjälpmedel.

4.6.2 Svaghet

 Personal kan skada sig allvarligt under lyft av bagage.

4.6.3 Problem

Med hjälp av Användarundersökningar och Borg RPE har en grupp som arbetar i Arlanda undersökts för att få fram hur åldern och arbetets relation till Skada/Besvär ser ut idag.

Ålder (år) Längd (cm) Jobbat (år) Skada/Besvär

56 år 178 cm 11 år Axlar

26 år 184 cm 8 år Axlar/Rygg

22 år 178 cm 2 år Rygg

26 år 182 cm 2 år Rygg/Händer

46 år 175 cm 19 år Ingen

21 år 176 cm 2 år Axlar/rygg

59 år 171 cm 39 år Axlar/Handled

30 år 189 cm 10 år Axlar/Rygg

57 år 178 cm 20 år Axlar

Resultatet man har fått fram visar att ju äldre man blir desto skörare blir musklerna och

skelettet i kroppen och när man jobbar med att lyfta bagage varje dag så kan det ledda till svåra problem i form av belastningsbesvär i stora delar av kroppen.

Ett av de vanligaste problemen som uppstår i Arlandas bagagehanteringsterminaler är att man får ont i ryggen och axlarna pga. att man lyfter bagage som kan väga upp till 30 kg hela dagen.

Att göra detta arbete, så kallad enformiga repetitiva rörelser, kan leda till belastningsbesvär och förslitningsskador i stora delar av kroppen.

(30)

5 Ergonomi

Belastningsbesvär är idag ett stort hälsoproblem i hela Europa.

Nästan 24 procent av arbetstagarna inom EU rapporterar idag att de lider av ryggbesvär och 22 procent klagar över muskelvärk¹. De flesta arbetsrelaterade belastningsbesvären är besvär som orsakas av upprepad utsättande, för hög- eller lågintensiv belastning under en längre

tidsperiod. Belastningsbesvär är därför ofta kallade "repetitive strain injuries" eller

belastningsskador på grund av deras enformiga repetitiva rörelser som man gör och drabbar främst rygg, nacke, axlar, armar och händer. Det kan även hända att i vissa fall att höft, ben och fötter drabbas med besvär.

Fysiska faktorer som bidrar till belastningsbesvär⁶:

 Kraftutövning, t.ex. arbete som kräver att man lyfter, bär, drar eller skjuter på föremål samt användning av verktyg

 Upprepade rörelser

 Obekväma eller statiska arbetsställningar, t.ex. med händerna lyfta ovanför axelhöjd, eller långvarigt stående eller sittande

 Vibrationer

 Kyla eller stark värme

 Dålig belysning kan t.ex. orsaka en olycka

 Höga bullernivåer kan t.ex. leda till spänningar i kroppen

Organisatoriska och psykosociala faktorer som bidrar till belastningsbesvär:

 Krävande arbete, bristande kontroll över de arbetsuppgifter som skall utföras och låg grad av självständighet

 Låg grad av arbetstillfredsställelse

 Repetitivt, monotont arbete i hög takt

 Brist på stöd från kollegor, överordnade och chefer

1. Bo Lindqvist & Lars Skogsberg, Atlas Copco, Power Tool Ergonomics – Evaluation of power tools, Strokirk-Landströms 2007.

ISBN: 978-91-631-9900-4

6. Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2009-12-18 http://osha.europa.eu/sv/publications/factsheets/71

(31)

5.1 Gränsvärde för belastning vid lyft

Den kraft som kroppen kan avge för att förflytta ett visat föremål, i detta fall bagage, ligga på¹:

Stående position Man Kvinna

Trycka fram med rak arm (Bild 14)

450 N 340 N

Dra bakåt (Bild 14) 400 N 300 N

Dra ner med rak arm 600 N 450 N

Radial lyft uppåt (Bild 15)

50 N 30 N

Ulnar drag ner (Bild 15) 75 N 50 N

Dorsal drag (Bild 16) 75 N 50 N

Palmar drag (Bild 16) 55 N 35 N

Bild 14 Bild 15 Bild 16

Vid förflytning av bagage är det viktigt att⁵:

 Du skjuter och drar med kroppens egen vikt - när du skjuter bör du luta dig framåt, när du drar bör du luta dig bakåt

 Du har tillräckligt grepp mot golvet för att luta dig framåt/bakåt

 Du undviker att vrida, vända och böja ryggen

 Hanteringsanordningar har handtag/grepp så att du kan använda dina händer för att utöva kraft; hanteringen ska ske på en nivå mellan skuldrorna och midjan så att du kan skjuta/dra med god, neutral kroppsställning

 Hanteringsanordningarna är väl underhållna så att hjulen rullar jämnt

 Golven är hårda, jämna och fria från skräp

ISBN: 978-91-631-9900-4

5. European Agency for Safety and Health at Work, 2008-05-08 http://osha.europa.eu/sv/topics/msds/index_html/employees_html

(32)

5.2 Gränsvärde för vridmoment vid lyft

När man håller på med de olika lyfthjälpmedlen så hamnar handleden i olika konstiga ställningar som visas i bilderna nedan.

Bild 17 Bild 18 Bild 19

 Underarm supination avser vrida underarm medurs. Underarm pronatotion är att vrida underarm moturs (Bild 17). Normalt kan man utöva stor muskelaktiv styrka på detta sätt.

 Radial flexion och Ulnar flexion hänvisar till rotationen kring handleden (Bild 18).

Radial är när man lyfter ett föremal medan Ulnar flexion när man trycker ner ett föremal.

 Dorsal flexion och Palmar flexion hänvisar till vridmomentet som behövs för att hantera t.ex. en skruvmejsel (Bild 19).

Under alla dessa vridmoment kan handleden ge olika mycket kraft¹:

Stående som sittande Man Kvinna

Supination 15 Nm 10 Nm

Pronation 15 Nm 10 Nm

Radial flexion 15 Nm 10 Nm

Ulnar Flexion 15 Nm 10 Nm

Dorsal Flexion 10 Nm 7 Nm

Palmar flexion 15 Nm 10 Nm

ISBN: 978-91-631-9900-4

(33)

5.3 Gränsvärden för greppmoment vid lyft

Ett handhållen verktyg måste kunna användas av både män och kvinnor, högerhänta som vänsterhänta (Bild 20).

Greppkraften som en användare kan förse med beror på dimensionen, formen och typ av grepp som verktyget har. Det brukar handla om verktyget har en optimal diameter som ligger på 38 mm för män och 34 mm för kvinnor, där kraften som kan användas är 500 N för män och 350 N för kvinnor¹.

Bild 20 Greppmoment av handhållen verktyg

ISBN: 978-91-631-9900-4

(34)

5.4 Lyftmoment

Under fysiskt arbete så kan man skydda sig själv genom att använda sig utav rätta hanteringstekniker. Det kan man göra genom att innan man lyfter en last ska planera och förbereda uppgiften. Man ska:

Se till att⁵:

 Du vet vart du ska gå

 Området runt arbetet är fritt från hinder

 Dörrar står öppna och det inte finns något på golvet som kan leda till en olycka

 Du har ett bra grepp om lasten

 Om du lyfter tillsammans med någon annan, ni båda vet vad ni gör innan ni börjar

Du bör även använda en bra teknik när du lyfter en last⁵:(Bild 21)

 Placera fötterna på ömse sidor och kroppen ovanför lasten, eller försök hålla kroppen så nära intill och framför lasten som möjligt

 Använd dina benmuskler när du lyfter

 Räta på ryggen

 Dra lasten så nära intill kroppen som möjligt.

 Lyft och bär lasten med raka armar.

Bild 21 Bra teknik vid lyft

5. European Agency for Safety and Health at Work, 2008-05-08 http://osha.europa.eu/sv/topics/msds/index_html/employees_html

(35)

5.5 Användarens synpunkt på lyfthjälpmedlet

Borg RPE och Borg CR-10 är två olika skattningsskalor som har använts för att jämföra de olika lyfthjälpmedlen från användarens synpunkt.

5.5.1 Borg RPE

Med hjälp av Borg RPE har åtta personer undersökts för att se hur mycket man anstränger sig när man jobbar med de två lyfthjälpmedlen Vaculex, EBL Lyftkrok och när man jobbar för hand (Bild 22).

Bild 22 Jämförelse för lyft med hjälpmedel och lyft för hand

Med hjälp av tabellen kan man se att arbetet blir lättare när man använder lyfthjälpmedel för att lyfta bagage.

(36)

5.5.2 Borg CR-10

Med Borg CR-10 har åtta personers undersökts för att mätta intensiteten av de flesta typer av förnimmelser och känslor så som ångest och brådskande en person upplever med de olika lyfthjälpmedlen och när man jobbar för hand (Bild 23).

Bild 23 Jämförelse för lyft med hjälpmedel och lyft för hand

Med hjälp av tabellen kan man se att arbetet blir mer avslappnande när man använder lyfthjälpmedel för att lyfta bagage.

(37)

5.5.3 PUGH’s beslutsmatris

Pughs relativa beslutsmatris (Se Appendix A4) är en metod där man utifrån ett antal viktade kriterier jämför olika koncept/produkter/artiklar/idéer med en referens.

Nedan vissas vikten nio användare ställer på lyfthjälpmedel från en nivå, där 5 är viktig och 0 är oviktig

Med hjälp av PUGH beslutsmatris kan man jämföra kritierierna som ställs på Vaculex och EBL Lyftkrok. De kan antingen vara bättre (+), sämre (-) eller lika bra (0) som referensen.

Utifrån detta fås en totalsumma för varje koncept. De koncepten med högst totalsumma anses uppfylla kriterierna bäst.

5.5.4 Vaculex

Vaculex visar att den uppfyller alla de viktigaste kriterier som ett lyfthjälpmedel ska ha för att fungera både från användarens perspektiv och bagagets.

(38)

5.5.5 EBL Lyftkrok

EBL Lyftkrok visar att den fortfarande har visa kriterier att utforska vidare på för att möjliggöra sin fulla potential som ett lyfthjälpmedel ska ha för att fungera både från användarens perspektiv och bagagets.

(39)

5.6 Utvärdering av lyfthjälpmedel

Med hjälp av den insamlade informationen som skaffats kommer de båda lyfthjälpmedlen, Vaculex och EBL Lyftkrok, att visas i teori om dom klarar av alla moment som görs när dom används.

5.6.1 Vaculex

5.6.1.1 Påskjutning och dragning

På grunda av att Vaculex är fäst i taket och kan röra sig med hjälp av skenorna så är det relativt lätt att skjuta på och dra lyfthjälpmedlet utan att man behöver anstränga sig. Man kan använda hela sin kropp för att skjuta och dra Vaculex när dem används för att området man arbetar i är stort och man kan röra sig fritt.

5.6.1.2 Vridmoment

Vaculex kan greppar bagage från alla sidor och både lyftsystem och är anpassad för både höger och vänsterhänta personer. Vaculex har ett rörligt handag som gör att den kan roteras 360 grader för bästa åtkomlighet utan några problem för handleden. Den kan också vinklas horisontellt för att underlätta arbetet för lyftarens handleden (Bild 24).

Bild 24 Vridmoment med Vaculex

5.6.1.3 Grepp/Release

Vaculex fungerar på alla bagage, bara de har en slätt yta att fästas på (Bild 25).

Man kan även släppa av ett bagage på marken genom att bara trycka på "release" knappen.

Bild 25 Lyft av bagage

5.6.1.4 Lyftmoment

Vaculex underlättar lyften av bagage från fickan till bagagevagn eller container som väntar på att bli fylld. När man plockar upp bagage från fickan jobbar man i en stående position som underlättar lyft och när man ska släppa av bagage kan man göra det stående utan att behöva böja sig ner.

(40)

5.6.2 EBL Lyftkrok

5.6.2.1 Påskjutning och dragning

På grunda av att lyftkroken är fäst i taket och kan röra sig med hjälp av skenorna så är det relativt lätt att skjuta på och dra lyfthjälpmedlet utan att man behöver anstränga sig. Man kan använda hela sin kropp för att skjuta och dra lyftkroken när dem används för att området man arbetar i är stort och man kan röra sig fritt.

5.6.2.2 Vridmoment

Lyftkroken är anpassad för både höger och vänsterhänta personer. Lyftkroken kan inte vinklas utan man måste vinkla hela handleden för att vinkel på lyftkroken. Detta kan i sin tur leda till problem om det blir en repetitiv rörelse för handleden.

5.6.2.3 Grepp/Release

För att fästa bagaget på lyftkroken så måste man först hitta en handtag eller rem att fästa på, det kan göra att det tar lite tid att greppa bagage. När man ska släppa av bagage så måste man vinkla lyftkroken så att man kan få ut kroken från handtag eller rem.

5.6.2.4 Lyftmoment

Lyftkroken underlättar lyft av bagage från fickan till bagagevagn eller container som väntar på att bli fylld. När man plockar upp en bagage från fickan jobbar man i en stående position som underlättar lyft men när man ska släppa av bagage så måste man böja sig ner för att få kroken ut ur handtag eller rem.

(41)

5.7 Jämförelse mellan utvärderade lyfthjälpmedel

5.7.1 Påskjutning och dragnings

Både Vaculex och EBL Lyftkrok är fästa i skenor på tacket och kan röra sig relativt fritt utan några problem. Man kan på båda använda hela sin kropp för att skjuta och dra redskapen utan någon störa ansträngning.

5.7.2 Vridmoment

Både Vaculex och EBL Lyftkrok är anpassad för både höger och vänsterhänta personer.

Lyftkroken kan inte vinklas på samma sätt som Vaculex utan att man måste vinkla hela handleden för att vinkel på lyftkroken. Detta kan i sin tur leda till problem om det blir en repetitiv rörelse för handleden.

5.7.3 Grepp/Release

Vaculex fungerar på alla bagage, bara de har en slätt yta att fästas på.

Man kan även släppa av ett bagage på marken genom att bara trycka på "release" knappen.

EBL Lyftkrok måste vinklas för hand för att lossna rem eller handtag från väska. Detta gör att det tar mer tid och ansträngning att släppa väskan.

5.7.4 Lyftmoment

Både Vaculex och EBL Lyftkrok underlättar lyft till bagagevagn eller container som väntar på att bli fylld.

Vaculex EBL Lyftkrok Resultat Påskjutning och dragning + + Vaculex\EBL Lyftkrok

Vridmoment + - Vaculex

Grepp/Release + - Vaculex

Lyftmoment + + Vaculex\EBL Lyftkrok

5.7.5 Resultat

Resultatet visar att Vaculex har en stor försprång i dess konstruktion och användning vid Vridning och Grepp/Release. Den underlättar arbetet mer för användaren och bagagehantering i jämförelse med EBL Lyftkrok.

(42)

6 Ekonomi

6.1 EBL Systems lyfthjälpmedel

EBL System har tillverkat och installerar lyftkrokar sedan 2001 i flygplatser i Sverige och i utlandet. Två av dessa är EBL Compact Lift (Vakuumstyrd) och EBL Light Lift (Elektrisk driven).

6.1.1 EBL Compact Lift (Vakuumstyrd)

Tryckluftsdrift (normalt) med 6-7 atö (atmosfäriskt övertryck).

6.1.1.1 Kapacitet⁸:

 50-55 kg - vid högre atö (atmosfäriskt övertryck) kan högre kapacitet erhållas.

 Lyfthöjd: 1,6 meter.

 Luftförbrukning: 20-30 liter/min vid normalt arbetstempo - ingen luftförbrukning vid vila/uppehåll. Handreglage med vippa för höjning/sänkning av bagaget - lyftkrok monterad på handtagets undersida.

 Luftspiralslang mellan lyft och handtag.

 Wire (4 mm diameter) löper i mitten av luftspiralslangen.

 Lyft- och sänkhastigheten kan regleras via strypventiler.

 Ljudnivå: 60 - 62 dB(A).

Installation sker normalt nedhängande från tak i traversskensystem - Stål eller Aluminium skenor. Lyften är försedd med två stycken upphängningsfästen med kullagerhjul som ger en smidig förflyttning.

6.1.1.2 Produkt Information⁸:

 Egenvikt: ca 23 kg.

 Lyften kan förses med ryckstoppsanordning för att förhindra ryck om bagagets handtag brister.

 Lyften är i princip helt service- och underhållsfri - ex .vid smörjning erfordras ej.

(43)

6.1.2 EBL Light Lift (Elektrisk driven)

Denna relativt nyutvecklade lyft (sedan år 2008) ersätter en tidigare konstruktion av elektrisk lyft.

Leveranser och installationer av denna lyft har skett till olika flygplatser i Sverige och utlandet.

Lyften består i huvudsak av Motor, Frekvensomriktare, Växellåda, Lintrumma med wireförare, reglagehandtag.

Lyften tillverkas / levereras i tre olika utföranden:

1. Lyft med reglering (höjning/sänkning) via spiralkabel mellan handtag och lyftenhet.

2. Lyft med reglering (höjning/sänkning) via trådlös kommunikation (Bluetooth) mellan handtag och lyft - endast en 3 mm wire mellan handtag och lyftenheten.

3. Lyft med reglering (höjning/sänkning) via trådlös kommunikation mellan handtag och lyft med Remote Control - endast en 3 mm wire mellan handtag och lyftenheten.

6.1.2.1 Kapacitet⁸:

 Upp till ca 150 kg beroende på motorstyrka och utväxling av växellåda.

 Lyfthöjd: Upp till ca 3,0 meter.

 Eldrift/Motor: 1 fas, 220-240V, 0,25 resp. 0,37kW.

 Reglerström mellan handtag och lyftenhet: 24V (gäller lyfttyp 1).

 Batteriström (som finns monterad i handtag alt. i fjärrkontroll) för lyfttyper 2 resp. 3.

 Handreglage med tryckknappar för upp-/nedrörelser (lyfttyp 1 resp. 2) alt. med separat fjärrkontroll.

 Wire (3 mm diameter) mellan handtag och lyftenhet.

 Lyft- och sänkhastigheter kan regleras via växellådans utväxling samt via programmering av frekvensomriktaren.

 Ljudnivån är knappt hörbar - mycket lågt dB(A).

Installation sker normalt i traverssystem som hänger ned från taket - Stål eller Aluminium skenor. Lyften är försedd med två stycken upphängningsfästen med kullagerhjul som ger en mycket smidig förflyttning i skensystemet.

(44)

6.1.2.2 Produkt Information⁸:

 Egenvikt: 10 - 12 kg (beroende på typ av växellåda resp. motor).

 Rullhjul och fästet till traversskena tillkommer.

 Lyften är i princip helt service- och underhållsfri - ex. vid smörjning erfordras ej.

 Mycket låg energiförbrukning.

 Batteri för Bluetooth driften är uppladdningsbara - laddaggregat medföljer i leverans.

Normal driftstid för fulladdat batteri är c:a 100 driftstimmar vilket motsvarar c:a 100.000st bagagehanteringar.

 Lysdioder på handtaget indikerar batterireserv resp. kontakt mellan handtag och lyftenhet.

 Bluetooth sändaren finns monterad i handtagets överdel (Vid

fjärrkontrollkommunikation finns sändare inuti fjärrkontrollen) - Mottagardelen finns monterad i frekvensomriktaren inuti lyftenheten.

 Handtagets lyftkrok kan levereras kundanpassad, ex. vid med en bakåtvinklad vinkling för att underlätta ingreppet till bagagets handtag och vid bagagets frikoppling från kroken.

 Handtaget är anpassad för höger- eller vänsterhandsanvändning. Med fjärrkontroll (Remote control) behöver användaren ej hålla/låsa ena handen till handtaget vid lyft/sänkning - användaren kan frigöra och använda båda händerna för ex. vid förflyttning av upplyft bagage fritt under conveyor systemet.

 Kroklyftar kan alltid hanteras/användas för ex. vid bagagelyft, om det finns något att fästa kroken till - vakuum lyftar har svagheter när det gäller lyft av ex. vid bagage av tygmaterial (luftgenomsläppning), bagage med blixt låssar, ryggsäckar, etc., varvid ofta användaren väljer att hantera bagaget manuellt med en felaktig ergonomiskt arbetssätt.

(45)

6.2 Jämförelse mellan trådbunden och trådlös styrning av lyfthjälpmedlen.

6.2.1 Trådbunden

Användaren av lyfthjälpmedlen har efterlyst att man vill komma ifrån spiralkabeln som finns på den trådbundna lyfthjälpmedlen. Spiralkabeln gör det svårare för användaren att sänka/köra ned handtaget pga. att spiralkabeln röra sig på wirehjulet uppåt och/eller och i sidled - därmed har grunden för urspårning bildats och wire trassel (Bild 26). Hanteringen blir smidigare med den trådlösa lufthjälpmedlen då man sliper oroa sig för spiralkabeln.

Bild 26 Wire trassel

Utsatt påverkan på lyfthjälpmedlen gör att det blir behov av renoveringar på den trådbundna lufthjälpmedlen som i sin tur kan leda till att man betalar mer pengar.

(46)

6.2.2 Trådlös Remote Control

Remote Control möjliggör att användaren kan köra lyften upp/ned från några meters avstånd samt till höjder som överstiger / understiger användarens räckvidd (Bild 27).

Bild 27 Remote Control

Användaren håller Remote Control, en inuti ena handen med ett band kring handleden⁸. Med Remote Control behöver användaren ej hålla i handtaget/kroken vid lyft/sänkning utan kan använda båda händerna för att exempel viss förflytta bagaget till bagagekärra eller till transportbandet - detta har konstaterat vara mycket positivt för användarens ergonomi att undvika statisk muskelbelastning än vid en mera ensidigt en hands fasthållande av

handtaget/reglaget vid bagagehanteringen samt att användning av Remote Control innebär en betydlig förbättrad och jämnare arbetsbelastning/belastningsväxling mellan höger respektive vänster arms muskulatur.

(47)

6.3 Jämförelse av EBL's Elektrisk / Vakuum bagagelyftare

(48)

6.4 Vaculex lyfthjälpmedel

Vaculex är en unik, helt ny vakuum lyfter speciellt konstruerade för flygplats bagagehantering.

Den är en extremt användarvänlig och mångsidig och kan hanterar en stor variation av bagage såsom väskor, resväskor och ryggsäckar i olika former och vikter samt i mjuka och hårda material.

Kapacitet⁷:

 Upp till 50 kg

 Lyfthöjd: Upp till ca 3,0 meter.

 Ström: 190-290/330-500 V vid 60 Hz

 Eldrift/Motor: 2.4 kW 50 Hz/3.0 kW 60 Hz

 Ljudnivå 1 meter från vakuumpump med ljuddämpare 65 dBA

 Arbetstryck: 6 bar

 Luftförbrukning: 630 liter / minuten på 6 bar

Installation sker normalt i traverssystem som hänger ned från taket gjorda av Aluminium skenor. Detta gör att alla arbetsområde kan behandlas och flera enheter kan installeras i ett arbetsområde. Den speciellt konstruerade spårväg är endast 1.3kg / m vilket innebär att endast låga krafter behövs för att flytta bron.

Produkt Information⁷:

 Egenvikt: 76kg

 Extremt snabb och användarvänlig

 Ergonomisk för användaren

 Säker att använda

 Lätt och flexibel

 Hög produktivitet

 Mindre skador på bagage

 Kostnadseffektiv

 Låg servicekostnad

(49)

6.5 Investeringskostnader

Med hjälp av FMEA, Failure Modes and Effects Analysis, som är en metod att förutsäga fel, utvärdera felens konsekvenser och genom poängsättning föreslå vilka åtgärder som bör

genomföras för att förhindra att felen uppträder så kollades priserna för både EBL's Lyftkrokar och Vaculex för att kunna visa en jämförelse på priserna man betalar när man köper upp de lyfthjälpmedlen som används idag på Arlanda.

(50)

6.5.1 EBL's Lyftkrokar

Luftlyften⁸ (Compact): 22000 kr Elektriska lyften (EBL Ligth Lift):

25000 kr (Typ 1:Standardlyft med spiralkabelkommunikation) 27000 kr (Typ 2: Lyft med Bluetooth mellan handtag och lyftenhet) 29000 kr ( Typ 3: Lyft med Fjärrkontroll / Remote control)

Reservdelar

Lyftkrok: 400 kr

Handtag: 4000-6000 kr (lufthandtag resp. Bluetooth handtag inkluderande ingående luft- resp.

elektronikkomponenter) Wire: 300 kr

(51)

6.5.1.1 5 års användning av EBL Lyftkrok

Prissumman som visas är med ett antagande att de tre huvuddelar som används mest när man använder EBL's Lyftkrokar, kroken, handtaget och wire, går sönder och måste bytas ut.

Trådbunden Luftlyften

22000+400+400+(300*20)+4000=32800kr

Standardlyft+(Lyftkrok vecklas oavsiktligt ut*(en händelse under tre till fem år))+(lyftkrok går av*( en händelse på fem år))+(vajern kan ej löpa fritt*( en händelse var tredje

månad))+(handtag går sönder*( en händelse på fem år)) Trådbunden Elektrisk

Typ 1) 25000+400+400+(300*20)+4000=35800kr

Standardlyft+(Lyftkrok vecklas oavsiktligt ut*(en händelse under tre till fem år))+(lyftkrok går av*(en händelse på fem år))+(vajern kan ej löpa fritt*(en händelse var tredje månad))+(handtag går sönder*( en händelse på fem år))

Trådlös Elektrisk

Typ2) 27000+400+400+6000=33800kr

Lyft med Bluetooth+(Lyftkrok vecklas oavsiktligt ut*( en händelse under tre till fem

år))+(lyftkrok går av*(en händelse på fem år))+(handtag går sönder*( en händelse på fem år)) Typ 3) 29000+400+400+6000=35800kr

Lyft med fjärkontroll+(Lyftkrok vecklas oavsiktligt ut*(en händelse under tre till fem

år))+(lyftkrok går av*(en händelse på fem år))+(handtag går sönder*( en händelse på fem år))

(52)

6.5.2 Vaculex

Vaculex TP⁷ 902: 47000 kr Reservdelar

Munstycken: 5000 kr Lyftslang: 3000 kr

6.5.2.1 5 års användning av Vaculex

Prissumman som visas är med ett antagande att de två huvuddelar som används mest när man använder Vaculex, munstycket, och lyftslangen, går sönder och måste bytas ut.

Vaculex

47000+(5000*5)+(5000)+(5000*5)+(5000*5)+(3000*2)+(3000)+(3000)=139000 kr TP902+( Munstycken*(en händelse per år))+(Munstycken*(en händelse varje tre till fem år))+(Munstycken*(en händelse var sex månader till ett år))+(Munstycken*(en händelse per år))+(Lyftslangs*(en händelse var ett till tre år))+(Lyftslang*(en händelse varje tre till fem år))+(Lyftslangs*(en händelse varje tre till fem år))

Med inköp av Vaculex får man en garanti på att om något går sönder så kan skicka in den till reparation utan extra kostnad, Så dessa priser kommer att reduceras.

(53)

7 Resultat

7.1 Vaculex

Vaculex är en av de nyare modellerna av lyfthjälpmedel som börja användas idag på Arlandas bagagehanteringsterminaler. Den är bäst lämpad för områden där man måste jobba snabbt utan några förhinder. Den är mest gynnsam att använda på hårda väskor, så som plast eller material där luft inte kan passera igenom. Den kan lätt användas av alla genom att bara placeras den på bagagets sidor och lyfta utan att man måste jobba med händerna för att fästa den på en rem eller handtag.

Ergonomisk så är Vaculex mer användarvänligt för användaren än EBL’s Lyftkrok. Den kan roteras 360 grader utan att man ska behöva rotera handleden och man kan släppa av bagage ner på marken när man står upp.

Priset för att hålla igång Vaculex i 5 år kan leda upp till 139000 kr, men Vaculex kommer med en garanti på att om något inte fungerar som den ska kan man skicka in den till reparation utan någon extra kostnad.

7.2 EBL Lyftkrok

EBL's lyftkrok är idag den mest använda lyfthjälpmedlen i Arlandas bagagehanterings

terminaler. Detta är för att det är den enklaste lyfthjälpmedlen som används idag av arbetarna och den är anpassad så att den kan användas på alla väskor och på alla terminaler i Arlanda.

Den är bäst lämpad för områden där man måste jobba med tynga laster som är svåra att hantera för hand. Den kräver ingens speciell utbildning för att man ska kunna använda den korrekt och den är säker att användas av alla.

När man jobbar i en sån hektisk miljö så som bagagetransport så ar det viktigt att

lyfthjälpmedlen ska kunna användas snabbt och utan några tekniska förhinder. Kroken har inga stora mekaniska delar som lätt kan gå sönder och tål därför krävande situationer så som

bagagelyft.

Priset för att hålla igång EBL's Lyftkrokar kan leda upp till mellan 33000 och 36000 kr

(54)

7.3 Utvecklingspotential

7.3.1 Vaculex

Vaculex är den lyfthjälpmedlet som genom denna rapport har undersökt och tagits fram att den är mer ergonomisk och användarvänligt lyfthjälpmedlet för användaren och att det finns vidare utvecklingspotential för lyfthjälpmedlet.

Användningen av Vaculex ser ut så att man bara ska kunna placera den på en bagage och sedan lyfta upp den (Bild 28). Men användarna av lyfthjälpmedlet känner sig ofta osäkra när dom lyfter bagage och är rädda att bagaget ska lossna från Vaculex och falla ner på grund av vakuum variationer som sker på lyfthjälpmedlen

Bild 28 Vaculex placeras på bagage

(55)

Vidare utvecklings kan se så att man lägger till två armar på sidan av Vaculex som kan sugas fast på bagaget och ge mer sugförmåga från sidorna (Bild 29). Detta gör att lyfthjälpmedlet för ett fastare grepp på väskan oberoende väskan form och material.

Bild 29 Två armar på Vaculex

(56)

7.3.2 Trunk Lift

Trunk Lift är ett lyfthjälpmedel som styrs med hjälp av pneumatik. Inspiration har hämtats från hur elefanterna använder sin snabel till att lyfta stockar (Bild 30). Användningen av Trunk Lift fungerar likt den lyftkrok som idag finns på Arlanda men till skillnad från lyftkorken så kan den greppa och släppa bagaget (Bild 31). Detta görs med hjälp av en snabelkonstruktion som kan vecklas ihop för att greppa tag i bagaget. Genom grip- och släppfunktionen som styrs med knappar möjliggörs hantering av bagage med en hand.

Bild 30 Trunk Lift snabel

Bild 31 Illustrerad bild av Trunk Lift

(57)

8 Diskussion & Slutsats

Under examensarbetets gång gjordes omfattande informationssökningar på de olika lyfthjälpmedel funktioner och priser. Dock var det svårt att få tillgång till all information på kostnaderna.

Kostnader är inte något som ett företag kan lätt ge ut till vem som helst och detta gjorde att investeringskostnaderna inte kunde rättvist jämföras på de båda lyfthjälpmedlen, EBL Lyftkrok och Vaculex.

Genom användarundersökningar och användarstudier så har man fått svar på vad funktionen för varje lyfthjälpmedel är, hur lyfthjälpmedlen sägs fungerar idag i det riktiga arbetslivet och inte vad som tillverkaren av lyfthjälpmedlet säger. Lyfthjälpmedlens styrkor och svagheter som uppkommer när man jobbar med lyfthjälpmedlet har vissats och till slut så har svar gets på vilket lyfthjälpmedlen som används mest idag tagits fram och varför.

Målet med att kolla de ergonomiska aspekterna i varje lyfthjälpmedel och sedan jämföra dom med varandra har gjorts genom att man kollat hur ett ergonomisk verktyg ska fungera så att användaren inte ska skadar sig och sedan jämfört dom med de funktioner som lyfthjälpmedlen som används idag i Arlanda har för att visa om de är ergonomiska. Jämförelse på hur arbetet ser ut idag för hand och med lyfthjälpmedel har visats med BORG CR10 och BORG RPE och hur åldern i relation till arbete kan leda till belastningsbesvär för lyftaren av bagage.

Svar på hur investeringskostnaderna ser ut och vad som investeras av Arlanda när man köper ett lyfthjälpmedel har visats och jämförelsen mellan EBL’s Lyftkrokar och Vaculex har gjorts som det stod skrivet i mål.

Ett nytt lyfthjälpmedel som togs fram av studenter på KTH, Trunk Lift, som i början av examensarbetet skulle vara med och jämföras med de befintliga lyfthjälpmedlen, Lyftkroken och Vaculex, kunde inte tas med för att Trunk Lift är mer ett koncept än en färdig produkt som kan kunde jämföra med de befintliga lyfthjälpmedlen.

Att kunna åka till Arlanda och undersöka hur arbetet går till i terminaler har var till stor hjälp.

Att undersöka hur arbetet går till fysiskt istället för att bara jobba i teoretisk miljö med skisser och bilder har underlättat arbetet exponentiellt.

Under examensarbetets gång har lärdom tagits på hur man går till väga för att prata med företag officiellt och inofficiellt. Detta kommer att hjälpa i framtida diskussioner med företag.

Det visade sig att examensarbetet utspridning var allt för brett för att kunna slutföra arbetet i given tid och därför tog examensarbete mer tid en beräknad i början. Den delades därför upp i mindre delområden som gjorde arbete lättare.

Till slut så har svar har tagits fram på den två frågor som ställdes i problembeskrivningen vilket uppfyller målet som ställdes av LFV i början av examensarbetets gång.

(58)

9 Rekommendationer

Vidare undersökningar på investeringskostnader måste göras för att få fram en mer rättvis jämförande av de befintliga lyfthjälpmedlen EBL Lyftkrok och Vaculex priser.

Ett mer korrekt FMEA – analys på lyfthjälpmedlens delar skulle kunna hjälpa i framtiden med investeringskostnaderna.