Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis

Akademin för teknik och miljö

Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis

ett arbetsmaterial för förskolan

Annica Spång Vt-2010

15 hp C-nivå

Lärarprogrammet 210 hp

Examinator: Lars Andersson Handledare: Göran Nordström

Sammanfattning:

Syftet med examensarbetet är att synliggöra naturvetenskap och teknik mer på förskolorna.

Arbetet har resulterat i ett praktiskt användbart arbetsmaterial för förskolan, Upptäck och

årstidsrelaterat arbetsmaterial som innehåller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och teknik där olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet är framtaget genom inläst litteratur och har utvärderats med materialtest på flera förskolor, samt genom en enkätundersökning och observationer. Arbetsmaterialet ska hjälpa förskolorna uppfylla strävansmålen i Lpfö98 och bidra till ett lustfullt lärande. Enligt resultatet är pedagogerna nöjda med materialet.

Litteraturen berör varför och hur naturvetenskap och teknik i förskolan, användandet av naturvetenskapligt språk och begrepp, varför experimentera och dokumentationens betydelse för pedagoger och barn. Arbetsmaterialet har fått pedagogerna att öppna ögonen och upptäckt att de tillsammans med barnen upplever att det är roligt att experimentera.

Nyckelord: arbetsmaterial, förskola, naturvetenskap, teknik.

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Litteraturgenomgång ... 2

1.2.1Naturvetenskap och teknik i förskolan. Varför, hur? ... 2

1.2.2 Språk och begrepp ... 4

1.2.3Experimentera, varför? ... 5

1.2.4 Dokumentation, varför? ... 7

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8

2.1 Övergripande mål ... 8

2.2 Funktionskriterierna ... 8

2.3 Frågeställning ... 8

3 METOD ... 9

3.1 Urval ... 9

3.2 Datainsamlingsmetoder ... 9

3.3 Procedur och Materialtest ... 10

3.3.1 Materialtest och observation ... 11

3.4 Analysmetoder ... 12

4 RESULTAT ... 13

4.1 Materialet ... 13

4.2 Testresultat ... 13

4.2.1 Formulär ... 13

4.2.2 Enkät ... 15

4.2.3 Materialtest och observation ... 16

4.3 Sammanfattning av måluppfyllelsen ... 17

4.3.1 Övergripande mål ... 17

4.3.2 Funktionskriterierna ... 18

4.3.3 Frågeställningen ... 19

5 DISKUSSION ... 19

5.1 Sammanfattning ... 19

5.2 Tillförlitlighet ... 20

5.3 Teoretisk tolkning ... 21

5.4 Förslag till fortsatt forskning och praktisk tillämpning ... 23

REFERENSER ... 25

BILAGOR ... 27

Bilaga 1 Brev till avdelningarna inför materialtest. ... 27

Bilaga 2 Informationsbrev till vårdnadshavare ... 28

Bilaga 3 Formulär till experimenten ... 29

Bilaga 4 Enkät ... 30

Bilaga 5 Materiallådans innehåll ... 32

Bilaga 6 Observationsunderlag, kategorischema ... 33

Bilaga 7 Observationsunderlag, utvärderingsschema ... 34

Bilaga 8 Arbetsmaterialet: Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis,

arbetsmaterial för förskolan... 35

1 INLEDNING

Innan jag påbörjade mina studier på lärarutbildningen hade jag aldrig tänkt tanken att använda mig av ämnen som fysik och kemi i arbetet med barn på förskolan. Examensarbetet Upptäck

användbart arbetsmaterial i naturvetenskap och teknik riktat i första hand mot förskolan.

Genom inspirerande kurser på högskolan växte idén till att utforma ett arbetsmaterial som tydliggör att fysik och kemi inte behöver vara svårt. Materialet ska även visa på att vardagen innehåller olika fenomen som på ett enkelt sätt kan synliggöras med hjälp av ett inspirerande arbetsmaterial i ämnena fysik, kemi, natur och teknik.

Syftet med att lämna ut ett färdigt arbetsmaterial tillsammans med en låda fylld med användbart material till experiment till förskolor för att praktiskt testas var i första hand att inspirera och att väcka ett intresse hos pedagogerna. Få dem att öppna ögonen ännu mer för naturvetenskap och teknik och främja barnens utveckling om omvärlden. Arbetsmaterialet är tänkt att bidra till att uppfylla de strävansmål förskolan har i sin läroplan, Lpfö98.

Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis är utformat i fyra delar, en del

för varje årstid. Materialet innehåller teoretiska förklaringar och enkla handledningar till att experimentera och utforska olika fenomen som vår värld består av.

1.1 Bakgrund

Bakgrunden är en sammanfattning av vad läroplaner säger om det utvalda ämnet. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2001) står bl.a. att förskolans uppdrag är att främja barnens vilja och lust att lära ska stimuleras samt att barnens nyfikenhet,

företagsamhet och intressen ska uppmuntras. Miljön ska vara trygg och locka till lek och aktivitet samt att inspirera barnen att utforska omvärlden. Genom lek, socialt samspel,

utforskande och skapande och även genom att iaktta, samtala och reflektera söker och erövrar barnen kunskap. Genom att forma, konstruera och använda material och teknik främjas barns utveckling och lärande. I Lpfö98 (utbildningsdepartementet, 2001) 2.2 utveckling och lärande finns mål riktat mot naturvetenskap och teknik som förskolan ska sträva efter att varje barn uppnår:

”tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur”( s.13).

Att ämnena naturvetenskap och teknik har lyfts för förskolan framgår av det förslag som skolverket har till förtydligande i läroplanen, där föreslås att förskolan som mål i utveckling och lärande ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att:

”Naturvetenskap och teknik

 i samspel med andra barn och vuxna upptäcka och utforska naturvetenskap och teknik

i vardagen,

 bearbeta sin förståelse av naturvetenskap och teknik i samspel med andra barn och

vuxna och med hjälp av olika uttrycksformer,

 bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material, redskap och verktyg,

 utveckla en förståelse för naturens olika kretslopp och hur människans livsstil, natur

och samhälle är relaterade till varandra.” (2009b, s46)

I Lpo94 nämns under kunskaper 2.2 att skolan ska bidra till att en grund för undervisningen är utforskande, nyfikenhet och lust att lära. Ett mål för skolan att sträva efter är att varje elev:

”lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att – formulera och pröva antaganden och lösa problem

– reflektera över erfarenheter och

– kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden,”(2009a, s.9)

I Att lära teknik ute hänvisar Brage (2009) till Lpo94 att det var första läroplanen för skolan där teknik och naturvetenskap fick en egen kursplan, det skulle bli en ökad inriktning mot praktiska och laborativa arbetsformer och även att tekniken skulle knytas an till samhället och förankras till verkligheten.

1.2 Litteraturgenomgång

Genom att ta del av vad litteraturen säger om barn, naturvetenskap och teknik samt hur pedagoger/förskolor bör förhålla sig till ämnena ges en förståelse till varför naturvetenskap och teknik är relevant på förskolan och hur naturvetenskap och teknik ska introduceras. Vi är alla nyfikna av oss och som Persson (2004) hävdar så funderar barn och vuxna över saker som sker i vår vardag dagligen, hur kan något som inte syns blåsa iväg ett löv eller varför smälter glassen men inte bollen i solen? Det är några frågor som vi tillsammans, barn och pedagoger kan undersöka och utforska för att lära oss mer om vår värld.

Litteraturen är till hjälp och utgångspunkt för att åstadkomma ett bra arbetsmaterial i naturvetenskap och teknik riktat till förskolan.

Litteraturgenomgångens fokus ligger på naturvetenskap och teknik, språk och begrepp och varför experimentera och dokumentera?

1.2.1Naturvetenskap och teknik i förskolan. Varför, hur?

Varför är det av intresse att introducera naturvetenskap och teknik redan i förskolan?

Persson (2003 & 2009) påstår att naturvetenskap och då främst fysik och kemi har ett

oförtjänt rykte att vara krångligt, tråkigt och abstrakt. Det är synd menar han för genom

naturvetenskapen kan barnen finna lusten att lära och utforska omvärlden. På liknande sätt

håller Björklund & Elm (2003) med och menar att barnen utvecklar sin förmåga att förstå

världen de lever i genom att komma närmare vardagens naturvetenskapliga skeenden. Vidare

menar de att små barn undersöker och utforskar och de gör det för att försöka förstå hur den

värld de lever i hänger ihop och det är kunskap för dem. Harlen m.fl. (1996) tilläger att

förutom att barnen utvecklar sin förmåga att förstå omvärlden, så på vägen dit för att förstå

löser de problem och fattar beslut. Persson (2004) menar att fenomen som du oftast inte ser är

något som dagligen påverkar ditt liv, det är spännande och mystiskt. Persson (2009) lyfter att

undersöka är både för barn och vuxna en fantastisk upplevelse och att naturvetenskap ger

situationer där vi pedagoger lätt kan fånga upp och lyssna till barnens tankar och ta deras

tankar på allvar. Har åldern på barnen någon betydelse för att lära i naturvetenskap och

teknik? Lagerholm (2009) menar att barns utveckling inte är åldersrelaterat på så sätt att

genom undervisning i naturvetenskapens grunder förvärvar barn kunskaper vid vilken ålder

som barnet än är i, eftersom att barn ställer frågor. Viktigt att tänka på är dock att möta

barnets sätt att tänka och anpassa undervisningen därefter. Persson (2009) hänvisar till Lpfö98 där styrdokumenten slår fast att det är viktigt även för mindre barn att möta naturvetenskap.

Där står det bland annat att barn ska sträva efter att utveckla sitt kunnande om växter, djur samt förståelse för sin delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen. Harlen m.fl.(1996) menar att utforska naturvetenskap med de minsta är något speciellt. Det uppmuntrar till samspel och dialog och att pedagogens roll blir att förse barnen med enkelt material, så som en hålslev. Barn är barn och Persson (2009) menar att barn kommer med så kloka idéer när de får möta naturvetenskapliga problem. Lagerholm (1987) hävdar att med vägledning av vuxna ska barn tidigt ges möjlighet att konkret möta

naturvetenskapliga företeelser. Hon menar att det öppnar för att öka flickors intresse för teknik, om denna möjlighet ges redan i förskolan. Björkman (2005) hävdar att förskolan måste integrera ämnen som naturvetenskap mer och pedagogerna behöver utveckla och förstå det. Det är som Elfström m.fl. (2008)påstår att pedagoger som har dåliga kunskaper i ämnet ofta viftar bort barns teorier som de kommer med och att naturvetenskapen därför ofta väljs bort till förmån för andra ämnen. Björkman (2005)hänvisar till att det finns forskning som säger att det inte finns något samband mellan barns ålder och det de ger uttryck för.

Forskningen menar att det är deras erfarenheter och sätt att förstå omvärlden som påverkar barnen. Björkman (2005)menar vidare att miljön de vistas i, vilka vuxna de möter och om de vuxna tar barnen på allvar är ursprunget till vilka erfarenheter barnen erhåller. Barn kan uttrycka sin erfarenhet i att besjäla, använder animaliska uttryck och det menar Björkman (2005) ger barn kunskap i utvecklande förklaringar. Hon menar att i slutänden handlar det om hur pedagoger eller forskare värderar det som hörs och ses. Barn lär sig att ompröva sina tidigare erfarenheter menar Björklund & Elm (2003)genom att barn konfronteras med varandras perspektiv i situationer som ofta kan uppstå i naturvetenskapliga skeenden.

Hur ska naturvetenskap och teknik introduceras på förskolan?

Lek med tankar påstår Elfström m.fl. (2008) är ett sätt att introducera naturvetenskap på förskolan. För att ett naturvetenskapligt arbete bygger på att samla, sortera, pröva och benämna, det är i lek och med tankar. Björkman (2008) håller med och menar att observera, sortera, klassificera, ställa hypoteser, undersöka och kommunicera är ett naturvetenskapligt arbetssätt. Persson (2003) menar att förskolan kan introducera naturvetenskap genom att låta barnen ställas inför roliga och intressanta problem. Björklund & Elm (2003) menar att naturen är en viktig del för barnen, att få börja nära den. På så sätt blir barnen gradvis medvetna om de små detaljernas betydelse och hur allt hänger samman. Barnen ges möjlighet att kommunicera med varandra kring fenomen i naturen t.ex. genom att utforska insekters liv. Genom vuxna kan barnen lära sig att gradvis förstå hur samspel mellan människa, samhälle och natur samverkar. Pedagogen måste utgå från de små barnens utgångspunkter utifrån den värld de lever när de bedriver naturvetenskaplig verksamhet. Björkman (2008) menar på liknande sätt, att börja med barnens egna undersökningar som utgångspunkt. Björklund & Elm (2003) lyfter samlärandet, barnens dialoger med varandra hjälper dem att få insikter och djupare förståelse för det de utforskar tillsammans. Det kan ske på så sätt att yngre barn blir vägledda och inbjudna av de äldre barnen. Barn gör på liknade sätt som vetenskapsmän påstår Björklund &

Elm (2003), de ställer hypoteser, de gissar och kommer med kreativa förslag kring något de utforskar. Elfström m.fl. (2008) menar att genom att lyssna på varandra och allas olikheter så vidgar varje barn sin förståelse av en händelse, fenomen. Lagerholm (2009)hävdar att

pedagoger som vägleder barnen så deras undersökningar blir systematiska, kan för barnen

leda fram till ny kunskap. Elfström m.fl. (2008) menar att pedagogen ska anta de utmaningar

som ett utforskande och undersökande arbetssätt innebär för det ger barnen möjlighet att vara

aktiva deltagare i förskolans undervisning i naturvetenskap, det i sin tur kan påverka barnen

att skapa ny kunskap genom samarbete. Barn är spontant nyfikna och intresserade av naturvetenskapliga fenomen. Björklund & Elm (2003) menar att barns undersökningar av föremål, händelser och olika material som finns tillgängliga i deras omgivning är de

grundläggande föreställningarna av naturvetenskap på förskolan. De tillägger att pedagoger som tillför barnen konkreta redskap ger barnen möjlighet att tillsammans med varandra utforska naturvetenskapen i vardagliga situationer och det skapar ett samlärande. Björkman (2005) menar att pedagogen har en avgörande roll i barns möjlighet att tillskansas

naturvetenskap i förskolan. Viktigt är då pedagogers förhållningssätt och att de lär sig förstå hur barn tänker och lär med betoning på att kunna skapa situationer som utmanar barnen så det krävs kunskap för att komma vidare. Björkman (2005) återkommer till det tidigare

författare nämnt som har stor betydelse för barns inlärning, att barnen skapar nya erfarenheter till det de redan kan. Persson (2009) tillägger att pedagoger ska ta tillvara på barnens tankar och idéer och då utgå från barnens erfarenheter när de utforskar.

1.2.2 Språk och begrepp

Björklund & Elm (2003) menar att samtalet uppstår och utvecklas i förskolans vardagliga verksamhet i spontana och planerade aktiviteter. Enligt Gustav Helldéns (refererad i

Björklund & Elm, 2003) påstår han att språkets betydelse spelar en stor roll i barnens vardag då det gäller att beskriva egna och andras föreställningar. Han menar vidare att språket är det verktyg som används för att beskriva sina tankar och kommunicera med omvärlden. Genom kommunikation frigörs de egna tankarna och kan jämföras med varandras tankar. Elfström m.fl. (2008) menar att det hjälper människan att förstå världen i tidig ålder genom att använda naturvetenskapliga begrepp, ord och termer. De fyller även i med att människors tänkande förmedlas med språket och olika symboler. Björkman (2005) menar att ett viktigt redskap i kunskapsutvecklingen är språket och då är även språklig kommunikation i arbetet med naturvetenskap oerhört betydelsefullt. Pedagogens roll blir då att vara aktiv, utmana och engagerad. Pedagogen ställer frågor som får barnen att tänka efter, sen bör pedagogen vara observant på de begrepp som används på så sätt att barnen har något att relatera dem till.

Lagerholm (2009) menar att pedagogen ska se till att olika svar är lika värda och skapa ett öppet tillåtande klimat. Vidare menar hon att genom erfarenhet så ges barnen möjlighet att ta till sig nya begrepp och att i samtal med andra lär de sig sedan att sätta ord på sina

erfarenheter, där kommer pedagogen in och kan införa naturvetenskapliga begrepp. Elfström m.fl.(2008) anser också att det främjar barnens lärande när de ges möjlighet för barnen att prata om naturvetenskap med varandra. Menar även att barn måste få möjlighet att relatera sina tidigare erfarenheter genom att i små grupper undersöka och diskutera det de undersöker och då använda vardagsspråk. Att erövra det naturvetenskapliga språket och begreppen gör de sedan i diskussion med pedagogen om sin undersökning. Dimenäs & Sträng Haraldsson (1996) hävdar att begrepp är ett sätt för oss människor att ordna och klassificera omvärlden genom att tillsammans återge egenskaper och särdrag hos företeelser eller saker. Enligt Östman (refererad i Elfström m.fl.2008) belyses det att i de naturvetenskapliga ämnenas didaktik får barn en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen när de talar

naturvetenskap. Pedagogen kan ge barnen de naturvetenskapliga begreppen och termerna, men det är viktigt att barnen får använda sitt eget språk och sina egna begrepp och

förklaringsmodeller. Det finns många olika språk inte bara olika internationella språk utan

även språk och begrepp som hör inom vetenskapens ramar. Elfström m.fl. (2008) anser att

varje språk har sina regler som måste läras in och att olika språkkombinationer ger barnen

ökad kunskap och kan ge nya upptäckter. Ges vardagsordet samtidigt som ämnesordet kan

barnen koppla ihop mötet med de båda orden till att de står för samma begrepp. Det är viktigt

att pedagogerna har tillräckliga kunskaper för att hitta de rätta benämningarna när fenomen

dyker upp i vardagen. Exempel från vardagen kan vara att då används ord som torka när

vatten försvinner eller att sockret smälter, men de vetenskapliga termerna till att vattnet torkar är att det avdunstar och sockret smälter inte utan det löser sig i vätskan. Ger pedagogen det rätta ordet så kan det för hela barngruppen som är närvarande ge upphov till nya associationer och kunskaper. Författarna hävdar att lärandet i naturvetenskap alltid sker i ett sammanhang, då har språket stor betydelse. De tillägger att barnen genom kommunikation och interaktion med varandra blir delaktiga i hur människor i deras omgivning uppfattar och förklarar det som händer, barn tänker och använder det språk de behöver vid en viss situation genom det språk de skaffat sig. Björklund & Elm (2003) menar att då barn använder ord och begrepp de tidigare hört i sina dialoger så visar det på att de anskaffat sig kunskap i att använda

erfarenheter som de har och kan sätta dem i logiska sammanhang och det visar på att barnen har förstått. Författarna påstår även att då barnen söker efter alternativa ord för de rätta orden ger det barnen en vidgad användning av språket samt att barnen lär sig att utveckla förståelse för fenomen då de ställer frågor till sig själv och till varandra genom att beskriva vad de ser.

Dimenäs & Sträng Haraldsson (1996) tillägger att barnen behöver höra andra tala med

varandra för att tränas i att uppfatta för att sedan kunna härma. Elfström m.fl.(2008) hävdar att då barnen ges möjlighet att få öva sig i olika tekniker och uttrycksformer frambringar det deras användande av olika slags kommunikationer med sig själv och med andra. Författarna anser att då barnen beskriver det konkreta utforskandet så ges tillfälle att använda flera olika adjektiv och att studera och experimentera ger konkret kunskap som kan uttryckas verbalt.

Björkman (2008) vill lyfta bildspråket, använda färdiga bilder gör att detaljer blir mer synliga och därefter låta barnen teckna ner sina egna bilder. För att sedan komma vidare kan

pedagogen ställa frågor som: hur, vad och varför, de hjälper till att föra utforskandet vidare.

Hon menar vidare att arbeta med naturvetenskap i förskolan ger bra tillfällen till bra

språkutveckling. Hela tiden finns möjlighet att uttrycka sina tankar i talspråk och barnen får möjlighet att samtala kring vardagliga begrepp som exempelvis skugga. Hon menar att det i sin tur hjälper barnen att senare i livet förstå naturvetenskap.

Björklund & Elm (2003) framhäver att den dagliga kommunikation mellan barn bör få en djupare betydelse än att bara ses som prat. För de menar att det är genom barnens samtal som pedagogerna får möjlighet att fördjupa samtalet i naturvetenskaplig bemärkelse och på sätt lägga en grund för barnens naturvetenskapliga förståelse.

1.2.3Experimentera, varför?

Varför experimentera?

Eckerman (1991) menar att kunskap i sig inte skapar förståelse utan för att skapa sig

förståelsen behövs experiment och menar att barnen först ska: ”pröva, sedan lära, för att få en chans att förstå!” (s.3). Langlo Jagtøien m.fl. (2002) belyser på liknande sätt och anser att kroppen är vår primära instans för förståelse och att det är kroppen som först förstår världen, känner det i kroppen innan tanken har förstått. För att känna med kroppen används våra sinnen: lukt, smak, syn, hörsel och känsel. Dimenäs & Sträng Haraldsson (1996) lyfter att det lilla barnet lär genom sina sinnen och då måste de aktivt få hantera saker för att skapa nya erfarenheter som ger det enskilda barnet en egen bild av världen. Dahlgren & Szczepanski (2004) tillägger att uppfatta omvärlden genom sina sinnen är grundläggande för utvecklingen.

Elfström m.fl. (2008) nämner John Dewey och hans idéer som handlar om att lära genom att

göra. Att göra, kan betyda att vara aktiv, utforska, skapa, konstruera, kommunicera och

experimentera. Om naturvetenskapen är praktiskt upplagd finns det möjlighet för barnen att

använda sina tidigare erfarenheter. Lagerholm (2009) hänvisar också till Deweys myntade

begrepp: learning by doing, med det menar hon att barn som undersöker kommer i kontakt

med företeelser som utmanar deras föreställningar och då har de med hjälp av learning by

doing lättare att förstå sammanhanget. Langlo Jagtøien m.fl.(2002) tillägger att eftersom kroppen finns med hela tiden i varje sammanhang och i alla situationer som finns, erhåller vi erfarenheter som sätter sig i kroppen. Det är utifrån dessa erfarenheter som barnen börjar förstå världen. Lagerholm (2009) vill belysa att genom att utforska samma fenomen vid många olika tillfällen så förstärker det förståelsen för fenomenet hos barnen, samt att

experimentet i sig utvecklas. Persson (2009)tillägger att undersökande och experimenterande är för barnen en möjlighet för öppnande av kreativitet. Strotz & Svenning (2004) menar att fenomen måste upplevas, förkroppsligas på något sätt, det är nästan omöjligt att beskriva för den som aldrig provat.

Björklund & Elm (2003) menar att viktiga grundstenar för förskolan och barnen är att ha en utforskande och experimenterande verksamhet för det skapar mening i tillvaron.

Lagerholm(2009) hänvisar till Lpfö98 och säger att det inte finns något i Lpfö98 som säger att barn ska experimentera, det som lyfts där är att barnen ska få möjlighet att bearbeta sin

omvärld och sina erfarenheter med hjälp av leken. Vidare menar Lagerholm (2009) att

experimentera för små barn uppfattas som lek och att små barn experimenterar spontant för att få nya erfarenheter och förstå omvärlden. Lagerholm (2009) anser att förskolebarn som

experimenterar med sin omvärld ges möjlighet att utveckla sina begrepp. Persson (2009) menar att det strävas mot styrdokumentens mål och riktlinjer bland annat i barnens egen utveckling, när barn och pedagoger tillsammans experimenterar, utforskar och undersöker.

Lagerholm (2009) menar att barn experimenterar spontant och är nyfikna på sin omgivning.

Hon menar vidare att barns spontana undersökningar kan leda till att barnen lär sig att

metodiskt undersöka och samla erfarenheter som i sin helhet gör att de förstår sammanhanget.

Persson (2009) menar att barns nyfikenhet kan uppmuntras av att barnen experimenterar och undersöker, det i sin tur leder till att barnen inspireras att utforska omvärlden.

En annan orsak till varför experimentera på förskolan menar Lagerholm (2009) är att genom medvetna pedagoger så kan de utveckla barnens experimenterande som utvidgar sina

erfarenheter och det blir en bra bas för fortsatt undersökande i skolan. Persson (2000) menar att barn som aldrig mött naturvetenskap på ett laborativt sätt innan de kommer upp i de högre skolåren upplever naturvetenskap och experimenterande som en helt ny värld. Det blir inte för barnen naturligt med naturvetenskap och den vardagliga förförståelsen som kommer av iakttagelser i vardagen blir inte sedd. Harlen m.fl. (1996) tillägger att det blir svårare för barnen att ändra uppfattning och när de kommer till högstadiet kan bristen av vetenskapliga begrepp göra det svårare för de eleverna att följa med i undervisningen. Lagerholm (2009) hänvisar till Lpo94 där det nämns att experimentella metoder som kännetecknas av hypoteser gjorda från observationer av experiment är en viktig del av den naturvetenskapliga

verksamheten. Hon hänvisar vidare till att målen för årskurs5 där eleverna ska ”kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt att jämföra sina iakttagelser med resultaten” (citerat i Lagerholm, 2009, s14), hon menar att om barnen får tidig

experimentvana som grundas redan i förskolan så är det lättare för barnen att nå målen för årskurs5. Wickman (2002) tillägger att barns tidigare erfarenheter spelar en stor roll för hur de förstår laborationerna och de vetenskapliga fenomenen, samt att ett undersökande arbetsätt skapar intresse för ämnena. Persson(2009) menar att det är lika för barnen som för forskarna, de har många kloka idéer på hur problem kan lösas och varför det blir som det blir. Persson (2009) menar att en hypotes är en bra gissning till en problemlösning eller svaret på

funderingen/frågeställningen och forskare formulerar en hypotes då de ställs inför ett

problem. Lagerholm (2009) anser att för att bygga upp och utveckla sin begreppskultur bör

barnen efterhand strukturera sina experiment med att ställa hypoteser. Persson (2000) påvisar

att då pedagogen arbetar utefter att barnen ska experimentera efter en given mall med ett facit så tappar barnen intresset för naturvetenskap och förståelsen glöms bort. Och Persson (2009) påstår att om barnen ges möjlighet att få möta problemformulerade experiment kan det bidra till mötet med naturvetenskapen inte präglas av ett facit med rätt svar utan det istället präglas av kreativitet. Lagerholm (2009) instämmer och menar att barnen kan bli låst om de vet svaret innan och att inte veta svaret kan leda till att de tillsammans söker svar. Persson (2003)

tillägger att om barnen får tillåtande och öppna frågeställningar där inte bara ett rätt svar finns efter ett facit så upptäcks dolda talanger hos barnen.

Att koppla ihop teknik med experiment är inte det första vi människor tänker på, utan teknik är mer förknippat med verktyg, maskiner elektricitet menar Lagerholm (1987), men hon framhäver att teknik vanligen innebär experimenterande och då främst inom

naturvetenskapen. Wohlin (2004) vill att pedagoger tänker igenom vad teknik är för dig som pedagog för att sedan kunna arbeta vidare med barnen. Lagerholm (1987) lyfter även att barn och vuxna som har roligt tillsammans när de experimenterar får en mer positiv inställning till teknik och hon anser att det experimenteras för lite ute på förskolorna.

Att utföra enkla experiment med barnen menar Persson (2009) är för barnen spännande, engagerande och roligt samt att experimenten är vardagsnära och kan göra det osynliga synligt. Persson (2009) lyfter några viktiga aspekter som är tänkvärda inför experimenterande med barn. Det är bland annat att börja med det enkla, använd alla sinnena, låt

experimenterandet ta tid, upprepa samma experiment och förklara inte sönder. Han menar att barnens nyfikenhet leder dem vidare till ny kunskap och att barnen får ett lustfullt lärande genom enkla och roliga undersökningar som utmanar deras förförståelse.

1.2.4 Dokumentation, varför?

Björklund & Elm (2003) menar att det är en betydelsefull lärarkompetens att dokumentera.

Samt att pedagoger som lyssnar till barnen och fångar samtalet hjälper barnen att utveckla sina tankar. Elfström m.fl. (2008) tillägger att en pedagog som lyssnar är noga med att ge barnen tid att undersöka innan de börjar ställa frågor och att under tiden pedagogen lyssnar ges möjlighet för att dokumentera. Åberg & Lenz Taguchi (2005) belyser att dokumentera är ett sätt att förstå världen på många olika sätt. De menar vidare att vi kan göra lyssnandet synligt genom dokumentation och att dokumentation leder till reflektion, en reflektion som synliggör pedagogrollen och pedagogers syn på barns lärande. Björklund & Elm (2003) menar vidare att det är viktigt att erbjuda barnen konkreta verktyg, samt miljöer för samtal och lärande. Genom att erbjudas detta byggs förståelsen upp och det lägger en grund för ett naturvetenskapligt lärande. Björkman (2005) tillägger att konkreta verktyg som material som utvecklar leken kan tillföras genom att pedagogerna dokumenterar barnens intressen. Används en digitalkamera kan dokumentationen bli genomförd samma dag vilket ger barnen möjlighet att se på: att de lär sig och hur de lär sig. Elfström m.fl. (2008) menar att det förstärker

barnens intryck då de får uttrycka sig i bild eller skrift. De ger som förslag att dokumentationen kan sättas upp på väggarna så barnen får tillfälle att studera

dokumentationen under en längre tid. Björkman (2005) anser att genom dokumentation så

hjälper det barnen att se sambandet av det de utfört. Dokumentation kan bidra till barns

möjlighet att reflektera och Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996)anser att reflektionen kan

hjälpa barnen att utveckla förståelse för sitt eget lärande. Med hjälp av reflektionen ges barnen

möjlighet att sätta olika händelseförlopp och förklaringar i relation till sin egen erfarenhet och

de kan på så sätt jämföra och tolka den naturvetenskapliga kunskapen. Åberg & Lenz Taguchi

(2005) tillägger att då barnen återbesöker dokumentationen från tidigare projekt samtalas och

diskuteras deras gemensamma minnen, egna och andras upplevelser och upptäckter. Barnen

kan på så sätt jämföra sina tidigare arbeten och tankar med nya tankar, barnen ser då

skillnader i sin egen lärprocess. Författarna anser att det ständigt ska finnas bilder tillgängligt för barnen för att möjliggöra reflektionen. Persson (2003) menar att dokumentation som är varierande och kreativ synliggör, öppnar för kommunikation och utbyte av idéer och barnen blir sedda och tagna på allvar.

Persson (2009) belyser några viktiga tankar om varför dokumentation? Han menar att det är bra att fundera över vad dokumentationen ska användas till. Är den till för att ge en bild av vad som görs på förskolan, öka barnens egen förståelse, samtal med föräldrar, utställningar eller erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling? Åberg & Lenz Taguchi (2005) fyller på med att dokumentationen kan se olika ut beroende på vilket projekt det arbetas med.

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med examensarbetet är att utforma och utveckla ett varierat arbetsmaterial i

naturvetenskap och teknik riktat till förskolan med utgångspunkt från Lpfö98 samt utifrån övrig litteratur. Syftet med arbetsmaterialet är att öka intresset för naturvetenskap och teknik på förskolorna samt att få pedagogerna att se med de naturveteskapliga glasögonen till vardags.

Examensarbetet innehåller en praktisk del som är tänkt att uppfylla ett övergripande mål och fyra funktionskriterier samt en frågeställning riktat mot funktionskriterierna.

2.1 Övergripande mål

Målet med materialet är att utarbeta ett praktiskt användbart arbetsmaterial i naturvetenskap och teknik som är årstidindelat och riktat mot förskolan.

2.2 Funktionskriterierna

Arbetsmaterialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis skall:

o Hjälpa förskolorna att uppfylla strävansmålen i Lpfö98 samt det nya förslaget till förtydliganden i läroplanen för förskolan där naturvetenskap och teknik har lyfts.

o Synliggöra det enkla i naturvetenskap och teknik, samt att visa på att naturvetenskap och teknik finns överallt omkring oss i vardagen, i vår omvärld.

o Ha ett varierande innehåll som belyser många olika naturvetenskapliga fenomen och tekniska moment.

o Gå att utveckla.

2.3 Frågeställning

Uppfyller materialet de uppställda kriterierna?

3 METOD

I metodavsnittet redogör jag för hur utvecklingen och möjlighet till utvärderingen av arbetsmaterialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis har gått tillväga. Avsnittet är indelat i urval, datainsamlingsmetoder, procedur och analysmetoder.

3.1 Urval

Urval gjordes genom att jag åkte till 6 av mig handplockade förskolor och en förskoleklass.

Jag delgav dem ett skriftligt brev (bilaga1) och en kort presentation av mig och materialet.

Därefter fick de själv välja om de ville vara med i undersökningen för att materialtesta.

Förfrågningarna gjordes till varje enskild avdelning, med undantag för en förskola där fanns en kontakt person som delgavs all information från mig. Den etiska aspekten delgavs

muntligt. Det framfördes att avdelningarna och förskolorna inte kommer att kunna spåras i examensarbetet och att de medverkar efter deras förutsättningar. 5 av dessa

förskolor/förskoleklass har jag någon gång tidigare arbetat vid eller har annan anknytning till.

Den 6:e förskolan var för mig helt okänd. Det är nästan hälften av avdelningarna (11 av 24avd) som saknar närmare kännedom om mig.

Det är 23 förskoleavdelningar fördelat på 6 olika förskolor och en förskoleklass som har deltagit i undersökningen i examensarbetet. Det är manliga och kvinnliga förskollärare och barnskötare som deltagit. De har en spridning i antal år de varit verksam med från 1år till 36år i förskolans/förskoleklassens verksamhet.

Jag tillfrågade pedagogerna på en avdelning med 19barn i åldrarna 1,9 - 6,3år om jag kunde få utföra materialtest vid två tillfällen. Jag lämnat ut brev till föräldrarna (bilaga2) om tillstånd från dem att utföra materialtest med deras barn samt att observera och ev. intervjua barnen.

Valet av avdelning föll sig så att jag är bekant med lokalerna och utomhusmiljön. Några av pedagogerna känner jag sedan tidigare. Barnen känner inte mig, men har kanske sett mig vid andra tillfällen.

Arbetsmaterialet är årstidsindelat så det går att separera det i fyra delar, vår, sommar, höst och vinter. Jag gjorde ett urval av mitt arbetsmaterial i form av att materialtesta endast en del av arbetsmaterialet. Valet av del var inte så svårt utan föll sig naturligt efter den årstid som var då arbetsmaterialet delades ut. Det var vårdelen: Upptäck och Utforska naturvetenskap med

3.2 Datainsamlingsmetoder

Metod och urval av innehållet till arbetsmaterialet Upptäck och Utforska naturvetenskap och

av idéer ur litteratur samt genom egna framtagna idéer. Urvalet grundar sig i att vara ett varierande material som belyser många olika fenomen vid olika årstider.

En undersökningsmetod av materialtestet har gjorts med hjälp av formulär (bilaga 3), vid varje genomfört experiment har pedagogen fyllt i formuläret som jag sedan har samlat in.

Jag delade personligen ut en enkät med frågor rörande arbetsmaterialets funktioner, layout

och några övriga frågor till 23 förskoleavdelning och en förskoleklass och bad pedagogerna

att besvara enkäten. Varje avdelning fick själv välja om de besvarade den tillsammans hela

arbetslaget eller valfritt antal pedagoger från respektive avdelningen. Enkäten är utformad så

att den kan besvaras av pedagogerna utan att de har utfört några experiment, utan endast med

arbetsmaterialet till hands att titta i. Jag samlade personligen in enkäterna, två till fem arbetsdagar efter utlämnandet.

För att få en så hög tillförlitlighet som möjligt valde jag att utföra materialtest med några barn själv och med en pedagog närvarande. Jag utförde experiment vid två olika tillfällen med barn i åldrarna 2.3 år till 6.3år. Jag utförde i samband med experimenterandet observation av barnen med hjälp av ett kategorischema (bilaga6) och efter experimenterandet fyllde jag i ett av mig färdigställt utvärderingsschema (bilaga7).

3.3 Procedur och Materialtest

I denna metoddel redovisas proceduren av framtagandet av arbetsmaterialet Upptäck och

hur den har hanterats. Mina egna utförda materialtester och observationer på förskolorna har fått en egen underrubrik, materialtest och observation.

Efter genomgång av Lpfö98 och inläst litteratur började jag produktutvecklingen av arbetsmaterialet. Innehållet till arbetsmaterialet Upptäck och Utforska naturvetenskap och

samt genom egna framtagna idéer med hela tiden tanken på att utveckla ett varierat material som belyser olika fenomen, samt är årstidsrelaterat. Hur skulle materialet se ut och vad skulle handledningarna innehålla? Jag hämtade idéer från litteraturen och använde mina egna erfarenheter, vilka önskemål och krav jag har på handledningars utformning.

Handledningarna delades in i fyra ämnen: fysik, kemi, natur och teknik. Ett eget önskemål jag hade var att formatet skulle vara mindre än A4. Jag valde att skriva handledningarna på liggande A4, tvåspalter. En handledning/A4 sida. Varje handledning veks sedan på mitten och laminerades för hållbarhetens skull, deras färdiga format blev A5. Varje handledning består av en överskrift och kort beskrivning av vad som ska undersökas. Det finns en ruta som anger tidsåtgång för utförandet av experimentet samt en åldersangivelse. I handledningen finns det en rubrik som talar om vad du behöver för material för att utföra experimentet, samt rubriker som förväntat resultat och förklaring. Jag har själv utfört många experiment och dokumenterat med digitalkamera, bilderna har lagts in i handledningarna. Bilderna tydliggör det som kan vara svårt att beskriva med ord.

Jag valde att göra materialet i fyra separata delar efter de fyra årstiderna, vår, sommar, höst och vinter. Varje årstidsdel innehåller en inledning, teoretiska förklaringar, symbolförklaring, en innehållsförteckning, handledningar och referenser. I inledningen förklaras det lite kort varför vi på förskolorna ska arbeta med naturvetenskap och teknik och i de teoretiska förklaringarna förklaras ämnena fysik, kemi, natur och teknik vad de står för.

Symbolförklaringarna består i att ett ämne har en egen färg, samt att en symbol finns på varje handledning som symboliserar vilken årstid den tillhör. Innehållsförteckningen innehåller förutom namnet på handledningarna även en presentation till vilket fenomen som belyses.

Referenserna återfinns i slutet på varje årstidsdel och är indelade i de fyra ämnena: fysik,

kemi, natur och teknik. Varje färdig årstidsdel sattes samman med hjälp av en sortimentsring i

ett stansat hål i vänstra övre hörnet på alla handledningar. Våren för sig och sommaren, hösten

och vintern för sig. För att göra arbetet mer inriktat till barnen så önskade jag en figur som

kunde tillföra arbetsmaterialet en lekfullhet. Jag fick hjälp av min brorsdotter som tecknade

ner en kråka i fyra olika positioner. Kråkan blev frontfigur för mitt arbete och fick namnet

Kråkis. I handledningarna finns Kråkis och hjälper till med tips och utforskar omvärlden

tillsammans med pedagoger och barn. Jag ser flera möjligheter med användandet av Kråkis

och det är bland annat att använda en kråka som handdocka vid utförandet av experimenten.

Sammanlagt framarbetades ett arbetsmaterial med 96 handledningar för hela året som belyser olika fenomen i naturvetenskap och teknik.

När vårdelen av arbetsmaterialet var färdig lämnades den ut i 13 exemplar till 23 förskoleavdelningar samt en förskoleklass för materialtest. Materialet delades ut personligen och det medföljde även en låda med material (bilaga5) till några av handledningarna till vårdelen för att göra starten av experimenterandet lättsammare. Arbetsmaterialet fanns ute på förskolorna i 2 ½ vecka för egenhändigt materialtest. Förskolorna och förskoleklassen hade fria händer att materialtesta hur många och vilka handledningar som de önskade. Det de skulle göra för mig var att fylla i ett formulär (bilaga3) som jag framtagit efter varje utfört experiment. Formulären blir en utvärdering av hur mycket som har experimenterats ute på fältet samt att se hur handledningarna har fungerat ute i verkligheten i förskolornas och förskoleklassens verksamhet. De insamlade formulären förvarade jag hemma för senare analys.

Efter 1 ½ veckas materialtestande ute på förskolorna delade jag ut 24 stycken enkäter (bilaga4) som en övergripande mer uttömmande undersökning som skulle hjälpa mig att få svar på mina funktionskriterier jag har satt upp för arbetsmaterialet. Enkäterna samlades in personligen av mig efter 2 – 5 arbetsdagar. Enkäterna förvarade jag hemma för senare analys.

3.3.1 Materialtest och observation

Med tillstånd från föräldrarna och personal planerades det in två tillfällen under samma vecka som jag skulle komma till dem och utför materialtest och observationer. Jag kom till förskolan dagen innan så barnen och personalen hade möjlighet att se mig. Jag deltog i en kortare samling innan mellanmålet då presenterade jag mig för de barn som var där, samt nämnde att jag skulle återkomma nästa dag och experimentera med dem. Testtillfällena planerades in för att passa den redan inplanerade verksamheten som bl.a. innebär samarbete mellan de övriga avdelningarna. Vid testtillfällena utförde jag experimenten samt utförde observationer. För att lyckas utföra observationer samtidigt som experimenterandet valde jag en metod utifrån Rubinstein Reich och Wesén (1986), kategorischema som de menar passar när man inte behöver vara helt koncentrerad på observationen under en längre tid. Jag kompletterade med ett utvärderingsschema som fylldes i efter avslutad aktivitet. Enligt Rubinstein Reich och Wesén (1986) används utvärderingsschema bl.a. till att följa upp en aktivitet, ta reda på vad barnen uppfattade/lärde sig eller tyckte. Jag valde själv vilka handledningar som skulle testas.

Jag gjorde mina val medvetet och valde de handledningar som innehåller flera experiment och som har en röd tråd igenom hela experimenterandet. Jag letade fram material till handledningarna själv hemma innan.

Första tillfället.

Fångarna på fortet, en handledning som hör till fysikdelen(vår). Jag förberedde de tre experimenten i tre olika rum innan jag anslöt till barngruppen. Det fanns elva barn den förmiddagen i åldrarna 2.3år till 6.3år. Jag valde att dela in barnen i två grupper med 5 respektive 6 barn i varje grupp. Jag hade en pedagog som var med mig och gruppen.

Jag började med att samla gruppen på fem barn i deras ordinarie samlingsrum. Där visade jag

på en koffert som var låst och inte gick att öppna. Barnen ruskade på den och hörde att det var

något i den. Jag presenterade ett förslag där barnen skulle få utföra tre experiment och när de gjort det så fick de ett ord efter varje utfört experiment. När de hade fått tre ord som bildade ett långt ord så fick de nyckeln till kofferten. I första rummet möttes vi av lådor med sand och magneter. Vi skulle ha skattjakt med hjälp av magneterna. I det andra rummet var en stor genomskinlig plast burk fylld med vatten och de testade om olika material sjönk eller flöt. I det tredje rummet var det lite mörkt och det fanns 10 mindre plast hinkar med lock, här gällde det för barnen att ruska på hinkarna och försöka finna de två hinkarna som innehöll samma ljud. Därefter tog barnen sina tre insamlade ord och bilda ett långt ord och fick nyckeln. De öppnade kofferten och i låg det som det som bildades av de tre orden sol – glas – ögon. Sedan gjorde jag om proceduren med de sex andra barnen och en annan pedagog följde med. Jag höll på sammanlagat i ca 1 ½ timme med denna handledning delat på två grupper.

Andra tillfället.

Naturstig, en handledning som hör till natur (vår). Jag gick stigen själv innan och planerade in var de olika momenten kunde utföras. Detta tillfälle låg efter lunch, jag hade elva barn i åldrarna 2.9 år – 6.3år med mig, övriga barn sov middag. Jag hade en pedagog med mig.

Vi började med att samlas i en ring där jag valde att stigen började. Vi sjöng en frågande sång om vad vi skulle få se/göra under stigens gång. Vi gick en bit innan barnen upptäckte att det hängde något i ett träd. Det var en bild på ett öra. Där tränade vi på att lyssna på ljud som finns i naturen under en minut, genom att använda en tidsangivelse så fick vi med tidsuppfattning också. Nästa aktivitet utförde vi i en liten skogsdunge. Där skulle barnen leta reda på föremål i naturen som hade samma färg som ett kort de fick ur en påse som hängde där. Alla insamlade föremål jämfördes och diskuterades. Därefter lade jag ut några föremål på en sten och de fick blunda, jag tog bort ett föremål och de fick titta och säga vilket föremål som jag tagit bort. Vi tog med oss materialet vi samlat in och utförde en aktivitet som inte står med på naturstigshandledningen utan den aktiviteten återkopplar till fångarna på fortet, flyter/sjunker. Vi gick på en bro över en liten bäck, där kastade vi i föremålen och gissade om de flöt eller sjönk och även om föremålen kom fram på andra sidan av bron. Vi gick vidare och tog fram papper och kritor, barnen fick måla barkavtryck. De upplever trädens olika utseenden med flera sinnen. Som avslutning satte vi oss i en ring och pratade om vad vi hade upplevt och åt äpple. Det tog ganska precis en timme att genomföra denna naturstig.

3.4 Analysmetoder

Analyserna på undersökningen har utförts separerat enkät, formulär och observation, varje del för sig.

Enkäten sammanställdes genom att föra statistik på hur många som svarat på enkäten och hur många som svarat på varje separat fråga och vad de svarat på varje separat fråga (tabell3).

Helhetssyn och övriga kommentarer som lämnats på enkäten lästes igenom och många av dem citeras i resultatdelen och återges i diskussionen.

Formulären bearbetades genom att sammanställa och föra statistik över antalet inkomna

formulär och antal utförda experiment/ämne (tabell1). Det gjordes en reflektion över övriga

frågor som sedan sammanställdes statistiskt (tabell2). Analysen av svarens inkomna

beskrivningar på helhetssynen av arbetsmaterialet lästes igenom och citeras i resultatdelen och

återges i diskussionen.

Observationen av materialtestet analyserades genom att läsa igenom observationsunderlagen och sammanställa hur det uppfattades i resultatdelen. I resultatdelen finns även citat utifrån några barns kommentarer.

4 RESULTAT

I resultatavsnittet redogör jag för vilka resultat mitt syfte och mina uppsatta mål, kriterier och min enda frågeställning har nått med olika metoder. Avsnittet är indelat i materialet,

testresultat, sammanfattning av måluppfyllelsen.

4.1 Materialet

Ett syfte med examensarbetet var att utforma och utveckla ett varierat arbetsmaterial i naturvetenskap och teknik riktat till förskolan, med utgångspunkt från Lpfö98 samt utifrån övrig litteratur. Syftet med arbetsmaterialet är att öka intresset för naturvetenskap och teknik på förskolorna, samt att få pedagogerna att se med de naturveteskapliga glasögonen till vardags.

Resultatet av mina studier har resulterat i ett årstidsrelaterat arbetsmaterial i naturvetenskap och teknik riktat till förskolan, Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis.

Materialet belyser olika naturvetenskapliga fenomen och tekniska moment. Arbetsmaterialet är i A5 format och varje enskild handledning är inplastad. Varje enskild handledning går att plockas ur vid användandet, eftersom att arbetet är sammansatt med en sortimentsring.

Arbetsmaterialet innehåller en inledning som hänvisar från litteratur och Lpfö98 varför barn bör utforska naturvetenskap. Därefter kommer information om arbetsmaterialets

årstidsupplägg och ämnesindelning, där olika symboler finns för olika årstider och olika färger för olika ämnen. En innehållsförteckning finns som är indelat i de olika ämnena fysik, kemi, natur och teknik och med en kort förklaring till vilket område som behandlas i varje enskilt experiment, ex vattentryck, ljud osv. Varje handledning består av en överskrift och kort beskrivning av vad som ska undersökas. Det finns en ruta som anger tidsåtgång för utförandet av experimentet samt en åldersangivelse. I handledningen finns underrubriker som talar om vad du behöver för material till att utföra experimentet, förväntat resultat och

förklaring. Till några handledningar finns bilder som tydliggör det som kan vara svårt att beskriva med ord. Arbetsmaterialet innehåller 96 handledningar varav våren 35stycken, sommaren 20stycken, hösten 20stycken och vintern 21stycken handledningar. I

handledningarna finns figuren Kråkis som hjälper pedagogen med tips och utforskar omvärlden tillsammans med pedagoger och barn.

4.2 Testresultat

I detta avsnitt redogör jag för vilka resultat jag har kommit fram till genom mina olika

metoder för materialtestet av arbetsmaterialsdelen: Upptäck och Utforska Naturvetenskap och

4.2.1 Formulär

Jag har samlat in 61st formulär (bilaga3)från 15 förskoleavdelningar och en förskoleklass. 8 stycken förskoleavdelningar lämnade inte in några formulär. Det ger ett snitt på 3,8 utförda experiment utav de 16 avdelningar som lämnade in formulär.

2 formulär av 61visar på att de inte lyckades med experimenten utefter deras förväntningar.

Av formulären kan jag utläsa hur experimenten har fördelats i antal mellan de olika ämnena fysik, kemi, natur och teknik. Resultatet visar på att det är relativt jämnt fördelat mellan ämnena fysik, kemi och natur med ett litet övertag för kemin. Det går även att utläsa att relativt få har provat experiment kopplat till teknik.

Tabell1 Antal utförda experiment totalt och fördelat/ämne

Ämne Antal utförda experiment Fördelat i %

Fysik

18 30

Kemi

20 33

Natur

16 26

Teknik

7 11

Summa:

61 100

Formulären visar även på att det har experimenterats med barn i åldrarna 1 till 7år, vanligast förekommande var barn mellan 3-7 år som bestod av 78,7 % medans barn under tre år var delaktiga vid experimenterandet vid 19,7 % av tillfällena. Övriga 1,6 % hade inte angett ålder på barnen.

.

Tabell2 En sammanställning av vad svararen anser om:

lätt svår Både lätt och svår Blankt svar Summa:

Tydligheten i handledningen 59 0 0 2 61

Tillgängligheten av material till experimentet

58 0 1 2 61

Hur begripliga är de

vetenskapliga förklaringarna som anges

47 0 8 6 61

Av tabellen går att utläsa att ingen har svarat svår vid någon av frågorna. Tydligheten i handledningarna och att tillgå material till experimenten visade sig i 96 respektive 95 % vara lätt, medans de vetenskapliga förklaringarna ansågs till 77 % vara lätt och 13 % ansåg att de var både lätt och svår.

9 av 61 formulär svarar inte på om de har haft roligt tillsammans under experimenterandet.

Men utav de övriga 52 formulär har alla svarat ja på den frågan. Några har skrivit kommentarer vid sidan om, som jag nedan citerat:

”Absolut”, ”Ja jätte roligt”, ”Det är alltid roligt att experimentera” och ”Ja! MYCKET skratt och en gång till”

Av formulärets fråga om hur pedagogernas helhetssyn var i hur barnen upplevde experimentet och situationen kan sammanfattas med att barnen var: nyfikna, intresserade, ville gärna se resultat direkt, förvånade och funderande, roligt, barnen skrattade, spända och många hade egna olika förklaringar. Tre treåringar som separerade färger uttryckte sig så här:

”- Titta, titta vad händer? – vad händer” medans andra barn skulle visa mamma och pappa när

de kom hem.

4.2.2 Enkät

Av 24 utdelade enkäter(bilaga4) inkom 19svar. 5 enkäter lämnades inte in eller var blanka.

Det är både förskollärare och barnskötare som svarat på enkäten. De har en spridning i antal år de varit verksam med 1år till 36år i förskolans/förskoleklassens verksamhet.

Tabell3 Sammanställning av svaren angående arbetsmaterialets funktion.

FRÅGOR

Anser du/ni:

svar

Att med fokus på naturvetenskap och teknik att

materialet kan hjälpa er att uppfylla strävansmålen i Lpfö98 samt det nya förslaget till förtydliganden i läroplanen för förskolan?

17 1 1

Att materialet synliggör det enkla i naturvetenskap och teknik?

18 1

Att materialet visar på att naturvetenskap och teknik finns överallt omkring oss i vardagen?

19 Att materialet har ett varierande innehåll som

belyser många olika naturvetenskapliga fenomen och tekniska delar?

18 1

Att materialet inspirerar till ett lustfyllt lärande för barnen?

19

Att materialet går att utveckla? 14 1 4

I tabellen går att utläsa hur de har svarat på frågor angående arbetsmaterialets funktion.

3 Kommenterade varför de anser att materialet delvis går att utveckla, så här lyder de kommentarerna: ”Behövs ej, var redan jätte bra!” ”Allt går ju att utveckla” ”allt går att utveckla”.

Några andra kommentarer som lämnats angående arbetsmaterialets funktioner, som:

vardagsrelaterat, synliggöra det enkla, Lpfö98 och det lustfyllda lärandet citeras nedan:

”Ditt material tydliggör att vi alltid har detta omkring oss”

”Allt går att utveckla/anpassa till vår verksamhet”

”Ett tillgängligt material som redan känns förberett”

”Ja, det tydliggör det enkla”

”Med enkelt material väcker vi nyfikenhet”

”Allt material som berör förskolan kan hjälpa oss”

”berör olika ämnesområden”

”Språk, begrepp m.m. hör till våra strävansmål som är utifrån Lpfö98”

”Flera av experimenten kan man använda i de dagliga rutinerna”

”Barnen lär sig tänka på ett utforskande sätt”

”Jätte bra, enkelt och överskådligt!”

Resultatet av enkätens layout frågor kan sammanfattas med att i det stora hela var allt bra. Att ålder angetts och avsaknad av sidnumrering ansågs till hälften av svaren att det var både bra och dåligt och en som ansåg det dåligt. För övrigt har 1 – 4 av 19 svarat att det var både bra och dåligt med: Kråkis medverkan, årstidsindelat, tid angetts, symboler för årstiderna och förväntat resultat.

Resultatet av enkätens övriga frågor visar på att samtliga 19 anser att de kan lära sig något nytt av arbetsmaterialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap med Kråkis på våren och att de fortsättningsvis kan tänka sig att använda denna form av material i verksamheten. 5 av 19 har inte tidigare stött på något arbetsmaterial i naturvetenskap och teknik för förskolan tidigare.

Det framkom att14 av 19 anser att materialet har gett dem nya idéer att arbeta med naturvetenskap och teknik.

Pedagogernas helhetssyn på arbetsmaterialet är bara positivt som jag sammanfattar med detta citat från en förskollärare med 32år bakom sig i verksamheten:

”Ett lättförstått och tydligt material som på ett enkelt sätt får barnen att bli intresserade av vad som händer. Sätter igång tankeverksamheten hos oss barn/pedagoger på ett lustfullt sätt.”

4.2.3 Materialtest och observation

För att få utföra materialtest med observationer bad jag om tillstånd hos 19 familjer

tillhörande en förskoleavdelning. Jag fick in svar och godkännande av samtliga 19 familjer.

Första tillfället experimenterades det till handledningen ”Fångarna på fortet”. Vid utförandet av experimenten, materialtestet framkom att barnen var nyfikna på vad som skulle hända innan vi startade aktiviteterna. Kofferten som var låst gjorde det ännu mer spännande. Inför andra tillfället som var ”Naturstigen” var barnens förväntningar på att få göra något roligt ännu högre, det visade dem genom att komma mig ännu närmare och samtidigt som de studsade upp och ner ställde de frågor om: vad ska vi göra idag? Ska vi experimentera?

Utifrån kategorischemat från ”fångarna på fortet” aktiviteten som innehöll magnetisk

skattjakt, flyter/sjunker och lyssna går det att utläsa att 10 av 11 barn var aktivt delaktiga hela tiden medans ett barn var lite avvaktande i början och väntade tills de andra provat först, sedan utförde det barnet experimenten. Alla barn var nyfikna, de lyssnade och visade intresse och fascinerades av de olika fenomenen, de utropade: ”Åh!”, ”wow” och ”oh, igen”. De äldre barnen ställde fler frågor än de yngre och kom med egna lösningar på varför, vad som skulle hända och hur. Medans de yngre barnen tittade på de äldre barnen som kom med idéer och de yngre barnen var delaktiga i sökandet efter svaren genom att själv utföra experimenten. De 11 barnen visade varandra respekt genom att låta alla få prova och göra experimenten. När de skulle lyssna efter ljud samarbetade dem genom att de äldre barnen strukturerade upp de yngre, så att inte alla barnen ruskade på burkarna samtidigt. Enligt observationerna såg alla barn ut att tycka det var roligt, alla skrattade inte. Men ingen ville heller gå därifrån, eller var ledsen eller sökte sig till pedagogen som fanns närvarande. Många av barnen ville göra om experimentet med magneterna efter slutförd aktivitet och det fick dem.

Utvärderingsschemat som gjordes efter avslutad aktivitet (fångarna på fortet)visar på följande resultat. De tyckte att upplägget var spännande och det resulterade i en utmaning att utföra experimenten för att finna nyckeln. Syftet uppnåddes då alla var delaktiga efter sin förmåga.

Alla upptäckte magnetens förmåga, vad som flyter/sjunker och de samarbetade och lyssnade efter lika/olika ljud, eller som ett barn sa: ”en låter inte”, avsaknad av ljud. Barnen lärde sig hur magneter fungerar, vad som fastnar på en magnet och att magneter stöter ifrån varandra.

De lärde sig vad som sjunker/flyter, olika materials förmågor, vad ljud kommer ifrån m.m. De uppskattade aktiviteterna och roligast var magneterna. De kopplad till vardagen vad som flyter/sjunker i badkaret. Det var för barnen en sinnligupplevelse då de använt många av sina sinnen under denna aktivitet så som, syn, hörsel, känsel. Det som kan ändras till nästa tillfälle är att låta barnen få ta mer tid på sig vid varje experiment och att de ges möjlighet att prova experimentera spontant när de själv önskar.

Aktiviteten naturstigens kategorischema visar på att alla 11 barnen var delaktiga på alla delar som naturstigen innehåller. Vi utforskade och upptäckte vid aktiviteterna: örat, leta lika, barkavtryck och även flyter/sjunker som blev ett extra utforskande. När alla barn skulle sitta tyst i en minut och lyssna till naturens ljud, så var det tyst i en minut och alla utom ett barn delgav mig vad de hade hört för ljud. Barnen var med och diskuterade att en minut kan kännas olika lång. När vi sedan letade material i naturen som skulle matcha i färg med ett inplastat färg kort var alla delaktiga och hjälpte varandra att hitta något material som matchade. Vår extra aktivitet då vi testade om olika material sjunker eller flyter var väldigt uppskattad, där hade barnen kunnat tillbringa en mycket längre tid än de gavs. De diskuterade och gissade tillsammans och konstaterade olika likheter/olikheter mellan materialen som bestod av bl.a.

kottar, löv, pinnar och stenar. Vid sista aktiviteten började några av barnen bli lite

ointresserade, de skruvade på sig och tittade längtansfullt bort mot ett skogsparti med stora stenar i. De gjorde barkavtryck av två olika trädarter och utvidgade utforskandet med att måla på stenarna. Sedan hade vi en avslutningssamling med fruktstund och diskussioner om hur stigen hade varit. Alla hade haft roligt, fast ett barn tyckte inte om myrorna i skogen och roligast var: leta lika och flyter/sjunker.

Utvärderingen av aktiviteten med hjälp av utvärderingsschema blev inte så fylligt ifylld av mig. Sammanfattningsvis återspeglar den att alla var intresserade och aktiviteten gav barnen inspiration till att utforska naturen på olika sätt. Det var en sinnlig upplevelse då de använt sinnen som hörsel, syn, känsel. Det som kan vara bra att tänka på till nästa gång de går naturstigen är att låta det ta tid och det blev för mycket med fyra olika aktiviteter. Låt barnen bestämma mer hur lång tid varje aktivitet får ta.

4.3 Sammanfattning av måluppfyllelsen

I detta avsnitt sammanfattas om och hur målet och de uppsatta funktionskriterierna för arbetsmaterialet ha uppfyllts.

4.3.1 Övergripande mål

o Målet med materialet är att utarbeta ett praktiskt användbart arbetsmaterial i naturvetenskap och teknik som är årstidsindelat och riktat mot förskolan.

 Målet är uppfyllt.

Arbetsmaterialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis är ett

årstidsindelat, praktiskt användbart arbetsmaterial för förskolan.

4.3.2 Funktionskriterierna

I denna del redogörs för uppfyllelsen av varje uppsatt funktionskriterium.

o Hjälpa förskolorna att uppfylla strävansmålen i Lpfö98, samt det nya förslaget till förtydliganden i läroplanen för förskolan där naturvetenskap och teknik har lyfts.

 Kriteriet uppfyllt.

Enligt enkätundersökningen framkom att de 17 av 19 anser att materialet hjälper förskolorna uppfylla strävansmålen i Lpfö98. Citat från enkätundersökningen berörande detta kriterium:

”Flera av läroplanens mål uppnås”, ”Allt material som berör förskolan kan hjälpa oss” och

”Bra sätt att få med dessa delar ur läroplanen”. Det framkom även i materialtestet med

observationer och från formulären att materialet hjälper förskolorna genom att barnen hade ett lustfyllt lärande, ställde frågor och upptäckte olika fenomen.

o Synliggöra det enkla i naturvetenskap och teknik, samt att visa på att naturvetenskap och teknik finns överallt omkring oss i vardagen, i vår omvärld.

 Kriteriet uppfyllt

Enligt enkätundersökningen framkom det att19 av 19 anser att materialet visar på att

naturvetenskap och teknik finns omkring oss i vardagen samt att 18 av 19 anser att materialet synliggör det enkla. Formulären visar på att de utövat experiment med vardagligt material som synlig gör vår omvärld. Utifrån materialtestet och observationen framkom att barnen kopplade ihop olika fenomen med vardagliga händelser. Citat från enkätundersökningen berörande detta kriterium: ”Flera av experimenten kan man använda i de dagliga rutinerna”,

”Material vi använder dagligen”, Ja, det tydliggör det enkla” och ”Ditt material tydliggör att vi alltid har detta omkring oss”.

o Ha ett varierande innehåll som belyser många olika naturvetenskapliga fenomen och tekniska moment.

 Kriteriet uppfyllt

Utifrån materialtestet och observationen kan det konstateras att materialet uppfyller kriteriet då olika fenomen som: flyter/sjunker, magnetism, ljud, naturupplevelse, naturmaterial, sinnesupplevelser, jämföra skillnader, minnet och matematiska begrepp som tidsuppfattning, lika färg utövades vid två tillfällen. Enligt enkäten framkom att 18 av 19 ansåg att materialet har ett varierande innehåll som belyser många olika naturvetenskapliga fenomen och tekniska moment. Två citat hämtade från enkäten: ”berör olika ämnesområden” och ” Mycket

heltäckande”. Av formulären kan utläsas att alla fyra delarna fysik, kemi, natur och teknik har prövats ute på förskolorna under materialtestet.

o Gå att utveckla.

 Kriteriet uppfyllt

Enligt enkätsvaren kan det verka tveksamt då 14 av 19 (73,7 %) svarat att det går att utveckla och 4 svarat delvis och ett svar med att det inte går att utveckla, men utefter 3 inskrivna kommentarer som svarat varför de anser att materialet delvis går att utveckla, anses kriteriet var uppfyllt, de tre kommentarerna lyder: ”Behövs ej, var redan jätte bra!” ”Allt går ju att utveckla” och ”allt går att utveckla”. Enligt materialtestet och observation kan det konstateras att allt går att utveckla genom att vara flexibel och låta barnen prova sina egna teorier och att använda tidigare erfarenheter på nytt genom att utföra ett experiment i olika miljöer så som skedde då experimentet sjunker/flyter först testades inne i stillastående vatten. Sedan vid ett annat tillfälle testades det ute i rinnande vatten.

4.3.3 Frågeställningen

Här redovisas resultatet av frågeställningen:

Uppfyller materialet de uppställda kriterierna?

 Frågeställningen är uppfylld

Frågeställningen uppfylls genom att alla kriterierna anses vara uppfyllda (se punkt 4.3.2).

5 DISKUSSION

I diskussionsavsnittet vävs uppsatsens teoretiska resonemang och de egna resultaten ihop.

Avsnittet är indelat i sammanfattning, tillförlitlighet, teoretisk tolkning och förslag till fortsatt forskning.

5.1 Sammanfattning

Sammanfattningsvis har enligt resultaten av enkäter, formulär och materialtest samt

observation visat på att arbetsmaterialet/produkten som framarbetats uppfyller mina uppsatta kriterier och mitt mål. Utvecklandet av arbetsmaterialet har gett mig teoretiska och praktiska fördjupade kunskaper i naturvetenskap och teknik. Utvecklandet har gett mig inblick i varför praktisera naturvetenskap och teknik redan i förskolan, hur pedagoger och andra vuxna ska förhålla sig till det naturvetenskapliga språket, varför använda experiment som metod för utforskande och dokumentationens betydelse.

Det är upplyftande att mina resultat visar på att arbetsmaterialet fyller funktionen att hjälpa förskolorna i arbetet med naturvetenskap och teknik utifrån Lpfö98. Eftersom det förslag som skolverket har till förtydligande i läroplanen för förskolan där naturvetenskap och teknik lyfts, så känns detta arbetsmaterial ligga rätt i tiden och till hjälp för förskolorna att arbeta utifrån Lpfö98 och skolverkets förslag till förtydligande i läroplanen för förskolan.

Arbetet med examensarbetet har varit lärorikt och roligt. Det har varit tidskrävande och med motgångar emellanåt, men resultatet av arbetsmaterialet: Upptäck och Utforska

Naturvetenskap med Kråkis är en produkt som jag är nöjd med.