Ute och inne på fritids

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Jan Eklind

Ute och inne på fritids.

Out- and inside at the after-school centre.

Examensarbete Lärare för fritidshem

Datum/Termin: 2011-12-04 Handledare: Mats Nilsson Examinator:

Ev. löpnummer:

2

Sammanfattning

Arbetets art: Examensarbete 210p, inriktning lärare för fritidshem Titel: Ute och inne på fritids

Engelsk titel: Out- and inside at the after-school centre

Nyckelord: Utomhuspedagogik, Utomhusverksamhet, Fritidspedagog, Fritidshem Författare: Jan Eklind

Handledare: Mats Nilsson Examinator: Anders Broman

BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa.

Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära.

Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även fritidspedagogerna anser detta.

SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur fritidspedagoger inom fritidshem och

förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet.

METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts som metod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats. Studien tar avstamp i J. Fasth och M. Stjerhagers examensarbetet vid lärarutbildningen vid Borås högskola 2008. De har undersökt förskolelärares syn på utomhusvistelse och utomhuspedagogik i studien ”Ute kan man inte vara för mycket – Pedagogers syn på utomhusverksamheten”. Denna studie ställer samma frågor till fritidspedagoger.

RESULTAT: Resultatet visar att alla fritidspedagogerna hade en positiv inställning till att vistas utomhus då de anser att barnen blir friskare och lugnare. Ljudnivån är en annan inomhus eftersom barnen är mer nära inpå varandra. Deras grovmotorik utvecklas också bättre utomhus eftersom det där finns olika nivåskillnader som ger barnen utmaningar. En stor nackdel som pedagogerna nämner är att de stora barngrupperna försvårar

utomhusverksamheten.

3

Abstract

In the curriculum for school 2011, there are guidelines that the school and after school- centers are to follow. Among others it is written that the students should be given the opportunity to develop their motor activity and to understand the importance of their health and well being. It is also important that the students get to experience different environments to develop their creativity and fantasy, that will also encourage their desire to learn. Many scientists claim that it is positive for the students to spend time outdoors and the study will show if teachers at the after-school centre share their view. The study is inspired by a

phenomenological approach, where interviews have been used as a method to reach my aim.

Six after-school center teachers have been interviewed. The result proves that all the teachers had a positive view on spending time outside, as they find the students become healthier and calmer. The students motor activity will also develop better outdoors as there are a variation of level differences that will challenge the students. A great disadvantage mentioned by the teachers is that the large groups of students obstruct the outdoor activities.

Keywords: outdoor pedagogy, outdoor activities, after-school teacher, after-school center.

4

Innehållsförteckning

1.Inledning...5

1.2 Syfte och frågeställningar...6

2.Bakgrund...6

2.1 Forskning………...7

2.2 Definition av utomhuspedagogik………..7

2.3 Vad säger läroplanen?...8

2.4 Varför utomhuspedagogik?...9

2.5 Pedagogernas roll...13

2.6 Hinder för utevistelse...14

3. Teoretisk utgångspunkt...15

4. Metod...16

4.1 Insamling av information...17

4.2 Forskningsetiska principer...17

4.3 Urval...18

4.4 Planering och genomförande...19

4.5 Analys...19

4.6 Reliabilitet och validitet...20

5. Resultat...21

5.1 Presentation av pedagogerna...21

5.2 Harmoni och ljudnivåer...23

5.3 Mål och motorik...25

5.4 Miljö och säkerhet...26

5.5 Väderpåverkan...27

5.6 Pedagog och elev...28

5.7 Medupptäckare...28

5.8 Sammanfattning...30

6.Resultatdiskussion...30

Referenslista………..32 Bilagor

5

1. Inledning

Utifrån mina erfarenheter, som lärarstudent, är det vanligt att inom fritidshemsverksamheten gå ut med barnen på eftermiddagarna. Att varje dag gå ut med barnen oavsett väder är för många av oss en självklarhet. Vi pedagoger anser att barnen behöver röra på sig och på många fritidshem finns det inte någon möjlighet till detta inomhus eftersom barngrupperna idag blir större och lokalerna inte räcker till för den rörliga aktivitet som barnen behöver. Jag har upplevt en stor förändring i hur lite tid många av dagens barn tillbringar utomhus, jämfört med min egen generation födda på 1960-talet.

Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige åtog sig att följa barnkonventionen efter ett beslut i riksdagen i juni 1990 utan att reservera sig på någon punkt. Praktiskt taget alla världens stater har anslutit sig till barnkonventionen. Enligt Barnkonventionen ska barn ha rätt till att leka och få röra på sig.

Därför har alla pedagoger som arbetar inom skolan och fritidshemmen en stor möjlighet att använda utemiljön till dessa aktiviteter och se till att den blir både rolig, lärorik och

spännande för barnen. Det är därför viktigt att både inomhus- och utomhusmiljön på fritidshemmen klarar av att utmana barnens fantasi och kreativitet samt inbjuder och lockar till att utforska omgivningen

Under utbildningens gång har jag stött på litteratur som på olika sätt påvisat vilka positiva hälsoeffekter som vistelsen ute i naturen ger oss människor, exempelvis minskad stress, ett inre lugn och färre förkylningar. Med detta arbete vill jag belysa vad utomhuspedagogik innebär för pedagoger som arbetar med utemiljön. Jag är intresserad av området eftersom jag själva tycker om att vara ute i den friska luften och vistas ute i naturen. Då jag är positiv till utomhuspedagogik vill jag försöka ta del av den kunskap som finns angående hur utemiljön kan användas för att utveckla barnen och dess lärande på ett bra sätt. I mitt examensarbete kommer jag att undersöka vad fritidspedagogerna anser om utomhusverksamheten. Är allt positivt såsom vi uppfattar det eller finns det negativa saker med att vara utomhus och i så fall vad?

1

Regeringskansliet.”Konventionen om barnets rättigheter”s. 7. Norstedts tryckeri. Stockholm. 2006

2

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/46/58/66ff8c91.pdf. 20101216

6

1.2 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att ta reda på vad fritidspedagogerna anser om utomhusverksamheten.

Tidigare forskning i ämnet kommer också att undersökas. Frågorna studien kommer att inrikta sig på är följande:

1 Vilket syfte har utevistelsen enligt fritidspedagogerna?

2 Vilken syn har fritidspedagogerna på utomhuspedagogik?

2. Bakgrund

Anledningen till att mitt examensarbete handlar om utomhuspedagogik är att jag tycker det är roligt och viktigt att vara utomhus med barnen under fritidsverksamheten. Intresset uppstod redan då jag själv blev förälder men ökade under lärarutbildningen då jag gick kursen Uteliv, hälsa och identitet som bland annat handlade om hur pedagoger kan använda sig av naturen som en kunskapskälla för barnen i skolan och fritidshem. Av oss som pedagoger krävs det kunskaper kring utomhuspedagogik så att utomhusvistelsen kan bli så rolig och utvecklande som möjligt för barnen. Att som pedagog i skolan låta barn vara utomhus, följa deras

upptäckter och upplevelser, är stimulerande och utvecklande för både mig och barnen. Gunilla Ericsson förklarar i sin bok ”Lära ute” upplevelsens betydelse:

”Upplevelsen berör hela människan, alla sinnen, känslor, värderingar och tankar.

Därfö r ger ett lärande baserat på uppleve lser varakt iga kunskaper. Om uppt äckar - och utforskarglädje tas tillvara ökar motivationen och barnets lärande ökar.”

Jag gör även en genomgång av den forskning som tidigare gjorts inom ämnet. En liknande uppsats hittades där man undersöker förskolelärares syn på utomhusvistelse och

utomhuspedagogik. Denna uppsats använder jag som avstamp då jag anser den söka svar på samma frågor som jag. Det kommer också en presentation om vad utbildningsdepartementet skriver om utomhusmiljön och dess pedagogik.

3

Ericsson.G.”Lära ute”.s. 3.friluftsfrämjandet. 2002

7

2.1 Forskning

Eftersom de flesta av de böcker och publikationer på svenska som jag funnit i ämnet utomhuspedagogik är utgivna under de två senaste decennierna, drar jag slutsatsen att den svenska forskningen inom området utomhuspedagogik får anses som ganska ung forskning.

Enligt Wikipedia har ingen vetenskaplig utvärdering av denna pedagogik ännu gjorts.

Detta gjorde mig fundersam över trovärdigheten hos denna källa vilket ledde mig till att kontakta Nationellt Centrum för utomhuspedagogik (NUC) vid Linköpings universitet. De menar att:

”...det finns massor av forskning kring plats- lärande- miljö om man går ut och letar i ett internationellt perspektiv och inte i ett Wikipedianskt navelskådande.”(se bilaga 2)

Pågående forskning vid Linköpings universitet visar att det kan finnas ett nära samband mellan utomhusundervisning och minskade stressnivåer. Linköpings universitet har i ämnet en stark ställning i och med två magisterprogram samt ett stort antal fristående kurser.

Anders Szczepanski som är enhetschef och forskare vid Linköpings universitet anser att det idag finns tillräckligt med empiri av fysiologisk natur som ger stöd åt utomhuspedagogiken (fetma, diabetes, benskörhet, stress etc) och att nya internationella studier visar att lek och vistelse i naturen före 11 års ålder stödjer miljömedvetenhet (Environmentalism).

Förskolegårdar med tillrättalagd lekmiljö kan bidra till att könsrollerna förstärks. Den mest jämställda leken kommer fram när barnen får leka fritt i skogen och erbjuds olika möjligheter att utforska lekmiljön.

Det visar en forskningsstudie som Eva Ärlemalm-Hagsér vid

Mälardalens högskola har genomfört. Det gör alltså skillnad i hur barnen leker beroende på vilken plats de leker på. Ärlemalm-Hagsér anser att skogen som lekplats inbjuder till mer fysiska lekar, som att barnen klättrar på stenar och träd. Här skiljer sig lekarna oftast inte åt och det verkar alltså som att leken blir något mer jämställd i skogen.

2.2 Definition av utomhuspedagogik

För min studie är två begrepp viktiga att definiera. Dessa är utemiljö och utomhuspedagogik.

4

http://sv.wikipedia.org/wiki/Utomhuspedagogik. 20110201

5

http://www.utomhuspedagogik.nu/default.aspx?pageId=34 20101121

6

”Nyhetsbrev”Nr2.2006. NCFF(Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom)

7

http://www.mdh.se/aktuellt/1.14433 20101220

8

Utemiljö Med begreppet utemiljö avses alla utomhusmiljöer som kan användas i arbetet med skolans ämnen. Dessa kan exempelvis vara utomhusgården/skolgården, skogen, skolskogen, ängen, staden, och havet.

Utomhuspedagogik

När det gäller utomhuspedagogik utgår jag från från NCU´s definition av begreppet:

”Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer.”

Innebörden och definitionen av ordet utomhuspedagogik är komplext och kan tolkas olika, men sammanfattningsvis kan man säga att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap och att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas.

Utomhuspedagogiken anses kunna användas inom de flesta ämnen som läses i grundskolan, allt från idrott till matematik. Genom den sinnliga stimulansen kan lärandet bli en lustbetonad upplevelse oavsett ämne, hävdar förespråkare . Att synliggöra människan och samhället i de lokala och globala kretsloppen är en viktig del av utomhuspedagogiken. Här finns

utgångspunkter för praktisk miljölära, en bas för undervisning om vår kropp och hälsa, en plats för estetiska upplevelser, en plats för reflektion och en "lärobok" i alla ämnen.

Lundegård m.fl. talar om att helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakt mellan den lärande och föremålet för lärandet utgör betydelsefulla aspekter av utomhus-

undervisningens didaktik och identitet.

2.3 Vad säger läroplanen?

Studerar man den nya läroplanen finner man starka skäl till att använda sig av utomhusmiljön i undervisningen. Den säger bl.a. att varje elev skall visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

I läroplanen finns målet att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.

I kapitlet om skolans uppdrag kan man även läsa:

Skapande arbet e och lek är väsent liga dela r i det akt iva lärandet. Särskilt under de t id iga sko låren har leke n stor bet yde lse fö r att eleverna ska t illägna sig kunskaper.

8

http://www.utomhuspedagogik.nu/default.aspx?pageId=36 20110125

9

Lundegård, Wickman, Wohlin. ”Utomhusdidaktik”.s.13. Studentlitteratur. 2004

10

”Lgr11”. s. 9. Skolverket

11

”Lgr11”. s. 11. Skolverket

9

Sko lan ska sträva eft er att erbjuda alla ele ver daglig fysisk akt ivit et ino m rame n fö r he la sko ldagen.

De olika ämnenas kursplaner lägger varierande stor vikt på elevernas sociala utveckling.

Exempelvis formulerar kursplanen för idrott och hälsa följande;

”ett grundläggande s yft e med ämnet är o ckså att skapa fö rut sätt ningar fö r alla att delt a i o likaakt ivit et er på sina egna villko r, ut veckla geme nskap o ch

sa marbet sfö rmåga sa mt fö rst åelse och respekt för andra”

Initialt formulerar kursplanen för idrott och hälsa även ” Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen.”

. Lika tydliga syften att utveckla elevernas intresse för utemiljön går inte att finna i de övriga kursplanerna.

2.4 Varför utomhuspedagogik?

Gunilla Ericsson har i många år forskat kring lärandeprocesser med vardagslivet som utgångspunkt för lärande. I boken Lära ute poängterar hon hur viktigt det är att utgå från barnens egna initiativ och aktivitet och att det är själva grunden i utemetodiken. Ericsson hävdar att ifall man ger barnen ökat ansvar så följer ökat inflytande och en maktförskjutning över lärandeprocessen sker, från pedagog till barn. Pedagogens främsta redskap blir då att ställa aktuella, utmanande och reflekterande frågor. Frågorna kan ha karaktären av:

Nyfikenhet: -Hur tror du? -Vad tänker du?

Uppmärksamhet: -Vart är myran på väg? - Hur många olika gröna färger ser du?

Kunskapsområden: -Hur många meter är det mellan...? –Kan du på engelska beskriva...?

Utforskande: -Vad händer om myran kommer till ett hinder? –Vad får vi se ifall...?

För att stärka självkänsla och minska konkurrens så bör man undvika frågor som:

-Vad heter blomman? –Vem kan namnet på fem olika träd?

12

”Lgr11”. s. 6. Skolverket

13

Skolverket ”Del ur Lgr11. Kursplan i idrott och hälsa i grundskolan”. s. 27.

14

Skolverket ”Del ur Lgr11. Kursplan i idrott och hälsa i grundskolan”. s. 27.

10

Gunilla Ericsson förklarar att pedagogen blir en vägledare i verksamheten vars uppdrag fokuseras på att skapa förutsättningar så att barnen upplever en atmosfär som är tillåtande.

Vidare förklarar hon hur viktigt det är att hålla lite distans till barnen, att inte påpeka och föreskriva, utan vara lyhörd och vaksam på barnens egna upplevelser. I kapitlet social träning ger social kompetens beskrivs hur relationer och negativa sociala mönster bryts genom att förutsättningarna för umgänge förändras. Konflikter i gruppen tonas ner då ytorna är större och fler alternativ erbjuds utomhus. Även gemensam matlagning har en betydande

pedagogisk roll. Främsta anledningen, förutom gemenskapen, är att det är en del av människans kulturarv. Att tända en eld som man kan samlas kring har alltid varit en dragningskraft och är ett bra sätt att samla en grupp, anser Ericsson.

Det finns naturskolor i Sverige som använder sig av mottot ”att lära in ute”. Per Hedberg beskriver dessa i boken Utomhusdidaktik. Detta motto använder de som ett komplement till den traditionella skolan där pedagogerna lär ut inne i klassrummet. En kort sammanfattning av "naturskolans själ" visar en bredd som kan sammanfattas i några centrala punkter.



naturskolan är inte ett hus, utan det är arbetssättet som är naturskola



personalen är den viktigaste resursen som sprider naturskolans arbetssätt



elevernas egna upplevelser och sinnesintryck i naturen är grunden till ett aktivt lärande

Uterummet används som en pedagogisk metod där barnen kan lära sig andra saker än till exempel biologi. De som arbetar i naturskolor kan se hur fakta bättre tillgodogörs i uterummet av barnen.

Barnen kan även bearbeta fakta på ett bättre sätt, så kunskap skapas. För att pedagogen ska kunna ge barnen ett arbetssätt som är undersökande i uterummet är det viktigt att ge barnen frihet i de uppgifter de får och ska lösa. På naturskolorna menar de att detta ger mer aktiva barn då barn och människor till naturen är nyfikna.

Susanne Drougge beskriver i sin bok ” Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen. En beskrivning av I Ur och Skurs metoder.” förskolor där barnen vistas ute största delen av dagen. Dessa skolors (I ur och skur -skolor) grundidé är genom att vara ute året om förses barnens behov av rörelse, gemenskap och kunskap, verksamheten har uppkommit ur Friluftsfrämjandet.

Målet är att barnen ska få kunskap och förståelse om sambanden i naturen. För att förmedla kunskap till barnen använder sig pedagogerna av lek och ett

15

Ericsson. G. ”Lära ute”s.9. Frilufsfrämjandet. 2002

16

http://www.naturskola.se/merinfo.htm 20110122

17

Lundegård, Wickman, Wohlin. ”Utomhusdidaktik”.s.63. Studentlitteratur. 2004

18

Drougge.S. ”Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen. En

11

arbetssätt som är undersökande. Pedagogerna är aktiva i barnens aktiviteter. När barnen leker bryter pedagogerna inte leken för olika rutiner då de anser att det är genom lek som barnen lär sig. Förskolor kan ansöka om att vara en I Ur och Skur förskola. Att vara en I Ur och Skur förskola innebär att ha mestadels av sin verksamhet utomhus och upptäcka och uppleva ute i naturen med alla sina sinnen. Friluftsfrämjandet är en ideologisk organisation med inriktning på en god friluftsmiljö, som styr I Ur och Skur. Friluftsfrämjandet var ursprungligen en nordisk organisation, men har nu förgreningar i andra länder. På friluftsfrämjandets hemsida står I Ur och Skur verksamheten beskriven så här:

”Pedagogiken I Ur och Skur bygger på över tygelsen att barns behov av kunskap, rö relse o ch gemenskap t illfredst älls geno m lust fyllt uppleve lse baserade lärande. Att vist as både inne o ch ut e är en central del i pedago giken o ch daglige n gör ledarna va l kring vad so m passar bäst för ind ivide n, gruppen o ch akt ivit et en.”

Anders Szczepanski påpekar i boken Utomhuspedagogik som kunskapskälla att all

verksamhet inte behöver ske i skogen, utan att även skolgårdar, parker och stadsmiljöer går att använda sig av för utomhuspedagogiska ändamål. Han framhåller att utemiljön är en ständigt aktuell kunskapskälla som innehåller ett rikt material för att ge upplevelser för alla sinnen.

Szczepanski anser att det är i verkligheten, i landskapet, och i utemiljön människan lär sig bäst. Den direktkontakt som uppstår utomhus, gör att en inlärningsprocess påbörjas hos alla människor. Inomhus måste man däremot ”översätta” det man läser om till någon

erfarenhet man har sedan tidigare. Utomhuspedagogiken blir härigenom en friskfaktor i skolans arbetsmiljö som stöder lärandet genom ökad rörelse/fysisk aktivitet. Det innebär att genom att fokusera på faktorer som bidrar till ökad hälsa så ökar samtidigt lusten att lära.

Szczepanski och Dahlgren menar vidare i boken Utomhusdidaktik, att om man använder utomhusmiljön så skapar det en variation på sysselsättning och ger möjlighet till mer

”rörelseintensiva inlärningsmiljöer”. Det kan då utnyttjas för att stärka lärandet i olika

situationer och sammanhang. Barnen får röra sig under inlärning i stället för att bara sitta still vilket befäster lärandet.

Detta överensstämmer väl med vad man kan läsa om i Jan Winroth och Lars-Göran Rydqvists bok Hälsa och hälsopromotion. De anser att i grunden gör människor sitt bästa i en

utbildningssituation samt att alla människor kan utvecklas, var och en utifrån sina

19

http://www.friluftsframjandet.se/iurochskur/forskolan 20101216

20

Szczepanski ”Utomhuspedagogik som kunskapskälla”.s. 11. Studentlitteratur. Lund. 2007

21

Lundegård, Wickman, Wohlin.” Utomhusdidaktik”s.9-11. Studentlitteratur. Lund.2004

12

förutsättningar. För detta krävs dock någon form av aktivt deltagande.

Detta aktiva deltagande skulle alltså kunna vara pedagogisk verksamhet utomhus.

Dr Janice Filer, som har inriktat sin forskning på barn i de tidigare åldrarna, menar att nästan all inlärning som sker stillasittande kan göras gående, hoppande, liggande, krypande eller springande. Det är viktigt att få in aktiv inlärning och rörliga aktiviteter, poängterar Dr Filer i boken Healthy, active and outside. Filer hänvisar till andra forskare, som hon menar visar den positiva effekten på barnens hälsa, som utevistelsen tillför.

Utevistelsen stimulerar barnens motorik och påverkar deras humör positivt. Deras mentala och fysiska hälsa gynnas också av utevistelsen. I denna studie fick hon fram att utomhuslek idag har samma status som inomhus eftersom den ger barnen stora upplevelser. Författaren

skriver att barn tidigt är intresserade av att utforska naturen och genom att de får pröva sig fram, men också leka, får de nya erfarenheter och kan fortsätta utvecklas. Vidare menar hon att miljön som finns utomhus ger barnen en rik sinnesupplevelse som är både stimulerande och meningsfull för alla barn eftersom den erbjuder dem olika naturmaterial i den rätta miljön. Att låta barnen leka utomhus ger dem möjlighet till att leka på ett annat sätt än

inomhus. Barnen kan leka i en annan skala då utomhusmiljön ofta är större än inomhusmiljön.

Samtidigt ger utomhusvistelsen barnen frihet att utforska med alla sina sinnen och som pedagog är det viktigt att uppmuntra dem till fysisk aktivitet.

Många av de människor som bor i staden, eller som Brügge och Szczepanski kallar dom;

”Homo urbaniensis”, har idag glömt att förundra sig över naturens rikedom. De skriver vidare i boken Friluftslivets pedagogik att detta kan leda till att vi riskerar att placera oss vid sidan om naturen då vi tappat förmågan till förundran.

Enligt Brügge och Szczepanski är det bland annat genom naturen som kunskaper inhämtas och inspiration utvecklas. Ute får barnen träna sin fysiska styrka, sin koordinationsförmåga och sitt balanssinne då utomhusmiljön inte är så plan som den är inomhus. Även Dahlgren skriver hur utomhuspedagogiken skapar

förutsättningar för ett lärande som inriktas mot helheter, i motsatts till skolans pedagogiska tradition som snarare inneburit en fragmentering av verkligheten.

Jagtöien, Hansson & Annerstedt menar i boken Motorik, lek och lärande att det är den psykologiska lärandemiljön som påverkar barnet till fortsatt motivation för aktivitet.

22

Winroth, Rydqvist. ”Hälsa & Hälsopromotion”.s. 179. SISU. 2008

23

Filer. J. “Healthy, active and outside”.s.15. Routledge. London and New York. 2008

24

Brûgge, Glantz, Sandell. ”Friluftslivets pedagogik”.s.29. Stockholm Liber. 2007

25

Dahlgren, Sjölander, Strid, Szczepanski. ”Utomhuspedagogik som kunskapskälla”s. 50. Studentlitteratur.

Lund. 2007

13

Det sociala samspelet är avgörande för att uppfatta sitt eget bemästrande och sin egen självbild.

Författarna, som är lektorer i kroppsuppfattning/motorik, anser att när barnet känner att de övervinner något och upplever spänning, så är glädjen det viktiga emotionella uttrycket.

2.5 Pedagogernas roll

Strotz & Svenning menar att pedagogens förhållningssätt är avgörande för hur utevistelsen ser ut. Att utomhusverksamhet inte bedrivs i så stor utsträckning kan bero på rädsla och osäkerhet eftersom de saknar erfarenhet. Vidare menar författarna att verksamheten inte skall bedrivas utomhus bara för sakens skull utan bör ha ett mål och syfte för att engagera barnen.

Oförutsedda händelser som kan inträffa utanför verksamhetens fyra väggar kan skapa osäkerhet och rädsla hos pedagogen.

Gunilla Ericsson menar, istället för att utgå från en planering, styr i stället barnens upplevelser upplägget. Pedagogen måste våga släppa sitt kontrollbehov och kunna stimulera barnens upptäckter. Pedagogen måste vidare kunna erbjuda aktiviteter som skapar nyfikenhet.

Vidare menar Ericksson att det är viktigt att lärarna uppmuntrar barnen till lek och i största mån försöka att inte avbryta barnens lek genom deras planerade aktiviteter. Författaren påpekar vikten av att barnens lek skall få flyta på och pedagogerna endast skall använda sig utav korta pauser om de måste avbryta leken.

Granberg menar att eftersom barn lär sig allt genom lek är det viktigt att pedagogerna agerar medupptäckande, medundersökande,

medagerande och medupplevande.

Ericsson framhåller också vikten av ledarens roll genom att pedagoger ställer utmanande frågor till barnen för att utveckla deras kunskap.

Inom det mesta som har med pedagogisk verksamhet att göra, verkar motivationen betraktas som en av grundpelare. Anna-Karin Granbom berättar i boken ”Att motivera till hälsa” hur intervjuade pedagoger framhåller att man som pedagog bör uppvisa eget intresse och egen motivation inför deltagarna:

26

Langlo Jagtöien, G., Hansen, K. & Annerstedt, C. ”Motorik, lek och lärande”.s.134. Göteborg: Multicare Förlag AB.2002

27

Strotz, S. & Svenning, H. ”Utomhusdidaktik. Betydelse av praktisk kunskap” s.35.Studentlitteratur Lund 2004

28

Ericsson, G.”Uterummets betydelse för det egna växandet” s.140. Studentlitteratur. Lund. 2004

29

Ericsson, G.”Uterummets betydelse för det egna växandet” s.143. Studentlitteratur. Lund. 2004

30

Granberg, A. ”Småbarns utevistelse”.s.137. Liber AB. Stockholm 2009

31

Ericsson. G. ”Lära ute – upplevelser och lärande i naturen”. Friluftsfrämjandet. 2009

14

Det är vikt igt då ma n arbetar med mä nniskor, att man är tro värdig, en tro värdig het so m grundar sig på gedigen ut bildning. Delt agarna fö rvänt ar sig att pedagogen skall upple vas so m ro ad, int resserad o ch ha förmåga att visa gläd je, något so m ger en spo nt an ut strålning, so m i sin t ur väcker intresse.

2.6 Hinder för utevistelse

Efter att ha tagit del av litteraturen kring utomhuspedagogik ställer jag frågan om vilka svårigheter som kan förekomma när uterummet används som rum för lärande? Är det så enkelt som att bara ta med sin klass/grupp ut i naturen så blir det automatiskt bra och ett gott lärande uppstår? Eller behöver klassen och kanske även pedagogen förberedas på något sätt?

Många har idag, enligt docent Klas Sandell, av olika skäl, ingen naturlig koppling till eller vana av att vistas i naturen. 8 av 10 svenskar bor i tätort och så många som över hälften av alla i Sverige bor i någon av de 15 största städerna.

Gunilla Ericsson ser att ur ett

mångkulturellt perspektiv kan ovana att vistas i naturen även bero på till exempel avsaknad av allemansrätt i hemlandet eller farliga djur och giftiga växter.

Oavsett orsak kan detta avstånd från naturen leda till en känsla av obehag inför att vistas i skog och mark. Enligt författaren är det vanligt att pedagoger upplever att eleverna har svårt att slappna av när de ska använda sig av utemiljön som rum för lärande. Eleverna upplevs som högljudda, mycket aktiva och situationen uppfattas som rörig, stökig och mindre meningsfull. Ericsson menar att detta kan bero på att eleverna inte har någon naturlig vana i att vistas ute och att det finns en oro i det som är nytt och ovant.

I böckerna fokuseras det mycket på fördelar och det finns knappt inget att läsa om nackdelar. Ericsson anser att pedagogerna har en rädsla för att lämna tryggheten innanför klassrummets väggar och det krävs en vana att leda klassen utomhus, vilket kan ses som en nackdel.

Även Dahlgren stärker det Ericsson skriver och menar att vi pedagoger måste utbildas att undervisa ute då det inte alltid är en naturlig del i våra liv. En annan nackdel som påpekas är att som lärare är vi inte vana att utnyttja de resurser som finns utomhus i undervisningen och det gör att vi inte använder dem. Till sist är en nackdel att utomhus infinner sig inte den struktur och trygghet som kan upplevas i klassrummet.

32

Granbom. A-K. ”Att motivera till hälsa”. s.71. Studentlitteratur.1998

33

Sandell, Klas. Från naturliv till friluftsliv. I Britta Brûgge mfl red ”Friluftslivets

34

Ericsson, Gunilla. Uterummets betydelse för det egna växandet. I Iann Lundegård m fl red: Utomhusdidaktik, s 137. Lund: Studentlitteratur. 2004

35

Ericsson, Gunilla. Uterummets betydelse för det egna växandet. I Iann Lundegård m fl red: Utomhusdidaktik, s 138. Lund: Studentlitteratur. 2004

36

Ericsson,”Lära ute – upplevelser och lärande i naturen” s. 4, 14. Friluftsfrämjandet. 2002

37

Dahlgren, ”Utomhuspedagogik – boklig bildning och sinnlig erfarenhet” s. 32, 35, 37. Skapande vetande

15

3. Teoretisk utgångspunkt

En av dem som haft stort inflytande på den utomhuspedagogiska utvecklingen är den

amerikanske filosofen John Dewey. Han är kanske mest känd för devisen ”learning by doing”, lära genom att göra. Dewey menar att erfarenhet består av två delar, interaktion och

kontinuitet. Interaktion innebär samspel mellan barn och pedagog, mellan barn och barn samt mellan barn och omgivning. Kontinuitet innebär att dåtid möter nutid i den aktuella sociala situationen. Resultatet, menar Dewey, av lärande i den sociala situationen beror på om pedagogen utövar makt och kontroll eller skapar sociala processer där barnen blir mer självkontrollerande och delaktiga.

I boken Demokrati och utbildning betonar Dewey uppgiften som består i att arbeta med helhetssynen på människan:

”Genom att hon får möjlighet att delta i aktiviteter som mångsidigt speglar

sa mhä llet s o lika aspekt er och mot sätt ninga r kan en ö kad mo gnad och insikt växa fra m organiskt, och därmed också en förmåga att delta och ta ansvar”

Den norska forskaren Oddbjörn Evenshaug menar att Dewey försökte att bilda ett

demokratiskt utbildningssätt där han försökte sätta samman olika teorier från bland annat Platon, Rousseau och Vygotskij. Han ville utveckla den praktiska förmågan som människan hade och på alla sätt låta dem använda de i vardagen. Dessutom göra eleverna påminda om det kritiska tänkandet så att de själv fick fundera på vad som är rätt eller fel. På så sätt utvecklade Dewey mer praktiska övningar och teorier till skillnad från de som han tagit teorier ifrån. Eleverna får nu på så sätt tänka mer själv och får på olika sätt använda sig av det praktiska.

Utomhusmiljön erbjuder också ett lärande där alla sinnen används och inlärningen sker på många olika sätt. Gunilla Ericsson beskriver att Dewey såg lärandet utifrån

erfarenheter som en process med fem steg:

1. Eleven måste erbjudas en situation där sann tidigare erfarenhet synliggörs, det är en grundläggande faktor för intresse och motivation.

2. Eleven måste möta ett äkta, realistiskt problem eller dilemma som stimulerar tanken.

3. Eleven måste ha möjlighet att tillägna sig ny kunskap för att förstå och hantera situationen.

4. Eleven måste få komma på och prova sina lösningar under eget ansvar.

Ericsson.Gunilla. ”Lära ute”.s. 26. .friluftsfrämjandet. 2002

39

Dewey. J ”Demokrati och utbildning”. s. omslag. Daidalos förlag.1999.

40

Evenshaug. O.”Familiepedagogikk”. s. 114-118. Ad Notam Gyldendal. Oslo. 1998

16

5. Eleven måste få prova sina lösningar och idéer i nya situationer och därigenom upptäcka deras värde.

Vygotskij menar att man som pedagog måste se till de kunskaper som barnet redan har samtidigt som man skall se till att barnet lär sig nya saker. I Vygotskijs perspektiv ligger fokus på att undersöka hur individens lärande och utveckling sker i interaktion med andra individer. Enligt Vygotskij försöker barnen först förstå vuxnas instruktioner för att sedan själv kunna använda den för att utföra egna aktiviteter. Synen på barns utveckling innebär härmed att den sker från det sociala till det individuella, vilket kallas dialogiskt samarbete.

Liksom Vygotskij menar den svenske professorn Roger Säljö att lärandet sker i interaktion mellan individer. Säljös teori fokuserar på individens och gruppens sätt att tillägna och utnyttja fysiska resurser. Säljö menar i likhet med Vygotskij att den sociala omgivningen och kulturen har den mest avgörande betydelsen för individens lärande och utveckling inom det

sociokulturella perspektivet. Det kulturella minnet, artefakter och kulturella redskap är det som för mänskligheten framåt.

Språket anses ha vuxit ihop med tanken och är

huvudartefakten i lärande. Vygotskij säger att tanke och språk hör ihop när det gäller lärande.

Lärande och utveckling sker främst genom den kultur vi lever i. Trots att barnen har lika förkunskaper tillägnar de sig ny kunskap på olika sätt. De formar sin verklighet genom samspelet med andra och de verktyg kulturen vi lever i ger.

Andra betydande personer för utomhuspedagogikens framväxt är Paul Freire, Ellen Key, och inte minst Aristoteles som hade, precis som många av utomhuspedagogikens användare idag, en holistisk (ett filosofiskt betraktelsesätt att helheten är större än summan av delarna och att inget kan beskrivas enskilt.

) syn på naturen.

4. Metod

Jag kommer i detta avsnitt att redogöra för min ansats, intervju som metod, min planering samt mitt genomförande av studien. Här kommer jag även att redogöra för mitt urval, de etiska forskningsprinciperna, min analys men också reliabiliteten och validiteten. Jag började leta litteratur från olika bibliotek som var relevanta för undersökningen. Genom

41

Ericsson, G.”Uterummets betydelse för det egna växandet” s.147.I Lundegård, I., Wickman P-O., & Wohlin, A. (red.). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. 2004

42

Vygotskij, Lev. Semenovich. Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Didalos AB. 1995

43

Säljö, Roger.”Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv”s.43-53. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.2000

44

Vygotskij, Lev. Semenovich. Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Didalos AB. 1995

45

http://sv.wikipedia.org/wiki/Holistisk 20100920

46

http://www.ne.se/aristoteles 20100920

17

databasen ERIC söktes tidigare forskning kring utomhuspedagogik, sökord som användes var:

outside, outdoor environment, children, after school center och preschool. På Karlstads universitets databas söktes ord som: utomhusverksamhet i förskolan, utomhuspedagogik, utomhusmiljö, och pedagogens roll. Mycket av litteraturen som hittades var inriktat mot skolan och därför har bara vissa delar använts som kunnat kopplas till fritidshemmet. På grund av detta söktes ord som fritidshem och utomhuspedagogik var för sig.

4.1 Insamling av information

Insamlingen av materialet skedde genom intervjuer. Patel och Davidsson menar att syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen.

Då alla är olika och inte har samma erfarenheter kan en fråga få olika svar beroende på vem det är som svarar på den. Därför kan jag genom intervjuer få ett mer utförligt svar på frågan om hur pedagoger bedömer sin situation, det är anledningen till att jag valde att göra en kvalitativ studie framför en kvantitativ. Innan datainsamlingen påbörjades genomfördes två provintervjuer för att få reda på omfrågorna var relevanta och svarade på studiens syfte. Efter genomförandet av provintervjuerna ändrades intervjufrågorna något för att bättre svara på studiens syfte. De sex intervjuerna genomfördes under en veckas tid. Vid alla intervjutillfällen var respondenten och intervjuaren ensamma och stördes inte av elever eller personal. Alla intervjuer skedde i skolans lokaler under fritidspedagogens arbetsdag, då de hade rast eller slutat för dagen. Fritidspedagogerna fick inte se frågorna innan intervjutillfället och ingen av respondenterna önskade heller att få göra detta. Vid intervjutillfällena använde jag en

bandspelare. Respondenterna fick ge sitt godkännande att bli inspelade. Patel och Davidsson menar att fördelen med denna typ av registrering är att de intervjuades svar registreras exakt.

En nackdel är den arbetstid som krävs för att skriva ut intervjuerna. En annan nackdel är att närvaron av bandspelaren kan påverka de svar man får.

4.2 Forskningsetiska principer

Jag har följt de fyra principer som Vetenskapsrådet rekommenderar. Dessa fyra är

47

Patel, R. Davidsson. B.”Forskningsmetodikensgrunder” s. 78. Studentlitteratur. Lund. 2003

48

Patel, R. Davidsson. B.”Forskningsmetodikensgrunder” s. 83. Studentlitteratur. Lund. 2003

18

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Här nedan beskriver jag hur jag arbetat utifrån dessa krav.

Informationskravet

Informationskravet innebär att informanterna ska informeras om vilka villkor som gäller för deras deltagande i undersökningen. Jag har i god tid informerat de personer jag tänkt intervjua om vilka frågeställningar som kommer användas och vilket syftet med denna forskning är.

Samtyckeskravet

Samtyckeskravet innebär att informanterna ska ha gett sitt samtycke till att delta i

undersökningen. Informanterna har upplysts om att deltagandet är helt frivilligt, att de kan avbryta sitt deltagande när de vill. Jag är medveten om att jag inte får påverka

intervjupersonernas åsikter.

Konfidentialitetskravet

Konfidentialitetskravet innebär att informanterna har rätt att vara anonyma. Detta har de informerats om. Inga personer har i denna rapport namngetts utan deras tillåtelse. Inga utomstående kommer att kunna läsa det jag skrivit. All insamlad data kommer att förstöras efter avslutad studie. Det inspelade materialet från intervjuerna kommer att raderas och mina anteckningar kommer att förstöras för att ingen obehörig ska kunna ta del av det till annan forskning.

Nyttjandekravet

Nyttjandekravet innebär att materialet inte får användas på ett kommersiellt sätt eller på ett sätt som inte är vetenskapligt utformat. Mitt insamlade material kommer enbart användas till denna studie.

Fingerade namn används i undersökningen för att avpersonifiera respondenterna. Dessa forskningsetiska principer är till för att skydda individen och vid samtliga intervjuer har jag arbetat efter dem.

49

http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3.pdf 20101213

19

4.3 Urval

Jag hade bestämt mig för att intervjua sex fritidpedagoger, detta gjordes genom att jag besökte dem på deras arbetsplatser i kommunen. Efter att ha förklarat syftet med intervjun gav

samtliga, en manlig och fem kvinnliga pedagoger, sitt medgivande. Pedagogerna som

intervjuades var för mig kända sedan tidigare då jag stött på dem i min yrkesroll. Anledningen till att jag valde pedagoger som jag kände sedan tidigare var att både de och jag

förhoppningsvis kunde slappna av mer och att intervjun istället skulle bli som ett samtal. För att det inte ska gå att koppla de olika pedagogerna till vem de är eller var de arbetar har stor vikt lagts på konfidentialitetskravet och därför kommer alla pedagoger benämnas med fingerade namn.

4.4 Planering och genomförande

Här menar Patel och Davidsson att det finns två huvudfrågor, vad? och hur? som är

användbara för att lättare få en överblick över studien.

Syftet med studien svarar på frågan varför? Jag började med att läsa in mig på ämnet som valts, utomhuspedagogik, men också andra böcker om skolans utemiljö för att få en bättre förförståelse.

Under årsskiftet 2010-2011 genomfördes undersökningen som ligger till grund för Denna studie. Innan intervjuerna med de sex pedagoger hade de blivit kontaktade av mig och fått syftet förklarat samt information om de forskningsetiska principerna.

Jag frågade om den fick spelas in, samtliga pedagoger gav sitt godkännande. Innan jag gjorde intervjuerna med de sex pedagogerna som ingår i min studie gjordes pilotintervjuer med tre andra pedagoger. De var för mig kända sedan tidigare och det kontrollerades att frågorna gav mig de svar som var relevanta för mitt syfte. Efter de tre pilotintervjuerna ändrades följden på frågorna och någon fråga togs bort. Frågorna var nedskrivna på ett papper för att vara ett stöd för mig under samtalen (se bilaga 3). Tiden som bokats för intervjuerna var på förmiddagen, alla olika dagar. Tiden varierade från 20 minuter till en timma. Vid varje intervjutillfälle satt vi avskilt från barnen så det gick att prata ostört. Efter avslutad intervju återgick pedagogerna till klassrummen/ fritidshemmet. På så vis kunde jag efter intervjun sitta kvar och skriva ut intervjuerna och börja arbeta med helhetsanalysen av intervjuerna. Inspelningen lyssnades därefter igenom och det som sades skrevs av ordagrant innan analysarbetet började.

50

Patel, R. Davidsson. B.”Forskningsmetodikensgrunder” s. 14. Studentlitteratur. Lund. 2003

20

4.5 Analys

Jag har letat efter det centrala som sagts under intervjuerna och har därför lyssnat igenom banden flera gånger för att få en överblick. Efter detta skrevs intervjuerna ut. Bengt Starrin m.fl. talar om begreppet avbildningsprocess vars syfte är att sortera, jämföra och analysera det insamlade materialet, för att sedan kunna dela upp det i mindre teman som tas upp i resultatet.

Jag ansåg det var en användbar metod för studien då intervjutexterna koncentrerades så att det som verkligen berörde mitt syfte lyftes fram. En indelning i

kategorier gjordes för att få en struktur på arbetet. Avbildningsprocessens andra steg bestod i huvudsak av att i materialet finna verbala uttryck för relationer av något slag. Jag

koncentrerade mig först på citat där intervjupersonen uttryckte någon relation, dvs uttryckte något som var relaterat till något annat. Det kunde vara t.ex. vara en händelse som relaterades till en annan händelse osv. Varje intervju analyserades mening för mening och citaten försågs med sidanvisning från intervjutexten. Citaten skrevs av och placerades på ett stort bord.

Bordet bestod av teman, relationer mellan händelser, situationer och upplevelser. Genom detta arbete togs första steget bort från grunddata i riktning mot en teori

4.6 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet är två nyckelbegrepp som används när metoden ska analyseras.

Patel och Davidsson skriver att det är viktigt att undersöka det jag avser att undersöka, dvs.

jag måste veta att jag har god validitet.

Validiteten mäter det som är relevant i

sammanhanget och reliabilitet innebär att det som skrivits är trovärdigt. Likadana mätningar ska ge samma resultat, då är reliabiliteten hög. En undersökning ska alltid sträva mot att ha en hög validitet och reliabilitet. En hög reliabilitet innebär inte säkert att studien har en hög validitet men en hög validitet förutsätter att reliabiliteten är hög.

Ejvegård nämner att ledande frågor är ett problem som kan uppstå vid användningen

av intervju som metod.

En ledande fråga liksom föregriper svaret och förmår respondenten att uttala sig på ett visst sätt. Det finns då risk att ens egna personliga åsikter lyser igenom frågorna. Personen som intervjuar får inte enbart koncentrera sig på den som blir intervjuad

51

Starrin.B, Larsson.G, Dahlgren.L, Styrborn.S.”Från upptäckt till presentation” s. 85. Studentlitteratur Lund.1991.

52

Patel, R. Davidsson. B.”Forskningsmetodikensgrunder” s. 98. Studentlitteratur. Lund. 2003

53

Ejvegård.R.”Vetenskaplig metod”s. 49.Studentlitteratur. Lund. 1993

21

utan även observera sig själv för att undvika dessa problem. Det gällde att kritiskt granska sig själv hela tiden. Validiteten, d.v.s. själva kvalitén på intervjun, får man fram genom att titta på att det som studien går ut på, verkligen undersökts samt att syftet stämmer överens med frågorna. Syftet med denna studie har många gånger granskats för att se om svaren jag fått genom intervjuerna kunnat kopplas till mitt syfte. Vid formulerandet av intervjufrågorna utgick jag från syftet och de svar som kom fram har varit till stor nytta under diskussionen.

En viktig aspekt är att strukturera upp undersökningen så att det blir lätt att se vilket resultat som framkommit av undersökningen. Svaren som framkom under intervjuerna har jag delat in i teman för att den som läser undersökningen lätt ska kunna ta del av resultat och diskussion.

5. Resultat

Här kommer först en presentation av de sex pedagogerna jag intervjuat. Sedan följer en analys samt vad pedagogerna sagt under intervjuerna. De olika rubrikerna som följer är baserade på vad pedagogerna sagt under samtalen.

5.1 Presentation av pedagogerna

Sylvia

Utbildad fritidspedagog sedan 1978 och har arbetat sedan dess, förutom kortare barnledigheter. I den aktuella kommunen har hon arbetat sedan 1982. Hon har ingen utbildning inom utomhuspedagogik. Arbetar främst med åldersgruppen 8, 9 år inom

fritidsverksamheten. Skolan hon arbetar på idag har ingen speciell inriktning. Sylvia anser att skolgården inte riktigt är anpassad för åldersgruppen hon arbetar med då det förekommer cykel- och ibland mopedåkning på skolgården Förutom detta anser hon att utemiljön är bra.

Hon har även märkt via barnintervjuer att barnen trivs i utemiljön. Dock saknas en sandlåda.

Ett hinder för lyckad uteverksamhet vintertid, är att pulkabacken passeras av en

cykel/gångväg. Utemiljön består av asfalt, grönytor, kulle samt stor grusplan och Silvia anser

att utemiljön är bra. Dock saknar hon en platt gräsmatta. Närheten till vatten ser hon som en

stor möjlighet under sommarhalvåret. Innemiljön beskriver hon som ”trång” med små lokaler

som inte är anpassade till verksamheten. Stora barngrupper i små lokaler. Hon uppskattar att

de har uteverksamhet cirka 5 timmar per vecka.

22 Madelen

Har gått fritidspedagogutbildningen samt läst 37p bildlära. Hon har arbetat sedan 1990.

Arbetar främst med åk. 2 och 3 och har ingen utbildning inom utomhuspedagogik.

Fritidshemmet är beläget i en mellanstor kommun och har ingen särskild inriktning. Madelen anser att fler och fler barn drar sig mot högstadiets buskage samt skogen istället för att vara på den asfalterade skolgården. Ett klart hinder för en lyckad uteverksamhet, anser Madelen att mellanstadiets raster är, då de skall dela utrymme. Vidare saknar hon flera små rum där eleverna kan få vara ifred och ta det lugnt. Enligt Madelen så fanns tidigare en ambition bland pedagogerna att genomföra fler aktiviteter utomhus och i skogen, men efter att intervjuat eleverna om deras önskemål så har det stagnerat. Utomhus är de minst 5 timmar per vecka.

Kalle

Kalle är utbildad lärare för barn från 0-12 år och har arbetat i sex år. Han har ingen utbildning i utomhuspedagogik utöver den han fick under lärarutbildningen. Kalle arbetar främst med åldergruppen 6-7 år både i förskoleklass samt på fritidshemmet och är anställd som

fritidspedagog. Fritidshemmet är beläget i en mellanstor kommun och har ingen särskild inriktning. Då han anser att skolgården är bra ser han även många möjligheter till

utomhusverksamhet. Även inomhusmiljön är ok anser Kalle, då den består av sex olika rum.

Kalle ser de stora barngrupperna som ett stort hinder både för en lyckad utomhus- som inomhusverksamhet. Utomhus tillbringar de minst 12 timmar varje vecka.

Lillian

Lillian har en fritidspedagogsutbildning och blev klar 1978. Hon har en tvådagarsutbildning i skogen i skolan som hon tycker handlar om utomhuspedagogik. Lillian arbetar med

åldersgruppen 6-9 år och känner inte till ifall fritidshemmet har någon speciell inriktning. Hon

känner tyvärr att ”luften har gått ur” henne då det handlar om utomhusverksamheten. Detta

grundar sig främst på att elevgruppen blivit större samt yngre än den var tidigare, vilket

försvårar uteverksamheten. På fritids försöker pedagogerna komma ut med barnen varje

eftermiddag, antingen på gården, till skogen eller på en promenad. Sammanlagt blir det

mellan åtta till tio timmar varje vecka. Detta fritidshem ligger utanför samhället och Lillian

anser att utomhusgården är tråkig och känner att gården kan utvecklas mer.

23 Gretchen

En fritidspedagogutbildning samt en vårdbiträdesutbildning är vad Gretchen anser är hennes utbildning. Hon arbetar främst med 9-10 åringar både skoltid och på fritids. Gretchen började arbeta inom skolan 1999 och har tidigare arbetat inom äldrevården i många år. Någon

utbildning inom utomhuspedagogik har hon inte. Fritidshemmet är beläget i en mellanstor kommun och har ingen särskild inriktning. Gretchen anser att deras utomhusgård är tråkig och platt, men här finns gungor, småhus och asfalterade vägar för barnen att cykla på. Den stora barngruppen gör det svårt att ta några längre promenader i skogen. Barnens olika tider för hämtning skapar också ett försvårande moment, anser Gretchen.

Barbro

Barbro är utbildad barnskötare och arbetar främst med 6-åringar i förskoleklass men gör även 8 timmar i veckan som fritidspedagog. Hon har arbetat sedan 1996 inom skola och fritidshem.

Fritidshemmet har ingen speciell inriktning och ligger utanför samhället. Barbro känner att deras utomhusverksamhet inte riktigt håller måttet och önskar att de kunde göra mer av denna verksamhet. Barbro anser att miljön runt skolan är bra och att det finns förutsättningar för god utomhusverksamhet. De höga ljudnivåerna är främsta orsaken till att de tillbringar

eftermiddagarna utomhus.

5.2 Harmoni och ljudnivåer

Här berättar pedagogerna om problemen med de höga ljudnivåerna. Sylva är kritisk till skolans innemiljö. Hon tycker det känns som om varje kvadratmeter i skolan är upptagen.

Vidare nämner hon:

Arbet smiljö verket skulle a ldrig go dkänna inne miljö n if a ll vu xna hade sa mma arbet smiljö so m våra barn har. De har inge n mö jlig het att få lugn o ch ro trot s att det st år i sko lans uppdrag t ill fr it idshe mmet att skapa lugn o ch ro miljö fö r barnen.

Tyvärr så ligger to alett en ut anfö r frit idslo kalerna o ch det händer att barn int e vågar gå dit då den besöks av både me lla n - o ch hö gst adiee lever. (Int ervju med Sylvia

20101115)

Ljudnivån är en av anledningarna till att pedagogerna styr inomhusverksamheten mer än vad

de gör utomhus, berättar Sylvia. Hon ser även möjligheterna till egna lekar för barnen,

betydligt större utomhus än inomhus. Inomhus måste tyvärr pedagogerna hyssja och lägga

24

locket på för att de själva skall stå ut. Sylvia anser även att många av eleverna verkar nöjda med den verksamhet som erbjuds, både inom- och utomhus. Så här säger hon:

Tyvärr så tror jag att många av våra barn säger att ”allt är bra som det är”, men i sjä lva verket orkar do m int e eft er en dag i sko lan, ko mma med nya ideé r eller fö rslag på ändringar. Do m är helt slut /.../Utö ver sko ldagen ha r do m dansträning, flö jt spelning o ch ho ckeyt räning. Egent lige n vill må nga av våra barn ”bara vara”, do m vill leka, he lst ut an st yrning av vuxna. Visst finns det några so m int e har fant asi att leka sjä lv men de är int e må nga/.../kanske är do m sönderstressad e att do m t appat fo kus på vad do m egent lige n vill gö ra. (Int ervju med Sylvia 20101115)

Även Madelen ser ljudnivån som ett stort hinder för en bra inomhusverksamhet:

Ljudnivån t illsa mma ns med då lig ve nt ilat io n gör att det ibla nd blir o lid ligt ino mhus. (Int ervju med Madele n 20101115)

Lillian känner att det är viktigt att utomhusmiljön är bra:

Barnen blir mer har mo niska så fo rt vi ko mmer ut i sko gen. Det är ko nst igt, me n o avsett väder så kan de värst a o vänner bö rja leka med varandra så fort vi ko mmer t il l skogen. Om vi int e hade haft skogen eller närhet t ill sjö n hade uppgift en att förso na dessa båda elever var it bet yd ligt krångliga re. (Int ervju med Lillia n 2010116)

Hon berättar vidare:

Jag är inge n skogsmu llet yp, men jag fö rst år hur vikt igt det är att ba rn får uppleva mer än bara sko lgården när vi är ut e. Att t illbr inga en eft ermiddag i sko gen kan gö ra underverk för vissa e le ver. Vi kan umgås på ett annat sätt än på sko lgården o ch fö rst åelse n fö r djur och natur blir på något sätt, sjä lvk lart när vi är ut e . (Int ervju med Lillia n 2010116)

Gretchen förklarar varför hon anser att det är viktigt att gå ut på eftermiddagarna:

Det blir o lid ligt jo bbigt att vara inne på eftermiddagarna. Ljud nivå n blir fö r hö g både fö r ele verna o ch för o ss pedago ger. Sko lgården fun kar bäst fö r o ss då det blir fö r krångligt att hålla ko lla på alla annars. Vi frågade ele verna en gång o m de ville gå t ill skogen me n de flest a svarade nej/.../vi g ick dit en gång men då var vädret sämst a t änkbara. Näst a gång vi g ick dit var vi bättre förb eredda o ch alla hade jätt ekul.

(Int ervju med Gretchen 20110122)

Även Barbro anser att ljudnivån är ett problem:

Ibland blir det o lid ligt både fö r barnen o ch o ss pedagoger att vara ino mhus. Vissa barn mår int e bra när ljud nivå n blir fö r hög. När jag började arbet a här så var

barngrupperna mindre o ch det gick lätt are att ko mpo nera iho p en verksamhet so m

passade alla. (Int ervju med Barbro 20110202)

25

5.3 Mål och motorik

Att röra på sig är bra för barnen menar pedagogerna och utomhusmiljön erbjuder många olika grovmotoriska övningar för dem i en naturlig miljö. För Sylvia är ett mål att barnen ska få vara utomhus och testa på olika miljöer, både på skolgården och i naturen vilket hon beskriver så här:

Ute har barnen med både hjärt a och hjärna när de leker, på et t helt annat sätt än när de är inne/.../Att låt a barnen t älja med kniv är både bra motorikträning sa mt id igt som det är spännande. De älskar ju att bygga kojo r o ch det går ju bara att göra uto mhus.

(Int ervju med Sylvia 20101115)

Madelen har ett annat mål:

Att vi är ut e så pass mycket på eft ermidda gen beror ju på att vi har allde les fö r många barn fö r att vara inne. Målet är ju att använda sko lgården so m ett extra kla ssru m eller fr it idsru m så att de springer av sig ut e ist ället fö r inne. (Int ervju med Madele n 20101115)

Kalle vill inte direkt erkänna att han har några mål med utomhusverksamheten. Däremot har han en utopi som han beskriver så här:

V i har 45 barn här på fr it ids, det går int e att vara inne sa mt id igt alliho p. Därfö r måst e vi vara ut e. Man skulle ju kunna göra så mycket mer av verksamhet en me n vi har fö r många barn he lt enke lt . Helst skulle ma n ju ha hä lft en så många fö r då skulle vi kunna gö ra så himla mycket mer, so m att använda sko lsko gen mer o ch att

geno mfö ra lekpass uto mhus på ett helt annat s ätt än vad vi kan göra idag/.../ anled ning idag t ill att vi är ute är ju vi int e kan vara inne. (Int ervju med Ka lle 20110120)

Kalle fortsätter att berätta om utomhusverksamheten:

Do m kan klättra do m kan gunga, cyk la o ch den här gro vmotoriken so m do m t ränar så vä l. Det är oerhö rt vikt igt att få t räna o ch få ut lo pp fö r den. Do m kan träna sin ba la ns, ho ppa o ch skutt a. (Int ervju med Kalle 20110120)

I Lillians klass har eleverna fått välja:

De har fått vä lja o ch röst a på 5 o lika p lat ser uto mhus so m vi t illsa mma n s ska ll besö ka under t ermine n. Målet fö r o ss blir ju då sjä lvk lart att fö rsöka lö sa detta på bäst a sätt. Det kan vara en pro me nad t ill skärgårdsmuséet eller en t u r i

bo st adskvart eret där de bor/.../fö ruto m detta så finns ju he la t iden mö jlig het en att t jo a

o ch springa av s ig när vi är ute. Jag tror det är vikt igt att barn kan få avreagera sig på

dett a sätt ibla nd. (Int ervju med Lillia n 2010116)

26 Gretchen anser:

V i har barn här so m o medvet et tränar både sin gro v - o ch finmo torik varje gång vi går ut. Är de med o ch spelar King så t ränar do m armar o ch ben, o ch vill de vara med sand låda n så tränas finmo torike n. Jag ö nskar att vi ko m ut o ftare under

sko ldagen/.../det s kulle vara ro ligt att få prö va att ha mat emat ik i skogen någo n gång.

(Int ervju med Gretchen 20110122)

Det framkom i studien att leken är ett väldigt viktigt begrepp för pedagogerna och att den är viktig för barn när de är utomhus. De beskriver leken som ett sätt att umgås och att ett lärande sker omedvetet när barnen samspelar med varandra i leken. En pedagog berättar att det inte alltid är lätt att förstå vad barnen leker när de är ute, det kan se ut som barnen bara springer omkring men att barnen i själva verket är väldigt upptagna av leken. I studien märker man heller inte av några elevprotester mot att vara utomhus.

5.4 Miljö och säkerhet

Enligt undersökningsgruppen är det viktigt att tänka på säkerheten. Pedagogen ska vara den som uppmärksammar barnen på vad som är farligt och inte. Sylvia nämner ett hinder i utomhusverksamheten är att kommunen byggt en gångväg direkt från skolområdet till en busskur intill en hårt trafikerad väg. Hon menar att detta kan locka vissa barn. Förövrigt anser hon att det förekommer för mycket fordonstrafik kring skolan för att utemiljön skall kännas säker.

Madelen delar uppfattningen:

Det är vä ld igt mycket bilar so m kör på vår sko lgård, allt från t axibilar t ill last bilar anvä nder sko lgården. Det känns int e so m man kan släppa ele verna so m ma n skulle ö nska då det plöt sligt kan dundra in en lastbil bland de m. (Int ervju med Madele n 20101115)

Kalle är nöjd med den skolgård de använder men ser en nackdel:

V i har ju en vä ld igt stor sko lgård so m är vä ld igt bra, me n ö verblicken fö rsvåras ju sa mt id igt t yvärr... (Int ervju med Ka lle 20101115)

Det finns nackdelar med att ha många små rum inomhus också anser Lillian:

Jag t ycker det känns lit e otryggt att vi har så må nga små rum på frit ids. Man kan

int e springa runt ö verallt he la t iden , ut an tyvärr så missar ma n ko nflikt er so m ma n

27

kunnat avst yra t id igt ifa ll ma n var it på plat s t id igare. Vissa barn kan ha vä ld igt mycket aggressio ner ino m s ig o ch då kan det göra o nt a tt bli de n so m blir drabbad av dett a. (Int ervju med Lillian 2010116)

5.5 Väderpåverkan

Som pedagog är det viktigt att vara positiv till utevistelsen och att själv ha kläder för att vistas utomhus oavsett väder. Något som alla sex pedagogerna nämner är att det under

sommarhalvåret är lättare att komma ut med barnen. Sylvia sa under intervjun:

Senhö st en är ett pro ble m då barnen redan under sko ldagens rast er blivit dyng blö t a.

Att då under fr it idse ft ermiddagen uppmu nt ra t ill uto mhusverksa mhet är svårt. Många barn saknar t yvärr kläder eft er väder. (Int ervju med S ylvia 20101115)

Även Madelen ser vädrets påverkan för utomhusverksamhet:

Är det kallt , regnigt o ch blå sigt så ö nskar man ju näst an att barnen int e vill gå a lls/.../vår sko lgård inbjuder ju egent lige n in t e t ill uto mhusverksa mhet varken so mma r e ller vint er då den är ganska tråkig. (Int ervju med Madele n 20101115)

Kalle däremot tycker inte att vädret har någon direkt inverkan på utomhusverksamheten:

Nej! V i är ut e o avsett väder. Visst kanske vi går in 10 min ut er t id igare ifa ll det är rikt igt o väder men o ft ast int e/.../so mmart id brukar ju int e barnen vilja gå in a lls på eft ermiddagen, int e ens när det regnar/.../trot s att vi har må nga små barn, vilka t ar t id att klä på, använder vi ut erummet lika myc ket på vin t ern so m vi gör på so mmare n.

(Int ervju med Ka lle 20110120)

Gretchen ser vädret ibland som ett problem:

V issa barn t ycker att det är inget ro ligt alls att vara ut e ifa ll det regnar . Då gäller det för o ss pedagoger att vara förberedda och ha en pla ner ing fö r detta. Vi har best ämt att vi ska ll vara ut e t ill k lo ckan 3/.../visst finns det några barn so m g illar regn men det är do m so m har kläde r för att vara ut e i sånt väder. (Int ervju med Gret chen 20110122)

Hon menar att vädret påverkar hur mycket barnen kommer ut under dagen, en annan sak som spelar in är barnens humör och vilka kläder de har. För barnens välbefinnande spelar kläderna en stor roll, de måste ha bra kläder som är lätta att ta på samt håller värmen.

Barbro tycker så här:

Det är bra att det int e är so mmar jä mt . Barnen mår bra av att vädret skift ar för då

kan ma n leka i vat t enpö lar, bygga snö gubbar, samla fina hö st lö v o ch variera lekarna

på ett bra sätt. Förra vint ern gjo rde vi ett forskningspro jekt kring snö . Ele verna gjo rde

att jättebra grupparbet e o ch vi g jo rde snö bo llar so m vi sparade i fr yse n. Dessa tog vi

fra m på so mmaren o ch gjorde en snö lykt a av. (Int ervju med Barbro 20110202)