Sammanfattning

På senare år har skolbarnomsorgen och skolan närmat sig varandra och på många håll har verksamheterna integrerats. Det är vanligt att skolbarnomsorgens personal främst

fritidspedagoger, har delar av sin arbetstid förlagd till ordinarie skoldag, vilket på sina håll har lett till ett nära samarbetet mellan fritidspedagoger och lärare. En del lärare har härigenom mött andra pedagogiska perspektiv än de kanske är vana vid, och utomhuspedagogiken är ett av dessa. De intervjuade fritidspedagogerna har alla en positiv inställning till att vara

utomhus. De anser också att det finns skillnader på hur lekarna ser ut inomhus och utomhus.

Några av pedagogerna ser sin roll som övervakare när de är ute. De anser också att det är lättare att skapa en relation till eleverna inomhus. Däremot är samtliga pedagoger överens om att grov- och finmotoriken kan tränas med fördel utomhus. Väder och årstider påverkar hur utomhusverksamheten ser ut. Flera pedagoger upplever att elevers klädval kan försvåra en lyckad utevistelse. Det stora antalet elever i grupperna, anser flera pedagoger försvårar en bra uteverksamhet. Det är också vanligt att det man ”gör” på fritidshemmet, inte har något klart uttalat mål utöver aktiviteten i sig, åtminstone inte så att eleverna verkar medvetna om det. De intervjuade pedagogerna upplever att eleverna på fritidshemmet gör saker för nöjes skull eller av eget intresse, utan krav på att tillägna sig något som sedan skall kontrolleras och

godkännas. Detta skiljer sig från skolans verksamhet där man ”lär” saker som vuxna bestämt att man skall tillägna sig. Som pedagog skall man även finnas i närheten för barnen och agera som en medupptäckare och göra dem uppmärksamma på vad som finns i deras närmiljö. Detta är något som pedagogerna anser ska ske både inomhus som utomhus.

6. Resultatdiskussion

I studien framgår att flera fritidspedagoger ser att samspelet mellan barnen blir bättre utomhus och det blir även mindre konflikter. En av respondenterna tar även upp att det är lättare för vissa elever att hitta kamrater när man befinner sig ute. Enligt G. Ericsson så skapas en social ordning i barngrupper men vid utevistelse så kan denna ordning brytas och invanda mönster brytas samt roller och relationer förändras.⁵⁴ Genom att vara ute kan det även skapa en förståelse för andra barn i gruppen när deras färdigheter blir synliga. Ericsson hävdar vidare att aktiviteter som inne kan leda till att konflikter fungerar mer avslappnat utomhus, vilket även framgår i studien. Studien visar att utomhuspedagogik ofta har en positiv påverkan på barns hälsa,

54 Uterummets betydelse för det egna växandet. I Lundegård, I., Wickman P-O., & Wohlin, A. (red.) Utomhusdidaktik. (s. 137-150). Lund: Studentlitteratur.

31

både fysiskt, psykiskt och socialt. Det framkom också i studien att den fysiska hälsan främjas genom att vara ute för att utomhus blir motorikträningen mer naturlig och den fysiska aktiviteten ökar. Undersökningen visar även att ljudnivån blir lägre utomhus, vilket antagligen leder till mindre stress hos eleverna. Jag håller med om att det utomhus finns mer plats och att ljudnivån inte blir lika påtaglig. Utomhuspedagogik främjar även det sociala samspelet i gruppen och det blir mindre konflikter, vilket framkom i studien. Ute finns det även mer plats för varje barn vilket gör att de inte behöver vara på varandra vilket jag tycker är bra och jag tror att det är därför det inte blir lika många konflikter utomhus. Jag kan förstå att skolgården inte alltid lockar pedagoger och barn att gå ut. Många av de skolgårdar som finns i vårt land är mycket kala och innehåller inte så mycket varierad terräng. Dock skulle jag önska att alla skolor skulle få ha en stor och varierad gård för barnen att leka på. Det framkom vidare i studien att flera av fritidspedagogerna valde att gå till skogen med barnen istället för att stanna på gården. Jag tycker att det är bra att gå ut i skogen, dels för att där finns det inget förutbestämt sätt att leka med det man hittar och för att barnen får träna sin motorik på ett naturligt sätt. Jag tror att det är viktigt att barnen får uppleva genom sin kropp och sina sinnen och inte genom de konstgjorda upplevelser som de får via TV och data. Då jag upplever att många barn tillbringar mindre med tid utomhus, än vad tidigare generationer gjort, anser jag att vi pedagoger i skolan bör ta bättre vara på de chanser till uteverksamhet som erbjuds. Utifrån egna erfarenheter anser jag att ifall klasslärare och fritidspedagoger oftare fick chans till gemensam planering, skulle all verksamhet i skola och fritidshem gynnas av det. Många elever skulle antagligen finna skolans ämnen lättare att förstå då fritidspedagoger ofta arbetar med mer praktiska metoder.

Studiens slutsats blir att samtliga sex fritidspedagoger ser att utevistelse och barns välmående hör ihop på ett tydligt sätt. De tyckte att det var självklart att gå ut minst en gång om dagen och gärna fler gånger. Studien har kommit fram till att elever kan lära sig mycket ute och att deras

välmående påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt påverkas positivt.

32

Referenslista

Tryckta källor

Brugge, Glantz, Sandell. ”Friluftslivets pedagogik”. Stockholm Liber. 2007 Dahlgren, Sjölander, Strid, Szczepanski. ”Utomhuspedagogik som kunskapskälla”

Studentlitteratur. Lund. 2007

Dahlgren, ”Utomhuspedagogik – boklig bildning och sinnlig erfarenhet” Skapande vetande.

nr 31. Linköping, Linköpings universitet.1997

Dewey. J ”Demokrati och utbildning”. Daidalos förlag.1999.

Drougge.S. ”Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen. En beskrivning av I Ur och Skurs metoder.”. Friluftsfrämjandet. 1996

Ejvegård.R.”Vetenskaplig metod”. Studentlitteratur. Lund. 1993 Ericsson.G.”Lära ute”.friluftsfrämjandet. 2002

Ericsson, G. Uterummets betydelse för det egna växandet. I Iann Lundegård m.fl red:

Utomhusdidaktik, Lund: Studentlitteratur. 2004

Evenshaug. O.”Familiepedagogikk”. Ad Notam Gyldendal. Oslo. 1998

Filer. J. “Healthy, active and outside”. Routledge. London and New York. 2008 Granberg, A. ”Småbarns utevistelse”. Liber AB. Stockholm 2009

Granbom. A-K. ”Att motivera till hälsa”. Studentlitteratur.1998

Langlo Jagtöien, G., Hansen, K. & Annerstedt, C. ”Motorik, lek och lärande”. Göteborg:

Multicare 2002

Lgr11. Skolverket 2011

Lundegård, Wickman, Wohlin. ”Utomhusdidaktik”. Studentlitteratur. 2004

NCFF ( Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom ) Nyhetsbrev nr2 2006

Patel, R. Davidsson. B.”Forskningsmetodikensgrunder”. Studentlitteratur. Lund. 2003 Regeringskansliet.”Konventionen om barnets rättigheter”. Norstedts tryckeri. Stockholm.

2006

Sandell, Klas. Från naturliv till friluftsliv. I Britta Brûgge mfl red ”Friluftslivets pedagogik – För kunskap, känsla och livskvalitet” .Stockholm. Liber. 2002

33

Starrin.B, Larsson.G, Dahlgren.L, Styrborn.S.”Från upptäckt till presentation”

Studentlitteratur Lund.1991

Strotz, S. & Svenning, H. ”Utomhusdidaktik. Betydelse av praktisk kunskap”.

Studentlitteratur Lund. 2004

Szczepanski ”Utomhuspedagogik som kunskapskälla”. Studentlitteratur. Lund. 2007 Säljö, Roger.”Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv”. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag. 2000

Vygotskij, Lev. Semenovich. Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Didalos AB.

1995

Winroth, Rydqvist. ”Hälsa & Hälsopromotion”. SISU. 2008

Elektroniska källor

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/46/58/66ff8c91.pdf. 20101216 http://sv.wikipedia.org/wiki/Utomhuspedagogik. 20110201

http://www.utomhuspedagogik.nu/default.aspx?pageId=34 20101121 http://www.mdh.se/aktuellt/1.14433 20101220

http://www.utomhuspedagogik.nu/default.aspx?pageId=36 20110125 http://www.naturskola.se/merinfo.htm 20110122

http://www.friluftsframjandet.se/iurochskur/forskolan 20101216 http://sv.wikipedia.org/wiki/Holistisk 20100920

http://www.ne.se/aristoteles 20100920

http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3.pdf 20101213

34

Bilaga 1

Hej Anders!

Mitt namn är Jan Eklind och läser/utbildar mig till fritidspedagog vid Karlstads universitet.

Just nu sitter jag och skriver ett arbete ang. utomhuspedagogik och blir inte riktigt klok på vad man menar i Wikipedia (se nedan)

”Pedagogiken har därför fått en mycket stark ställning bland Sveriges

lärarutbildningar och inom den pedagogiska forskning som bedrivs i anslutning till lärarutbildningarna. Ännu har ingen vetenskaplig utvärdering av metoden genomförts.”

Ingen vet, utvärdering???

Vad menar dom tror du?

Hoppas du kan ge mig svar.

Mvh Jan Eklind

35

Bilaga 2

Hej Jan!

Tack för e-brev.

För det första är utomhuspedagogik ingen metod utan det är ett sätt att lära, fokuserar platsens betydelse för lärandet, objektet för lärandet och lärande processen i den fysiska miljön.

Var alltid försiktig med Wikipedia. I detta fall tycks det vara någon okunnig inom som tycker till inom området.

Vi handledare "förbjuder" ofta allt för många referenser från denna källa.

Vad avser utvärdering metoder för lärandet (didaktiska perspektiv kring: Var, vad, hur, när och varför) använder sig utomhuspedagogik som annan form av pedagogik (specialpedagogik, vårdpedagogik, miljöpedagogik etc...) av både kvalitatia och kvantitativa forskningsmetoder. Här finns massor av forskning kring plats - lärande - miljö om man går ut och letar i ett internationellt perspektiv och inte i ett Wikipedianskt navelskådande

Du hittar också en definition av begreppet i den svenska nationalencyklopedien www.ne.se

Vår enhet Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik (NCU) vid Linköpings

universitet som jag antar att du känner till och har varit inne på vår hemsida har mer information och litteratur inom området. Fn pågår en

forskarutbildningskurs i utomhuspedagogik i Linköping. Se: www.liu.se/ikk/ncu Att pedagogiken om du menar utomhuspedagogik som forsknings- och

utbildningsområde har fått en "stark ställning bland Sveriges

lärarutbildningar" kan man "skratta åt". Däremot har området en stark

ställning i några andra länder som NZ/ AU, Estland etc... Vi har i Linköping en stark ställning i och med två Magisterprogram ett Sv och ett

internationellt, forskarutbildning samt ett stort antal fristående kurser.

Har du läst vår antologi/bok: Utomuspedagogik som kunskapskälla - Närmiljö blir lärmiljö, Stud litt lund 2007?!

MvH Anders __________

Anders Szczepanski, ass visiting prof Outdoor Education Director National Center for Outdoor Education - Health, Learning, Environment (NCU)

Department of Culture and Communication

36

Bilaga 3

Samtalsunderlag för intervjuer med pedagoger.

 Vilken utbildning har du och hur länge har du arbetat inomskola/fritidshem?

 Har du gått någon speciell utbildning/fortbildning inom utomhuspedagogiken?

 Vilken åldersgrupp arbetar du med?

 Har skolan/fritidshemmet du arbetar på någon speciell inriktning?

 Kan du berätta om och förklara utemiljön på den skola/fritidshem du arbetar på, ser du några hinder/möjligheter med den?

 Kan du berätta och förklara innemiljön på den skola/fritidshem du arbetar på, ser du några hinder/ möjligheter med den?

 Vad är utomhusverksamhet för dig, din syn på utomhusverksamhet?

 Vad har ni för syfte/mål med utomhusverksamheten?

 Har ni några riktlinjer att följa vad det gäller utomhusverksamheten?

 Tycker du utomhusmiljön är viktig för barns lärande och utveckling? Varför?

 Vad är det som styr utomhusverksamheten?

 Hur ofta är ni ute med barnen, hur många timmar i veckan?

 Skiljer det sig mellan årstiderna? Fördelar och nackdelar med årstiderna?

 Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med att vara ute respektive inne?

 Vad anser du att barnen lär sig ute som de inte lär sig inne? Kan du ge något exempel?

 Finns det saker man kan göra ute som är svårt eller inte går att göra inne?

 Finns det saker man kan göra inne som är svårt eller inte går att göra ute?

 Hur ser du på din roll under utomhusverksamheten? Skiljer den sig från din roll inomhus?

 Planerar ni för utomhusverksamheten, finns det tid för det i planeringen?

 Är barnen delaktiga i planeringen, vilka är med?