Kan fälttester indikera fysisk prestation under match?: En korrelationsstudie utförd på manliga elitfotbollsspelare i Sverige

Kan fälttester indikera fysisk prestation under match?

En korrelationsstudie utförd på manliga elitfotbollsspelare i Sverige

Can field tests indicate physical performance during match?

A correlation study accomplished on male elite soccer players in Sweden

Edwin Ekholm & Rudolf Niman

Examensarbete, 15 hp

Tränarprogrammet med inriktning Idrottsfysiologi, Idrottsmedicin och Idrottspsykologi, 180 hp Handledare: Daniel Jansson

VT 2018

Abstrakt

Det finns bristande tillgång på studier som undersökt Change of Direction Speed (CODS) och Repeated Sprint Ability (RSA) förmåga att förutspå fysisk prestation under match mätt med GPS-system. Syftet med studien var att undersöka två fälttester, 20 meter Repeated Sprint Ability test (RSA20) och Modifierat-Change of Direction Speed test (M-CODS) och dess samband till fysisk prestation under match: medeldistans (MD), acceleration (ACC), deceleration (DEC), högintensiva löpningar (HL), väldigt högintensiva löpningar (VHL), sprinter och maximal hastighet (MH) under matcher mätt med GPS-system (S5, 100Hz, CatapultSports, Australien). Under försäsongen utförde tio manliga elitfotbollsspelare (25.5±2.1 y/o, 78.8±3.6 kg,181.34±.9 cm) två fälttester som sedan jämfördes med fysisk prestation under match. Studien fann moderata signifikanta samband då p<0.05 mellan bästa tiden på RSA20 (RSA20 bäst ) och accelerationer inkluderat med decelerationer (ACC+DEC) (r=- 0.643) samt medeltiden på RSA20 (RSA20 medel ) och medelantalet sprinter (r=-0.638). Studiens slutsats var att de utförda fälttesterna inte bör användas i syfte att indikera prestation till följd av inre och yttre faktorers påverkan.

Abstract

There is an inadequate amount of studies which have examined Change Of Direction Speed test (CODS) and Repeated Sprint Ability test (RSA) possibility to indicate match-related physical performance, measured with GPS-system. The aim of this study was to examine the relationship between two field test, 20 meter Repeated Sprint Ability (RSA20), Modified-Change of Direction Speed test (M-CODS) and match related physical performance: average distance (MD), acceleration (ACC), deceleration (DEC), high intensity running (HL), very high intensity running (VHL), sprints and peak velocity (MH) during games recorded with GPS system (S5, 100Hz, MinimaxX, CatapultsSports, Australia). During the pre-season, ten Swedish male elite soccer players (25.5±2.1 y/o, 78.8±3.6 kg,181.34±.9 cm), completed the two field tests. The results of the two test were later compared and related to in-game physical match performance. This study found moderate significant relationships between best time on RSA20 (RSA20 best ) and acceleration added with deceleration (ACC+DEC) (r=-0.643) and sprints (r=-0.638). The conclusion of this study was that these analyzed field tests should not be used with the intention to indicate physical match related physical performance, due to the major influence of internal and external factors during gameplay.

Key words: Field tests, physical parameters, male elite soccer players, GPS system

1

Innehållsförteckning

Abstrakt……….……0 Innehållsförteckning……….1 1. Introduktion………...……2-5 2. Syfte.……....………..………...………..…………5

2.1 Hypotes.…….…………..………...………..…………5 3. Metod……..………..………6-10 3.1 Deltagare..…….………6 3.2 Procedur…..…..…...………...…6-7

3.3 GPS-system………...……….7-8

3.4 20 meter Repeated Sprint Ability test…….……….………..8-9 3.5 Modifierat-Change of Direction Speed test………...9-10

3.6 Etik…...………...…10

3.7 Statistiska metoder…….……...………..10 4. Resultat……….………..……11-13 5. Diskussion………..…….14-16

5.1 Slutsats………...………...…….16-17

6. Referenser…..………...…..18-21

7. Bilagor……….22-23

2

1. Introduktion

Fotboll är en sport med höga fysiska krav på snabbhet, explosivitet, riktningsförändringar, styrka, uthållighet samt förmågan att kunna återupprepa dessa rörelser med maximal effekt under korta perioder ^(1,2) . Till följd av detta nyttjas såväl det aeroba som det anaeroba energisystemet ⁽³⁾ .

Medelhjärtfrekvensen under spelets gång ligger på omkring 80-90 % av den maximala hjärtfrekvensen, vilket ställer höga krav på en god aerob förmåga ⁽⁴⁾ .

Förmågan att kunna utföra plötsliga och intensiva aktioner anses vara en av många avgörande egenskaper för framgång inom fotboll ⁽⁵⁾ . I och med att det sker oväntade situationer och oförutsägbara rörelser under en fotbollsmatch, måste spelarna ständigt anpassa sig reaktivt till detta ⁽⁴⁾ . Elitfotbollsspelare utför mellan 1000 till 1400 plötsliga aktioner ⁽⁶⁾ , omkring 700 rörelseförändringar inom olika rörelseplan ⁽⁷⁾ och 3 till 40 högintensiva löpningar under match ⁽⁸⁾ . Medeldistansen (MD) som manliga och kvinnliga utespelare uppnår, oavsett position, är omkring 10–12 km och vid vissa tillfällen över 14 km ^(4,9-14) .

MD anses inte vara en tillförlitlig indikator på fysisk prestation inom fotboll för varken män eller kvinnor, eftersom det inte informerar om intensiteten utövaren haft under match ^(1,11) . Dock har man kunnat identifiera nivåskillnader av MD mellan elit- och

amatörfotbollsspelare, då elitfotbollsspelare har visat sig uppnå längre distanser under matchtillfällen ⁽¹⁵⁾ .

Vid analysering av aktiviteten under fotbollsmatch hos manliga elitfotbollsspelare, konstaterades det att 91 % av tiden sker lågintensivt (<14.3 km/h), vilket innefattar

rörelsemönster såsom stillastående, gång samt jogging ⁽¹¹⁾ . Samtidigt som 9 % av matchtiden sker högintensivt (>14.4 km/h), som i sin tur består av högintensiva löpningar samt

sprinter ⁽¹¹⁾ .

Andrzejewski et al. utförde en studie på manliga fotbollsspelare där de undersökte antalet och durationen av sprinter (≥24 km/h) under tio Europa League matcher och fann att medelantalet sprinter under matcherna var 11.2 ± 5.3, varav 90 % av under fem sekunder ⁽¹⁶⁾ . Tomáš et al. har i sin studie visat att antalet högintensiva löpningar (HL) skiljer sig mellan tävlingsnivåer, där elitspelare utförde fler och längre högintensiva löpningar i jämförelse med sub-elit/amatörer ⁽³⁾ . Distansen av HL skiljer sig även mellan olika länder, där spelare i

spanska högsta ligan utför omkring 40 % längre distanser av HL i jämförelse med svenska-

3 och danska högsta ligan ⁽¹¹⁾ . Trots att det högintensiva arbetet enbart utgör 9-10 % av den totala tiden ^(11,17) , har det visat sig vara ett validerat mått på en spelares fysiska

prestationsförmåga ⁽¹⁸⁾ . Det högintensiva arbetet skiljer sig dessutom bland divisioner då manliga elitspelare utför 28 % fler löpningar inom höga hastigheter

(18) . Förmågan att kunna uppnå höga hastigheter har visat sig vara en viktig faktor för att vinna matcher, då detta bland annat kan resultera i att spelaren kommer först till bollen eller snabbt kan utföra omställning ⁽⁶⁾ .

Bradley et al. utförde en studie på manliga fotbollsspelare inom det engelska fotbollsförbundet, som visade att den genomsnittliga maximala hastigheten (MH) under en match var omkring 27.6 km/h ⁽¹¹⁾ . I en annan studie, utförd på manliga elitfotbollsspelare, påvisade att den genomsnittliga maximala hastigheten var 32 km/h ⁽¹⁸⁾ . Under matchtillfällen uppnår dock fotbollsspelare sällan sin maximala hastighet, accelerations- och

decelerationsförmågan betraktas därför vara en mer betydelsefull fysiska kvalité i jämförelse med den maximala hastigheten ⁽⁴⁾ .

Förmågan att kunna återupprepa maximala sprinter med kort vila under en viss tidsperiod, benämns som Repeated Sprint Ability (RSA) och kan mätas och analyseras vid tester ⁽¹⁹⁾ .

Vid RSA test får testpersonen återupprepa maximala linjära sprinter som sker under maximalt tio sekunder på en sträcka <40 meter och med vila <60 sekunder ⁽¹⁹⁾ . Antalet

repetitioner under RSA tester är väldigt varierande, men brukar vanligtvis vara omkring 3-12 repetitioner ⁽¹⁹⁾ . Testet tillhandahåller således information om atleternas fysiska status både anaerobt. i och med att det högintensiva arbetet i testet utförs under tio sekunder och sker intervallbaserat, men även aerobt, i och med att det är en viktig förmåga att kunna återupprepa det anaeroba arbetet och optimera återhämtning ^(1,2) . En försämrad återhämtningsförmåga mellan högintensiva löpningar (RSA) har visat sig påverka

passningsspelet negativt ⁽²⁰⁾ . Rampinini et al. undersökte denna förmåga på 16 ungdomsspelare genom att utföra ett RSA test. Testet innefattade tio meter linjär sprint följt av en 180 graders vändning, för att sedan springa tio meter tillbaka följt av tio sekunders vila. Detta fortgick tills dess att testpersonerna inte kunde upprepa proceduren fler gånger, med orsak av fysisk

utmattning. Forskarna jämförde resultaten från testerna med Loughborough Soccer Passing Test (LSPT) före, under och efter match och fann då ett moderat signifikant samband (r=0.51;

p<0.05) mellan prestationen vid RSA test och passningsförmågan ⁽²⁰⁾ .

4 Om förmågan att återhämta sig mellan högintensiva löpningar är försämrad, ges möjligheter till omställning hos motståndaren, vilket således kan sätta laget i en sårbar position under match ⁽¹⁸⁾ .

Bangsbo et al. framhävde i sin studie vikten av denna förmåga hos manliga fotbollsspelare eftersom återupprepade högintensiva löpningar är ett förekommande rörelsemönster inom fotboll ⁽¹⁾ , anses det vara nödvändigt att testa denna förmåga ⁽⁶⁾ . Högintensiva löpningar har även visat sig spela en viktig roll vid målgörande. Under vårsäsongen 2007/2008 åstadkoms majoriteten av målen (n=360) i den tyska högsta ligan till följd av linjära löpningar (n=161) ⁽⁶⁾

Rampinini et al. undersökte fältesters förmåga att förutspå fysisk prestation under match. De fann ett signifikant samband (r=-0.60; r=-0.65) mellan RSA och distansen av väldigt

högintensiva löpningar (VHL) (>19.8 km/h) samt sprinter (>25.2 km/h) hos manliga professionella fotbollsspelare ⁽²¹⁾ . Svensson et al. ställde sig skeptiska till RSA testers potential att indikera matchprestation, trots att fälttesterna Multiple Sprints, Yo-Yo IR1, Single Sprint Test och Agility test ansågs ha högre validitet än de labbtester som granskar styrka, maximal aerob samt anaerob förmåga ⁽²²⁾ . Detta på grund av att RSA testerna främst efterliknar ett av många rörelsemönster som sker under fotbollsmatcher. Svensson et al.

slutsats blev att i och med att det även föreligger andra påverkande faktorer, förmår inte fälttester att förutspå prestationen under match ⁽²²⁾ .

Agility definieras som riktningsförändringar till följd av stimuli, således är

riktningsförändringar (Change of Direction) en viktig del av agility ^(1,2) . Detta sker ständigt i samband med fotboll, såväl med boll som utan ^(1,2) . På grund av de oförutsägbara momenten måste spelarna anpassa sig till de olika situationerna som uppstår vid varje ögonblick ⁽²⁾ . Ett sätt att testa förmågan är att utföra ett Change of Direction Speed test (CODS) som består av förplanerade riktningsförändringar under en förutbestämd sträcka ⁽²³⁾ . Chaouachi et al. testade denna detta genom att utföra ett T-test (CODS) på 23 fotbollsspelare från Tunisiens högsta liga, med avsikt att undersöka vilka komponenter som kan haft inverkan på utfallet. Resultatet påvisade ett kausalt signifikant samband (r=0.81; r ² =0.65) mellan T-testet och

styrkeskillnader i de nedre extremiteterna. Såldes ansågs testet vara validerat för att mäta styrka i nedre extremiteterna ⁽²⁴⁾ .

Då Draper et al. studerade sambandet mellan Illionois Agility Test (IAT) och acceleration vid 20 meter linjär sprint, fann de ett moderata signifikant samband (r=0.51;

p<0.05) mellan CODS och accelerationsförmågan bland 18 idrottare på varierande nivå.

5 Studien har dessvärre inte funnit något signifikant samband mellan IAT och den maximala hastigheten vid 20 meter löpning ^(25). .

CODS-testets förmåga att indikera fysisk prestation för fotbollsspelare under match är enligt författarna till denna studie ett outforskat område, varken med eller utan GPS-system.

Tidigare studier som undersökt sambandet mellan RSA och fysisk prestation under match med GPS-system har använt ett annat utförande vid RSA tester, där distansen och

återhämtningen skiljer sig åt ⁽²¹⁾ .

2. Syfte

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan resultat från fälttester och fysisk prestation under tävlingsmatcher hos manliga elitfotbollsspelare i Sverige, genom att (1) undersöka sambandet mellan den bästa tiden samt medeltiden från 20 meter Repeated Sprint Ability test och accelerationer, decelerationer, medeldistans, den maximala hastigheten uppnådd under match, högintensiva löpningar (<14.5 km/h – 19.8 km/h), väldigt

högintensiva löpningar (<19.8 km/h – 25.09 km/h) och sprint (<25.09 km/h) mätt med ett GPS-system; samt (2) undersöka sambandet mellan bästa tiden och medeltiden i Modifierat Change Of Direction Speed och acceleration, deceleration, högintensiva löpningar (<14.5 km/h – 19.8 km/h), väldigt högintensiva löpningar (<19.8 km/h – 25.09 km/h), sprinter (<25.09 km/h) och maximal hastighet uppnådd under match, mätt med ett GPS-system.

2.1 Hypotes

I och med att testerna 20 meter Repeated Sprint Ability och Modifierat-Change of Direction

Speed test mäter grenspecifika egenskaper hos fotbollsspelare, hade studien som hypotes att

finna signifikanta samband mellan respektive test och de utvalda fysiska parametrarna, mätta

med GPS-system.

6

3. Metod

3.1 Deltagare

Vid start av studien medverkade 25 manliga fotbollsspelare, samtliga uppgav sig vara friska.

Deltagarna tillhörde samma lag och utövade idrotten på den högsta nivån inom svensk fotboll.

Antal deltagare reducerades senare till tio deltagare på grund av studiens inklusions- och exklusionskriterier. Följande kriterier tillämpades i studien: (1) Testpersonen ska ha

genomfört minst en hel match (90 minuter plus eventuell tilläggstid). (2) Testpersonen skulle ha blivit godkänd på båda testerna, dvs. genomfört hela testproceduren samt fått en registrerad tid. Följande exklusionskriterier tillämpades: (1) Spelare som ej fullbordade en hel match och/eller (2) inte blivit godkänd på grund av frånvaro eller av felaktigt utförande som

resulterat i utebliven registrering av tid på testerna. Vidare exkluderades (3) målvakter, i och med den avvikande matchbilden från övriga positioner samt (4) matcher som inte var av tävlingssammanhang (ex. träningsmatch) uteslöts från studien.

Tabell 1. Deskriptiv statistik på testpersonernas antropometri. Värdena anges i medelvärde och standarddeviation.

Antal Ålder (år) ±SD Vikt (kg) ±SD. Längd (cm) ±SD 10 25.5 ± 2.1 78.8 ± 3.6 181.3 ±4.9

3.2 Procedur

Data med information gällande Modifierat Change of Direction Speed test (M-CODS) och 20 meter Repeated Sprint Ability test (RSA20) samt fyra tävlingsmatcher analyserades.

Matchtillfällena utgjordes av fyra tävlingsmatcher (tre från Svenska Cupen och en från Allsvenskan), varav samtliga spelades på konstgräsunderlag och med en matchtid på 90 minuter (exklusive tilläggstid). I samband med matchtillfällena använde samtliga testpersoner en validerad GPS-enhet ^(26-29) (S5, 100Hz, MinimaxX, CatapultSports, Australien).

Planstorleken var 105 m x 65 m vid tre tillfällen och 105 m x 67 m vid ett tillfälle. Matcherna hade omväxlande yttre miljöförutsättningar med temperaturer mellan -2 ℃ till 10℃ med skiftande väderförhållanden, allt från snöfall till sol. 20 meter Repeated Sprint Ability test och det Modifierat-Change of Direction Speed test utfördes på konstgräsunderlag, inomhus i ett fotbollstält.

Totalt medverkade tio deltagare under fyra matcher, vilket resulterade i 42 datainsamlingar.

7 Data samlades in från fyra olika matcher och medelvärdet av samtliga parametrar användes för att i efterhand analyseras och jämföras med testerna.

Tabell 2. Deskriptiv statistik på medverkande på insamlingen av data från matcherna samt testresultaten under Modifierat-Change of Direction Speed test (M-CODS) och 20 meter Repeated Sprint Ability test (RSA20). X markerar de aktiviteter deltagarna medverkat vid.

Spelare Match 1 Match 2 Match 3 Match 4 M-CODS RSA20

1 x x x x x

2 x x x

3 x x x x x

4 x x x

5 x x x

6 x x x x x x

7 x x x

8 x x x x x

9 x x x x x x

10 x x x

Antalet datainsamlingar

(n=42)

6 6 6 4 10 10

3.3 GPS-system

Matchdata av de utvalda parametrarna registrerades med CatapultSports GPS-enheter (S5, 100Hz, MinimaxX, CatapultSports, Australien) vilket visat sig vara en reliabel och valid mätmetod ^(26-29) . Inför matcherna placerades GPS-enheten inuti en väst (CatapultSports, Australien) speciellt utformad för GPS-enheten, interscapulärt i nivå med romboiderna.

Enheten startades av testledaren ～15 minuter före matchstart och var sedan påslagen till dess

att matchen var genomförd och spelarna hade lämnat planen. Den registrerade informationen

analyserades med OpenField Console och OpenField Cloud (CatapultSports, Australien). De

därmed erhållna parametrarna tillhandahåller information både gällande intensitet samt

volym. Samtliga baseras på distans, men inom olika hastigheter. Studiens kriterier för en

8 acceleration definierades såsom att en hastighetsförändring ≥2 m/s ² skulle ske, samt denna skulle ha en duration i över 0.4 sekunder. Samma villkor gällde för decelerationer

(retardation/negativ acceleration). Högintensiva löpningar (HL) delades in i två grupper: HL, som registreras då en spelare uppnår en hastighet mellan 14.5 km/h - 19.8 km/h, samt väldigt högintesiva löpningar (VHL) med hastigheter mellan 19.8 km/h - 25.09 km/h. Alla

hastigheter över denna gräns (>25.09 km/h) klassificerades som sprint. Dessa värden fastslogs efter jämförelse med tidigare forskning och dess definitioner på acceleration, respektive HL, VHL och sprint (10,11,20,30,31) , men även i samråd med CatapultSports rekommendationer.

3.4 20 meter Repeated Sprint Ability test (RSA20)

RSA avser att undersöka den anaeroba förmågan hos testpersonerna ⁽²²⁾ . Testet utförs genom att utövaren springer en löpsträcka på 20 meter, följt av 15 sekunders aktiv vila under vilken testpersonen återgår till startlinjen. Löpningen ska sedan upprepas fem gånger för godkänt resultat. Proceduren gick till på följande vis. Starten av testet skedde vid fotocellerna (Muscle Lab model 4000, Ergotest Technology, Norge) placering (se figur. 1). Testpersonen startade en meter bakom fotocell-linjen, för att inte i förväg råka aktivera fotocellerna, exempelvis med armpendling eller liknande rörelser. När utövaren passerade de första fotocellerna startade tidtagningen och testpersonen skulle då försöka uppnå maximal hastighet under 20 meter. Efter 20 meter passerade testpersonen mållinjen och tiden från start till mål

registrerades. Testpersonen hade sedan 15 sekunder aktiv vila genom att återgå till

startposition för att sedan återupprepa proceduren efter startsignal av testledaren. Proceduren

behövde upprepas fem gånger för att deltagaren skulle anses som godkänd, där den snabbaste

tiden och medeltiden valdes ut för analysering.

9 Figur 1 . 20 meter Repeated Sprint Ability test. Baseras på återupprepade maximala sprinter under

20 meter med 15 sekunders aktiv vila där testpersonen återgår till startlinjen. Proceduren återupprepas sedan fem gånger.

3.5 Modifierat Change Of Direction Speed test (M-CODS)

CODS är ett riktningsförändringstest, där utövaren utför två 90 graders vändningar åt höger, två till vänster, samt två 180 graders vändningar åt höger samt vänster. Testet mäter

accelerations- och decelerationsförmåga i samband med förbestämda riktningsförändringar.

Vid testtillfället utplacerades konerna med fem meters mellanrum, och tidtagningen startade vid passering av de första fotocellerna (Muscle Lab model 4000, Ergotest Technology, Norge). Testpersonerna startade sin löpning en meter bakom för att inte utlösa fotocellerna i förtid vid exempelvis armpendling. Först sprang testdeltagaren fem meter rakt fram, följt av en 90° högersväng runt konen. Spelaren accelererade sedan fram till konen, rundade den med hjälp av en 180° vändning åt höger, och påbörjade en ny acceleration. Efter fem meter

korsade testpersonen de två mittersta konerna och fullföljde löpningen fram till konen placerad längst ut till vänster. Deltagaren rundade sedan denna kon med hjälp av en 180°

vändning åt vänster, för att fortsätta mot konen näst längst till vänster, vända efteråt 90° åt

vänster och avslutningsvis passera mål, vilket resulterade i att tiden från start till mål

registrerades. Detta test upprepades två gånger med fem minuters vila emellan, varefter

snabbaste tiden och medeltiden från testet valdes ut för analysering.

10 Figur 2. Modifierat - Change of Direction Speed test. Test på riktningsförändringar där testpersonen startar bakom startlinjen. Under testet utförs först en acceleration på fem meter, följt av en 90 graders högersväng, 180 graders vändning åt höger, sedan en acceleration på 15 meter för att sedan utföra en 180 graders vändning åt vänster följt av en 90 graders vändning åt vänster och slutligen en

acceleration på fem meter.

3.6 Etik

Deltagarna informerades muntligt samt skriftligt om studiens design och syfte, vidare

informerades de om att medverkan skedde frivilligt utan bindning och att avsluta deltagandet i studien kunde ske närsomhelst, utan att ange orsak. Genom skriftligt samtycke bekräftade deltagarna sin medverkan. Resultaten samt personuppgifter gällande spelarna behandlades konfidentiellt och redovisades sedan på gruppnivå. Studien genomfördes således enligt Helsingforsdeklarationen. I denna studie redovisas alla resultat med motiv att bidra till vidare kunskap där vi ständigt ifrågasätter och granskar våra resultat. Således följdes CUDOS- kraven och slutligen tillhandahöll denna studie etiskt godkännande av Umeå Universitet.

3.7 Statistiska metoder

Det utfördes en Pearson product moment coefficient-beräkning i Excel (Version 16.11.1,

2017, Microsoft, USA). Korrelationsvärdet (r) jämfördes med Pearson's Correlation

Coefficient Table of Critical Values ⁽³²⁾ där signifikansnivån valdes till 0.05. Styrkan på

korrelation bedömdes utifrån Hopkins modell ⁽³³⁾ , där 0.1-0.3 motsvarade låg styrka, 0.3-0.5

11 moderat styrka, 0.5-0.7 hög styrka, 0.7 - 0.9 väldigt hög styrka, 0.9 - 0.99 nästan perfekt styrka och 1.0 perfekt styrka ⁽³³⁾ . Resultatet av dataanalysen presenteras i medelvärde och SD.

4. Resultat

Resultatet, uttryckt i medelvärde och standardavvikelse (SD) presenterades i tabell 4.

Resultatet påvisar ett moderat signifikant (p<0.05) samband (r=-0.643) mellan RSA20 bäst och acceleration inkluderat med deceleration (ACC+DEC) (p<0.05). Ett moderat signifikant samband påvisades även mellan RSA20 bäst och sprint (r=-0.638; p<0.05), men inte med maximal hastighet, där sambandet visade sig vara icke-signifikant (r=-0.615; p>0.05) . Även mellan M-CODS medel och acceleration inkluderat med deceleration (ACC+DEC) visade korrelationen sig vara icke-signifikant (r=-0.345; p>0.05).

Tabell 3. Deskriptiv statistik av medelvärdet och SD från parametrarna under fyra tävlingsmatcher hos manliga fotbollsspelare, mätt med GPS-system: medeldistans (MD), högintensiva löpningar (HL), väldigt högintensiva löpningar (VHL), sprint, maximal hastighet (MH) angett i enheten meter, medan acceleration (ACC), deceleration (DEC) samt acceleration inkluderat med deceleration (ACC+DEC) är angett i antal.

MD (m) HL (m) VHL (m) Sprint (m) MH (m/s) ACC (n) DEC (n) ACC+DEC (n) 11242 ± 1101 1946 ± 531 764.9 ± 257.5 167.9 ± 66.5 30 ± 2 45.5 ± 11.3 40.9 ± 10.5 86.4 ± 20.1

Tabell 4. Korrelationsmatris av resultatet presenterat i medelvärde och SD. * indikerar på signifikant samband.

MD (m) HL(m) VHL (m) Sprinter (m) ACC (n) DEC (n) ACC + DEC (n) MH (m/s) M-CODS

(s) M-CODS

(s) RSA20

(s) RSA20

(s)

MD (m) 1

HL (m) 0.651* 1 VHL (m) 0.833* 0.783* 1 Sprinter (m) 0.445 -0.039 0.425 1

ACC (n) 0.338 0.042 0.363 0.508 1 DEC (n) 0.631 0.329 0.719* 0.623 0.681* 1

ACC + DEC (n) 0.516 0.190 0.575 0.612 0.930* 0.903* 1

MH (m/s) -0.397 0.718* -0.489 0.437 0.129 -0.105 0.023 1

M-CODS

(s) -0.291 -0.329 -0.188 0.091 -0.364 -0.261 -0.345 -0.079 1

M-CODS

(s) -0.217 -0.264 -0.079 0.085 -0.292 -0.159 -0.251 -0.158 0.957* 1

RSA20

(s) -0.217 -0.075 -0.140 -0.517 -0.120 -0.169 -0.156 -0.615 0.541 0.573 1

RSA20

(s) -0.475 -0.147 -0.441 -0.638* -0.597 -0.581 -0.643* -0.459 0.646* 0.608 0.797* 1

Korrelation mellan fälttesterna och de olika parametrarna. MD: medeldistans; HL: högintensiva löpningar (<14.5 km/h – 19.8 km/h) VHL: väldigt högintensiva löpningar (>19.8 km/h – 25.09 km/h); sprint (>25.09); MH:

maximal hastighet, ACC: acceleration (>2 m/s

); DEC: deceleration (>2 m/s ² ). Testerna presenteras på följande

12

vis: bästa tiden på Modifierat-Change of Direction Speed test (M-CODS bäst ), medeltiden på Modifierat-Change of Direction Speed test (M-CODS medel ), bästa tiden på 20 meter Repeated Sprint Ability test (RSA20b äst ) samt medeltiden på 20 meter Repeated Sprint Ability test (RSA20 medel )

Diagram 1. Plottdiagram av sambandet mellan RSA20 bäst och medelvärdet av antal accelerationer respektive decelerationer under tävlingsmatcher.

Diagram 2. Plottdiagram av sambandet mellan RSA20 bäst och medeldistansen i sprinter (>25.09km/h) under tävlingsmatcher.

r=-0.643 R

=0.37 p<0.05

r=-0.638

R

=0.041

p<0.05

13 Diagram 3. Plottdiagram av sambandet mellan RSA20 medel och maximal hastighet under

tävlingsmatcher.

Diagram 4. Plottdiagram på sambandet mellan M-CODS medel och medelvärde av antal accelerationer samt decelerationer under tävlingsmatcher.

r=-0.615 R

=0.379 p<0.05

r=-0.345

R

=0.291

p<0.05

14

5. Diskussion

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan RSA20 respektive M-CODS och fysisk prestation under match hos manliga fotbollsspelare. Anledningen till detta är att fälttesters förmåga att indikera fysisk prestation mätt med GPS-system under match är ett outforskat område och därför relevant att undersöka.

RSA20 baseras på att vid återupprepade tillfällen uppnå maximal hastighet under en utvald sträcka, med en i förväg bestämd vilotid mellan repetitionerna. Trots att testet inte

innehåller decelerationer, är sambandet (p<0.05) mellan RSA20 bäst och accelerationer inkluderat med deceleration (ACC+DEC) starkare (r=-0.643) än vid jämförelse av enbart accelerationer (r=-0597). Detta kan sannolikt ha sin grund i att återhämtningstiden är aktiv och relativt kort.

Om spelarna stannar långt efter mållinjen blir vilotiden kortare och sträckan till start längre, i jämförelse med att bromsa vid mållinjen. En effektiv inbromsning resulterar således i att avståndet till startpositionen blir kortare och återhämtningen längre. Alltså appliceras pacingstrategier, dvs. deltagarna undviker att uppnå sin maximala hastighet för att på så vis undvika trötthet och istället uppnå önskvärda resultat. Ett beteende som har visat sig vara sedvanligt hos idrottare vid vetskapen om antalet repetitioner av RSA20 ⁽³⁵⁾ .

Författarnas antagande var att de spelare som var snabbast på RSA20, hade högst potential att under korta sträckor uppnå en sprint (>25.09 km/h) och skulle således kunna befinna sig över denna hastighet flera gånger under en match. Tidigare studie har hittat moderata signifikanta samband mellan RSA medel och VHL (r =0.60) samt sprint (r = 0.65; p<0.01) ⁽²¹⁾ . Till skillnad från denna studie använde sig Rampinini et al. av ett RSA-Shuttle Test där testpersonerna fick springa 40 meter (20 meter framåt och sedan 20 meter tillbaka). Loppet upprepades sex gånger med 20 sekunders passiv vila mellan varje lopp ⁽²¹⁾ .

Omkring 17 % av testtiden under RSA20 representerades av högintensivt arbete, till skillnad

från matchspel då ungefär 9 % av tiden sker högintensivt ⁽¹¹⁾ . Withers et al. rapporterade att

under de mest fysiskt krävande perioderna av matchspel, utgörs 25% av tiden högintensivt ⁽³⁶⁾ .

Detta RSA20 återspeglar således främst de mest högintensiva perioder under en fotbollsmatch

vilket kan vara anledningen bakom att RSA20 bäst resulterade i ett signifikant samband med

sprinter (r=-0.638; p<0.05), men inte RSA20 medel (r=-0.517).

15 Resultatet påvisade inte något signifikant samband (r=-0.615) mellan RSA20 och MH, som skulle kunna bero på att sträckan vid detta RSA är 20 meter, medan fotbollsspelare sällan uppnår sin maximala hastighet förrän vid 30 meter ⁽³⁷⁾ . Vid test av den maximala hastigheten är 30 meter den distans som används oftast ^(38-40) . Den maximala hastigheten hos fotbollsspelare varierar, då spelare ibland inte uppnår sin maximala hastighet i samband med matcher, på grund av att löpningar under match sällan överstiger över 20 meter ⁽⁴¹⁾ .

Bangsbo et al. beskrev i sin översiktsartikel ett signifikant samband hos manliga

elitfotbollsspelare vid RSAs förmåga att indikera prestationen för sprint (>25.2km/h) under match ⁽¹⁸⁾ . En låg tid vid genomförande av RSA20 medel antyder att en spelare inte uppnår särskilt hög trötthetsgrad, eftersom spelaren klarar av att utföra högintensivt arbete vid upprepade tillfällen. Studien fann dock inga signifikant samband mellan varken RSA20 medel (r=-0.075;

p>0.05) eller RSA20 bäst (r=-0.147; p>0.05) och höghastighetslöpningar.

Endast 9 % av speltiden under en fotbollsmatch består av högintensivt arbete vilket troligtvis resulterar i längre tid till återhämtning mellan arbetet, till skillnad från denna studies RSA-test där spelarna endast hade 15 sekunders aktiv vila. Padulo et al. undersökte vilans påverkan på prestationen hos 17 elitungdomsspelare och jämförde vila i 15 sekunder kontra 25 sekunder under RSA. Det visade sig att det fanns en stark signifikant skillnad i prestation, där ungdomarna med 25 sekunders vila presterade bättre på testet ⁽⁴²⁾ .

Change of Direction Speed tests (CODS) förmåga att indikera fysisk prestation under fotbollsmatcher är ett outforskat område. Att utföra CODS har visat sig vara viktigt för att identifiera förmågor såsom acceleration och riktningsförändringar bland fotbollsspelare ⁽⁴²⁾ . Resultatet av M-CODS visade på ett icke signifikant samband (r=-0.345) mellan M-CODS medel

och acceleration inkluderat med deceleration (ACC+DEC). Författarnas hypotes var att det skulle finnas ett signifikant samband mellan M-CODS medel och acceleration inkluderat med deceleration (ACC+DEC), då testet baseras just på att accelerera för att sedan decelerera innan utförandet av riktningsförändringar.

I en tidigare studie utförde på 18 idrottare med varierande träningsbakgrund har det påvisats ett

moderat signifikant samband (r=0.472) mellan CODS-testet Illinois Agility Test (IAT) och

accelerationsförmåga ⁽²⁵⁾ , en korrelation som föreliggande studie inte kunnat bekräfta. Troligtvis

till följd av skillnaden på upplägget bland de olika där IAT bland annat innehåller två linjära

sträckor på 10 meter vardera, till skillnad från M-CODS där längsta sträckan utgör 10 meter och

16 dessutom inte fullt linjär. Resultatet kan även ha påverkats av deltagarnas val av

förflyttningsstrategier, för att undvika fartminskning väljer testdeltagaren att istället utnyttja hastigheten vid vändningarna för att på så sätt inte förlora tid, således mäter inte testet decelerationsförmågan ⁽⁴³⁾ . En nackdel med studiens utförande av M-CODS kan ha varit att återhämtningstiden i förhållande till aktiviteten under match var för lång då spelare sällan förblir passiva i samma utsträckning ⁽¹¹⁾ .

Utformning av RSA20 skiljer sig från tidigare studier, där flertalet använt sig av Shuttle Run Test (ett RSA, men med 180 graders vändning och en sträcka på 20+20 meter), med en längre vila (20-25s) i passiv form mellan repetitioner. Skillnaden av RSA20s utförande verkar inte optimalt då andra studier poängterar vikten av återhämtningstiden och distanser som ger deltagarna möjligheten att uppnå höga hastigheter.

På grund av testernas utformning applicerades troligtvis pacingstrategier medvetet eller undermedvetet. RSA20 kunde i viss mån indikera fysisk prestation gällande parametrarna acceleration och maximal hastighet, medan M-CODS för denna population inte antydde något om utfallet under matchtillfällen. Medverkan under matcherna varierade. Där vissa spelare deltog vid samtliga matcher och andra enbart i en, vilket begränsade insamlingen av data och således påverkade reliabiliteten i denna studie.

RSA20 och M-CODS har som avsikt att mäta fysisk kapacitet i testsituationer, medan GPS systemet tillhandahåller information om spelarnas fysiska prestation under matcher, dock inte vilken kapacitet de har. Således bidrar fälttesterna med information om spelarnas förmågor medan GPS-systemet bidrar med resultat av den faktiska prestationen vid matchtillfällen.

Fälttester kan istället fylla andra funktioner såsom att utvärdera idrottares specifika fysiska förmågor och kapaciteter, identifiera asymmetrier eller bidra till normativa tabeller, istället för att förutspå prestationen under match. Bara för att en spelare besitter den fysiska förmågan till att utföra ett visst arbete, behöver detta inte nödvändigtvis innebära att leder till prestation under match.

5.1 Slutsats

Slutsatsen av denna studie blev att, trots att tidigare studier funnit samband mellan fälttester (RSA) och fysisk matchprestation ⁽²¹⁾ , anser författarna till denna studie att fälttesterna RSA20 och M-CODS inte bör användas för att indikera fysisk prestation under match. Detta i och med de förekommande inre (motivation, dagsform etc.) och yttre (motståndare, spelidé,

väderförhållande etc.) faktorernas inverkan.

17 Framtida forskning bör undersöka andra validerade fälttester (ex. YO-YO IR1) och dess förmåga att indikera fysisk prestation under fotbollsmatch, mätt med GPS-system.

18

6. Referenser

1. Bangsbo J. The physiology of soccer – with special reference to intense intermittent exercise. Acta Physiologica Scandinavica. Januari 1994; 151, suppl. 619.

2. Iaia F M, Ermanno R, Bangsbo J. High-intensity training in football. International Journal Of Sports Physiology And Performance. September 2009; 4(3), 291-306.

3. Tomáš M, František Z, Lucia M, Jaroslav T. Profile, correlation and structure of speed in youth elite soccer players. Journal of Human Kinetics. April 2014; 40(1), 149-159.

4. Stølen T, Chamari K, Castagna C, Wisløff U. Physiology of soccer. Sports Medicine.

Juni 2005; 35(6), 501-536.

5. Vigne G, Gaudino C, Rogowski I, Alloatti G, Hautier C. Activity profile in elite Italian soccer team. International Journal of Sports Medicine. Januari 2010; 31(05), 304-310.

6. Faude O, Koch T, Meyer T. Straight sprinting is the most frequent action in goal situations in professional football. Journal of Sports Sciences. December 2012; 30(7), 625-631.

7. Bloomfield J, Polman R, O'Donoghue P. Physical demands of different positions in FA Premier League soccer. Journal of Sports Science & Medicine. Mars 2007; 6(1), 63.

8. Di Salvo V, Baron R, Tschan H, Montero F C, Bachl N, Pigozzi F. Performance characteristics according to playing position in elite soccer. International Journal of Sports Medicine. Oktober 2007; 28(03), 222-227.

9. Bangsbo J, Krustrup P. Science and football VI. Routledge; 2008.

10. Akenhead R, Hayes P R, Thompson K G, French D. Diminutions of accele__

_n and deceleration output during professional football match play. Journal of Science and Medicine in Sport. November 2013; 16(6), 556-561.

11. Bradley P S, Di Mascio M, Peart D, Olsen P, Sheldon B. High-intensity activity profiles of elite soccer players at different performance levels. The Journal of Strength

& Conditioning Research. September 2010; 24(9), 2343-2351.

12. Rampinini E, Impellizzeri F M, Castagna C, Coutts A J, Wisløff U. Technical

performance during soccer matches of the Italian Serie A league: Effect of fatigue and

competitive level. Journal of Science and Medicine in Sport. Januari 2009; 12(1), 227-

233.

19 13. Randers M B, Mujika I, Hewitt A, Santisteban J, Bischoff R, Solano R, Mohr M.

Application of four different football match analysis systems: A comparative study.

Journal of Sports Sciences. Oktober 2010; 28(2), 171-182.

14. Rienzi E, Drust B, Reilly T, Carter J E L, Martin A. Investigation of anthropometric and work-rate profiles of elite South American international soccer players. Journal of Sports Medicine and Physical Fitness 40. Juni 2000;162-169.

15. Young D, Mourot L, Coratella G. Match-play performance comparisons between elite and sub-elite hurling players. Sport Sciences for Health. Mars 2018;14(1), 201-208.

16. Andrzejewski M, Chmura J, Pluta B, Strzelczyk R, Kasprzak A. Analysis of sprinting activities of professional soccer players. Journal of Strength and Conditioning

Research. Augusti 2013; 27(8), 2134-2140.

17. Carling C, Bloomfield J, Nelsen L, Reilly T. The role of motion analysis in elite soccer. Sports Medicine. November 2008; 38(10),839.

18. Bangsbo J, Mohr M, Krustrup P. Physical and metabolic demands of training and match-play in the elite football player. Journal of Sports Sciences. Augusti 2006;

24(07), 665-674.

19. Girard O, Mendez-Villanueva A, Bishop D. Repeated-sprint ability—Part I. Sports Medicine. Oktober 2011; 41(8), 673-694.

20. Rampinini E, Impellizzeri F M, Castagna C, Azzalin A, Ferrari D B, Wisløff U L R I K. Effect of match-related fatigue on short-passing ability in young soccer players.

Medicine and Science in Sports and Exercise. Maj 2008; 40(5), 934-942.

21. Rampinini E, Bishop D, Marcora S M, Bravo D F, Sassi R, Impellizzeri F M. Validity of simple field tests as indicators of match-related physical performance in top-level professional soccer players. International Journal of Sports Medicine. Oktober 2007;

28(03), 228-235.

22. Svensson M, Drust B. Testing soccer players. Journal of Sports Sciences. Juli 2005 23(6), 601-618.

23. Wong D P, Hjelde G H, Cheng C F, Ngo J K. Use of the RSA/RCOD index to identify training priority in soccer players. The Journal of Strength & Conditioning Research.

Oktober 2015; 29(10), 2787-2793.

24. Chaouachi A, Manzi V, Chaalali A, Wong D P, Chamari K, Castagna C. Determinants analysis of change-of-direction ability in elite soccer players. The Journal of Strength

& Conditioning Research. Oktober 2012; 26(10), 2667-2676.

20 25. Draper J A. The 505 test: A test for agility in horizontal plane. Aust J Sci Med Sport.

Januari 1985; 17(1), 15-18.

26. Varley M C, Fairweather I H, Aughey R J. Validity and reliability of GPS for measuring instantaneous velocity during acceleration, deceleration and constant motion. Journal of Sports Sciences. November 2012; 30(2), 121-127.

27. Vickery W M, Dascombe B J, Baker J D, Higham D G, Spratford W A, Duffield R.

Accuracy and reliability of GPS devices for measurement of sports-specific movement patterns related to cricket, tennis and field-based team sports. The Journal of Strength

& Conditioning Research. Juni 2014; 28(6), 1697-1705.

28. Johnston R J, Watsford M L, Kelly S J, Pine M J, Spurrs R W. Validity and inter unit reliability of 10 Hz and 15 Hz GPS units for assessing athlete movement demands.

The Journal of Strength & Conditioning Research. Juni 2014; 28(6), 1649-1655.

29. Nicolella D P, Torres-Ronda L, Saylor K J, Schelling X. Validity and reliability of an accelerometer-based player tracking device. PloS One. Februari 2018; 13(2).

30. Ingebrigtsen J, Dalen T, Hjelde G H, Drust B, Wisløff U. Acceleration and sprint profiles of a professional elite football team in match play. European Journal of Sport Science. Juli 2015; 15(2), 101-110.

31. Rampinini E, Coutts A J, Castagna C, Sassi R, Impellizzeri F M. Variation in top level soccer match performance. International Journal of Sports Medicine. Januari 2007;

28(12), 1018-1024.

32. Thomas J, Nelson J, Silverman S. Research Methods in Physical Activity-7

Edition.

Human Kinetics. 2015.

33. Hopkins, W. G. Measures of reliability in sports medicine and science. Sports Medicine. September 2000 30(1), 1-15.

34. Gharbi Z, Dardouri W, Haj-Sassi R, Chamari K, Souissi N. Aerobic and anaerobic determinants of repeated sprint ability in team sports athletes. Biology of Sport.

September 2015; 32(3), 207.

35. Billaut F, Bishop D J, Schaerz S, Noakes T D. Influence of knowledge of sprint number on pacing during repeated-sprint exercise. Medicine & Science in Sports &

Exercise. April 2011; 43(4), 665-672.

36. Withers RT, Maricic Z, Wasilewski S, Kelly L. Match analyses of Australian

professional soccer players. Journal of Human Movement Studies. December 1982; 8:

159–176

21 37. Andrade V L, Zagatto A M, Kalva-Filho C A, Mendes O C, Gobatto C A, Campos E

Z, Papoti M. Running-based Anaerobic Sprint Test As A Procedure To Evaluate Anaerobic Power. International Journal of Sports Medicine. Juni 2015.

38. Wisløff U, Castagna C, Helgerud J, Jones R, Hoff J. Strong correlation of maximal squat strength with sprint performance and vertical jump height in elite soccer players.

British Journal of Sports Medicine. Juni 2004; 38(3), 285-288.

39. Cometti G, Maffiuletti N A, Pousson M, Chatard J C, Maffulli N. Isokinetic strength and anaerobic power of elite, subelite and amateur French soccer players.

International Journal of Sports Medicine. Januari 2001; 22(01), 45-51.

40. Reilly T, Williams A M, Nevill A, Franks A. A multidisciplinary approach to talent identification in soccer. Journal of Sports Sciences. September 2000; 18(9), 695-702.

41. Ferro A, Villacieros J, Floría P, Graupera J L. Analysis of speed performance in soccer by a playing position and a sports level using a laser system. Journal of Human Kinetics. December 2014; 44(1), 143-153.

42. Bishop D, Spencer M, Duffield R, Lawrence S. The validity of a repeated sprint ability test. Journal of Science and Medicine in Sport. Mars 2001; 4(1), 19-29.

43. Padulo J, Tabben M, Ardigo L P, Ionel M, Popa C, Gevat C, Dello Iacono, A.

Repeated sprint ability related to recovery time in young soccer players. Research in

Sports Medicine. Mars 2015; 23(4), 412-423.

22

7. Bilagor

Studenter:

Edwin Ekholm +46738296238

Rudolf Niman +4670255786

Handledare:

Daniel Jansson +46907868067

Infoblad – Sambandet mellan fälttester och fysisk prestation hos manliga elitfotbollsspelare i Sverige.

Vi är två studenter på Umeå universitet som skriver kandidatuppsats vid

idrottsmedicinskaenhet, Umeå Universitet. Syftet med studien är att undersöka två fälttester och dess förmåga att indikera på fysisk prestation under fotbollsmatcher på elitnivå inom Sverige.

Studiens planering utgår ifrån att analysera resultaten från 20 meter Repeated Sprint Ability (RSA20) och Modifierat-Change of Direction Speed test (M-CODS) den 22 januari samt data på de fysiska parametrarna, Medeldistans, Väldigt högintensiva löpningar, Sprinter, Maximal hastighet, Acceleration och Deceleration under 18 februari till 2 april. De fysiska

parametrarna har samlats in med hjälp av CatapultSports GPS-system under tävlingsmatcher.

Insamlingen kommer att bearbetas med statistiska analysmetoder för att förhoppningsvis kunna finna indikationer på fysisk prestation vid matchtillfällen. Tidsplan för denna studie är förbestämd och pågår under 10 veckor.

För användning av data informeras samtliga deltagare om studiens syfte, dess upplägg och vilka rättigheter man innehar som deltagare. En samtyckesblankett i fylld av deltagarna

används som medgivandeintyg. Under den tid som data samlats in har tävlingsmatcherna samt testerna övervakats av forskare för att kontinuerligt säkerställa att insamlingen av data är metodologiskt korrekt utförd. Resultaten i studien kommer att presenteras på gruppnivå och all data kommer hanteras konfidentielt.

Speltyp: Tävlingsmatch där målvakter exkluderas.

Speltid: ~90 minuter, Spelyta: ~105 x 65

Tester: 20 meter Repeated Sprint Ability test (RSA20) &

Modifierat-Change of Direction Speed test (M-CODS)

23

Student:

Edwin Ekholm +46738296238 Rudolf Niman +46702555786

Handledare:

Daniel Jansson +46907868067

Samtycke till deltagande i forskningsstudie

Nedan ger du ditt samtycke till att låta forskarna ta del av mina resultat i testerna 20 meter Repeated Sprint Ability (RSA20) och Modifierat-Change of Direction Speed test (M-CODS) den 22 januari samt data på min fysiska prestation insamlat med CatapultSports GPS-system under matchtillfällen mellan 18 februari till 2 april, för att sedan korrelera dessa och finna indikationer på prestation under fotbollsmatch. Data som används kommer hanteras

konfidentiellt och som deltagare är medverkan frivilligt och man kan när som helst välja att hoppa av studien utan att medge orsak. Vid frågor gällande studien går det att kontakta studenterna. Läs igenom detta noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under med din namnteckning samt namnförtydligande längst ned.

Medgivande

• Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om utförandet både gällande datahantering men även tidsaspekter.

• Jag har fått tillfälle att få mina frågor angående studien och vet vem jag ska vända mig till vid ytterligare frågor.

• Jag deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om varför jag har blivit tillfrågad och vad syftet med deltagandet är.

• Jag är medveten om att jag när som helst under studiens gång kan avbryta mitt deltagande utan att jag behöver medge orsak.

• Jag ger detta medgivande förutsatt att inga andra än de forskare som är knutna till studien kommer att ta del av det insamlade materialet och information gällande mig behandlas konfidentielt.

• Jag försäkrar att mitt hälsotillstånd var gott och att jag var frisk under de tävlings- och testsamanhang jag deltog i.

………

Namnteckning

……….

Namnförtydligande

Stockholm den …. / … 2018