Syntar på riktigt?: En undersökning i hur reamping påverkar min konstnärlighet.

(1)

Syntar på riktigt?

En undersökning i hur reamping påverkar min konstnärlighet.

 

Examensarbete

Författare: Philip Edvinsson Handledare: Martin Mårtensson Bauer

Examinator: Professor KG Johansson

Termin: VT20

Ämne: Musik

Nivå: Kandidat

Kurskod: 2MU80E

(2)

Abstrakt

I detta arbete har jag undersökt hur reamping av mina låtars syntar påverkar min konstnärlighet. Jag har gjort detta genom att producera tre låtar. Efter det tog jag syntarna och använder reamp för att forma ljuden på nytt. Resultatet blev tre låtar i två versioner. På så sätt kunde jag reflektera över hur metoden påverkat min konstnärlighet.

Jag kom fram till att reamping är ett bra sätt för att utveckla sin konstnärlighet. Att använda metoden i praktiken är en övervägning om hur mycket tid och resurser som man har tillgång till.

Nyckelord

Musikproduktion, reamp, reamping inspelning, mixning, syntar.

(3)

Innehåll

1.Inledning _____________________________________________________________

1 1.1.Bakgrund ____________________ 1 1.1.1.Reamping historia ** 1 1.2.Syfte 2 1.3.Frågeställningar _ 2 1.4.Avgränsningar _ 2 2.Metod ___________________________________

3 2.1.Producera material _______________ 3 2.2.Ursprungsversion 3 2.3.Reampversion _ 3 2.3.1.Mono/Stereo/Dual mono _ 3 3.Genomförande ____________________________________

5 3.1.Producerandet av låtarna. ____________________________________________ 5

3.1.1.Låt 1 _________________________________________________________ 5

3.1.2.Låt 2 _________________________________________________________ 5

3.1.3.Låt 3 _________________________________________________________ 6

3.1.4.Truminspelning ________________________________________________ 6

3.2.Reamp ___________________________________________________________ 6

3.2.1.Pedaler ______________________________________________________ 7

3.2.2.Förstärkare ___________________________________________________ 7

3.3.Låt 2 ____________________________________________________________ 8

3.3.1.Pad __________________________________________________________ 8

3.3.2.Arpeggio _____________________________________________________ 8

3.3.3.Lång synt _____________________________________________________ 8

3.3.4.Melodisynt ____________________________________________________ 9

3.3.5.Syntbas _______________________________________________________ 9

3.4.Låt 1 ____________________________________________________________ 9

3.4.1.Juno Synt _____________________________________________________ 9

3.4.2.Pad __________________________________________________________ 9

3.4.3.Arpeggio _____________________________________________________ 9

3.4.4.Orgel _______________________________________________________ 10

3.4.5.Drone _______________________________________________________ 10

3.4.6.Melodisynt ___________________________________________________ 10

3.5.Låt 3 ___________________________________________________________ 10

3.5.1.Synt 1 _______________________________________________________ 10

(4)

3.5.2.Melodisynt (synt 2) ________________ 11 3.5.3.Juno synt ** 11 3.5.4.Synt 3 _ 11 3.6.Mix Reampversion 11 4.Resultat ____________________________________

12 4.1.Tankar efter producerandet av låtarna ___________ 12 4.1.1.Reamping efter instrumentering ** 12 4.1.2.Påverkan av att arbeta med andra personer _ 12 4.2.Reamp som arbetsmetod ____________________ 12 4.3.Hur påverkar reamp digitalt inspelade instrument? _ 13 4.4.Mixning efter reamp ___________ 13 4.4.1.Städning _ 13 4.4.2.Djup __ 13 4.4.3.Helhet ** 14 4.4.4.Tidsåtgång _ 14 4.5.Reamp i praktiken _ 14 4.5.1.Vilken version föredrar jag? ___ 14 4.6.På vilket sätt reamping påverkar min konstnärlighet? _ 15 4.6.1.Reamping i datorn _ 15 5.Diskussion __________________________

16 5.1.Metodsätt ___ 16 5.2.Väntade eller oväntade resultat? 16 6.Avslutande reflektion _

16 Referenser _____________________________________________________________

17 Bilagor ________________________________________________________________

18 Bilaga A Inspelningsutrustning __________________________________________ 18

Bilaga B Bilder signalkedja reamp _______________________________________ 19

Bilaga C Kanaler i Pro Tools ___________________________________________ 21

(5)

1.Inledning

1.1. Bakgrund

Sedan några år tillbaka så har jag arbetat med att utveckla mitt musikproducerande.

Detta gjorde jag först genom att titta på videos på nätet som senare ledde till att jag började studera musikproduktion vid Linnéuniversitetet. Sedan jag blev student har jag på olika sätt fått råd och tips som har gjort att jag har utvecklats som producent. Min arbetsprocess har alltid gått ut på att forma ljud i datorn men skulle vilja lära mig mer om processen innan ljudet når datorn. Efter att ha läst en intressant bloggserie av Jeremy Park som har producerat ett av mina favoritalbum (The Year of Hibernation av Youth Lagoon, 2011), fick jag inblick i hur det gick till för att få det organiska soundet som albumet har . Detta gjorde man genom att producenten skickade digitalt inspelat ljud

¹

(mjukvaruinstrument) genom förstärkare och högtalare som sedan mickades upp och spelades in på nytt.

Jag tycker att det skulle vara intressant att undersöka vilken effekt reamping får för digitalt inspelade instrument och min konstnärlighet. Främst hur arbetssättet påverkar mina produktioners originalitet och intresse. Förhoppningsvis leder detta arbete till en ökad förståelse över vilket arbetssätt som gynnar mitt producerande mest.

1.1.1. Reamping historia

Reamp är både ett begrepp för en teknisk krets som konverterar linesignal (+4) till samma signalstyrka som kommer ur en gitarr (hi-z), och metoden att skicka ut inspelat material till en högtalare och spela in ljudet igen .

²

Kretsen uppfanns av John Cuniberti 1993 s. I en podcast berättar Cuniberti varför han

³

skapade tekniken . Efter att ha spelat in en skiva som han skulle börja mixa, märkte han

⁴

att basförstärkaren hade ett surr som han inte kunde få bort. De hade spelat in

basförstärkaren men också den rena signalen som kom från basgitarren. Han berättar att hur man hade löst problemet tidigare var att genom en adapter, skickat signalen på fel håll genom en direktbox. Detta var något som inte fungerade särskilt bra enligt Cuniberti.

Cuberti bestämde sig därför att testa bygga en krets som fungerade bättre. Tillsammans med sin vän kom de upp med en låda som snabbt blev populär bland vänner och kollegor. Det slutade med att företaget Radial Engineering köpte upp patentet.

Jeremy Park: https://medium.com/@parkaudio/youth-lagoon-recording-diaries-

1

part-1-original-post-wednesday-september-28-2011-c9cf3b211cfb Hämtad 2020-03-12

Radial Engineering - https://www.radialeng.com/reamp-basics Hämtad 2020-03-12

2

David Miles Huber, Modern Recording Techniques s.137, New York, Routledge(2018)

3

Recording lounge podcast, https://www.youtube.com/watch?v=ZOpI618pRs8

4

(6)

Idag används reamp brett till olika instrument. Cuniberti berättar att folk spelar in trummor genom reamp. Även sång, gitarr och klaviaturinstrument som t.ex. orgel.

1.2. Syfte

Att undersöka hur reamping påverkar ett digitalt inspelat instrument och huruvida metoden och arbetssättet är effektivt i en praktisk situation.

1.3. Frågeställningar

På vilket sätt påverkar arbetsprocessen mitt konstnärliga skapande?

1.4. Avgränsningar

Arbetet kommer avgränsas genom att endast fokusera på låtarnas syntar. Då låtarna

kommer att vara präglade av syntar, är de det mest intressanta att undersöka.

(7)

2. Metod

2.1. Producera material

Arbetet går ut på att undersöka mitt konstnärliga skapande. Därför har jag behövt arbeta med ett ”real case scenario” för att se om processen är effektiv i ett skarpt läge. Därför har jag producerat tre färdigskrivna låtar.

Låtarna jag har jobbat med är skrivna av min bandkamrat och mig själv. Låtarna är i samma genre och innehåller liknande instrumentation: synt, trummor, bas, gitarr och sång.

Trummor har spelats in till alla tre låtar under samma uppsättning och arbetspass för att spara energi och tid, det har gjort att jag inte behöver sätta upp utrustningen fler än en gång.

2.2. Ursprungsversion

Det första steget var att producera tre färdiga produktioner av låtarna. Då reamping går ut på att forma om förinspelade instruments ljud, behövde jag en förlaga att arbeta med.

I version ett (1) av låtarnas syntar bearbetades endast digitalt. Övrig instrumentation fick spelas in och/eller bearbetas på valfritt sätt. Effekter fick användas för att forma syntarnas ljud till så som jag tyckte att de skulle låta. Låtarna producerades och mixades till färdiga produktioner som blev låtarnas första version.

2.3. Reampversion

Efter att ha gjort den första versionen, använde jag reamp för att hitta nya sätt att forma syntarnas originalljud. När jag var klar med reampingen bytte ut syntarna från

ursprungsversionen men behöll resterande instruments mix. Resultatet blev tre låtar i två versioner. Det blev då lätt att jämföra och reflektera över de två versionerna mot varandra. Reflektionen utgick efter dessa komponenter:

- Originalitet - i min åsikt.

- Processen som arbetsmetod.

- Skillnader i soundet - blir soundet annorlunda?

- Vilken version jag föredrar.

Loggbok fördes under hela processen för att kunna blicka tillbaka på mina tankar under projektet. Där redovisade jag hur jag upplevde de olika processerna och jämförde skillnader, fördelar och nackdelar med respektive arbetsätt.

2.3.1. Mono/Stereo/Dual mono

Traditionellt sätt används reamping för elgitarrinspelning. Elgitarr är instrument som förutom i vissa undantag behandlas som monokällor genom hela kedjan. När det kommer till syntar och klaviaturinstrument är det vanligt att dessa spelas in i stereo. I moderna mjukvarosyntar är det norm att ljudet skickas ut genom en stereokanal. Detta betyder att dessa världar skiljer sig och man får då välja vilken väg man vill ta,

beroende på vilken vision man har för ljudet.

(8)

Det första alternativet är att skicka ut stereokanalen till två reampboxar och två förstärkare. Alltså två identiska signalkedjor för få samma ljud på båda kanalerna.

Problemet med detta är att det krävs mycket utrustning, men det positiva är att man får en stereoinspelning snabbt utan att behöva göra om processen flera gånger.

Det andra alternativet är att behandla syntarna som en monosignal. Då skickar man helt enkelt ut både höger och vänster kanal till samma utgång som sedan processas av samma signalkedja. Detta kräver inte lika mycket utrustning och det går att på andra sätt, i efterhand, ge signalen stereoinformation. Genom t.ex ett stereochorus, reverb eller delay.

Det tredje och sista alternativet är att man delar stereosignalen och reampar höger och vänster kanal för sig i två olika tagningar. Det man får se upp med här är att se till att de (två kanalerna) skickar exakt samma inspelning för att inte fasproblem ska uppstå.

Fasproblemen kan även uppstå om man gör små ändringar i signalkedjan på vägen fram till mikrofonerna.

Jag valde att arbeta med de två senare alternativen. Jag äger bara en reampbox och en

gitarrförstärkare, därför gick det första alternativet bort direkt för mig.

(9)

3. Genomförande

3.1. Producerandet av låtarna.

Första delen av arbetet bestod i att jag producerade fram tre låtar. Jag har under det senaste halvåret producerat tre andra låtar i samma genre. Jag är därför van vid processen och hur jag vill att resultatet skulle låta. De karaktäristiska dragen i de låtar som jag producerat tidigare var att de oftast innehöll arpeggion, pad, någon slags melodisynt, trummor och elbas.

Jag hade arbetat på samma sätt då som nu, genom att få låtar skickade till mig där min bandkollega spelade ett ackordinstrument och sjöng melodin med texten. Därefter har jag haft friheten att arrangera och instrumentera hur jag vill. För att effektivisera producerandet, arbetade jag med alla tre låtarna parallellt, för att kunna spela in

trummor, sång och kör till alla låtar under samma session. Därigenom behövde jag inte sätta upp utrustningen flera gånger och sparade på så sätt energi och tid. Det är även bra för kreativiteten att arbeta på flera låtar samtidigt. Om jag fastnar på en låt, är det skönt att gå över och arbeta på något annat, för att sedan komma tillbaka till den första låten med ett rent sinne.

3.1.1. Låt 1

Det första jag gjorde när jag fick första låten var att jag spelade in de olika låtdelarnas ackord på en synt. Efter det började jag jobba på refrängen. Jag programmerade en enkel trumloop, spelade in en melodisynt, arpeggiosynt och en diskantlös synt med mycket reverb (drone). Sedan spelade jag in bas. Där var grunden klar för låten (Låt 1 Demo 1). Ljuden valdes efter vad som jag tyckte utmärker vårt sound. En del ljud är skapade från grunden och en del är förprogrammerade ljud från mjukvarosynten Omnisphere.

Det som tillkom efter den första versionen var att lägga till orgel, gitarr och

transaktionseffekter. Sedan blev det dags för truminspelning (se bilaga A). Sång och kör spelades in samtidigt som till låt 2 med en Shure SM7B. Sången bearbetades med mjukvaran Melodyne. Där var låten klar och redo för mixning.

3.1.2. Låt 2

Processen av att producera låt 2 såg väldigt lik ut som i låt 1. Jag började med att lägga ut ackorden i en pad. Sedan lade jag en arpeggiosynt som spelade på åttondelarna. För att komma ihåg refrängmelodin så spelade jag in den genom en synt. Jag spelade även in elbas men som senare skulle bli utbytt mot en syntbas (Låt 2 Demo 1).

För att skapa mer gung så använde jag ”sidechain” på paden. Jag skrev en melodi som kom att bli mellanspelet och outrot i låten. Jag testade även att spela in en väldigt distad elbas men valde att ta bort den då det blev för grötigt. Samma sak hände med en distad gitarr med mycket reverb. Här lade jag även till en tillfällig trumloop för att illustrera hur de riktiga trummorna skulle spela. Jag lade även till handklapp och fler

transaktionseffekter (Låt 2 Demo 2).

(10)

Det blev även dags för att spela in sång och kör till låten. Detta gjordes i samband med sånginspelningen till låt 1.

3.1.3. Låt 3

Det första jag gjorde när jag fick låten var att tempomatcha mobilinspelningen som jag hade fått från min bandkamrat. Den var inspelad med gitarr och sång och innehöll två verser och en refräng. Jag lyckades göra den från flytande tempo till fast tempo, för att kunna arbeta med sången i bakgrunden.

Jag ville börja låten i låg dynamik och sedan bygga upp till refrängen. Jag spelade ett arpeggio som spelade ackorden i åttondelar. Därefter lade jag till en syntbas som spelade låga toner och fyllde ut låten i de låga frekvenserna. En trummaskin fick tillfälligt stå för trumkompet. Jag testade något nytt och programmerade en syntmelodi som spelar samtidigt som sången i refrängen. Jag tyckte att det funkade fint. Låten fick även dessa transaktionseffekter för att lyfta de delar där det ska vara starkt. Dessutom lekte jag med en gitarr med mycket reverb och delay, som spelar tremolo och böjer tonerna den går mellan (Låt 3 Demo 1).

Jag fortsatte med att spela in en ackordsynt som spelar fjärdedelarna. Jag påbörjade sedan att spela in det som skulle bli låtens outro. Jag använde samma instrumentation men ändrade ackorden de spelade. Min bandkamrat hade kommit på en melodi som jag programmerade melodisynten att spela. Jag dubbade även melodisynten med en gitarr (Låt 3 Demo 2).

Vi spelade in sång hemma hos sångerskan med en Shure SM7B. Samma vecka hade jag truminspelning och lade trummor även på denna låt (Låt 3 Demo 3). Körerna spelades in när vi lade sång på de andra två låtarna. Då hade min bandkamrat kommit på en extra sånginsats på slutet så vi passade på att spela in den också (Låt 3 Demo 4).

3.1.4. Truminspelning

Truminspelning till de tre låtarna ägde rum under en arbetsdag. Jag använde samma mikrofonuppsättning och sparade därför tid och energi, istället för att göra om jobbet flera gånger. Jag var ute efter ett torrt ljud på trummorna och valde därför att närmicka baskagge, virvel, pukor, hi-hat och ridecymbalen. Jag tejpade på en handduk på virveln för att ta bort en del av övertonernas efterklang (för fullständig lista på utrustning som användes: se bilaga A).

3.2. Reamp

För att kunna testa arbetsmetoden i en riktig arbetssituation, bestämde jag mig för att

välja utrustning för att momentet inte skulle ta orimligt lång tid. Ska jag använda reamp,

ska jag känna att det lika effektivt som kreativt. Jag valde då en signalkedja som jag

kreativt skulle kunna testa olika saker på, utan att behöva rigga om och tappa

arbetsflödet.

(11)

3.2.1. Pedaler

Efter att ha inspirerats av videos och handledare, ville jag använda gitarrpedaler för att arbeta med syntarnas ljud. Vi har i vår studio en hel samling av gitarrpedaler som jag samlade ihop och valde ut till signalkedjan. Strömmen hämtas från ett nätaggregat som kan förse flera enheter med ström, och på så sätt spara på kablar och adaptrar.

Utefter mina erfarenheter som jag har fått min tid på musikproduktionsprogrammet, valde jag ut pedaler som jag tror skulle passa mina ljud. Jag tänkte ut effekterna utifrån tre kategorier: distorsion , ”hårda” effekter (pitch, chorus och phaser ) och ”mjuka”

⁵ ⁶ ⁷

effekter (reverb och delay ).

⁸ ⁹

Ordningen på dessa typer av effekter är avgörande för hur ljudet kommer att låta. Jag valde att ha mina distorsionspedaler i början av kedjan för att ha mer kontroll över hur de efterkommande effekterna betedde sig.

De jag har valt att kalla ”hårda” effekter är sådana som ändrar ljudets helhet. Jag valde att efter distorsionen ha en pedal (Micro POG) som adderar en oktav upp, ner eller både och. Detta gjorde jag på ren nyfikenhet men insåg sedan att detta fungerade riktigt bra för att addera ”kropp”, alltså mellanregister till syntarna. Efter det valde jag att lägga en phaser för att ge ljudet rörelse. Efter det kommer ett chorus som även det ger rörelse till ljudet genom att modulera pitchen.

Det är vanligt att lägga mjuka effekter som t.ex reverb i slutet av kedjan för att placera ljudet i helhetsmixen. Genom att lägga delaypedalen och sist reverbpedalen, kan jag påverka djupet i ljudet. I tidigare produktioner har jag experimenterat med att lägga reverb innan distorsion som gör ljudet kaotiskt och odefinierat. I min sättning får jag lite av båda då förstärkaren som ljudet sedan skickas till ger ljudet lite distorsion.

3.2.2. Förstärkare

Förstärkaren som jag använder till syntarna är en Fender Bassbreaker (45 Watt) med två högtalare som är tolv tum. Till syntbasen använder jag en Fender Rumble (200W) med en 15 tums högtalare. Jag använder den rena kanalen på båda då jag inte behöver ge onödigt mycket färg till ljudet.

Distorsion är en eﬀekt som förvränger ljudvågor. Den skapar på sådant sätt,

5

övertoner som ändrar ljudets karaktär. https://sv.wikipedia.org/wiki/

Distorsion_(teleteknik) Hämtad 2020-03-12

Chorus använder flera identiska ljudsignaler som moduleras med olika tidsskillnader

6

och tonhöjder för att skapa eﬀekten. https://sv.wikipedia.org/wiki/Chorus Hämtad 2020-03-12

Phaser är en eﬀekt som skapar kullar och dalar på frekvensspektrat, och som sedan

7

kan moduleras till att röra sig, vilket skapar den svepande känslan. https://

sv.wikipedia.org/wiki/Phaser Hämtad 2020-03-12

Reverb är en eﬀekt som simulerar ett rums efterklang. https://sv.wikipedia.org/wiki/

8

Reverb Hämtad 2020-03-12

En delay-eﬀekt simulerar olika tidsfördröjningar, som kan liknas med ett eko. https://

9

(12)

Förstärkaren spelas in genom tre mikrofoner. En som är ett par centimeter från högtalaren och två mikrofoner som är på avstånd för att spela in rumsklangen. De så kallade rumsmikrofonerna valde jag att flytta och experimentera med för att uppnå olika sound. Jag återkommer till det senare.

3.3. Låt 2

Jag gillade verkligen låt 2 så jag beslutade att börja med den låten. När jag hade satt upp utrustningen, var det dags att vara kreativ. För att ha kontroll på vad jag gör så börjar jag med alla effektpedaler avstängda. När jag skulle välja ljud på ett instrument så gick jag mellan att endast lyssna på synten jag arbetade med eller tillsammans med resterande instrument, för att höra ljudet i sammanhanget.

3.3.1. Pad

Jag började med låtens grundpelare: paden. Jag är väldigt influerad av Kevin Parkers (Tame Impala) sound. Han använder ofta phaser på sina gitarrer för att få ett stort och drömskt ljud, t.ex i låtarna ”Endors Toi” och ”Music To Walk Home By” . Jag testade

¹⁰ ¹¹

därför att ha phasern på paden. Det lät väldigt häftigt men jag tyckte att tryggheten i paden försvann då den varierade väldigt mycket i volym. Jag valde istället att lägga ett långsamt chorus för att ge lite rörelse i ljudet. Det fungerade mycket bättre. Jag vill ha ljudet lite mer skitigt så jag valde att ha igång distorsionspedalen Thunderclaw vilket gav synten ett grynigt och bitigt ljud (se bilaga B bild 1). Jag valde att inte ha igång reverbpedalen då jag tyckte att den förstörde gunget som paden hade.

Jag spelade in synten men var inte helt nöjd med soundet. Det lät för torrt och

närvarande, därför testade jag att flytta rumsmikrofonerna. I vår studio har vi en dörr ut från inspelningsrummet till en korridor som är i en källare. Det är kala väggar och golv vilket ger ett mycket ambient ljud. Jag testade därför att ställa ut rumsmickarna i hallen för att spela in ett ”riktigt” reverb (se bilaga B Bild 2). Det förändrade hur jag kom att arbeta med resten av syntarna. Från att ha ett torrt och tråkigt ljud, lät det som att synten omslöt en samtidigt som mikrofonen som var nära högtalaren gav den definition.

3.3.2. Arpeggio

När det blev dags för arpeggiosynten, var jag fortfarande förälskad i rumsmikrofonerna ute i hallen så de fick stanna kvar där. När jag hade mixat den första versionen, hade jag saturation på arpsynten. Jag testade därför pedalen med effekten fuzz (hoof). Det gav synten en god ton. Sedan ville jag göra synten lite längre, som gjorde att jag dränkte den i reverb. För att ge rörelse i synten, ”åkte” jag på ”ton”-ratten under outrot.

3.3.3. Lång synt

När jag lyssnade på synten så tyckte jag att den skulle kunna låta mer elakt. Jag lade

därför till thunderclaw, men sänkte diskanten och basen på pedalen. Jag tyckte att den

tappade för mycket av sin mjukhet så jag använde Micro POG2 för att lägga till en

(13)

oktav under som placerade den i rätt frekvensomfång. Likt i originalversionen, ville jag ha den dränkt i reverb, och det fick den. Den riktiga magin hände inte förens jag satte igång phasern. Ljudet fick karaktär och blev mer drömsk än i originalet.

3.3.4. Melodisynt

Denna synt hade jag mest problem med. Originalljudet är väldigt vasst och förstärkaren gav ljudet en väldigt metallisk karaktär. Jag testade att flytta mikrofonen mot kanten av högtalarkonen vilket förbättrade karaktären på ljudet. Med hjälp av EQ, lyckades jag tämja de jobbiga frekvenserna vid 4kHz. I slutändan testade jag att blanda ljudet med originalljudet vilket gav det bästa från de båda.

Jag ville ha ljudet väldigt framträdande och brett. Jag valde då att reampa höger och vänster kanal för sig. Ljudet blev odefinierat och för brett. Tillsammans med

originalljudet, kompletterade de dock varandra riktigt bra.

3.3.5. Syntbas

Denna låt har en syntbas som är väldigt viktig för låtens driv. Jag bytte ut

gitarrförstärkaren till en basförstärkare som har en större högtalare, och som klarar att producera lägre frekvenser. Jag valde också att byta mikrofon till en AKG D112 för att kunna få ur mer låga frekvenser.

Basen är programmerad så att den duckar på varje fjärdedelston (detta kallas för

”sidechain” och görs via en kompressor). Jag upplevde att basförstärkaren behöll dynamiken som sidechain-kompressionen skapar, vilket är viktigt för låtens rytm och känsla. Det jag dock upplevde var att synten blev av med transienter vilket kan åtgärdas i mix genom kompression.

3.4. Låt 1

3.4.1. Juno Synt

Jag började med den synt som jag tycker är den viktigaste i låten; synten som tar låtens ackord. Min idé med synten var att göra låten stor och svävande. Jag ville även få låten att låta mer rockig så jag valde att ha en hel distorsion, likt rock-gitarrer. För att få synten svävande, lade jag till phaser och reverb.

3.4.2. Pad

Padens funktion i låten är minimal. Den har jag endast för att fylla på med frekvenser i mellanregistret. För att få ljudet så diskret och runt, valde jag att ha mycket reverb samtidigt som jag valde att ha rumsmikrofonerna ute i hallen. Det gjorde att ljudet hamnade långt bak i mixen och bidrog till djup. Då paden förlorade lite av sitt

mellanregister, slog jag på oktavpedalen som genererade en oktav lägre, vilket gjorde ljudet rundare och mer behagligt.

3.4.3. Arpeggio

Låten har ett arpeggio som kommer in på de starkaste delarna i låten. Synten ska inte ta

för mycket plats utan bara bidra till rytmen i låten. Jag behöll rumsmikrofonerna i hallen

och adderade lite distorsion för att ge ljudet lite aggressivare karaktär.

(14)

3.4.4. Orgel

Orgeln var det första instrumentet jag valde att dela upp i två kanaler. Jag hade i produktionsfasen lagt till en effekt som gör att orgelns ljud snabbt rör sig mellan höger och vänster högtalare (genom plug-in PanMan av SoundToys). Jag ville inte förstöra denna effekt. Därför delade jag upp originalfilens två kanaler och reampade dessa var för sig. Jag kände att jag inte behövde göra ljudet så komplicerat då effekten skulle riskeras att bli mindre tydligt. Jag testade att sätta igång olika pedaler för att se hur det påverkade och upptäckte att ljudet blev mindre distinkt och tydligt. Det bästa

alternativet var att endast använda gitarrförstärkarens karaktär till att forma ljudet.

Rumsmikrofonerna spelades in men då jag ville behålla stereoeffektens tydlighet, valde jag att inte använda dessa. De gjorde ljudet snällare och gav mindre närhet, som jag inte var ute efter.

3.4.5. Drone

I låten finns en väldigt icke-framträdande synt som jag adderade endast för att göra låtens djup lite större. Efter att ha testat olika möjligheter i reampstadiet, har jag förstått att djup enklas skapas genom att använda rumsmikrofonerna i ett stort utrymme,

exempelvis i hallen. Syntens ljud är helt uppbyggd av reverbpedalen och rumsmikrofonerna, tillsammans med förstärkaren.

3.4.6. Melodisynt

Låtens melodisynt består i två olika ljud. Jag var nöjd med blandningen som jag hade gjort redan från när jag skapade ljudet, vilket gjorde att jag valde att använda denna blandning som ett ljud. Synten är i stereo och har programmerats med ”detune” för att göra den bred. Jag ville behålla syntens bredd, vilket gjorde att jag reampade höger och vänster kanal för sig. Jag ville att synten skulle ligga långt fram i mixen och vara tydlig.

Rumsmikrofonerna motarbetade detta, de är därför inte alls framträdande i mixen.

3.5. Låt 3

När jag påbörjade denna låt hade jag fått upp min kunskap i hur jag kunde arbeta för att få till olika ljud. Jag upplevde därför att jag tog snabbare beslut och hade en bättre bild för vilken vision jag hade för ljuden.

3.5.1. Synt 1

Låten börjar med en synt som spelar ackordstonerna i åttondelar. Denna synt ville jag ha stor och drömsk. Efter mina samlade erfarenheter, valde jag att ha rumsmikrofonerna i hallen. Det bidrog väldigt mycket för att skapa rymden. Jag lade till chorus för att ge ljudet svängning. Efter det upptäckte jag att ljudet var för tunt. Jag lade därför till oktavpedalens undre oktav, vilket hjälpte mycket.

Jag testade och spela in utan att vara helt nöjd med ljudet. Ljudet var väldigt skrikigt

(15)

3.5.2. Melodisynt (synt 2)

Ursprungssynten hade ett delay som gjorde ljudet stort och brett. Jag testade därför att lägga till pedalbordets delay. Jag märkte att på grund av att kedjan var mono, bidrog inte delayet till att ljudet blev större utan gjorde endast ljudet för oklart och grumligt. Istället delade jag upp ljudets två kanaler för sig.

Min plan med synten var att ha den stor och fyllig. I och med förstärkarens karaktär, blev ljudet för metalliskt än vad jag hade tänkt mig. Detta försökte jag tämja med att addera distorsion. Ljudet hade även för lite efterklang. Det ideala hade varit att ha ett rum som klingade längre. Jag beslutade att lämna ljudet som det var för att sedan smycka ut det med mer reverb och delay (se bilaga B Bild 3).

3.5.3. Juno synt

Efter att ha reampat de två första syntarna, ville jag ha en synt som var tyngre och som hade mer mellanregister. Jag tyckte att synten lät häftig från början, i och med

rumsmikrofonernas ton i hallen, tillsammans med närheten från närmikrofonen. Det saknades dock mellanregister. Jag lade därför till en oktav lägre, genom Micro POG.

Jag distade även till den med Thunderclaw.. Efter att ha blivit förtjust i phasern, valde jag att ha den även på denna synt. Den ger rörelse och liv till enkelt spelade syntar, som jag verkligen gillar. Till sist adderade jag lite reverb för att ge synten en längre

utklingningstid.

3.5.4. Synt 3

Den sista synten i låten kommer in i låtens klimax. Jag vill ha så mycket tryck som möjligt i den sista delen. Distorsion var för mig, givet att använda. Jag testade

Thunderclaw, men tyckte att fuzz passade bättre. Jag testade att använda phaser, men då förlorade ljudet sin aggressivitet. För att tjocka till ljudet mer, använde jag Micro POG för att producera en oktav lägre, tillsammans med ursprungsoktaven. Till sist adderade jag reverbpedalen för att matcha de andra ljudens storlek och rymd.

3.6. Mix Reampversion

För att få de reampade syntarna att passa tillsammans var jag tvungen att mixa ihop dem. Jag duplicerade reamp-sessionerna i Pro Tools och påbörjade mixning av låtarna.

De individuella syntarnas ursprungsljud och dess reampade ljud skickades till en gemensam stereo-bus, för att dels kunna påverka kanalerna för sig men även för att kunna forma dem gemensamt. Jag lade upp två effektkanaler med ett reverb och ett delay, som var identiska med effekterna i V1.

I version 2 valde jag att först endast använda de reampade kanalerna. Detta fungerade

på de flesta instrument men vissa ljud var för lång ifrån hur jag var van vid att höra

ljudet, vilket gjorde att jag testade att blanda in ursprungsljudet. Detta var något som

gjorde att jag fick det bästa från de båda. Jag kombinerade versionerna främst till de

ljud som jag inte var helt nöjd med.

(16)

4. Resultat

4.1. Tankar efter producerandet av låtarna

Jag hade i inledningen av detta arbete olika tankar. Till och börja med, har jag insett att jag under press går tillbaka och gör saker som jag är trygg i. Detta betyder att jag väljer ljud, låtform och andra beslut baserat på hur jag har gjort tidigare i andra låtar. Detta ser jag som både något positivt och negativt. Det positiva är att jag kan arbeta utan att fastna i ett kreativt vakuum. När jag blir osäker, går jag tillbaka och gör något simpelt istället för att slösa tid med göra något komplicerat i onödan. Det leder arbetet framåt och bibehåller min motivation till att slutföra låtarna.

Det negativa med det är att låtarna kan bli mindre intressanta då varje ny låt låter som tidigare låtar. Detta kan göra att lyssnaren lättare tröttnar på musiken. Det kan i

förlängningen göra att jag börjar tvivla på om jag som producent håller tillräckligt hög kvalité och visar på tillräckligt hög konstnärlighet och kreativitet.

4.1.1. Reamping efter instrumentering

När jag vet att jag ska använda reamp, har jag insett att jag inte gör klart ljuden, utan håller ljuden simpla. Även detta har sina fördelar och nackdelar. Ibland är det bättre att vänta med att lägga EQ, kompression eller distorsion när ljudet senare förändras och fyller andra funktioner, och när ljudet även ska passa i sammanhanget. Det kan vara bättre att spara en viss formgivning till mix, istället för att lägga ner tid på att forma ljuden under instrumenteringen. Såklart finns det saker som måste göras under

instrumenteringen för att man ska få en känsla för hur ljudet kommer att låta i en färdig produktion. Reverb och andra effekter som phasers, chorus, filter eller flanger är sådant som jag gärna adderar under instrumentering.

4.1.2. Påverkan av att arbeta med andra personer

En faktor som påverkar sättet jag producerar är att arbeta med andra personer. När jag arbetar med en låt så vill jag att låten ska låta bra redan tidigt i processen, för att de jag arbetar med lättare ska kunna höra hur den kommer att låta när den är färdig. Detta gör att reamping känns som en onödig process som förändrar ett ljud som man är van vid och gillar.

4.2. Reamp som arbetsmetod

När arbetet att producera fram låtarnas första version var klart, var jag riktigt nöjd med hur låtarna lät. De lät luftiga och drömska, precis som jag önskade. Jag var därför inte helt motiverad till att förändra hur syntarna lät. Det kändes som ett onödigt steg som tog extra tid och energi.

När jag skulle börja reampingen var jag ändå motiverad till att testa och lära mig något

nytt. Jag hade börjat fundera på hur jag skulle gå till väga genom att ha diskuterat med

(17)

min handledare och tittat på videos. En av dessa videos var med Sylvia Massy som visade hur hon reampade en synt .

¹²

4.3. Hur påverkar reamp digitalt inspelade instrument?

Reamp är en metod som är otroligt bred, vilket betyder att man har många olika sätt att gå tillväga. Sättet jag har arbetat på är ett av många. Det är därför svårt att redovisa ett resultat som är definitivt.

I mitt fall kan jag höra en stor skillnad på hur ljudet förändrats. Det som kanske förändrade ljudets karaktär mest var förstärkaren. Den hade en säregen ton som påverkade alla andra parametrar i signalkedjan. Förstärkaren gjorde att ljudet fick mindre mellanregister och kropp. Den adderade istället mycket övre mellanregister runt 2kHz. Det är också här sången och andra instrument slåss, som gjorde att jag fick arbeta med EQ i mix för att inte syntarna skulle ta över sången och andra viktiga element.

Rummet är också något som påverkade väldigt mycket. I de flesta fall tyckte jag att rumsmikrofonerna gjorde sig bättre än mikrofonen nära förstärkaren. Att laborera med att flytta rumsmikrofonerna var något som gjorde att ljudet ändrades mycket.

Självklart formade även pedalerna ljudets karaktär mycket. Jag märkte att de hårda effekterna (phaser och chorus) gav ljudet rörelse och bidrog till intresse. Det som fungerade mindre bra var delayet, som jag uppfattade som oanvändbart i de flesta fall.

Jag upplevde att det gjorde ljuden för grötiga och odefinierade. Reverb fungerade bättre i den aspekten, då den lade till eterklang, utan att ljudet blev för grötigt.

4.4. Mixning efter reamp

4.4.1. Städning

Jag märkte en stor skillnad när jag skulle mixa version 2. Reampingen gjorde att jag mixade syntarna annorlunda. Det jag var tvungen att gör med de reampade syntarna var att ”städa” dem. De hade alla olika frekvensområden som stod ut eller som helt enkelt var jobbiga för öronen. Jag tror att det var förstärkaren som gjorde mest påverkan på syntarnas ljud. Den tog bort mycket av undre mellanregistret och värmen i syntarna (300hz), samtidigt som den var väldigt vass i övre mellanregistret (ca 2kHz). Det gjorde att jag fick göra några ingrepp med hjälp av EQ, för att tämja dessa frekvenser.

En sak jag gjorde som verkade mjuka till ljudet, var att lägga till saturation på vissa

¹³

syntar. Detta genom plug-in (LoFi).

4.4.2. Djup

Den största skillnaden jag upplevde var att jag inte behövde lägga lika mycket reverb i mixen för att skapa djup. Tack vare både reverbpedalen men kanske framför allt

Sylvia Massay https://www.youtube.com/watch?v=SA6Emhn7bMs Hämtad

12

2020-03-15

Saturation är en eﬀekt som producerar övertoner och brus. https://

13

www.apacademy.se/blog/skillnaden-pa-distortion-saturation-och-overdrive/ Hämtad

(18)

rumsmikrofonerna, fick ljuden rymd och storlek. Genom att använda rumsmikrofonerna för att ge ljuden ambiens bidrar det också till att ljuden tillsammans låter enhetliga.

Detta liknar sättet som reverb traditionellt sätt mixades: genom att skicka individuella kanaler till ett fysiskt rum med en högtalare och mikrofoner, som i realtid spelade med när teknikern mixade.

4.4.3. Helhet

En intressant inblick jag har fått är att jag genom reamp lättare skapar en helhet som är sammanhängande. Reamp skulle man kunna använda när man t.ex vill att en låt ska låta akustisk och äkta. Genom att använda samma rum till instrumenten låter produktionen mer som att ”musikerna” är i samma rum och spelar tillsammans.

4.4.4. Tidsåtgång

En för mig viktig parameter handlar om tidsåtgång. Det är svårt att mäta vilken mix som tog längst tid, men min generella känsla är att jag behövde längre tid till att balansera, rensa fula frekvenser och skapa djup i version 2. Detta är ganska logiskt då antalet kanaler ökar när man använder reamp. I första låten ökade antal kanaler från fem till 19 (se bilaga C Bild 1-3). Och andra sidan sparar man en hel del tid på att använda

rumsmikrofonerna istället för att lägga effekter i efterhand (som jag diskuterade tidigare).

4.5. Reamp i praktiken

Det jag efter detta arbete kan slå fast är att det inte finns något idealt sätt att skapa musik. Det allra viktigaste är att man har glädje till det man gör. Som jag skrivit tidigare, hade jag väldigt lite inspiration till att påbörja reampingprocessen. För mig handlar mitt producerande mycket om att jag får ut ett bra resultat men som samtidigt är tidseffektivt. Jag väljer nästan alltid första bästa beslutet och står vid det. Det brukar fungera bra för mig. Detta förlitar sig på att man arbetar baserat på erfarenhet, som riskerar att bli tråkigt i förlängningen.

Efter att ha gjort reampingen har jag hittat en annan glädje. Detta grundar sig i min glädje till att utforska och lära mig nya saker. Det blir en annan sak när man får friheten till att leka och vara kreativ. Jag känner att allvaret försvinner och jag gör saker som jag annars inte hade vågat. Reampprocessen hjälper mig till att komma in i denna

sinnesstämning. Jag har också upptäckt att det är roligt att kunna berätta om sina tillvägagångssätt, när de är unika. Detta tycker jag skapar mervärde på produkten för artisten även om lyssnarna inte vet om det.

4.5.1. Vilken version föredrar jag?

Jag är nöjd med hur den andra versionen av låtarna låter. Jag tycker att man kan höra

samband mellan mina ljud och ljuden i Youth Lagoons The Year of Hibernation. Jag

tycker att metoden har gett mina produktioner mer liv och äkthet. Detta är naturligtvis

svårt att hävda då olika människor har olika preferenser till hur de upplever ljud. Det

(19)

Som jag beskrev tidigare blir man lätt förälskad i sina ljud, vilket var fallet när jag hade gjort låtarnas första version. Det är då svårt att ställa två versioner mot varandra. Det hade varit intressant att höra med andra personer vilken version som är deras favorit.

4.5.1.1. Låt 1

Detta var den första låten jag arbetade med när jag reampade. Det blev så att jag kom på vad som fungerade under resans gång, vilket gjorde att denna låt blev mer av en

försökskanin. Jag är ändå nöjd över hur den reampade versionen låter, men föredrar ursprungsversionen mer.

Man skulle kunna använda det reampade ljudet för att lägga till lite krydda på

ursprungsljudet. Jag tycker att låten tappar för mycket närhet. Trummornas och basens ljud blir för separerade mot syntarna. Sedan tycker jag att padens sidechain försvann för mycket. Även det lägre mellanregistret förlorades för mycket i min mening.

4.5.1.2. Låt 2

Här tycker jag reampversionen vinner. Phasern och distorsionen i ackordsynten ger låten drömska men även energi, som gör låten mer rockig. Orgeln låter mer som en

”riktig” orgel i denna version. Jag tycker att kombinationen av den reampade melodisynten med ursprungsljudet lyfte fram melodin på en bra sätt.

4.5.1.3. Låt 3

Denna låten höjde sig verkligen i den andra versionen. Jag tycker om skitigheten som låten får. Det låter distanserat men ändå tydligt vilket jag gillar. Den lider lite av att trummorna har för olikt sound än syntarna. Detta är något som man skulle kunna matcha i mix.

4.6. På vilket sätt reamping påverkar min konstnärlighet?

Det är svårt att bedöma huruvida mina produktioner har blivit mer originella. I min åsikt har jag skapat något nytt och unikt, när det kommer till mitt egna kreativa och

konstnärliga uttryck. Jag tror att det är sunt att testa nya tekniker för att skapa nya ljud och därmed göra sina produktioner mer intressanta. Reamp är en intressant metod som jag skulle vilja utforska mer. Jag ser mycket potential och tillvägagångssätt som skulle främja mitt konstnärliga utryck. Jag har fått upp ögonen för att spela in mina instrument i rum, och i olika rum för att forma ljuden olika.

Jag hävdar att reamping även har tillfört autencitet till mina låtar. Det ger mig något att spela in ljud med mikrofoner. Jag får en nostalgisk känsla och låtarna får en mer gammaldags karaktär, som jag verkligen gillar.

4.6.1. Reamping i datorn

Reaming förlitar sig mycket på vilken utrustning man har till hands. Utrustningen jag

använde är värd tusentals kronor. Och dessutom hade jag tillgång till ett isolerat

inspelningsrum. Detta är något som alla inte har råd eller tillgång till. Efter att ha gjort

detta arbete har jag lärt mig saker som skulle kunna efterliknas i datorn. Om man vill

arbeta med reamping på ett kreativt sätt i datorn, skulle jag rekommendera att sätta upp

(20)

någon slags kedja med olika effekter. Detta skulle kunna vara Native Instruments Guitar Rig där man själv kan bygga upp en signalkedja med olika effekter och som dessutom har olika gitarrförstärkare-simulatorer.

5. Diskussion

5.1. Metodsätt

Efter att ha genomfört arbetet är jag nöjd med metoden jag valde. Något som skulle kunna förändrats är hur låtarna mixas och vilken vikt detta har för resultatet i sig. Jag kom fram till olika tankar efter att ha mixat låtarna själv, då man lyssnar på låtarna på ett mer detaljerat sätt. Detta är något som jag var positivt med mixmomentet.

Ett annat tillvägagångssätt hade varit att placera reamp helt i produktionsfasen. Då hade jag kunnat fokuserat mer på att forma ljuden på olika sätt. Det hade krävt att någon annan mixat låtarna för att man skulle kunna höra ljuden i en färdig produktion. Det jag kände nu var att jag hade lyssnat på låtarna så pass mycket att det blev svårt att tänka på helheten och mixning. Det var och andra sidan intressant att få insikt hur mixarbetet skiljer sig beroende på arbetsmetod.

Jag tycker att det var bra att jag gjorde två versioner av samma låtar. Det är för mig (och förhoppningsvis för andra) intressant att lätt kunna jämföra två olika versioner. Man skulle kunna tänka sig att arbetet istället kunde gå ut på att testa mycket olika

signalkedjor och tekniker, för att skapa en mall för vilka metoder som ger olika resultat.

5.2. Väntade eller oväntade resultat?

När jag gick in i detta arbete hade jag en viss förförståelse till hur det skulle låta. Jag blev positivt överraskad över hur arbetssättet fungerade och hur låtarna förändrades. Det mest intressanta var att följa mina tankar kring produktionen. Jag var väldigt

oengagerad till låtarna när jag började producera dem. Men när tiden gick växte de på mig. De växte till så pass grad att jag verkligen var nöjd med dem, när jag skulle påbörja reampprocessen. Jag hade därför ingen motivation till att förändra ljuden, och därmed kanske förstöra det jag hade.

6. Avslutande reflektion

Reamping är ett bra sätt att utforska och/eller utveckla sin konstnärlighet. Det ger upphov till nya ljud som man annars inte kommit över. Ett hinder som processen

innefattar är att den kräver både utrustning och tid. Detta är något som får övervägas när man arbetar i en praktisk situation. Även arbetet med mix tar längre tid då det blir fler kanaler att balansera. Jag upptäckte att jag kunde arbeta mer effektivt under

produktionsfasen, då jag inte slösade tid på att använda EQ, kompression eller andra

effekter, eftersom jag ändå skulle ägna tid åt detta i ett senare stadie.  

(21)

Referenser

Litteratur:

David Miles Huber, Modern Recording Techniques s.137, New York, Routledge(2018)

(22)

Bilagor

Bilaga A Inspelningsutrustning

Truminspelning:

Trumset - Gretch Catalina Club Rock Mikrofoner:

Baskagge - AKG D112

Virvel(övre skinn) - Shure SM57 Virvel (undre skinn) - Shure SM57 Hängpuka - Shure SM57

Syntar på riktigt?: En undersökning i hur reamping påverkar min konstnärlighet.