The Capital of Scandinavia stockholm.se
Statistik
om Stockholm
Arbetssökande i stadsdelsområden 2019
Årsrapport
Publicerad 2020-03-20
Förord
I denna rapport presenteras arbetssökandestatistik för Stockholms stadsdelsområden, huvudsakligen gällande oktober 2019. Rapporten fokuserar på de öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, dessa två grupper benämns gemensamt ’inskrivna arbetslösa’ hos Arbetsförmedlingen.
Uppgifterna i rapporten kommer i första hand från en bearbetning av Arbetsförmedlingens arbetssökandestatistik genomförd av Statistiska Centralbyrån (SCB). I rapporten ingår även uppgifter som kommer direkt från Arbetsförmedlingen (AF).
Lägsta redovisningsnivå för statistiken är de 14 stadsdelsområden som gäller från och med 2007. Uppgifterna i tabellbilagan redovisas per stadsdelsområde gällande öppet arbetslösa och personer i
program med aktivitetsstöd. Dessa fördelas efter kön, ålder, födelseregion, vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå. I tabellbilagan redovisas vidare anmälningstidens längd och ersättningsform uppdelat per stadsdelsområde. Det finns också tabeller som visar utvecklingen över tid för varje stadsdelsområde, där uppgifter för ungdomar särredovisas.
Denna rapport ingår i rapportserien ”Statistik om Stockholm”.
Rapporten är utarbetad av Tomas Brandt och Cecilia Karlsson, båda från Sweco Society AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad.
Sammanfattning
Inskrivna arbetslösa
I denna rapport analyseras inskrivna arbetslösa vid
Arbetsförmedlingen för befolkningen bosatta i Stockholms stad.
Inskrivna arbetslösa utgörs av grupperna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd vid
Arbetsförmedlingen, vilket är i linje med Arbetsförmedlingens definition av arbetslöshet. I Stockholms stad var 4,7 procent av befolkningen 18–64 år inskrivna arbetslösa i oktober 2019, en ökning av andelen med 0,2 procentenheter jämfört med oktober 2018. Ökningen kan härledas till ökningar i både andelen öppet arbetslösa och i andelen i program med aktivitetsstöd. Vid analys av utvecklingen per månad framgår att andelen inskrivna arbetslösa framför allt har ökat under hösten 2019 och vid slutet av året var på den högsta nivån sedan våren 2016.
Öppet arbetslösa
I oktober 2019 var 19 289 personer öppet arbetslösa, vilket motsvarade 3,0 procent av befolkningen 18–64 år. Detta var drygt 800 fler än föregående år, då andelen öppet arbetslösa var 2,9 procent.
I program med aktivitetsstöd
Antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd har under samma period ökat med 642 personer till 10 684. Även andelen sökande i program har ökat med 0,1 procentenheter till 1,7 procent i oktober 2019.
Arbetslöshet per stadsdelsområdena
Andel inskrivna arbetslösa i staden varierar stort mellan
stadsdelsområdena. I oktober 2019 var andel inskrivna arbetslösa högst i Rinkeby-Kista med 10,9 procent, följt av Skärholmen där 9,5 procent av befolkningen i åldern 18–64 år var inskrivna
arbetslösa. Lägst var andelen inskrivna arbetslösa i Östermalm med 2,2 procent. Andelen har det senaste året ökat i flertalet av
stadsdelsområdena, dock ej i Rinkeby-Kista där den varit oförändrad.
Andel inskrivna arbetslösa kvinnor och män
I oktober 2019 fanns inga könsskillnader i andelen inskrivna arbetslösa mellan män och kvinnor på en övergripande nivå.
Tidstrender visar dock att män historiskt har drabbats kraftigare av
konjunkturnedgångar, där en viktig faktor är att män i högre utsträckning än kvinnor förvärvsarbetar i privat sektor.
Andel inskrivna arbetslösa bland utrikes födda
Andelen inskrivna arbetslösa är högre bland personer som har kort vistelsetid i landet. Allra högst är den bland personer med en vistelsetid på 1–2 år. Av dessa var 11,7 procent inskrivna arbetslösa. Detta är en kraftig minskning från föregående år,
samtidigt som andelen inskrivna arbetslösa ökat inom gruppen med vistelsetider på 3–4 år. En faktor är den kraftiga
flyktinginvandringen under framför allt år 2015 och denna grupps svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det framträder även vissa könsskillnader i andel inskrivna arbetslösa per födelseregion.
För personer födda i utomeuropeiska länder är andelen inskrivna arbetslösa betydligt högre för kvinnor än för män, samtidigt som mönstret är det omvända för personer födda i Sverige och Norden.
Andel inskrivna arbetslösa per utbildningsnivå
Även utbildningsnivå har ett tydligt samband med arbetslösheten.
Andelen inskrivna arbetslösa är betydligt högre för de som endast har en förgymnasial utbildning. Under det senaste året har andelen inskrivna arbetslösa ökat inom samtliga utbildningsnivåer.
Arbetslöshetsersättning bland de öppet arbetslösa i staden Andelen öppet arbetslösa som saknar arbetslöshetsersättning har minskat kraftigt under de senaste åren. År 2011 nådde andelen som saknar ersättning en topp och har sedan trendmässigt minskat, framför allt under de senaste två åren. Från år 2017 till år 2019 minskade andelen med 9 procentenheter till 27 procent.
Framtidsutsikter1
Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer att fortsätta öka något i Stockholms län under 2020, sett till både antal och andel av befolkningen. De största anledningarna är en inbromsning i den svenska ekonomin, till följd av en svagare utveckling i
världsekonomin och euroområdet. Arbetsförmedlingens
efterfrågeindikator visar en efterfrågan på varor och tjänster som gradvis har dämpats sedan våren 2017 och nu närmar sig en nivå som är mycket svagare än normalt.
1 Notera att rapporten bygger på underlag från innan coronapandemins utbrott skedde och pandemins effekter på arbetsmarknaden ännu var okända vid tidpunkten då rapporten författades.
Under år 2018 och 2019 har antalet varsel ökat i länet samtidigt som antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen i staden börjat minska. Detta i kombination med en ökande andel inskrivna arbetslösa är en tydlig indikation på den försvagade
konjunkturutvecklingen i Stockholm.
Innehåll
Förord 2
Sammanfattning 3
1 Definitioner 7
2 Arbetssökande i Stockholms stad 9
2.1 Utvecklingen på arbetsmarknaden 11
2.2 Varsel och inskrivna arbetslösa 13
2.3 Jämförelser mellan länets kommuner 14
2.4 Storstadsjämförelser 16
2.5 Arbetslöshet efter ålder 19
2.6 Skillnader mellan kvinnor och män 20
2.7 Skillnader efter födelseregion 21
2.8 Vistelsetid i Sverige 23
2.9 Utbildningsnivå 25
2.10 Arbetslöshetsersättning 27
2.11 Anmälningstider 29
3 Arbetssökande i stadsdelsområdena 33 3.1 Utveckling av andel inskrivna arbetslösa 33
3.2 Inskrivna arbetslösa efter kön 34
3.3 Utbildningsnivå 36
3.4 Födelseland 37
3.5 Vistelsetid i Sverige 37
3.6 Arbetslöshetsersättning 38
3.7 Anmälningstider 39
3.8 Inskrivna arbetslösa i inre och yttre staden 40
4 Framtidsutsikter 2020 42
4.1 Sysselsättning och arbetslöshet i länet 42
4.2 Brist- och överskottsyrken 44
5 Tabellbilaga 45
1 Definitioner
Arbetssökande är benämningen på samtliga personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen (AF)2. Bland samtliga arbetssökande ingår även kategorier som har ett arbete. De inskrivna arbetslösa, vilka är i huvudfokus i denna rapport, är därför en delmängd av samtliga arbetssökande. Samtliga arbetssökande delas av
Arbetsförmedlingen upp enligt följande:
· öppet arbetslösa, enligt Arbetsförmedlingens sökande- kategori 11 och 95–98
· sökande i program med aktivitetsstöd
· sökande som har arbete utan stöd: deltidsarbetslösa, tillfälligt timanställda, har ett tillfälligt arbete eller är ombytessökande
· sökande som har arbete med stöd
· nystartsjobb
· övriga inskrivna
Eftersom rapportens huvudsakliga fokus är gruppen inskrivna arbetslösa, vilka som visas ovan utgörs av de öppet arbetslösa samt sökande i program med aktivitetsstöd, beskrivs här kortfattat Arbetsförmedlingens definitioner av de två grupperna.
Gruppen öppet arbetslösa utgörs av arbetssökande ej i arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda arbete som förekommer på arbetsmarknaden och inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
De sökande i program med aktivitetsstöd inkluderar sökande i arbetsmarknadsutbildning, validering, arbetspraktik, arbetsträning med handledare, arbetsträning inom praktiskt basår, stöd till start av näringsverksamhet, ungdomsinsatser, förberedande insatser, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning, jobb- och
utvecklingsgarantin samt etableringsprogrammet3.
Uppgifterna i rapporten kommer i första hand från en bearbetning av AF:s arbetssökandestatistik genomförd av SCB. I rapporten används även uppgifter avseende arbetssökande direkt från AF, för att följa utvecklingen på arbetsmarknaden månadsvis, samt vid
2För mer detaljer om AF:s definitioner, se:
https://arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-och-analyser/statistik/forklaring-av-statistiken
3Etableringsprogrammet, enligt nytt regelverk för nyanländas etablering, har fr.o.m. 1 januari 2018 ersatt den tidigare etableringslagstiftningen. Se AF:s webbsida för mer information.
Inskrivna arbetslösa
jämförelser med andra kommuner. Skillnaden mellan dessa
uppgifter är att AF:s siffror avser personer som är registrerade som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i Stockholms stad, medan siffrorna från SCB är bearbetade för att avse arbetssökande som är folkbokförda i Stockholms stad. Vidare avser siffrorna från AF åldersgruppen 16–64 år och de bearbetade uppgifterna från SCB avser i huvudsak åldersgruppen 18–64 år.
I rapporten används definitionen arbetslöshet för att beskriva andelen inskrivna arbetslösa (som består av de öppet arbetslösa och arbetssökande i program) av befolkningen. Observera att detta skiljer sig från den officiella och internationellt jämförbara arbetslöshetsstatistiken som sammanställs av Statistiska
centralbyrån, baserat på Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
I två delkapitel (2.3 samt 2.4) sker kommunjämförelser av andel inskrivna arbetslösa. I dessa fall används data från
Arbetsförmedlingen och andelar av den registerbaserade arbetskraften redovisas, till skillnad från övriga kapitel som redovisar andelar av befolkningen. Den registerbaserade
arbetskraften inkluderar endast grupperna sysselsatta och inskrivna arbetslösa, beräknade andelar inskrivna arbetslösa blir därför genomgående högre i jämförelse med andelar beräknade på befolkningen.
2 Arbetssökande i Stockholms stad
Den sista oktober 2019 var 46 750 personer folkbokförda i Stockholms stad och anmälda som arbetssökande (se kapitel
”Definitioner” i denna rapport) hos Arbetsförmedlingen4.
Av stadens befolkning i åldern 18–64 år var andelen arbetssökande 7,4 procent under 2019, vilket var oförändrat i jämförelse med år 2018. Tabell 9 i tabellbilagan visar att andelen arbetssökande varierar kraftigt mellan stadens 14 stadsdelsnämnder.
Rapporten kommer härefter enbart fokusera på
arbetssökandekategorierna öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, vilka gemensamt benämns som inskrivna
arbetslösa.
Andelen inskrivna arbetslösa ökar från föregående år Figur 1 visar utvecklingen av andelen inskrivna arbetslösa
åldersgruppen 18–64 år. Totalt utgjorde de inskrivna arbetslösa en andel om 4,7 procent av befolkningen i åldern 18–64 år, vilket är en ökning av andelen med 0,2 procentenheter jämfört med 2018.
Andelen inskrivna arbetslösa är nu på samma nivå som åren 2016 och 2017.
Ökningen i andelen inskrivna arbetslösa kan härledas till ökningar både i andelen öppet arbetslösa och i andelen i program med aktivitetsstöd. I oktober 2019 var 19 289 personer öppet arbetslösa, vilket motsvarade 3,0 procent av befolkningen 18–64 år. Detta var drygt 800 fler än föregående år, då andelen öppet arbetslösa var 2,9 procent. Den öppet arbetslösa befolkningen har därmed ökat med 0,1 procentenheter det senaste året.
Antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd har under samma period ökat med 642 personer till 10 684. Även andelen sökande i program har ökat med 0,1 procentenheter till 1,7 procent i oktober 2019.
4Antalet skiljer sig något från statistik på Arbetsförmedlingens hemsida, som även inkluderar sökande med annan hemkommun än Stockholm som är inskrivna vid myndighetens kontor belägna i Stockholm.
Figur 1 Andel av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd), oktober 2000 – oktober 2019 (Källa: SCB)
Andelen inskrivna arbetslösa månad för månad Arbetslösheten varierar över året; exempelvis kännetecknas
sommaren av en stigande arbetslöshet bland ungdomar som avslutat utbildningar och söker sig ut på arbetsmarknaden. Även mer
säsongsbetonade arbeten som park- och trädgårdsskötsel visar ökande arbetslöshetssiffror på vinterhalvåret. För att kunna jämföra mellan olika månader är det vanligt att man gör en s.k.
säsongsrensning av månatlig arbetslöshetsstatistik. Den verkliga trenden blir då tydligare.
Av
Figur 2 nedan framgår det att sedan år 2006 var andelen inskrivna arbetslösa som högst under slutet av år 2013, då runt 5,6 procent av befolkningen i åldern 16–64 år var inskrivna arbetslösa. Sedan dess fram har andelen inskrivna arbetslösa i Stockholms stad
trendmässigt minskat. Under 2017 ökade andelen svagt för att under 2018 återigen minska. Under år 2019 har på nytt andelen ökat något och var 4,9 procent i december 2019; det högsta värdet sedan våren år 2016.
Inskrivna arbetslösa
Figur 2 Andel av befolkningen 16–64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa samt öppet arbetslösa, icke säsongsrensat samt säsongsrensat, december 2006 – december 2019. (Källa:
Arbetsförmedlingen, Sweco)
2.1 Utvecklingen på arbetsmarknaden
Det finns flera olika faktorer på arbetsmarknaden som påverkar arbetslöshetens utveckling. En viktig faktor är befolkningen i arbetsför ålder. Antalet inskrivna arbetslösa kan öka som en effekt av att befolkningen i arbetsför ålder ökar. Eftersom andelen inskrivna arbetslösa i rapporten redovisas som andelen av befolkningen i arbetsför ålder behöver dock inte en ökning av antalet inskrivna arbetslösa innebära en ökning av andelen.
Det finns en stark samvariation mellan andelen av befolkningen som är sysselsatta och andelen som är arbetslösa. Då andelen sysselsatta ökar, minskar ofta arbetslösheten och vise versa. Något som kan ge en indikation på den kommande sysselsättnings- utvecklingen är antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen.
Vidare är även matchningen av de inskrivna arbetslösa med de nyanmälda platserna av stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden. En annan faktor som är av betydelse för
utvecklingen av arbetslösheten är antalet varsel, vilket ofta ses som en ledande indikator för arbetslösheten; då antalet varsel ökar kraftigt är följdeffekten ofta att även arbetslösheten ökar.
Utvecklingen av inskrivna arbetslösa och nyanmälda platser
Det finns en samvariation mellan antalet personer som är inskrivna arbetslösa och antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen. I
Figur 3 visas säsongsrensade tidsserier över dessa variabler. När antalet inskrivna arbetslösa var lågt under 2007 och 2008 var antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen högt, vilket är ett vanligt mönster i en högkonjunktur. När konjunkturen försämrades och antalet lediga platser sedan började minska under 2008 började även antalet inskrivna arbetslösa att öka. Detta skedde dock med en viss tidsförskjutning.
Figur 3 Antalet personer 16–64 år som var inskrivna arbetslösa i
Stockholms stad samt antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen i kommunen och i länet, december 2000 – december 2019,
säsongsrensade värden (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco)
Från år 2016 och framåt har antalet nyanmälda platser slutat öka och börjat minska. Detta i kombination med det ökande antalet inskrivna arbetslösa under år 2019 är ett tydligt tecken på att den positiva konjunkturutvecklingen har mattats av, och färre lediga tjänster kan förväntas leda till en fortsatt ökning av arbetslösheten.
Det kan tilläggas att redovisningen här avser antal inskrivna arbetslösa, vilket kan vara en naturlig följd av den kraftigt ökande befolkningen i staden. Samtidigt har i föregående diagram visats att inskrivna arbetslösa under år 2019 även har ökat som andel av befolkningen.
Över ett längre tidsperspektiv har sambandet mellan nyanmälda platser och inskrivna arbetslösa försvagats; nyanmälda platser har sedan år 2013 ökat kraftigt utan att inskrivna arbetslösa har minskat.
Det tyder på att matchningen på arbetsmarknaden kan ha försämrats under perioden och innebär kortfattat att det förefaller ha blivit svårare att matcha de jobb som finns tillgängliga mot den tillgängliga arbetskraften.
2.2 Varsel och inskrivna arbetslösa
En arbetsgivare måste skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om arbetsgivaren tänker genomföra driftinskränkning som berör minst fem personer i ett län. När varslen ökar blir effekten även att antalet inskrivna arbetslösa ökar, dock med viss eftersläpning eftersom det tar tid att genomföra uppsägningar. Värt att påpeka är att långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar och inte heller arbetslöshet. Av de varsel som leder till uppsägning är det många som går direkt över till ett annat arbete eller lämnar arbetskraften genom att exempelvis börja studera. Antal varslade personer är dock en indikation på i vilken riktning utvecklingen går.
I Figur 4 visas antal inskrivna arbetslösa i Stockholms stad på skalan till vänster. På skalan till höger visas antal varsel i
Stockholms län. Samtliga serier är säsongsrensade. Antalet varsel ökade under senare delen av 2008 och låg på en hög nivå under mitten av år 2009. I och med att antalet varsel började öka kraftigt under 2008 ökade även antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd strax därefter. Från 2010 har antalet varsel, med undantag för 2012, återigen varierat kring en lägre nivå.
Från slutet av år 2017 har varslen ökat, med två tydliga toppar under år 2019, där den första toppen under året är det högsta antalet varsel i länet sedan år 2009. Det ökande antalet varsel i kombination med ökande antal inskrivna arbetslösa är en tydlig indikation på en avsvalnande konjunktur.
Figur 4 Antalet personer 16–64 år som var inskrivna arbetslösa i Stockholms stad samt antalet varsel i länet (säsongsrensade serier), december 2000 – december 2019. (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco)
2.3 Jämförelser mellan länets kommuner
5Andelen personer av den registerbaserade arbetskraften516–64 år som är inskrivna arbetslösa ligger i Stockholms stad på ungefär samma nivå som i hela Stockholms län. Andelen i Stockholms stad i dessa åldrar som var inskrivna arbetslösa uppgick till 5,9 procent i oktober 2019, vilket var 0,2 procentenheter lägre än i Stockholms län. Även i jämförelse med hela riket var andelen låg i Stockholms stad; 1,2 procentenheter lägre.
Bland Stockholms läns kommuner var andelen inskrivna arbetslösa lägst i Täby och Vallentuna med 3,3 procent, följt av Värmdö och Ekerö med 3,4 procent. Högst bland länets kommuner var andelen inskrivna arbetslösa i Södertälje med 10,8 procent följt av Botkyrka med 10,3 procent.
Figur 5 Andel av den registerbaserade arbetskraften 16–64 år som var inskrivna arbetslösa i länets kommuner, oktober 2019 (Källa:
Arbetsförmedlingen).
Figur 6 nedan visar att fördelningen av andelen inskrivna arbetslösa i åldersspannet 18–24 år ser relativt lik ut de ovan redovisade andelarna för 16–64 år. Andelen ungdomar som är inskrivna arbetslösa i Stockholms stad var 6,1 procent i oktober 2019, vilket var 3,1 procentenheter lägre än för Stockholms län.
I jämförelse med riket är andelen inskrivna arbetslösa bland
ungdomar låg i Stockholms län; tre kommuner hade en högre andel än riksgenomsnittet; Haninge, Upplands-Bro och Upplands Väsby
5Kommunjämförelserna bygger på data från Arbetsförmedlingen och redovisar andelar av den registerbaserade arbetskraften, till skillnad från övriga kapitel som redovisar andelar av befolkningen. Den registerbaserade arbetskraften exkluderar individer som inte står till arbetsmarknadens förfogande och beräknade andelar blir därför genomgående högre i jämförelse med andel beräknat på befolkningen.
som har en högre andel inskrivna arbetslösa än riksgenomsnittet.
Danderyd, Lidingö och Värmdö är de kommuner i länet där andelen är lägst. I dessa kommuner var 3,6 procent, 4,1 procent respektive 4,6 procent av ungdomarna som ingick i arbetskraften inskrivna arbetslösa den sista oktober 2019.
Figur 6 Andel av den registerbaserade arbetskraften 18–24 år som var inskrivna arbetslösa i länets kommuner, oktober 2019. (Källa:
Arbetsförmedlingen)
För utrikes födda i åldrarna 16–64 år var andelen inskrivna
arbetslösa i Stockholms stad högre än andelen för hela Stockholms län, se Figur 7. I oktober 2019 var andelen för staden 13,4 procent och länets andel 10,2 procent. Detta kan vidare jämföras mot riket totalt, där 19,5 procent av de utrikes födda i arbetskraften var inskrivna arbetslösa. Sett till Stockholms läns kommuner är andelen inskrivna arbetslösa lägst i Danderyd med 8,2 procent, och högst i Nacka med 18,3 procent.
Figur 7 Andel av den utrikes födda registerbaserade arbetskraften 16–64 år som var inskrivna arbetslösa i länets kommuner, oktober 2019. (Källa:
Arbetsförmedlingen)
Utöver ålder och andelen utrikes födda är andra som samvarierar med arbetslöshet bland annat utbildningsnivå, vistelsetid i landet och födelseland. Dessa och andra faktorer belyses vidare i efterföljande delkapitel i rapporten.
2.4 Storstadsjämförelser
6Som kan ses i Figur 8 var andelen öppet arbetslösa och andelen i program med aktivitetsstöd lägre i Stockholms stad än i både Göteborg och Malmö den sista oktober 2019. Totalt sett var 5,9 procent inskrivna arbetslösa i Stockholm, jämfört med 7,4 procent i Göteborg och 13,7 procent i Malmö. Jämfört med riket var andelen i program med
aktivitetsstöd lägre i Stockholms stad och andelen öppet arbetslösa på samma nivå som i hela riket. Totalt sett var andelen öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd 1,2 procentenheter lägre i Stockholms stad än i riket som helhet.
6Kommunjämförelserna bygger på data från Arbetsförmedlingen och redovisar andelar av den registerbaserade arbetskraften, till skillnad från övriga kapitel som redovisar andelar av befolkningen. Den registerbaserade arbetskraften exkluderar individer som inte står till arbetsmarknadens förfogande och beräknade andelar blir därför genomgående högre i jämförelse med andel beräknat på befolkningen.
Figur 8 Andel av den registerbaserade arbetskraften 16–64 år som var inskrivna arbetslösa i storstadskommunerna, oktober 2019 (Källa:
Arbetsförmedlingen)
I Figur 9 jämförs andel inskrivna arbetslösa bland unga i de tre storstadskommunerna. Av samtliga personer 18–24 år i Stockholm var 6,1 procent öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i oktober 2019. I Malmö var andelen inskrivna arbetslösa unga 14,6 procent, i Göteborg 7,3 procent och i riket var 9,2 procent av ungdomarna i arbetskraften inskrivna arbetslösa.
Figur 9 Andel av den registerbaserade arbetskraften 18–24 år som var inskrivna arbetslösa i storstadskommunerna, oktober 2019. (Källa:
Arbetsförmedlingen)
Figur 10 visar andelen inskrivna arbetslösa bland utrikes födda i storstadskommunerna. Relationen mellan storstäderna för denna grupp vad gäller andelen inskrivna arbetslösa liknar de tidigare diagrammen 9 och 10. För samtliga storstäder och i riket som helhet är andelen inskrivna arbetslösa högre bland utrikes födda än för
samtliga i den registerbaserade arbetskraften 16–64 år. Stockholm hade i oktober 2019 en lägre andel, 13,4 procent, än Göteborg och en klart lägre andel än Malmö samt riket som helhet.
Figur 10 Andel av den utrikes födda registerbaserade arbetskraften 16–64 år som var inskrivna arbetslösa i storstadskommunerna, oktober 2019.
(Källa: Arbetsförmedlingen)
Utveckling över tid i storstadskommunerna
I Figur 11 visar andelen inskrivna arbetslösa i den registerbaserade arbetskraften 16–64 år för de tre storstadskommunerna och riket som helhet. I Stockholms stad ökade andelen med mindre än 0,1 procent jämfört med förgående år. Mellan 2013 och 2019 visar trenden på en minskande andel inskrivna arbetslösa, från 7,1 till 5,9 procent. En liknande utveckling har skett i Göteborg, med en nedgång från 9,4 procent 2013 till 7,1 procent år 2019. Malmö uppvisar en minskning i andel inskrivna arbetslösa år 2015–2019;
en minskning med 1,4 procentenheter till 13,6 procent. Malmö är den av storstadskommunerna som har följt den mest gynnsamma utvecklingen under det senaste året.
Sett till hela riket minskade andelen inskrivna arbetslösa i riket med mindre än 0,1 procentenheter till 7,0 procent från år 2018 till 2019, vilket är det lägsta värdet under den redovisade perioden. I relation till de två andra storstadskommunerna och riket totalt är andelen inskrivna arbetslösa lägst i Stockholm, vilket kan ses i Figur 11.
Figur 11 Andel av den registerbaserade arbetskraften 16–64 år som var inskrivna arbetslösa i storstadskommunerna, oktober 2009-oktober 2019.
(Källa: Arbetsförmedlingen)
2.5 Arbetslöshet efter ålder
I Figur 12 visas andelen inskrivna arbetslösa av befolkningen i Stockholms stad under åren 2012–2019 uppdelat på åldersklasserna 18–24 år, 25–29 år, 30–54 år samt 55–64 år. År 2019 var andelen inskrivna arbetslösa lägst i åldersgruppen 25–29 år och högst i gruppen 55–64 år. För den yngsta gruppen har utvecklingen av andelen inskrivna arbetslösa varit positiv ur ett längre tidsperspektiv men dock ökat med 0,2 procentenheter under det senaste året.
Åldersklassen 55–64 år har följt den minst gynnsamma utvecklingen över tid.
Figur 12 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa, fördelad efter ålder, oktober 2013 – oktober 2019 (Källa: SCB)
Det kan nämnas att en stor andel av den yngre befolkningen inte tillhör arbetskraften, framförallt på grund av studier. I föregående delkapitel redovisades istället andelen inskrivna arbetslösa som andel av den registerbaserade arbetskraften (sysselsatta + inskrivna arbetslösa). Andelen blir då väsentligt högre bland 18–24 åringarna;
6,1 procent, vilket är lågt i jämförelse med övriga
storstadskommuner och riket i stort (se Figur 9, delkapitel 2.4).
2.6 Skillnader mellan kvinnor och män
Historiskt sett har det funnits stora skillnader i andelen öppet arbetslösa mellan könen, där män generellt har legat på en högre nivå än kvinnor. Dock har skillnaderna minskat under de senare åren vilket kan ses i Figur 13. På 1990-talet var skillnaderna i andelen öppet arbetslösa mellan könen i genomsnitt 1 procentenhet, men sedan år 2010 har andelen för män och kvinnor varit på
ungefär samma nivå. I oktober 2016 var andelen öppet arbetslösa den lägsta sedan 2008 för både män och kvinnor och har sedan ökat något.
Från år 2007 och framåt visas i figuren även andelar kvinnor och män inskrivna i program med aktivitetsstöd, samt summerade andelen inskrivna arbetslösa per kön. För båda könen har andelen inskrivna arbetslösa av befolkningen ökat något det senaste året och inga anmärkningsvärda könsskillnader kan noteras.
I Figur 13 framgår vidare att kvinnor och män historiskt har påverkats olika av konjunktursvängningar. Arbetslösheten ökar vanligtvis både tidigare och kraftigare för män än för kvinnor under en konjunkturnedgång. En orsak är att kvinnor i högre utsträckning arbetar i den offentliga sektorn som påverkas senare och inte lika kraftigt av konjunktursvängningarna jämfört med den privata sektorn, där männen i högre utsträckning är representerade. En annan förklaring är att män och kvinnor arbetar inom olika branscher och yrken, vilka kan vara mer eller mindre konjunkturkänsliga.
Figur 13 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa (okt. 1990 – okt. 2019), samt i program med aktivitetsstöd och summa inskrivna arbetslösa (okt. 2007- okt. 2019), fördelad efter kön (Källa: SCB)
2.7 Skillnader efter födelseregion
7Det är stora variationer av andelen av befolkningen som är
inskrivna arbetslösa om man ser till olika födelseregioner, se Figur 14. Av samtliga personer födda i Sverige mellan 18 och 64 år i Stockholms stad var 2,8 procent inskrivna arbetslösa, varav 1,7 procent öppet arbetslösa. Bland personer födda i övriga Norden var arbetslösheten något högre än för personer födda i Sverige och för födda i övriga EU15 var andelen på samma nivå som för inrikes födda. Bland personer födda i länder utanför EU är andelen inskrivna arbetslösa betydligt högre än bland inrikes födda.
7Notera att kategorin ”övriga länder” och ”okänt födelseland” inte ingår i denna figur.
Figur 14 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa fördelad efter födelseland, oktober 2019 (Källa: SCB)
Inflödet till gruppen inskrivna arbetslösa senaste året utgörs i ökande grad av inrikesfödda
Andelen av samtliga inskrivna arbetslösa i staden som utgörs av utomeuropeiskt födda har under en femtonårsperiod växt kraftigt vilket visas i Figur 15. År 2005 var 26 procent av de öppet
arbetslösa och i program med aktivitetsstöd födda utanför Europa, motsvarande andel 2017 var 52 procent. År 2018 avstannade dock trenden och senaste året har inflödet till gruppen inskrivna
arbetslösa i ökande grad skett bland personer födda i Sverige.
Figur 15 Fördelning av samtliga inskrivna arbetslösa i åldern 18–64 år i Stockholms stad efter födelseregion, oktober 2005 – oktober 2019. (Källa:
SCB)
Figur 16 visar andelen inskrivna arbetslösa uppdelat på kön och födelseland i oktober 2019. Av samtliga grupper i jämförelsen var arbetslösheten lägst bland inrikes födda kvinnor, deras andel uppgick till 2,6 procent. För de inrikes födda männen var motsvarande andel 3,0 procent och andelen har ökat 0,3
procentenheter för både inrikes födda kvinnor och män i jämförelse med föregående år. Andelen inskrivna arbetslösa var högst bland personer födda i afrikanska länder och för afrikanska kvinnor har andelen ökat med 0,5 procentenheter samtidigt som den varit oförändrad för de afrikanska männen.
Bland personer som är födda i Sverige och övriga Norden var andelen inskrivna arbetslösa lägre för kvinnor än män. I övriga grupper var mönstret det motsatta; andel inskrivna arbetslösa var högre bland kvinnorna än bland männen.
Figur 16 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som är inskrivna arbetslösa per kön och födelseregion, oktober 2019. (Källa:
SCB)
2.8 Vistelsetid i Sverige
Utöver födelseland samvarierar även vistelsetid i Sverige med arbetslöshet, där en längre vistelsetid innebär en ökad etablering på arbetsmarknaden och lägre risk för arbetslöshet. Vistelsetiden för en person avser antalet år som personen har varit i Sverige sedan folkbokföringstillfället.
Den högsta andelen arbetslösa återfinns i den grupp som har en vistelsetid på 1-2 år i oktober 2019. Av dessa var 11,7 procent öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Andelen inskrivna arbetslösa avtar sedan ju längre vistelsetiden är, se Figur 17. För de
som hade en vistelsetid på 10–19 år var arbetslösheten 7,6 (7,1) procent i oktober 2019. Av de som hade en vistelsetid på 20 år eller mer var andelen 6,3 procent, vilket i sin tur var en mer än dubbelt så hög andel som för gruppen inrikes födda.
För de två grupperna med kortast vistelsetider har andelen inskrivna arbetslösa minskat kraftigt från föregående år. Samtidigt har
andelen inskrivna arbetslösa ökat inom gruppen med vistelsetider på 3–4 år. En förklaringsfaktor är den kraftiga flyktinginvandringen under framför allt år 2015 och svårigheter för denna grupp att etablera sig på arbetsmarknaden. Mönstret avspeglar sig vidare i efterföljande Figur 18 som visar hur inskrivna arbetslösa fördelar sig över vistelsetider per år.
Figur 17 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa, fördelad efter vistelsetid sedan invandring, oktober 2019. (Källa: SCB)
Personer med kort vistelsetid i landet utgör en allt större andel av de inskrivna arbetslösa
På samma vis som för de utrikes födda, har personer med kort vistelsetid i landet över tid utgjort en allt större andel av de inskrivna arbetslösa, vilket visas i Figur 18. Samtidigt framgår i figuren att ett trendbrott kan ha skett mellan år 2017 och 2018, då andelen inskrivna med vistelsetider på upp till två år inte längre ökar som andel av samtliga inskrivna och en minskning har skett från år 2018 till år 2019. Som nämnts ovan är en faktor att den kraftiga flyktinginvandring som skedde under år 2015 sedan har minskat. Vidare framgår att inrikes födda som andel av samtliga inskrivna arbetslösa har ökat senaste året, vilket hänger ihop med en faktisk ökning i antal och andel inskrivna arbetslösa för de inrikes födda.
Figur 18 Andel av de inskrivna arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad efter vistelsetid i landet, oktober 2005 – oktober 2019. (Källa: SCB)
2.9 Utbildningsnivå
Utbildningsnivå och framför allt en avklarad gymnasieutbildning är av stor betydelse för sannolikheten att vara arbetslös. Personer med högst grundskoleutbildning är inskrivna arbetslösa i betydligt större utsträckning än personer som har en gymnasial utbildning längre än två år. För eftergymnasial utbildning minskar sedan andelen åter kraftigt framför allt vid en treårig eller längre eftergymnasial utbildning, vilket visas i Figur 19. De som saknar uppgift om utbildningsnivå är även inskrivna arbetslösa i hög utsträckning.
Personer för vilka uppgift om utbildningsnivå saknas är i huvudsak utrikes födda. I oktober 2019 var 10,3 procent av de med högst folkskoleutbildning öppet arbetslösa och ytterligare 11,9 procent var i program med aktivitetsstöd, vilket innebär att drygt 22 procent i denna grupp var inskrivna arbetslösa. För de med
grundskoleutbildning och gymnasial utbildning kortare än 2 år var arbetslösheten ungefär lika, med 7,5 respektive 8,1 procent.
Arbetslösheten för personer med en längre eftergymnasial utbildning och forskarutbildning var lägst i jämförelsen; 2,5 respektive 2,4 procent.
Figur 19 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelad efter högsta
utbildningsnivå, oktober 2019. (Källa: SCB)
Andel inskrivna ökar inom samtliga utbildningsnivåer senaste året
Som visades i föregående stycke är andel inskrivna arbetslös generellt högre desto kortare utbildningens längd är. Sett över tid visas i Figur 20 att betydelsen av utbildningsnivå för arbetslösheten har ökat kraftigt under senare år. Fram till och med 2008 var skillnaderna mellan de med högst förgymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning relativt liten och knappt 3
procentenheter. Sedan 2009 har skillnaderna accentuerats och 2019 var skillnaden 7,3 procentenheter.
Mellan oktober 2018 och oktober 2019 ökade andelen inskrivna arbetslösa för samtliga utbildningsnivåer; för de med högst förgymnasial utbildning med 0,5 procentenheter och för de eftergymnasialt utbildade med 0,2 procentenheter.
Figur 20 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa fördelad efter högsta utbildningsnivå, oktober 2004- oktober 2019. (Källa: SCB)
2.10 Arbetslöshetsersättning
Anledningen till att en person saknar arbetslöshetsersättning kan vara att personen inte sökt ersättning, alternativt inte är berättigad till ersättning. Även de som inte är anslutna till någon
arbetslöshetskassa har möjlighet att få grundersättning från Alfa.
Även i detta fall måste dock ersättningsrätten prövas enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring (1997:238).
I efterföljande delkapitel visas hur stora andelar av de öppet arbetslösa8som har respektive saknar arbetslöshetsersättning.
Andelen av de öppet arbetslösa som saknar arbetslöshetsersättning minskar kraftigt
År 2003 låg andelen av de öppet arbetslösa som saknar ersättning på en låg nivå, vilket kan ses i Figur 21. 15 procent av de öppet arbetslösa saknade år 2003 ersättning, 70 procent hade ersättning från A-kassa och 15 procent från Alfa. Andelen som saknar ersättning ökade sedan kraftigt fram till 42 procent år 2011.
Sedan toppnoteringen år 2011 har dock andelen som saknar ersättning återigen minskat. Från år 2017 till år 2019 minskade andelen som saknar ersättning med 9 procentenheter till 27 procent.
8Sweco saknar i dagsläget data gällande arbetslöshetsersättning för personer inskrivna i program med aktivitetsstöd. Därför redovisas endast ersättningsform för de öppet arbetslösa.
Figur 21 Andel av de öppet arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad som hade arbetslöshetsersättning eller som saknade ersättning, oktober 2001- oktober 2019. (Källa: SCB)
Att andelen som saknar arbetslöshetsersättning är på en högre nivå än i början av 2000-talet är inte specifikt för Stockholm utan är en utveckling som gäller hela riket. IAF (Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen) pekar på tre olika förklaringar till utvecklingen9. Till att börja med har de arbetssökandes karaktär förändrats. Nytillträdda på arbetsmarknaden, personer födda utanför Norden och däribland personer med korta vistelsetider i landet utgör en allt större andel av de arbetssökande, samtidigt som dessa
grupper saknar ersättning i större utsträckning. Enligt IAF är en annan förklaring till utvecklingen att resurserna för arbetsmarknads- politiska program i ökad omfattning har kommit att användas för personer som haft ersättning men vars ersättningsperiod tagit slut.
Idag utgörs detta i huvudsak av jobb- och utvecklingsgarantin, vilket därmed kan ses som en förlängning av den inkomsttrygghet som arbetslöshetsförsäkringen utgör. När fokus riktats mot de individer vars ersättningsperiod tagit slut har detta inneburit
försämrade möjligheter att erbjuda arbetsmarknadsprogram till dem som saknar arbetslöshetsersättning på grund av att de är nytillträdda på arbetsmarknaden eller tidigare varit inskrivna arbetssökande, menar IAF.
Den tredje förklaringen är att det skett regelförändringar i
arbetslöshetsförsäkringen. Tidigare har det funnits möjlighet att bli beviljad förlängning av ersättningsperioden, en möjlighet som tillkom 2001 och avskaffades år 2007. Detta innebär att alla som förbrukat sina 300 ersättningsdagar hänvisas till jobb- och
9IAFFS 2009:7
utvecklingsgarantin. Avskaffandet av studerandevillkoret i januari 2007 och möjligheten att få arbetslöshetsersättning mellan
studieterminerna har inneburit att andelen arbetslösa ungdomar med arbetslöshetsersättning minskat.
Ungdomar saknar ofta arbetslöshetsersättning
Främst bland ungdomar är det vanligt att öppet arbetslösa saknar arbetslöshetsersättning, vilket visas i Figur 22. I åldersgruppen 18–
24 år är det 55 procent av de öppet arbetslösa som saknar ersättning.
I åldersgruppen 25–54 år är det 25 procent som saknar ersättning medan 17 procent saknar ersättning i åldrarna 55–64 år.
Anledningen till att ungdomar saknar ersättning i så hög grad beror till stor del på att dessa är nytillträdda på arbetsmarknaden. Andelen som saknar ersättning har dock minskat förhållandevis kraftigt de senaste åren inom samtliga åldersgrupper.
Figur 22 Andel av de öppet arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad som hade arbetslöshetsersättning och som saknade ersättning fördelad efter ålder, oktober 2019 (Källa: SCB)
2.11 Anmälningstider
Hos Arbetsförmedlingen räknas en person som långtidsarbetslös om denne varit inskriven arbetslös med en sammanhängande tid utan arbete mer än 12 månader och är 25 år eller äldre. En person under 25 år definieras som långtidsarbetslös redan efter sex månader.
Efter tre sammanhängande månader som öppet arbetslös och
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kan en person som är mellan 16–24 år anvisas till Jobbgarantin för ungdomar. Den som är i Jobbgarantin för ungdomar får ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning från Försäkringskassan. En person som
är i Jobbgarantin för ungdomar räknas därmed inte som öppet arbetslös utan är då i ett program med aktivitetsstöd.
Många öppet arbetslösa som varit utan arbete en lång tid övergår till Jobb- och utvecklingsgarantin. Denna insats har olika faser och är främst utformad för de personer som varit borta från
arbetsmarknaden under en längre period. För att ingå i Jobb- och utvecklingsgarantin måste man vara arbetslös och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Andra kriterier för att få denna aktivitet är bland annat att man haft arbetslöshetsersättning och förbrukat 300 ersättningsdagar i en ersättningsperiod, alternativt att man inte har rätt till arbetslöshetsersättning och varit sammanhängande arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program under minst 14 sammanhängande månader.
Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin är således exempel på aktiviteter som erbjuds de som varit öppet arbetslösa under längre perioder. Dessa riktade insatser motverkar således långa anmälningstider bland de öppet arbetslösa eftersom de inte räknas som öppet arbetslösa så länge de är i någon av dessa aktiviteter. Dessa personer ingår istället i den grupp som kallas för Program med aktivitetsstöd. Sweco har från år 2019 statistik gällande anmälningstider för samtliga inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa + personer i program med aktivitetsstöd), men endast historiska data gällande anmälningstider för delgruppen öppet arbetslösa. I efterföljande delkapitel visas den historiska
utvecklingen i anmälningstider för de öppet arbetslösa, efter det visas anmälningstider för hela gruppen inskrivna arbetslösa uppdelat per ålder.
Andelen öppet arbetslösa med lång tid utan arbete ökar Figur 23 visar fördelningen av anmälningstider hos
Arbetsförmedlingen för de som är öppet arbetslösa i Stockholms stad över tid.
Andel samt antal individer ökade i jämförelse med föregående år inom samtliga kategorier av anmälningstider, förutom den längsta;
mer än 12 månader. Denna grupp minskade med cirka 460 individer (4 procentenheter) i jämförelse med oktober 2018 och utgjorde 33 procent av de öppet arbetslösa i oktober 2019.
I början av 2000-talet hade cirka 30 procent av de öppet arbetslösa en anmälningstid på 7 månader eller mer, vilket innebär att andelen sedan dess har ökat med över 20 procentenheter till 53 procent år 2019. Ur ett längre tidsperspektiv har alltså andelen
långtidsarbetslösa av de öppet arbetslösa ökat mycket kraftigt. En förklaring till den negativa utvecklingen går att finna i de öppet arbetslösas bakgrund. En allt större andel av de öppet arbetslösa har kort vistelsetid i landet samt låg utbildningsnivå i jämförelse med i början av 2000-talet. Att yrken som endast kräver förgymnasial utbildningsnivå har blivit färre i antal är en viktig faktor till att lågutbildade får allt svårare att få jobb och därmed blir kvar i arbetslöshet under längre perioder.
Figur 23 Anmälningstidens längd hos Arbetsförmedlingen bland de öppet arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad, oktober 2000 – oktober 2019.
(Källa: SCB)
Vanligare med långa anmälningstider bland äldre10 Figur 24 nedan redovisar anmälningstider för de inskrivna arbetslösa uppdelat på ålder. En första observation är att en hög andel av de inskrivna arbetslösa har långa anmälningstider i jämförelse med analysen ovan av de öppet arbetslösas anmälningstider. Detta då personer inskrivna i program med aktivitetsstöd i regel har längre anmälningstider än de öppet arbetslösa, vilket drar upp medelvärdet för de två grupperna tillsammans (inskrivna arbetslösa).
Framför allt för de äldre åldersgrupperna är andelen med långa anmälningstider hög; bland 55–64 åringarna hade två tredjedelar av de inskrivna arbetslösa bosatta i staden en anmälningstid på över ett år. I den yngsta åldersgruppen var det 22 procent som hade en
10Analysen i detta delkapitel visar anmälningstider för samtliga inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa + personer i program med aktivitetsstöd) till skillnad från föregående delkapitel över den historiska utvecklingen av anmälningstider som gällde endast de öppet arbetslösa.
anmälningstid på över ett år och 35 procent hade en anmälningstid längre än sex månader.
Figur 24 Anmälningstidens längd hos Arbetsförmedlingen bland de inskrivna arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad fördelad efter åldersgrupper, oktober 2019. (Källa: SCB)
3 Arbetssökande i stadsdelsområdena
I detta avsnitt kommer inskrivna arbetslösa presenteras mer specifikt för Stockholms stads 14 stadsdelsområden.
I Stockholms stad var 4,7 procent av befolkningen i åldern 18–64 år inskrivna arbetslösa i oktober 2019.
Högst var andelen i Rinkeby-Kista med 10,9 procent följt av Skärholmen och Spånga-Tensta med 9,5 procent respektive 8,8 procent av befolkningen. Lägst var andelen i Östermalms stadsdelsområde med 2,2 procent.
Som framgår i Figur 25 var fördelningen av andelarna öppna arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd likartad över
stadsdelsområdena; i områden där andelen i öppen arbetslöshet är förhållandevis hög är även andelen i program med aktivitetsstöd förhållandevis hög.
Figur 25 Andel av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa fördelad efter stadsdelsområde, oktober 2019 (Källa:
SCB)
3.1 Utveckling av andel inskrivna arbetslösa
11Sett över perioden 2015 till 2019 har andelen inskrivna arbetslösa av befolkningen minskat framför allt i ytterstadens
11Se tabellbilaga för längre tidsserier än i Figur 26.
stadsdelsområden. År 2016–2017 skedde en viss ökning av andelen i framför allt yttre staden, för att sedan minska igen till år 2018.
Elva stadsdelsområden visar på en ökande andel inskrivna arbetslösa jämfört med för ett år sedan och den procentuella
ökningen har varit störst i Södermalm, Enskede-Årsta-Vantör, följt av Skärholmen. Spånga-Tensta är den enda stadsdelsnämnd där andelen har minskat det senaste året, i tre stadsdelsnämnder har andelen varit praktiskt taget oförändrat; Rinkeby-Kista, Östermalm och Farsta.
Rinkeby-Kistas andel åren 2018 och 2019 var den lägsta observerade nivån för stadsdelsområdet sedan år 2011. Även Skärholmen har följt en gynnsam utveckling sedan 2010-talets början, men som nämnts ovan drabbats tydligare än Rinkeby-Kista av ökningen under det senaste året.
Figur 26 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa fördelad efter stadsdelsområde, oktober 2011 – oktober 2019. (Källa: SCB)
3.2 Inskrivna arbetslösa efter kön
I Stockholms stad var andelen inskrivna arbetslösa likartad för kvinnor och män den sista oktober 2019, 4,7 procent för båda grupperna. Könsskillnader i andel inskrivna arbetslösa framträder tydligast i yttre stadens stadsdelsområden och framför allt i Rinkeby-Kista, Skärholmen och Spånga-Tensta, där andelen inskrivna arbetslösa var betydligt högre för kvinnor än män. I Rinkeby-Kista var drygt 12 procent av kvinnorna inskrivna arbetslösa och knappt 10 procent av männen.
I fyra stadsdelsområden var andelen inskrivna arbetslösa högre bland männen än kvinnorna; Farsta, Skarpnäck, Hägersten- Liljeholmen och Södermalm.
Figur 27 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa fördelad efter kön och stadsdelsområde, oktober 2019 (Källa: SCB)
Skillnaderna i andelen inskrivna arbetslösa är mer påtagliga mellan könen i de yngre åldrarna, se efterföljande Figur 28. I staden totalt var andelen inskrivna arbetslösa 4,5 procent av männen i åldern 18–
24 år och 3,0 procent av kvinnorna i samma ålder. Andelen inskrivna arbetslösa män i åldern 18–24 år var högre än kvinnors andel i samma ålder för samtliga stadsdelsområden, undantaget Skärholmen där andelen var lika hög för kvinnor och män. Andelen inskrivna arbetslösa ungdomar var som högst i Rinkeby-Kista följt av Skärholmen, där 6,9 procent respektive 5,9 procent av
ungdomarna var inskrivna arbetslösa. Lägst var andelen i
Östermalms stadsdelsområde, där 0,8 procent av ungdomarna 18–
24 år var inskrivna arbetslösa. Största könsskillnaden i andel inskrivna arbetslösa återfanns i Farsta.
Figur 28 Andel av den unga befolkningen, 18–24 år, som var inskrivna arbetslösa fördelad efter kön och stadsdelsområde, oktober 2019. (Källa:
SCB)
3.3 Utbildningsnivå
Andelen inskrivna arbetslösa skiljer sig för grupper med olika utbildningsnivå, se Figur 29. Andelen inskrivna arbetslösa är, i samtliga stadsdelsområden, som högst bland de som endast har en förgymnasial utbildning och som lägst bland personer med en eftergymnasial utbildning. Störst procentuell skillnad mellan andelen inskrivna arbetslösa utifrån utbildningsnivå var det i Hägersten-Liljeholmen, där andelen inskrivna arbetslösa av befolkningen med eftergymnasial utbildningsnivå var 2,5 procent och andelen inskrivna arbetslösa av de med förgymnasial
utbildningsnivå var 8,2 procent; mer än tre gånger så hög.
Figur 29 Andel av befolkningen 18–64 år som var inskrivna arbetslösa fördelad efter högsta utbildningsnivå och stadsdelsområde, oktober 2019.
(Källa: SCB)
3.4 Födelseland
Det finns även skillnader i andelen inskrivna arbetslösa med avseende på födelseland. Störst är skillnaden mellan inrikes födda och personer födda utanför Europa, vilket kan ses i Figur 30.
Andelen inskrivna arbetslösa bland inrikes födda var högst i Rinkeby-Kista med 3,0 procent och lägst i Östermalm med 1,9 procent. Av de som är födda utanför Europa var andelen inskrivna arbetslösa lägst på Östermalm med 3,6 procent och högst i Spånga- Tensta med 16 procent. I samtliga stadsdelsområden var andelen inskrivna arbetslösa högre bland personer födda utanför Europa både jämfört med personer födda i Europa och i Sverige.
Procentuellt sett var skillnaden mellan inrikes födda och
utomeuropeiskt föddas öppna arbetslöshet störst i Spånga-Tenstas stadsdelsområde, minst var denna skillnad i Östermalms
stadsdelsområde.
Figur 30 Andel av befolkningen 18–64 år som var inskrivna arbetslösa fördelad efter födelseland och stadsdelsområde, oktober 2019. (Källa:
SCB)
3.5 Vistelsetid i Sverige
I samtliga stadsdelsområden har vistelsetiden betydelse för andelen inskrivna arbetslösa, ju kortare vistelsetid i landet desto högre är andelen. De som har kortast vistelsetid, 0–2 år, är den grupp där högst andel är inskrivna arbetslösa, undantaget Östermalm där andelen inskrivna arbetslösa är högre i grupperna med längre vistelsetid. Skillnaderna är vidare stora mellan stadsdelsområdena, vilket framgår i Figur 31 nedan. Vistelsetid i Sverige har minst samvariation med att vara inskriven arbetslös i Östermalm, där 2
procent av de med en vistelsetid på 0–2 år var inskrivna arbetslösa, vilket kan jämföras med 1,9 procent för inrikes födda. I Spånga- Tensta och Farsta är skillnaderna procentuellt störst mellan invandrade med vistelsetid 0–2 år och inrikes födda vad gäller andelen inskrivna arbetslösa.
Figur 31 Andel av befolkningen 18–64 år som var inskrivna arbetslösa fördelat efter vistelsetid i landet och stadsdelsområde, oktober 2019.
(Källa: SCB)
3.6 Arbetslöshetsersättning
12Av de som var öppet arbetslösa den sista oktober 2019 var det 27 procent som saknade arbetslöshetsersättning i staden vilket var en minskning med 5 procentenheter från föregående år. Som framgår av Figur 32 var andelen öppet arbetslösa som saknade ersättning lägst på Norrmalm, 15,7 procent, medan motsvarande andel i Farsta var 35,4 procent. Rinkeby-Kista hade en andel öppet arbetslösa som saknade ersättning på 35,4 procent och i Skärholmen var andelen på 33,3 procent. Detta beror till stor del på att många av de öppet arbetslösa i dessa områden är utrikes födda med kort vistelsetid i landet. Generellt har dessa grupper ersättning i betydligt lägre grad än personer födda inom Norden och/eller som har lång vistelsetid i landet. Skillnaderna mellan stadsdelsområdena beror även på att åldersfördelning skiljer sig åt. I stadsdelsområden med hög andel utan ersättning är även andelen unga i befolkningen hög.
Som visats i kapitel 2.10 har andelen som saknar ersättning minskat kraftigt under de senaste åren.
12Redovisning av arbetslöshetsersättning är avgränsat till de öppet arbetslösa.
Detta då data saknas för hela gruppen inskrivna arbetslösa.
Figur 32 Andel av de öppet arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad som hade arbetslöshetsersättning och som saknade ersättning fördelad efter stadsdelsområde, oktober 2019 (Källa: SCB)
3.7 Anmälningstider
Figur 33 visar andelen inskrivna arbetslösa med långa respektive korta anmälningstider i oktober 2019 för respektive
stadsdelsområde. Skillnaderna mellan stadsdelsområden avseende anmälningstider är mindre påtagliga än skillnaderna avseende arbetslöshetsersättning. I stadsdelsområden där andelen inskrivna arbetslösa är hög har dock generellt även en förhållandevis hög andel av de inskrivna arbetslösa långa anmälningstider. I Rinkeby- Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Farsta var det drygt 70 procent av de inskrivna arbetslösa som hade en anmälningstid på mer än 6 månader, jämfört med 56 procent på Kungsholmen.
Andelen inskrivna arbetslösa med en anmälningstid på mer än 12 månader var högst i Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby, där andelen var 58 respektive 56 procent. Lägst var andelen i
Östermalm, där 40 procent av de inskrivna arbetslösa hade en anmälningstid på mer än 12 månader.
Figur 33 Anmälningstidens längd hos Arbetsförmedlingen bland de inskrivna arbetslösa 18-64 år i Stockholms stad fördelad efter stadsdelsområde, oktober 2019 (Källa: SCB)
3.8 Inskrivna arbetslösa i inre och yttre staden
I Figur 34 nedan visas utvecklingen av andelen inskrivna arbetslösa i Västerort, Inre staden och Söderort från oktober 2001 fram till oktober 2019.13Figuren visar att skillnaderna i andelen inskrivna arbetslösa mellan de tre områdena har ökat över tid men alla tre uppvisar en sjunkande trend under 2010-talet. Under år 2019 ökade andelen i alla tre områden. I figuren framgår vidare att skillnaderna mellan stadens områden har ökat över tid, framför allt ligger andelen inskrivna arbetslösa på en högre nivå i västerort sedan lågkonjunkturen år 2009.
13Västerort omfattar Rinkeby-Tensta, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Bromma stadsdelsområde. Inre staden omfattar Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm stadsdelsområde. Söderort omfattar Enskede-Årsta- Vantör, Skarpnäck, Farsta, Älvsjö, Hägersten-Liljeholmen och Skärholmen.
Figur 34 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa fördelad efter Västerort, Inre staden och Söderort, oktober 2001 – oktober 2019. (Källa: SCB)
4 Framtidsutsikter 2020
Notera att rapporten bygger på underlag från innan
coronapandemins utbrott skedde och pandemins förväntade stora effekter på arbetsmarknaden ännu var okända vid tidpunkten då rapporten författades.
Två gånger om året gör Arbetsförmedlingen en prognos över utsikterna på arbetsmarknaden14, vilket utgör källa till efterföljande delkapitel. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för perioden 2019–2020 visar att ett starkt 2018 har följts av en avmattningsfas i svensk ekonomi under 2019.
Rapporten uppger att stämningsläget är svagare än normalt bland företag och hushåll i Sverige och att tillväxttakten i Sverige har bromsat in. Viktiga faktorer är en synkroniserad avmattning i världsekonomin som återspeglas genom en försvagad
industriproduktion och minskad världshandel. Även sett till Euroområdet är tillväxtnivåerna svaga.
4.1 Sysselsättning och arbetslöshet i länet
Sysselsättningstillväxten och efterfrågan på arbetskraft fortsätter i Stockholms län, trots den försvagade konjunkturen.
Sysselsättningen i Stockholms län bedöms fortsätta öka år 2020 men i något dämpad takt jämfört med år 2019. Arbetsförmedlingen bedömer att antal sysselsatta ökar med 12 000 personer under året.
Efterfrågan på varor och tjänster i Stockholms län har gradvis dämpats sedan våren 2017 och närmar sig nu en nivå som är mycket svagare än normalt enligt Arbetsförmedlingens efterfrågeindikator.
Inom industrin har förväntningsläget dämpats kraftigt under hösten 2019, i förhållande till våren samma åt. Inom byggverksamhet har dock förväntningsläget förbättrats under hösten 2019 från mycket låga nivåer och närmar sig nu den normala nivån för näringsgrenen i länet.
Arbetslösheten i Stockholms län bedöms öka under år 2020, både sett till antal och andel. Under år 2020 bedöms andelen inskrivna arbetslösa i länet öka med 0,2 procentenheter till 6,0 procent.
I jämförelse med genomsnittet för riket är och förblir dock arbetskraftsdeltagandet högt och arbetslöshetsnivån låg i
14Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2019 Stockholms län, Arbetsförmedlingen 2019.
Stockholms län. Arbetsförmedlingen betonar dock de stora skillnaderna i arbetslöshetsnivå beroende på födelseland och utbildningsnivå.
Stockholms län har bland de lägsta arbetslöshetsnivåerna i landet.
Arbetsförmedlingen pekar dock på ett par utmaningar på länets arbetsmarknad. En utmaning är att motverka den fortsatta bristen på utbildad arbetskraft.
En annan utmaning som nämns är de utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, där framförallt utrikes födda med förgymnasial utbildning är en utsatt grupp. Att motverka långa tider i arbetslöshet för utsatta grupper på Stockholms läns arbetsmarknad anges som en stor utmaning och kräver en kombination av insatser; både
utbildningsinsatser och subventionerade anställningar.
4.2 Brist- och överskottsyrken
I Tabell 1 nedan presenteras ett urval av de brist- och
överskottsyrken som har identifierats i Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? Bedömning för 2019 och på fem års sikt15.
Prognosen baseras på intervjuundersökningar med 14 000 arbetsgivare, både privata och offentliga.
Särskilt stor brist på arbetskraft förväntas inom framförallt data/IT, sjukvård, pedagogiskt- och tekniskt arbete. Som framgår av tabellen är yrken som kräver högskoleutbildning överrepresenterade på bristsidan medan överskottsyrken överlag har lägre utbildningskrav.
Tabell 1 Urval av yrken från Arbetsförmedlingens prognos ’Var finns jobben?’
Bristyrken Överskottsyrken
Barnmorskor Banktjänstemän
Civilingenjörer och tekniker Butikssäljare – dagligvaror och fackhandel
Controller Ekonomiassistenter
Kockar Reklamutdelare och tidningsdistributör
Sjuksköterskor Vaktmästare
Socialsekreterare Informatörer
Anläggnings-, betongarbetare Kontorsreceptionister Mjukvaru- och systemutvecklare Fastighetsmäklare
Läraryrken PR-specialist
Buss- och lastbilsförare Journalister Källa: Arbetsförmedlingen
15https://arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-och-analyser/analyser-och- prognoser/arbetsmarknadsprognoser/riket/var-finns-jobben-2019
5 Tabellbilaga
Tabell 1 Inskrivna arbetslösa efter ålder och stadsdelsområde
Tabell 2 Inskrivna arbetslösa efter kön, ålder och stadsdelsområde
Tabell 3 Inskrivna arbetslösa efter ålder, anmälningstidens längd och stadsdelsområde
Tabell 4 Öppet arbetslösa efter ålder, ersättningsform och stadsdelsområde
Tabell 5 Inskrivna arbetslösa efter medborgarskap m.m., ålder och stadsdelsområde
Tabell 6 Inskrivna arbetslösa efter födelseland/område och stadsdelsområde
Tabell 7 Inskrivna arbetslösa efter utbildningsnivå och stadsdelsområde
Tabell 8 Inskrivna arbetslösa efter vistelsetid i Sverige och stadsdelsområde
Tabell 9 Arbetssökande efter sökandekategori och stadsdelsområde
Tabell 10 Öppet arbetslösa i befolkningen 18–64 år över tid per stadsdelsområde
Tabell 11 Inskrivna arbetslösa i befolkningen 18–64 år över tid per stadsdelsområde
Tabell 12 Öppet arbetslösa i befolkningen 18–24 år över tid per stadsdelsområde
Tabell 13 Inskrivna arbetslösa i befolkningen 18–24 år över tid per stadsdelsområde
