Ägarspridning i Svedala Industri AB

TRELLEBORG W

o

Innehåll

Verksamheten i sammandrag 3

Samtal med Rune Andersson

och Ernst Herslow 4

Försäljning, resultat 9

strukturförändringar 10

Finansiell ställning 12

Investeringar 12

Forskning och utveckling 13

Miljöfrågor 13

Personal 14

Utsikter för 1990 15

Verksamhetsområde Gruvor och Metaller

(Boliden AB} 16

Verksamhetsområde Bygg och Distribution

(Norrviken Industri AB} 22

Verksamhetsområde Mineralhantering

:Svedala Industri AB} 28

- Verksamhetsområde Gummi och Plast

(Trelleborg Industri AB) 32

Intressebolag 37

~Förslag till vinstdisposition 37

~ktiekapital och ägarförhållanden 38

- Aesultaträkningar 41

Balansräkningar 42

Finansieringsanalyser 44

Bokslutskommentarer 45

Noter 46

Revisionsberättelse 52

Koncernledning 53

Styrelse och revisorer 54

Trelleborg på världsmarknaden 56

Femårsöversikt, definitioner 62

Sammanfattande diagram 64

Ekonomisk

information och rapportering

Trelleborg AB publicerar regelbundet rapporter om företagets utveckling.

Preliminär bokslutskommunike lämnades den 2 mars 1990. Definitiv bokslutskommunike offent- liggjordes den 6 april1990.

- Arsredovisningen är tingängtig i bö~an ^{av maj.}

Rapport över 1990 års åtta första verksam- hetsmånader kommer att lämnas tisdagen den 16 oktober 1990.

Arsredovisning och delårsrapport sänds direkt tiU aktieägare som anmält t~ l VPC att de vill ha sådana. De kan också beställas direkt från Trelleborg AB, Informationsavdelningen, 23181 TreMeborg. ·

Läsanvisningar

Sifferuppgifterna Inom parentes avser om inte annat sägs 1988 års verksamhet. Svenska kro·

nor (SEK) används genomgående. Miljoner. kronor förkortas Mkr och tusen kronor tkr.

Samtliga belopp avser Mkr om inte annat an- ges.

rrelleborg onsdagen den 30 maj 1990 kl Expolaris Konferenscentrum, Skellefteå.

jeltagarna i Skellefteå kan ställa frågor till lngeras särskilda program för stämmobe-

Ägarspridning i Svedala Industri AB

Utöver ärenden enligt bolagsordningen kommer på stämman att behandlas förslag om ägarspridning av aktierna i Svedala Industri AB med åtföljande mark- nadsnotering under sommaren 1990. Detta avses ske genom en nyemission i Svedala Industri AB, riktad till Trelleborgs aktieägare. Tio aktier av serie A, B, C eller D i Trelleborg AB berättigar till teckning av en ny aktie l Svedala Industri AB. De nya aktierna erhåller utdelning för 1990. Som avstämningsdag för emissionen föreslås den 5 juni 1990.

Adressändringar

VPC hämtar automatiskt adressändringar från DAFAJ SPAR på alla fysiska personer som är kyrkobokförda i Sverige. Det innebär att särskild anmälan om adress-·

ändring inte behöver göras till VPC, utan det räcker med den vanliga flyttningsanmälan som görs på pos- ten. Andra ändringar, t ex registrering av affärsadress i stället för folkbokföringsadress, anmäls direkt till VPC, 17118 Solna, tel 08-7990600.

1989 i sammandrag

• Omsättningen ökade med 23% från 21 ,5 till 26,5 miljarder kronor.

• Resultatet efter finansnetto steg med 40% från 2.01 O till 2.083 Mkr. Vinsten per aktie efter 30%

schablonskatt blev 30 kr mot 22,50 kr året innan.

• Utdelningen föreslås höjd från 4 till 6 kr på A- och B-aktierna. 2.800 kr i vinstandel till anställda mot 2.400 kr 1988.

• 50 Mkr avsätts till arbetsmiljöfond för speciella lång- siktiga satsningar vid sidan av löpande åtgärder.

Utsikter för 1990

• För 1990 förutses Bygg/Distribution, Mineralhante- ring och Gummi/Plast tillsammans öka resultatet före räntor med ca 15%.

• Resultatet för Gruv/Metall beror i hög grad på hur metallpriser och valutakurser utvecklas under året och är därför mycket svårt att bedöma.

Bolagisering

• De tidigare verksamhetsområdena (VO) ombildas till fyra dotterkoncerner:

VO Gruvor och Metaller = Boliden AB

VO Bygg och Distribution

=

Norrviken Industri AB VO Mineralhantering =Svedala Industri AB VO Gummi och Plast= Trelleborg Industri AB

Ägarspridning i Svedala

Industri AB

• Förslag om ägarspridning av aktierna i Svedala In.

dustri AB genom en nyemission, riktad till Trelle- borgs aktieägare, läggs fram på bolagsstämman i Trelleborg den 30 maj.

Förändringar i styrelse och koncernledning

• Ernst Herslow lämnar styrelsen vid stämman den 30 maj 1990. Till ny ledamot kommer att föreslås Kjell Nilsson och till ny styrelseordförande Rune An- dersson.

• Kjell Nilsson utsedd till ny VD och koncernchef

l

Trelleborg AB från den 31 maj 1990.

l .l

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls i stadsparken i Trelleborg onsdagen den 30 maj 1990 kl 15.00. Stämman kan följas på storbildsskärm i Expolaris Konferenscentrum, Skellefteå.

Stämman direktsänds via tv-länk, varför även deltagarna i Skellefteå kan ställa frågor till stämmapodiet i Trelleborg. Efter stämman arrangeras särskilda program för stämmabe- sökarna såväl i Trelleborg som i Skellefteå.

Anmälan om deltagande

Anmälan om deltagande i stämman respektive efter- följande arrangemang i Trelleborg och Skellefteå skall göras senast fredagen den 25 maj kl15.00. Anmälan kan lämnas per telefon 0410-51 419, 51103 (direktval), 51000 (växel) eller per post under adress Trelleborg AB, Styrelsen, 23181 Trelleborg.

Vad krävs för deltagande?

Bolaget tillämpar lagen om förenklad aktiehantering.

För rätt att delta i stämman måste aktieägare senast fredagen den 18 maj 1990 vara införd i den av Värde- papperscentralen VPC AB förda aktieboken.

Aktieägare, som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare har förvaltarregistrerade aktier, måste senast den 18 maj hos VPC tillfälligt registrera aktierna i eget namn.

Utdelningen

Styrelsen och verkställande direktören föreslår ut- delning för verksamhetsåret 1989 med 6 kr per A- och B-aktie samt med 1 O kr per C- och D-aktie.

Vad krävs för utdelning?

Som avstämningsdag vid VPC för att aktierna skall vara utdelningsberättigade föreslås den 5 juni 1990 .. , Detta innebär att utdelningen från VPC kommer att · redovisas den 12 juni 1990.

Ägarspridning i Svedala Industri AB Utöver ärenden enligt bolagsordningen kommer på stämman att behandlas förslag om ägarspridning av aktierna i Svedala Industri AB med åtföljande mark- nadsnotering under sommaren 1990. Detta avses ske genom en nyemission i Svedala Industri AB, riktad till Trelleborgs aktieägare. Tio aktier av serie A, B, C eller D i Trelleborg AB berättigar till teckning av en ny aktie l Svedala Industri AB. De nya aktierna erhåller utdelning för 1990. Som avstämningsdag för emissionen föreslås den 5 juni 1990.

Adressändringar

VPC hämtar automatiskt adressändringar från DAFA/

SPAR på alla fysiska personer som är kyrkobokförda i Sverige. Det innebär att särskild anmälan om adress-· ändring inte behöver göras till VPC, utan det räcker med den vanliga flyttningsanmälan som görs på pos- ten. Andra ändringar, t ex registrering av affärsadress i stället för folkbokföringsadress, anmäls direkt till VPC, 17118 Solna, tel 08-7990600.

Koncernledning .

l

Verksamhets- område Gruv/Metall (Boliden AB)

Affärsområden /dotterbolag Svenska Gruvor och Smältverk

Bollden Mineral, Enginee- ring, AB Arv. Andersson, Metech, Boliden France Internationell Gruv- verksamhet och Handel Bollden lntl Mining, Ore &

Metals, Contech, lntertra- de. Ahlsell Mineral Metallförädling

Boliden Bergsåa, Bollden Cuivre & Zinc. LOM Ne- derland, Metallhalbzeug- Handel GmbH, Metal Supplies Ltd

Falconbridge *) Norzink*)

*) Intressebolag

l

Verksamhets- område Bygg/ Distribution

(Norrviken Industri AB)

Affärsområden i dotterbolag Grosshandel Bröderna Edstrand Ahlsell

Värme/Ventilation Ventilationsunion Ventitech Enertech Bygg/Verkstads- produkter NAF Mataki Gavlel Ahlsell

Organisation och ledning

Koncernen driver verksamhet inom fyra huvudom- råden: Gruv/Metall, Bygg/Distribution, Mineralhante- ring och Gummi/Plast. Under 1990 ombildas dessa till dotterkoncerner under moderbolagsnamnen Boliden AB, Norrviken Industri AB, Svedala Industri AB och Trelleborg Industri AB. Dessa beskrivs närmare på sid 16-36. Inom respektive avsnitt är verksamheten orga_- niserad i ett antal självständiga affärsområden eller ··

motsvarande, som i sin tur omfattar ett antal divisioner, juridiska enheter eller motsvarande. Viktigare intresse- bolag, dvs bolag i vilka Trelleborg AB äger betydande minoritetsposter, beskrivs på sid 37.

Koncernledningen utgörs av:

• VD Rune Andersson (koncernchef och VD Trelleborg AB t o m den 30 maj 1990)

• vVD Kjell Nilsson (chef verksamhetsområde Gruv/

Metall, koncernchef och VD Trelleborg AB fr o m den 31 maj 1990}

l

l l

Verksamhets- Verksamhets-

område område

Mineralhantering Gummi/Plast (Svedala (Trelleborg Industri AB) Industri AB)

-

Affärsområden Affärsområden

/dotterbolag /dotterbolag

Bollden Allis Komponenter

Form

Treilex Profil

Industriförnödenheter MPSI

ISP Europa ISP Nordamerika

(Goodall) Mlnco International Batterikärl

Däck

Trelleborg Däck Bergougnan Viskafors

Specialprodukter Skydd

Vals/Beklädnad Material och Service

• vVD Fredrik Arp {chef verksamhetsområde Gummi/

Plast, VD Trelleborg Industri AB)

• vVD Bo Lundquist (chef verksamhetsområde Bygg/

Distribution, VD Norrviken Industri AB)

• vVD Thomas Old er (chef verksamhetsområde Mine- ralhantering, VD Svedala Industri AB)

samt följande koncernstabschefer:

• Carl Aspegren • Lars Wallenberg {Styrelsesekretariat) (Juridik)

• Bo Jacobsson • Ivar Åkerman (Ekonomi} (Finans, skatter)

• Hans Nyberg • Leif Öberg (lnternrevision) (Information)

Organisationen i juridiska enheter framgår av förteck- ningen sid 56 ff.

Verksamheten i sammandrag

Koncernen (Mkr om inte annat anges) 1989 1988 1987

Fakturerad försäljning 26.485 21.523 17.094

härav utlandsförsäljning % 53 53 48

Resultat:

efter finansiella intäkter och kostnader 2.803 2.010 916

före dispositioner och skatt 2.794 1.961 889

Räntabilitet%:

på justerat eget kapital efter 30% schablonskatt 35,5 41,6 35,0

på eget riskbärande kapital efter redovisad skatt 37,8 45,4 44,8

på totalt kapital före skatt 13,7 12,6 8,2

på sysselsatt kapital före skatt 21,0 19,7 12,9

Andel eget kapital, soliditet l, % 21,6 19,6 12,1

Andel eget kapital, soliditet Il, % 24.9 26,0 16,8

Andel eget riskbärande kapital % 27,5 29,0 19,2

Investeringar i anläggningar 1.657 960 690

Medeltal anställda 26.384 26.083 21.945

Vinst, kr per aktie (efter full konvertering):

efter 30% schablonskatt 30:- 22:50 12:-

efter full skatt 33:50 24:- 13:50

Justerat eget kapital, kr per aktie 99:- 71:50 42:50

Riskbärande eget kapital, kr per aktie 109:- 80:50 50:-

Utdelning, kr per aktie*)

6:-

^{4:- 2:-}

Börskurs 31 december (B bundna) 180:- 137:50 78:-

*)För 1989 =styrelsens och VD:s förslag (avser A- och B-aktierna;

på C- och D-aktierna utdelas kr 10:00).

För definitioner av nyckeltal, se sid 63.

Försäljning och rörelseresultat per

verksannhetsonnråde

Fakturerad försäljning (koncernextern, Mkr) 1989 1988

Gruv/Metall 8.895 7.009

Bygg/Distribution 9.547 5.991

Mineralhantering 4.126 2.621

Gummi/Plast 3.351 3.013

övrigt 566 2.889

Totalt exklusive

finansposter 26.485 21.523

Posten "Övrigt" omfattar leasingverksamhet samt koncerngemensamma kostnader inklusive vissa om- struktureringsposter. Vidare ingår affärsområde El-

Resultat efter Avkastning pjl avskrivningar, Mkr sysselsatt kapita·l, o/o

1989 1988 1989 1988

1.270 920 >20 >20

486 319 >20 >20

252 207 18 >20

201 152 13 11

91

-

^{7 neg neg}

2.118 1.591 >20 >20

entreprenader fram till den 30 juni 1988 och verksam- hetsområde Kemikalier till den 1 april1989, vid vilka tidpunkter dessa verksamheter avyttrades. ·

' --- --- - - 3 ---~

Redaktör Oscar Hedlund, skribent i Svenska Dag- bladet med tonvikt på musik, har gjort ett gästspel hos Trelleborg AB för att samtala med VD/koncernchefen Rune Andersson. Det litet ovana uppdraget nådde snabbt fast mark; företagsledande och musik har stora likheter- det handlar om att hålla takten, att samordna varandras stämmor till klingande enhet- och att alltid förädla klangen ...

Vi hamnar genast l en fanfar kring det faktum att Trelleborg AB har gjort sitt bästa resultat under före- tagets historia, drygt 2,8 miljarder i vinst på en om- sättning av 26,5 miljarder.

Vid bolagsstämman sker ett skifte i koncernled- ningen: Rune Andersson avlöses som VD av Kjell Nilsson, blir styrelseordförande och hörsammar där- med Ernst Herslows önskan att vid sitt passerade 70-årsstreck som traditionen bjuder få lämna över ordförandeklubban.

Är nu den uppnådda situationen en bra utsikts- punkt för en stolt tillbakablick?

-Jag ser aldrig tillbaka utan endast framåt. Resulta- tet är, som en del finansanalytiker redan upptäckt, mycket bra, och detta redovisas i sina detaljer i skriften som följer. Här mera övergripande sagt: det visar vad potentialen är i vårt företag när konjunkturen är hygg- lig.

Förra året var också ett bra metallår, sådant är vi känsliga för eftersom halva vår verksamhet är direkt relaterad till hur metallpriserna svänger. Men det fina resultatet skall nog inte bara skyllas på tur, på konjunk- tur ... det skall också relateras till de längre perspekti- ven, till vår planering för långsiktighet. Metallpriser kan svänga snabbt, då skall en sådan planering verka som en stabilisator. Vår satsning på produkter för 90-talets infrastruktur-boom börjar nu ge resultat.

Vårt företag ligger nu bra till i sin verksamhetsstruk- tur för framtiden, fördelningen mellan våra olika affärs- områden har gjorts sådan att vi som helhet kan köra på med god fart även i konjunktursvackor.

Verksamheten är uppdelad på fyra helt skilda om- råden: Gummi/Plast, Gruv/Metall, Bygg/Distribution samt Mineralhantering.

Vart och ett av dem uppfyller våra krav på vad som gör ett engagemang meningsfullt vi är bland de störs- ta, vi finns på alla marknader av betydelse för våra produkter. Denna marknadsstyrka är kärnan i vårt företags strategi, själva grundtonen i vårt 'sound' om du så vill. Det är inte bara bra för oss. Det är nödvän- digt.

Hela världen håller på att bli en marknad; alla murar, gränser, tullar och liknande geografiska restriktioner håller på att försvinna.

Sverige - en bit

Vad säger du till dem som nu vill ha en sorts specifi- kation på Trelleborgs uppnådda storlek och vad dess strategi påbjuder för framtiden?

-På Mineralhantering är vi nu i särklass störst i värl- den, mer än dubbelt så stora som den nästkommande.

På Gruv/Metall är vi ett av de största företagen· i värl- den, förvärvet av 50% av det kanadensiska företaget Falconbridge förverkligade en länge planerad strategi.

På vår klassiska verksamhet Gummi/Plast har vi nu den erforderliga storleken och är nu en av Europas största på en marknad där de medelstora företagen får det allt svårare, många av dem kommer att försvinna under 90-talet. Men här har vi mycket kvaratt göra.

Sektorn Bygg/Distribution håller sig bra framme på en lokal marknad, här skall vi inte tänka oss världsan- delar och annat ståtligt. Det är gott nog att vi är störst i Skandinavien.

'---- - - -- - - - - -- - - - - - - - ' 4 ·_ - - - - - - - - - -- - - - - - -

: av Trelleborg?

Sammantaget: vi har volymerna, räckvidden, för- delning av risker, möjligheter till samverkan mellan våra produkter, vilket är viktigt med tanke på de mark- nader som finns i infrastrukturen: vägar, hus, trans- porter etc.

Man måste ha denna breda förankring, Mineral- hantering ger det tydligaste exemplet. Där har vi nu ca 90 procent utanför Sverige, det ser ju betryggande ut.

Men vi anser oss inte vara riktigt globalt rustade förrän vi nått till ca 95 procent. .. Sverige utgör faktiskt bara ca 1-2 procent av världen ur ekonomisk synpunkt. När man uppnått en jämn fördelning har man ca 98-99 procent. Dithän kommer vi nog aldrig, ingen kan varg precis lika stark på alla världens marknader.

Men nog tycker jag att vi kommit en bra bit på väg.

Vad är Trelleborg AB mest känt för som begrepp, vad tänker folk på när de ser den där klassiska triangeln

medT:et ... ? ·

- Aha, en typiskt ledande fråga som kräver ett an- norlunda svar ... men det är givetvis bildäcken. Trelle- borgs Gummifabrik, ett av de storsvenska begreppen.

Jag möter både förvåning och bestörtning när jag är ute och håller föredrag och säjer att bildäcken och cykelslangarna är det minsta vi håller på med, faktiskt inte alls numera. Då skyndar jag mig att följa upp med en förklaring som med peqagogisk tydlighet försöker beskriva vilken fälla vi kunde ha gått in i om vi stängt oss inne i den klassiska Trelleborgs-traditionen.

· Bildäck är förmodligen en av de produkter som har den allra högsta lönekostnadsandelen. Tillverkningen av dem går inte att rationalisera mer, ämnet de till- verkas av är för bångstyrigt och egensinnigt i klorna på de effektiva robotar som måste känna igen exaktheten i va~e moment ... de kräver många och följsamma människohänder. Bildäck är med andra ord ingen bra industriprodukt med svenska förutsättningar. Detta är svårt att tänka sig i den bildäckshandlarens morgon- dröm som de dagliga trafikstockningarna erbjuder- men så är det. Vi avvecklade därtör redan 1975, liksom många andra tillverkare i Europa och USA. Andra län- der har tagit över, där är det gott om människohänder.

Ni började alltså tillverka något annat i stället ... efter vilka huvudprinciper sker urvalet av sysselsättning och produkter?

-Vi är ett traditionellt företag såtillvida att vi satsar på

"vanliga" och "säkra" näringar ... de vanligaste och säkraste som finns: basnäringarna. Malm, transporter, förädling, sånt man bygger hus av, sånt som ger mat, jobb, bostad -basbehoven.

Jodå, gamla tråkiga Trelleborg ... här hittar man inte fräsiga modeprodukter. Man hittar i stället bassorti- mentet, allt detta som vårt svenska välstånd till3/4- delar är uppbyggt på, eftersom den här basindustrin försörjer 3/4 av svensk nettoexport. Och detta har sin ytterst enkla orsak och sanning: basnäringarna lämpar sig för välfärdslandet Sverige där man utnyttjar sina råvaror på ett mycket effektivt sätt. Basindustrin är sannerligen inte lågteknologisk men det är en annan sorts högteknologi som löst problemen hur man av- lockar hög avkastning ur en hård mekanisering med största effektivitet. Det är egentligen otroligt hur dessa fåtaliga människor i vår industri kan uträtta så mycket!

Problemet är energin, elektriciteten, den behövs det mängder av. Det är ett faktum som alltmer börjar spri- da sig i riktning mot regeringskansliet där tilltron är stark till väderkvarnar och miljövänliga tramphjuL Det är egentligen konstigt att arbetarrörelsen i Sverige, som varit med om att med el ersätta så många hårda jobb som sliter ut folk, inte är elens största bundsför- vanter.

Hela vårt välstånd hänger på hur elfrågan blir löst.

--- 5 ---~

Av den sydsvenska gummijätten Trelleborg blev en koncern utspridd i världen; ett konglomerat av mer än 300 bolag och 100 producerande företag, nära 30.000 anställda, allt från gruvhål till tätningslist i sa- telliter ... vad drev egentligen fram den utvecklingen?

-En kris, ett "stål bad" som f d Feldt brukade säga, den svåra situation som Trelleborg AB var i, i mitten av 70-talet, och som Boliden upplevde i mitten av

so-

talet.

l efterperspektivet framstår detta som den innersta anledningen till varför företagen orkade ta sig igenom krisen.

Det var människornas förmåga att rätt möta kraven på förändring. Detta är mitt yrkeslivs största upplevel- se att se hur folk, vana vid framgångar och lojala med sitt traditionsrika företag, var så villiga att acceptera den framtvingade förändringens påfrestningar och motigheter.

Det är där företaget idag har sin styrka. Det blir en enastående stark dynamik hos människor som klarat en kris och i framgången fått kvitto på sin duglighet.

Här finns intressanta paralleller att dra i jämförelse med ett land i kris, hur dess medborgare uthärdar en tids uppoffringar för att återvinna och utvidga sitt väl- stånd.

Vari ser du dynamiken i Sverige ... i vad hämtar en över hela världen utspridd koncern tillämpbara före- bilder i Sverige för sin verksamhet?

-l det svenskaste som finns: egenföretagaren, familje- företaget. Det verkar kanske i inställsammaste laget av en koncernchef att sitta på detta berg av sammanslag- ningar och stordriftsstruktureringar och sjunga små- företagandats lov - men jag anlägger ett slags makro- perspektiv på vad detta representerar i form av närhet till sin verksamhet, överblick, ansvar, samhörighet, snabba beslut, långsiktigt tålamod, helhet, detaljer, lojalitet. .. allt detta finns ju med!

Det svenska småföretagandat är den starkaste före- tagsform jag vet, det gäller för oss i storföretagen att ta tillvara på detta genom decentralisering, resultatlöner, fabrikörsanda osv. Vad vi själva har är den finansiella styrkan, den internationella organisationen, räckvid- den, den sammantagna kraften som kan utvinnas ur vår kedja av dotterbolag ... men just den lokale chefens känsla av närhet till sitt företag är ändå viktigast. Det är därför vi i stort sett saknar huvudkontor. Våra konkur- renter har ofta 5-1 O gånger fler människor i sina hu- vudkontorsstaber.

Vartåt är ni på väg nu med Trelleborgs fortsatta mångfald·av småföretagande ... ?

- Sammanfattningsvis är vi i det läget att våra fyra stora områden har vart och ett tillsammans 'satt' sig i en stabilitet, de är nu förbi varje kritisk punkt på sin etableringsskala. Nu har det gått loss, nu kan vi styra , vidare mot ett fortsatt ljust 90-tal.

Vi tror att 90-talet skall bli ett investeringsårtionde efter 80-talet som var ett konsumtionens decennium, den s k "köpfesten" vars anlupna räkning nu till allas förvåning skall betalas.

Vi står nu synnerligen väl rustade, vi kan utan över- mod glädja oss alla med att ha ett positivt budskap- trots att de lynniga metallpriserna går upp och ner.

Det är någonting som vi måste vänja oss att leva med.

Men förhoppningsvis går det snart lika bra för Sveri- ge som det gör för Trelleborg AB. Låt oss hoppas att det stundande stålbadet blir så kortvarigt som möjligt.

~--- s ---

P.S. Annat var det på Dunkers tid ...

1

Ernst Herslow har varit samhörig med Trelleborg AB sedan 25 år, fem av dem som styrelseordförande. Han är ett av de legendariska namnen i Sydsveriges näringsliv, med utmärkta ut- och insikter efter många- handa nyckelbefattningar.

Han sammanfattar sina Trelleborgs-år i en muntert melankolisk metafor: -Vi firar nu silverbröllop, vi är ett gammalt strävsamt par, det är synd egentligen att vi nu flyttar isär när vi äntligen lärt känna varandra.

Ernst Herslow är modernt vidsynt men en obotlig traditionalist som håller på sin rätt att få lämna styrel- sen vid passerade 70 år.

Men vilka år!. ..

Ernst Herslow ser extra munter ut när han påstår att han med åren blivit ungefär lika räfflad som ett gam- malt Trelleborgs-däck.

- Men å andra sidan finns inte heller dessa kvar i det kuranta sortimentet, jag var alltså med redan under däckstiden och har fått uppleva en lång rad av år av vilka några var de mest dramatiska i mitt yrkesliv.

l detta företags historia och tradition glimmar ett namn med särskild lyster: Henry Dunker. Jag såg ho- nom i mitt föräldrahem under gymnasietiden och in- jagades vederbör! i g respekt. Det satt nog i när jag sedermera tog plats i hans företag; först under den s k Tretorn-tiden och sedan i det renodlade Trelleborg AB.

Denna företagets relief av yttersta solvens och tyngd bildade sedermera en säregen fond till den yttersta dramatik som komma skulle. Detta urbergets bolag, den legendariske industrimannen Dunkers skötebarn, höll på att så att säga punkteras och kvaddas.

Det är det ena av mina två starkaste minnen härifrån.

Man nämner stundom Henry Dunker som en 'syd- sveriges Wallenberg' ... är detta en alltför yvig jäm- förelse?

-Två storheter i svenskt näringsliv, två starka viljor, två slags likartad känslighet för sin tids möjligheter ... men det förelåg en väsentlig skillnad mellan Henry Dunker och vilken av de 'klassiska' wallenbargama man än väljer i jämförelsen: Dunker hade inga barn.

Detta var anledningen till hans testamentes utfor- mande, vilket påtagligt styrde och ställde i hans före- tag. Han lade utomordentlig vikt vid att Trelleborg AB och Helsingborgs Gummifabriks AB Tretorn skulle ha var sin VD och inte ligga skavfötters i någon brudsäng;

med andra ord skulle där finnas en boskillnad.

styrelserna var dock i stort sett identiska. Jag minns de många och långa diskussionerna som kunde UP.P- stå kring problemet att undvika dubbla lojaliteter. Aven revisorerna suckade tungt, det syntes nämligen orons tecken bland de vackra siffrorna.

Dunker tålde dock, om än ibland med markerad motvilja, en viss opposition bland kringsittarna. Han kanske tyckte den var onödig eftersom företagen före- föll att gå så bra.

Maestro antyder här ändring såväl i minnenas klang som tempo ... ? Här skall inte smygtittas i dina för- hoppningsvis stundande memoarer - men vad var det som hände?

-Framgången bröts, det vände mot den kris som allt- mer djupnade. Den får just idag, mot den ljusa fonden av framgång och optimism, sin specifika innebörd.

Alltsedan dess handskas jag med förändring som med

7 ---~

öppen låga - den värmer gott, men man skall vara aktsam. Ty det kom en oerhört påträngande föränd- ring, så påträngande att den medförde en tids hand- lingsförlamning och defaitism.

Då kom den här ynglingen Andersson, vi skåningar tycker det är litet förargligt med duktiga blekingar, men i vårt allvarsläge var det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång.

Rune: - Namnet Herslow lyser som rapsen mot en råg- åker, tro mej för jag är amatörbonde på den fritid jag sällan har, men att han skulle vara så litet "skånsk"

vågade jag inte hoppas ... skånsk i den sävliga be- märkelse som stockholmare lägger i begreppet. Jag kommer att minnas Ernst som en styrelseordförande med fartränder. Och jösses vilket humör ... han kunde vara hårdpumpad som ett traktordäck av tempera- ment. Det är sådana tillgångar en styrelse och VD behöver när det är kris i företaget och det gäller att nita fast snabba beslut. ..

Ernst:- Om jag nu kunde ikläda en av dina, för detta företags lyckliga återkomst, avgörande nyckelrepliker litet klassisk pompa och ståt, en sån där historiskt bevingad sentens ... men Rune, du sa faktiskt:

- Nu säljer vi hela joxet s~ vi f~ r litet kosing att röra oss med ... vi kuschar fabrikslokalemal

Det var alltså en sådan där finansiell operation, 'sale-· leasa back', och jag är böjd att påstå att den räddade Trelleborg AB. Det var inte affären i sig som angav kursändringen, att vi med vinsterna på fastighetsför- säljningen fick en relativ rörelsefrihet. Det var ett slags moraliskt 'take off', signalen till en uppriktig och hän- synslöst självkritisk storstädning in i minsta vrå och skrymsle.

Det var den ena dramatiken.

Den andra var Boliden-affären. Vi var i Oslo på sam- manträde. Veckan dessförinnan hade Hans Gavalli- Björkman antytt att en stor post i Boliden verkade vara till salu. Vid kaffet i Oslo vill jag minnas att jag sade något högtidligt om den avslutade städningsperioden, nu måste det komma en period av expansion och nytänkande i företaget.

Hur det nu blev med alla turerna i Boliden-förvärvet så är det en sak som nu slår mig till minnes ... varför kommer jag just nu ihåg att kaffebordet på det flotta

~---~---8

och burgna Grand Hotel saknade duk? Det kändes litet fattigtatt sitta där och skramla med koppen och plane- ra storaffärer som faktiskt gav det här företaget en ny framtid.

Du döljer inte en kvardröjande munterhet över att Boliden-klippet också var en personlig triumf för dig personligen, liksom för Cavalli och Rune?

-Nej, det var roligt att ta befälet över Boliden bl a där- för att min far som var bas för dåvarande skandinav- banken en gång gjorde detsamma. l början på 30-talet ropade han på offentlig auktion i Malmö (Stockholms auktionskammare begärde för hög provision ... ) för bankens räkning in Bolidenaktierna, som utgjorde pant för en fordran på Kreugers konkursbo; så säg inte att historien aldrig upprepar sig ...

- Men be vare mig för "kli p p" ... det är ett förfärligt uppsvenskt uttryck för en verksamhet som inte har ett dugg med seriösa affärer att göra.

Motsatsen till klipp minns jag från min tid som VD och sedermera ordförande i gamla Cardo som omfat- tade bl a Sockerbolaget och Hilleshög. Snabba klipp är det inte tal om i växtförädlingsbranschen. Det innebär istället att tålmodigt plantera och planera för skörden från goda ideer. Hetsporrarna brukar bli otåliga redan efter ca fem år ... men sedan är de glada när en syste- matisk och förutseende omvårdnad ger skördar med råge- precis likadant är det med affärer.

Och precis så är vad som har hänt med Trelleborg AB. Men när det gällde städningen fanns sannerligen inte varken tid eller resurser för tålmodig långsiktighet.

Men nu planeras noga för att undvika missväxt på de spirande tegarna.

Men nu skall vi väl inte sitta här och krafsa varandra på ryggen.

Ändå måste jag få säga att det är underbart att på närmaste håll ha fått uppleva så mycket kompetens och skaparglädje som hos Rune och hans folk.

Rune: -Ja, som redaktörn förstår är det nu hemskt att bli av med den här "ynglingen" Ernst Herslow som i motsats till andra gentlemän jag känner blivit yngre och yngre till själen under de här åren!

'

_i

/

l

Arsredovisning för Trelleborg o AB

Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 1989.

Försäljning

Koncernens fakturerade för~äljning 1989 uppgick till 26.485 Mkr (1988: 21.523). Okningen härrör främst från förvärv av företag. För jämförbara enheter steg om- sättningen med ca 15%.

Verksamhetsområde Gruv/Metall förvärvade under året bl a det holländska mässingsverket LDM Neder- land BV. Bygg/Distribution köpte ett femtontal små och medelstora verksamheter i Skandinavien, Väst- tyskland och Storbritannien med sammanlagt ca 235 Mkr i årsomsättning. Den kraftiga omsättningsök- ningen inom verksamhetsområde Mineralhantering beror på förvärv av ett fyrtiotal företag i Skandinavien, Västeuropa och Nordamerika med en årsomsättning av drygt 1,7 miljarder kronor. Inom verksamhetsom- råde Gummi/Plast bidrog köp av företag med ca 270 Mkr av omsättningsökningen. Försäljningen av verk- samhetsområde Kemikalier per den 1 april1989 inne- bar å andra sidan ett omsättningsbortfall på ca 1.430 Mkr jämfört med föregående år.

Utlandsförsäljningen svarade för 14.029 Mkr eller 53%

av den totala försäljningen (1988: 11.330 Mkr respekti- ve 53%). Exporten från Sverige uppgick till 5.015 Mkr (5.797).

Fakturerad försäljning (Mkr)

2fro)

. . - - - i

19:XXJ 1 - - - l

Utlands- försäljning 1CXXXl 1 - - - . . ;

5000 ^Export

från Sverige

o

1985 1986 1987 1988 1989

Den fakturerade försäljningen per marknad framgår av följande tabell.

Fakturerad försäljning Förändring

(Mkr) 1989 1988 1988/89

Sverige 12.456 10.193 +22%

Övriga Norden 2.810 2.653 + 6%

Övriga Europa 7.371 5.271 +40%

USA och Kanada 1.980 1.646 +20%

övriga marknader 1.868 1.760 + 6%

Summa 26.485 21.523 +23%

Resultat

l bokslutskommuniken den 3 mars 1989 bedömdes koncernens resultat för hela 1989 efter finansnetto, exklusive minoritetsandelar men inklusive andelar i intressebolag, öka med ca 20% från 2.010 till omkring 2.400 Mkr. Vid bolagsstämman den 31 maj höjdes prognosen till 2.500 Mkr och den 17 oktober till drygt 2.600 Mkr, exklusive andelar i intressebolaget Falcon- bridge Ltd.

Det verkliga resultatet inklusive resultatandelar i Fal- conbridge blev 2.803 Mkr (1988: 2.010), vilket är 40%

bättre än 1988. Det motsvarar 44 kr per aktie, beräknat på genomsnittligt antal aktier (32).

Koncernresultat (Mkr)

1200 800

400

o

1985 1986 1987 1988

Resultat efter avskriv- ningar

1989

~--- 9

---J

Avsättningar till vinstandelar åt anställda 1 koncernens svenska bolag uppgick till60 Mkr {1988: 51). Vinstan- delen per anställd ökade från 2.400 kr 1988 till2.800 kr 1989.

Extraordinära intäkter uppgick till507 Mkr {1988: 442) och utgjordes huvudsakligen av realisationsvinster vid aktie-och fastighetsförsäljningar samt statliga bidrag.

Extraordinära kostnader uppgick till 456 Mkr {440). De bestod främst av realisationsförluster vid försäljning av aktier och fastigheter, omstrukturering/aweckling av rörelsegrenar, avsättning till speciella miljösatsningar

Kapitalavkastning (procent) 50

Eget kapital (efter 30%

schablon- 30 1---~,L---1 skatt)

samt avskrivningar mot statliga bidrag. t::=::;;;~---

... ---1

Koncernresultatet före bokslutsdispositioner och skatt 20

~:~~=~satt

blev 2. 794 Mkr {1.961). Efter bokslutsdispositioner och (före skatt)

skatt redovisas ett nettoresultat av 1.851 Mkr (939}.

Arets skattekostnad utgjorde 484 Mkr, vilket motsvarar 10 1 - - - ' > . , . -""'::::... _ _ _ -l Totalt kapital

17% av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt. (före skatt)

Avkastningen på eget riskbärande kapital efter redovi-

sad skatt uppgick till 37,8% (45,4) och på sysselsatt

o

'---~

kapital till21,0% {19,7}. 1985 1986 1987 1988 1989

Beträffande koncernredovisningsprinciper m m hän- visas till bokslutskommentarerna (sid 45).

strukturförändringar

Som framgår av följande sammanställningar har ett stort antal företag och verksamheter köpts och sålts under 1989 samt hittills under 1990. De viktigaste för-

värven och avyttringarna kommenteras närmare under respektive verksamhetsområde (VO).

Företagsförvärv och avyttringar 1989 Förvärv

Ellerbrock GmbH, Västtyskland (VO Gummi/Plast) NJ:s Transportbandsservice AB (VO Mineralhantering) Oy Rolac Ab, Finland (VO Mineralhantering)

Nokia Oy:s, Finland, division Materialhantering (VO Mineralhantering).

PV-Sand, Danmark (VO Gruv/Metall)

Mineral Processing Systems lnc (MPSI), USA (VO Mineralhantering) Norrlands Hydraulic (inkråmsförvärv, VO Gummi/Plast)

Societe Lyonnaise d'Etirage, Frankrike (VO Gruv/Metall) Mavex lnvest AB (VO Gummi/Plast)

Ulfing AB (VO Gummi/Plast)

Kryatherm AB (VO Bygg/Distribution)

Goodwin Barsby Ltd och Braham Millar Ltd, England (VO Mineralhantering)

Dravo Wellman lnc, USA (inkråmsförvärv, VO Mineralhantering) LOM Nederland BV (tidigare Lips Drunen Metaalbedrljf),

Holland (VO Gruv/Metall)

Thermoteam A/S, Norge (VO Bygg/Distribution) MeNaity lnc, USA (VO Mineralhantering) 50% av aktierna i FL Acquisition Corp, Kanada

(moderbolag till Falconbridge Ltd; VO Gruv/Metall) Flex Seandinavia AB (VO Bygg/Distribution)

Mecanova (inkråmsförvärv, VO Bygg/Distribution)

AOT A/S, Danmark (inkråmsförvärv, VO Bygg/Distribution) VA-Trading AB (VO Bygg/Distribution)

Pärlefors AB (VO Bygg/Distribution) Tord Bäckström AB (VO Mineralhantering) MG B-Produkter AB (VO Bygg/Distribution) Leckners Verkstads AB (VO Bygg/Distribution) Scand Industrimiljö AB (VO Bygg/Distribution) Promimex SA de CV och Promusa SA de CV, Mexico

(inkråmsförvärv, VO Mineralhantering)

Tid- Omsätt- Antal an- punkt nlngMkr ställda

1 januari 200 325

1 januari 4 3

1januari 160 75

1 januari 375 600

1 januari 8 13

29 januari 160 160

30 januari 20 20

1 april 40 20

1 maj 18 5

2maj 50 16

25maj 48 75

12juni 130 325

29juni 300 150

1 juli 400 180

1 augusti 18 7

9augusti 550 400

22 sept 14.000 9.500

1 oktober 22 10

1 oktober 14 9

1 oktober 5 4

1 november 35 7

1 november 20 15

9 november 2 3

1 december 5

1 december 20 40

1

december 40 22

1 december 20 17

---.

J

~---1o ---

Företagsförvärv och avyttringar 1989

Smith & Grace Ltd, England (inkråmsförvärv, VO Bygg/Distribution)

Kohlswa Mangangjuteri AB

0/0

Mineralhantering) Spånga Metall Försäljnings AB

0/0

Gruv/Metall) Avyttringar

Parca Norrahammar NS, Danmark ABBefem

Boliden Kemi AB AB Kabo Plasticindustri

Plast AB Rune Ask (inkråm), samt Akvamatik AB 30% av aktiekapitalet i AB Convectus

Cleton & Meijer BV, Holland

25% av aktiekapitalet i NS Jemkontoret, Danmark

Företagsförvärv och avyttringar 1990 Förvärv

Tid- punkt

11 december 12 december 31 december 1januari 20 januari 1 april 7 april 1 juni 15 september 27 september 29december

Tid- punkt

Omsätt- Antal an- ning Mkr ställda

10 14

2 1

20 9

15 11

30 50

2.000 1.500

30 110

90 65

900 1.350

30 30

Omsätt- Antal an- ning Mkr ställda

Hermann Heim GmbH, Västtyskland

0/0

Bygg/Distribution) Kemiska Fabriken Effekto AB

0/0

Gruv/Metall)

1 januari 1 januari

15 2

30 3 Svenska Klimataggregat AB

010

Bygg/Distribution

Meta! Supplies Ltd, Storbritannien

010

Gruv/Metall) EDIFO AB fl/O Gruv/Metall)

Giersch GmbH, Västtyskland

0/0

Bygg/Distribution) Sprinkler-Teknik AB

0/0

Bygg/Distribution)

Euronord WTM Seandinavia AB

0/0

Bygg/Distribution) Avyttringar

1 januari 2 februari 12 februari 1 mars 1 maj 1 september

3 1

150 30

20 4

66 83

16 5

34

Del av rörelsen i Ellerbrock GmbH, Västtyskland

010

Gummi/Plast) 1 februari 80 170

Marknadsintroduktion av vissa verksamheter

Vid styrelsens sammanträde den 14 december 1989 beslöts om marknadsintroduktion av verksamheterna inom områdena Mineralhantering och Bygg/Distribu- tion. Syftet är att ytterligare öka den ekonomiska ba- sen för Trelleborgs framtida expansion samtidigt som aktieägarna ges möjlighet att välja vilken eller vilka Trelleborgsenheter de främst vill satsa på.

Svedala Industri AB och Norrviken Industri AB sedan februari 1990 leds av fristående styrelser.

Ägarspridning i Svedala Industri AB

Vid Trelleborgs bolagsstämma den 30 maj 1990 kom- mer att föreslås ägarspridning av aktierna i Svedala Industri AB med åtföljande marknadsnotering under sommaren 1990. Detta avses ske genom en nyemis- sion i Svedala Industri AB, riktad till Trelleborgs aktie- ägare. 10 aktier av serie A, B, C eller D i Trelleborg AB

Bolagisering av

berättigartill teckning av en ny aktie i Svedala Industri

verksamhetsområdena

~.B. ~gsta antal aktier som ~an t~~knas är 50 stycken, Som ett led i detta har VO Mineralhantering om- f~r vllk.~t erfordras 500 teckn.l_ng~ratter. Dessa tack- bildats till en 100%-igt ägd dotterkoncern med moder- ~1n~sra!ter kommer skattemass1gt ~tt ~etraktas so~

bolagsnamnet Svedala Industri AB. VO-chefen, Tho- 1nkopsratter, eft~.rsom de avse~.akt1~r 1 annat.~o~~g an mas Older, har utsetts till VD med placering i Malmö. *relle~rg A~. ~oresl~gen av~ta~nlngsdag f~r ra~ att4

v o

Bygg/Distribution har på samma sätt ombildats elta ¹ nyem1~1onen ar den. 5 J~nl 1990. Fullständigt

till en 100%-igt ägd dotterkoncern under namnet Norr- pr~spekt berak~as k~n~.a d1stnbueras ~rå~V~C.den 1

viken Industri AB. VD, med placering i Sollentuna, är J~m .. Som._teck~lngstld fareslås den ~5 JUni 9J~h 199~.

VO-chefen Bo Lundquist. L1kv1d erlaggs 1 samband. m~d teckmn~~n. Avsikten ar

.. att Trelleborg efter nyem1Ss1onen skall aga strax under

Aven de övriga verksamhetsområdena bolagiseras. VO 50% av rösterna och aktiekapitalet i Svedala Industri Gruv/Metall kommer att bilda en 100%-igt ägd dotter- AB.

koncern med moderbolagsnamnet Boliden AB. VD, med placering i Trelleborg, blir hittillsvarande VO- chefen Kjell Nilsson. VO Gummi/Plast blir en likaledes

100%-igt ägd dotterkoncern under namnet Trelleborg Industri AB. VD, med placering i Trelleborg, blir VO~

cl)efen Fredrik Arp. "

De två sistnämnda bolagen (Boliden AB och Trelleborg Industri AB) får interna tjänstemannastyrelser, medan

Förändringar i styrelse och ledning

l

Nuvarande styrelseordföranden i Trelleborg, Ernst

j

Herslow, som varit ledamot sedan 1965 och ordföran- de sedan 1985, kommer av åldersskäl attlämna styrel- sen vid ordinarie bolagsstämman den 30 maj 1990. Till ny styrelseledamot kommer att föreslås Kjell Nilsson och till ny styrelseordförande Rune Andersson, som samtidigt lämnar VD-och koncernchefsfunktionerna.

t

Till ny VD för Trelleborg AB och koncernchef från och med den 31 maj 1990 har utsetts Kjell Nilsson, tidigare vice VD i Trelleborg AB och ställföreträdande koncern- chef. Fredrik Arp, som är vice VD i Trelleborg och chef för verksamhetsområde Gummi/Plast (Trelleborg Indu- stri AB), blir ny ställföreträdande koncernchef från den 1 januari 1991.

Rune Andersson, som blir styrelseordförande i såväl Trelleborgskoncernen som de nya Svedala- och Norr- viken-koncernerna, kommer liksom Kjell Nilsson även i fortsättningen att vara placerad i Trelleborg.

Finansiell ställning

Koncernens nettoupplåning {räntedragande skulder minus kassa och räntebärande placeringar} minskade med 206 Mkr till 4.009 Mkr {1988 ökning med 1.446 Mkr).

Ett långfristigt lån på 425 MUSD upptogs under året för delfinansiering av Falconbridgeförvärvet Beloppet vidareutlånades till intressebolaget FL Acquisition Corporation, varför koncernens nettoskuldsättning inte påverkades under 1989. l februari .1990 ersattes lånet av ett aktiekapitaltillskott om 500 MCAD.

Likviditet

Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut till 3.896 Mkr (5.798).

Eget kapital, soliditet

Det egna riskbärande kapitalet ökade med 1.921 Mkr till7.119 Mkr. Andelen eget riskbärande kapital i för- hållande till nettoupplåningen utgjorde 177% (123%).

Finansverksamheten

Trelleborg Finance BV, som etablerades i Bryssel hös- ten 1988, konsoliderade sin verksamhet under 1989 och utgör i praktiken koncernens egen bank. Nästan all extern placering och upplåning sker numera genom kontoret i Bryssel. Affärerna med de nordiska koncern- bolagen har i hög grad underlättats genom att valuta- regleringen avskaffats i Sverige och liberaliseringar genomförts i främst Norge, Finland och Frankrike.

Under året upptogs ett femårigt, syndikerat eurodollar- lån på USD 425.000.000. Sammanlagt 30 internatio- nella banker deltar i syndikatet. Lånet är det hittills största som upptagits av ett svenskt industriföretag.

Placeringar i börsaktier

Inom ramen för beslut i Trelleborgs styrelse att på kort- och medellång sikt placera en del av likviditeten i aktier och andra värdepapper förvärvade Trelleborg i slutet av 1987 en post aktier i Forsheda AB, motsvarande 11,4% av aktiekapitalet.

Den 4 juli 1988 flaggades för köp av aktier med 10,5%

av rösterna och 4,9% av aktiekapitalet i SKF. l decem- ber samma år ställde Trelleborg ut en option på denna aktiepost till AB Patricia. Optionen, som senare över- läts till investmentbolagen Investor och Providentia, utövades den 4 december 1989 och gav Trelleborg en realisationsvinst på 212 Mkr.

Finansiering, likviditet (Mkr}

1BXXI 1988 1989

Omsåttnlngs- ...-

tillgångar Anläggnings- LliMda

f-medel

tillgångar

-

8000 4000 f--

-

f-- 1---

o

f-- 1---

4000 1--- ....___ 1---

f--~ _Eget

- -

^.___

8000 rtsk-

Icke rånte- bärande

bärande ^kaprtal

skulder Ranta-

barande skutdet

Den 13 juli 1989 förvärvades drygt 4,4 miljoner aktier i Munksjö AB, representerande 10,5% av rösterna och 10,3% av aktiekapitalet, samt den 18-19 december 1.000.000 aktier i det engelska bolaget Avon Rubbar, motsvarande 4,8% av aktiekapitalet.

Investeringar

Koncernens investeringar i maskiner och anläggningar uppgick till1.657 Mkr (1988: 960 Mkr) exklusive värdet av anläggningstillgångar i under året förvärvade bolag.

Under 1990 beräknas investeringarna till ca 1.300 Mkr.

For~kning och utveckling

Inom samtliga områden pågår omfattande utvecklings- arbete avseende såväl produkter som processer, vilket illustreras av följande exempel från respektive område.

l nom Gruv och Metall gör utvecklingen av autogen- malningstekniken (dvs malning utan stålmalkroppar såsom stänger eller kulor) goda framsteg. Boliden Mineral har beslutat införa denna teknik vid fyra av sina sex anrikningsverk i Sverige.

Utvecklingssamarbetet mellan Boliden Mineral, Boli- den International Mining, Boliden Engineering och Boliden Allis resulterade under 1989 bl a i att kolonn- flotation för effektivare utvinning av zink installerades i Boliden och i den spanska Apirsa-gruvan. l Garpen- bergs anrikningsverk installerades våt, starkmagnetisk separation av bly- och zinkmineraL

Utvecklingen inom bergmekanik vid Boliden Enginee- ring och Boliden International Mining möjliggjorde brytning av mycket rika malmpelare i Greenexgruvan på Grönland under väl kontrollerade säkerhetsför- hållanden.

System för datoriserad gruvplanering byggdes ut och förbättrades under året.

...,

l

)

L---12 ---~

Investeringar (exkl befintliga anläggningar i förvärvade företag, Mkr)

r---

1600

1400 1200

1000 _{r - -}

800

r---

600 400

r - -

200

o r-.

1985 1986 1987 1988 1989

Efter flera års utvecklingsarbete öppnades 1989 Kank- bergsgruvan i Skelleftefältet, den första gruvan i landet helt utan dieseldrivna lastmaskiner och malmtruckar. l stället används el, vilket innebär väsentliga fördelar, inte minst från miljösynpunkt.

Inom Bygg och Distribution har nya taksystem med speciell inriktning på snabbt och säkert montage lan- serats. Polymera material, dels ren polymer som i EPDM-tätskikt och dels i form av polymermodifierade asfaltkompositioner, ökar i betydelse.

På värmesidan utvecklas brännare och pannor som fyller mycket stränga miljökrav, liksom villapannor som enkelt kan användas för olika energislag. Med hjälp av en patenterad miljövänlig förbränningsmetod för olja har en ny panna med ökad verkningsgrad och med till hälften reducerat utsläpp av kväveoxider tagits fram.

På reglerområdet har nya ventiler för krävande medier och för att lösa besvärliga driftsfall utvecklats. Databa- serade beräknings- och dimensioneringsprogram underlättar lösningar av specifika kund problem.

Inom Mineralhantering har tagits fram ett rekordstarkt Trallamidband med patentsökt textilstruktur, gummi- siktdukar i modulutförande samt nya, lättare och mer energiupptagande truckinfodringar. Ett nytt pressluft- filter, som effektivt reducerar vatteninnehållet i finmald slig, har färdigutprovats och rönt stort intresse på marknaden. För att kunna anrikas måste malm oftast först malas till fint pulver, en energikrävande process som fordrar kvarnar med stora motorer och komplice- rade växellådor. Den snabba utvecklingen på elektro- niksidan har gjort det möjligt att konstruera helt nya drivsystem som ger kvarnarna högre driftssäkerhet och lägre friktionsförluster. En ny generation kon- krossar för gruv- och stenindustrin erbjuder ökad ka- pacitet, lägre driftskostnader, förenklad service och en bättre totalekonomi.

Inom Gummi/Plast utvecklas nya syntetgummimateri- al med förbättrade dynamiska egenskaper. Olika barri- ärsystem har utprovats för produkter med höga tät- hetskrav. En fjärde generation polyesterkord med förbättrade utmattningsegenskaper har introducerats.

Ny beräkningsteknik för produkters dynamiska egen- skaper förkortar utvecklingstidema.

Fältsjukhus, baserade på Trelleborgs uppblåsbara tält, har kompletterats med ett nytt vattenförsörjningssy- stem omfattande såväl köldisolerade som eluppvärm- da slangar samt gummibehållare.

Databaserad beräknings- och konstruktionsteknik möjliggör hydraulslangar med högre tryckprestand a, / förbättrad hanterbarhet och lägre vikt. ( "

Bland avancerade flexibla kompositer kan nämnas element, konstruerade av gummiaramidfiber, samt ståldetaljer för borrning av tunnlar. Elementen kan överföra mycket stora tryck- och momentkrafter. Driv- band med ökad livslängd utvecklas för bandfordon.

De s k Twin-däcken för jord- och skogsbruksmaskiner får allt större dimensioner och allt lägre profil. För att möjliggöra låga däcktryck, som är skonsamt mot mar- ken, och hög dragkraft, har ett av Trelleborgs militära nödkörningssystem vidareutvecklats för civil använd- ning inom skogsbruket.

Stiftelse för forskning och utbildning Ett belopp om 10 Mkr har avsatts till "Trelleborg AB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning vid Högskolan i Luleå". Stiftelsen skall genom bidrag, stipendier eller på annat sätt främja och stödja forsk- ning och utbildning inom områden som anknyter till Trelleborgskoncernens verksamhetsområden och som kan stimulera och stödja industriell utveckling i Norr- och Västerbotten.

Miljöfrågor

Verksamheterna inom Gummi och Plast samt Gruv och Metall faller inom ramen för miljöskyddslagen. Inom båda områdena har under lång tid omfattande arbete lagts ner på att förbättra såväl arbetsmiljön som den yttre miljön.

Inom Gummi och Plast är verksamheten vid Trelle- borgsenheten på grund av dess omfattning föremål för prövning av koncessionsnämnden för miljöskydd. l delbeslut den 28 februari 1990 gavs tillstånd i vissa delar. Samtidigt ålades bolaget att vidta omfattande ytterligare utredningar och före den 1 januari 1992 inkomma med en rad kompletterande uppgifter.

Under de senaste åren har utsläppen av organiska lösningsmedel, främst industribensin, kraftigt mins- kats. Teknik har utvecklats för såväl rening som elimi- nering av lösningsmedel vid vissa processer. För s k vulkrök, dvs biprodukter som erhålls vid vulkning av gummi, undersöks möjligheterna att genom nya mate- rialkombinationer minska rökens eventuella, risknivå.

---13---~

l

..

Initiativ har tagits till omfattande FoU-program för studier av vu l krökens eventuella påverkan på männi- ska och natur samt möjlig teknik för ytterligare rening.

Omfattande bullerdämpande åtgärder har vidtagits och fortsätter enligt uppgjort program. Försöken att helt eliminera användningen av bly vid slangtillverkning har avancerat så långt att en komplett prototypan- läggning nu installerats.

Inom Gruv och Metall innebar 1986 års koncessions- beslut för Rönnskärsverken krav på en dryg halvering av utsläppen fram till1994. För att klara detta beslöts en betydande omläggning av produktionen. Föränd- ringarna, som i huvudsak slutförts under 1989, har inneburit en förväntad kraftig nedgång av emissioner- na. 1989 uppnåddes exempelvis den hittills lägsta utsläppsnivån av svaveldioxid, 6.200 ton, vilket mot- svarar 97% reningsgrad. Även för övriga utsläpp nåd- des historiskt låga nivåer, och Rönnskärsverken är numera ett av världens renaste smältverk.

Inom gruvorna satsas fortsatt på emissionsfri sligav- vattningsteknik med hjälp av pressluftfilter från kon- cernföretaget Sala International AB. Tidigare installa- tioner i Bolidens och Kristinabergs anrikningsverk har trimmats ytterligare. Under året har installation skett även i Laisvall. Rökgasreningen från torkanläggningar har effektiviserats. Atgärderna har successivt lett till en mycket kraftig minskning av utsläppen samtidigt som produktionen kunnat ökas betydligt.

Omfattande återställningsarbeten efter de nerlagda gruvverksamheterna i stekenjokk och saxberget har planerats och beräknas kunna påbörjas under 1990.

Boliden Bergsöe erhöll1988 koncessionsbeslut för verksamheten i Landskrona, där årligen mer än två miljoner uttjänta batterier tas hand om för destruktion och återvinning av blymetalL Beslutet innebar bl a att textila spärrfilter med ytfiltrerande filtermedia skulle prövas. De flesta filteranläggningarna byttes under 1989 ut mot nya. Utsläppen tillluft har i det närmaste halverats. Koncessionsansökan för verksamheten i Gusum kommer att lämnas in under 1990. Vatten- reningsanläggningen där byggdes om under 1989, vilket minskade utsläppen av olja och metaller till en fjärdedel av tidigare nivå.

Särskild arbetsmiljöfond på 50 Mkr

Ett belopp om 50 Mkr har avsatts inom koncernens svenska enheter för speciella långsiktiga arbetsmiljö- satsningar vid sidan av löpande åtgärder. Medlen skall i första hand användas för forskning och utveckling inom områdena miljö- och arbetarskydd, för utveckling av prototyper till maskiner, verktyg och andra utrust- ningar samt för speciella projekt kring mest utsatta arbeten eller arbetsplatser.

Det avsatta beloppet disponeras genom beslut av två särskilt tillsatta miljökommitteer, båda med facklig majoritet. Medel utgår inte till projekt som kan finansie- ras på annat sätt, t ex genom bidrag från arbetsmiljö- fonden.

Personal

Medeltalet anställda i koncernen, beräknat som års- arbetare, ökade under 1989 med 301. Försäljningen av verksamhetsområde Kemikalier per den 1 april1989 med 1.500 anställda uppvägdes av ökningar till följd av företagsförvärv, främst i utlandet.

Ett generellt sett mycket stort problem inom svensk industri är sjukfrånvaron. Inom Trelleborg AB har se- dan ett par år tillbaka stora ansträngningar gjorts till- sammans med försäkringskassan för att minska såväl lång- som korttidsfrånvaron. Arbetet, som varit frukt- bärande, har också uppmärksammats i massmedia under det gångna året.

Medeltal anställda

1989 1988

fy1oderbolaget 2.238 2.243

Ovriga svenska bolag 12.847 15.139 Summa svenska bolag 15.085 17.382

Utiandsbolag 11.299 8.701

Summa Trelleborgskoncernen 26.384 26.083 Härav kollektivanställda 15.338 15.563

tjänstemän 11.046 10.520

Medeltalet anställda har beräknats som årsarbetare enligt bokföringsnämndens rekommendationer.

Löner och ersättningar (Mkr)

Koncernen Moderbolaget 1989 1988 1989 1988 Styrelser och VD

övriga anställda

97 80

3.682 3.339

11 320

11 292

Summa 3.779 3.419 331 303

Komplett lagstadgad specifikation finns tillgänglig vid moderbolagets huvudkontor (se även sid 51, not 30).

Sociala kostnader 1.363 1.347 158 137

Antal anställda (årsarbetare)

27&Xl

2500)

22500

17500

1500)

12500 100Xl

7500 5000 2500 o

,...

1-

- -

.-- ..--

t -

•

- -

~

~

f-

~

~

1-

~

...___

r--- r-

-

1- 1-

f-

-

1- f-

L . . _

'----

1985 1986 1987 1988 1989

Löner och lönebi- kostnader, Mkr

,.;•.

1

l

. .. ^/

~---14---~

,---

^{· -} ·-·

·. ^{- - - -} ~~.~··. ~- . ·_ ' . ' "' -

Utsikter för 1990

För 1990 förutses en fortsatt god utveckling för Norrvi- ken Industri AB (Bygg/Distribution), Svedala Industri AB (Mineralhantering) och Trelleborg Industri AB (Gummi/Plast). Tillsammans väntas dessa enheter kunna förbättra resultatet med ca 15 procent jämfört med 1989.

Däremot är det mycket svårt att prognostisera metall- prisutvecklingen och därmed resultatet för Boliden (Gruv/Metall).

Som utgångspunkt kan nämnas att 1989 års resultat före extraordinära poster för Trelleborgskoncernen- om Falconbridge hade ägts hela året och avdrag hade gjorts för teoretisk ränta på köpeskillingen samt good- willavskrivning -skulle ha blivit drygt 3.500 Mkr. Från denna bas ger prisförändringar på huvudmetallerna följande mycket grova resultatpåverkan på årsbasis:

+1-

1 O US cent/l b Koppar Zink Nickel Fermnickel Bly

Resultatpåver- kan, ca Mkr

200 300 25 20 120 En förändring +1-1 US cent/1 CAD $ beräknas påverka resultatet med ca 35 Mkr. Genom ingångna termins- kontrakt har stora delar av effekterna av valutaföränd- ringar USD/SEK däremot kunnat elimineras.

Genomsnittspriserna för under 1989 av Trelleborg/

Falconbridge sålda metaller respektive dagspriserna den 5 april1990 var följande:

US dollar/lb Koppar Zink Nickel Ferron i c kel Bly

Genomsnitts- priser 1989

1,22 0,78 5,47 5,83 0,30

Dagspriser 5apri11990 1,22 0,79 } 4,09 0,40

Som ett teoretiskt beräkningsexempel kan nämnas, att om dagspriserna på metaller respektive kursrelationen USD/CAD den 5 april hade varit genomsnittssiffror för hela 1990, så borde koncernens resultat efter finans- netto exklusive minoritetsandelar men inklusive an- delar i intressebolag kunna bli drygt 2.500 Mkr. Hänsyn har då bl a tagits till att Greenex-gruvan på Grönland, vars zinkmalm är slutbruten, kommer att stängas un- der året samt till kostnadsökningar i gruvverksam- heten.

A

andra sidan har också beaktats positiva fak- torer som öppnandet av nya gruvor samt vinster från tidigare forwardförsäljningar av guld och silver.

Om däremot dagspriserna på metaller resp kursrelatio- nen USD/CAD den 1 mars 1990 hade använts, skulle motsvarande resultat endast bli drygt 2.000 Mkr. Des- sa snabba förändringar visar svårigheten att göra en resultatprognos för gruv- och metallverksamheten.

Det förtjänar att understrykas att Trelleborg med sitt stora engagemang inom gruv- och metallsektorn även framgent kommer att karakteriseras av kraftiga resultatsvängningar till följd av starkt varierande me- tallpriser. Sådana stora variationer uppstår inte enbart mellan åren utan även mellan enstaka månader. Ut- slaget över en längre period förutses dock gruv- och metallsektorn komma att visa god genomsnittlig lön- samhet under 90-talet.

Genom nu föreslagna och planerade "avknoppningar"

av delar av koncernens verksamheter ges också möj- ligheter för aktieägarna att välja vilka delar av Trelle- borgs verksamhet som de villlägga tyngdpunkten på i sina investeringar.

Resultat efter finansnetto (Mkr) 2800

Kursen på USA-dollarn i förhållande till Kanada-dollarn 2400

f - - uppgick 1989 till i genomsnitt 1,19. Den 5 april1990 var

relationstalet USD/CAD 1,17.

Osäkerheten inför konjunkturutvecklingen i världen, främst USA, gör det mycket svårt att på säker grund bedöma vilka genomsnittliga metallpriser och valuta- kurser som kan komma att råda under hela 1990. Ge- nerellt bedöms nickel/ferronickel, främst beroende på lageravveckling hos distributörer och tillverkare av rostfritt stål (vilken produkt svarar för drygt hälften av nickelförbrukningen), få ett genomsnittligt lägre pris än 1989. Dock väntas andra halvårets priser bli bättre, eftersom lageravvecklingen då bedöms vara avslutad samtidigt som stora nickelproducenter varslat om neddragningar i produktionen. För koppar och zink väntas marknaden vara betydligt stabilare, och mark- naden för bly förutses vara fortsatt stark.

2000

1600

1200

800

400

o

Skatt ^1----

i - Utdelning

f - -

.----

f - -

~Fl

1985 1986 1987 1988 1989

'---15---~

Verksamhetsområde Gruvor

Andel av koncernens totala fakturering= 34%

Andel av koncernens totala resultat = 58%

Fakturerad försäljning, Mkr Härav utlandsförsäljning,%

Rörelseresultat efter avskrivningar, Mkr Räntabilitet på sysselsatt kapital,%

Investeringar i anläggningstillgångar Antal anställda 31 december

1989 8.895 75 1.270

>20 551 6.868

1988 7.009 76 920

>20 324 6.325 Verksamhetsområdet Gruvor och Metaller omfattar tre självständiga affärsområden: Svenska Gruvor och Smältverk (Boliden Mineral, Boliden Engineering, AB Arv Andersson, Boliden Metech, Boliden France), In- ternationell Gruvverksamhet och Handel (Boliden Inter- national Mining, Boliden Ore & Metals, Boliden Con- tech, Boliden lntertrade, Ahlsell Mineral) samt Metallfö- rädling (Boliden Bergsöe, Boliden Cuivre & Zink, LOM Nederland, Metallhalbzeug-Handel GmbH, Metal Supplies Ltd).

Metallpriser

Som framgår av nedanstående tabell ökade genom- snittspriserna på Londons metallbörs kraftigt under 1989 för zink och koppar. Också blypriset steg något, medan priserna på nickel, guld och silver sjönk. Det bör observeras att dessa priser skiljer sig från ge- nomsnittspriserna för av Trelleborg/Falcon bridge un- der året sålda metaller beroende på fasta kontrakt samt termins- och forwardaffärer (se sid 15).

Zinkmarknaden präglades av stora svängningar. Vid utgången av 1989 nådde zinkpriset årslägsta med 1.305 USD/ton mot 2.100 dollar som högst tidigare under året. Prissvängningarna hänförde sig främst till konflikter och konflikthot i Peru, som svarar för ca 11%

av världsproduktionen av zink. Årsgenomsnittet blev 1.715 USD/ton eller38% högre än 1988.

För koppar blev årsgenomsnittet 1. 737 G BP/ton, drygt 19% högre än 1988. Även här var svängningarna stora på grund av strejker och strejkhot i producentländer som Peru, Chile och Mexico. Från årets början sjönk priset med drygt 360 G BP/ton.

Bly karakteriserades av en i stort sett jämn prisupp- gång under året. Årsgenomsnittet blev 412 GBP/ton, 12% över 1988 års nivå.

L-- ---16---

l . •. ' • ' • , l- - .

·och Metaller Boliden AB

Chef och VD: Kjell Nilsson

Nickelpriset mer än halverades under 1989, från ex- ceptionellt höga 17.850 USD/ton vid årets ingång till 8.275 dollar vid årets slut. Bakom nergången låg en successiv normalisering av efterfrågan samt ökande utbud från Sovjetunionen. Årsgenomsnittet blev 13.352 dollar, en nergång med 3% från 1988.

Priserna på guld och silver visade fortsatt nedåtgåen- de trend. Guldmarknaden upplevde dock stora va- riationer. På sommaren nåddes den lägstanivån på tre år, 356 USD/ton. Efter stabilisering under tredje kvar- talet började guldpriset stiga i oktober och nådde snabbt över 400 dollar. Arsgenomsnittet för guld stan- nade vid 382 USD/ounce, vilket var 13% lägre än 1988, och för silver vid 5:51 USD/ounce, en nedgång med 16% från 1987.

Metallpriser*l KopparGBP/ton

SEK/ton BlyGBP/ton

SEK/ton Zink USD/ton

SEK/ton Nickel USD/ton

SEK/ton

Guld USD/troy ounce SEK/kg

Silver USD/troy ounce SEK/kg

1989 1.737 18.366 412 4.339 1.715 11.035 13.352 85.978 382 78.878 5:51 1.138

1988 1.458 15.892 368 4.011 1.245 7.269 13.823 84.597 437 85.928 6:53 1.287

+1-%

+19 +16 +12 +

8

+38 +52 - 3 + 1 -13

- 8

-16 -12

*lGenomsnittsnoteringar (cash-noteringar) på Londons metallbörs (LM E}. De tidigare noteringarna av produ- centpriser på zink har upphört. Zinkpriserna ovan ba- seras på LME-noteringarna såväl1989 som 1988.

Valutakurser SEKIGBP SEK/USD

1989 1988 +1-%

10:56 10:89 - 3 6:44 6:12 + 5

---17---~