den24mars på

BOLAGSST ÄMMA

Ordinarie bolagsstämma hålls på bankens huvudkontor, Hamngatan 12, Stockholm, torsdagen den24mars 1983 kl 13.00

Anmälan till deltagande i bolagsstämman skall göras hos avdelningen Juridik vid huvudkontoret

senast kl13.00 måndagen den 21 mars, telefon 08-781 83 73.

INNEHÅLL

3 ~Kbanken i sammandrag 4 Oversikt och kommentar 7 Förvaltningsberättelse 16 Resultat

18 Resultaträkning 19 Balansräkning

22 Noter till redovisningen 28 Koncernredovisning 31 Koncernresultaträkning 32 Koncernbalansräkning 33 Intressebolagens verksamhet 35 Revisionsberättelse

38 Organisation

r--.1 n -

.

.... .; .

f !

• •

PKbanken - fullständigt namn Post- och Kredit- banken, PKbanken - har betydligt större inlåning från allmänheten än någon annan svensk bank. Den bildades 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman, och den arbetar '

, på samma villkor som andra affärsbanker.

^o

Av aktiekapitalet 633,6 Mkr äger staten 99,96%. Ater- stående 2 230 aktier ägs främst av privatpersoner. PK ban- - ken samverkar tekniskt med de andra affärsbankerna

i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankin- stitutens Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannafdrbundet.

PKbanken har 130 egna kontor, organiserade i fyra regioner och spridda över samtliga län. Kontoren och regioncentralerna har . stora befogenheter då det gäller att bevilja krediter.

Genom sitt omfattande samarbete med Postverkethar PK banken tillgång till mer än l 800 postkontor och 2 700 lantbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste transaktionerna, t ex insättningar, : uttag och checkinlösen. Med direktkoppling till postgiro till-

handahåller banken speciella lönekonton, räntebärande konton och krediter, utöver det vanliga banksortimentet För kassa~änst

och bokfdring m m betalar PKbanken till Postverket en ersätt- ning, som 1982 uppgick till625 Mkr. Postgirorörelsens inlånings- medel forvaltas av PKbanken. Förräntningen är densamma som . den avkastning banken tär på sina egna placeringar, minus hante-

l

ringskostnader. Ett avtal mellan Postverket och banken reglerar både hanterings- och ränteersättning.

Huvudkontor. Be!i6ksadr~. Hamngatan 12, Stockholm.

Postadress: 103 71 Stockholm. Telefon 08-781 80 00. Telex 19 310 pkbank s . Telegram Pkbank.

2

PKbankenisammandrar;

1982 1981 1980 1979 1975 Ställningen 31 december

Balansomslutning, Mkr 107 334 90 558 77 778 66 731 40 017 Utlåning till allmänheten, Mkr 54 598 45 833 41 316 36 335 21 056 förändring under året, % + 19t1 + 10,9 + 13,7 + 11,0 + ^9,0

i % av total bankutlåning 18,0 17,9 17,9 17,5 16,4 Inlåning

¹

> från allmänheten, Mkr 74 550 70 797 60 880 55 232 36 286 förändring under året, % + ^{5,3 + 16,3 + 10,2 + 10,8 + 13,0}

i % av total bankinlåning 21 ,3 21,8 21 ,5 22,0 21,8 Eget kapital och värderegleringskonton, Mkr 5 897 5 415 4 803 4 277 2 782 Konsolideringsgrad

²)

(eget kapital och värde-

regleringskonton i % av balansomslutning) 5,4 5,8 6,0 6,2 6 ,7

Kapitaltäckning, överskott, Mk~l 400 402 381 679 447

Resultat, Mkr

⁴)

Intäkter 2 692 2 415 l 880 l 879 858

Kostnader l 815 l 577 l 373 1178 564

Rörelseresultat 877 838 507 701 294

Räntabilitet (nominell före skatt)

⁴

l

Rörelseresultat i % av eget kapital och värde-

regleringskonton ( medelsaldo) 16,4 17,7 12,0 19,3 13,0 Rörelseresultat i % av balansomslutningen

( medelsaldo) 0,98 1,04 0,71 1,13 0,80

Utdelning kr/aktie 13

5)

12 10 10 8

Koncerndata

Balansomslutning 31 december, Mkr 117 223 98 829 83 538 70 597 40 180 Eget kapital och värderegleringskonton 6199 5 649 4 962 4 425 2 787 Konsolideringsgrad

²)

(eget kapital och värde-

regleringskonton i % av balansomslutning) 5,2 5 ,6 5,8 6,1 6,7

Rörelseresultat, Mkr

⁴

> 988 942 556 751 296

Räntabilitet (rörelseresultat i % av eget ka_p,i-

tal + värderegleringskonton, medelsaldon) > 17,7 19,2 12,8 20,2 13,1

l) Inklusive bankcertifikat.

2) Värderegleringskontona för obligationer och räntebundna lån har i balansräkningen avdragits från resp till- gångspost Vid beräkning av konsolideringsgraden har dessa värderegleringskonton lagts till balansomslutningen.

3) Det belopp varmed det risktäckande kapitalet översteg kapitaltäckningskravet den 31 december.

Se not 32 sid 27.

4) Uppgifter före 1982 omräknade enligt ändrade redovisningsprinciper, se sid 16.

5) styrelsens försla_g

Förkortningar i årsredovisningen

FRF = franska franc, GBP = brittiska pund, HKD = hongkongdollar, LUF =luxemburgska franc , SEK = svenska kronor , SGD = singaporedollar, USD

=

USA-dollar.

Miljoner i utländsk valuta skrivs med förkortningen + M (FRF M, GBP M osv), men miljoner svenska kronor förkortas Mkr.

För svenska banknamn förekommer i diagramtexter förkortningarna GB

=

Götabanken, PKB PKbanken, SEB = Skandinaviska Enskilda Banken och SHB = Svenska Handelsbanken.

3

ÖVersikt och kommentar.

PKbankens resultat för 1982 blev 877 Mkr, en förbätt- ring med 5 % jämfört med året innan enligt de princi- per som nu gäller för redovisningen. Det är lägre än vi i början av året räknade med. Men efter omständighe- terna kan det ändå sägas vara tillfredsställande. Om- ständigheterna är bl a följande:

O Den ekonomiska krisen och statens växande upplå- ning pressade upp priset på vår storinlåning.

O Vid diskontoändringen i mars fick vi inte sänka inlå- ningsräntorna lika mycket som räntorna på utlåning.

D Det kärva läget i Sverige innebar att kreditförluster- na fortfarande låg på en hög nivå.

D Yi har gjort betydande avsättningar för länderrisker . D Okningen av bankens obligationsinnehav blev, räk- nat på medelsaldon, större än någonsin tidigare. Där- med har vi uppfyllt våra ålägganden att medverka bl a till att finansiera budgetunderskottet. Obligationerna ger oss lägre avkastning än utlåning.

Svagare konsolidering

Bankens räntabilitet sjönk till16,4 % från 1981 års re- lativt goda 17,7. Konsolideringsgraden blev därmed yt- terligare försvagad till5,4 % (5,8). En ljuspunkt är att 290 Mkr, mot knappt 100 Mkr 1981, återstår av rörel- seresultatet sedan vi räknat bort vad inflationen betytt för vårt egna kapital.

Koncernresultatet- där

moderbolage.~s

resultat väger in tungt- ökade med 5 % till 988 Mkr. A ven detta innebär sämre räntabilitet, 17,7 % (19 ,2), och sjunkan- de konsolideringsgrad, 5 ,2% (5 ,6).

Förbättring möjlig 1983

De yttre förutsättningarna för 1983 är inte gynnsamma- re än de var för det år som gick . Bankerna får troligen i ännu större utsträckning bidra till att finansiera budget- underskottet. Likviditetskraven blir då ett aktivt inslag i kreditpolitiken - till nackdel för PKbanken, eftersom de slår hårt mot inlåning från den svenska marknaden.

Trots diskontosänkningen i januari kommer vidare rän- teläget i Sverige rimligen att ligga kvar på en hög nivå.

Trots de besvärande yttre förutsättningarna finns det skäl att för 1983 räkna med en viss förbättring av resul- tatet.

4

Bred bas ger styrka

Den breda inlåningen från de svenska hushållen är i många avseenden en styrka för PKbanken. Om inte annat får vi belägg för det när vi ser hur ivrigt konkur- renterna försöker nagga den i kanten. Under både 1981 och 1982 kunde vi i ett viktigt avseende stärka våra relationer med hushållsmarknaden: vi hade möjlighet att i ett stort antal fall tillmötesgå våra lönekunders önskemål om krediter. Tidigare har restriktioner som regel hindrat oss från att i rimlig utsträckning svara mot många sparares förväntningar på att den bank där de sätter in sina pengar också skall kunna bevilja dem en kredit när det behövs. Trots de senaste årens framsteg har dock PKbanken ännu inte fått möjlighet att skapa samma balans mellan inlåning och utlåning på hushålls- marknaden som andra banker:

Övriga För-

%-andel av hushållsmarknaden PK- affärs- Spar- enings-

september 1982 banken banker banker banker

Inlåning 18,9 33,5 37,8 9,9

~ostads

byggnadskrediter 18,6 46,4 26,3 8,7 Ovriga krediter 9,8 35,3 43,4 11,5

Banken syftar till att minst behålla sin andel av inlå- ningen från hushållen. Under ett par år har vi inte kun- nat hålla den linjen. För att göra det möjligt har vårt samarbete med Postverket avgörande betydelse. Ett nytt avtal ger nu bättre möjlighet än tidigare att skapa ett samband mellan säljinsatserna inom poströrelsen och den ersättning banken betalar.

Ökade resurser för företagen

Bland företagen var PKbanken under flera år så fram- gångsrik att det väckte uppmärksamhet. Sedan kom en utplaning. Vi har nu satsat ytterligare på att stärka vårt kunnande och vårt serviceutbud. Nya tjänster som re- dan visat sig attraktiva och en ny mera kundorienterad

KONSOLIDERINGSGRAD (31 DEC.)

- övriga affärsbanker

- PKbanken

organisation bör ha ökat vår konkurrensförmåga.

Utlandsaffärerna väger tungt när det gäller företags behov av banktjänster. Vid sidan av en välutrustad cen- tral utiandsrörelse har vi effektiva kontaktnät både i Sverige och ute i världen. Kapaciteten utomlands stärk- tes ytterligare under det första året av samarbete med Christiania Bank og Kreditkasse. Bl a hade den redan inarbetade banken i London ett gott år, och de nystar- tade i Sydostasien utvecklas enligt plan.

Till detta kan läggas vårt nya samarbete med Credit Commercial de France som bl a innebär att vi fortfaran- de är delägare i Banque Odier Bungener Courvoisier.

Ingen annan svensk bank har en motsvarande förank- ring på den franska marknaden.

Internationellt skyddsnät

Orosmolnet vad gäller utlandsaffärer är välkänt: risken för att vissa stater i olika världsdelar inte klarar räntor och amorteringar på sina krediter. PKbanken har i årets bokslut belastat sina reserver med ett betydande belopp, 200 Mkr, som ett uttryck för denna risk. Detta följer principer som Bankinspektionen och bankerna är överens om. PKbankens engagemang i de länder som anses ha särskilt svåra problem är inte större än de andra svenska storbankernas.

De skuldsatta ländernas problem, liksom situationen i många av västvärldens industriländer, inger oro. Men vi bör inte dra paralleller med 30-talskrisen eller befara seriekrascher i bankvärlden. Vår tids kreditgivare har ett gynnsammare utgångsläge än de som verkade för 50 år sedan. Centralbankerna har blivit starkare och fått större inflytande. Det internationella samarbetet har blivit kraftigt utbyggt.

Tillförsikt inför framtiden

Många allvarliga problem präglar den omvärld där PKbanken samt dess dotter- och intressebolag arbetar.

Internationellt och inom Sverige tvingar problemen fram politiska åtgärder som inte sällan får kännbara följder för bankväsendet. På kärvare och snävare mark-

nader tar bankerna ofta till hårdare metoder i sin inbör- des konkurrens. Ivern att försvara en position på mark- naden tar ibland över försiktigheten i fråga om kost- nader.

PKbanken har en bland svenska banker unik bredd.

Denna begränsar i vissa lägen på kreditmarknaden våra möjligheter att rycka fram lika snabbt som en del kon- kurrenter. Men den minskar samtidigt risken för att plötsligt tappa mark när läget blir förändrat.

I allt väsentligt är vår bredd och räckvidd tillgångar som gör att vi känner tillförsikt och ser goda möjlighe- ter att hävda oss på marknaden.

Stockholm den 24 februari 1983 Bertil Danielsson

Verkställande direktör

5

PKBANKEN:

RÄNTABIUTET FÖRE SKATT

-Faktisk räntabilitet

- Nödvändig räntabi litet för att behålla konsolideringsgraden vid 1975 års nivå (6,7%)

PKBANKEN: INFLATIONSRENSAT RÖRELSERESULTAT

Mkr---

~---~

400-

200-

- 200

-~l-:::;:<!7:;:::8,...---~19=7=9---l

1980 Redovisat rörelseresultat Inflationsrensat rörelseresultat

1981 1982

(= redovisat resultat minskat med inflationsförlust på eget kapital inkl beräknad skatt

på nödvändig ökning av beskattat eget kapital)

. -

.'..

l~

t

.

~

..

... ... - - ^.. - ^{... . ,,.. ..}

^·

···-~~- ~·~

~:·.~ :;·::-::-(.::~~ ~;~. ;-:;.:~_:-·..,.,

VÄSTHAMNEN, HELSINGBORG

6

Ftff'Valtningsberättelse.

Förutsättningarna för bankernas verksamhet ändrades vid flera tillfällen och i flera avseenden under 1982.

Riksbanken ingrep ofta på marknaden och använde många olika kreditpolitiska medel. Penningpolitiken präglades framför allt av det stora utflödet av valutor.

Därför kom utvecklingen i Sverige, i synnerhet vad gällde räntenivån, att gå i en annan riktning än i de flesta industriländer.

Räntesänkningar i andra länder

Inflationstakten sjönk i många andra länder, bl a i USA, som följd av en på sina håll stramt monetaristisk politik. Därmed kom de sedan tidigare inflationsår uppskruvade räntorna att ligga långt högre än infla- tionsnivån. De höga realräntorna betydde stigande ka- pitalkostnader: bostadsbyggande och andra investe- ringar hämmades , och arbetslösheten steg i många län- der till efterkrigstidens högsta nivå. Detta tvingade fram stimulansåtgärder, bl a sänkta nominella räntor.

T o m i USA , där centralbanken efter tre åtstramnings- år ändrade politik och tillät penningmängden att öka snabbare, kunde man notera 5-6 procentenheter lägre r äntor på penningmarknaden mot årets slut. Ränteni- vån var dock fortfarande hög i de flesta industriländer.

Konsumentkrediter ökade under våren . I Sverige blev däremot vårens diskontosänkning från 11 till10 %en isolerad företeelse under året. Att markna- den väntade sig en fortsättning framgick bl a av att vissa banker i början av året band stora delar av sin likviditet i obligationer.

Det låga bostadsbyggandet betydde ökat utrymme för annan kreditgivning. Under våren, när endast likvi- ditetskraven styrde utlåningen, var det lättare än på länge för hushållen att få sina kreditbehov tillgodosed- da. skatteomläggningen, med begränsade ränteavdrag, samt många hushålls problem som följd av att levnads- kostnaderna steg snabbare än inkomsterna bidrog dock till att skapa en ökad återhållsamhet i denna sektor samt dämpa dess efterfrågan på krediter. Trots det steg affärsbankernas oprioriterade utlåning i svenska kronor så kraftigt att den i juli låg ca 16 %högre än 1981.

Skärpta krav, begränsad utlåning

Riksbankens första åtgärd under året för att strama åt marknaden blev att höja likviditetskraven fr o m feb- ruari.

Under våren och sommaren följde sedan andra ingri- panden slag i slag. Bankerna blev ett par gånger anmo- dade att höja räntan på 9heckkrediter men fick desse- mellan åter sänka den. Aven straffräntan på bankernas

upplåning i Riksbanken ändrades vid flera tillfällen.

Vid halvårsskiftet introducerade staten en ny egen upplåningsform på penningmarknaden, inriktad på att dra pengar från bankväsendet: statsskuldväxlar på 6 och 12 månader. De gav relativt hög ränta och såldes i princip enbart till andra placerare än banker.

7

Det för bankerna mest kännbara ingreppet blev den reglering av utlåningen, som tillämpades under senare delen av året. Riksbankens mål var att utlåningen un- der fjärde kvartalet, jämfört med samma period föregå- ende år, inte skulle öka mer än 7 %. Bankerna tvangs att försöka pressa ner utlåningen till hushåll och lägga om företagskrediter tilllån i utländsk valuta.Företagen började räkna med en devalvering som alltmer sannolik och var ganska tveksamm· a till sådana omplaceringar.

Devalveringen vände valutaflödet

Devalveringen kom i oktober. Dess 16% var mer än de flesta bedömare hade väntat sig. Till den kopplades bl a prisstopp och uttalanden om en återhållsam lönerörel- se. Valutaströmmarna vände och valutareserven steg till rekordnivån 29,5 miljarder kr.

Hela den svenska utlandsskulden beräknades vid årets slut till201 miljarder kr, i de nya kurserna. Därav är 100 miljarder kr statlig upplåning. I valutareserven fanns vid årsskiftet 25,1 miljarder kr.

Återgång tilllikviditetskrav

I slutet av året angav Riksbanken riktlinjer för kredit- politiken. Likviditetskraven skärptes kraftigt från ny- året, samtidigt som den direkta regleringen av kreditvo- lymen upphörde.

En sänkning av diskontot med en procentenhet och av straffräntan med tre procentenheter närmade i janu- ari den svenska räntenivån till den internationella. Sve- rige skiljer sig dock från konkurrentländerna genom att realräntan här är betydligt lägre på grund av högre in- flationstakt.

RÄNTEUlVECKLING l SVERIGE OCH lJllAN>ET

Ränta på långa statsobligationer

Marknadsräntor: Nyemissionsränta:

- Storbritannien - SVerige

•••• Västtyskland

-USA

DISKONTO OCH PENNINGPOLITIK

%1 7

6 l l

5

4 l ^-+

l

3 J

2 l J ...

o

₁₁₁

9

^Il

__u

l l

8 ,,..., ., l

~ t

7 tu_ J ^{H- l ...L,_ l}

^{r· t- ' -}

^l~

^{l~ ' ;je}

J

^l

6

^{L\ ~}

5 4

? l

1978 - Straffränta

1979

- Emissi onsrä nta för långa statslån Diskonto

Andra dtgärder tin dt: Jomframgdr aY diagrammet.

Februari: Likviditetskraven höjs Mars: Likviditetskrav för storban- till36% för PKB, 29 för SEB och kema höjs till37 %, för de flesta SHB, 2S för GB och 24 för övriga andra banker med 2 %-enh.

affärsbanker.

Maj: Likviditetskraven bOjs med 3 %-enh för SEB och SHB. sänks med 2 för PKB och höjs med l för övriga banker.

Juti:Likviditetskraven böjs med 2

%-enh för SEB och SHB och med l enh för övriga affärsbanker ut- omPKB.

Oktober: Likviditetskraven höjs till36% förPKB, SEB och SHB.

29 för GB och 28 för provinsban- kerna.

Juni: Lag om konto för likviditets- utjämning. Likviditetskraven höjs med 2 %-enh för PKB. l för provinsbanker. sparbanker och föreningsbanker.

J uti: Kassakraven höjs till4 %. December: Kassakrav för affärs- banker höjs till6 %.

1980

Januari: Likviditetskraven blir 38 % för storbankerna, 32 % för Götabanken och provirubanker- na. 30 % för större spar-och för·

eniogsbanker. Kassakraven höjs från6til\8 %.

April: Kassakraven sänks till 2%.

Maj: Råntereglering en l. lag för banker oeb försäkringsbolag, samt placeringsplikt för de sist- nämnda.

Juli: Likviditetskraven för de !les·

ta bankerna höjs med 2 %-enb.

November: Likviditetskraven höjs tiD 41 % för storbankerna, 33 % för andra afflrsbanker. 31-32% för spar-och förenings- banker.

l _l

l

I l I l

'·

l

1981

Januari: Kassalrrav 4 % fOr af·

farsbanker. l % för övriga banker.

f

Februari: Utliningsreglering för banker, ökning högst

5

%, och för finansbolag. Likviditetskrav höjs l %·enh för alla banker.

Mars: Kassakrav 2 % för alla bankc1.

Maj: Röntereglering för bankerna träder i kraft.

Juli: Likviditetskraven höjs med 2 %-enh för storbanker och l %- enh för övriga.

December: Likviditetskraven höjs till46 % förstorbankerna.

38 %för Götabanken och pro- vinsbankerna.

l

~~ ^{- f -}

L---

l

t- ^{~- : ·}

r

^l

r h

1982

Januari: Likviditetskrav för stor+

banker höjsti1147 %.

April: Kassakrav höjs till4 %.

Juli: Statsskuldväxlar införs. Ban- kerna får höja checkkrediträntan 2 %-enh.

Augusti: Riktlinjer att opriorite·

rad utlåning i okt-dec börligga högst 1 % högre än okt-dec 1981. Kassakrav höjs till 5 %. September: Che<kkrediträntan sänks l %-enh.

Oktober: Checkkrediträntan höjs 2 %-<:nh den l okt, sänks lika mycket den 14 okt. Kronan deval- verasden B okt med 16 %.

December: Kassakraven sänks till 2 %. Besked om höjda likviditets- krav 1983.

KORT MARKNAD OCH STRAFFRA.NTA FAR ÖKAD EKONOMISK BETYDELSE.

E n tendens på kreditmarknaden som blev starkare un- der 1982 kommer troligen också att prägla den närmas- te framtiden: den korta marknaden, penningmarkna- den, kom att spela en alltmer framträdande roll.

Under ett tjugotal år har placeringarna på den sven- ska penningmarknaden ofta haft förvånansvärt lång varaktighet: placerarna valde mellan specialinlåning i bank och reversutlåning till finansbolag m fl. 80-talets nytillskott är bankcertifikaten, som funnits sedan bör- jan av 1980, och statsskuldväxlarna, som 1982 gav sta- ten en annan möjlighet än skattkammarväxlarna till operationer på denna marknad. statsskuldväxlar intro- ducerades vid halvårsskiftet. De utformas som löpande skuldebrev avsedda för större placerare, minsta belopp är l miljon kronor. De löper inte med ränta utan ges ut till ett diskonterat värde på samma sätt som bankcertifi- kat. Försäljningen sker genom bankerna, som också

"ställer marknad", d v s noterar köp- och säljräntor för statsskuldväxlarna liksom för certifikaten. Vid årets slut hade staten sålt statsskuldväxlar för ca 38 miljarder kronor.

VALUTARÖDE (NETTOBELOPP PER MÅNAD)

PENNINGMARKNADSRÄNTOR

%20c--

151 F i ~

r ^{l . r. .}

lO

L~__.______.__~ 1981 1982 - Straffräntm

- statsskuldsväxlar 6 mån -

Bankcertifika~

PKbanken 3 mån - skattkammarväxlar 3 mån

9

Både dessa tillskott och andra omständigheter har gjort marknaden mera rörlig och ökat dess omfång.

Placerarna har numera flera alternativ att välja mellan och kan kombinera dem så som passar bäst till både deras likviditetssituation och deras ränteförväntningar.

De allt högre likviditetskraven på bankerna, en följd av budgetunderskottets ständiga påspädning av pen- ningmängden, bidrar också till penningmarknadens mera framträdande roll. Bankerna blir alltmer beroen- de av storinlåning i sina strävanden att uppfylla likvidi- tetskraven.

Några sifferuppgifter ger ett begrepp om hur pen- ningmarknaden utvecklats under de senste fyra åren:

Volym i miljarder kr den 31 dec 1978 1982 Specialinlåning

Bankcertifikat statsskuldväxlar

30 62

18 38 Den korta marknadens ökade betydelse och större andel av den totala kreditmarknaden återverkar även på räntesättningen. Den avgörande faktorn för prissätt- ning på penningmarknaden är numera inte enbart dis- kontot utan även den s k straffräntan: vad en bank får betala när den går till Riksbanken för att finansiera tillfälliga kassaunderskott. Likviditetsläget kan orsaka skillnader mellan vad olika banker vill betala för sin upplåning på den korta marknaden , men på en effektiv marknad utjämnas sådana skillnader i regel snabbt.

Det ligger i sakens natur att ett högre ränteläge på den korta marknaden än på den långa bidrar till att pengar strömmar över till den förra. Att den svenska penningmarknaden nu fått ett ganska stort omfång och erbjuder många olika alternativ är utan tvivel värdefullt från flera synpunkter, bl a därför att likviditetsöver- skott snabbt kan bli till nytta där de bäst behövs.

En risk om utvecklingen fortsätter kan vara att kapi-

talmarknaden kommer i kläm. Det har redan blivit

svårt att få fram andra köpare av stats- och bostadsobli-

gationer än de som kan tvingas att köpa, d v s banker

och försäkringsbolag. Men ett konstlat lägre pris på en

med sådana medel skyddad obligationsmarknad kan in-

te i längden hållas skilt från den friare marknadens pris-

nivå. Ett ex~mpel: skillnaden mellan vad banker får

betala för att finansiera sig på den korta marknaden och

den betydligt lägre avkastning de kan få på obligationer

de är tvungna att köpa kommer till sist att på något sätt

belasta deras kredit- eller inlåningskunder. Den belast-

ningen torde bli hårdare ju mer stigande likviditetskrav

tvingar bankerna till större obligationsköp och begrän-

sar deras kreditgivning.

Inlåningen steg med 11 %

PKbankens inlåning ökade under 1982 med 11 % (8), räknat på dagsmedelsaldo. Den snabbare ökningen be- ror på större andel storinlåning ( specialinlåning och bankcertifikat), medan ökningen för inlåning från hus- hållen blev något mindre än föregående år, 11 % mot 12 % år 1981. Konkurrensen om hushållens inlåning har ökat kraftigt under senare år.

PKbankens inlåning, medelsaldon, Mkr 1982

Förändring

Mkr

Inlåning från Postverket 11190 + 780

~ushållsinlåning 35 610 +3 440 Ovrig inlåning inkl bank-

certifikat 20 790 + 2 490

67 590 +6 710 Konton som öppnats på Posten samt Postverkets egen inlåning svarade för 57 % ( 65) av medelinlå- ningen.

BANKERNAS MARKNADSANDELAR AV OPRIORITERADE KREDITER

(KREDITER l UTLÄNDSK VALUTA OMRÄKNADE

·:

_~

~~

_-

. -

52 . · . . Ovnga att-arsbanker · - 51

50 49 48

:. ^.·

%

+ 7 +11

+14 +11

In- och utlåning fördelad på kundgrupper

1982-12-31 1981-12-31

Mkr % Mkr

Inlåning* från allmänheten

Hushåll 43 168 57,9 39 795

Företag 16 564 22,2 16 118

Kommuner 6 165 8,3 6 793

Qvrig offentlig sektor 5 226 7,0 4 978

Ovrigt 3 427 4,6 3 113

Totalt 74 550 100,0 70 797 Utlåning till allmänheten

Hushåll bostads-

byggnadskreditiv 2 323 4,3 2 644

övrigt 11 900 21,8 9 276

Företag 33 520 61,4 27 582

Kommuner 5 540 10,0 5 318

Övrig offentlig

sektor 30 0,1 32

Övrigt l 285 2,3 981

Totalt 54 598 100,0 45 833

*) Inklusive bankcertifikat, utgivna till allmänheten

BANKERN}\S MARK)\IADSANQELAR AV INLANING FRAN HUSHALl

· ~ 19 - . . . -~PKbäökeil

<

~ - ~

. ... . . . -

::.> . . ' • . •

Ovnga affarsbanker

. ^{~ ..}

%

56,2 22,8 9,6 7,0 4,4 100,0

5,8

20,2

60,2

11,6

0,1

2,1

100,0

Svenska

Finansieringsanalys (Mkr)

ult 1982 ^kronor

Anskaffning

Inlåning från allmänheten

~pecialinlåning och bankcertifikat 15 054

Ovrigt 61237

In- och upplåning

från finansinstitut 2 223

Obligations- och förlagslån 312

Andra externa källor, netto 287

Eget kapital och

värderegleringskonton 5 897

Summa anskaffning 85 010

Användning

Utlåning till allmänheten

Näringsliv, hushåll m m 31784

Bostadsbyggande 9 164

Utlåning till finansinstitut 9 499

Obligationsplaceringar 31 288

Kassa och kassakvotsmedel 2 467

Aktier, fastigheter, inventarier 875

Summa användning 85 077

Utlåningen ökade snabbt

Bankens utlåning till annat än bostadsbyggande steg med 21 %, räknat på årsskiftessiffror_ På grund av Riksbankens restriktioner bestod ökningen främst av krediter i utländsk valuta. Dessa närapå fördubblades under året och svarade vid årets slut för 30 % av den s k övrigutlåningen mot 18 %ett år tidigare. Bankens marknadsandel av de oprioriterade krediterna ökade till16,9 % (16,5).

De prioriterade bostadsbyggnadskrediterna steg med 11 % under året.

För den 1981lanserade nya låneformen till hushål- len, PKlån, var intresset mycket stort även under första hälften av 1982 för att därefter mattas. Under året be- viljade banken 79 000 sådana lån (42 000) om samman- lagt l 315 Mkr (718). En försöksverksamhet, som inne- bär att ett begränsat antal postkontor själva svarar för kreditprövning och -beslut när det gäller PKlån m fl krediter till hushåll, inleddes under året.

För lån till mindre och medelstora företag i samband med utveckling av nya produkter m m- s k särskild näringslivskredit- beslöt banken under året vidga ra- men från l 00 till l 50 Mkr.

Förluster och förlustrisker

Enligt rekommendation från Bankinspektionen belasta- de PKbanken sitt värderegleringskonto för utlåning med 200 Mkr för förlustrisker i vissa skuldsatta länder.

Därmed uppgick årets avskrivningar för förluster och förlustrisker till319 Mkr (119). På tidigare avskrivna fordringar inflöt 47 (3) Mkr_

Föränd- Utländska Föränd- Föränd-

ring under valutor ring under Totalt ring under

1982 ult 1982 1982 ult 1982 1982

+2 862 15 054 + 2 862

+2 805 338 + 95 61 575 + 2 900 + 558 20 582 +9 218 22 805 + 9 776

+ ^{137 672 + 147 984} + ²⁸⁴

+ ^{140 271} + 192 558 + ³³²

+ 482 5 897 + ⁴⁸²

+6 984 21 863 +9 652 106 873 + 16 636

+1108 13 657 +6 774 45 441 + 7 882

+ 883 9 164 + 883

+4 199 7 530 + 2 497 17 029 + 6 696 + 241 323 + 292 31 611 + 533

+ 572 37 + 13 2 504 + 585

+ 88 249 31 1124 + ⁵⁷

+7 091 21 796 +9 545 106 873 +16 636

11

Ökad andel av kort utiandsfinansiering

Inte enbart de nyssnämnda belastningarna för förlust- risker utan även devalveringen och kursutvecklingen i övrigt verkade negativt på utiandsrörelsens resultat.

Enligt gällande regler har banken tagit upp lån utom- lands för att finansiera sina investeringar i utländska dotterbolag och intressebolag. Dessa låns värde i sven- ska kronor måste skrivas upp, medan värdet av aktiein- nehaven förblev oförändrat.

I övrigt fortsatte bankens utiandsrörelse att utvecklas positivt. Ett utmärkande drag var den kraftiga tillväx- ten för valutalån till svenska företag. Banken ökade markant sin andel av de korta finansieringarna.

Inom betalningstrafiken ökade framför allt betal- ningar till utlandet och exportremburser. Räntear bitra- get (kortfristig in- och utlåning från och till utländska banker) spelade en framträdande roll inom arbitrage- verksamheten_

PKbankeu International i Luxemburg och PK Chris- tiania Bank (UK) i London förbättrade både resultat och affärsvolym avsevärt. Samarbetet med Christiania Bank og Kreditkasse har resulterat i gemensamt ägda bolag i HongKong och Singapore, vilka kom i full gång under året. I Frankrike behöll PKbanken sitt delägar- skap i en rörelsedrivande verksamhet genom att till- sammans med Credit Commercial de France bilda ett holdingbolag som äger Banque Odier Bungener Cour- voisier_

Under året öppnades i Moskva ett gemensamt repre-

sentantkontor för statsföretag AB, Svenska Varv AB

och PKbanken.

PKBANKENS UKVIDilUSKVOT

%:: :: 11 : 1f : T : T :~ ~::~:x

~

35HH~T++HH++++h4+++rHH4+~Mn++~

+S~+H~H+rH+H~~~++H++H~

~

~

- likviditetskvot

- Månatligt överskott i förhållande till Riksbankens krav -Genomsnittligt överskott under 12 månader

Livlig handel med obligationer

Fondrörelsen ökade sin andel av andrahandsmarkna- den för obligationer, främst tack vare växande antal affärer med större institutionella placerare. Även intäk- terna av denna verksamhet utvecklades gynnsamt. På aktiemarknaden var aktiviteten mycket hög. Ett nytt datasystem för aktieaffärer togs i bruk under hösten och underlättade hanteringen av den stora arbetsvoly- men. Provisionsintäkterna av emissionsverksamheten ökade med 18 %jämfört med föregående år.

Antalet notariatdepåer fortsatte att öka. Ett nytt da- tasystem är under utarbetande och har hittills medfört en förbättrad service beträffande reverser i notariat- förvar.

Personalökning 3,8 %

Bankens personalökning, räknat på medeltalet fast an- ställda, uppgick till3,8 %. Antalet arbetade timmar under året var 5 173 790 ( 4 886 840). Att timtalet ökat mer än antalet anställda beror dels på färre sjukdagar och mera övertidsarbete, dels på bortfall under jämfö- relseårets bankkonflikt. 1982 års arbetsvolym motsva- rar 3 285 heltidsanställda (en heltid = l 570 arbets- timmar).

Utbildningstiden motsvarade 11 000 dagar till en kostnad av 7,5 Mkr. Särskilda utvecklingsplaner av traineetyp , med tjänstgöring i skilda verksamhets- grenar, togs i bruk för att bredda underlaget för chefs- försörjning.

Antalet befordrade ökade ti116,7 % (5,8) bland de kvinnliga anställda och förblev oförändrat 41,7 % bland de manliga. 40,1 % av kvinnorna och 2,2 % av männen arbetar deltid.

Lokala avtal om medbestämmande och arbetsmiljö blev klara under året. Därefter har de anställda i studie- cirklar satt sig in i dessa avtal och deras centrala mot- svarigheter.

Personalstatistik

Arbetade timmar Personal- Sjukdagar per (tuseotal}

¹¹

omsättning

²

l anställd

1982 1981 1982 1981 1982 1981 Huvudkontoret l 625 l 487 5,5 6,1 14,8 15,0 Norra regionen 601 588 3,5 5,2 11,6 11,8 Södra regionen 791 767 4,1 5,0 8,9 9,2 Yästra regionen 863 843 4,1 7,1 9,4 9,8 astraregionen l 293 l 202 4,0 7,9 13,8 15,0 Hela banken 5 173 4 887 4,5 6,4 12,4 12,9

l) 1981 års siffror korrigerade för ändrad redovisningsprincip 2) %-andel fast anställda som slutat

Övriga PKbankshändelser 1982

Vid ordinarie bolagsstämma invaldes lantbrukare Yngve Ahlsten, Hemse, och sektionsordförande Eskil Gustafsson, Upplands Väsby, i centralstyrelsen.

Docent Nils Landqvist utsågs till vice ordförande efter envoye Arne S Lundberg, som lämnade styrelsen till- sammans med ombudsman Göran Agndal och f riks- dagsledamoten Axel Kristiansson_

Vid en extra bolagsstämma i början av 1983 invaldes generaldirektör Bertil Zachrisson efter Ove Rainer, som avsade sig ledamotskapet då han utsågs till statsråd.

Banken öppnade nya kontor i Kista och Upplands Väs by utanför Stockholm, Högsbo utanför Göteborg samt Hudiksvall. Två kontor i centrala Stockholm sam- manfördes till ett, och ett kontor vardera i Malmö och Stockholm stängdes. Kontorsantalet ökade därmed till 130 (129).

I nära anslutning till PK-huset i Stockholm blev en ny byggnad klar, "PK-annexet". Den rymmer drygt 200 arbetsplatser, nya lokaler för arbitragerörelsen med landets mest avancerade kommunikationsanläggning för sådan verksamhet, hörsal, utbildningslokaler och personalrestaurang. Hörsalen har plats för ca 200 per- soner samt utrustning för film-, bildspels-och videovis- ning, simultantolkning o s v. Banken hyr ut hörsalen då den inte utnyttjas för eget bruk.

För att förse kontoren med nya lokaler köpte banken fastigheter i Linköping och Helsingborg, uppförde en ny byggnad i Norrköping samt genomförde större om- byggnader på två platser i centrala Stockholm. En fas- tighet i Karlskrona såldes under året.

870 000 bankbokskonton flyttades över från bokfö- ringen hos Postgirot till bankens egen reskontra. Det innebär bl a högre servicenivå i form av räntebesked och snabbare bokföring för dessa konton. Totalt skall 2,2 miljoner konton flyttas över, varefter reskontran omfattar 4,5 miljoner inlåningskonton.

Ett nytt datasystem för engagemangsspecifikationer

togs i bruk. Det ger företagskunder snabb och fullstän-

dig redovisning av deras förbindelser med banken, bl a

som underlag för bokslut . Internt förenklar det bl a

behandlingen av kreditansökningar.

'\..

'

~

\ ..

_\

' \

• .

FR/TEATERN, SUNDBYBERG

13

BA.TTRE SERVICE FOR FORETAG I PKBANKENS NYA ORGANISATION

Bankens nya enhet Stora Företag började sin verksam- het under hösten. Den svarar för marknadsföringen gentemot ett antal större företag, koncerner och kom- muner inom norra och östra regionernas verksamhets- områden.

Bildandet av Stora Företag innebär en starkare kund- orientering, med syfte att tillfredsställa ett ökat behov hos företagen av komplicerade finansiella tjänster. In- slaget av utiandsfinansiering och andra utiandstransak- tioner har ökat dramatiskt i takt med den ökade inter- nationaliseringen och utvecklingen av landets bytesba- lans. Kraftigt ökade finansiella tillgångar, stigande rän- tenivå och framväxten av en penningmarknad har ökat betydelsen av en aktiv likviditetsförvaltning.

De rörelsedrivande enheterna vid huvudkontoret har förstärkts och omorganiserats för att bättre kunna till- godose företagskundernas behov av service. Inom Fi- nans-, fond- och notariatrörelsen har skapats en ny av- delning, Penningmarknad, som med inriktning på före- tagskunder arbetar med både bankens egen finansie- ring (specialinlåning, bankcertifikat) och förmedlings- verksamhet på penningmarknaden.

En särskild försäljningsavdelning inom Utiand sam- ordnar och förstärker resurserna för försäljning av ut- landstjänster inom norra och östra regionerna.

Bankens strävan att ge en bättre service till sina kun- der ligger även bakom en översyn av organisationen av huvudkontorets stabsenheter. Efter att tidigare ha varit huvudsakligen produktorienterad har den gjorts mera kundorienterad. Där finns nu bl a två avdelningar, Fö- retag och Privatpersoner, som har till uppgift att ut- veckla tjänster för resp kundkategorier, svara för sälj- stöd till kontoren o s v. Vid sidan av dessa fortsätter avdelningen Företagstjänst sin konsultbetonade verk- samhet i frågor som cash management, företagsanaly- ser och företagssamverkan .

Exempel på resultat av det företagsinriktade utveck- lingsarbetet inom PKbanken är dels det nya företags- kontot (artikel nedan), dels en ny form för kund-bank- kommunikation med hjälp av teledata, testad av några stora koncerner under 1982 och klar att föras ut i stor skala i år. Detta innebär att kunderna via telefonlinjer kan ställa frågor om de egna bankkontona direkt till bankens centrala bokföringssystem och få svar på en TV-skärm.

FORETAGSKONTO GER RANTEVINSTER OCH ENKLARE ADMINISTRATION

Ett mera mångsidigt och räntemässigt förmånligt kon- toslag började PKbanken under 1982 erbjuda företa- gen. Avsikten är att kunderna med det skall kunna till- godose alla sina normala behov av banktjänster:

O god förräntning på överskottsmedel O möjlighet till rörelsekredit, samt

O alla tänkbara betalningar, även till och från utlandet.

För de flesta företag, i synnerhet mindre och medel- stora, blir därmed ett enda bankkonto fullt tillräckligt.

PKbankens nya Företagskonto är automatiskt anslutet till kundens postgirokonto. Det kan anslutas till bankgi- ro och disponeras med check. Insättning~.r och uttag kan ske hos både bank- och postkontor. Overskottsme- del på postgirot förs automatiskt till företagskont9.t, ut- betalningar via postgiro belastas företagskontot. A ven lönelikvider, avgifter, amorteringar o s v kan debiteras kontot.

Rutinerna för överföring till och från kontot har gjorts snabba. Därigenom vinner kunderna råntedagar, vilket ger utslag i lägre kostnader för utnyttjad kredit eller högre förräntning på plussaldo. Samtidigt betyder det att kap_ital frigörs så att behovet av rörelsekredit minskar. Aven rena transaktionsmedel ger ränteavkast-

14

ning för de företag som utnyttjar kontoformen.

De kunder som redan utnyttjar Företagskonto har dessutom uppskattat den administrativa förenkling det innebär. Att samla alla pengar, oavsett hur de kommer in, på ett konto och att ändå ha full valfrihet när det gäller sättet att betala ut, samt att inte behöva göra några omdispositioner för räntans skull innebär förenk- lingar i den dagliga hanteringen och i bokföringen.

PKbanken och Postgirot utvecklade PK Företagskonto tillsammans. I marknadsföringen deltar både bankens kontor och Postens säljorganisation. Efter en tids för- sök introducerades kontot i ma j, och vid årets slut hade mer än 3 500 kunder börjat utnyttja det. Inlåningen på deras konton var tillsammans nära en miljard kr, de utnyttjade krediterna ungefär en halv miljard. En un- dersökning något tidigare visade att nästan var tredje innehavare av Företagskonto var en för PKbanken ny kund.

Även koncerner med dotterbolag samt intresseorga- nisationer har visat intresse för den nya kontotypen.

Genom att koppla samman olika enheters företagskon-

ton till ett samlingskonto kan sådana kunder förenkla

sina rutiner ytterligare samt öka räntevinsterna. Ban-

ken presenterade ett sådant samlingskonto, PK Cent-

ralkonto, under hösten.

FLERA NYA GIRERINGSSYSTEM KONKURRERAR OM LöNEKONTON.

Konkurrensen om lönekonton skärptes ytterligare un- der 1982. Det var påtagligt att andra banker särskilt riktade in sig på PKbanken, som har en marknadsle- dande ställning, samt att de strävade efter att kopiera personkontots konstruktion och fördelar.

Personkontot, lanserat av Postbanken i början av 1960-talet, är ett kombinerat postgiro- och sparkonto med flera möjligheter till uttag, fasta avdrag och över- föringar etc. Alla som har personkonto- nära l ,4 milj kunder- kan utan kostnad och särskild beställning ut- nyttja girofunktionen. Denna är fullständig. Den om- fattar både inbetalningar till kontot, utbetalningar från kontottiii mottagare som varken har postgiro eller per- sonkonto, gireringar till och från postgiro- och person- konton samt utlandsbetalningar. Kunderna för samman sina gireringar och utbetalningar på en betalningsorder samt postar uppdragen portofritt till Postgirot. Där be- lastas kontot med orderns summa, uppdragen verkställs och kunden får betalningsordern i retur som bekräf- telse.

Sparbankerna införde under året ett "sparbanksgi- ro", som även det byggde på samarbete med Postgirot.

skillnaderna i förhållande till personkonto var att spar- bankskunderna inte får någon betalningsorder i retur som bekräftelse (de behåller i stället en kopia av ordern de skriver), att systemet även omfattar bankgirobetal- ningar samt att endast utgående gireringar kan före- komma, alltså varken inkommande gireringar, inbetal- ningar, utbetalningar eller utlandsbetalningar. I ett få- tal sparbanker är tjänsten avgiftsbelagd. Vid årets slut hade ca 300 000 sparbankskunder anmält att de anslöt sig till sparbanksgirot.

De privata affärsbankerna och föreningsbankerna svarade med ett "privatgiro", som Bankgirocentralen sköter. Servicen har samma begränsningar som spar- banksgirot, och några banker tar avgift för uppdragen.

Anslutningen har viuit relativt måttlig.

PKbanken mötte konkurrensåtgärderna genom att bygga ut sitt eget samarbete med Postgirot: personkon- tokunderna fick möjlighet att skicka med även bankgi- robetalningar, och för PKbankens banklönekunder öppnades ett "banklönegiro" liknande sparbanks- och

1 5

privatgiro. Dessa kompletteringar presenterades för kunderna i september, ungefär samtidigt som andra banker gick ut på marknaden med sina system.

Samtidigt som bankerna trappat upp konkurrensen om lönekunderna, i synnerhet med gireringsmöjlighe- terna som vapen , har antalet postgirokonton för privat- personer ökat mycket kraftigt.

Reklamkampanjerna vid introduktionen hade ovan- ligt aggressiva inslag, i synnerhet mellan sparbankerna och PKbanken. Konkurrensen går främst ut på att ge- nom massackvisition eller personlig kontakt försöka vinna över individuella konton. Samtidigt förekommer försök att få löngivare att flytta hela sin lönebetalning till annan bank. Bankerna har upphävt den gamla re- geln att inte öppna lönekonton förrän tillförsel av löne- eller pensionsmedel från löngivare eller genom bank- överföring är klar. F ör att förbättra sin position i konkur- rensen har PKbanken för lönelistor i dataläsbar form avskaffat den 1975 införda löngivaravgiften.

Alla banker genomförde på nyåret 1983 en gemen- sam förbättring av lönekontonas mångsidighet genom att göra det möjligt att till dem koppla Eurocheque som betalningsmedel vid utlandsresor.

Under året har lönekunderna fortsatt att i allt större utsträckning begagna uttagsautomaterna. Av PKban- kens kunder har nu ca 470 000 Bankomat-kort. Antalet sådana kort från affärs- och föreningsbanker har gått förbi antalet Minuten-kort från sparbanker. Samman- lagt ökar antalet bankomater (inkl några bankers egna) till ca 500 under 1983. 1983 beräknasPKbankens kun- der göra över lO miljoner uttag från Bankomat.

Antallöne- och pensionskonton

Tusental den 31 dec 1982.

Delvis preliminära uppgifter.

PKbanken

därav personkonton banklönekon ton Andra affärsbanker Sparbanker

Föreningsbanker

1595 l 385 210 1300 2000 170 5 065

Andel%

31,5

27,3

4,2

25,6

39,5

34

100,0

Resultat.

Ändrade principer för redovisning

Enligt direktiv från Bankinspektionen ändrar bankerna i år principerna för redovisning av pensionskostnader, kreditförluster, vinster och förluster vid devalvering samt vinster och förluster vid försäljning av placerings- obligationer enligt följande:

D Pensionskostnaderna under året utgör summan av utgående pensioner och pensionspremier samt ökning- en av försäkringsmässigt beräknade pensionsförpliktel- ser i bankens pensionsstiftelse. Avkastningen på stiftel- sens förmögenhet, exklusive realisationsvinster, utgör avdragspost.

D Kreditförluster belastar bankens värdereglerings- konto för utlåning. För att rörelseresultatet skall på- verkas redovisas en kalkylmässig kreditförlust, som nu beräknas till genomsnittet av konstaterade förluster un- der senaste treårsperiod. Förlusterna räknas netto, d v s med avdrag för återvunna medel. Enligt tidigare praxis beräknades den kalkylmässiga kreditförlusten på grundval av den relativa förlustnivån under senaste femårsperiod.

O Nettoförlust på grund av valutakursförändringar vid devalvering redovisas som rörelsekostnad . Tidigare re- dovisades motsvarande poster direkt mot värderegle- ringskonto för valutor.

D Vinster eller förluster vid försäljning av placerings- obligationer, d v s obligationer som är avsedda för sta- digvarande innehav, nettoredovisas mot värderegle- ringskonto för obligationer. För att påverka rörelsere- sultatet beräknas nu en kalkylmässig kursvinst/kursför- lust som motsvarar genomsnittet av utfallet under se- naste treårsperiod .

De nya redovisningsprinciperna innebär högre rörel- sekostnader jämfört med tidigare redovisat utfall. Ta- bellen visar den samlade effekten för åren 1978-1981.

Jämförelsesiffror i årsredovisningen har ändrats i före- kommande fall.

Mkr 1981 1980 1979 1978

Tidigare redovisat

rörelseresultat 873 545 758 639 Effekt av ändrade

principer - 35 -38 - 57 - 82

Korrigerat

rörelseresultat 838 507 701 557

PKbankens rörelseresultat för 1982 blev 877 Mkr. Med hänsyn till ändrade principer för redovisningen innebär det en ökning med 5 %jämfört med 1981. En något snävare placeringsmarginal begränsade ränteneHots ökning till 9 %. Provisionerna utvecklades gynnsamt med en ökning på 22 %. Totalt steg intäkterna med 11 % till 2 692 Mkr och kostnaderna med 15 % till l 816 Mkr. Kreditförluster och valutaförluster svarar för en betydande del av kostnadsökningen; driftskost- naderna steg med 11 %.

Utvecklingen blev således mindre gynnsam än läget vid årets början gav skäl att räkna med. En förlust om 60 Mkr på devalveringen i oktober samt senare på hös- ten stora belastningar på värderegleringskonto som skydd mot risker i samband med krediter till utlandet kom att bryta en dittills mera positiv tendens.

Att diskontot sänktes i mars var till fördel för ban- kens räntenetto. Den positiva effekten av detta blev dock mindre än normalt genom att räntan på de flesta inlåningskonton endast kunde sänkas 0 ,5-0,75 procent- enhet, medan räntorna på utlåning sänktes en hel pro- centenhet.

Stram penningpolitik med höga likviditets- och kas- sakrav, hög straffränta och hög ränta på de nya stats- skuldväxlarna gjorde storinlåningen dyr för bankerna under hela året. Mot slutet av året sänkte Riksgälds- kontoret dessutom räntan på bankernas tillfälliga likvi- ditetsöverskott för att förmå dem att i stället placera i obligationer.

Lägre räntabilitet och konsolideringsgrad

Resultatet innebar lägre räntabilitet före skatt: 16,4 % av eget kapital och värderegleringskonton, mot 17,7 % föregående år. Det räckte inte för att det egna kapitalet skulle kunna växa i takt med omslutningen. Konsolide- ringsgraden (eget kapital och värderegleringskonton i förhållande till omslutning) sjönk från 5,8 till 5,4 %.

Inflationen bidrog till denna utv~ckling genom sin in- verkan på balansomslutningen. Aven devalveringen in- verkade genom att utländska balansposter blev större, uttryckta i svenska kronor.

Det legala soliditetskravet uttrycks i banklagens reg- ler om kapitaltäckning. Vid slutet av 1982 var bankens riskkapital400 Mkr större än lagstadgat minimum, mot 402 Mkr ett år tidigare (se not 32 sid 27). En ytterligare marginal finns i möjligheten att öka förlagsupplåningen med200 Mkr.

16

290 Mkr inflationsrensat resultat

Inflationen urholkar värdet av bankens eget kapital och värderegleringskonton. Tillgångar och skulder är näm- ligen i stort sett monetära och påverkas i lika grad av inflationen. Inflationseffekten kan uttryckas som den resultatnivå före skatt som krävs för att öka beskattat och obeskattat eget kapital i takt med inflationen. För PKbanken uppgick denna resultatnivå 1982 till590 Mkr (se beräkningar i not 34 sid 27). Det inflationsrensade rörelseresultatet blev därmed 290 Mkr mot 100 Mkr året innan.

Mera storinlåning och obligationer

Räknat på dagsmedelsaldon, jfr not l, ökade balans- omslutningen med 8 640 Mkr (8 860). Inlåningen öka- de med 6 710 Mkr (4 300), varav högförräntad storinlå- ning utgjorde drygt en tredjedel. Upplåningen hos ut- ländska banker steg med 2 110 Mkr (2 040).

Utlåningen ökade med 5 160 Mkr (3 580) . Bostads- byggnadskrediterna sjönk med 920 Mkr räknat på me- delsaldon beroende på stora avlyft mot slutet av 1981.

Närmare hälften av ökningen av övrig utlåning avsåg krediter i utländsk valuta.

Likviditetskrav m fl kreditpolitiska åtgärder styr en stor del av bankernas placeringar till stats- och bostads- obligationer eller tilllikvida medel. PK bankens inne- hav av obligationer ökade 1982 med 5 520 Mkr (2 690), medan kassalikviditeten, d v s kassakvotsmedel , net- toplaceringar på dagslånemarknaden, skattkammar- vrodar m m , sjönk med 1250 Mkr (+l 320).

Något sämre placeringsmarginal

En måttlig volymökning (11 % ) och en något sämre placeringsmarginal förklarar att räntenettot endast öka- de med 9 % . Utom den ovan nämnda justeringen av räntor då diskontot sänktes inverkade här att storinlå- ningen blev dyrare och svarade för en större del av inlåningen. D e stora placeringarna i obligationer hade också betydelse, även om avkastningen på obligations- portföljen steg tack vare att ny- och omplaceringar kun- de göras till högre räntor än tidigare genomsnitt.

Fortsatt gynnsam provisionsökning

Provisionerna ökade med 22 % (24). Speciellt fondrö-

~~lsens provisioner visade en gynnsam utveckling . A ven utlåningsprovisionerna och provisionerna för vis- sa företagstjänster ökade betydligt.

17

Fortsatt kostnadsökning

Den kraftiga ökningen av kreditförluster och kursför- luster ledde till att bankens totala kostnadsökning blev 15 %, vilket var samma ökningstakt som under föregå- ende år. De egentliga driftskostnaderna ökade med 11 % (12) till l 591 Mkr. Ersättningen till Postverket (not 7), som är den största enskilda kostnadsposten, steg med 7 % (8) ti11625 Mkr; en viss nedgång i kassa- transaktionerna har inträffat som en föl j d av ökade Ban- komatuttag. Ersättningen redovisas numera exklusive portokostnader. Personalkostnaderna ökade med 7 % (16) till438 Mkr. Kostnadsökningen begränsades ge- nom sjunkande pensionskostnader. ; personalvolymen stegmed4 %.

Bokslutsdispositioner

Något behov att avsätta medel till värderegleringskon- tot för obligationer förelåg inte eftersom marknadsvär- det av obligationsportföljen vid årsskiftet översteg net- tobokföringsvärdet. Till värderegleringskontot för utlå- ning avsattes 526,0 Mkr. Utnyttjandet av värderegle- ringskontona redovisas i not 31 sid 26. Efter ovannämn- da avsättning har bankens obeskattade reserver under året netto ökat med 408 Mkr.

Skatter och nettovinst

Till skatter har avsatts 174,6 Mkr (137,1) varefter den redovisade nettovinsten uppgår till150,4 Mkr (100,0) .

Vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står enligt balansräk- ningen (not 32):

Årets nettovinst

Från 1981 balanserad vinst Summa

150,4Mkr 118,1 Mkr 268,5 Mkr styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följan- de sätt:

Till aktieägarna utdelas 13 kr per aktie (föregående år 12 kr)

Till ny räkning förs Summa

82,4Mkr 186,1 Mkr 268,5Mkr I övrigt framgår resultatet av bankens verksamhet un- der året samt ställningen vid årets slut av resultat- och balansräkningar på följande sidor.

Stockholm den 24 februari 1983 . Lars Sandberg

Nils Landqvist Yngve Ahlsten Sven G Andren SvenBohman Gösta Borghed Göran Ekelund Eskil Gustafsson

Stig F Hansson

Bertil Lövgren

Stig Malm

Björn Nilsson

Lars-Eric Olsson

Bertil Zachrisson

Sven Östling

Bertil Danielsson

Resultaträkning

Belopp i Mkr

1982 1981

Intäkter i rörelsen

Räntenetto (l) 2 198,8 2 011,9

Provisioner, avgifter, agio (2) 418,3 341,4

Bankfastigheters nettoavkastning (3) 43,6 36,6

~tdelning på organisationsaktier (21) 11,7 8,0

Ovriga intäkter ( 4) 19 9 17 7

Summa intäkter 2 692,3 2 415,6

Kostnader i rörelsen

Personalkostnader (5) 437,6 409,7

~o kalkostnader ( 6) 112,0 88,2

Ovriga kostnader (7) 984,6 888,1

Avskrivning på inventarier (8) 44,3 42,4

Avskrivning på fastigheter (8) 12!6 8,3

l 591,1 l 436,7

Kursförluster på valutor (9) 81,4 49,8

Kreditförluster (10) 139,1 66,8

Realiserade kursförluster på

placeringsobligationer (11) 40 24,1

Summa kostnader l 815,6 l 577,4

Rörelseresultat 876,7 838,2

Extraordinära intäkter (12) 32,6 18,6

Extraordinära kostnader (13) - 24,1 ^- 1,8

Resultat före dispositioner 885,2 855,0

Bokslutsdispositioner

Avsättningar till värderegleringskonto

för utlåning -526,0 -588,0

för obligationer + 24,1

för valutor - 48,5

Skillnad mellan bokförd och

kalkylmässig pensionskostnad (14) - 34,2 - 5,5

Resultat före skatt 325,0 237,1

Skatter -174!6 -137,1 ~·

Nettovinst 150,4 100,0

Siffror inom parentes: se noter sid 22 ff.

Balansräkning den ³¹ december.

Belopp i Mkr

Tillgångar 1982 1981

Kassa (16) 1 299 810

Svenska finansinstitut (17) 9 407 5 936

Utländska banker (18) 7 647 5 326

Av andra banker utgivna bankcertifikat 1180 181

statspapper och obligationer (19) 29 569 29 052

Utlåning till allmänheten (20) 54 598 45 833

Aktier och andelar (21) 489 499

Garantifondsbevis i dotterbolag 105 105

Inventarier (22) 84 87

I;:astigheter (23) 446 376

Ovriga tillgångar (24) 2 510 2 354

Summa tillgångar 107 334 90 558

Ställda panter (25) 33 25

Utlåning till allmänheten, beviljat belopp 61845 52 360 Skulder och eget kapital

Postväxlar 465 461

Inlåning från allmänheten (26) 73 553 69 722

Bankcertifikat 3 076 1 145

Svenska finansinstitut (27) 1263 967

Utländska banker (28) 20 783 11 511

~ångfristig upplåning (29) l 765 1274

Ovriga skulder (30) 2 581 2 096

Värderegleringskonton för utlåning

och valutor (31) 2 629 2 237

Eget kapital (32) l 219 1145

Summa skulder och eget kapital 107 334 90 558

Garantiförpliktelser (33) 3 938 3 323

Pensionsförpliktelser är täckta av bankens pensionsstiftelse

Siffror inom parentes: se noter sid 25 ff.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta, se not 15.

19

~-

...

^~

.,... .- ..

^;.,,.

. --·-· . ...

_,_

•..

,

.

^{... ~·}

...

^•

'j

f

~;~

. . ^;~_,.

~""-!>"·_-·.'

f'

MONARK-CRESCENT, VARBERG

21

> .l

·· , · i

l

Noter till redovisningen.

l. Räntenetto Medelsaldo Mkr

Tillgdngar

Kassor, kassakvotsmedel 2 765

Svenska finansinstitut

¹⁾

3 025

skattkammarväxlar 196

Utländska banker 4 936

Obligationer 29 770

Utlåning

²⁾

i svenska kronor 40 824

i utländsk valuta 6 899

Övriga tillgångar 1040

A. Totala placeringar 89 455

Skulder och eget kapital Inlåning

³)

Postverket 11192

övrig inlåning i sv_ kr 56 105

i utländsk valuta 291

Svenska finansinstitut

⁴⁾

l 050

Utländska banker 11 231

Svenska refinansieringslån 611

· I::örlagslån 693

Ovriga skulder 2 944

Totalt främmande kapital 84117

Eget kapital och värderegleringskonton 5 338 B. Totala skulder och eget kapital 89 455 Räntenetto

Placeringsmarginal (A-B) Riksbankens medeldiskonto

Kassor, kassakvots medel: Banken har fått r än te gottgö- relse lika med diskontot på de medel som svarar mot kassakvotskraveL Kravet var 2 % vid årsskiftet 1982/83 efter att under större delen av 1982 ha varit högre.

Ränteintäkterna har dock minskats med de belopp som motsvarar merintäkterna på vissa extra räntehöjningar på krediter i räkning (se nedan).

Utländska banker (tillgångar och skulder): Förräntning- en är beroende av det internationella ränteläget_ Den snabba ökningen av skulderna till utländska banker be- ror på refinansiering i utländsk valuta av den snabbt ökade utlåningen till svenska kunder.

Obligationer: Förräntningen steg med 0,65 procenten- het på grund av köp av nya stats- och bostadsobligatio- ner med högre förräntning än de äldre obligationerna.

Utlåning i svenska kronor: Volymökningen blev måttlig till följd av den utlåningsrekommendation, som Riks- banken utfärdade för fjärde kvartalet 1982. En bidra- gande orsak var också att volymen prioriterade bo- stadsbyggnadskrediter sjönk på grund av stora avlyft mot slutet av 1981. Medelförräntningen steg med O ,24

I)

Inklusive andra bankers bankcertifikat.

1982

Förändring järnfört med 1981 Ränta Mkr Ränta% Medelsaldo Mkr Ränta Mkr Ränta %-enh

248,5 8,99 +l 386 + 88,3 -2,63 331,0 10,94 + 874 + 53,2 -1,98 25,9 13,20 -3 910 -576,6 -1,47 826,4 16,74 - 447 + 58,0 +2,46 3 194,9 10,73 +5 521 +749,4 +0,65

5 840 ,9 14,31 +2 604 -102,3 -1,24 l 226,5 17,78 +2 559 +462,8 +0,19

212 + 49 ^- o l

11 715,3 13,10 +8 636 +732,7 -0,49

l 353,2 12,09 + 778 - 14,9 -1 ,05 5 932,4 10,57 +5 913 +100,4 -1,05

41,6 14,27 + 18 + 8,7 +2,23

138,2 13,17 ^- 396 - 67,7 -1,08

l 862,9 16,59 + 2 108 +434,0 + 0,93 72,2 11,80 + 160 + 21,9 +0,66 85 ,3 12,32 + ' 338 + 61,5 + 5,61

30 7 - 881 + l 9

9 516,5 11,31 +8 038 +545,8 -0,48 +598

9 516,5 10,64 +8 636 +545,8 -0,46

2 198,8 + 186,9

2,46 -0,03

10,20 -1 ,48

procentenhet i relation till diskontot beroende på att Riksbanken under året tillät vissa extra räntehöjningar på krediter i räkning. Dessa merintäkter drog dock Riksbanken in genom att reducera ersättningen på kas-

s~kvotsmedlen i motsvarande mån (se ovan).

Ovriga tillgångar: Här ingår bl a aktier och fastigheter, vars avkastning redovisas under separata rubriker i re- sultaträkningen.

Inlåning från Postverket: Ränteersättningen till Post- verket är direkt relaterad till den avkastning banken får på utlåning, obligationer och kassalikviditet I ränte- kostnaderna ingår också ränteersättning till Postverket på grund av de kassamedel Postverket måste hålla för att hantera PKbankens transaktioner.

Övrig inlåning i svenska kronor: Räntan steg med 0,43 procentenhet i relation till diskontot beroende på för- dyrad specialinlåning samt att räntan böjdes med 0,5-0,75 procentenhet i relation till diskontot på vissa inlåningsräkningar våren 1982.

Svenska refinansieringslån: Avser upplåning hos AP- fonden och Svensk Exportkredit.

2'

Utlåning till allmänheten samt utlåning till andra finansinstitut än banker.

J)

Inlåning från allmänheten, egna bankcertifikat samt inlåning från andra finansinstitut än banker.

4>

Upplåning på dagslånemarknaden.

22