Kvalité inom hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i GRI:s sex principer
Av: Ida Sjögren & Karin Weiber
Handledare: Peter Jönsson
Södertörns högskola | Institutionen för Samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomi | Vårterminen 2021 Programmet för logistik och ekonomi
Sammanfattning
Titel: Kvalité inom hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i GRI:s sex principer
Författare: Ida Sjögren och Karin Weiber
Handledare: Peter Jönsson
Nyckelord: GRI, Hållbarhet, Miljö, Hållbarhetsrapport, Kvalité
Syfte: Denna studie ämnar belysa om svenska klädesföretags hållbarhetsrapporters kvalité med utgångspunkt från Global Reporting Initatives (GRI) sex principer.
Metod: Studien är en dokumentär forskning och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med inslag av kvantitativa strategier i studiens innehållsanalys. Studiens empiri har utformats genom att koda fem hållbarhetsrapporter med inspiration av GRI:s sex principer.
Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att principen, När redovisningen ska avges, hade minst skillnader mellan hållbarhetsrapporterna och hade högst resultat utav samtliga principer.
Den principen med mest skillnader var Balans och hade det lägsta resultatet av samtliga principer. Studiens slutsats är att det finns mer likheter än skillnader mellan hållbarhetsrapporternas kvalité. Kvalité i hållbarhetsrapporter är flerdimensionellt, vilket innebär att kvalité i rapporter måste bedömas med hjälp av ett flertal faktorer och kan uppfattas och tolkas olika beroende på situation och rapportens ämnade funktion.
Abstract
Titel: Quality in sustainability reports based on GRI's six principles
Authors: Ida Sjögren and Karin Weiber
Advisor: Peter Jönsson
Key words: GRI, Sustainability Enviromental, Sustainability Report, Quality
Purpose: This study intends to shed light on the quality of Swedish clothing companies 'sustainability reports based on the Global Reporting Initiatives' (GRI) six principles.
Method: The study is a documentary research and applies a qualitative research strategy with elements of quantitative strategies in the study's content analysis. The empirical study has been designed by coding five sustainability reports inspired by GRI's six principles.
Results and conclusions: The results of the study show that the principle, Timeliness, had the least differences between the sustainability reports and had the highest results of all the principles. The principle with the most differences was Balance and had the lowest result of all principles. The study concludes that there are more similarities than differences between the quality of the sustainability reports. Quality in sustainability reports is multidimensional, which means that quality in reports must be assessed using a number of factors and can be perceived and interpreted differently depending on the situation and the intended function of the report.
Innehållsförteckning
1.Inledning ...1
1.1 Bakgrund ...1
1.2 Problemdiskussion ...3
1.3 Syfte ...4
1.4 Frågeställning...4
2.Teoretisk referensram ...5
2.1 Kvalitet ...5
2.2 Global Reporting Inititative (GRI) ...6
2.2.1 GRI:s sex principer ...7
2.2.2 Precision ...7
2.2.3 Balans ...8
2.2.4 Tydlighet ...8
2.2.5 Jämförbarhet ...9
2.2.6 Tillförlitlighet ... 10
2.2.7 När redovisningen ska avges ... 10
2.3 Teorier ... 11
2.3.1 Legitimitetsteorin... 11
2.3.2 Intressentteorin ... 13
2.4 Teoretisk syntes ... 14
3.Metod ... 17
3.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign ... 17
3.2 Urval ... 17
3.3 Datainsamling ... 18
3.3.1 Litteratursökning ... 18
3.3.2 Innehållsanalys ... 19
3.3.3 Kodningsprocessen ... 22
3.4 Kvalitetsbedömning ... 24
3.5 Redogörelse av författarna... 25
4. Resultat ... 26
4.1 Precision ... 26
4.2 Balans ... 28
4.3 Tydlighet ... 29
4.4 Jämförbarhet ... 31
4.5 Tillförlitlighet... 33
4.6 När redovisningen ska avges ... 35
4.7 Sammanställning ... 36
5. Analys ... 38
5.1 Precision ... 38
5.2 Balans ... 39
5.3 Tydlighet ... 40
5.4 Jämförbarhet ... 42
5.5 Tillförlitlighet... 43
5.6 När redovisningen ska avges ... 45
6. Slutsats ... 46
7. Framtida forskning ... 47
8. Källförteckning ... Bilagor ... Bilaga 1. Presentation av studiens företag ... Bilaga 2. Presentation av samtliga kategorier, underteman och koder ... Bilaga 3. Presentation av samtliga dokumentationer från innehållsanalysen ... Bilaga 4. Sammanställning av hållbarhetsrapporternas genomsnittspoäng ... Figurförteckning Figur 1: Presenterar Frostenson och Helins (2018 s.47) översättning av GRI:s principer till svenska, denna översättning kommer även denna studie att tillämpa. ...7
Figur 2: Visar en utformning av den teoretiska syntesen i ett grupperat informationsblock för att visuellt illustrera alla begrepp som är sammankopplade med kvalité i en hållbarhetsrapport. ... 16
Tabellförteckning
Tabell 1: Visar en sammanställning av de olika faktorer som tidigare forskning anser påverka
hållbarhetsrapporters kvalité. ...6
Tabell 2: Redovisa studiens urvalsbeskrivning. ... 18
Tabell 3:Presenterar studiens kodningsmanual med Kategorier och dess definitioner av GRI (2016 s. 13–16). ... 20
Tabell 4:Visar Kategorin Precisions underteman och koder. ... 21
Tabell 5: Visar innehållsanalysens poängkriterier och definitioner. ... 22
Tabell 6: Redovisar ett utdrag från dokumentationen av kodningen samt poängtilldelningen av Polarn O. Pyrets hållbarhetsrapport. ... 23
Tabell 7: Visar resultatet för koden Measured och Replicated. ... 27
Tabell 8: Visar resultatet för koden Reliable och Estimated information. ... 27
Tabell 9: Redovisar rankningen av kategorin Precision. ... 28
Tabell 10: Visar resultat för koden Favorble and unfavorable resultat and topics och Positiv and negative trends. ... 29
Tabell 11:Redovisar rankningen av kategorin Balans. ... 29
Tabell 12:Visar resultat för koden Stakeholders och Easy to Navigate. ... 30
Tabell 13:Visar resultat för koden Well Woded och Including. ... 31
Tabell 14: Redovisar rankningen av kategorin Tydlighet. ... 31
Tabell 15: Visar resultat för koden Compared on a year-to-year basis och Benchmark. ... 32
Tabell 16: Visar resultat för koden Transparency. ... 32
Tabell 17: Redovisar rankningen av kategorin Jämförbarhet. ... 33
Tabell 18:Visar resultat för koden External Assurance och Legitimacy. ... 34
Tabell 19:Visar resultat för koden Original Sources och Evidence. ... 34
Tabell 20:Redovisar rankningen av kategorin Tillförlitlighet. ... 35
Tabell 21:Visar resultat för koden Essential in time och Time period, Updates. ... 36
Tabell 22: Redovisar rankningen av kategorin När redovisningen ska avges. ... 36
Tabell 23: Redovisar sammanställning av respondenternas genomsnittliga poäng i samtliga kategorier. ... 37
Tabell 24:Redovisar sammanställning av samtliga kategorier. ... 37
Begrepp och definitioner
I följande avsnitt förklaras relevanta begrepp och förkortningar till studien för att ge en grundläggande förståelse om begreppen.
GRI: Global Reporting Initiative (GRI) är ett internationellt oberoende standardiseringsorgan som hjälper företag att lättare få förståelse om vad som ska kommuniceras i en hållbarhetsrapport, såsom påverkan av klimatförändringar, mänskliga rättigheter och korruption.
“Gröntvätt”: ”Gröntvätt” är processen att förmedla ett falskt intryck eller ge vilseledande information om hur ett företags produkter är mer miljövänliga än vad dom faktiskt är.
Hållbarhetsrapport: Hållbarhetsrapport är en del av en Förvaltningsberättelsen, i vilken vissa större bolag ska lämna upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Hållbarhetsrapporten kan också lämnas som en separat handling.
Hållbar utveckling: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Informationsasymmetri: Informationsasymmetri uppstår när en av parterna har tillgång till mer information jämfört med den andra parten.
Intressent: En intressent är en enhet eller individ som rimligen kan förväntas påverkas av organisationens aktiviteter, produkter och tjänster. Intressentens handlingar kan med rimlighet förväntas påverka organisationens förmåga att framgångsrikt genomföra sina strategier och uppnå sina mål. Exempel på intressenter är ägare, medarbetare, kunder, banker, leverantörer och kommuner.
Kvalité: I denna studie kommer kvalité definierats enligt GRI:s sex principer för att bidra med kvalité i hållbarhetsrapporter.
GRI:s sex principer:
Precision: Den redovisade informationen ska vara tillräckligt korrekt och detaljerad för att intressenterna ska kunna bedöma den redovisande företagets resultat.
Balans: Redovisningen ska beskriva både positiva och negativa aspekter av företagets resultat, för att möjliggöra en balanserad utvärdering av dessa aspekter på ett övergripande plan.
Tydlighet: Information i hållbarhetsrapporten ska göras tillgänglig på ett sådant sätt att den är förståelig och tillgänglig för de intressenter som redovisningen vänder sig till.
Jämförbarhet: Information i hållbarhetsrapporten ska sammanställas och redovisas konsekvent. Redovisad information ska presenteras på ett sådant sätt att den ger intressenter möjlighet att analysera förändringar i företagets resultat över tid, och underlättar jämförelser med andra företag.
Tillförlitlighet: Information och processer som används vid upprättandet av en hållbarhetsrapport ska samlas in, dokumenteras, sammanställas, analyseras och presenteras på ett sådan sätt att informationens kvalitet och väsentlighet kan granskas av annan part.
När redovisningen ska avges: Hållbarhetsrapporten sker efter en fast tidsplan och informationen är tillgänglig i tid för att intressenterna ska kunna fatta informerade beslut.
Legitimitet: Legitimitet är en generaliserad uppfattning eller ett antagande om att en enhets handlingar är önskvärda, korrekta eller lämpliga inom ett socialt konstruerat system av normer, värderingar övertygelser och definitioner.
Tredje part: Extern och oberoende part som kan identifieras.
Trovärdighet: Det vill säga att externa parter ska ha möjlighet att göra interna granskningar av kontroller eller dokumentation vilket ger stöd till innehållet i hållbarhetsrapporten.
1
1.Inledning
I följande avsnitt presenteras bakgrunden, problemdiskussion, syfte och frågeställning till studien, samtliga avsnitt ligger till grund för att belysa om svenska klädesföretags hållbarhetsrapporters kvalité med utgångspunkt i GRI:s sex principer.
1.1 Bakgrund
För att kunna fastställa kvalitén i en hållbarhetsrapport ligger stor vikt på att definiera vad kvalitet innebär, vilket kan vara svårt då det inte finns en enstämmig acceptans när det kommer till begreppet i samband med hållbarhetsrapporter, begreppet kvalité anses således komplext eftersom det är flerdimensionellt (Leitoniene & Sapkauskiene 2015; Mion & Loza Adaui 2019;
Helfaya, Whittington & Alawattage 2018). För att säkerställa kvalitén av hållbarhetsrapporter har Global Reporting Inititative (GRI) tagit fram principer, vars fokus ligger på att säkerställa hållbarhetsrapporters kvalité (Global Reporting Inititative (GRI) 2021; KMPG 2021; Diouf
& Borial 2017; Global Reporting Inititative (GRI) 2016 s.4). Följande principer har GRI tagit fram för att beskriva hur kvalitén kan säkerställas i hållbarhetsrapporter; Precision, Balans, Tydlighet, Jämförbarhet, Tillförlitlighet och När redovisningen ska avges (GRI 2016 s.13–16;
Frostenson & Helin 2018 s.47).
Mycket har förändrats under de senaste åren när det gäller hållbarhetsrapportering och ämnet har stått högt på agendan, startskottet för hållbarhetsrapportering kom år 1987 detta var året Förenta Nationen (FN) publicerade definitionen av hållbar utveckling (Lennartsson 2020; United Nations World Commission on Environment and Development 1987). En hållbar utveckling är högst aktuellt för FN som har utformat Agenda 2030 för att uppnå en hållbar utveckling genom 17 globala hållbarhetsmål (Svenska FN-förbundet 2021). Alla företag påverkar mer eller mindre den hållbara utvecklingen, vilket har resulterat i att företag får en allt större roll i målen mot hållbar utveckling (GRI 2016 s. 3). Hållbarhetsrapportering har därför fått en större betydelse och har blivit allt viktigare för både företag och intressenter (GRI 2016 s. 3; Amran & Keat Ooi 2014; Veiga Ávila et al. 2018).
De flesta större företagen inom klädbranschen har valt att anamma FN:s globala hållbarhetsmål i sina hållbarhetsrapporter, detta för att ta ansvar för de fotspår som klädbranschen lämnar efter
2
sig (PwC 2018–2021 A; Svenska FN-förbundet 2021; Claudio 2007). De globala målen bygger på en balans mellan tre dimensioner: ekonomiskt, socialt och ekologisk (FN 2019). Dessa tre dimensioner ska redovisas i en hållbarhetsrapport om dess påverkan, både positiva och negativa, detta för att sträva mot målet för en hållbar utveckling (GRI 2016 s.3).
Den ekonomiska dimensionen skiljer sig från de andra två dimensionerna då denna är skapad av människan och kommer således inte att behandlas i denna studie (jfr Hedenus, Persson,
& Sprei 2018 s.13). Välbefinnande, rättvisa och rättigheter är stora delar inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling (Hedenus, Persson & Sprei 2018 s. 14). Dessa värdepelare har varit mycket omtalade inom media när det gäller klädesföretag, detta på grund av kritik gällande bland annat arbetsförhållande och arbetskultur inom ett flertal svenska företag (Laudal 2010; Röstlund 2019; Andersson 2020). Klädesföretag har även fått stor kritik för sin negativa miljöpåverkan, framförallt när det kommer till vattenförbrukning, kemikalieanvändning och transporter (Naturvårdsverket 2020; Pal & Gander 2018). Detta gör att den ekologiska dimensionen är relevant för klädesföretag, då den handlar om allt som innefattar jordens ekosystem, såsom luft, vatten, jord, djur och natur (Hedenus, Persson
& Sprei 2018 s.11). Då klädesföretag har en påverkan inom både den sociala och ekologiska dimensionen har en stor efterfråga på hållbarhetsrapporter uppkommit, vilket har medfört att allt fler klädesföretag hållbarhets rapporterar (Veiga Ávila et al. 2018; Braam, Uit de Weerd, Hauck & Hijbregts 2015; Laudal 2010).
En hållbarhetsrapport ska fungera som en kommunikationskanal vilket idag ofta sker digitalt mellan företag och intressenter, detta för att ge en komplett bild utav den ekologiska och sociala dimensionen (Junior, Best & Cotter 2014; Safari & Areeb 2020). Rapporten ska även ge en komplett och balanserad bild över företagets hållbarhetsresultat och med hjälp av GRI:s sex principer ska rapporten ge en opartisk bild av företagets resultat, vilket kan säkerställa kvalitén i rapporten (GRI 2016 s.13). Genom att ständigt arbeta med kvalitén i hållbarhetsrapporter ökar nyttan för företagen då rapporten medför att intressenterna lättare kan utvärdera företagets hållbarhetsprestanda (Diouf & Borial 2017; Hahn & Lülfs 2014; Junior, Best & Cotter 2014).
För att undvika obalans, feltolkningar och ”gröntvätt” har GRI som tidigare nämnt utvecklat sex principer, detta möjliggör att information kan jämföras mellan olika företag samt att företagen ska kunna informera om sin hållbarhetsprestanda och säkerställa kvalitén på rapporten (Safari & Areeb 200; Hahn & Lülfs 2014; Diouf & Borial 2017).
Sammanfattningsvis tyder tillämpning av GRI:s sex principer; Precision, Balans, Tydlighet,
3
Jämförbarhet, Tillförlitlighet och När redovisningen ska avges, på en förbättrad kvalité på hållbarhetsrapporter (Borial, Heras- Saizarbitoria & Brotherton 2019; Diouf & Borial 2017;
Safari & Areeb 2020).
1.2 Problemdiskussion
Hållbarhetsrapporters kvalité ifrågasätts i stor skala vilket medför att företag bör kontinuerligt se över sin rapports kvalité (Diouf & Boiral 2017; Safari & Areeb 2020; Fernandez- Feijoo, Romero & Ruiz 2014). En majoritet av företagen har valt att tillämpa GRI:s sex principer för att kunna säkerställa kvalitén på sin hållbarhetsrapport (GRI 2016 s.13–16; Frostenson & Helin 2018 s.47). Det ska dock noteras att begreppet kvalité är svårt att definiera, då begreppet är flerdimensionellt (Mion & Loza Adaui 2019; Helfaya, Whittington & Alawattage 2018;
Leitoniene & Sapkauskiene 2015).
En hållbarhetsrapport ska först och främst spegla företagets resultat genom att presentera och mäta den miljömässiga och sociala prestandan (FARonline 2010). Kvalitén på informationen som presenteras i rapporten är ofta svår att mäta, rapporterna utvärderas vagt och presenteras ganska diffust samt grundas på optimistiska ännu oklara uttalanden från företaget (Borial &
Henri 2017). Kvalitén på rapporten är således svår att bedöma vid första anblick eftersom hållbarhetsrapporter i allmänhet brukar vara välskrivna och presenteras på ett strukturerat sätt för att ge en övertygande bild av företagets engagemang för hållbar utveckling (Borial & Henri 2017).
Klädesföretag ger negativa resultat på den hållbara utvecklingen, vilket sätter företags hållbarhetsrapporter och dess kvalité på sin spets (Pal & Gandler 2018; Veiga Ávila et al. 2018; Braam, Uit de Weerd, Hauck & Hijbregts 2015; Laudal 2010). Informationen i rapporten ska spegla företagets ansträngningar samt säkerställa informationens kvalité, dock ifrågasättes kvalitén vilket har resulterat i att allt fler intressenter efterfråga en tredje part för att granska rapportens kvalité (Borial, Heras- Saizarbitoria & Brotherton 2019; PwC 2018–2021 B; Juniro, Best & Cotter 2014). En del företag har dock svårt att motivera kostnaderna för en tredje part som granskar hållbarhetsrapporten, eftersom det anser att det inte genererar något mervärde (Safari & Areeb 2020). Det finns även oenigheter om att en granskning av tredje part inte kan stärka rapportens kvalité, detta för att mätning av begreppet anses kritiskt, eftersom
4
kvalitet är flerdimensionellt och subjektivt (Mion & Loza Adaui 2019; Helfaya, Whittington &
Alawattage 2018; Leitoniene & Sapkauskiene 2015).
Det är många som kritiserar informationen i en hållbarhetsrapport och ser det mer som en PR- strategi vars syfte är att göra intressenterna nöjda snarare än att erbjuda korrekt information och därav kritiseras bristen på kvalitén i informationen som publiceras (Brizolla & Klann 2019;
Hahn & Lülfs 2014; Diouf & Boiral 2017; Safari & Areeb 2020). Idag är det många klädesföretag som publicerar hållbarhetsrapporter, vilket kan ses som ett verktyg för att skapa en legitim uppfattning om företaget snarare än att spegla förtagets faktiska prestationer (Safari
& Areeb 2020; Moneva, Archel & Correa 2006).
Klädesföretag har fått stor kritik för sin hantering av bland annat personal, exempelvis har H&M och KappAhl kritiserats för minimilöner och NA-KD för ohållbara arbetsförhållanden (Röstlund 2019; Andersson 2020). Den negativa synen från media har resulterat i en kravbild från intressenter som ställs på klädesföretagens hållbarhetsrapporter, kravbilden medför således stora utmaningar på företagen (Claudio 2007; Fernandez- Feijoo, Romero & Ruiz 2014). Ett flertal företag har därför valt att tillämpa GRI:s sex principer; Precision, Balans, Tydlighet, Jämförbarhet, Tillförlitlighet och När redovisningen ska avges, för att kunna möta intressenternas kravbild (Amran & Keat Ooi 2014; Heras- Saizarbitoria & Brotherton 2019;
Diouf & Borial 2017; Safari & Areeb 2020). Trots GRI:s sex principer har det noterats att hållbarhetsrapporter som följer principerna har utrymme för förbättringar inom kvalité i respektive dimension (Ching, Gerab & Toste 2017).
1.3 Syfte
Denna studie ämnar belysa om svenska klädesföretags hållbarhetsrapporters kvalité med utgångspunkt från Global Reporting Initatives (GRI) sex principer.
1.4 Frågeställning
Vilka skillnader och likheter finns det mellan GRI:s sex principer i svenska klädesföretags hållbarhetsrapporter?
5
2.Teoretisk referensram
I följande avsnitt kommer begreppet kvalité att diskuteras sammankopplat med hållbarhetsrapporter. Fortsättningsvis presenteras GRI:s sex principer som kommer ligga till grund för studiens definition av kvalité.
2.1 Kvalitet
Det finns ingen konsensus när det kommer till begreppet kvalité i samband med hållbarhetsrapporter (Mion & Loza Adaui 2019; Helfaya, Whittington & Alawattage 2018).
Kvalité är ett begrepp som är flerdimensionellt och subjektiv vilket innebär att det finns många olika tolkningar av begreppet (Mion & Loza Adaui 2019; Helfaya, Whittington & Alawattage 2018; Letioniene & Sapkauskiene 2015). För att säkerställa kvalitén på en hållbarhetsrapport ligger stor tyngd på att kunna definiera faktorer som kan påverka kvalitén (Leitoniene &
Sapkauskiene 2015).
God kvalité är ofta sammankopplat med långa hållbarhetsrapporter, detta är något som inte alltid stämmer då kvalitén på rapporten är viktigare än kvantiteten på rapporten, rapportens syfte kan försvinna i de långa rapporterna och vilseleda läsaren (Helfaya & Whitnington 2018).
Således får informationen en allt större roll i rapporten och själva kvantiteten av information blir allt mindre viktig, vilket har resulterat i att mängden information inte kan ses som en självklar måttenhet på kvalitén i rapporten (Helfaya & Whitnington 2018). Att begreppet kvalité är flerdimensionellt har medfört att ett flertal faktorer har utformats för att bidra med kvalité i hållbarhetsrapporter, en del forskning menar på att begreppen trovärdighet och tillgänglighet är faktorer som kan påverka kvalitén (Mion & Loza Adaui 2019; Leitoniene &
Sapkauskiene 2015). Andra faktorer som kan påverka hållbarhetsrapporters kvalité är väsentlighet, precision och tillförlitlighet, trots nämnda faktorer kommer kvaliténs flera dimensioner medföra olika tolkningar och tillvägagångssätt för att säkerställa rapportens kvalité (Mion & Loza Adaui 2019; Helfaya, Whittington & Alawattage 2018; Leitoniene &
Sapkauskiene 2015; Borial Heras- Saizarbitoria & Brotherton 2019).
6
En annan faktor som har utformats för att bidra med kvalité i hållbarhetsarapporter är begreppet transparens, genom att företag har en transparant dialog med dess intressenter kan detta bidra till att säkerställa rapportens kvalité (Fernandez- Feijoo, Romero & Ruiz 2014). En faktor som har samtycke inom forskning är granskning av tredje part, då detta ger en extern bekräftelse på hållbarrapportens kvalité (Borial Heras- Saizarbitoria & Brotherton 2019; Junior, Best & Cotter 2014; Fernandez- Feijoo, Romero & Ruiz 2014). Det ska dock lyftas att samtycket om granskning av tredje part som en faktor för att säkerställa kvalité inte är helt accepterat bland forskare, då begreppet kvalité är flerdimensionellt (Mion & Loza Adaui 2019; Leitoniene &
Sapkauskiene 2015; Whittington & Alawattage 2018).
Tabell 1: Visar en sammanställning av de olika faktorer som tidigare forskning anser påverka hållbarhetsrapporters kvalité.
2.2 Global Reporting Inititative (GRI)
Global Reporting Inititative (GRI) är ett internationellt oberoende standardiseringsorgan som hjälper företag att lättare få förståelse om vad som ska kommuniceras i en hållbarhetsrapport (GRI 2021).
GRI (2021) används av allt fler företag och ses idag som det mest tillämpade ramverket för hållbarhetsredovisning. GRI:s riktlinjer används för att tillgodose information om både de negativa och positiva aspekterna inom företaget, riktlinjerna används som ett verktyg för att medföra en förbättrad relation mellan företaget och intressenter (GRI 2021). Trots att det finns många förespråkare för GRI:s principer bör det dock lyftas att tillämpning av principerna kan vara svårtolkade, detta då principerna är breda och generiska för att fungera för företag i olika branscher (Diouf & Borial 2017; Safari & Areeb 2020). Företag som tillämpar GRI är inte per
Faktorer Tidigare forskning
Transparens Fernandez-Fejjo, Romero & Ruiz 2014; Borial Heras- Saizarbitoria & Brotherton 2019; Junior, Best
& Cotter 2014
Trovärdighet Borial Heras- Saizarbitoria & Brotherton 2019; Mion & Loza Adaui 2019; Leitoniene & Sapkauskiene 2015
Tillgänglighet Mion & Loza Adaui 2019; Leitoniene & Sapkauskiene 2015
Tillförlitlighet
Borial Heras- Saizarbitoria & Brotherton
2019;Mion & Loza Adaui 2019; Helfaya, Whittington & Alawattage 2018; Leitoniene & Sapkauskiene 2015
Presicion Helfaya, Whittington & Alawattage 2018; Leitoniene & Sapkauskiene 2015; Helfaya, Whittington &
Alawattage 2018
Väsentlighet Helfaya, Whittington & Alawattage 2018; Leitoniene & Sapkauskiene 2015
Granskning av tredje part Borial Heras- Saizarbitoria & Brotherton 2019; Junior, Best & Cotter 2014; Fernandez-Fejjo, Romero
& Ruiz 2014
7
automatik ansvarstagande när det gäller hållbarhetsfrågor i praktiken (Moneya, Archel &
Correa 2006).
2.2.1 GRI:s sex principer
Kvaliteten i en hållbarhetsrapport är viktig och för att kunna säkerställa denna har GRI framtagit sex principer (Diouf & Borial 2017; GRI 2016 s.4). I GRI 101: Foundation 2016 beskrivs de sex principer för att säkerställa kvalitén på hållbarhetsrapporten; Precision, Balans, Tydlighet, Jämförbarhet, Tillförlitlighet och När redovisningen ska avges (GRI 2016 s.13–16; Frostenson & Helin 2018 s.47).
Figur 1: Presenterar Frostenson och Helins (2018 s.47) översättning av GRI:s principer till svenska, denna översättning kommer även denna studie att tillämpa.
2.2.2 Precision
Precision är en viktig princip för att kunna säkerställa kvalitén på rapporten, det är väldigt viktigt att företag rapporterar information korrekt och detaljerat för att underlätta för intressenterna i deras bedömning när det gäller företagets rapporterande resultat (Diouf
& Borial 2017). GRI (2016 s.13) beskriver principen på följande sätt “The reported information shall be sufficiently accurate and detailed for stakeholders to assess the reporting organization´s performance”.
Enligt GRI (2016 s.13) är denna princip skapad för att avspegla det faktum att information kan uttryckas på många olika sätt, allt från detaljerade kvantitativa mätningar till kvalitativa svar.
Vidare anses de grundläggande faktorerna för en hållbarhetsrapport ligga i informationen som rapporteras och dess användbarhet för intressenterna (Diouf & Borial 2017; Safari
& Areeb 2020). I GRI 101: Foundation 2016 beskrivs några riktlinjer för att säkerställa precision såsom att rapporten indikerar vilka uppgifter som har blivit b samt att mätningarna av den presenterade data är replikerbar och kan återfå ett snarlikt resultat (GRI 2016 s.13). I riktlinjerna beskrivs även att felmarginaler i kvantitativa data inte ska bli missvisande för intressenter, detta för att kunna nå lämpliga slutsatser (GRI 2016 s.13). Rapporten ska ange
GRI:s kvalitetsprinciper
Precision Balans Tydlighet Jämförbarhet Tillförlitlighet
När redovisningen
ska avges
8
vilken data som har blivit beräknad och de underliggande antaganden samt vilka metoder som har legat till grund för dem beräknade slutsatserna (GRI 2016 s.13).
2.2.3 Balans
GRI (2016 s.13) beskriver principen balans på följande sätt,” The reported information shall reflect positive and negative aspects of the reporting organization’s performance to enable a reasoned assessment of overall performance”.
Enligt GRI (2016 s.13) ska den övergripande presentationen av hållbarhetsrapporten ge en opartisk bild av företagets resultat. Rapporten förväntas att utesluta val som på ett felaktigt sätt kan påverka ett beslut eller bedömning av hållbarhetsrapportens läsare (Safari & Areeb 2020).
Hållbarhetsrapporten förväntas därför att innehålla både gynnsamma och ogynnsamma resultat, det ska även framgå tydligt skillnader på fakta och företagets egen tolkning (GRI 2016 s.13; Juniro, Best & Cotter 2014). Dock ska det påpekas att många anser att det är en övervikt av positiva händelser jämfört med de negativa händelserna i en hållbarhetsrapport, detta kan ses som en slags ”gröntvätt” och detta har medfört stor kritik mot hållbarhetsrapporters kvalité (Safari & Areeb 2020; Diouf & Borial 2017). För att motverka denna obalans har GRI tagit fram riktlinjer för att skapa balans i hållbarhetsrapporten såsom att ta med både gynnsamma och ogynnsamma resultat och ämnen i rapporten (GRI 2016 s.13; Juniro, Best & Cotter 2014).
Informationen som tas upp i rapporten ska presenteras i ett format som tillåter intressenten att utläsa positiva som negativa trender gällande förtagets prestationer på årsbasis (GRI 2016 s.13).
2.2.4 Tydlighet
Tydlighet är en viktig princip då litteraturen ofta beskriver en brist på tydlighet och att det ofta används förvirrande språk i hållbarhetsrapporten för att dölja den dåliga prestandan (Diouf
& Borial 2017; Safari & Areeb 2020). GRI (2016 s.14) beskriver denna princip på följande sätt,
“The reporting organization shall make information available in a manner that is understandable and accessible to stakeholders using that information”. Tydligheten i hållbarhetsrapporter har kritiserats, genom att företag inte har tagit del av intressenternas åsikter har informationen i rapporterna blivit irrelevant och otydliga (Moratis & Brandt 2017). Hållbarhetsrapporten bör därför vara tydlig för att intressenten ska förstå samt hitta i rapporten utan några större
9
ansträngningar, för att detta ska vara möjligt ska rapporten innehålla en bra informationsnivå (Diouf & Borial 2017; GRI 2016 s.14).
GRI:s (2016 s.14) riktlinjer för att säkerställa tydlighet i rapporten, innebär bland annat att rapporten ska ha tillräcklig information för att tillfredsställa intressenternas informationsbehov, dock ska rapporten inte innehålla överflödig eller undermålig information. Intressenten ska lätt kunna navigera i rapporten och hitta specifik information utan några större ansträngningar, exempelvis genom länkar, kartor eller tabeller (GRI 2016 s.14). Rapporten ska tillämpa ett lätt formulerat språk i text och undvika tekniska termer, akronymer, jargong eller annat innehåll som sannolikt är obekant till intressenterna (GRI 2016 s.14). Informationen ska vara framkomlig för intressenter samt inkluderar mångfald, vidare ska rapporten inkluderar de med särskilda behov med olika förmågor (GRI 2016 s.14).
2.2.5 Jämförbarhet
En viktig princip för att kunna säkerställa kvalitén på hållbarhetsrapporter är jämförbarhet, denna princip gör det möjligt för användare samt intressenter att kunna utvärdera företags prestationer genom tiden och göra jämförelse mellan andra företag inom samma område (Diouf
& Borial 2017). Enligt GRI (2016 s.14) beskrivs principen på följande sätt,” The reporting organization shall select, compile, and report information consistently. The reported information shall be presented in a manner that enables stakeholders to analyze changes in the organization’s performance over time, and that could support analysis relative to other organizations”.
För att säkerställa jämförbarhet över tiden är det till stor vikt att upprätthålla en enhetlighet i de metoder som tillämpas i rapporten (Diouf & Borial 2017; Safari & Areeb 2020). Att tillämpa principen jämförbarhet korrekt innebär en förbättrad användbarhet av informationen, det har dock uppmärksammats att företag tillämpar olika enheter för att mäta sin prestanda vilket innebär att användare inte kan jämföra prestanda mellan olika företag (Safari & Areeb 2020; Moneva, Archel & Correa 2006). Ett ytterligare problem som uppmärksammas är när enheternas information inte används korrekt eller är korrekt förklarade i rapporten (Safari
& Areeb 2020). För att kunna jämföra rapporter rekommenderar GRI att rapporten ska tillhandahålla information som sträcker sig bakåt i tiden och att rapporten använder lämpliga riktmärken som kan vara jämförliga (GRI 2016 s.14–15). Information i rapporten som avviker
10
mellan rapporteringsperioderna ska kunna identifieras och förklaras samt att det finns vedertagna protokoll för rapportens sammanställningar och mätningar (GRI 2016 s.14–15).
2.2.6 Tillförlitlighet
GRI (2016 s.15) beskriver principen tillförlitlighet på följande sätt, ” The reporting organization shall gather, record, compile, analyze, and report information and processes used in the preparation of the report in a way that they can be subject to examination, and that establishes the quality and materiality of the information”.
Enligt GRI (2016 s.15) är det betydelsefullt att intressenterna är säkra på att rapporten kan granskas, detta för att säkerställa tillförlitligheten av innehållet i rapporten. För att säkerställa rapportens trovärdighet, det vill säga att externa parter ska ha möjlighet att göra interna granskningar som kan ge stöd till innehållet i rapporten (GRI 2016 s.15). Information i rapporten om företags prestanda som saknar bevis bör inte vara med i rapporten, undantag om de innehåller väsentlig information och rapporten kan ge uppenbara förklaringar till osäkerheter kring innehållet (GRI 2016 s.15).
I hållbarhetsrapporter kan det uppkomma klyftor i tillförlitligheten, vilket har resulterat i att företag använder sig utav en tredje part för granskning av sin rapport för att eliminera klyftan och säkerställa tillförlitligheten (Diouf & Borial 2017). GRI (2016 s.15) har utformat riktlinjer när det gäller principen tillförlighet, dessa innebär att en tredje part kan identifieras av läsaren och att organisationen kan identifiera ursprungliga källor i informationen som delges i rapporten. Företag kan även förse pålitligt bevis som kan stödja komplexa uträkningar samt att det finns presenterad information från originalkälla eller informationsägare som kan intyga att informationen som anges är korrekt inom godtagbara marginaler (GRI 2016 s.15).
2.2.7 När redovisningen ska avges
Principen När redovisnigen ska anges beskrivs av GRI (2016 s.16) på följande sätt, ”The reporting organization shall report on a regular schedule so that information is available in time for stakeholders to make informed decisions”.
Hållbarhetrapporter ska utföras enligt ett regelbundet schema för att informationen alltid ska vara tillgänglig i den aktuella tiden, så att intressenter kan fatta välgrundade beslut (Safari
& Areeb 2020; Diouf & Borial 2017). Att det är en kontinuerlig rapporteringsfrekvens samt
11
periodlängd är nödvändigt för att möjliggöra jämförelse över tiden samt tillgänglighet för intressenter (GRI 2016 s.16; Diouf & Borial 2017). Företag förväntas att balansera behovet av att erbjuda information i rätt tid samt att informationen är tillförlitlig (GRI 2016 s.16). GRI (2016 s.16) har tagit fram riktlinjer för att säkerställa denna princip, vilket innebär att informationen som delges i rapporten är aktuell i den rapporterade tidsperioden. Intressenten ska även tydligt kunna urskilja olika tidsperioder för sedan kunna följa när rapporten är uppdaterad och när nästa uppdatering kommer att ske (GRI 2016 s.16).
2.3 Teorier
I detta avsnitt kommer legitimitetsteorin och intressentteorin att presenteras med kopplingar till hållbarhetsrapporter.
2.3.1 Legitimitetsteorin
Legitimitetsteorin hävdar att företag kontinuerligt försöker verka inom samhällets ramar och normer, det vill säga att man försöker se till att företagens aktiviteter uppfattas som legitima av en tredje part (Deegan & Unerman 2011 s. 323–324). Enligt Deegan och Unerman (2011 s.
323–324) anses dessa ramar och normer inte vara fastställda, utan förändras över tid vilket kräver att företag behöver vara lyhörda mot den etiska och moraliska sidan där företaget verkar. Suchman (1993) skriver att legitimitet är ett relativt begrepp och att det är förändligt i det sociala systemet beroende på plats och tid. Det sociala kontraktet som beskrivs i legitimitetsteorin är inte lätt att definiera, men konceptet används för att representera mängdens implicita och uttryckliga förväntningar som samhället har om hur företag ska bedriva sin verksamhet (Deegan & Unerman 2011 s. 325,328).
För ett företag som vill uppfattas som legitim är det inte de faktiska uppförande som är viktigt, utan det är vad samhället kollektivt känner till eller uppfattar om företagets beteende som formar legitimitet (Deegan & Unerman 2011 s. 325; Ching, Gerab & Toste 2017). Företag har ett ansvar när det gäller deras påverkan på samhället, allt fler företag har börjat hållbarhetsrapportera för att visa upp sitt samhällsansvar och minska informationsasymmetrin mellan företag och deras intressenter (Larrán, Andrades & Herrera Madueño 2019; Hahn
12
& Lülfs 2014). För att minska informationsasymmetrin mellan företag och intressenter förväntas en transparant kommunikation om företagets hållbarhetsarbete för att visa att företaget verkar inom samhällets ramar och normer (Hahn & Lülfs 2014; Deegan & Unerman 2011 s. 323–324).
Kommunikation inom miljönegativa industrier via miljöpolicys och miljöprinciper är ett kritiskt fokusområde för att bibehålla legitimiteten inom företaget och bibehålla transparens mot intressenter (Bortree 2009; Claudio 2007). Genom att företag hållbarhets rapporterar kan en komplett och balanserad bild av företagets hållbarhetsprestanda kommuniceras till intressenten, dock är rapporterna benägna för egen tolkning och har ibland tendenser till
“gröntvätt” (Hahn & Lülfs 2014; Safari & Areeb 2020; Diouf & Borial 2017). För att övervinna detta problem har GRI utformat en princip som uppmanar företag att rapportera om de positiva och negativa aspekterna om företagets hållbarhetsprestanda (GRI 2016 s.13; Juniro, Best & Cotter 2014). Dock kan de negativa aspekterna i hållbarhetsrapporten äventyra företagets legitimitet om den inte uppfattas överensstämma med samhällsnormer och värderingar av intressenter (Hahn & Lülfs 2014). Informationsutlämnande kan därav bli ett avgörande moment för att skapa korrekt legitimitet (Suchman 1995).
Att offentliggöra information i en hålbarhetsrapport kan ses som ett PR-syfte för att förbättra ett förtags rykte och legitimitet, exempelvis kan ett företag tillhandahålla information för att motverka eller kompensera negativa nyheter (Dowling & Pfeffer 1975; Hahn & Lülfs 2014).
Likväl ska det belysas att företag som inte rapporterar negativa aspekter kan uppfattas som mindre trovärdiga, då det inte finns en balans mellan positiva och negativa aspekter i rapporten (Hahn & Lülfs 2014). Att utforma en hållbarhetsrapport utan balans kan skapa mer kritik mot rapporten, jämfört med att faktiskt presentera de negativa aspekterna (Hahn & Lülfs 2014).
Synen inom legitimitetsteorin att företag kommer bestraffas om de inte fungerar på ett sätt som överensstämmer med samhällets förväntningar är en uppfattning som företag i många europeiska och andra nationer anammar (Suchman 1995). Företag använder legitimiteten som ett typ av verktyg genom att överväga hur mycket företaget kommer att uppfylla förväntningar hos samhället, detta kan både skada och främja företagets anseende (Dowling & Pfeffer 1975;
Suchman 1995). Trots detta vågspel används ofta hållberhetsrapporter som ett vanligt verktyg för att legitimera företagets verksamhet (Safari & Areeb 2020; Dowling & Pfeffer 1975).
13
Avslutningsvis belyser Deegan och Unerman (2011 s.335–336) att legitimitetsteorin måste uppskattas och beaktas på det vis, att om ett företag lämnar ut uppgifter på grund av oro över dess legitimitet, görs detta endast på grund utav överlevnadsinstinkter eller ekonomisk lönsamhet snarare än en önskan att visa ett större ansvar för företagets egen skull.
2.3.2 Intressentteorin
Intressentteorin handlar om specifika grupper inom samhället och innebär att olika intressentgrupper kommer att ha förhandlat fram olika sociala kontrakt sinsemellan, snarare än ett avtal med samhället i allmänhet (Deegan & Unerman 2011 s.348–349). Teorin bygger på tanken att ett företags framgång är genom att lyssna, förstå och svara på intressenters krav och förväntningar (Moratis & Brandt 2017). Intressentteorin delas upp i två perspektiv enligt Deegan och Unerman (2011 s. 348) det etiska (normativa) perspektivet och positiva (ledande) perspektivet. Det etiska perspektivet hävdar att alla intressenter har rätt att behandlas rättvist av ett företag medan det positiva perspektivet tar hänsyn till olika grupper av intressenter inom samhället och menar att de kan ha mer eller mindre inverkan på företagsstrategier (Deegan & Unerman 2011 s. 348–349; Suchman 1995).
Företag identifierar sina intressenter genom att avgöra vilken utsträckning och samspel företagen har mellan de olika intressenterna, varje grupp ska hanteras för att gynna företaget (Deegan & Unerman 2011 s. 352–353). De intressenter som anses vara viktiga för företaget, kommer det att läggas mer fokus på och en större ansträngning kommer att göras för att bibehålla en god relation (Deegan & Unerman 2011 s. 352–353). De sociala kontrakten mellan företag och intressenter har medfört ett ökat krav från intressenter att företag ska hållbarhetsrapportera (Borial, Heras- Saizarbitoria & Brotherton 2019; Juniro, Best
& Cotter 2014; Fernandez- Feijoo, Romero & Ruiz 2014; Deegan & Unerman 2011 s.348–
349). Det finns således en kravbild från intressenter som medför att företag engagerar sig för att bevisa sitt hållberhetsengagemang och transparens, genom att presentera information på ett lämpligt och ansvarstagande sätt i form av en hållbarhetsrapport (Amran & Keat Ooi 2014). Ett syfte med hållbarhetsrapporter är att kommunicera med företagets intressenter och öppna upp en dialog för att möjliggöra att rapportens innehåll blir relevant för intressenten (Moratis & Brandt 2017).
14
Kvalitén på en hållbarhetsrapport har en tydlig koppling till intressenternas engagemang i rapporten (Amran & Keat Ooi 2014). Att involvera intressenter i granskning av hållbarhetsrapporter samt processer och ge intressenter en ”röst” har blivit allt vanligare bland företag, detta har resulterat i mer trovärdiga rapporter (Manetti & Toccafondi 2012; Moratis &
Brandt 2017). Engagemang från intressenter kan enligt GRI (2016 s.14) medföra att hållbarhetsrapportens kvalité säkerställs, detta genom att innehållet i rapporten ger intressenter tillräcklig och relevant information för att kunna göra välgrundade beslut. Genom att försumma intressenterna åsikter när det kommer till rapportens innehåll, kan detta resultera i att rapporten troligtvis kommer ha en begränsad förståelse och därav en begränsad funktion (Moratis &
Brandt 2017).
Hållbarhetsrapporter kan användas som ett verktyg gentemot intressenter för att få deras godkännande eller för att avleda deras uppmärksamhet från något de ogillar eller är emot (Deegan & Unerman 2011 s. 352–353; Fernandez-Feijoo, Romero, & Ruiz 2014). För att minska vilseledande hållbarhetsrapporter kräver allt fler intressenter att företag använder sig utav en granskning av tredje part för att stärka rapportens kvalité och således fånga intressentens godkännande (Borial, Heras-Saizarbitoria & Brotherton 2019; Juniro, Best & Cotter 2014;
Fernandez-Feijoo, Romero & Ruiz 2014). Enligt GRI (2016 s.15) är det betydelsefullt att intressenterna är säkra på att rapporten är tillförlitlig och genom en granskning av tredje part kan detta således säkerställas och på så vis möta intressenternas krav.
2.4 Teoretisk syntes
I detta avsnitt presenteras den teoretiska syntesen med hjälp av tidigare forskning, GRI:s sex principer och teorier. Den teoretiska syntesen tillämpas i studiens innehållsanalys för att möjliggöra studien syfte; att belysa om svenska klädesföretags hållbarhetsrapporters kvalité med utgångspunkt från Global Reporting Initatives (GRI) sex principer.
Begreppet precision i hållbarhetsrapporter indikerar vilka uppgifter som det har gjorts mätningarna på, samt att data som presenteras är inom trovärdiga marginaler (GRI 2016 s.13).
Precision möjliggör således att mätningen är replikerbara och återfå ett snarlikt resultat, vilket kan säkerställa rapportens kvalité (Diouf & Borial 2017; Safari & Areeb 2020; Borial,
15
Heras- Saizarbitoria & Brotherton 2019; Helfaya, Whitingtion & Alawattage 2018). En viktig del i en hållbarhetsrapport är att den ska ge en opartisk bild av företagets resultat vilket innebär att rapporten både ska innehålla, gynnsamma och ogynnsamma resultat (GRI 2016 s.13; Juniro, Best & Cotter 2014). Därför är det viktigt att skapa en balans i rapporten för att säkerställa kvalitén, detta för att det inte ska bli en övervikt av positiva trender jämfört med de negativa trenderna (Safari & Areeb 2020; Diouf & Borial 2017).
I hållbarhetsrapporter används ofta ett förvirrande språk för att dölja eller avleda företagets negativa trender, därför är det viktigt att rapporten är tydlig så att alla intressenter kan förstå, samt lätt att hitta i rapporten utan några större ansträngningar (Diouf & Borial 2017; Safari
& Areeb 2020; GRI 2016 s.14; Amran & Keat Ooi 2014; Manetti & Toccafondi 2012;
Fernandez-Feijoo, Romero & Ruiz 2014). Kvalitén på en hållbarhetsrapport har en tydlig koppling till att informationen är tillförlitlig, för att säkerställa detta kan en granskning av en tredje part utföras, vilket således kan stärka företagets legitimitet (Amran & Keat Ooi 2014;
GRI 2016 s.15; Diouf & Borial 2017; Borial, Heras- Saizarbitoria och Brotherton 2019; Juniro, Best & Cotter 2014; Fernandez- Feijoo, Romero & Ruiz 2014; Bortree 2009). Intressenten kan även förses med pålitligt bevis som kan stödja komplexa uträkningar samt att det finns presenterad information från originalkällor (GRI 2016 s.15).
För att säkerställa rapportens kvalité är jämförbarhet ett viktigt begrepp, att rapporten är transparent och innehåller lämpliga riktmärken möjliggör jämförelser mellan företag och upprätthåller en kontinuitet i metoderna (Diouf & Borial 2017; Safari & Areeb 2020; GRI 2016 s.14–15; Fernandez- Feijoo, Romero & Ruiz 2014). Rapporten ska även kontinuerligt uppdateras så att informationen alltid ska vara tillgänglig och aktuell (Safari & Areeb 2020;
Diouf & Borial 2017).
16
Figur 2: Visar en utformning av den teoretiska syntesen i ett grupperat informationsblock för att visuellt illustrera alla begrepp som är sammankopplade med kvalité i en hållbarhetsrapport.
17
3.Metod
I metodkapitlet presenteras studiens beskrivning och motivering av de valda metoderna.
Metoderna är valda för att uppnå studiens syfte; att belysa om svenska klädesföretags hållbarhetsrapporters kvalité med utgångspunkt från Global Reporting Initatives (GRI) sex principer.
3.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign
Denna studie är en dokumentär forskning vilket innebär att studien baserades på offentliga dokument såsom hållbarhetsrapporter (jfr Denscomde 2017 s. 321). Detta innebär att vi har hanterat hållbarhetsrapporter som den primära datakällan i denna studie, detta för att sträva efter en förståelse om olika svenska klädesföretags hållbarhetsrapporter och dess kvalité. Studiens forskningsstrategi är till större del en kvalitativ strategi, vilket innebär att det har lagts stort fokus på det skrivna ordets betydelse och en djupdykning inom hållbarhetsrapporters kvalité har genomförts (jfr Denscomde 2017 s. 20–22). Det har således lagts en stor vikt på insamling och analys av data, fokuset har legat på kvalitén i hållbarhetsrapporter (jfr Bryman & Bell 2017 s. 372).
För att uppnå syftet och besvara frågeställningen valdes en komparativ design som arbetsmetod för denna studie. Detta innebär att en jämförelse gjordes mellan olika studieobjekt, i detta fall svenska klädesföretags hållbarhetsrapporter, som sedan jämfördes och analyserades om det fanns skillnader och likheter mellan GRI:s sex principer i hållbarhetsrapporter (jfr Bryman &
Bell 2017 s. 90). För att kunna identifiera skillnader och likheter mellan hållbarhetsrapporterna tillämpades en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ strategi. Detta innebär att studie till större del tillämpat en kvalitativ strategi men har även inslag av en kvantitativ strategi.
3.2 Urval
Avsikten med studien är att besvara frågeställningen och uppnå syftet, detta innebär att vi har gjort ett strategiskt beslut gällande studiens urval, vilket är ett målstyrt urval (jfr Bryman & Bell 2017 s. 406). Urvalet består av dokument, mer specifikt hållbarhetsrapporter utav fem svenska klädesföretag under åren 2019 till 2020.
18
Valet av svenska klädesföretags hållbarhetsrapporter låg främst i att det är en bransch där konsumenten har en påverkan inom företagets hållbarhetsfrågor, vilket gjorde att branschen blev intressant att undersöka för denna studie (jfr Svensk Handel 2016). En annan motivation till valet av urval var att branschen efterlämnar spår på miljön och samhället, vilket har medfört att klädesföretags hållbarhetsrapporter och dess kvalitet har höga krav på sig från intressenter (jfr Pal & Gandler 2018).
Databasen Retriever business tillämpades för att få fram ett urval, databasen listade ett antal klädesföretag som sedan granskades. För att få fram de företag som passade studien behövde företagen uppfylla kriterier såsom att vara svenskt och uppdaterade hållbarhetsrapporter fanns tillgängligt för 2019/2020. Valet av åren 2019/2020 gjordes för att ha så aktuella hållbarhetsrapporter som möjligt. Fem företag valdes ut som vi ansåg var mest lämpade för studiens frågeställning och syfte, de fem företagen uppfyllde studiens kriterier och ansågs därför mest lämpade. Studiens urval presenteras mer detaljerat i Tabell 2 (se Bilaga 1 för ytterligare presentation av företagen).
Tabell 2: Redovisa studiens urvalsbeskrivning.
3.3 Datainsamling 3.3.1 Litteratursökning
Studiens inriktning bestämdes och en utförlig litteratursökning utfördes, detta för att få information om det valda ämnet (jfr Denscombe 2017 s. 475). Inom litteratursökning finns det inget facit om vilken litteratur som krävs för att göra en lyckad studie, vi valde därför att lägga ner mycket tid på sökning och ta del av tidigare forskning av ämnet (jfr Rienecker & Jørgensen 2017 s. 132). Ett flertal databaser tillämpades i denna litteratursökning såsom Business Source Premier, Google Scholar, Retriever business och Söder Scholar, för att få fram relevant och
Respondenter Bransch År för
hållbarhetsrapporten Tillämpning av GRISpråk på rapporten
Första
publicering Antal sidor H&M Hennes & Mauritz AB
Kläder, butikshandel 2020 X
Engelska 2002 84
KappAhl
Kläder, butikshandel 2019/2020 X
Engelska 2008 45
Polarn O. Pyret
Kläder, butikshandel 2019/2020 X
Engelska 2019 50
Intersport
Kläder, butikshandel 2020 X
Engelska 2017 68
NA-KD (Nakdcom One World AB)
Kläder, butikshandel 2020 Inspirerad
Engelska 2019 56
19
trovärdig litteratur. Vidare valde vi att tillsammans granska och tolka litteraturen för få en enhetlig uppfattning om studiens valda ämne, samt selekterades den litteratur som ansågs mest lämpad för studiens syfte och frågeställning.
3.3.2 Innehållsanalys
Innehållsanalys är en av de forskningsmetoder som lämpas mest när det gäller studier om hållbarhetsredovisning, denna forskningsmetod har även tillämpats i denna studie om hållbarhetsrapporets kvalité (jfr Diouf & Borial 2017). En kvalitativ innehållsanalys med ett kvantitativt inslag har utformats för att skapa empiri till studien, detta innebär att vi systematiskt granskade och analyserade hållbarhetsrapporter med hjälp av i förväg bestämda kategorier, underteman och koder (jfr Bryman & Bell 2017 s. 529–531).
För att få fram kategorierna, underteman och koder användes den teoretiska syntesen och tidigare forskning. GRI presenterar följande principer för att säkerställa kvalitén på hållbarhetsrapporter, Precision, Balans, Tydlighet, Jämförbarhet, Tillförlitlighet och När redovisningen ska avges (GRI 2016 s.13–16; Frostenson & Helin 2018 s.47). Ovan nämnda principer använde Safari och Areeb (2020) som kategorier till sin forskning, vilket även vi inspirerats av och gjort i denna studie. Ett flertal forskare menar att användning av GRI:s sex principer innebär en förbättrad kvalité på hållbarhetsrapporteringen, vilket gjorde att principerna blev väldigt passande för att använda som kategorier i denna studie (jfr Borial, Heras-Saizarbitoria & Brotherton 2019; Diouf & Borial 2017; Safari & Areeb 2020). Tabell 3 presenterar kategorier och dess definitioner i en kodningsmanual.
20
Tabell 3:Presenterar studiens kodningsmanual med Kategorier och dess definitioner av GRI (2016 s. 13–16).
Kategorier Definitioner
Precision The reported information shall be sufficiently accurate and detailed for stakeholders to assess the reporting organization’s performance.
Balans
The reported information shall reflect positive and negative aspects of the reporting organization’s performance to enable a reasoned assessment of overall performance.
Tydlighet The reporting organization shall make information available in a manner that is understandable and accessible to stakeholders using that information.
Jämförbarhet
The reporting organization shall select, compile, and report information consistently. The reported information shall be presented in a manner that enables stakeholders to analyze changes in the organization’s performance over time, and that could support analysis relative
to other organizations.
Tillförlitlighet
The reporting organization shall gather, record, compile, analyze, and report information and processes used in the preparation of the report in a way that they can be subject to examination, and that establishes the quality and materiality of the information.
När redovisningen ska avges
The reporting organization shall report on a regular schedule so that information is available in time for stakeholders to make informed decisions.
Liksom Safari och Areeb (2020) har underteman och koder listas utifrån kategorierna som är relevanta för studiens syfte och frågeställning. Varje kategori består av fem till två underteman, vilket innebär att det skapades fem till två koder under varje undertema. De underteman som användes i studien har sin grund från GRI 101: Foundation 2016, dessa underteman är de riktlinjer som finns för att säkerställa kvaliteten på hållbarhetsrapporter (GRI 2016 s.13–
16). Tabell 4 visar kategorin Precision och dess underteman samt koder, de andra fem kategorierna och deras underteman samt koder finns att hitta i Bilaga 2.
21
Koder utformades och identifierades genom utvalda underteman, för att sedan namnges (jfr Safari & Areeb 2020). Denna process utfördes tillsammans och innebar att en textanalys gjordes upprepande gånger av underteman för att kunna identifiera koder (jfr Safari
& Areeb 2020). Sammanlagt identifierades och namngavs nitton olika koder för de olika kategorierna och underteman. För att illustrerar detta visas i Tabell 4 de koder som identifieras under kategorin Precision, övriga koder finns att hitta i Bilaga 2.
Tabell 4:Visar Kategorin Precisions underteman och koder.
Efter att koderna var identifierade och namngivna, utformades ett numeriskt poängsystem i enlighet med tidigare forskning. Som tidigare nämnts har denna innehållsanalys inspirerats av Safaris och Areebs (2020) forskning, i deras studie utfördes intervjuer för att få fram empiri vilket denna studie inte gjorde, vilket resulterade att vi tog del av ytterligare tidigare forskning.
I Morhardt, Baird, och Freemans (2002) studie om GRI:s riktlinjer bland indiska företag utformades ett poängsystem där poäng noll till tre tilldelades, olika kriterier hade formats för de olika poängen. Forskarna Yadava och Sinha (2016) har inspirerats av Morhardst, Bairds och
Kategori Underteman Koder
"The report indicates the data that have been
measured". Measured
"The measurements for data, and bases for calculations, are adequately described, and can be replicated with similar results".
Replicated
"The margin of error for quantitative data is not sufficient to influence substantially the ability of stakeholders to reach appropriate and informed conclusions".
Reliable
"The report indicates which data have been estimated, and the underlying assumptions and techniques used for the estimation, or where that information can be found".
"The qualitative statements in the report are
consistent with other reported information and other available evidence".
Precision
Estimated information
22
Freemans (2002) poängsystem och tillämpar ett likande system i sin studie om GRI:s riktlinjer.
Denna studie tillämpade också detta poängsystem, vilket innebar att poängen som tilldelades var mellan noll och tre, varje poäng innefattade ett kriterium som rapporten skulle uppnå för att tilldelas poäng (jfr Morhardt, Baird & Freeman 2002; Yadava & Sinha 2016). Samtliga kriterier var inspirerade från tidigare forskning och definierades för att underlätta kodningen och tillämpningen av poängsystemet (jfr Morhardt, Baird & Freeman 2002; Yadava & Sinha 2016). I Tabell 5 presenterar poäng, kriterier och definitioner.
Tabell 5: Visar innehållsanalysens poängkriterier och definitioner.
3.3.3 Kodningsprocessen
Innan kodningsprocessen påbörjades gjordes en gemensam inläsning på samtliga hållbarhetsrapporter för att få en första uppfattning av rapporterna. Under inläsningen analyserades rapporterna grundligt, genom att texterna plockades isär och granskades i respektive del, både i språk och uppbyggnad. Detta tillvägagångsätt medförde att vi fick en djupare förståelse av rapporterna.
Processen för själva kodningen påbörjades efter inläsningen, tillsammans tilldelades koder och poäng. Varje hållbarhetsrapport analyserades enskilt och kommentarer gjordes efter varje rubrik i rapporten, efter analys av texten tilldelades en eller flera koder under varje rubrik beroende på vad texten berörde. Koderna som tilldelades under varje rubrik blev sedan poängsatta efter poängkriterierna i Tabell 5. Exempelvis i Polarna O. Pyrets hållbarhetsrapport fanns det en överskådlig innehållsförteckning, detta för att läsaren lätt ska kunna navigera i rapporten vilket berörde koden Easy to navigate. Det avsaknadens dock länkar i
Poäng Kriterier
Definitioner0 Nämns inte Finns inte i hållbarhetsrapporten
1 Nämns kort Enstaka meningar i
hållbarhetsrapporten
2 Nämns överskådligt Förklaras överskådligt i hållbarhetsrapporten
3 Nämns detaljerat Beskrivs utförligt i hållbarhetsrapporten
23
innehållsförteckningen vilket resulterade i att rubriken fick 2 poäng. Detta arbetssätt utfördes kontinuerligt under varje rubrik i samtliga hållbarhetsrapporter.
För att bibehålla transparents i studien och ge läsaren en möjlighet att följa kodningen och ett hjälpmedel för studiens genomförande, dokumenterades kommentarer, koder och poäng, detta utfördes under varje rubrik i hållbarhetsrapporten. Tabell 6 visar ett utdrag från Polarn O. Pyrets hållbarhetsrapports dokumentation, samtliga dokumentationer finns under Bilaga 3.
Tabell 6: Redovisar ett utdrag från dokumentationen av kodningen samt poängtilldelningen av Polarn O. Pyrets hållbarhetsrapport.
Efter kodning och poängtilldelning av samtliga hållbarhetsrapporter gjordes en sammanställning av poängen, vilket innebar att ett genomsnittligt poäng räknades ut på samtliga koder. I Bilaga 4 finns sammanställningar av samtliga hålbarhetsrapporters genomsnittliga poäng. Vi vill belysa att antalet koder inte användes i samma frekvens, vilket medförde att koder förekom mer frekvent i en hållbarhetsrapport jämfört med en annan, detta resulterade i att trots en hög frekvens kunde hållbarhetsrapportens genomsnittliga poäng vara låg. Detta beror på att om en kod frekvents tillämpas med låg poängnivå i en hållbarhetsrapport blir det ett lågt genomsnittligt poäng jämfört med en kod som tillämpas mindre frekvent med en högre poängnivå. Vi valde att utgå från genomsnittet trots att frekvensen skiljer sig åt och vill därför belysa detta. Fortsättningsvis fördes en diskussion för framtida forskning, att vidare undersöka om en hög frekvens kan bidra till en högre kvalité i hållbarhetsrapporter eller inte.
Rubrik Underrubrik Sida Kommentar Kod Poäng
Framsida 1 Företag & år syns tydligt
Innehållsförteckning 2 Tydlig men ej funktionell Easy to navigate 2
About this report 3
Presentation om rapporten,
GRI Well worded, Time period, updates 2,3
About this report LETTER FROM OUR CEO 4 Brev från Johan Munck, CEO Well worded, Original sources 2,3
About POLARN O. PYRET 5 Bild
About POLARN O. PYRET Polarn O. Pyret at a glance 6 Upplägg Easy to navigate 2
About POLARN O. PYRET 7 Introduktion om företaget
Easy to navigate, Well worded,
Measured 2,2,2
About POLARN O. PYRET Highlights 19/20 8 Höjdpunkter Easy to navigate, Measured 3,1
Our SUSTAINABILITY work 9 Bild
Polarn O. Pyret Hållbarhetsrapport 2019/2020
