Värdegrundsarbete med identitetsutveckling i fokus - Values education focusing on developing student’ identity

Individ och samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet samhällsorientering

och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Värdegrundsarbete med

identitetsutveckling i fokus

Values education focusing on developing student’ identity

Linnea Barnholdt

Sarah Persson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng

Ange datum för slutseminarium 2017-03-17

Examinator: Irene Andersson Handledare: Erik Alvstad

2

Förord

Vi vill tacka de fantastiska lärare som ställde upp och valde att bli intervjuade. Utan er hade möjligheterna till genomförandet av undersökningen varit svåra. Ett varmt tack till vår handledare Erik Alvstad som varit tillgänglig och stöttat oss under arbetets gång. Samtliga moment under uppsatsprocessen har utformats, genomförts, bearbetats och skrivits tillsammans. Linnea har haft huvudansvar för kapitel 1-5 och Sarah har haft huvudansvar för kapitel 6-9.

3

Abstract

Our study is about values education and the teachers’ work with it. The purpose with the study have been to develop our knowledge about schools’ work with values education, but also get an insight in differences and similarities among teachers. We have figured out how teachers can work with values and how this work can be connected with identity. A big part of the students’ identity is created during their childhood and time in school and the teachers’ job is to give those students the right tools to develop both emotionally and in terms of knowledge.

By performing interviews we have been able to construct a basis for discussion about the teachers’ work with values education connected to previous research and theory such as Erik Homburger Eriksons concepts about values and identity. Our study shows that teachers’ values education is largely integrated into the basic education plan. The teachers use tools such as media and values exercises but the most important thing is the communication between teacher and student. Both the teachers and students are

supposed to be role models for each other and in the classroom an open and forgiving basis for discussion is of importance.

Students’ creation of identity and values education goes hand in hand. Through the work with values students’ identities are developed

Keyword: curriculum, elementary school, identity, student, teacher, values education.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

2. Syfte och frågeställning ... 6

3. Bakgrund ... 7

4.1 Identitetsskapande ... 9

4.1.1 Utvecklingsfas 6-12 år ... 9

4.2 Studie kring lärares syn på värdegrundsarbete ... 10

4.3 Värdegrundsarbetet i skolans praktik ... 12

4.3.1 Värdegrunden som formalisering ... 12

4.3.2 Värdegrunden som pedagogiskt flöde ... 13

4.3.3 Värdegrunden som interaktion mellan skola och samhälle ... 13

4.3.4 Skolans roll som identitetsförmedlare ... 13

4.4 Användning av forskning ... 14 5.1 Metodval ... 15 5.2 Urval ... 16 5.3 Datainsamling ... 16 5.4 Forskningsetiska principer ... 16 6. Resultat ... 17 6.1 Lärare 1 ... 17 6.2 Lärare 2 ... 19 6.3 Lärare 3 ... 21 6.4 Lärare 4 ... 21 6.5 Lärare 5 ... 22 6.6 Lärare 6 ... 24

6.7 Likheter och olikheter ... 26

7. Analys och diskussion ... 27

8. Slutsats ... 32

8.1 Metoddiskussion ... 32

8.2 Fortsatt forskning ... 33

9. Referenslista ... 34

5

1. Inledning

Läroplanen inleds med ett kapitel om värdegrunden och den demokratiska grund som skolverksamheten ligger på (Skolverket 2011). Skolan och dess verksamhet ska vila på värdegrunden. Alla lärare ska ha kunskaper om värdegrunden och hur man arbetar med den. Värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten i skolan och finnas i allt. Alla elever ska känna sig välkomna i skolan, både av klasskamrater och skolpersonalen. Skoltiden är en enormt viktig tid för alla barn och deras personlighet samt identitet skapas till stor del under barndomen. Vi lärare ska finnas där och stötta, hjälpa och utveckla elevernas kunskaper men även främja deras personliga utveckling. Fostran kommer nu inte bara från barnets familj utan även från lärarna och skolans övriga personal. Med detta examensarbete vill vi ta reda på hur lärare kan arbeta med

värdegrunden och elevernas identitetsskapande. Vi har valt att intervjua sex lärare som arbetar med årskurserna F-3 för att få en konkret bild av hur de arbetar med

värdegrunden. Anledningen att vi har valt detta ämnesområde är för att vi anser att detta är en stor och viktig del i vår kommande profession. Vi vill bli inspirerade och utvidga vår kunskapsbank inom detta område.

6

2. Syfte och frågeställning

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken syn lärare på lågstadiet har på värdegrunden och värdegrundsarbetet. Vi vill ta reda på hur de utformar sitt arbete med värdegrunden. Vidare har vi för avsikt att undersöka hur de med hjälp av värdegrunden stärker elevernas identitet.

 Hur kan F-3 lärares syn på värdegrunden se ut?

 Hur kan F-3 lärares utformning av arbetet med värdegrunden se ut?  Hur kan elevernas identitet stärkas med hjälp av värdegrundsarbete?

7

3. Bakgrund

Skollagen (2010:800 reviderad 2013) slår fast att utbildningen i skolan och förskolan ska ge eleverna möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt hos eleverna för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (2013).

I läroplanen står det att skolans uppgift är att lära varje enskild elev hitta sin unika person och därigenom kunna delta i samhället genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Skolverket 2011).

Läroplanen som vi har idag inleds och lägger stor vikt vid värdegrunden och värdegrundsarbetet i skolan. Värdegrunden ska finnas hela tiden och lärarna har en viktig uppgift framför sig när de börjar sitt arbete ute i skolorna. Men vad betyder egentligen begreppet ”värdegrunden”? Skolverket beskriver värdegrunden som grundläggande värden som vårt demokratiska samhälle vilar på.

• Människolivets okränkbarhet • Individens frihet och integritet • Alla människors lika värde • Jämställdhet mellan könen • Solidaritet mellan människor

(Skolverket 2016)

I slutet av 1900-talet tillkom värdegrunden som en del av läroplanen. Uppgiften som lärarna har är att utveckla elevernas förmåga att respektera alla människor oavsett etnisk tillhörighet, religion, kön osv. Eleverna ska hjälpa varandra och motarbeta kränkningar mot såväl individer som grupper. Värdegrunden är inte ett eget ämne utan integreras i den övriga undervisningen som bedrivs. Värdegrundsarbetet finns exempelvis i konflikthanteringen, elevinflytande, interaktion mellan elev – lärare och elev – elev (Thornberg & Oğuz 2013).

Stier (2003) skriver att psykoanalytikern Erikson anser att barndomen lägger grunden för ens identitet genom att man identifierar sig med andra samt utifrån hur man hanterar

8

kriser och utmaningar i livet. Detta bidrar till att barndomen och tiden som ungdom har stor betydelse för ens identitetsskapande. Trots detta pågår ens identitetsskapande livet ut. Enligt Erikson har ens identitet sitt ursprung i omedvetna psykiska tillstånd samt i ens erfarenheter med människor i samhället (Stier 2003).

Värdegrundsfrågor har en stark betydelse för barns sociala sammanhang och

identitetsskapande. Kognitiva kunskaper och individens självförståelse är en viktig del hos barnet för att hen ska kunna delta i samhället utifrån en demokratiaspekt. Detta gör att skolan har en betydelsefull roll att spela som identitetsförmedlare. Individualism är ett begrepp som kan ses som att den enskilde individen har oändliga valmöjligheter, men samhället, sociala medier, familjen, skolan och kompisar styr och begränsar dessa valmöjligheter. Individen befinner sig i olika sammanhang och hens identitet måste delvisa anpassas efter tillfälliga behov. Detta gör att identitetsskapande är en process som pågår i alla sammanhang och inte minst i skolan. Det går inte att komma ifrån att identitet hör samman med individens könstillhörighet, etnicitet och sociala bakgrund. Detta gör att skolans uppdrag är att hantera variationen av elevers olikheter. För

elevernas identitetsutveckling är det därför viktigt att lärarna arbetar och gestaltar dessa frågor i undervisningen (Assarson, Ahlberg, Andreasson & Ohlsson 2011).

9

4. Tidigare forskning och teoretiska

begrepp

Under vår arbetsgång har vi fördjupat oss i tidigare forskning och teoretiska begrepp som rör värdegrund och identitet. Den tidigare forskningen som vi fördjupat oss i är studier som gjorts kring hur lärare ser på värdegrunden samt hur arbetet med

värdegrunden kan se ut i praktiken. För att få en djupare förståelse om identitet och dess begrepp har vi framförallt använt oss av Erik Homburger Eriksons idéer kring

identitetsskapande. Eriksons idéer kring identitetsskapandet har vi bland annat hämtat ifrån Eriksons två böcker ”Barnet och samhället” och ”Den fullbordade livscykeln”. Vi har även använt oss av boken ”Identitet – människans gåtfulla porträtt” av Jonas Stier.

4.1 Identitetsskapande

Individens personlighet och identitet utvecklas genom ett samspel mellan biologiska, mentala och sociala inflytanden. Grunden för identiteten läggs utifrån hur människor i barndomen gradvis identifierar sig med andra och hur de hanterar livets utmaningar och kriser. Även om barndomen är särskilt betydelsefull fortsätter identitetsformeringen under hela människans liv (Stier 2003). I Eriksons böcker (1983, 2004) beskrivs de grundläggande tankarna i hans teori som åtta perioder som sträcker sig genom hela livet, dessa åtta perioder beskrivs som utvecklingsfaser. Varje fas menar han kan ses som en kris eftersom all utveckling är konfliktfylld, dessa konflikter bör lösas på ett positivt sätt. Konflikterna är nödvändiga för individens mognad. Aroseus (2014) skriver att Erikson menar att genom de sociala och kulturella erfarenheter barnet får under konfliktlösningen utvecklar barnet sin personlighet, därför kallas Eriksons faser för psykosociala utvecklingskriser. Eriksons psykosociala utvecklingsteori visar att varje konflikt ett barn tar sig igenom på ett positivt sätt utvecklar och stärker individens identitet (Aroseus 2014).

4.1.1 Utvecklingsfas 6-12 år

En av de åtta faserna som rör individens identitetsutveckling sker hos barn mellan 6-12 år. Under starten av denna period är det något stort som händer för alla barn inom vår

10

kultur, detta är den tid i livet vi har skolstart. Nu är det inte bara ifrån den närmsta familjen som fostran kommer ifrån, utan även ifrån skolan. Barnet hamnar i en formningsprocess som förbereder barnet för den stundande framtiden. Normer och vardagskultur skall läras. Går denna utveckling åt rätt håll införskaffar barnet kunskaper och utvecklas. Att lära sig samarbeta är en viktig del i denna process och barnet ska lära sig att det är spännande att lära och leka tillsammans med andra (Erikson H, 2004). Det är otroligt viktigt att omgivningen ger feedback till barnet för dess prestationer så barnet känner sig lyckat och att hen duger. Går denna fas åt rätt håll skapas en känsla hos barnet av behörighet och kunnande. Om fasen inte fungerar på ett tillfredställande sätt kan man få ett barn som känner sig underlägset och otillräckligt. Barnet kan skapa en känsla av främlingskap inför sig själv och sina uppgifter. Detta kan bidra till att barnet utvecklar en negativ identitet med känslan av att hen inte är tillräckligt bra (Erikson H, 1983).

4.2 Studie kring lärares syn på värdegrundsarbete

Teachers' views on values education: A qualitative study in Sweden and Turkey är en

studie som gjordes 2013 av R. Thornberg och E. Oğuz. Denna studie har vi valt att använda oss av i vårt arbete. Studien handlar om lärares syn på värdegrundsarbete och har gjorts med svenska och turkiska lärare. I studien deltog både manliga och kvinnliga lärare från olika årskurser i grundskolan. Lärarna som deltog i studien hade olika långa erfarenheter av skolans verksamhet.

I studien visade det sig att lärarna ansåg att det var viktigt för deras elever att lära sig värdena som finns. Värden kopplat till relationer mellan människor var det som togs upp och beskrevs allra mest. Eleverna ska lära sig hur man behandlar andra människor, visar varandra respekt, har ett trevligt bemötande mot varandra, visar medkänsla och behandlar andra som man själv vill bli behandlad. Eget ansvar hos eleverna var också en del av värdegrundsarbetet enligt lärarna. Eleverna ska ta ansvar för sig själva och sina handlingar, ha självkontroll, självmedvetenhet och alltid göra sitt bästa. Demokratiska värden kom upp som ett viktigt värde att lära eleverna men inte i samma utsträckning som de tidigare nämnda.

Thornberg och Oğuz (2013) kom fram till att lärarna ansåg att den huvudsakliga metoden i värdegrundsarbetet var, att vara sig själv. Lärarna var överens om vikten av att vara en förebild för eleverna i den dagliga interaktionen i klassrummet. Deras arbete

11

med värdegrunden var inbäddad i den dagliga kommunikationen och verksamheten i skolan. Lärare i studien rapporterade att deras värdegrundsarbete till stor del handlade om att ingripa när något hände. Men lärarna berättade även att de har vissa konkreta metoder för arbetet med värdegrunden. Det kan exempelvis vara film, rollspel, högläsning med följande diskussion och massmedia. Bland flera av lärarna var målet med värdegrundsarbetet att lära eleverna vad som är acceptabelt och lämpligt beteende. Thornberg & Oğuz (2013) drog slutsatsen att den metod som användes flitigast bland lärarna var att vara en förebild. Att vara en förebild är en grundläggande modell för hur man kan arbeta med värdegrunden. Demokratisk fostran och deltagande förklarades också som en viktig del i värdegrundsarbetet. God moral i klassen och att eleverna får delta i demokratiska diskussioner samt samtal i klassrummet är också en del av

värdegrunden. Författarna menar att lärarna i studien inte använder sig av någon direkt teori, utan utgår mycket från sig själva som personer och inte sin profession. Egna erfarenheter från barndomen och som man införskaffat sig under livet var det

övervägande arbetssättet bland lärarna (Thornberg & Oğuz 2013). En av skillnaderna som författarna kunde se mellan lärarna i Sverige och Turkiet var att de svenska lärarna berättade om hur de reagerar och ingriper när det uppstår konflikter mellan eleverna. Detta var något som de turkiska lärarna inte tog upp i samma utsträckning, de arbetar mer med förebyggande strategier och metoder (Thornberg & Oğuz 2013).

Nedan följer ett citat från studien som stärker Thornbergs och Oğuz resultat att läraren ser sig själv som ett viktigt verktyg i arbetet med värdegrunden:

Interviewer: Would you like to tell a bit about how you work with values education?

Teacher: Well, I think that’s basic. You have that in everything. Number one is to be a clear leader, act as a good role model and react and lead the students. So in many respects, it’s about being a distinct role model, to react and be very powerful, which I think I am. If I react toward something I don’t think is OK, I do that very clearly, and even if it’s something positive, I’m clear with that too and try to encourage that instead.

Interviewer: Uh-huh.

Teacher: So you have to deal with situations when they pop up and talk about these events with the involved children. (Thornberg & Oğuz 2013, 7)

12

4.3 Värdegrundsarbetet i skolans praktik

Vi har använt oss av en forskningsrapport som gjorts på uppdrag av skolverket.

Rapporten med namnet Skolvardagens komplexitet – en studie av värdegrundsarbetet i

skolans praktik (Assarson, Ahlberg, Andreasson & Ohlsson 2011) tar upp deras resultat

utifrån vad lärare svarat och vad de själva sett genom observationer. Författarna problematiserar kring hur värdegrunden som står skriven i

styrdokumenten måste tolkas för att kunna användas i skolans vardag. Då läraren gör sina tolkningar av värdegrundens budskap kan hen aldrig frigöra sig ifrån sig själv. Värdegrundens innehåll i klassrummet formas utifrån det vi möter i medier och styrdokument. För att vi lättare ska bära med oss värdegrunden behöver vi få den översatt till egna bilder där innehållet blir ens egen bakgrund och historia. Det räcker inte att lärarna enskilt tolkar texterna i värdegrunden utan de måste göra det

tillsammans. Denna process involverar de olika lärarnas erfarenheter och kunskaper och sker i ett socialt sammanhang (Assarson et al. 2011).

Sju olika skolor deltog i studien i form av intervjuer, samtal och observationer. Utifrån deras intervjuer och observationer valde forskarna att lyfta fram fyra förhållningssätt som karaktäriserar hur värdegrunden tolkas samt hur arbetet kring värdegrunden ser ut (Assarson et al. 2011) Av dessa fyra förhållningssätt har vi valt att lyfta tre. Deras fjärde förhållningssätt som vi inte lyfter har en stor anknytning till föräldrars syn och tankar vilket vi inte har fokuserat på i vår undersökning.

4.3.1 Värdegrunden som formalisering

Det ena förhållningssättet kallas värdegrunden som formalisering, här skapas en mening i värdegrunden genom formaliserat handlande. Arbetet med värdegrunden blir

tydliggjort och ett föremål för samtal och värdering. Det sker ofta genom att man använder sig av olika tekniker, metoder, arrangerade möten och rutiner.

Metoderna eller teknikerna lärarna använder sig av är oftast inspiration från olika kurser lärarna gått. De inspireras av olika modeller, som exempelvis organisationen Friends tagit fram. Utifrån dessa modeller skapar de eget material utifrån sina egna tolkningar. Lärarna tycker här att det är viktigt att utgå ifrån den klass man har och hur den fungerar och därifrån välja lämpliga övningar (Assarson et al. 2011).

13

4.3.2 Värdegrunden som pedagogiskt flöde

Det andra förhållningssättet kallar de värdegrunden som pedagogiskt flöde. Detta förhållningssätt beskriver hur värdegrunden genomsyrar hela verksamheten, hur det blir ett flöde där läraren arbetar med stor medvetenhet utifrån definierade mål.

Relationsskapandet ligger i fokus på dessa skolor för att skapa trygghet bland barnen. I relationsskapandet uppstår många diskussioner på skolorna, diskussioner som rör etiska frågor. Ambitionen är att skapa en skola där alla elever blir sedda och känner sig

behövda. När värdegrundsarbetet pågår som ett pedagogiskt flöde finns det ständigt i undervisningen. Det finns ett syfte med alla handlingar vilket är att alla barn ska känna sig välkomna och sedda utifrån sina egna förutsättningar. För denna sorts arbete med värdegrunden finns det olika verktyg, exempel på dessa är handlingsplaner,

utvecklingssamtal, IUP, kvalitetsredovisningar samt olika typer av reflektionssamtal. Dessa verktyg används för att stabilisera värdegrundsarbetet och göra det till en del av kärnverksamheten (Assarson et al. 2011).

4.3.3 Värdegrunden som interaktion mellan skola och samhälle

Det tredje förhållningsättet vi har valt att lyfta kallar författarna för värdegrunden som interaktion mellan skola och samhälle. Detta förhållningssätt har i fokus att

värdegrunden inte är fri från sådant som händer i samhället. Alla som kommer till skolan har med sig sociala strukturer som gäller i samhället, men samtidigt är de bärare av skolans värderingar. Skolan är en stor mötesplats för olika normer, men samtidigt en mötesplats för att integreras. I värdegrundsarbetet kopplat till det omgivande samhället blir aspekter så som social klass, kön och etnicitet betydelsefulla. Skolan ska ses som en unik plats där vi har möjlighet att bryta sociala kulturella barriärer och traditionella könsmönster genom att lyfta och prata om dem. Eleverna ska känna delaktighet och få sin röst hörd, det ska finnas utrymme för dialoger. Klassrumsklimatet spelar stor roll för eleverna, åsikter kan och får vara olika (Assarson et al. 2011).

4.3.4 Skolans roll som identitetsförmedlare

I sin forskning tar de upp kopplingen mellan värdegrundsarbete och elevernas identitet. Arbetet med värdegrunden har en stark betydelse för barns sociala sammanhang och identitetsskapande. Kognitiva kunskaper och individens självförståelse är en viktig del hos barnet för att hen ska kunna delta i samhället utifrån en demokratiaspekt. Detta gör

14

att skolan har en betydelsefull roll som identitetsförmedlare (Assarson et al. 2011). Individualism är ett begrepp som kan ses som att den enskilde individen har oändliga valmöjligheter, men samhället, sociala medier, familjen, skolan och kompisar styr och begränsar dessa valmöjligheter. Individen befinner sig i olika sammanhang och ens identitet måste delvisa anpassas efter tillfälliga behov. Detta gör att identitetsskapande är en process som pågår i alla sammanhang och framför allt i skolan. De går inte att komma ifrån att identitet hör samman med individens könstillhörighet, etnicitet och sociala bakgrund. Detta gör att skolans uppdrag är att hantera variationen av elevers olikheter. För elevernas identitetsutveckling är det därför viktigt att lärarna arbetar med och gestaltar dessa frågor i undervisningen (Andreasson & Asplund 2009).

4.4 Användning av forskning

Vi har valt att använda tidigare forskning gällande värdegrundsarbete och Eriksons teorier om identitetsutveckling som underlag för vår kommande analys. Vi kopplar Eriksons teorier till barns identitetsutveckling i skolan och värdegrundens betydelse för identitetsskapande. Den tidigare forskningen använder vi framförallt när vi drar likheter mellan författarnas resultat och våra empiriska resultat.

Studien av Thornberg & Oğuz (2013) valde vi då innehållet möjliggjorde en diskussion för att jämföra skillnader och likheter mellan våra studier. Eftersom deras studie är internationell fick vi en inblick i två olika länders arbete med värdegrunden. Deras studie baseras på svar från 52 lärare, vilket göra att studien är betydligt större än vår. De har haft möjligheten att kunna jämföra fler lärare, vilket ger en större bredd i resultatet. Då studien är utförd år 2013 är resultaten i deras intervjuer fortfarande aktuella.

Studien av Assarson et al. (2011) är gjord på uppdrag av skolverket vilket vi anser styrker syftet med deras undersökning. Deras studie bygger på hur värdegrundsarbetet ser ut på olika skolor. Utifrån deras resultat har de sammanfattat olika förhållningssätt, dessa förhållningssätt har vi använt för att se likheter mellan våra studier. Önskvärt hade varit att studien var några år nyare. Eftersom undersökningen utfördes våren 2010 har de aktuella lärarna inte utgått ifrån läroplanen som kom år 2011.

15

5. Metod

I detta kapitel presenterar vi vårt metodval, urval, tillvägagångssätt och

ställningstagande som har gjorts i undersökningen. Slutligen i detta kapitel redovisas ett avsnitt med de forskningsetiska principerna.

5.1 Metodval

Denna uppsats bygger på en empirisk undersökning av lärares syn på värdegrunden, samt hur de utformar arbetet med värdegrunden och vad de gör för att stärka elevernas identitet. För insamling av empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Denna form av intervju har enkla och raka frågor vilket resulterar i kärnfulla svar (Trost 2005). Denna metod ansågs lämplig då vi var ute efter att få en förståelse av respondenternas egna tolkningar och värderingar kring värdegrunden. Vidare valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Denna sorts intervju kännetecknas av att intervjuaren följer ett formulär med ett fåtal öppna och breda frågor. Respondenten i denna intervju får en större möjlighet att påverka intervjuns innehåll. Intervjuaren har här en viktig roll att komma med följdfrågor (Alvehus 2013). Denna form av intervju kändes mest lämplig för vår undersökning, framförallt då den inte upplevs som ett förhör eftersom respondenten har möjlighet att påverka innehållet i intervjun. Möjligheten att kunna ställa följdfrågor var av stor vikt för oss för att få en djupare förståelse av lärarnas egna erfarenheter och tankar. Som alltid finns det både styrkor och svagheter med olika metoder, det gäller att vara medveten om dessa. Det kan exempelvis vara att informationen ifrån intervjun inte blir helt sanningsenlig då respondenten kan ha anpassat sig utifrån vad hen tror att intervjuaren vill höra (Alvehus, 2013).

Undersökningen bygger på sex intervjuer vilket ger en begränsad bild av det vi undersöker. Detta gör att vi valt att inte göra någon generalisering, utan syftet är att snarare visa olika tolkningar och uppfattningar kring värdegrunden. Kvale och Brinkman (2014) nämner att när man gör kvalitativ forskning är det viktigt att undersökningen som utförs är tillförlitlig. Vår undersöknings tillförlitlighet förstärks genom att vi har spelat in alla våra intervjuer och har tillsammans lyssnat på dessa för att kunna diskutera och reflektera runt undersökningens syfte (Kvale och Brinkman 2014).

16

5.2 Urval

Vi har gjort ett så kallat strategiskt urval. Det innebär att vi från början vetat att de vi frågar kommer ha möjlighet att ge oss någon form av svar som vi vill åt. För att inte bli för strategiska valde vi att fråga olika lärare som arbetar med elever mellan F-3. Vi kunde till exempel valt att bara intervjua eldsjälar som brinner för värdegrunden (Alvehus 2013).

Eftersom vår tanke inte har varit att generalisera valde vi att sammanlagt intervjua sex stycken lärare. Vi valde dock 2 olika skolor, för att inte riskera att de arbetade för lika på skolorna de arbetar på. Skolorna ligger i olika kommuner och är båda F-9 skolor. Fem av lärarna arbetar som klasslärare mellan åk F-3, medan en av lärarna jobbar som syslöjd- och idrottslärare från 3-9. Innan intervjun bad vi henne ha åk 3 i fokus när vi samtalade, eftersom det är den årskursen som tillhör vår målgrupp.

Bristen på manliga lärare har gjort att det endast är kvinnor som vi intervjuat. Dessa kvinnor är mellan 33-62 år och har olika utbildningar inom läraryrket.

5.3 Datainsamling

Under februari 2017 samlades data till vår undersökning in. Via mail kontaktade vi sex olika lärare som vi önskade att få intervjua, vi berättade då vilka vi var, vad det var intervjuerna skulle handla om och varför vi skulle göra dem. Vi berättade om vårt syfte med intervjuerna och vad ämnet var. Av dessa sex lärare var det fem som svarade att de gärna ville delta i vår intervju. Läraren som inte ville kände att hon inte hade tid, frågan gick då över till en annan lärare på samma skola.

5.4 Forskningsetiska principer

Innan vi genomförde intervjuerna informerade vi om att vi följer de forskningsetiska principerna och valde då att utgå ifrån de fyra huvudkraven gällande

individskyddskravet som vi hämtade från Vetenskapsrådet (2002 s.7-14).

Vi sammanfattade och berättade om de fyra huvudkraven som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta gjorde vi muntligt innan intervjuerna startades. Efter att vi hade berättat om de fyra huvudkraven

17

6. Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet från våra intervjuer av de sex lärare som vi träffat. Frågorna som vi har använt oss av under intervjun finns med som bilaga. För att få en strukturerad bild av varje lärares svar har vi valt att presentera en intervju i taget. Varje presentation består av en sammanfattning av lärarens svar kring hur hon ser på

värdegrunden, hur hon arbetar med den samt hennes tankar kring hur

värdegrundsarbetet stärker elevernas identitet. Det språk som vi använder oss av i texten ligger nära det språk som användes under intervjuerna. Vi har valt att numrera lärarna från 1-6 utifrån den ordning vi presenterat dem i. Vi har valt att döpa de två olika skolorna till ”skola ”A och ”skola B”.

6.1 Lärare 1

Denna lärare arbetar på skola A, hon är 34 år gammal och har arbetat inom skolverksamheten i 10 år. Hon arbetar just nu i årskurs 2. När hon hör ordet värdegrunden tänker hon att eleverna ska känna trygghet i sig själva

Att de vågar stå för vem de är och att de vågar stå för att det de tror på. Att de vågar står för vad de tycker är rätt därmed vågar de också stå upp för varandra. (Lärare 1)

När hon får en ny klass är hon redan från början tydlig med vad som är godtagbart beteende och vad som inte är önskvärt i hennes klassrum. Hon uppmuntrar eleverna när de gör bra saker, både kunskapsmässigt men framförallt när det kommer till deras beteenden. Detta gör hon för att sätta upp tydliga gränser för alla i klassrummet. Hon använder oftast inget speciellt material utan använder sig av sitt sunda förnuft och sina tidigare erfarenheter. Hennes erfarenheter har lärt henne vad som funkar och vad som inte gör det. Lärare 1 trycker på att tydligheten från läraren är otroligt viktig. Eleverna ska veta vad det är som gäller och när det uppstår konflikter eller elevernas beteende inte är godtagbart förklarar hon varför. Hon menar att man måste förklara för eleverna varför deras beteende inte var önskvärt, för om de inte vet varför så spelar det ingen roll att försöka förändra deras beteende. Genom samtal får eleverna träna på att sätta sig in i situationen som uppstått och därefter känna efter hur hen hade mått om hen blivit utsatt för detta. Skattkartan är ett belöningssystem som hon har använt sig av för att utvärdera hur två elever fungerat på rasterna och lektionerna. Eleverna i fråga fick klistermärken

18 efter varje rast eller lektion som gick bra.

Stödgrupper har hon också använt sig av. Stödgrupper kan användas i fall där det pågår mobbning men även för elever som känner sig ensamma. Lärare 1 förklarar att den utsatte eleven kommer till läraren och tillsammans skapar de en stödgrupp.

Stödgruppen består av elever som den utsatte eleven vill ha med i gruppen. Syftet med denna grupp är att den utsatta eleven ska ha denna stödgrupp att kunna leka med på raster och vid andra tillfällen. Namnet på mobbaren brukar dyka upp då den utsatte eleven vill att denna elev ska vara snäll. Nästa steg är att läraren samlar ihop de elever som den utsatta nämnt och frågar om de vill hjälpa läraren att hjälpa en elev. De flesta barn vill detta då de vill hjälpa fröken. Läraren berättar för barnen att elev A känner sig såhär och att hen känner sig lite utanför. Därefter får barnen komma med förslag på hur de kan hjälpa till, här ska läraren uppmuntra och ge positiv feedback på förslagen. Efter detta möte går läraren till den utsatte eleven och berättar att dessa elever är med på följande och bekräftar för eleven att hen nu har dessa att gå till. Med den utsatte eleven kollar man av lite varje dag hur det går och en vecka senare har man ett

uppföljningsmöte med stödgruppen. Detta möte har man sedan starten bestämt och stödgruppen brukar vara noga med att detta blir av.

Filmer om att vara kompisar använder hon sig av, dessa tycker hon är väldigt bra underlag för diskussioner i klassen. Hon samtalar ofta med kollegan i parallellklassen och de bollar tankar och idéer med varandra. Fritidspersonalen för hon också samtal med för att få uppdateringar kring eleverna. Skolan har en likabehandlingsplan som tar upp de sju olika diskrimineringsgrunderna. Arbetet med detta blir också en form av värdegrundsarbete, kring människors lika värde.

Så fort man har med människor att göra så måste värdegrunden finnas med, för annars kan man liksom inte fungera. Nog för att vi ska hjälpa våra barn att lära sig saker och ting, och det är ju inte enbart kunskap, utan det är ju också en hel del fostran per automatik för de är barn. Att vara i konflikt är en del av att växa upp och det är inget konstigt, men de måste lära sig hur de ska hantera sin konflikt och framför allt att man står för det man gjort. (Lärare 1)

Det är viktigt att prata med sina elever om vad som har hänt när något gått fel. Då behöver man samtala om hur man ska och kan göra för att inte hamna där igen. Oftast handlar det inte om så stora saker, men för eleverna är det stort. Lärare 1 anser därför att det är viktigt att lärare inte struntar i det, utan tar tag i problemet direkt. Identitet handlar

19

om att hitta sig själv, vara trygg i den man är och stå för den man är. Man ska våga ändra sina ursprungliga åsikter, saker och ting ändras och vi med dem.

Jag tror att vi som lärare har en jättestor del i att kunna stötta dem och

värdegrunden blir jätteviktig också om man tänker på de influenser som finns nu med främlingsfientlighet och allt möjligt. Man kan ju inte vara rädd att prata om det men att lyfta upp olikheter och se vad som faktiskt är likheter och inte bli rädd för det som är annorlunda. Är man trygg i sig själv så spelar det väl ingen roll om någon annan är på något annat sätt. (Lärare 1)

För att stärka elevernas identitet gäller det att jobba med åsikter. Lärare 1 pratar mycket med barnen och tar tillvara på vad de säger och utifrån detta blir det oftast väldigt bra diskussioner. Morgonsamlingen är ett exempel på ett sådant moment som kan bli väldigt långt. Om barnen känner att de har något viktigt att prata om så tillåter läraren dem att göra det. Lärare 1 anser att de inte kan börja jobba med exempelvis matematik om eleverna har något som tynger dem. Värderingsövningar arbetar hon också med, men då gäller det att man har en trygg grupp och en bra grund. Det ska vara okej att göra fel och man ska inte bli utskrattad för det. Detta behöver man bygga upp när man börjar arbeta med en ny klass. Man ska våga säga vad man tycker och tänker. Detta tränar dem på genom att läraren säger olika påståenden som eleverna får säga emot och där gäller det för eleverna att tänka till.

Vad tycker mina föräldrar och vad tycker jag själv, det är inte så lätt när man är liten. Då tycker man ju som sina föräldrar gör, för det är den enda

världsbilden man har och vi blir på något sätt en dörröppnare, utmanar dom, utmanar deras tankar. (Lärare 1)

6.2 Lärare 2

Lärare 2 arbetar på skola A och tog examen år 1988, till en början arbetade hon i förskola. Men från år 1999 och fram till idag har hon arbetat i förskoleklass. Hennes första tanke när hon hör ordet värdegrund är glädje. Hon har tidigare arbetat som värdegrundspedagog. Detta var ett projekt som infördes där hon hade ett extra ansvar för värdegrundsarbetet ute i klasserna. Detta gav väldigt positiva resultat, eleverna trivdes bättre och ett bättre klimat skapades i klassrummet. Hon sitter nu i skolans trygghetsteam och hon tycker att det är viktigt att lyfta det positiva och satsa på glädje. Lärare 2 anser att genom teater och att ha gemensamma mål i klassen satsar man på

20

glädjen och tar då tillvara på den. Det är allas ansvar att alla mår bra och man måste må bra i själen. ”Det kvittar vad du gör i ett klassrum som lärare, mår inte eleverna bra så…suck”

Hon tror mycket på att man ska välkomna eleverna på morgonen, titta dem i ögonen, ta dem i handen och direkt ta upp speciella saker som hänt. Hon säger att man som lärare ska ha sett eleven och det ska eleven ifråga känna. Hon har värdegrundslektioner där hon använder materialet StegVis. StegVis är en låda som innehåller färdigt material, detta material är utformat för att lära barn viktiga sociala färdigheter och främja deras emotionella kompentens. Lärare 2 använder ibland olika filmer i sin undervisning och skapar sedan eget material utifrån dem. Hon tar upp olika högtider som inte bara rör "oss". Det kan exempelvis vara samernas nationaldag, då samtalar de kring olikheter och likheter. Värdegrunden finns dagligen i samtalen som förs. Dagligen ställer hon frågor till eleverna kring hur de mår och hur de har sovit.

Rasterna anser lärare 2 vara en viktig del i värdegrundsarbetet, det som händer på rasterna tar eleverna med in i klassrummet. Ett dåligt klimat bland eleverna på rasterna påverkar deras arbete och beteende i klassrummet. Därför anordnar lärarna på skolan olika rastaktiviteter. Det kan vara utedisco, lekar och lådor med olika redskap som man kan leka med. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att ventilera sig efter rasten och få tillfälle att reda ut något som kan ha uppstått under rasten. Men samtidigt som det är viktigt måste man som lärare göra avvägningar, hela lektionen kan inte gå åt att reda ut vad som hänt på rasten utan där får man som lärare avväga tidsåtgången till detta. Temperaturmätning kan också vara ett enkelt sätt att se hur eleverna mår efter rasten, tummen upp, ner eller åt sidan kan få visa detta.

När hon hör ordet identitet tänkte hon på hur individen ser sig själv. Allt

värdegrundsarbete rör elevernas identitet. Värdegrundsarbetet ska få eleverna att våga mer och på så sätt stärka sin identitet. Eleverna ska få känna sig omtyckta och sedda. Genom pyssel kan man som lärare stärka elevernas identitet. Exempelvis kan man skapa solar där strålarna representerar deras styrkor och vad de är bra på. Värdegrunden och identitet går hand i hand.

Värdegrund och identitet går ju liksom hand i hand kan jag känna. Jobbar man med det och stärker elevernas identitet, då får du en bild av dig själv. Den bilden kan du få av den vuxne, du kan få den av kamrater, du kan få den av dina föräldrar. Som lärare måste man lyssna på eleverna och ge dem bekräftelse. Alla människor behöver få bekräftelse. (Lärare 2)

21

6.3 Lärare 3

Lärare 3 arbetar på skola A och har arbetat som lärare sedan 2010. Hon undervisar just nu i årskurs 3. Hennes första tankar när hon hör ordet värdegrund är hennes viktiga uppdrag, Lgr11 och fundamentet som skolan vilar på. Hon anser att värdegrunden är en otroligt viktig del av elevernas utbildning. Hon arbetar mycket utifrån skolans

likabehandlingsplan som innehåller de 7 diskrimineringsgrunderna, dessa arbetar hela skolan med. Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Man planerar arbetet kring dessa grunder tillsammans i arbetslaget och har då möjlighet att diskutera med varandra. Sedan har klassen i fråga en månad på sig att gå igenom den planerade diskrimineringsgrunden med tillhörande material. I hennes egna planeringar använder hon sig mycket av filmer, böcker, diskussionsfrågor och värderingsövningar som exempelvis fyra hörn. Värdegrunden finns i hennes

klassrum hela tiden, varje dag. Detta genom konfliktlösningar, samtal om hur man är en bra kompis och detta kan ske både i helklass och halvklass. Varje morgon frågar lärare 3 eleverna om de har något på hjärtat, det kan vara vad som helst. På så sätt erbjuder hon ett bollplank för eleverna att samtala kring sina tankar och funderingar. Hon tror att många lärare arbetar väldigt mycket mer med värdegrunden i sitt vardagliga arbete än vad de är medvetna om.

Hennes första tanke när hon hör ordet identitet är att det finns lika många identiteter som det finns människor på jorden. Det är viktigt att respektera alla människor och deras identitet. Man kan både ha en identitet men även söka efter sin identitet. Ens identitet är inte gjuten utan är formbar och föränderlig, detta ska vi förmedla till eleverna. För att stärka elevernas identitet arbetar lärare 3 väldigt mycket med

likabehandlingsplanen som finns på skolan. Med hjälp av diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanen försöker hon förmedla allas rätt att vara olika.

6.4 Lärare 4

Denna lärare arbetar på skola B, hon är 62 år gammal och har arbetat som lärare sedan 1994. Hon arbetar för tillfället i årskurs 1. Hennes första tanke när hon hör ordet värdegrund är allas lika värde oavsett hudfärg, ursprung, kön och utseende. Hon har både planerade och oplanerade värdegrundslektioner. Hon använder sig ofta av

22

eller kan uppstå. Detta har hon inplanerat i schemat, men det sker även spontant när det har uppstått en konflikt eller liknande.

Sen kan det ju vara spontana grejer som händer som jag gör någonting utav, när det hänt saker kanske som inte är så bra, så gör jag ofta dramatiseringar. För det är lättast för dem att förstå. Sen tar vi en frågeställning utifrån det. Hur skulle vi kunna ha gjort det annorlunda. (Lärare 4)

Värderingsövningar som fyra hörn eller två hörn använder hon i sin undervisning. De börjar med att träna med lätta påståenden som exempelvis att välja mellan pizza eller hamburgare. Övningen tränar eleverna att motivera sina val, detta anser hon stärker deras identiteter. Vidare i sin undervisning kring värdegrunden använder lärare 4 sig mycket av pyssel. Hon ger eleverna samma instruktioner men trots detta blir resultaten olika. Då samtalar de kring detta och hur det kan bli så olika trots samma instruktioner. Diskussionen som uppstår kan man inte planera utan man får utgå från det eleverna säger. En uppgift som kallas veckans stjärna har klassen varje måndag. Varje vecka dras en ny elev och alla elever i klassen ska skriva något som den utvalda eleven är bra på eller hur hen är som person. Det som klasskamraterna skriver ska vara beskrivande. Man kan inte bara skriva ordet snäll utan att förklara varför och hur hen är snäll. Det som eleverna skriver skrivs på notislappar. Lapparna sätts upp vid ett självporträtt som eleverna sedan tidigare gjort. Detta sitter sedan uppe hela veckan och när veckan är slut samlar läraren in detta och renskriver på datorn. Eleven får sedan detta som ett minne. För läraren innebär ordet identitet vem man är, det kan vara både ens insida och utsida. Vad jag tycker, gillar och vad jag står för kan visa min identitet och vem jag är. I klassen hon har nu har hon gjort en övning med syftet att träna på att förklara vem man är. Eleverna skriver meningar om sig själva på datorer. Hur de ser ut, deras familj, favoritmat och var de bor. Detta gjordes till ett pyssel där man tog en bild på eleverna. Bilden gömdes bakom en lucka och på utsidan står elevens beskrivningar av sig själv.

6.5 Lärare 5

Lärare 5 arbetar på skola B, hon är 33 år gammal och har arbetat som lärare i 4 år och innan det har hon arbetat i förskola. Idag arbetar hon i årskurs 2. Hon är

värdegrundspedagog på skolan och arbetar i trygghetsteamet. Som värdegrundspedagog i trygghetsteamet är hon en samordnande person med ett större ansvar för värdegrunden

23

gällande hela skolan än andra pedagoger. Hon ägnar tre timmar i veckan åt att arbeta med värdegrunden på hela skolan.

Värdegrund i sig får aldrig vara ett isolerat ämne, det ska ju genomsyra allting. Ibland kan folk tänka så här nämen det tar tid från så mycket annat. Men det ska ju vara i allt man gör egentligen, i den här dagliga diskussionen. (Lärare 5)

Det märks tydligt när värdegrunden inte arbetas med i klassen, framförallt om den inte hålls vid liv. I den dagliga undervisningen kommer man automatiskt in på värdegrunden och detta behöver man dra nytta av. Lärare 5 menar att man inte ska isolera

värdegrunden utan det ska ingå i allt och inte vara ett separat ämne. Värdegrunden är inget som alla barn kan automatiskt utan det behöver komma ifrån oss lärare. Vi ska vara en förebild för barnen och visa att vi tar hand om varandra. Hon arbetar mycket med Grej of the day som är microlektioner som tar upp alla olika ämnen. Med hjälp av detta anser hon att man gratis kommer in på värdegrunden eftersom detta arbetssätt skapar värdefulla samtal i klassen. Övningar så som 4-hörn övningar är något som används mycket i hennes undervisning. Man börjar med simpla frågor så som vad man har för favoritmat. Eleverna måste välja ett hörn för att träna på att lära känna och bli trygga i sig själva. Senare kan man gå vidare i lite svårare frågor som de ska ta ställning till. Ett exempel på en sådan fråga kan vara, ”Du hittar en tusenlapp på gatan, vad gör du?”.

Efter påståendet kan man föra en diskussion kring ämnet. ”Är du trygg här inne (pekar på hjärtat) i vad du tycker och tänker så vågar du också vara den, som stoppar när någonting händer på rasterna”.

Lärare 5 anser att det är viktigt att stärka det positiva i gruppen för att skapa trygghet. Hon anser därför att man ska lyfta alla positiva saker som händer. En önskan från läraren hade varit att det var fler vuxna närvarande i klassrummet. Fler vuxna som kan ge eleverna stöd och kan reda ut problem som uppstått på rasten exempelvis. Läraren kan då börja sin lektion och alla elever får känna sig hörda. Hon använder sig av serier från Utbildningsradion. Om man gör det till sitt eget och anpassar det efter sin klass kan dessa vara ett bra material.

Lärare 5 berättar att för många elever är rasterna ett orosmoment, därför anordnas utedisco på skolgården för att få med många elever i leken. Hon upplever att utedisco fångar upp elever som känner sig ensamma på rasterna. Denna aktivitet gynnar också

24

klassrumsklimatet då elever som mår bra på rasterna tar med sig denna inställning in i klassrummet. Det är viktigt att skapa en vi-känsla, en känsla av att man hör ihop. Arbetet i klassrummet behöver man lägga åt sidan ibland och bygga upp vi-känslan. Barn som känner sig otrygga har inte lika stor kunskapsutveckling som trygga barn. Hon säger att läraren ska vara en trygghet för barnen, för vissa barn kan läraren vara den enda vuxna som lyssnar på dem. Kunskapsutveckling och trivsel i skolan hör ihop. Lärare 5 berättar att omklädningsrummen är ett område där många elever känner sig otrygga, ett stort misslyckande enligt läraren själv. Där sker det många kränkningar i det dolda och många skolor behöver arbeta med klimatet i omklädningsrummen. För att förebygga att problemen uppstår krävs hög vuxennärvaro.

Lärare 5 ser ens identitet som något som speglar individen och hens personlighet. Den är inte glasklar men föränderlig och vårt ansvar som lärare är att vägleda barnen till att finna sin identitet. Hon anser att läraren ska vara den vuxna som tror på eleverna och alltid stärker dem. Lärarna stöttar och uppmuntrar eleverna till att våga utmana sig själva för att utvecklas. ”Börja dagen med att alltid ta emot dem i dörren, det är världens enklaste grej”

Hon visar att hon sett barnen genom att ge personliga kommentarer och välkomnar dem alltid i dörren när de kommer. Även avskedet har hon ett system för. Det kan exempelvis vara att man säger färger på engelska och den som har färgen på sig får gå fram till läraren och säga hejdå. Hon berättar om vikten att lyfta positiva händelser under dagen istället för att ta fram det negativa och skuldbelägga hela klassen. Om du behöver samtala med en elev kring något som uppstått så gör det enskilt. Att ha demokrati i klassrummet är väldigt viktigt och eleverna ska få vara delaktiga i beslut och lösningar. Hon berättar om hur viktigt det är att hitta vissa arbetssätt som gör att eleverna känner sig delaktiga kring hur de arbetar med en uppgift. Till exempel om de vill jobba ensamma, i par eller i grupp med läraren. Det gör att alla arbetar med samma uppgift fast på olika sätt, men de känner sig delaktiga i beslutet kring hur de skulle arbeta.

6.6 Lärare 6

Denna lärare arbetar på skola B, hon är 61 år gammal och har arbetat som lärare i 34 år. Hon arbetar som idrotts- och slöjdlärare för årkurs 3-9. Hennes kortfattade beskrivning av vad värdegrund och värdegrundsarbete är: ”Övningar som tränar respekten för de mänskliga rättigheterna och det mänskliga värdet, det likavärdet.” Hon anser att alla

25

elever är olika individer med ofärdiga identiteter, detta är något som vi som lärare har som uppdrag att hjälpa dem med. Försök se varje elev på ett eller annat sätt. Det tar lite extra tid av lektionen, men hon tror absolut att vi har igen det.

Lärare 6 anser att något av viktigaste för att eleverna ska kunna utvecklas är att man har en trygg grupp med ett tillåtande klimat. Eleverna ska inte vara rädda för att ge felaktiga svar, sådant kan dessutom bidra till reflektioner och lärorika samtal. Under lärarens lektioner samtalar de ofta kring hur de vill att man ska vara mot varandra. Hon menar att det är viktigt att eleverna känner att de kan lita på varandra, samt på henne som lärare. Denna trygghet är a och o för att eleverna ska våga att prova sig fram och därmed kunna utvecklas.

Lärare 6 sitter i trygghetsgruppen och arbetar för att få in aktiviteter som ska finnas på hela skolan. Hon har en önskan om att införa ett faddersystem mellan de yngre och de äldre eleverna. Hon tror detta hade skapat större kontakt mellan eleverna på skolan och det hade bidragit till en större trygghet. De äldre eleverna hade fått känna ansvar och vara förebilder för de yngre eleverna.

För lärare 6 är det viktigt att ta emot eleverna på något sätt innan lektionen börjar. I slöjden brukar de ställa upp vid dörren och sedan hälsar de på varandra. ”Man läser av lite vad som är i tiden, (visar en dab) så kan jag göra.” Dab är en sorts dansrörelse där man höjer armarna på ett speciellt sätt. Ibland har de olika sorts klappningar de gör eller någon blinkning. Hon anser att denna korta stund bidrar till att hon ser hur eleverna mår, då kan hon bemöta dem efter deras förutsättningar. Med en liten kommentar visar hon att hon har sett dem. När hon ska avsluta lektionen brukar hon göra det på olika sätt. Det kan tillexempel vara att alla står i en ring med armarna in mot mitten och säger 1-2-3 lyfter armarna och säger ett begrepp kopplat till slöjden. Detta gör att gruppen blir samlad och får en känsla av gemenskap. När eleverna kommer in till hennes idrottslektioner brukar de få flumma lite för att sedan hjälpas åt att plocka fram det material som ska plockas fram. Under den tiden cirkulerar lärare 6 mellan eleverna och har då möjlighet att läsa av dem. Vid avslutning av lektion brukar de samtala kring olika frågor som rör trygghet, beteende och utveckling. Lärare 6 berättar att hon anser att i idrotten är samarbetsövningar och tillitsövningar viktigt för att man ska lära sig att lita på varandra. Hon menar på att eleverna måste våga ta på varandra för att kunna skydda, hjälpa och stötta varandra. Kroppsspråket kan signalera både negativa och positiva känslor. Detta gör att eleverna behöver träna på att läsa varandras signaler. Som lärare är det viktigt att kunna anpassa sig efter situationer som kan uppstå och ta upp saker

26

som händer här och nu, värdegrundensarbete sker konstant: ”Det är en del av min undervisning hela tiden!” Exempel på övningar som stärker elevernas band till varandra kan vara olika tillitsövningar i ring, övningar där man måste sitta i varandras knä, göra övningen ”knuten” och att ge massage. Under massagen börjar vi alltid med att vi har ett redskap till exempel en boll mellan händer och rygg. Hon använder sig ofta av olika massagesagor som hon hittat via internet.

6.7 Likheter och olikheter

Resultatet från vår empiriska studie visar stora likheter mellan de sex intervjuade lärarna. Det finns likheter kring både syn och arbetssätt med värdegrunden.

Värdegrundsarbetet är något lärarna anser ska ske i den dagliga verksamheten och det ska bidra till att skapa trygghet hos eleverna och att skapa ett bra klassrumsklimat. Alla lärare använder sig av någon form av övning kopplat till värdegrunden. Exempelvis använder lärare 6 sig av tillitsövningar, lärare 4 använder sig av forumspel och lärare 5 använder sig av 4-hörns övningar. En tydlig skillnad som vi kan se mellan skola A och skola B är att lärarna på skola A kopplar skolans likabehandlingsplan till arbetet med värdegrunden. Det finns dock variationer i hur stor utsträckning lärarna på skola A arbetar med likabehandlingsplanen. Lärarna på skola B nämnde inget gällande deras likabehandlingsplan. En viktig aspekt för lärarna på båda skolorna är att samtalet är i fokus under den dagliga undervisningen. Lärare 1 nämner att man bör ta vara på det eleverna vill samtala om, lärare 2 nämner att eleverna måste få ventilera sig och lärare 5 tar upp vikten av att ha demokratiska samtal i klassrummet.

27

7. Analys och diskussion

Vårt syfte med studien har varit att ta reda på hur olika lärare ser på värdegrunden och arbetet med denna. Vi har även undersökt hur lärare utformar sitt arbete med

värdegrunden samt hur de kopplar värdegrundsarbetet till elevernas identitetsutveckling. I följande kapitel gör vi kopplingar mellan tidigare forskning, teoretiska begrepp och våra empiriska resultat.

Arbete med värdegrunden är något som bör ske i den dagliga verksamheten i skolan. Den gemensamma nämnaren för alla lärare som vi har intervjuat har varit att skapa trygghet i gruppen. Detta anses viktigt för möjligheten att utvecklas både

kunskapsmässigt och som individ. För att skapa en trygg grupp arbetar lärarna med olika värderingsövningar, för samtal och har gemensamma aktiviteter. Exempelvis använder lärare 3 sig av värderingsövningar som 4-hörn. För att få in samtalet i

undervisningen använder lärare 5 sig av ”grej of the day”. Skola A och skola B anordnar gemensamma aktiviteter så som utedisco för att få inkludera alla elever.

Värdegrundens betydelse för lärarna innebär allas lika värde, att alla ska må bra samt glädje och trygghet. Lärare 3 nämner även kopplingen mellan värdegrunden och

läroplanen. De mänskliga rättigheterna ska beaktas och allas lika värde ska förstärkas i verksamheten. I läroplanen står det att utbildningen ska både förmedla och förankra respekt hos eleverna gällande de mänskliga rättigheterna. Vidare står det även att eleverna ska få kunskaper inom de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Skolverket, 2011). Lärarna arbetar med detta genom att använda sig av olika sorters värderingsövningar. En annan viktig del i undervisningen kring värdegrunden är samtalet som sker i klassrummet. Man behöver som lärare ta sig tid och ge eleverna tid att diskutera och resonera kring värdegrunden. Thornberg & Oğuz (2013) drar slutsatsen i sin studie att det demokratiska samtalet i klassrummet är en viktig del av värdegrundsarbetet då det är något som återkommer i deras intervjuer. Assarson m.fl. (2010) visar på att oavsett förhållningssätt man arbetar utifrån så är samtalet och diskussioner en viktig grund i värdegrundsarbetet. De sex lärare som vi har intervjuat har alla poängterat vikten av att föra samtal med sina elever. De anser att detta gynnar såväl värdegrundsarbetet som klimatet i klassen och på skolan. Lärare 5 betonar att värdegrunden inte bör vara ett separat ämne utan att det skall integreras i den övriga undervisningen och alltid finnas med. Lärare 3 nämnde att hon tror att många lärare arbetar mer med värdegrunden än vad de är medvetna om.

28

Utifrån våra intervjuer har vi kommit fram till att lärarna anser att det är viktigt att vara en förebild för sina elever och varandra. Thornberg & Oğuz (2013) fick i sin studie fram att många lärare anser att vara en förbild är en viktig del av värdegrundsarbetet. Detta är enligt författarna en grundläggande metod för arbetet med värdegrunden. Lärare 4 i vår undersökning berättade hur viktigt hon tycker det är att vi är förebilder för våra elever och visar att vi tar hand om varandra. Hon förklarade även att hon anser att det inte bara är vi lärare som ska vara förebilder, utan att även eleverna är en sorts förebild för varandra. För att eleverna ska kunna vara förebilder för varandra är det viktigt att de känner sig trygga inombords så att de kan hjälpa och stötta varandra. Lärare 1 pratar mycket om att hon använder sig först och främst av sunt förnuft och att hon är tydlig mot eleverna vad hon anser är önskvärt beteende i klassen och varför visst beteende inte är önskvärt. Thornberg & Oğuz (2013) skriver att lärarna de intervjuade ansåg att värdegrundsarbete var framförallt att lära eleverna vad som är acceptabelt och lämpligt beteende. Lärare 6 har önskan om att föra in faddersystem på skolan hon arbetar på, detta för att de äldre eleverna ska få större ansvar samt vara förebilder för de yngre eleverna. Lärare 6 anser även att det är viktigt att eleverna kan lita på varandra, för att de ska fungera måste hon vara en förebild och visa att eleverna kan lita på henne.

Assarsons m.fl. (2010) tog i sin studie upp olika sätt som lärare arbetar med värdegrunden. Utifrån dessa sammanfattade de sedan fyra olika förhållningssätt. Av dessa fyra förhållningssätt har vi valt att lyfta tre, då det fjärde inte kunde kopplas till vår empiriska studie. De tre förhållningssätt som vi använt oss av är värdegrunden som

formalisering, värdegrunden som pedagogiskt flöde och värdegrunden som interaktion mellan skola och samhälle. Vi anser oss se kopplingar i beskrivningarna från våra lärare

till dessa förhållningssätt. Lärarna arbetar på många olika sätt men har samma syfte med deras arbete. Fokus är att skapa en trygg grupp där eleverna mår bra och kan utvecklas kunskapsmässigt. Värdegrunden som formalisering används på så sätt att lärarna inspirerats av olika metoder som de tolkat och gjort om till övningar som passar deras klasser. Dessa övningar bidrar till samtal och ökad kunskap om värderingar. Lärare 5 säger att värdegrunden inte ska isoleras från den dagliga verksamheten. Detta är vad förhållningssättet värdegrunden som pedagogiskt flöde innebär. Värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten och bidra med att alla elever känner sig sedda. Lärare 3 lyfter värdegrundsarbetet kopplat till de 7 diskrimineringsgrunderna. Arbetet med dessa diskrimineringsgrunder kan ses som en del av värdegrunden som interaktion mellan

29

Thornberg & Oğuz (2013) berättar i sin text att lärarna de intervjuade använde sig ibland av vissa konkreta metoder när de arbetade med värdegrunden. Sådana metoder kunde tillexempel vara film, rollspel, massmedia och högläsning, till dessa övningar tillhörde diskussioner. Lärarna i vår studie förespråkar användningen av material som film, böcker, forumspel och värderingsövningar. Dessa aktiviteter har efterföljande samtal, i dessa samtal uppmuntras alla elever att delta. Lärare 5 och lärare 2 påpekade under våra intervjuer att rasterna är ett orosmoment för många elever, detta gör att de har planerade rastaktiviteter. Dessa rastaktiviteter kan vara organiserade lekar, utedisco och lådor med material eleverna kan leka med.

Eriksons (1983) teori pekar på hur mycket det är som händer med individens identitet under de yngre åren. Framförallt är det mycket som påverkar barnets

identitetsutveckling under åren då man förs in i skolans värld. Enligt Erikson teori är lärandet av att kunna samarbeta en viktig del av elevernas identitetsutveckling. Han tar upp skolans roll, samt hur viktigt det är för barns utveckling att de får positiv feedback på sina prestationer. Denna positiva feedback gör att barnet känner sig lyckad och tillräcklig. Lärare 1 i vår intervju tog upp hur viktigt hon tycker det är att eleverna vågar prova sig fram och att det är lärarnas uppgift att uppmuntra eleverna till att försöka. Lärare 5 tog upp vikten av att lyfta positiv feedback i hela klassen. Det ska vara ett tillåtande klimat där alla elever vågar delta. Kopplat till Eriksons teori gällande

utvecklingsfas 6-12 år är det viktigt att vi som lärare berömmer våra elevers prestationer (Erikson 1983).

I intervjuerna som Thornberg & Oğuz (2013) gjorde, visade det sig att många av lärarna ansåg att deras värdegrundsarbete var inbäddat i de vardagliga situationerna på skolan. Detta är något som även vi uppfattade under våra intervjuer. Lärare 2, 5 och 6 berättade att de använder sig av någon form av hälsning för att välkomna eleverna. Under denna korta stund anser lärarna sig få en blick över elevernas mående.

Lärare 1 och 3 berättade att de anser att morgonsamlingarna är en stund i verksamheten som ger eleverna möjligheter att öppna upp sig och föra samtal. Lärarna som vi

intervjuade ansåg att det var viktigt att integrera värdegrundsarbetet i den dagliga undervisningen och i det dagliga samtalet.

Lärare 2 beskrev under intervjun att värdegrund och identitet går hand i hand. När våra intervjuade lärare beskriver begreppet identitet använder de uttryck som, hitta sig själv, trygghet, vem jag är, hur jag ser mig själv, lika många identiteter som det finns människor.

30

Eriksons teori angående konflikthantering och dess påverkan på en individs utveckling stärker syftet med att arbete med värdegrunden. För att hjälpa eleverna i deras konflikthanteringar är värdegrundsarbetet en viktig del (Aroseus 2014). Lärare 1 tog under intervjun upp att vara i konflikt är en del av att växa upp, samtidigt tog hon upp vikten av att eleverna får lära sig att hantera de olika konflikter som de hamnar i. I Eriksons teori om människans identitetsutveckling kan man läsa att eleverna under utvecklingsfasen 6-12 år behöver lära sig att hantera olika konflikter på ett positivt och utvecklande sätt. Här beskrivs det att läraren har en nyckelroll i att hjälpa eleverna att ta sig igenom de olika konflikterna. Detta eftersom erfarenheterna eleven får under

konfliktlösningen utvecklar hens personlighet (Aroseus 2014). Värdegrundsarbetet och elevernas identitet har en stark koppling, värdegrundsarbetet bidrar till barnens

identitetsskapande. För att eleven ska fungera i samhället krävs kognitiva kunskaper och en självförståelse. Detta gör att skolan är viktiga identitetsförmedlare för eleverna (Assarson et al. 2011). Precis som dessa författare säger, tryckte även lärare 2 i vår intervju på att identitet och värdegrund går hand i hand.

Många anser att den enskilde individen har oändligt med valmöjligheter men tänker inte på att våra val påverkas av samhället, skolan, familjen, kompisar och sociala medier. Vi befinner oss i olika sammanhang och våra identiteter måste anpassas efter detta. Detta gör att identitetsskapandet pågår konstant och framför allt i skolan. Identitet hör samman med könstillhörigheter, etnicitet och social bakgrund. Detta gör att det är otroligt viktigt för skolan att hantera och arbeta med elevernas olikheter. För elevernas identitetsutveckling är det viktigt att lärarna arbetar med och gestaltar dessa frågor i sin undervisning (Andreasson & Asplund 2009).

Lärare 1 pointerade vikten av att eleverna vågar stå för sina åsikter och kunna ändra dem om det behövs. Lärarna i våra intervjuer ansåg att det ska bli en självklarhet för eleverna att alla får vara olika, vi betyder lika mycket trots våra olikheter. Identiteten är något som speglar individen, lärare 1, 2, 3 och 5 trycker på att elevernas identitet inte är glasklar men att den är föränderlig. Något av det viktigaste för att utveckla identiteterna är att skapa trygghet. Trygghet i både hela gruppen samt enskilt hos eleverna. Lärarna tycker att värdegrundsarbetet stärker elevernas identiteter, på så sätt hör värdegrunden och identiteter ihop. Eleverna får med hjälp av värdegrundsarbetet möjlighet att lära känna sig själva samt ändra och skapa åsikter. Lärarna anser att det är viktigt att de samtalar kring likheter och olikheter, detta får de in i deras olika övningar som de

31

arbetar med. Vi tolkar detta som att lärarna känner en medvetenhet och ett ansvar över att stötta och hjälpa eleverna i deras identitetsutveckling.

32

8. Slutsats

Utifrån våra intervjuer och den tidigare forskningen kan vi dra slutsatsen att lärarna anser att det är otroligt viktigt att arbeta med värdegrunden. Lärare ifrån tidigare forskning samt i vår egen empiriska studie har ibland svårt att sätta fingret på vad som exakt är värdegrundsarbete eftersom det är något som integreras i deras vardagliga undervisning. Värdegrunden finns för att hjälpa och ge eleverna stöd i olika frågor och händelser i livet. Eleverna behöver lära sig att hantera konflikter, respektera varandra och stå upp för varandra. Värdegrunden och identitetsutveckling går hand i hand. Bra arbete med värdegrunden stärker elevernas personlighet och värderingar. Det bidrar även till hjälp för eleverna att kunna finna sin identitet. Detta gör i sin tur att lärarna har en oerhört viktig roll för elevernas utveckling.

Resultaten från tidigare forskning och ifrån vår egen undersökning visar på att det finns olika sätt man kan arbeta med värdegrunden. Många arbetar med olika sorters värderingsövningar, filmer och aktiviteter i olika former. Något som är gemensamt för lärarna i den tidigare forskningen samt lärarna i vår empiriska studie är att samtalet är den viktigaste grunden i undervisningen. Vår resultatdel visar även på hur viktigt lärarna anser det är med ett fungerande klassrumsklimat. Ett fungerande

klassrumsklimat bidrar till att eleverna vågar tro på sig själva och inte känner rädsla inför att ge felaktiga svar. Detta i sin tur stärker elevernas person- och

kunskapsutveckling samt förmågan att ställa upp för varandra.

8.1 Metoddiskussion

Vi valde att använda oss av intervjuer som metod för vår empiriska studie då vi ville ha ett öppet samtal och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Tillsammans förde vi

diskussioner med lärarna och våra frågor besvarades på ett önskvärt sätt. Valet av att använda sig av semistrukturerade intervjuer kändes självklart för oss då vi ville ha en levande diskussion med lärarna. Genom att spela in intervjuerna har vi haft möjlighet att lyssna på svaren flera gånger. Vi valde att lyssna på en intervju i taget och sedan

sammanfatta det läraren svarade, på så sätt blev det likt språket hon använde under intervjun. Innan intervjuerna provade vi olika ljudupptagare och valde ut den som fångade upp ljudet bäst. Ljudet på våra inspelningar blev väldigt tydligt, vi kunde även enkelt lägga över det på vår dator för att spara det på ett säkert ställe. Det vi har lärt oss av våra intervjuer är att det är bra att i förväg önska om att få sitta där man inte blir

33 störd.

8.2 Fortsatt forskning

Vi anser att vår empiriska studie kan användas som underlag för fortsatt forskning som rör skolverksamheten. För vidare forskning hade vi valt att fördjupa oss i ett specifikt arbetssätt. Vi har under arbetets gång blivit intresserade av arbetssättet Grej of the day. Detta arbetssätt verkar vara tacksamt att arbeta med och tar automatiskt upp

värdegrunden. Det verkar vara något som fångar många elever och är lätt att anpassa efter sin klass. Vi hade velat intervjua samt observera lärare som arbetar med detta, läsa forskning kring det samt få kontakt med grundaren, Micke Hermansson.

34

9. Referenslista

Alvehus, Johan (2014). Skriva uppsats med kvalitativmetod: En handbok. Stockholm: Liber

Andreasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009). Elevdokumentation: om

textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber

Aroseus, Frida (2014). Erik Erikson. Lätt att lära

Https://lattattlara.com/utvecklingspsykologi/erik-erikson/ (Hämtad 2017-02-01) Assarson, Inger, Ahlberg, Ann, Andreasson, Ingela, Ohlsson, Lisbeth (2011).

Skolvardagens komplexitet – en studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik.

Stockholm: Skolverket

Erikson, Erik H (1983). Barnet och samhället. Borås: Centraltryckeriet AB Erikson, Erik H (2004). Den fullbordade livscykeln. Stockholm: Natur och kultur Kvale, Steinar & Brinkman Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket

Skolverket (2016). Värdegrund i förskola och skola.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund (Hämtad: 2017-02-20)

Stier, Jonas (2003). Identitet: Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur

Sverige (2013). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik

Thornberg, Robert & Oğuz Ebru (2013). Teachers' views on values education: A

qualitative study in Sweden and Turkey. Linköpings universitet

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:615981/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2017-01-18) Trost, Jan (2005). Kvalitativa forskningsintervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR, vetenskapsrådet.

35

10. Bilaga

Intervjufrågor:

Hur gammal är du?

Hur länge har du varit lärare?

Vilken årskurs/vilka årskurser arbetar du i?

Vilka är dina första tankar när du hör ordet värdegrund?

Hur planerar du ditt arbete med värdegrunden?

Hur arbetar du med värdegrunden i ditt klassrum? - Material/samtal/hur ofta?

Vad tänker du när du hör ordet identitet?