Elever och lärare på yrkesförberedande program

(1)

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Samhällskunskap

Anna Malmström

- deras tankar kring undervisningsmetoder i samhällskunskapsämnet

Students and teachers in vocational programmes

- Their thoughts regarding teaching methods in social sciences

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 2011-01-21

Handledare: Ann Bernmark-Ottosson Examinator: Anders Broman

Karlstad universitet 651 88 Karlstad Tfn: 054 700 10 00 Fax: 054 700 14 60

www.kau.se

(2)

Abstract

The purpose of my study was to examine which teaching methods the pupils attending vocational programmes prefer in social sciences, and to look into which are actually used.

This in order to see the possible differences, or similarities, in the teachers and the students opinions of the teaching methods used.

The methods I chose to use were interviews with four social science teacher in two different schools, and surveys distributed to 63 students in five classes in two different schools. The conclusion I have come to will also be put in relation to the former research in this field.

My results show that there are significant differences regarding teaching methods used by the teacher in vocational programmes compared to the teaching methods preferred by the students.

The results show that the pupils prefer film as a teaching method, followed by internet and study visit. Film and internet were only used by two teachers, and none of the teachers used study visit as a teaching method.

The results also show differences between what teaching methods boys and girls attending vocational programmes prefer. The boys preferred, apart from film, also study visit and lectures led by teachers, whilst the girls, in addition to film, preferred internet and games. The girls also believed that they could influence the choice of teaching methods, whilst the boys did not think that they could influence the method of teaching at all.

My conclusion is that there is a lack of communication between teachers and students regarding the choice of teaching methods. Good communication is the foundation of all educational work, and I believe that the lack of such reduces the students’ motivation for the subjects of social sciences. Teachers should therefore listen to their students and let the students opinions influence the choice of teaching methods used, in order to increase the pupils motivation for social studies.

Keywords: teaching methods, motivation, vocational programmes

(3)

Sammandrag

Syftet med min studie är att undersöka vad elever på yrkesförberedande program föredrar för undervisningsmetoder i samhällskunskap, samt undersöka vad verksamma samhällskunskapslärare för yrkesförberedande klasser använder sig av för undervisningsmetoder. Detta för att kunna se eventuella skillnader eller likheter i lärares och elevers uppfattningar kring undervisningsmetoder. De metoder jag valde att använda mig av är intervjuer, med fyra verksamma samhällskunskapslärare på två olika skolor, samt enkäter till 63 elever i fem olika klasser på två olika skolor. Resultatet jag kom fram till, diskuterar jag även mot tidigare forskning inom området. Mina resultat visar att det finns stora skillnader i vad samhällskunskapslärare för yrkesförberedande klasser använder sig av för undervisningsmetoder och vad elever på yrkesförberedande program föredrar för undervisningsmetoder. Resultatet visar att elever på yrkesförberedande program främst föredrar film som undervisningsmetoder, därefter placerar de internet och studiebesök. Film och Internet var något som endast två av lärarna sa sig använda och studiebesök använde ingen av lärarna som undervisningsmetod. Resultatet visar även att det finns skillnader i vad pojkar och flickor på yrkesförberedande program föredrar för undervisningsmetoder. Pojkarna föredrog förutom film, även studiebesök och föreläsningar av läraren. Medan flickorna förutom film, föredrog Internet och lek. Flickorna ansåg även att de hade ganska mycket att säga till om vid valet av undervisningsmetod medan pojkarna ansågs att de inte hade särskilt mycket att säga till om vid valet av undervisningsmetod i samhällskunskap. Mina slutsatser är att det finns brister i kommunikationen mellan lärare och elever vid valet av undervisningsmetoder. En bra kommunikation är grunden i det pedagogiska arbetet och saknas en sådan tror jag att elevers motivation för samhällskunskapsämnet minskar. Lärare måste därför lyssna på sina elever vid valet av undervisningsmetoder för att kunna tillgodose deras önskningar och på detta sätt öka deras motivation för samhällskunskapsämnet.

Nyckelord: undervisningsmetoder, motivation, yrkesförberedande program

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Syfte och frågeställning ... 6

2. Litteraturgenomgång ... 7

2.1 Begreppsförklaring ... 7

2.1.1 Samhällskunskap ... 7

2.1.2 Motivation ... 7

2.1.3 Yrkesförberedande program ... 8

2.1.4 Metoder ... 8

2.2 Mötet mellan lärare och elev ... 8

2.3 Tidigare studier om elevers motivation ... 10

2.4 Undervisningsmetoder ... 13

3. Metod ... 15

3.1 Valet av metod/metoder ... 15

3.2 Urval ... 16

3.3 Enkätens utformning ... 17

3.4 Intervjufrågorna ... 19

3.5 Genomförande ... 19

3.6 Databearbetning ... 22

3.7 Etiskt förhållningssätt ... 22

4. Resultat ... 24

4.1 Enkätresultat ... 24

4.1.1 Redovisning av enkäterna ... 24

4.2 Intervjuresultat ... 29

4.2.1 Sammanfattning av intervjuerna ... 29

5. Analys och diskussion ... 31

5.1 Slutsats ... 34

5.2 Intressanta frågor att gå vidare med………..35

Källhänvisning……….36 Bilaga 1

(5)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Gymnasieskolan i Sverige kan 2010 erbjuda 17 nationella program, som alla innehåller kärnämnen, valbara kurser, gemensamma kurser, projektarbeten och individuella val¹.

De nationella programmen kan delas in i yrkes- och studieförberedande program. De studieförberedande är de samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga, estetiska och teknikprogrammet, resterande tillhör yrkesförberedande program vilka har en del av gymnasieutbildningen placerad ute på en arbetsplats².

Ambjörnsson beskriver i sin doktorsavhandling hur elever på yrkesförberedande program kan uppfattas av övriga elever och skolpersonal:

Bland såväl lärare och skolpersonal som övriga elever var de (ö)kända som stökiga elever med grovt språkbruk och ett allmänt ointresse för skolan. En allmänt spridd

uppfattning var att Barn- och Fritids tillsammans med Handels- och Administrationsprogrammet hade lägst status i skolan och således

också inhyste elever med låg status.³

Ambjörnsson redogör i I en klass för sig för en syn på elever i yrkesförberedande program, som jag personligen också mött då jag haft min verksamhetsförlagda utbildning på en gymnasieskola som har de flesta av de nationella programmen. Jag fick ofta höra ”att det inte är någon idé att låta yrkesförberedande elever testa olika rollspel eller utmanade uppgifter för de orkar ändå inte ta uppgiften på allvar och genomföra den på ett givande sätt”.

Jag fick även höra ”att det är bättre att ge dem instuderingsfrågor och låta dem arbeta som de vill”. Enligt statistik från skolinspektionen når inte yrkesförberedande elever kursmålen i samhällskunskap i samma utsträckning som eleverna på de studieförberedande programmen⁴. Detta har fångat mitt intresse och gör mig nyfiken på hur de yrkesförberedande eleverna själva tänker kring samhällskunskapsämnet och hur de skulle vilja att undervisningen i ämnet såg ut. Som lärare är det viktigt att känna till om hur elever på yrkesförberedande program tänker kring sin samhällskunskapsundervisning och hur de skulle vilja att den såg ut, för att kunna utforma en undervisning som gynnar och utvecklar alla elever på bästa möjliga sätt. I

1 Gymnasieskolans program http://www.skolverket.se/sb/d/3959

2 Gymnasieskolans nationella program http://www.skolverket.se/sb/d/3959/a/20726

3 Ambjörnsson, (2004), s 54

4 Samhällskunskap I gymnasieskolan http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--

granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/Samhallskunskap-i-gymnasieskolan/

(6)

Kursplanen för samhällskunskap A beskrivs bland annat att elevernas kunskaper om samhället ska breddas och fördjupas.

Eleven skall kunna reflektera och kritiskt granska sin omgivning samt praktisera demokratins värdegrund. Kursen skall också knyta an till elevens studieinriktning.⁵ Dessa mål skall jag som samhällskunskapslärare hjälpa mina elever att nå och för att göra det arbetet lättare är det viktigt att veta vilka undervisningsmetoder elever på yrkesförberedande program föredrar.

Min förhoppning med undersökningen är att hjälpa och inspirera mig själv samt övriga lärare, genom att synliggöra vilka undervisningsmetoder samhällskunskapslärare på yrkesförberedande program idag använder sig av, samt vilka metoder yrkesförberedande elever föredrar att arbeta med.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka undervisningsmetoder elever på yrkesförberedande program föredrar i sin samhällskunskapsundervisning, samt vilka metoder lärare på yrkesförberedande program föredrar att använda. Detta för att sedan kunna diskutera eventuella samband mellan valda undervisningsmetoder och elevers motivation till att lära sig något om samhället. Jag ämnar också diskutera vilka eventuella didaktiska konsekvenser mina resultat kan få. För att förtydliga mitt syfte så har jag utformat följande frågor:

1. Vilka undervisningsformer/metoder föredrar elever på yrkesförberedande program att arbeta med i samhällskunskap?

2. Vilka undervisningsformer/metoder föredrar lärare på yrkesförberedande program att arbeta med i samhällskunskap?

3. Stämmer elevernas önskemål om undervisningsform på de yrkesförberedande programmen överens med de metoder som lärarna på yrkesförberedande program använder sig av? Om inte, vad skiljer dem åt?

4. Finns det någon skillnad mellan flickor och pojkars uppfattningar om önskvärda undervisningsformer på de yrkesförberedande programmen?

5 Ämne – Samhällskunskap

http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/amnesplan/id/SH/titleId/Samh%E4llskunskap

(7)

2. Litteraturgenomgång

För att strukturera min litteraturgenomgång har jag valt att dela upp den i olika avsnitt. Under det första avsnittet 2.1, tydliggör jag olika begrepp som jag använder i min undersökning. I det andra avsnittet 2.2, kommer jag att belysa mötet mellan lärare och elev, samt dess betydelse för elevens utveckling och inställning till lärande. I mitt tredje avsnitt 2.3, redogör jag för tidigare forskning om elevers motivation och i mitt fjärde avsnitt 2.4, beskriver jag olika undervisningsmetoder.

2.1 Begreppsförklaring

2.1.1 Samhällskunskap

Samhällskunskapsämnet infördes i läroplanen för gymnasiet 1965. Tidigare ingick samhällskunskap i ämnet historia under namnet historia med samhällslära. Från början var de centrala områdena i samhällskunskapsämnet statskunskap och nationalekonomi men det har fram till idag utvecklats till att även innefatta sociologi, kulturgeografi och rättskunskap.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska utveckla och fördjupa elevers kunskaper för att ge dem en förståelse för samhället. Ämnet samhällskunskap ska även visa på de värden som ett mångkulturellt samhälle medför, samt bidra med kunskaper om olika levnadsvillkor i världen. Ämnet skall också utveckla förmågan hos eleven att kritiskt granska, söka samt värdera olika typer av information. Samhällskunskap kan betecknas som ett aktualitetsämne som skall ge eleven förståelse för samhällets ständiga förändring.⁶

2.1.2 Motivation

Ordet motivation kan härledas till det latinska ordet movere, vilket är ett uttryck för att ”röra på sig”.⁷ Begreppet motivation kan också beskrivas som faktorer hos en människa som väcker ett intresse och därefter riktar sitt handlingssätt mot specifika mål.⁸ Håkan Jenner beskriver motivation inte som en individs egenskap, utan som ett resultat av alla möten och erfarenheter en människa stöter på.⁹

6 Ämne - Samhällskunskap

http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/amnesplan/id/SH/titleId/Samh%E4llskunskap

7 Jenner (2004) s 37

8Nationalencyklopedin http://www.ne.se/sok/motivation?type=NE

9 Jenner (2004) s 9

(8)

2.1.3 Yrkesförberedande program

Gymnasieskolan har 2010 17 nationella program, av dem är 13 yrkesförberedande. Av alla gymnasieelever i Sverige går ungefär hälften på något av de yrkesförberedande programmen.

Dessa yrkesförberedande program innefattar ämnen som riktar sig till olika yrken.

Programmens syfte är att ge eleverna en bra grund inom ett visst arbetsområde som de sedan kan dra nytta av i sitt kommande arbetsliv eller för fortsatta framtida studier. Alla yrkesförberedande program innehåller 15 veckors praktik ute på en arbetsplats som är kopplad till programmet.¹⁰

2.1.4 Metoder

Ordet metoder kommer ursprungligen från grekiskans métodos, från ordet meta som betyder efter och enligt, samt från ordet hodos som betyder väg. Många didaktiker uppfattar definitionen av metoder som en inlärningsväg för eleven i skolan. Begreppet är idag ett allmänt uttryck för olika inlärning och utlärningssätt.¹¹

2.2 Mötet mellan lärare/elev

Undervisningens resultat är en produkt av samspelet mellan elever och lärare samt deras tolkning av undervisningssituationen (Novak & Gowin 1984).¹²

Detta diskuterar även Hans Jenner i boken Motivation och motivationsarbete då han beskriver att det pedagogiska arbetet idag handlar till största del om kommunikation, kommunikationen mellan pedagogen och eleven/eleverna. Dock är inte deras relation och kommunikation jämställd då pedagogen besitter en roll av speciell betydelse. Ett bra bemötande är en avgörande faktor för ett bra motivationsarbete.¹³ ”Det viktiga är inte att man blir sedd - det blir man alltid som klient, patient eller elev- det avgörande är hur man blir sedd.”¹⁴

Gerd och Gerhard Arfwedson beskriver också vikten av bra kommunikation i boken Didaktik för lärare. De beskriver att en lärare redan vid sitt första möte med en klass bör redogöra för vad han eller hon förväntar sig av eleverna samt förklara vad eleverna bör förvänta sig av honom eller henne, ”det handlar således om en form av personligt kontraktsskrivande”.¹⁵

10 Samhällskunskap I gymnasieskolan http://www.skolinspektionen.se/sv/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen- granskar-kvaliteten/Yrkesforberedande-utbildningar/

11 Arfwedson (1998) s 129

12 Häckner, m fl (1996) s 7

13 Jenner (2004) s 23 ff.

14 Jenner (2004) s 18

15 G, B & G Arfwedson (2002) s198

(9)

Det som sedan eleverna kan kräva av läraren för att han eller hon ska fullfölja kontraktet är ett drivande engagemang för varje enskild elev. Alla elever har rätten till att komma till tals och bli sedda.¹⁶ I Lpf 94, läroplanen för de frivilliga skolformerna, framhålls också vikten att alla elever ska mötas med respekt och uppmuntras till just deras specifika personliga utveckling.¹⁷ Även Curt Andersson framhäver detta i sin bok Kunskapssyn och lärande där han beskriver att läraren måste skapa ett klassrumsklimat där acceptans, stöd och förtroende finns, samt där läraren bryr sig om sina elever. Förmågan att se saker ur andras ögon är också något som skapar en bra inlärningsmiljö.¹⁸ Jenner redogör även för att det är viktigt att veta hur en elev ser på sig själv och sina möjligheter i olika situationer samt vilka förväntningar en pedagog har på samma elev i ett motivationsarbete. Jenner menar att om eleven har låg tro på sig själv och pedagogen har låga förhoppningar på eleven så riskerar man som lärare att styra in eleven i ett fack där ett misslyckande är ett faktum. Pedagogen har ett stort ansvar i sin tro på eleven då han/hennes syn på elevens möjligheter är avgörande för elevens fortsatta motivation.¹⁹ Detta belyser även Andersson då han hänvisar till den brasilianska pedagogikprofessorn Paulo Freire som säger att om läraren betraktar eleverna som okunniga, så kommer elevernas utveckling blockeras. Freire vill inte att relationen lärare och elev ska vara grundad på lärarauktoriteten, utan på en jämlik relation dem emellan.²⁰

Jenner förklarar att relationen mellan pedagogen och eleven är mycket viktig för det pedagogiska arbetet och startar vid den första kontakten mellan lärare och elev, dock bär pedagogen det huvudsakliga ansvaret för att relationen ska ta god form.²¹

Det är pedagogens uppgift att försöka förstå sin elev eller klient, men det är inte hans/hennes uppdrag att försöka förstå pedagogen.²²

Pedagogens arbete kräver att han/hon ser världen ur elevens synvinkel för att förstå tankar och olika beteenden elever kan uttrycka.²³ Gerd och Gerhard Arfwedson belyser också vikten av att som lärare försöka förstå elevers tankar. För att läraren ska kunna hjälpa eleven att lösa en

16G, B & G Arfwedson (2002) s 198

17 Lpf 94 http://www.skolverket.se/sb/d/468#paragraphAnchor0

18 Andersson (2000) s 69

19 Jenner(2004) s 10

21 Jenner (2004) s 23

22 Jenner (2004) s 23

23 Jenner(2004) s 9

(10)

uppgift så bör läraren vara införstådd med hur elevens tankar och förförståelse för uppgiften ser ut.²⁴

Jenner beskriver även att det är viktigt som lärare att vara införstådd i hur det kan kännas att ständigt misslyckas och besitta en dålig självkänsla, för att kunna möta och motivera en sådan elev på ett bra sätt.²⁵

2.3 Tidigare studier om elevers motivation

I en studie gjord av Louise Johansson (2010) på Mälardalens högskola framgår att elevers studiemotivation till ämnet samhällskunskap beror på olika faktorer som i sig är viktiga för att eleven skall bli motiverad. En av de faktorerna är läraren, som spelar en viktig roll för att få eleverna motiverade. En lärare som tycker om sitt ämne och sina elever, samt gör ämnet intressant för eleverna är en lärare som ökar studiemotivationen hos sina elever. Lärarens förväntningar på elever var också något som spelade stor roll, hade läraren låga förhoppningar på någon elev så smittar detta av sig till eleven och bidrar till att han/hon blir omotiverad till studier i ämnet.²⁶ Betydelsen av lärares tidigt satta förväntningar på elever och dess påverkan till prestation framhåller även Jenner som jag i föregående kapitel visade.²⁷ Andersson betonade även detta då han framhöll pedagogikprofessorn Paulo Freires tankar om hur viktigt det är som lärare att inte se sina elever som okunniga, då detta påverkar deras utveckling negativt.²⁸ En annan faktor som Johanssons studie visade var ämnet och dess uppgifter. Det är viktigt att uppgifterna inom ämnet är kopplade till elevernas vardag, och att eleverna själva har ett inflytande över hur uppgifterna och undervisningen ska se ut.²⁹

Detta beskriver även Folke Vernersson i boken Undervisa om samhället, om elevers inflytande i skolan, genom att hänvisa till Lpf 94, läroplanen för de frivilliga skolformerna.

Där står det tydligt att lärare i samarbete med elever skall utforma skolämnets sammansättning och innehåll. Eleverna skall få ta ett personligt ansvar samt ges inflytande.

Vernersson pekar på att lärare måste lyssna på eleverna och ta hänsyn till deras önskemål om upplägg.³⁰ Häckner m fl redogör för elevinflytande i boken Bilder och motbilder. Det är viktigt för eleverna att kunna påverka sin miljö samt arbetssätt i skolan. De beskriver dock hur

24 Arfwedson (2002) s 25 ff

25 Jenner (2004) s 10

26 http://mdh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:343740

27 Jenner (2004) s 10

30 Vernersson (1999) s 89

(11)

skolan har svårt att låta elever få ett meningsfullt inflytande. Det har visat sig vara svårt att få alla elever i en klass att komma till tals vid diskussioner kring kursupplägg, vilket innebär att många elevers tankar och önskemål aldrig blir synliga. Eleverna har ofta svårt att kommentera kursinnehållet och dess upplägg, då många saknar det språk som krävs för att tydliggöra sina önskemål.³¹ En annan faktor Johansson tydliggör i sin studie var skolmiljön, där eleverna ansåg det studiemotiverande om de fick vara i samma klassrum. Att ständigt byta klassrum var något som sågs som stressande vilket hämmade studiemotivationen.³²

August Bolstad beskriver skolmiljön som viktig i boken Handbok i lärande. Han drar där en parallell med ett besök på en restaurang. När man besöker en restaurang vill man att den ska vara mysig med vackra möbler, ljus och bra service för att upplevelsen av maten och kvällen ska bli så bra som möjligt. Samma gäller skolan och dess miljö menar Bolstad då inlärningen behöver en gynnsam miljö. Har klassrummet inga fönster, en dålig ventilation och en placering av stolar och bord som försvårar kontakten mellan lärare och elev så blir också lärarens förmedling till eleverna svårare.³³

Rättvisa betyg var också en faktor som kunde studiemotivera eleverna. Läraren bör ha kontinuerliga betygssamtal med eleven för att han/hon ska veta vart han/hon befinner sig.

Känslan av orättvisa betyg hämmar studiemotivationen.³⁴

I en rapport gjord av Skolverket framkommer det att det finns stora skillnader mellan lärares betyg och elevens resultat på det nationella provet.

Det betyg som en elev får beror till största del förutom provresultatet på vilken lärare denna elev har, även om vilken skola eleven går på också har betydelse. Brister i en likvärdig bedömning i skolan är ett rättsäkerhetsproblem för eleverna.³⁵

Föräldrar och klasskamrater är också en viktig faktor för elevers studiemotivation där hjälp och ”peppning” kan bidra till en ökad studiemotivation. Viktigt att veta är dock, att studiemotivationen kan få en motsats effekt om klasskamrater och föräldrar har en negativ inställning till samhällskunskapsämnet.³⁶ Arfwedson framhåller detta och beskriver elevers föräldrar som spöken i klassrummet, som ständigt finns med och påverkar elevens prestation och inställning. (Elev)föräldrars inställning till skolan har formats genom deras egna

31 Häckner, Björklund, Fendell, Sellén, Tschudi (1996) s 22 ff.

33 Bolstad (1998) s 187 ff

35 Skolverkets Rapport 338 (2009)

(12)

erfarenheter, vilket de överför till barnen. Deras tidigare studievana blir därför till fördel eller hinder för deras barns skoltid.³⁷

Hemmiljöns påverkan på en elev redogör även Anders Nordin (2010) för i sin studie gjord på Göteborgs universitet. I Nordins studie framgår det att hemmiljön är det största bidragande faktorn till hur stort en elevs intresse för samhällsfrågor och samhällskunskapsämnet är.

Studien visar på en skillnad mellan studieförberedande och yrkesförberedande program ifråga om grupptryck. Grupptrycket hade stor betydelse hos elever på yrkesförberedande program, där kompisar spelade en stor roll, medan elever på studieförberedande program knappt nämnde den faktorn. Studien visar också att elever på yrkesförberedande program innesitter en distinkt osäkerhet, för att misslyckas inför övriga klasskamrater och kompisar.

En annan skillnad mellan programmen är att elever på yrkesförberedande program sällan ställer frågor under lektionstid samt att de inte är vana att diskutera olika frågor hemifrån och därför inte besitter den förmågan. Studien visar på att yrkesförberedande elever har en sämre självkänsla än de studieförberedande eleverna. I studien diskuteras dessutom att många elever och lärare har förutfattade meningar om olika gymnasieprogram, vilket i sig bidrar till en tydlig gruppindelning bland eleverna. Skolan har en tydlig didaktisk uppgift gällande elever, vilket är att ge dem verktygen för att diskutera och samtala olika frågor, särskilt viktig är denna träning för de elever som inte har denna förmåga med sig hemifrån.³⁸

Sammanfattningsvis så kan jag efter att ha tagit del av forskning i detta kapitel se att elevers motivation påverkas av många faktorer. De faktorer som påverkar elevers motivation är ämnet och dess uppgifter, elevers inflytande i skolan, skolmiljön, rättvisa betyg, föräldrar och klasskamrater samt hemmiljön. Jag har valt att i min undersökning fokusera på ämnet och dess uppgifter och studera undervisningsmetoder som är en av de faktorer som påverkar elevers motivation.

2.4 Undervisningsmetoder

Gerd Arfwedson redogör i boken Undervisningens teorier och praktiker för en tysk studie där ett antal lärare och lärarutbildare fick slutföra en mening som började med

”undervisningsmetoder är…”. Resultatet blev varierat, de exempel som gavs var t.ex.

37 Arfwedson (2002) s 164 ff

38 http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22540

(13)

lärares handlingsverktyg, sätt att förmedla kunskaper och innehåll, sätt att göra undervisningen tilltalande för eleverna samt olika tricks genom vilka elever leds att göra något, som de aldrig annars skulle ha gjort.³⁹

I en rapport gjord av Skolverket 2006 framgår det att samhällslärare gärna använder sig av läroböcker i sin undervisning men kompletterar dessa med information hämtat från internet och tidningar. Hälften av de samhällskunskapslärare som deltog i rapporten ansåg sig själva bli styrda av läroböckerna i för stor utsträckning. De ansåg att det bästa är att variera och använda sig av olika slags läromedel i sin undervisning. De ansåg att alla läromedel fyller olika funktioner vilket bidrar till att elever får, vid en varierad användning av läromedel, alla de grundläggande kunskaper såsom faktakunskaper, intresse för ämnet, fördjupad information, variation och olika typer av perspektiv. Lärarnas egen kompetens, skolans resurser samt elevernas olika behov och förutsättningar är några av de faktorer som påverkar valet av läromedel. Lärarna i studien anser inte att styrdokumenten ger en tydlig vägledning i valet av läromedel, dock förutsätter kursplanemålen att eleverna tillåts variera arbetssätt där alla olika typer av läromedel brukas i undervisningen. Lärarna anser att det viktigaste med valet av läromedel är att det skapar ett intresse hos eleven.⁴⁰

Arfwedson hänvisar till John Dewey, som var professor i filosofi och pedagogik under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Han menade att skolan har en viktig grundläggande uppgift, vilket är att få eleverna börja tänka. Elever börjar tänka då de ställs inför en uppgift att lösa. Denna metod döpte Dewey till problemmetoden. En metod som gick ut på att praktisera ett problem. Dewey var övertygad om att det är genom ett praktiskt arbete som en elev lär sig som bäst. Dewey ansåg även att eleverna skulle arbeta i grupp för att stimulera moralisk och social träning.⁴¹ Häckner, m fl visar i sin studie om elevers inställning till yrkesförberedande program att eleverna tydligt föredrar praktiskt inriktade moment framför de teoretiska. Ämnen som matematik, svenska och litteraturstudier, samt ”när läraren har genomgång” värderas av de yrkesförberedande eleverna som de mest negativt upplevda klassrumssituationerna. Dock värderas matematik högre av de elever som i sin undervisning får uppgifter i matematik kopplat till sitt karaktärsämne.⁴² Detta synliggjordes även i Johanssons studie då hon kunde se att uppgifter till eleverna bör vara kopplade till deras

39 Arfwedson (1998) s 126

40 Skolverkets rapport 284 (2006)

41 Arfwedson (2002) s 67 ff.

42 Häckner, Björklund, Fendell, Sellén, Tschudi (1996) s 72

(14)

vardag.⁴³ Bolstad beskriver att de vanligaste undervisningsformerna i skolan är föreläsningar samt grupp - och individuellt arbete. Denna begränsning av undervisningsformer vill Bolstad kalla för fantasitorka eller okunskap. Han menar att läraren innan val av undervisningsform måste ställa sig frågan vilken undervisningsform i detta ämnesområde kommer att medföra den mest effektiva informationsöverföringen mellan lärare och elev? Tiden har självklart en avgörande roll i många fall, men får inte bli, som i många fall, en ursäkt för att läraren väljer det som han/hon själv föredrar. Bolstad menar att undervisning måste bygga på variation, då detta motverkar trötthet och ökar aktiviteten i hjärnan vilket i sin tur ger en bättre inlärning.

Bolstad presenterar tre grupper av undervisningsmetoder, sociala arbetsformer, individuellt arbete samt förmedlaraktiviteter. Till gruppen sociala arbetsformer hör diskussioner, grupparbete, rollspel, lekar och tävlingar. Till gruppen individuellt arbete hör uppgiftslösning, självstudier, praktisk träning samt användning av strukturerade utbildningsprogram. Till den tredje och sista gruppen förmedlaraktiviteter, hör föreläsning, demonstration, studiebesök samt feedback vid distansutbildning. Bolstad betonar undervisningsmetoden grupparbete då han anser att den metoden har många pedagogiska fördelar. Han menar att även om gruppen skall nå ett resultat, så är vägen dit också givande och lärorik då metoden är en träning i kommunikation, argumentation och accepterande av alla deltagares arbetsmässiga och mänskliga olikheter.⁴⁴ Också Arfwedson delar in undervisningsmetoder i olika grupper. Hon delar in dem i fyra sociala grupper, vilka är klassundervisning, grupparbete, pararbete och individuellt arbete. Hon betonar att innehållet i skolan och val av undervisningsmetod måste anpassas efter elevernas mogenhet och ålder, läraren måste anpassa metodval efter sin elevgrupp.⁴⁵

44 Bolstad (1998) s 95- 120

45 Arfwedson (1998) s 129-130

(15)

3. Metod

3.1 Valet av metod/metoder

Denscombe beskriver att före valet av metod i en undersökning, skall metodernas starka och svaga sidor belysas. Sedan skall forskaren noggrant analysera vilken metod som är lämpligast att använda vid undersökningen.⁴⁶ Han säger att ”valet av metod för datainsamlingen är en fråga om rätt sak på rätt plats”.⁴⁷ Jag ville undersöka både lärares och elevers tankar i min undersökning, dels vilka undervisningsmetoder elever generellt föredrar i samhällskunskap, dels hur lärare tänker kring sitt val av undervisningsmetoder i samhällskunskap. Detta för att sedan analysera och diskutera mitt resultat mot den tidigare forskning som jag presenterat i min litteraturgenomgång. Jag valde att använda mig av enkäter till eleverna. Denscombe beskriver att frågeformulär är bra att använda då forskaren är intresserad av att undersöka ett stort antal människors åsikter, på olika platser. Enkäterna är också bra att använda sig utav då det som efterfrågas anses vara kort och okomplicerad fakta.⁴⁸ Denscombes beskrivning av frågeformulär ansåg jag stämma bra in på vad jag ämnande att undersöka. Jag ville undersöka åsikterna hos många elever på två olika skolor, för att få en generell uppfattning om vad elever på yrkesförberedande program helst vill ha för undervisningsmetod i samhällskunskap.

Denscombe beskriver observationer som ett bra tillfälle att se vad som sker i ett rum, vilket inte alltid är vad som sägs.⁴⁹ Jag ansåg att observationer inte skulle ha gett mig tydliga och konkreta svar på vad elever föredrar för undervisningsmetoder i samhällskunskap och valde därför att inte använda den metoden. Intervjuer hade varit ett alternativ till min enkätundersökning, dock ville jag ha mer generella svar vilket ett fåtal intervjuer inte skulle ge.

Denscombe beskriver att fördelen med enkäter är att de har en relativt liten kostnad, om en parallell dras till hur mycket forskningsdata som kan samlas in. Enkäter är relativt lätta att arrangera i jämförelse med personliga intervjuer. Vid en enkätundersökning är risken för påverkan människor emellan liten. Nackdelar med enkäter är att forskaren kan ha svårt att tyda vad respondenterna menar. Forskaren kan inte heller kontrollera sanningshalten i vad respondenten säger.⁵⁰

46 Denscombe(2009) s 183-184

47 Denscombe (2009) s 184

50 Denscombe (2009) s 225-226

(16)

För lärarna valde jag att använda semistrukturerade intervjuer. Denscombe beskriver att intervjuer är en lämplig metod att använda då forskaren vill få insikt om människors åsikter samt hur de resonerar kring dem, vilket ofta kräver en djupare förklaring.⁵¹

Jag anser inte heller att enkäter eller observationer skulle gett mig lärarnas åsikter och tankar kring val av undervisningsmetod i samhällskunskap på djupet, vilket var mitt syfte med lärarnas deltagande i undersökningen, därför valde jag att använda mig av intervjuer.

Jag valde semistrukturerade intervjuer för att de är såsom Denscombe beskriver dem, delvis strukturerade. Som forskare har man då en färdig lista med frågor eller ämnen som skall tas upp, men forskaren är sedan flexibel med vilken ordningsföljd frågorna eller ämnena behandlas, då de intervjuade tillåts utveckla och diskutera i den ordning som de föredrar.⁵² Denscombe beskriver att andra fördelar med intervjuer är att de ger forskaren värdefulla insikter, kräver endast en enkel utrustning, ger en hög svarsfrekvens då intervjun ofta är bokad sedan tidigare samt flexibilitet som innebär att forskaren, mitt under intervjun kan justera undersökningens riktning. Nackdelarna är att metoden är tidskrävande då analysen och databearbetningen kan ta mycket lång tid. Bandspelaren kan hämma intervjupersonen.

Intervjuer kan också vara dyra att genomföra om intervjupersonerna bor geografiskt långt bort. Risken för kränkning kan finnas vid en intervju, om intervjuaren ställer frågorna på ett provocerande sätt.⁵³

3.2 Urval

Jag valde att rikta in mig på två gymnasieskolor som erbjuder yrkesförberedande program.

De två jag valde låg placerade på landsbygdsorter i Mellansverige. Varför jag valde dessa två skolor berodde delvis på att jag hade kontakter på båda skolorna vilket gjorde mina besök enklare att arrangera, samt att de båda fanns inom ett geografiskt område som kunde nås med bil under samma dag. På varje skola hade jag i förtid bett om att få möta två till tre, beroende på tillgänglighet, yrkesförberedande klasser med hälften flickor och hälften pojkar där jag skulle dela ut enkäten. De klasser jag mötte var utvalda av mina lärarkontakter. På varje skola bokade jag också i förtid intervjuer med två samhällskunskapslärare på yrkesförberedande program. På den ena skolan fick jag två lärare tilldelat mig då de var de enda tillgängliga. På den andra skolan frågade jag mig fram om någon av de fyra verksamma samhällskunskapslärarna för yrkesförberedande klasser kunde tänka sig ställa upp på en

53 Denscombe (2009) s 267-269

(17)

intervju. Jag möttes då av ett nej, vilket jag självklart respekterade, men fick snabbt därefter två frivilliga lärare att ställa upp.

3.3 Enkätens utformning

När jag skulle utforma enkäten till eleverna, beslöt jag mig för att åka till en gymnasieskola och där be en yrkesförberedande klass skriva ner de olika undervisningsmetoder som kan användas i samhällskunskap. Klassen jag besökte bestod av både flickor och pojkar från handelsprogrammet och från industriprogrammet. Läraren i klassen samt rektorn på skolan hade jag kontaktat tidigare för att få deras godkännande till min undersökning och närvaro.

Jag förklarade tydligt för eleverna vem jag var och att jag undersöker elevers på yrkesförberedande program syn på undervisningsmetoder i samhällskunskap. Därefter fick eleverna var sitt papper och penna för att skriva ner de undervisningsmetoder de vet kan användas i samhällskunskap. Jag fick förklara tydligt, och använda andra förenklade uttryck då eleverna inte visste vad undervisningsmetoder betydde. Efter ca fem minuter samlade jag in alla papper igen, alla elever i klassen hade då skrivit ner minst tre olika undervisningsmetoder var. De olika förslag på undervisningsmetoder som eleverna skrev ner, efter att jag sammanställt dem, var följande:

Grupparbete

Föreläsning (Läraren pratar) Arbetsbok (läsa, svara på frågor) Läxförhör

Enskilt arbete Film

Hemuppgift Internet

Med dessa som bas började jag sedan utforma enkäten. Jag använde alla förslag på något vis, eftersom de finns i elevernas verklighet, förutom läxförhör då jag ser det förslaget mer som en redovisningsform än som en undervisningsmetod. Förslaget hemuppgift anser jag kan ingå i många av de övriga förslagen och valde därför att inte ha den som ett eget alternativ.

De alternativ som jag utformade var följande:

Grupparbete/skriva/diskutera i grupp Läraren pratar/föreläser/skriver på tavlan

Läsa i läroboken/svara på frågor/instuderingsfrågor

(18)

Studiebesök/göra besök hos t.ex. kommun/företag Rollspel/teater

Internet/söka fakta/skriva enskilt arbete Film/uppgifter

Lek/spel

De förslag som inte eleverna skrivit ner, rollspel, studiebesök och lek har jag lagt till efter att studerat Bolstads exemplifiering av undervisningsmetoder. Bolstad beskriver rollspel som en undervisningsmetod som kan variera ifrån det enklaste improviserade situationsspel till komplicerade, tidskrävande och strängt styrda rollspel. Han beskriver metoden som en social arbetsform som kräver ett aktivt medverkande från eleverna.

Studiebesök beskriver Bolstad vara en typ av förmedlaraktivitet, vilket kan vara en nyttig och lärorik arbetsform. Lek beskriver Bolstad som en social arbetsform som kan åskådliggöra problem och förhållanden, lek är också en lämplig metod att påbörja ett delämne med.⁵⁴

I den anonyma enkäten bad jag eleverna fylla i kön för att kunna studera genusperspektivet i min resultatanalys. Jag bad dem även fylla i hur mycket de anser att de får vara med och påverka valet av undervisningsmetod. De fick fyra svarsalternativ som, väldigt mycket, ganska mycket, inte särskilt mycket, inte alls. Detta för att i min resultatanalys kunna diskutera eventuella samband med övrigt resultat.⁵⁵ Varför jag valde fyra svarsalternativ på den frågan istället för tre eller fem var för att jag inte ville ha ett svarsalternativ som var placerat i mitten. Med fyra svarsalternativ tvingas eleverna att välja sida och jag får tydligare svar på hur mycket de anser att de får vara med och påverka valet av undervisningsmetod.

3.4 Intervjufrågorna

Jag valde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärarna, som innebär att de är delvis strukturerade. Denscombe redogör för semistrukturerade intervjuer som en av två typer av personliga intervjuer. Han beskriver att fördelar med en sådan intervju är att det räcker med endast två personers närvaro vilket underlättar vid arrangemanget av mötet. Han menar också att annan fördel är att alla uppfattningar och beskrivningar under intervjun härstammar från en källa, vilket gör det lätt för intervjuaren att kontrollera och sätta sig in i. Att det enbart är en deltagares röst på det inspelade bandet, gör hanteringen lättare för forskaren vid

54 Bolstad (1998) s 103-113

55 Se bilaga 1

(19)

utskriften av intervjuerna.⁵⁶ Före intervjuerna sammanställde jag några frågor som jag ville skulle beröras samt förberedde eventuella följdfrågor. Jag ville använda mig av semistrukturerade intervjuer för att de har en genomtänkt och förberedd grund av frågor men därefter ger intervjupersonerna möjlighet att välja i vilken ordning de vill beröra dem. De har då en större möjlighet att resonera fritt. Som Denscombe beskriver ”låta den intervjuade utveckla sina idéer och tala mer utförligt om de ämnen som intervjuaren tar upp”.⁵⁷

De frågor jag sammanställde till lärarna var följande:

Vilka undervisningsmetoder använder du dig av i din samhällskunskapsundervisning med yrkesförberedande klasser?

Varför använder du dig av just denna/dessa metoder?

Skiljer det sig mellan studieförberedande och yrkesförberedande klasser vid valet av undervisningsmetoder? Isåfall, varför?

Vilken längd har lektionerna för de yrkesförberedande klasserna?

Jag sammanställde även frågor som jag kunde ta upp på slutet om de inte berörts tidigare under intervjun. De frågorna var följande:

Använder du dig av rollspel, studiebesök, lek? – om inte, varför?

Sker det en dialog med eleverna vid en eventuell ”tavelföreläsning”? – om inte, varför?

3.5 Genomförande

Jag begav mig till två skolor i Mellansverige för att genomföra min undersökning.

Denscombe beskriver att det ibland är nödvändigt att få ett tillstånd för att dela ut enkäter.

Särskilt om frågeformuläret skall delas ut till ungdomar via skolan.⁵⁸ Jag kontaktade därför innan mitt besök rektorerna på de båda skolorna för att få tillstånd att komma. Via telefon och besök kunde jag också bestämma möte med fyra samhällslärare på yrkesförberedande program, två på respektive skola.

På den ena skolan delade jag först ut enkäten i en klass som var årskurs 1, med flickor och pojkar på Hotell -och- Restaurangprogrammet. I den andra klassen var det mestadels pojkar, där alla läste Industriprogrammet i årskurs 3.

På den andra skolan, besökte jag en klass i årskurs 2 på det Industriella programmet där det var mestadels killar. Den andra gruppen på den skolan var elever på Medieprogrammet i både årskurs 2 och 3, då de hade en gemensam samling som passade bra för min ankomst. Där var killarna och tjejerna relativt jämt fördelade. Alla eleverna som jag besökte läser, eller har läst samhällskunskap A.

56 Denscombe (2009) s 234-235

57 Denscombe (2009) s 234-235

(20)

Min förhoppning var att varje klass skulle innehålla ca 20 elever för att jag sammanlagt skulle få ca 100 insamlade enkäter att behandla för att kunna göra en generalisering, men på grund av att alla tilltänkta elever inte var närvarande vid mitt besök blev så inte fallet. Sammanlagt delade jag ut enkäten till 63 elever i 5 olika klasser, varav 38 pojkar och 25 flickor. 58 av enkäterna blev fullständigt ifyllda. Eftersom jag inte hade tid att göra ytterliggare besök på skolorna för att få fler elever att fylla i enkäten, tog jag beslutet att endast använda mig av de 63 insamlade enkäterna, då jag ansåg att de, tillsammans med intervjuerna ändock kunde ge mig ett intressant resultat. De fem pojkar som fyllde i enkäten ofullständigt kan vara ett resultat på att enkätens formulering var svårläst för eleverna. Enkäten består av både rangordning med siffror och värderingsalternativ, vilket kan ha varit rörigt för eleverna. Min presentation av enkäten kan också ha varit otydlig för eleverna vilket gjorde att de inte sedan kunde fylla i den rätt. Jag borde kanske ha ritat upp enkäten på tavlan för att där visa exempel på hur enkäten ska fyllas i för att hjälpa eleverna att förstå ytterligare.

Denscombe beskriver att forskaren, innan utdelning av enkäterna, måste ge tillräcklig bakgrundsinformation om enkäten och undersökningen, och där bl.a. beskriva att frågeformulärets ifyllnad är frivilligt, samt att den insamlade informationen inte kommer att bli offentligt. Forskaren ska också ge instruktioner om hur enkäten skall fyllas i och ge tydliga exempel på detta då misstag lätt kan ske bland respondenterna. Forskaren bör också avslutningsvis tacka sina respondenter för det frivilliga deltagandet ⁵⁹ Jag förklarade tydligt vem jag var i alla klasserna samt vad min undersökning handlade om. Därefter gick jag tydligt igenom enkäten och upprepade all information två gånger, för att minimera risken för ofullständigt ifyllda enkäter. Sedan delade jag ut enkäten och gav pennor till dem som saknade. Jag upplevde att alla elever som jag besökte tog seriöst på uppgiften och fyllde i den korrekt. Lärarna var närvarande under tiden som enkäten fylldes i av eleverna. Enkätlektionen var för alla klasser placerad mitt på dagen. Efter enkätifyllningen tackade jag eleverna för sitt deltagande. Denscombe redogör för intervjuareffekten, som innebär att människor svarar olika under intervjuer, beroende på hur de uppfattar intervjuaren. Det som är av betydelse, är intervjuarens kön, ålder och etnicitet samt forskningsfrågornas känslighet. Han ger olika råd till forskare, för att de skall undvika att påverka sin respondent under en intervju. Ett av råden är att som forskare inta en passiv och neutral roll för att få respondenten att öppna sig.

Denscombe beskriver också att det bör finnas tid för forskaren och respondenten att hälsa på

59 Denscombe (2009) s 213-214

(21)

varandra, samt diskutera undersökningens bakgrund och syfte. Forskaren skall också fråga om respondenten tillåter inspelning av intervjun, samt försäkra respondenten om att det som sägs under intervjun kommer att hanteras konfidentiellt. Innan intervjun skall forskaren försäkra sig om att inspelningsutrustningen fungerar. Intervjun kan sedan börja genom att enklare frågor i största allmänhet ställs till respondenten för att stämningen skall bli avslappnad.⁶⁰ Detta praktiserade jag under mina intervjuer. Jag mötte alla mina respondenter enskilt i deras arbets- eller fikarum. Vid mötena med mina respondenter började jag med att presentera mig och förklarade kort vad min undersökning handlade om. Därefter småpratade jag med dem om allt möjligt för att få en trivsam stämning. Jag frågade dem om det gick bra att jag spelade in dem under samtalet, för att kunna lyssna på dialogen igen vid ett senare tillfälle och då återge samtalet på papper för att tydligare kunna se resultatet, det godkände alla. Jag lovade dem också att det bandade samtalet endast skulle användas i mitt arbete med uppsatsen. Alla mina respondenter kändes avslappnade och trygga under hela intervjuförloppet och jag upplevde att alla tyckte det var roligt att delta i min undersökning. Jag antecknade under samtalen även ibland med papper och penna, som stöd till mitt senare arbete med bearbetningen av intervjuerna. Något som jag upplevde vara ett dilemma under intervjuerna var att en lärare (L3) ibland endast gav generella svar på mina frågor istället för att tala utifrån egna erfarenheter och djupare beskriva sina undervisningsmetoder. Detta medförde att det ibland var svårt att tydligt avläsa om han använde sig av en viss metod eller om han endast ansåg metoden vara generellt bra.

Den första läraren som jag intervjuade var Lärare 1 (L1), en 41 årig kvinna som arbetat som samhällskunskapslärare på gymnasiet i ca sex år. Hon har under denna tid undervisat på studieförberedande och på yrkesförberedande program. Intervjun varade i ca 15 minuter.

Den andra läraren jag intervjuade var lärare 2 (L2), en 36 årig kvinna som arbetat som samhällskunskapslärare på gymnasiet i ca ett år. Dessförinnan har hon undervisat på universitet. Hon har under sitt år som gymnasielärare undervisat på både studieförberedande och yrkesförberedande program. Intervjun varade i ca 30 minuter.

Den tredje läraren, lärare 3 (L3) som jag intervjuade var en man, 62 år gammal, som har arbetat på gymnasieskolan i ca 30 år. Där han har undervisat både studieförberedande samt yrkesförberedande klasser. Intervjun varade i ca 20 minuter.

60 Denscombe (2009) s 244-256

(22)

Den fjärde läraren, lärare 4 (L4) som jag intervjuade var en kvinna, 64 år gammal, som arbetat på gymnasieskolan i ca 35 år. Där hon främst har undervisat yrkesförberedande elever.

Intervjun varade i ca 15 minuter.

3.6 Databearbetning

Jag räknade alla enkäter manuellt och förde in resultaten i Excel för att sedan kunna utforma olika diagram. Jag valde att använda mig av stapeldiagram då jag anser att det tydligt visar resultatet. Diagrammen visas i resultatdelen.

Tre av enkäterna som var ofullständigt ifyllda var tre pojkars, vilka hade missat svara på enkätens sista fråga, detta gjorde att jag kunde använda deras svar på enkätens första fråga. De övriga två var också pojkar vilka hade missförstått ifyllnaden av enkätens första fråga, men fyllt i rätt på den andra, vilket gjorde att jag kunde använda andra frågans resultat. Eftersom jag i mitt resultat kommer att använda mig av medelvärde så gjorde det ingenting att pojkarna och flickorna inte var lika många.

Jag spelade in alla intervjuerna för att i efterhand kunna lyssna och ordagrant anteckna vad lärarna uttryckte. Detta gör analysen av intervjuerna lättare då jag också kan läsa vad lärarna sade.

3.7 Etiskt förhållningssätt

Enkätundersökningen som jag använde mig av var anonym då jag endast var intresserad av att få en generell uppfattning om vilka undervisningsmetoder yrkesförberedande elever föredrar.

Jag ville dock veta om den som besvarade enkäten var en flicka eller pojke för att i mitt resultat även kunna studera genusperspektivet. Detta förklarade jag noggrant för eleverna innan jag delade ut enkäterna. Eleverna satt en bit ifrån varandra vid ifyllandet av enkäten och kändes lugna och trygga vid ifyllnaden.

Intervjuerna utfördes enskilt på lärarnas arbetsrum. Jag lovade att deras namn eller skola inte skulle offentliggöras för att de skulle känna sig avslappnade vid svarandet på mina forskningsfrågor. Samt garanterade dem att det som sades under intervjun skulle hanteras konfidentiellt. Jag upplevde alla intervjupersoner som lugna och intresserade under samtalen.

Denscombe beskriver att det är bra, om möjlighet finns, att låta respondenten studera det utskrivna materialet för att kontrollera riktigheten i data.⁶¹

(23)

På grund av att jag inte hade tid eller praktisk möjlighet, kunde jag inte låta mina respondenter studera utskriften av sina intervjuer.

(24)

4. Resultat

Jag kommer nedan att redogöra för vad de insamlade enkäterna visade, samt berätta resultatet av intervjuerna med lärarna.

4.1 Enkätresultat

4.1.1 Redovisning av enkäterna

På enkäten som jag delade ut till flickorna och pojkarna på de yrkesförberedande programmen fick de rangordna följande åtta undervisningsmetoder,

Grupparbete/skriva/diskutera i grupp, Läraren (pratar) föreläser/skriver på tavlan,

Läsa i läroboken/svara på frågor/instuderingsfrågor, Studiebesök/göra besök hos T.ex. kommun/företag, Rollspel/teater,

Internet/söka fakta/skriva enskilt arbete, Film/uppgifter, samt

Lek/spel.

De skulle rangordna metoderna från 1-8 där 8 innebär att det är den undervisningsmetoden av de exemplen som de tycker bäst om. 1 innebär att det är det exemplet i enkäten som de tycker sämst om. De fick endast använda varje siffra en gång. Nedan i diagram 1, 2 och 3 visar jag resultat om vad flickorna och pojkarna, tillsammans och var för sig, anser om de olika undervisningsmetoderna. Tabellen visar vilket medelvärde från 1-8 som varje undervisningsmoment har fått av eleverna efter att jag sammanställt alla enkäter.

Medelvärdena är mellan 3-6, vilket tyder på en öppenhet för undervisningsmetoder.

(25)

Diagram 1

Vad elever på yrkesförberedande program föredrar för undervisningsmetoder i samhällskunskapsämnet

4,82 4,87

3,49

4,89

3,03

4,91

5,67

4,25

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Olika undervisningsmetoder

Medelvärde

Grupparbete Läraren pratar Läsa i läroboken Studiebesök Rollspel Internet Film Lek

Diagram 2

Flickor

4,72 4,4

3,6

4,52

3,28 4,8

5,72 4,8

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Medelvärde flickor

(26)

Diagram 3

Pojkar

4,88 5,19

3,42

5,14

2,86 5

5,64

3,86

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Medelvärde pojkar

Enkätundersökningen visar tydligt, som vi kan se i diagram 1, att film med en liten marginal till internet och studiebesök är den mest omtyckta undervisningsmetoden. Den undervisningsmetod som eleverna tyckte sämst om av exemplen på enkäten, är rollspel och att läsa i läroboken och svara på instuderingsfrågor.

Det som skilde sig mellan pojkarna och flickorna var att flickorna, som vi kan se i diagram 2, ansåg att film, lek och internet var de tre bästa undervisningsmetoderna medan pojkarna, som vi kan se i diagram 3, satte film, föreläsning av läraren och studiebesök som de tre främsta.

Flickorna och pojkarna var eniga om, som vi kan se i diagram 1, att Rollspel och att läsa i läroboken och svara på instuderingsfrågor var de två sämsta undervisningsmetoderna bland enkätens exempel.

I enkäten bad jag även eleverna fylla i, hur mycket de upplever att de får vara med och välja undervisningsmetod i samhällskunskapsämnet. De fick fyra alternativ att välja mellan, Väldigt mycket, ganska mycket, inte särskilt mycket och inte alls.

Nedan i diagram 4, 5 och 6 visar jag resultaten på hur mycket flickorna och pojkarna tillsammans och var för sig, ansåg sig vara delaktiga kring beslutet gällande undervisningsmetod i samhällskunskap.

(27)

Diagram 4

Hur mycket elever på yrkesförberedande program anser att de får vara med att välja undervisningsmetod i

samhällskunskap (N=60)

4

26

24

6

0 5 10 15 20 25 30

Väldigt mycket Ganska mycket Inte särskilt mycket

Inte alls

Upplevd delaktighet

Antal elever

Väldigt mycket

Ganska mycket

Inte särskilt mycket

Inte alls

Diagram 5

Flickor (N=25)

2

15

7

1 0

5 10 15 20 25 30

Inte alls

Hur mycket flickor på yrkesförberedande program anser att de har möjlighet att påverka valet av

undervisningsmetod i samhällskunskap

Antal flickor

Väldigt mycket

Ganska mycket

Inte alls

(28)

Diagram 6

Pojkar (N=35)

2

11

5 17

0 5 10 15 20 25 30

Inte alls

Hur mycket pojkar på yrkesförberedande program anser att de har möjlighet att påverka valet av

undervisningsmetod i samhällskunskap

Antal pojkar

Väldigt mycket

Ganska mycket

Inte alls

Ca hälften av eleverna ansåg, som vi kan se i diagram 4, att de hade ganska mycket att säga till om på samhällskunskapslektionerna vid valet av undervisningsmetod även om alternativet,

”inte särkilt mycket” kom strax därefter. Dock skiljde det sig mellan pojkarna och flickorna då de flesta av flickorna, som vi kan se i diagram 5, ansåg att de hade ganska mycket att säga till om på samhällskunskapslektionerna, vid val av undervisningsmetod. Medan nästan hälften av pojkarna, som vi kan se i diagram 6, däremot ansåg att de inte hade särskilt mycket att säga till om på samhällskunskapslektionerna, vid valet av undervisningsmetod.

(29)

4.2 Intervjuresultat

4.2.1 Sammanfattning av intervjuerna

”Tavelföreläsning” som innebär att läraren föreläser framme vid tavlan, är något som alla fyra lärarna använder sig av som undervisningsmetod. L1 berättar att ”tavelundervisning är en bra metod, då jag har märkt att de (eleverna) gärna vill att läraren berättar”. Alla fyra lärarna beskriver också vikten av att ha en bra dialog med eleverna under tavelföreläsningen för att undervisningen ska bli givande. L2 förklarar:

jag kämpar för att de ska lyssna (….) ställer många frågor under lektionen för att de inte ska tappa koncentrationen (….) det är svårt för det är så ojämna

klasser och många som har skrivsvårigheter.

L3 berättar att det lätt blir mer genomgångar med följdfrågor i en ”sämre” klass än en

”bättre”, där det är lättare att använda sig av diskussionsuppgifter.

Instuderingsfrågor nämner L1 som en bra metod då hon upplever att elever på yrkesförberedande program ofta bara vill ha raka frågor att besvara utan vidare diskussion.

Flera av lärarna betonar att det är viktigt att variera sig och anpassa undervisningen till klassens behov. L4 och L2 uppger att de brukar använda sig av Internet som undervisningsmetod där eleverna själva får leta upp information. L2 säger även att hon använder sig av film, samt lite grupparbete, men att hon borde använda grupparbete mer. Hon menar även att många elever på yrkesförberedande program har problem med svåra ord och begrepp.

L4 är den enda läraren som berättar att hon använt sig av rollspel, som hon upplevde var lyckat. Dock beskriver hon det som tidskrävande. L3 uppger rollspel som en bra metod i allmänhet, i en viss typ av klass där intresse och engagemang finns, men berättar inte om han använt sig av det i praktiken. De övriga två lärarna säger att de inte använder sig av rollspel.

L1 förklarar att hon inte skulle våga prova att använda sig av rollspel som

undervisningsmetod i yrkesförberedande klasser, då hon tror att eleverna skulle tycka det var larvigt. L2 berättar att hon har upplevt att många pojkar på yrkesförberedande program har en speciell uppfattning om vad som är manligt, och tror därför att:

de skulle tycka att sånt är trams, ja trams är ett bra ord för hur de skulle se på det (….) kanske skulle funka, men sånt tar tyvärr också så mycket tid.

Hon upplever även att många yrkesförberedande elever inte vill tala inför grupp vilket kan försvåra ett rollspel.

(30)

Ingen av lärarna uppger att de brukar använda sig utav studiebesök eller lek. Dock berättar L2 att hon eventuellt funderar på att använda sig av ett studiebesök till riksdagen, då en klass har efterfrågat det. L3 tar upp studiebesök som en bra metod i sig, utan att säga sig använda den undervisningsmetoden i sin undervisning.

Tre av de fyra lärarna ser en skillnad på elevers motivation för samhällskunskapsämnet i studieförberedande och yrkesförberedande klasser. L1 menar att det ”skiljer sig solklart mellan studieförberedande och yrkesförberedande klasser, så är det bara” och säger att det är en utmaning att ha en yrkesförberedande klass för de eleverna ofta tycker att ämnet i sig är onödigt. Hon säger att hon ständigt måste kämpa med att förklara varför de behöver kunna saker.

L2 beskriver att det är svårt att få yrkesförberedande elever att trivas och säger att:

Betyg är ingen morot för dem (elever på yrkesförberedande program), som det är på ”samhäll”, där de är mer kritiska och ställer mer frågor, de säger om de inte är nöjda (….) yrkeselever är mer

passiva(….) de säger inte ifrån, utan lägger bara ner.

L3 understryker att alla i en yrkesförberedande klass inte är likadana, så nivån på undervisningen får läggas i mitten som passar de flesta. Men säger också att: ”en teoretisk klass tar till sig innehållet snabbare kanske ibland, än vad en yrkesförberedande klass gör”.

Lektionstiden för samhällskunskap ligger för de flesta av de intervjuade lärarna på 60/80/120 minuter beroende på om det är dubbeltimme eller inte. L3 säger att man måste variera sig och inte hålla på med samma moment hela lektionen.