Denna undersökning har varit otroligt givande för mig som blivande samhällskunskapslärare, då resultatet av min undersökning kan hjälpa mig i mitt kommande yrke vid undervisning av elever på yrkesförberedande program i samhällskunskapsämnet. Mitt resultat går dock inte att generalisera då mina insamlade enkäter endast är 63 och mina intervjupersoner endast är fyra. Mitt resultat kan ändock visa vad några elever på yrkesförberedande program föredrar för undervisningsmetod och hur mycket de upplever sig kunna påverka valet av undervisningsmetod i samhällskunskap. Lärarnas och elevernas åsikter har gett mig värdefull kunskap, som är betydelsefull för blivande och verksamma samhällskunskapslärare samt även forskare att besitta kännedom om. Samhällskunskapslärare behöver denna kunskap för att kunna utforma och välja undervisningsmetoder som ökar elevers motivation på yrkesförberedande program i samhällskunskapsämnet.
I avsnittet, tidigare studier om elevers motivation, (se s 10) framgår det att elevers studiemotivation till samhällskunskapsämnet bland annat beror på hur mycket inflytande eleverna själva har i utformningen av uppgifter och undervisning. I mitt undersökningsresultat kan jag tydligt se att det finns brister i ett sådant elevinflytande.
Resultatet av enkäterna visade att elever på yrkesförberedande program främst föredrar film, internet och studiebesök som undervisningsmetoder i samhällskunskap. Detta skiljer sig lite från vad de intervjuade lärarna säger sig använda för metod. Endast L2 nämner film som en undervisningsmetod som hon brukar och endast L2 och L4 nämner datorer och internet som en undervisningsmetod som de använder. Studiebesök var det ingen av de tillfrågade lärarna som använde sig av. I avsnittet, mötet mellan lärare/elev, (se s 8) redogörs det för att kommunikation mellan lärare och elev är grunden i ett pedagogiskt möte, i mitt resultat så ser jag att det finns brister i en sådan kommunikation mellan lärare och elever. Detta kan självklart bero på flera orsaker, en orsak kan vara att lärarna i min undersökning anser att deras val av undervisningsmetod lättare hjälper eleverna att nå kursmålen än de undervisningsmetoder som eleverna främst föredrar. Jag tror dock att om man inte som lärare lyssnar på och använder sig av elevernas önskemål om undervisningsmetod så kan det i sin tur leda till bristande motivation hos elever på yrkesförberedande program i samhällskunskapsämnet, och kan vara orsaken till att L2 upplever det svårt att få elever på yrkesförberedande program att trivas.
Enkäternas resultat visar att läsa i läroboken samt svara på instuderingsfrågor, är en undervisningsmetod som elever på yrkesförberedande program inte föredrar som metod. I avsnittet, Undervisningsmetoder, (se s 13) framgår det att lärare gärna använder sig av läroböcker i sin undervisning, och L1 beskriver instuderingsfrågor som något hon gärna använder som undervisningsmetod, då hon upplever att elever på yrkesförberedande program ofta vill ha raka frågor att besvara utan vidare diskussion. Detta visar också på en kommunikationsbrist mellan lärare och elever. I avsnittet, tidigare studier om elevers motivation, (se s 10-11) påpekas hur viktigt det är med elevinflytande, att lyssna på elevernas önskemål om upplägg och ta hänsyn till dem.
Enligt enkäternas resultat så är rollspel ett alternativ på enkäten som eleverna tycker sämre om. Rollspel är en undervisningsmetod som endast en lärare (L4) har använt. Detta kan visa på en bra kommunikation mellan lärare och elever då denna metod inte används speciellt mycket. Men det kan också innebära att de eleverna på yrkesförberedande program aldrig har fått chansen att prova rollspel och därför har svårt att bedöma undervisningsmetoden. Två av de tillfrågade lärarna, L1 och L2, beskriver att de inte skulle vilja använda rollspel eller våga prova det, med risk för att de yrkesförberedande eleverna skulle uppleva det som löjligt eller som ”trams”. I avsnittet, mötet mellan lärare/elev, (se s 9) framhävs det hur viktigt det är som lärare att inte hysa in elever i ett ”fack”. Tror inte läraren på att eleven/eleverna kommer att lyckas med någonting, så är också ett misslyckande från elevens sida ofta ett faktum. Detta framgår även i avsnittet, tidigare studier om elevers motivation, (se s 10) där det beskrivs att om läraren inte har några höga förhoppningar på eleven så tappar eleven sin motivation för studier i ämnet. Detta tycker jag pekar på hur viktigt det är att läraren visar öppenhet, och har en positiv inställning till olika undervisningsmetoder, för att ge elever på yrkesförberedande program förutsättningar till ökad motivation i samhällskunskapsämnet, oavsett undervisningsmetod. Om man som lärare har en negativ inställning till rollspel och beslutar att inte använda den undervisningsmetoden så ges inte heller eleverna någon ärlig chans att prova på metoden och därefter kunna bedöma den rättvist.
Grupparbete var en undervisningsmetod som eleverna värderade relativt högt. Den metoden betonades även i avsnittet, undervisningsmetoder, (se s 13) där det framgick att eleverna skulle arbeta i grupp för att stimulera moralisk och social träning. Bland lärarna så är det endast L2 som nämner grupparbete och att hon borde använda det mer. Detta kan möjligen visa på en brist i kommunikation mellan lärare och elever.
Mellan flickor och pojkar skiljde sig resultatet något, flickorna föredrog förutom film och internet, även lek som en av de främsta undervisningsmetoderna. Ingen av de tillfrågade lärarna sa sig använda lek som undervisningsmetod, vilket är intressant med tanke på att flickorna värderade den undervisningsmetoden som en av de metoderna de gillar bäst. Lek var däremot den undervisningsmetod som pojkarna värderade som en av de sämsta. L2 beskrev att hon upplevde att pojkarna hade en speciell uppfattning om vad som är manligt och vågade därför inte använda undervisningsmetoder som rollspel eller lek då pojkarna antagligen skulle tycka det vore ”trams”. I avsnittet mötet mellan lärare/elev (se s 9) framgår det att en lärares förväntningar på elever i sin tur påverkar elevernas utveckling. Eftersom L2 tror att pojkar på yrkesförberedande program tycker lek är trams och därför utesluter lek som undervisningsmetod så finns också risken att hon förstärker pojkarnas negativa syn på lek, vilket resulterar i att pojkarna sedan upplever och placerar lek som sämsta undervisningsmetod. Pojkarna föredrog förutom film och studiebesök, även att läraren ”pratar”/ föreläser. ”Tavelföreläsning” är en av de metoder som alla fyra tillfrågade lärare använder sig av. Alla fyra betonar vikten av att ständigt ha en dialog med eleverna i de yrkesförberedande klasserna under en ”tavelföreläsning”. L2 förklarar att hon måste ha en dialog med eleverna vid en ”tavelföreläsning”, annars ”tappar” de koncentrationen menar hon.
Det som också skiljer sig mellan flickorna och pojkarna var att de flesta flickorna upplevde att de kunde påverka valet av undervisningsmetod, ganska mycket. Bland pojkarna däremot, upplevde de flesta att de inte kunde påverka valet av undervisningsmetod särskilt mycket. I avsnittet, tidigare studier om elevers motivation, (se s 11) framgår det att det är viktigt att eleverna kan påverka sitt arbetssätt i skolan genom elevinflytande. Men det beskrivs samtidigt att skolan har problem med att låta alla elever ha ett meningsfullt inflytande då det är svårt att få alla elever att komma till tals vid diskussioner kring ett kursupplägg, bland annat för att många elever saknar det språkliga, som krävs för att tydliggöra sina önskemål.
L2 beskriver även hon att många yrkesförberedande elever som hon möter, har skrivsvårigheter och problem med begrepp. Detta kan vara en bidragande orsak till att pojkarna i detta fall upplever att de inte har särskilt mycket att säga till om vid val av undervisningsmetod i samhällskunskap, just för att de kan ha svårt att formulera sina önskemål i tal eller skrift.
Under intervjun med L3 uppkom ett litet dilemma då han ibland endast gav generella svar på mina frågor om undervisningsmetoder utan att berätta vad han konkret brukar använda sig av. Detta kan tyda på att han inte använder sig av så många olika undervisningsmetoder men ville ändock visa sin kunskap om dem. Jag borde under intervjun, vid de diffusa svaren, omformulerat mina frågor och följdfrågor för att få honom att svara tydligare, en lärdom som jag tar med mig i framtida intervjusituationer.
5.1 Slutsats
I min undersökning anser jag att det har framkommit resultat, som påvisar att det idag möjligen finns brister i kommunikationen mellan lärare och elever på yrkesförberedande program vid valet av undervisningsmetod i samhällskunskap. Eftersom valet av undervisningsmetod är av betydelse för elevers motivation för samhällskunskapsämnet så borde lärare tillsammans med elever välja passande undervisningsmetoder i samhällskunskapsämnet. De didaktiska konsekvenserna jag kan se, om elevers önskemål om undervisningsmetoder inte tillgodoses är att elever på yrkesförberedande program lätt kan tappa sin motivation till samhällskunskapsämnet. Dålig motivation kan i sin tur leda till att eleverna kommer att få svårare att nå upp till kursmålen i samhällskunskapen. Har läraren däremot en bra kommunikation med sina elever vid valet av undervisningsmetoder och anpassar sina metodval efter elevernas önskemål så kommer elevernas motivation till samhällskunskapsämnet öka vilket i sin tur hjälper eleverna nå kursmålen. Eftersom mitt resultat visar på en stor bredd av åsikter gällande undervisningsmetoder bland eleverna, så bör också lärare variera sig för att alla elever ska få sina önskemål uppfyllda.
En lärare måste genom god kommunikation med eleverna försöka förstå hur eleverna tänker och resonerar kring undervisningsmetoder, för att därefter kunna utforma en undervisning som verkar motivationshöjande för elever i samhällskunskapsämnet.
5.2 Intressanta frågor att gå vidare med
Eftersom mitt resultat visar på att det möjligen finns en bristande kommunikation mellan lärare och elever på yrkesförberedande program så vore det intressant att genomföra fler och djupare intervjuer med lärare för att synliggöra deras tankar ytterligare kring kommunikationen mellan lärare och elever både på yrkesförberedande program och på studieförberedande program.
Ett annat förslag för vidare forskning är att få en större mängd lärare och elever att besvara enkäter gällande undervisningsmetoder, både i storstäder och på landsbygd, för att därefter kunna generalisera.
Mitt förslag är också att genom djupintervjuer med elever på studieförberedande och yrkesförberedande program försöka få fram ytterliggare tankar kring deras syn på undervisningsmetoder och deras upplevda inflytande.
Källhänvisning
Litteratur
Andersson C (2000) Kunskapssyn och lärande, Lund, Studentlitteratur AB
Arfwedson G (1998) Undervisningens teorier och praktiker, Stockholm, tryck Gotab
Arfwedson G, B & G (2002) Didaktik för lärare, Södertälje, Fingraf tryckeri
Ambjörnsson F (2004) I en klass för sig, Stockholm, Ordfront förlag
Bolstad A (1998) Handbok i lärande, Lund, Studentlitteratur AB
Denscombe M (2009) Forskningshandboken, Lund, Studentlitteratur AB
Häckner E, Björklund L, Fendell E, Sellen M, Tschudi F (1996) Bilder och motbilder
– elevers och lärares föreställningar om yrkesinriktad gymnasieutbildning, Göteborg,
Bas förlag (i samarbete med högskolan Luleå)
Jenner H (2004) Motivation och motivationsarbete, skolutveckling, Kalmar, Lenanders grafiska AB
Vernersson F (1999) Undervisa om samhället, Lund Studentlitteratur AB
Examensarbeten
Louise Johansson (2010) Mälardalens Högskola
http://mdh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:343740 2010-11-03
Anders Nordin (2010) Göteborgs Universitet
Övriga källor
Skolverkets publikationer (2009) rapport 338, Likvärdig betygsättning i gymnasieskolan?
Stockholm, Davidsson tryckeri AB.
Skolverkets publikationer (2006) rapport 284, Läromedlens roll i undervisningen, AB Typoform.
Skolverket, Gymnasieskolans program http://www.skolverket.se/sb/d/3959 2010-11-03
Skolverket, Gymnasieskolans nationella program http://www.skolverket.se/sb/d/3959/a/20726
2010-11- 03
Skolverket, Ämne - Samhällskunskap
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/amnesplan/id/SH/titleId/Samh%E4llsk
unskap 2010-11-02
Skolinspektionen, Samhällskunskap i gymnasieskolan
http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--
granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/Samhallskunskap-i-gymnasieskolan/ 2011-01-22
Skolverket. Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94.
http://www.skolverket.se/sb/d/468#paragraphAnchor0 2010-11-05
Nationalencyklopedin
Bilaga 1
Enkätundersökning
Yrkesförberedande elevers inställning till olika undervisningsmetoder i
samhällskunskapsämnet
Vilken undervisningsmetod tycker du bäst om i
samhällskunskapsämnet?
( ) Pojke ( ) Flicka
Rangordna följande alternativ 1-8, där du ger 1 på den du tycker minst om
och 8 på den du tycker bäst om.
(Varje siffra får endast användas en gång)