Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet
Anhörigstödet till försvarsanställda i utlandstjänst De Anhörigas perspektiv
Folkhälsovetenskapliguppsats C Grundläggande nivå, 15 högskolepoäng
Folkhälsovetenskap C 2011/2012
Student: Towe Skiöld Elf Handledare: Afsaneh Roshanai Examinator: Ragnar Westerling September 2012
SAMMANFATTNING
En utlandstjänstgöring är ingen enskild angelägenhet för den försvarsanställde utan påverkar hela familjen. Omstruktureringen från allmän värnplikt inom Försvarsmakten till en
yrkesarmé med obligatorisk utlandstjänstgöring har lett till ökat antal berörda anhöriga. Det är väsentligt att stödet till de anhöriga och speciellt till barnen kommer i fokus.
Studien riktade sig till de anhöriga och deras uppfattningar kring utlandstjänsten och anhörig- stödet. Deltagarna bestod främst av partners eller föräldrar till försvarsanställda i utlands- tjänstgöring. De flesta anhöriga som deltog i studien ansåg att anhörigstödet var tillräckligt bra och att deras uppfattning av utlandstjänstgöringen i stort överensstämde med deras förväntningar. Utlandstjänstens påverkan på barnen kan kopplas samman med hur föräldrarna klarar av att hantera situationen. Studiens anhöriga ansåg att de flesta av barnen uppvisade få reaktioner som kunde kopplas till utlandstjänsten och att barnen varken reagerat positivt eller negativt på föräldrarnas utlandstjänstgöring. Stödet och förståelsen från skolorna var
tillräckligt bra.
Bland de anhöriga fanns ett stort behov av information som rörde missionen. Brister i
kommunikationen mellan de anhöriga och Försvarsmakten noterades, vilka bland annat rörde var information kring utlandstjänsten fanns att tillgå. De största källorna till oro för de
anhöriga var ängslan för att deras försvarsanställda skulle drabbas av fysiska eller psykiska skador eller dödas. Trots oron för risker och faror var övervägande delen av de anhöriga positivt inställda till en framtida utlandstjänstgöring.
Nyckelord: Barn, påverkan, risk, militär, föräldrar, coping, anhörigstöd, utlandstjänstgöring, barn till militärer med utlandstjänstgöring.
ABSTRACT
A deployment is not a single concern of the defense employee. It is a concern of the whole family. The restructuring from enlistment within the Armed Forces into an employment with compulsory service abroad has led to increased number of relatives. It is essential that the support to the relatives, and especially children of deployed parents, are put into focus.
The study was aimed towards the families and their perceptions of the deployment and the family support. The participants of the survey were mainly partners or parents of defense employees in deployment. Most of the relatives who participated in the study felt that the family support was good enough and that their perception of the service abroad in most cases was consistent with their own expectations. The affects of the deployment among children can be linked to the capacity of the parents in the way they are able to handle the everyday
situation at home. According to their relatives most of the children involved in the study showed few negative reactions that could be linked to the deployment. The majority of the children responded neither negatively nor positively on their parents’ deployment and the support and understanding from the schools were good enough according to the parents.
There was a great demand of information concerning the deployment among the relatives.
The study found a deficiency in communication between the relatives and the Armed Forces regarding where to find the information. The relatives’ biggest fears were that their deployed kin would suffer physical or psychological injuries or be killed. However, despite the worries about the risks and dangers, the majority of the relatives were in favor of a future service abroad.
Keywords: Children, effects, risk, military, parents, coping, military families support, deployment, children to deployed military parents.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... 6
1. INLEDNING ... 7
2. BAKGRUND ... 8
2.1. CENTRALA BEGREPP ... 8
2.2. DEN SVENSKA UTLANDSTJÄNSTGÖRINGENS OMFATTNING OCH KONSEKVENSER ... 10
2.3. TIDIGARE FORSKNING ... 12
3. PROBLEMFORMULERING ... 14
4. SYFTE ... 14
4.1. FRÅGESTÄLLNINGAR ... 14
5. METOD ... 15
5.1. DESIGN ... 15
5.2. URVAL ... 15
5.3. DATAINSAMLINGSMETOD ... 15
5.4. INSTRUMENT ... 15
5.5. PROCEDUR ... 16
5.6. DATAANALYS ... 17
5.7. ETISKA PRINCIPER ... 17
6. RESULTAT ... 17
6.1. STUDIE DELTAGARE ... 17
6.2. PARTNERNAS SITUATION UNDER UTLANDSTJÄNSTGÖRINGEN ... 19
6.3. ANHÖRIGAS FÖRBEREDELSER INFÖR EN UTLANDSTJÄNSTGÖRING... 21
6.4. DE ANHÖRIGAS ÅSIKTER OM INFORMATIONEN FRÅN FÖRSVARSMAKTEN ... 23
6.5. ANHÖRIGAS INSTÄLLNINGAR, UPPLEVELSER OCH ÅSIKTER OM UTLANDSTJÄNSTGÖRINGEN OCH ANHÖRIGSTÖDET ... 26
6.5.1. INSTÄLLNING TILL UTLANDSTJÄNSTGÖRINGEN ... 26
6.5.2. UPPLEVELSER UNDER UTLANDSTJÄNSTGÖRINGEN... 27
6.5.3. UPPLEVELSER RÖRANDE ANHÖRIGSTÖDET ... 29
6.5.4. ÅSIKTER OM ANHÖRIGSTÖDET OCH UTLANDSTJÄNSTGÖRINGEN SOM HELHET ... 32
6.6. ANHÖRIGAS ÅSIKTER KRING BARNENS UPPLEVELSER, REAKTIONER OCH BEHOV AV STÖD UNDER UTLANDSTJÄNSTGÖRINGEN... 32
6.6.1. HUR BARNEN UPPLEVDE UTLANDSTJÄNSTGÖRINGEN ... 33
6.6.2. HUR BARNENS BEHOV AV STÖD TILLGODOSÅGS ... 33
6.6.3. VILKA REAKTIONER FANNS HOS BARNEN ... 34
7. DISKUSSION ... 35
7.1. RESULTATDISKUSSION ... 35
7.2. METODDISKUSSION ... 39
7.3. SLUTSATS ... 40
8. REFERENSER ... 42
BILAGA 1. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR ... 45
BILAGA 2. MISSIV OCH ENKÄT KRING ANHÖRIGSTÖDET VÅREN 2012... 49
5
”Vardagen väntar inte
för att ens partner åker på utlandstjänstgöring.”
citat från anhörig till utlandstjänstgörande personal
Personlig kommunikation, Marianne Jägerström, Soldathemmet i Karlsborg, 2011-09-20.
6
Förord
Stort Tack till alla er som hjälpt mig och stöttat mig med min C-uppsats!
Framförallt vill jag rikta ett stort tack till min underbare man och mina tre fantastiska barn som alla fyra har stått ut med mitt studerande, funderande och skrivande under flera år. Men framförallt under skapandet av uppsatsen. Min mamma har stöttat och varit intresserad av mina studier och hjälpt mig med min stavning under alla år. Stort tack även till henne och till min släkt och mina vänner som ställt upp och stöttat mig under uppsatsens arbete med allt från barnvakt till uppmuntrande ord i stunder av förvirring.
Sen vill jag tacka min handledare Afsaneh Roshanai och Erik Berglund på Uppsala Universitet för deras tålamod, stöd och vägledning. Vidare vill jag tacka Steve Fogderud, anhörigsamordnare på K3 och Marianne Jägerström, f.d. Soldathemschef i Karlsborg, för deras delaktighet i mitt uppsatsarbete. Tack alla för ert fantastiska stöd och för all den tid ni gett mig. Utan er hade jag inte kunnat skriva denna uppsats!
Jag vill även rikta ett stort tack till P. Dr Ann-Margreth Olsson, Högskolan i Kristianstad, för hennes varma stöd och stora engagemang inom detta ämne. Jag och alla andra anhöriga är henne evigt tacksamma!
Tack till alla anhöriga som deltagit i undersökningen och tack för det fina mottagande jag fått på anhörigträffarna. Slutligen vill jag även rikta ett stort tack till övriga anhörigsamordnare på alla de svenska regementena, som varit mig och alla andra anhöriga behjälpliga på olika sätt.
Jag har verkligen uppskattat att skriva denna uppsats och är överväldigad över den respons jag fått från när och fjärran av människor som på något sätt är engagerade i oss anhöriga och vår situation. Det finns en stor vilja att stötta sina medmänniskor och anhöriga i Sverige. Nu gäller det bara att krafterna samlas och arbetar åt samma håll med samma inriktning och mål.
Tillsammans kan vi lyckas.
Karlsborg, september 2012 Towe Skiöld Elf
7
1. Inledning
En utlandstjänstgöring i Försvarsmaktens regi är ingen enskild angelägenhet för den
försvarsanställde utan påverkar hela familjen. Alla parter såväl den försvarsanställde, släkten som vännerna berörs av en utlandstjänstgöring och den påverkar alla i deras vardag (Officers- förbundet, 2008). Fungerar vardagen på hemmaplan för de anhöriga mår även de enskilda officerarna bra och kan fokusera på sitt uppdrag, vilket i slutänden gör att Sverige lyckas bättre i sina utrikespolitiska uppdrag. ”Att ta hänsyn till och skapa bättre förutsättningar för soldaterna och officerarnas familjer är en framgångsfaktor, som inte ska underskattas”
(Officersförbundet, 2008 s. 4).
Vardagslivet under en utlandstjänstgöring förändras för den hemmavarande familjen. De anhöriga makarna blir ”ensamstående” i ett parförhållande och lämnas att ta hela ansvaret för hemmet och barnen (Fresker, 2008). I familjer med barn tvingas de hemmavarande
föräldrarna att ta hela föräldrarollen och att skapa en ny familjedynamik (National Center for mental health promotion and youth violence prevention, 2010) samtidigt som de på egen hand får ta ansvar för familjens ekonomi och sköta hem och familjens aktiviteter i vardagen (Wood, Scarville & Gravino, 1995). För vissa föräldrar kan deras söners eller döttrars utlandstjänst- göring innebära stor oro för skador eller risker för attentat och ett stort behov av information.
Vilket blandas med insikten att en utlandstjänst kan vara utvecklande och meningsfull för deras son eller dotter (Svedjenäs, 2011).
Anhöriga till försvarsanställda i utlandstjänst är ett högaktuellt ämne med tanke på Sveriges ökade militära insatser i världen. Att vara anhörig till någon som dagligen, om än under en begränsad tid, riskerar sitt liv, kan ge den anhörige en ökad stress, en större oro och rädsla för vad som kan hända både i utlandet men även på hemmaplan. Hur påverkas de anhöriga och vilket stöd får de? Hur upplever de stödet? Med ökat antal försvarsanställda i utlandstjänst ökar även antalet berörda anhöriga liksom deras behov av stöd grundat på en ökad risk- situation, dubbelt ansvar, ökad oro och stress i vardagen till följd av utlandstjänstgöringen (Försvarsmakten, 2011a; Moelker, Andres & Poot, 2006). För att minska den ökade stressen genom ett bra anhörigstöd, behövs underlag som påvisar var detta stöd är mest effektivt.
Sedan 2010 har Försvarsmakten utvecklat anhörigstödet som en följd av den ändrade försvarsinriktningen.
8
2. Bakgrund
Den ökade internationella verksamheten inom Försvaret har lett till dels att alla försvars- anställda numera berörs av utlandstjänstgöring och dels att vissa enheter har kortare
inställelsetid (Weibull, 2009). Förändringen innebär också att många försvarsanställda som numera tjänstgör ute på missionerna har barn. Detta innebär även att antalet barn som berörs av sina föräldrars utlandsmissioner ökar (Försvarsmakten, 2011a).
Många försvarsanställda slits mellan familjens behov och kraven eller önskemålen från arbetsgivaren, inte minst i samband med en utlandstjänstgöring. Forskning kring anställdas roll inom försvaret visar att denna konflikt inte är ett nytt fenomen. Forskare (Coser, 1974;
Segal, 1989; Bourg & Segal, 1999) har beskrivit försvaret och familjen som ”två ”giriga”
institutioner, vilka båda har stora anspråk på den enskildes tid och engagemang” (Weibull, 2009, s. 5). Enligt dessa forskare har anspråken i konflikten ökat främst genom två
utvecklingstrender i samhället. Den första är att antalet yrkesarbetande kvinnor har ökat kraftigt och den andra är en förändrad syn på fädernas närvaro inom familjen. Detta innebär att kraven har ökat ”på männen att aktivt delta i familjens angelägenheter och att, allmänt sett, satsa mer av sina resurser på familjen” (Weibull, 2009, s. 5). Tiden som de anställda är borta från sina familjer har också ökat och blir ofta i samband med utlandstjänstgöringar en tid med ökad stress och oro hos de anhöriga (Weibull, 2009).
2.1. Centrala begrepp
I uppsatsen förkommer vissa begrepp som förtydligas nedan för att skapa en gemensam utgångspunkt för ökad förståelse.
2.1.1. Försvarsanställda
Den sammanhållande termen Försvarsanställda avses i uppsatsen de av Försvarsmakten uniformerade anställda som gör någon form av utlandstjänstgöring och som har någon anhörig som deltagit i enkätstudien. Till försvarsanställdbegreppet räknas anställda vid Sveriges Försvarsmakt oavsett grad, nivå eller tjänst under utlandstjänstgöringen.
2.1.2. Anhörig
Inom Försvarsmakten skiljer man på begreppet anhörig till nära anhörig och andra anhöriga.
Som nära anhörig räknas inom Försvarsmakten två personer som den anställde själv anger
9 som anhöriga i samband med en utlandstjänstgöring. Det kan vara partnern, barn, föräldrar, bästa vännen eller någon annan som står den anställde nära. Begreppet är alltså inte liktydigt med den juridiska termen nära anhörig (Försvarsmakten, 2012a). I enkätstudien och uppsatsen avser begreppet anhörig både nära anhöriga och anhöriga till soldater i utlandstjänst.
2.1.3. Anhörigstöd
Med anhörigstöd i vardagen avses det psykosociala stöd Försvarsmakten ger till sina
anställdas anhöriga. Anhörigstödet har samband med förutsättningarna på hemmaplan och är inte kopplat till specifika händelser i insatsområdet. Försvarsmaktens stöd till de anhöriga är tänkt att vara verksamt oavsett status av insatsläget för de anställda. Dagens anhörigstöd är under utveckling och består idag av stödjande nätverk, anhörigträffar, information till skolor och förskolor, anhörigsamordnare på regements- och centralnivå inom Försvarsmakten. Ett samarbete har även tecknats med externa aktörer som Soldathemsförbundet, Invidzonen och Fredsbaskrarna (Försvarsmakten, 2012b).
Dessa aktörer bidrar på lokal och central nivå med aktivt och i viss mån även praktiskt stöd direkt till de anhöriga (Försvarsmakten, 2012b). Soldathemsförbundet som har lokal
förankring vid Sveriges soldat- och örlogshem, anordnar bland annat preparandkurser för par, ger stöd till barn och ungdomar i skolåldern, erbjuder professionellt samtalsstöd vid behov samt hjälper till att ordna frivilliga nätverk där de anhöriga på orten kan stötta varandra både praktiskt och mentalt (Soldathemsförbundet, 2011). Invidzonen är en organisation av anhöriga för anhöriga som huvudsakligen inriktar sig på mentorskap och stödjande samtal både lokalt och via internet (Invidzonen, 2011). Fredsbaskrarna är en organisation som tidigare främst riktat sig till veteraner, men som även hjälper till och stöttar de anhöriga och den
hemvändande personalen främst genom kamratstöd (Fredsbaskrarna 2011).
2.1.4. Utlandstjänst
Den första svenska FN-insatsen med trupp genomfördes i Suez 1956 och utlandsstyrkan baserades på frivilliga (Försvarsmakten, 2011b). Sverige förändrade år 2010 sin försvars- inriktning (Bilaga 1) från värnpliktssystem med huvudansvaret att försvara landets egna gränser till att forma en yrkesarmé med obligatorisk utlandstjänstgöring (SFS 2010:449).
Sedan år 2010 ingår utlandstjänstgöring som en del i arbetskontraktet för alla anställda inom Försvarsmakten (Försvarsmakten, 2011c). Försvarets nya inriktning innebär att ”Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande
10 operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka
upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands” (Sveriges Riksdag, 2009 ).
För att svenska trupper ska kunna delta i internationella fredsfrämjande operationer, krävs det att FN har gett legitimitet för insatsen. Grunden för Sveriges säkerhetspolitik och tanken med utlandstjänster är både att främja och bevara fred i konfliktområden men det är även en nationell säkerhet (Försvarsmakten 2012c; Regeringen, 2012; Försvarsmakten, 2012d). Detta innebär att våra män och kvinnor kan skickas till farliga områden som raserats av våld, korruption och förödelse. De svenska soldaterna ska kunna hantera allt från humanitär hjälp till fullskaligt krig (Försvarsmakten, 2012c).
2.2. Den svenska utlandstjänstgöringens omfattning och konsekvenser
Omkring 1000 personer i det svenska försvaret tjänstgör runtom i världen. Enligt våra svenska politiker ska vårt land bidra till fred vid internationella kriser och konflikter. ”Genom att dämpa oroshärdar utanför våra gränser kan vi också begränsa spridningen och därmed hotet mot vårt eget land” (Försvarsmakten, 2012c). Sveriges regementen roterar som exempel med sex månaders huvudansvar (missioner) i den svenska fredsbevarande insatsen i Afghanistan.
Faktorer som missionsuppdragens längd, karaktär och tjänstgöringsplats ger upphov till olika reaktioner hos anhöriga. Gemensamt för samtliga anhöriga är en medvetenhet och oro kring de risker som utlandstjänstgöringen medför. En officer förväntas göra tre till fem utlands- tjänstgöringar under sin karriär, något som många officerare och anhöriga stödjer
(Officersförbundet, 2008).
Försvarsmakten arbetar idag aktivt för att stärka det anhörigstöd som de anhöriga är berättig- ade till i och med Försvarsmaktens ändrade försvarspolicy från år 2010 avseende obligatorisk utlandstjänstgöring (Försvarsmakten, 2011d). Det växande behovet av anhörigstöd baseras bland annat på Sveriges förändrade försvarsinriktning enligt Sveriges regeringsproposition;
Modern personalförsörjning för ett användbart försvar - vissa frågor om Försvarsmaktens personal (SFS, 2009/10:160), förordningen (SFS 2010:651) och lagändringarna (SFS
2010:447 och SFS 2010:449) rörande omorganisation från värnpliktssystem med huvudansvar att försvara landets egna gränser till att forma en yrkesarmé med obligatorisk
utlandstjänstgöring (Bilaga 1).
11 I takt med att antalet utlandstjänstgöringar ökar inom Försvaret ökar även antalet berörda anhöriga och därmed även behovet av stöd på hemmafronten. Stödet till de anhöriga grundar sig på en ökad risksituation, dubbelt ansvar, ökad oro och stress i vardagen till följd av
utlandstjänstgöringen (Försvarsmakten, 2011c: Moelker, Andres & Poot, 2006). Den förhöjda stressnivå som anhöriga upplever i samband med utlandstjänstgöringar kan delas in i olika faser och reaktioner. Forskare (Moelker & Van der Kloet, 2003; Tomforde, 2005) menar att familjerna har ett likvärdigt mönster i emotionell stress men att graden av upplevd belastning varierar mellan familjerna (Moelker & Van der Kloet, 2003; Weibull, 2009).
Den ökade stressnivån kan ses som en stresscirkel som startar med beskedet om utlands- tjänsten och slutar i vissa fall lång tid efter hemkomsten (Moelker, Andres & Poot, 2006;
Weibull, 2009). Inom stresscirkeln ryms många slags stressorer, som exempel ”oro för att något ska hända i missionsområdet till praktiska problem i vardagen” (Weibull, 2009, s. 10).
Stress kan även uppstå om de anhöriga upplever brist på fortlöpande kommunikation och information liksom av den personliga saknad som uppstår efter den försvarsanställda när utlandstjänsten pågår (Weibull, 2009).
Studier gjorda av bland andra Bourg & Segal (1999) visar att Försvarsmakten har en motiverande förtjänst i att satsa på soldaters familjer, speciellt när det gäller nyrekrytering (Weibull, 2009). Förtjänsten kan härledas till att soldater som vet att deras familjer har det bra och är omhändertagna, presterar bättre inom sin yrkesroll (Cadigan, 2006). Försvarsmakten har ett intresse av att de anhörigas vardag fungerar under utlandstjänstgöringen eftersom deras
” erfarenhet är att en medarbetare i internationell tjänstgöring trivs och presterar bättre när livet och relationen med de där hemma fungerar som det var tänkt ” (Försvarsmakten, 2011a).
Familjernas behov av stöd riktas inte bara mot Försvarsmakten, utan riktas även till skolorna och kommunerna. Socialt stöd har inverkan på hälsotillståndet, har positiv effekt vid stress på grund av livshändelser och ger hälsoskydd vid stress genom att dämpa stressen enligt stress- buffert hypotesen (Rydén & Stenström, 2008). Om ett behov av stöd inte möts kan detta uppfattas som en riskfaktor bland de viktigaste determinanterna för hälsa (Naidoo & Wills, 2007). Vilket i detta fall kan leda till ökad ohälsa hos de anhöriga för så väl barn som vuxna.
Ohälsan kan öka genom de anhörigas känslor av maktlöshet över att inte kunna påverka sin vardag. Något som både Maslow och Lyubomirsky poängterar i sina teorier om människors behov av trygghet och deras förmåga till att skapa sin egen lycka (Eysenck, 2000;
12 Lyubomirsky, 2007). Men risken för ohälsa finns även för samhället i stort, då händelser som rör kommunens regemente ofta medför stora konsekvenser och påverkan i de samhällen de tillhör.
Att fler barn och anhöriga berörs av utlandstjänstgöring, ställer högre krav på de enskilda familjerna och regementena. Men högre krav ställs även på kommunerna och Försvarsmakten att bland annat utveckla krishanteringsrutiner som är anpassade till situationen samt att ge stöd i händelse av krissituationer vare sig de utspelar sig på hemmaplan eller i missions- området. Utlandstjänstgöringar påverkar familjerna och möjligheten till stöd har ökat de senaste åren men hur fungerar det i verkligheten? Får alla verkligen det stöd som avses? För att kartlägga vidden av den påverkan som sker i de familjer där ena partnern tjänstgör utomlands i krigshärjade områden med fara för sitt eget liv, behövs uppdaterade
undersökningar kring hur de anhöriga uppfattar sin egen situation och vilket stöd de behöver för att klara av den ökade stressen i vardagslivet utan att det leder till fysisk eller psykisk ohälsa vilket kan komma att belasta samhället.
2.3. Tidigare forskning
Många militärer har familj och barn, vilket medför att deras sociala familjeliv också ska fungera vid en militär anställning (Cadigan, 2006). Den ökade påverkan en utlandstjänst- göring medför, drabbar inte bara den som gör utlandstjänsten utan utgör ökade påfrestningar för hela familjen (Padden, Connors & Agazio, 2011; Moelker, Andres & Poot, 2006).
Familjemedlemmarna visar ofta upp olika stressfaktorer vid en utlandstjänstgöring.
Symptomen och styrkan av stress kan variera under de tre olika skedena av tjänstgöringstiden (National Center, 2010), utbildningstiden, missionstiden och tiden efter missionen. Enligt Padden, Connors och Agazios (2011) studier är några av de vanligast förekommande symptomen för makar; påfrestningar i äktenskapet, antagande av rollen som ensamstående förälder samt emotionella problem (Padden, Connors & Agazio, 2011). I sina studier fann Friedberg & Brelsford (2011), att yngre barn (under fem år) verkar uppvisa mer
problematiska reaktioner till utlandstjänstgöringen bland annat baserat på den ökade stress som den hemmavarande föräldern kan känna över att ensam behöva fostra ett barn (Friedberg
& Brelsford, 2011).
Den hemmavarande förälderns mentala hälsa och sätt att hantera sin egen oro och stress påverkar barnens reaktioner och sätt att hantera föräldrarnas utlandstjänst (Al-Turkait &
13 Ohaeri, 2008; Chandra, Lara-Cinisomo, Jaycox, Tanielian, Burns, Ruder & Han, 2009).
Samband finns även till exempel mellan barnens akademiska engagemang och den
hemmavarande förälderns mentala hälsa (Chandra et al., 2009). Stressen familjen utsätts för ökar ju längre en tjänstgöring varar och grundar sig ofta i kommunikationsproblem, brist på kontroll över situationen samt oro över risker för skador eller dödsfall. Dessa stressfaktorer kan leda till olika stressreaktioner såsom sömnproblem, känslor av ensamhet, nedstämdhet och att allt känns svårt (Moelker, Andres & Poot, 2006; Padden, Connors & Agazio, 2011;
United States Department of Veterans Affairs, 2009).
Den mentala hälsan och det fysiska välbefinnandet kan påverkas negativt hos den anhöriga som tar rollen som ensamstående förälder. Detta kan ofta bero på oförmåga att på ett tillfreds- ställande sätt klara av det ökade ansvar och stresspåslag som den tillfälliga separationen medför. Ju längre en tjänstgöring varar, desto större svårigheter uppstår med upprätthållande av anpassning och copingstrategier (Padden, Connors & Agazio, 2011).
Anhöriga upplever ofta behov av att skydda sin familj eller sin försvarsanställda från de problem och/ eller den stress de personligen brottas med och för att skydda döljer de sin oro och sina problem. Avsikten med att dölja sin oro eller sina problem är att försöka hindra deras egen stress från att påverka andra. Forskning visar dock att detta oftast resulterar både i högre stressnivåer och lägre tillfredställelse i förhållandet för både den som gömmer sin oro och för den som blir skyddad (Joseph & Afifi, 2010).
De flesta anhöriga till de försvarsanställda i utlandstjänst brottas i olika grad med känslor som oro och rädsla för de ökade riskerna för skador eller att deras försvarsanställda ska bli dödade, vilket kan leda till en ökad stress i de anhörigas vardag. Den ökade påverkan en utlandstjänst- göring utgör resulterar inte sällan i en markant ökning av splittrade familjer där familjens barn ofta får betala priset. Ur en metodologisk synvinkel är det svårt att avgöra om det är utlands- tjänstgöringen i sig som i vissa fall kan leda till skilsmässa eller om den förvärrar under- liggande problem vilket resulterar i skilsmässor. Men det är inte ovanligt med separationer efter en utlandstjänstgöring (Weibull, 2009). Enligt Officersförbundets enkätundersökning, Hela familjen gör utlandstjänst (2008), innebar utlandstjänstgöringen en ökad belastning för drygt fyra av tio nära anhöriga vilket ledde till någon form av negativa fysiska eller psykiska reaktioner för de nära anhöriga under utlandstjänstgöringstiden. För makar med yngre barn
14 kände varannan av reaktioner som mardrömmar, huvudvärk, sömn- och koncentrations-
svårigheter (Officersförbundet, 2008).
3. Problemformulering
Anhöriga till försvarsanställda i utlandstjänst är ett högaktuellt och viktigt ämne med tanke på Sveriges ökade militära insatser i världen och de anhörigas situation på hemmaplan. Att vara anhörig till någon som dagligen, om än under en begränsad tid, riskerar sitt liv, ger en ökad stress, oro och rädsla för vad som kan hända både i utlandet men även på hemmaplan. Efter den nya försvarsinställning som Sverige antog 2010, intensifierades Försvarets insatser rörande anhörigstödet. Men för att ge ett bra anhörigstöd och eventuellt minska den ökade stressen, behövs underlag som påvisar var detta stöd är mest effektivt. Därför är det viktigt att undersöka attityderna hos de anhöriga kring utlandstjänstgöringen och anhörigstödet och ge förslag på förändringar som kan underlätta användandet av anhörigstödet. Detta kan i slutändan bidra till en minskad stress och bättre vardagsförhållanden för de anhöriga under utlandstjänstgöringen.
4. Syfte
Syftet med undersökningen var att studera attityder och upplevelser hos de anhöriga till försvarsanställda i utlandstjänstgöring samt hur det stöd som erbjuds till anställda och deras anhöriga inom Försvarsmakten i samband med de obligatoriska utlandstjänstgöringarna används av de anhöriga.
4.1. Frågeställningar
Hur ser partnernas situation ut under utlandstjänstgöringen?
Hur förbereder sig de anhöriga inför utlandstjänstgöringen?
Vad anser de anhöriga om informationen från Försvarsmakten?
Hur upplever anhöriga utlandstjänstgöringen och anhörigstödet som erbjuds dem?
Vilka reaktioner förekommer hos barnen i samband med föräldrarnas
utlandstjänstgöring och hur tillgodoses barnens behov av stöd enligt de anhöriga?
15
5. Metod
5.1. Design
En deskriptiv tvärsnittsenkätstudie.
5.2. Urval
Urvalet gjordes i ett systematiskt kvoturval bland anhöriga till utlandstjänstgörande personal vid K3 Regemente i Karlsborg, Ing2/Swedek Regemente i Eksjö, Trängregementet (P4) i Skövde samt F7 Flygflottilj i Såtenäs som deltog vid anhörigdagar på respektive regemente.
Anhöriga fick även möjlighet att delta i studien via Familjecentralen i Karlsborg. Enkäten delades ut till totalt 400 personer och besvarades av 158 anhöriga vilket gav en svarsfrekvens på 39,5 %.
Någon bortfallsanalys av studien kunde inte göras då det av sekretess- och säkerhetsskäl var ytterst viktigt att deltagarna förblev anonyma. Av samma skäl tilläts inte heller någon registrering av deltagarna, vilket ledde till att en uppföljande påminnelse inte kunde skickas ut.
De anhöriga (föräldrar, syskon, partners, barn eller vänner) som erbjudits delta i enkäten har begränsats till dem som inbjudits av Försvarsmakten till de olika regementenas anhörigträffar och/ eller de anhöriga som har besökt Familjecentralen under vecka 16, 2012. Begränsningen grundas på Försvarets egen gränsdragning till sina anhörigträffar. De tar kontakt och bjuder in de två närmast anhöriga, som i förväg listats av den försvarsanställde. Dessa får möjlighet att gå på det regementes anhörigträff som passar bäst både i tid och i avstånd för de anhöriga.
5.3. Datainsamlingsmetod
Data samlades in med hjälp av en enkät baserad på Officersförbundets studie
(Officersförbundet, 2008), men anpassades efter dagens anhörigstöd och frågorna kring barnens stöd och kommunikationen utökades.
5.4. Instrument
Enkäten bestod av totalt 59 frågor indelade i nio olika avsnitt: generella frågor, frågor som rör utlandstjänstgöringen, innan och under utlandstjänstgöringen, parförhållandet, barn,
hemkomsten, framtiden och till sist bakgrundsfrågor om den som svarade på enkäten (bilaga
16 2). De flesta frågor hade givna svarsalternativ t.ex. officer, soldat eller övrig personal, medan några hade flera svarsalternativ t.ex. Mycket bra, Ganska bra, Varken bra eller dålig, Ganska dålig, Mycket dålig, och tolv var öppna frågor.
Från formulärets alla frågor valdes de frågor ut med strata; bakgrunds information eller de anhörigas upplevelser och åsikter.
5.5. Procedur
Tillstånd att använda de anhöriga till personalen som målgrupp inhämtades från de olika regementenas anhörigsamordnare och Försvarsmakten. Enkäter delades antingen ut till
anhöriga vid anhörigträffar respektive vid Familjecentralen i Karlsborg under våren 2012 eller skickades hem till anhöriga vid Ing2/Swedek regemente under vecka 16. I samband med missionen FS22´s avslutande medaljceremoni, tillika anhörigträff vid K3 regemente i Karlsborg, delades även enkäter ut till de anhöriga.
Enkätutdelningens upplägg gav möjlighet till stor utbredning av anhöriga från flertalet orter i landet, eftersom K3 Regementes anhörigträffar hölls på tre orter i landet och inkluderade även anhörigträffen i samband med den avslutande medaljceremonin efter avslutad mission. Detta i kombination med att de olika regementenas anhörigträffar hölls på olika platser i Sverige, gjorde det även möjligt att i studien fånga upp både anhöriga till veckopendlande
försvarsanställda och boende nära regementet. Det gav även en erfarenhetsmässig spridning bland de anhöriga eftersom utlandstjänstgöringen pågått olika länge vid de olika
utdelningstillfällena.
Enkäten nådde ut till 400 personer genom att den delades ut på olika regementens
anhörigträffar, på Familjcentralen i Karlsborg samt skickades direkt via post till anhöriga vid Ing2/Swedek under perioden 20120410 – 20120601.
Deltagarna kunde välja mellan att fylla i enkäterna under anhörigdagen och lämna in i samband med anhörigträffens slut eller att fylla i enkäterna hemma och skicka dem i
frankerade kuvert till institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet.
Deltagare från Familjecentralen fick välja mellan att lämna in enkäten i ett förslutet kuvert till Familjecentralens personal eller att själva skicka in svaret i frankerade kuvert till institutionen
17 för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet. Till anhöriga vid Ing2/Swedek Regemente bifogades svarskuvert i enkätutskicket.
5.6. Dataanalys
Deskriptiv statistik användes vid analys av enkätdata.
5.7. Etiska principer
För all vetenskaplig forskning gäller vissa etiska principer med huvudsyften ”att bidra till riktighet och noggrannhet i vetenskaplig kunskap och att skydda rätten till intellektuell egendom dvs. att ta hänsyn till upphovsrätten” (Nyberg, 2000, s. 35). Dessa huvudprinciper har efterlevts i denna uppsats genom att enkätens data inte har fabricerats på något sätt.
Vidare har hänsyn tagits både till enkätdeltagarna och de försvarsanställda som gör
utlandstjänst, genom att enkätfrågorna är säkerhetskollade av Försvarsmakten så att de inte berör detaljer som kan äventyra deltagarnas, de försvarsanställdas eller missionens säkerhet.
Enligt de etiska regler som American Psychological Association fastslagit (Cone & Foster, 1996; Nyberg, 2000) rörande ansvar och hänsyn till samt respekt för deltagarna i forskningen (Nyberg, 2000) har författaren bedömt risken för både deltagande respondenter och deras anhöriga soldater och varit öppen och ärlig om motiv, hantering och användandet av
enkätsvaren samt ändamålet för studien. Deltagarna har informerats både per missiv och med en kortare presentation om att det rört sig om ett frivilligt deltagande och vilket syfte
undersökningen haft.
All data har behandlas konfidentiellt. Resultatet presenteras i gruppnivå och det går inte att spåra enskilda individers svar. Frågorna var framtagna i samråd med representanter från Försvarsmakten för att säkerställa att sekretesskraven följts då försvarsanställda och deras familjers säkerhet var av yttersta vikt.
6. Resultat
6.1. Studie deltagare
Totalt har 158 enkäter av de 400 som delades ut returnerats vilket gav en svarsfrekvens på 39,5 procent. Av de anhöriga som besvarat enkäten var majoriteten kvinnor (127/154). De
18 flesta av deltagarna var i åldrarna 45- 54 år. För utförligare bakgrundsinformation om
deltagarna se Tabell 1.
Tabell 1 De anhörigas demografiska egenskaper
Variabel N % Totalt antal
svar * Kön
Man Kvinna
27 127
18 % 82 %
154
Relation till de försvarsanställda Partner / Maka / Make / Sambo Förälder
Syskon
Vän eller annan släkting
58 79 12 8
37 % 50 % 8 % 5 %
158
Ålders kategorier Upp till 24 år 25 - 34 år 35 – 44 år 45 – 54 år 55 – 64 år 65 år och uppåt
17 29 22 40 36 10
11 % 19 % 14 % 26 % 23 % 6 %
154
Sysselsättning Studerande Pensionär
Arbetslös / Sjukskriven Föräldraledig
Aktivt förvärvsarbetande
16 6 4 5 119
11 % 4 % 3 % 3 % 79 %
150
Utbildning Grundskola Gymnasieskola Universitet / Högskola
7 52 95
4 % 34 % 62 %
154
*Data har inte varit tillgänglig för alla deltagare.
Av de anhöriga som deltog i studien hade 62 % en högre utbildning motsvarande högskola eller universitet och majoriteten (79 %) av de anhöriga var aktiva förvärvsarbetande (Tabell 1).
Vid undersökningstillfället var nästan hälften (49 %) av de försvarsanställda i utlandstjänst och mer än hälften (51 %) var ute på sin första mission (Tabell 2).
19 Tabell 2. De försvarsanställdas karaktäristiska enligt de anhöriga
Variabel N % Totalt antal
svar * Status
För närvarande i utlandstjänst Har ännu inte åkt
Har kommit hem från utlandstjänst
76 11 68
49 % 7 % 44 %
155
Erfarenhet
Har erfarenhet av tidigare utlandstjänstgöring Gör sin första utlandstjänstgöring
73 77
49 % 51 %
150
Tjänstgör som Officer
Soldat
Övrig personal
69 75 7
45 % 49 % 5 %
153
Utlandstjänstens längd Upp till 2 månader Upp till 4 månader Upp till 6 månader Upp till 12 månader Längre än12 månader
4 7 9 11 1
13 % 22 % 28 % 34 % 3 %
32
*Data har inte varit tillgänglig för alla deltagare.
Utlandstjänstgöringarnas längd varierade främst mellan 4 - 12 månader enligt de anhöriga makarna (Tabell 2).
6.2. Partnernas situation under utlandstjänstgöringen
Övervägande delen av intervjuade partners var kvinnor och 48 % (n=21) av de anhöriga partnerna hade barn (Tabell 3). Barnen återfanns i alla åldrar från 0 år och uppåt.
Arbetsuppgifterna som rörde hem och barn delades i många fall lika mellan partnerna
(Tabell 3). Knappt varannan kvinna (47 %, n = 14) uppgav dock att hon skötte en större del av de uppgifter som handlade om att ta hand om barnen.
Under utlandstjänsten gick endast 2 % (n = 1) av de anhöriga makarna ner i arbetstid. De makar som inte förvärvsarbetade berördes inte av att gå ner i arbetstid (Tabell 3). Men för hela 80 % (n = 43) av de anhöriga makarna var det inte aktuellt att de skulle gå ner i arbetstid, under tiden deras partners var utomlands. För de flesta partners som besvarat enkäten var hushållets kostnader i stort sätt oförändrade under utlandstjänstgöringen, men för några av hushållen ökade kostnaderna för extra barnpassning, hantverkshjälp etc. till följd av partnerns utlandstjänstgöring (Tabell 3).
20 Tabell 3. De anhöriga partnernas situation
Variabel N % Totalt antal
svar * Barn i familjen
Ja Nej
21 23
48 % 52 %
44
Totalt antal barn i de anhörigas familjer Ett barn i familjen
Två barn i familjen Tre barn i familjen Fyra barn i familjen Fem barn i familjen
60 7 12 7 3 1
23 % 40 % 23 % 10 % 3 %
30
Barnens åldrar 5 år eller yngre 6-8 år
9-14 år 15-20 år 21 år eller äldre
12 3 3 2 1
57 % 14 % 14 % 10 % 5 %
21
Att ta hand om barnen.
Den anhöriga sköter en större del Den anhöriga sköter en mindre del De delar lika
14 0 16
47 % 0 % 53 %
30
Hemmets arbetsuppgifter.
Den anhöriga sköter en större del Den anhöriga sköter en mindre del De delar lika
21 0 36
37 % 0 % 63 %
57
Minskning av anhörigas arbetstid.
Ja, gick ner i arbetstid.
Nej, men funderade på det.
Nej, det var inte aktuellt.
Nej, förvärvsarbetar inte.
1 6 43 4
2 % 11 % 80 % 7 %
54
Ökade kostnader i hushållet.
Ökade mycket Ökade något Oförändrat Minskade något Minskade mycket
5 15 31 1 0
10 % 29 % 60 % 2 % 0 %
52
Telefonkontakt med sin partner under utlandstjänsten.
En till flera gånger per vecka Varannan vecka
En gång per månad Mer sällan
Annat
46 7 1 1 1
82 % 12 % 2 % 2 % 2 %
56
*Data har inte varit tillgänglig för alla deltagare.
21 De hemmavarande partnerna hade i 82 % (n = 46) av fallen kontakt med sin partner en till flera gånger per vecka och i 12 % (n = 7) av fallen kontakt varannan vecka (Tabell 3). I samband med kontakterna upplevde drygt en tredjedel (37 %, n = 22) av de hemmavarande partnerna en stress orsakat av att de inte själva kunde ringa upp, utan fick vänta på att bli kontaktade per telefon. Andra orsaker som verkade stressande var rädslan att missa samtalet eller att det förelåg en säkerhetsaspekt vilket gjorde att de inte kunde tala fritt och ostört (Diagram 1).
Diagram 1. Orsaker till stress i samband med telefonsamtal
6.3. Anhörigas förberedelser inför en utlandstjänstgöring
Om något skulle hänt den anhöriga på hemmaplan eller den försvarsanställde som befann sig på utlandstjänst visste hälften av de anhöriga helt och hållet vart de skulle vända sig för att få snabb information. På samma sätt visste hälften av de anhöriga vart de skulle vända sig för att snabbt få stöd till barnen vid en liknande situation. Sex av tio familjer (n = 94) diskuterade flera gånger vilka risker utlandstjänstgöringen kunde innebära (Tabell 4) och i drygt tre av tio familjer (36 %, n = 55) arbetade parterna aktivt med att förbättra sin kommunikation och/
eller stärka sin relation inför utlandstjänsten.
18% 10%
37%
4%
31%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
Rädsla att missa
samtalet Säkerhetsaspekten Att inte kunna ringa
upp själv Ja, annat skäl Nej, upplever ingen stress
22 Tabell 4. De anhörigas förberedelser
Variabel N % Totalt antal
svar * Diskuterat risker
Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej.
94 55 8
60 % 35 % 5 %
157
Aktivt jobbat på att förbättra sin kommunikation och stärka sin relation inför resan.
Ja, aktivt kommunikations arbete.
Ja, relationsstärkande arbete.
Nej, ingen extra kommunikation.
Nej, inget extra relationsstärkande arbete.
Ja, både kommunikation och relationsstärkande arbete.
Nej, varken kommunikation eller relationsstärkande arbete.
20 18 42 25 17 29
13 % 12 % 28 % 17 % 11 % 19 %
151
Förberedande arbete med barnen.
Ja, med hjälp av Försvarsmaktens guidande material Ja, information och samtal kring riskerna som finns Ja, både med hjälp av Försvarsmaktens material och egna samtal kring riskerna.
Nej, inget förberedande arbete har gjorts.
Inte relevant, inga barn berörs.
5 22 5
18 97
3 % 15 % 3 %
12 % 66 %
147 varav 50 anhöriga har barn som berörs.
Handlingsplaner avseende stöd på hemmaplan.
Ja
Nej, ingenting
Nej, men vi pratade om det och /eller anhörigstödet.
37 59 58
24 % 38 % 38 %
154
*Data har inte varit tillgänglig för alla deltagare.
Knappt en fjärdedel (24 %, n = 37) av familjerna gjorde förberedande handlingsplaner kring situationer som kunde kräva extra stöd på hemmaplan under missionstiden (Tabell 4).
Enligt de svar där barn berördes (n = 51) använde endast 10 % enbart Försvarsmaktens guidande material (Diagram 2) avseende den information de anhöriga gav till barnen. Den övervägande delen anhöriga med barn (43 %, n = 22) valde dock att själva informera och prata med sina barn om riskerna som finns i samband med utlandstjänstgöring inom Försvarsmakten.
23 Diagram 2. Information till barnen
6.4. De anhörigas åsikter om informationen från Försvarsmakten
Försvarsmakten ger information kring utlandstjänstgöringen fortlöpande i samband med en utlandstjänstgöring genom olika kanaler som till exempel informationsträffar med de anhöriga, informationsmaterial både i tryckt form och på sin webbsida samt
informationsmöten med den försvarsanställde.
Nästan hälften av de anhöriga (42 %, n = 64) ansåg att Försvarsmaktens information inför utlandstjänstgöringen var ganska bra och majoriteten (77 %, n = 112) ansåg att de inte hade behövt någon annan information från Försvarsmakten innan avresan (Tabell 5). Vad gällde den information som gavs under utlandstjänstgöringen, tyckte 28 % (n = 42) av de anhöriga att den var ganska bra (Tabell 5). Det var dock nästan en tiondel (n = 12) som hävdade att de inte hade fått någon information under utlandstjänstgöringen. Majoriteten av de anhöriga (74 %, n = 103) ansåg att de inte behövt någon annan information än den information som Försvarsmakten gett dem under utlandstjänstgöringen (Tabell 5).
10%
43%
10%
37%
Ja, Använde Försvarets Guider
Ja, egna Information- och risksamtal
Ja, både Försvarets guider och egna samtal
Nej, inget förberedande arbete
24 Tabell 5 Anhörigas åsikter om Försvarsmaktens information
inför respektive under utlandstjänstgöringen
Variabel N % Totalt antal
svar*
Informationen inför avresan Mycket dåligt
Ganska dåligt
Varken bra eller dåligt Ganska bra
Mycket bra
3 7 32 64 47
2 % 4 % 21 % 42 % 31 %
153
Informationen under utlandstjänstgöringen Fick ingen information
Mycket dåligt Ganska dåligt
Varken bra eller dåligt Ganska bra
Mycket bra
12 1 11 38 42 46
8 % 1 % 7 % 25 % 28 % 31 %
150
Behov av annan information inför avresan Ja
Nej
33 112
23 % 77 %
145
Behov av annan information under utlandstjänstgöringen Ja
Nej 37
103
26 % 74 %
140
*Data har inte varit tillgänglig för alla deltagare.
Trots åsikterna att informationen var bra och att de inte behövde någon annan information framkom i enkätens öppna frågor flera önskemål från de anhöriga om fler och tätare informationsuppdateringar både av vardagen men även kring säkerhetsläget, speciellt i samband med incidenter under missionen. De anhöriga saknade även mer detaljerad och specifik information enbart riktad till de anhöriga i form av månadsbrev, en egen
”regementsblogg” eller motsvarande. Det rörde sig om information de inte själva skulle behöva söka upp på internet utan få direkt från Försvarsmakten. Information gärna innehållande lite allmänna beskrivningar om vardagslivet, vädret, vad deras förband åstadkommit under sin missionstid samt lite personlig info kring hur deras soldater mådde under vissa omständigheter. Detta trodde de anhöriga skulle hjälpa till att ”krympa” avståndet och öka delaktigheten under utlandstjänstgöringen.
25 6.4.1. Åtgärder som möter de anhörigas behov
Anhöriga efterlyste ofta en mer personligt riktad information, speciellt i samband med incidenter som inträffat. De ville veta mer om hur vardagen tedde sig för deras försvars- anställde, hur han/hon och/eller dennes grupp mådde efter till exempel en incident. Snabbare och tätare uppdateringar på hemsidan och bloggen var viktigt eftersom det var oftast där de hämtade sin löpande vardagliga information. Några anhöriga efterlyste mer omsorg och omtanke om de anhöriga och föreslog att Försvarsmakten kunde visa sin omtanke om de anhöriga vid till exempel incidenter som rörde en enskild grupp anställda, genom ett telefonsamtal till någon av de anhöriga inom den anställdes familj för att höra efter hur de mår. Detta var några exempel på de åtgärder som många anhöriga upplevde skulle underlätta den psykiska pressen som utlandstjänsten innebar för dem.
6.4.2. De anhörigas svar angående Försvarsmaktens informationsmaterial för barn och skolpersonal
Nästan hälften av barnens hemmavarande föräldrar 47 % (n = 14) av de tillfrågade hade fått den av Föresvarsmakten speciellt utformade information att vidarebefordra till barnen. Knappt hälften (44 %, n = 12) av de anhöriga makarna med barn svarade att skolpersonalen hade fått Försvarsmaktens speciellt utformade information (Diagram 3).
Diagram 3. Utdelning av Försvarsmaktens speciellt utformade informationsmaterial till barn och skolpersonal
47% 53%
44% 37%
15%
4%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Har fått och delat ut till barnen.
Har inte fått
info till barnen. Har fått och delat ut till skolpersonalen.
Har inte fått info till skolpersonalen.
Vet inte om skolpersonalen
fått ta del.
Har inte fått och vet inte om skolpersonalen
tagit del.
Försvarsmakte ns information riktad till barn
Försvarsmakte ns information riktad till skolpersonal
26 6.5. Anhörigas inställningar, upplevelser och åsikter om utlandstjänstgöringen och
anhörigstödet
Nedan redovisas de anhörigas inställningar både till utlandstjänstgöringen och anhörigstödet före och efter missionen. Deras upplevelser rörande kommunikationen med sin partner, upplevelserna kring hemresor (leave), eventuella fysiska eller psykiska reaktioner hos dem själva eller deras försvarsanställda under och efter utlandstjänstgöringen, påverkan på deras egna yrkesliv, upplevelserna kring hemkomsten samt deras åsikter om anhörigstödet och utlandstjänstgöringen som helhet.
6.5.1. Inställning till utlandstjänstgöringen
Cirka en tredjedel av de anhöriga (32 %) var ganska positivt inställda till utlandstjänst-
göringen innan avfärden. Medan efter missionen ställde de anhöriga sig något mindre positiva till framtida utlandstjänstgöringar (Diagram 4). Både den mycket positiva respektive mycket negativa attityden till framtida missioner har ökat. Den mycket negativa attityden inför framtida tjänstgöringen har nästan fördubblats.
Diagram 4. De anhörigas attityder till utlandstjänstgöringen
De tre främsta orsakerna till att de anhöriga var negativa till framtida utlandstjänstgöringar var framförallt rädslan för att deras anhöriga ska skadas psykiskt eller fysiskt och/eller dödas under missionen. Rädslor för psykiska o fysiska skador som uppdagas efter missionen har även de räknats in under denna kvot. Andra orsaker till att de anhöriga var negativa till framtida tjänstgöringar var känslor kring de risker och faror som utlandstjänstgöringen medförde samt relationsförknippade skäl. De tre främsta orsakerna till att de anhöriga var
0%
10%
20%
30%
40%
Mycket
negativ Ganska
negativ Varken positiv eller negativ
Ganska
positiv Mycket positiv 8%
24% 25%
32%
14% 11%
21% 26% 24%
14% Inför utlandstjänsten
Inför framtida utlandstjänster
27 positiva till framtida utlandstjänstgöringar var att det var den försvarsanställdes val, att det var viktigt ”att göra skillnad i världen” och att det ingick i den försvarsanställdes arbetsuppgifter.
6.5.2. Upplevelser under utlandstjänstgöringen
Majoriteten av de anhöriga partnerna (60 % respektive 63 %) upplevde att kommunikationen med partnern var ungefär samma som den brukar både under och efter utlandstjänstgöringen.
Men svaren visade även på en försämring av kommunikationen mellan partners under utlandstjänstgöringen och en förbättring efter utlandstjänstgöringens slut (Tabell 6).
Majoriteten av de anhöriga (69 %) ansåg att en framtida ny utlandstjänstgöring varken skulle vara positivt eller negativt för deras eget yrkesliv (Tabell 6).
Tabell 6 De anhörigas upplevelser kring utlandstjänstgöringen
Variabel N % Totalt antal
svar * Kommunikation med partnern under utlandstjänstgöringen
Mycket bättre än vanligt Bättre än vanligt
Ungefär som när han/hon är hemma Sämre än vanligt
Mycket sämre än vanligt
0 9 36 14 1
0 % 15 % 60 % 23 % 2 %
60
Kommunikation med partnern efter utlandstjänstgöringen Mycket bättre än vanligt
Bättre än vanligt
Ungefär som när han/hon är hemma Sämre än vanligt
Mycket sämre än vanligt
2 13 40 9 0
3 % 20 % 63 % 14 % 0 %
64
Hemresor - Leave Mycket negativt Ganska negativt
Varken positivt eller negativt Ganska positivt
Mycket positivt
0 0 8 10 31
0 % 0 % 16 % 20 % 63 %
49
Påverkan av framtida utlandstjänstgöringar på de anhörigas egna yrkesliv.
Mycket negativt Ganska negativt
Varken positivt eller negativt Ganska positivt
Mycket positivt
11 20 91 6 4
8 % 15 % 69 % 5 % 3 %
132
*Data har inte varit tillgänglig för alla deltagare.
28 Sextiotre procent av de anhöriga (n= 31) upplevde de hemresor (leave) som skedde under utlandstjänstperioden som mycket positiva (Tabell 6). Ingen av de anhöriga partnerna upplevde hemresorna som negativa. Dock framkom i studiens öppna frågor att viss stress upplevdes i samband med perioderna före och efter leave. Stressen var främst baserad på förväntningar och försök att hinna med mycket (ta igen) under leaven samt ensamhetskänslor när partnern åkt igen.
Nästan hälften av de anhöriga (47 %, n = 70) upplevde någon form av personlig negativ psykisk eller fysisk reaktion under utlandstjänstgöringen som de kopplade till utlandstjänsten (Diagram 5). De vanligaste reaktionerna rörde oro för sin anhörig på utlandstjänst, oro för skador eller dödsfall, vilket gjorde sig extra påmint varje gång media rapporterade om någon händelse i till exempel Afghanistan. Genom studiens öppna frågor kring negativa reaktioner framkom att på det mer personliga planet upplevde de anhöriga mycket stress, ensamhet, känslor av otillräcklighet som förälder och depression.
Diagram 5. Negativa fysiska eller psykiska reaktioner
Efter utlandstjänstgöringen hade endast drygt en fjärdedel (26 %, n = 19) av de anhöriga lagt märke till någon form av personlig negativ psykisk eller fysisk reaktion hos sig själva, som de kopplade till utlandstjänsten (Diagram 5). I de öppna frågorna nämndes främst reaktioner som; nedstämdhet, irritation, ökad stress, trötthet lång tid efteråt, alienation och svårighet att nå fram och att kunna prata om tiden som varit samt en rädsla kring frågan när nästa utlands- tjänstgöring kommer. Hos de försvarsanställda hade drygt en fjärdedel (27 %, n = 20) av de anhöriga lagt märke till någon form av psykisk eller fysisk reaktion efter utlandstjänst-
47% 53%
26%
74%
27%
73%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Ja Nej Ja Nej
Anhörig: Under utlandstjänstgöringen Anhörig: Efter utlandstjänstgöringen Försvarsanställd: Efter
utlandstjänstgöringen
29 göringen (Diagram 5). De vanligaste reaktionerna var irritation, svårigheter att ställa om till civilt liv, reaktioner på ljud, sämre sömn och låg stresströskel.
Efter hemkomsten ansåg de anhöriga att 46 % (n = 32) av de hemkomna försvarsanställda inte visade några svårigheter alls att ställa om sig till livet på hemmaplan (Diagram 6). Avseende de anhöriga själva ansåg majoriteten (60 %, n = 42) att de inte hade några inledande svårig- heter alls att ställa om sig till ett liv tillsammans igen. Totalt 7 % (n = 5) av de anhöriga ansåg att de hade ganska stora (6 %) respektive mycket stora svårigheter (1 %) att anpassa sig till ett gemensamt liv igen.
Diagram 6. Svårigheter att ställa om efter missionen
6.5.3. Upplevelser rörande anhörigstödet
Av de anhörigas svar på frågor kring stödet under utlandstjänstgöringen kunde utläsas att huvuddelen av de anhöriga inte upplevde sig ha behov av eller användning för extra stöd från Försvarsmakten eller dess externa anhörigstödjande organisationer (Diagram 7). Det främsta stödet kom från släkt och vänner.
1% 6%
17% 16%
60%
0% 7%
27% 20%
46%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Mycket stora
svårigheter Stora
svårigheter Ganska små
svårigheter Mycket små
svårigheter Inga
svårigheter alls
Anhöriga
Försvarsanställda
30 Diagram 7. De anhörigas upplevelser av stöd
Det stöd de anhöriga använt sig av från de externa stödorganisationerna kom främst från det internetbaserade nätverket Invidzonen (Tabell 7). Många av de anhöriga (70 %, n =105) ansåg sig inte vara i något behov av extra stöd från de externa stödfunktionerna inom anhörigstödet.
Däremot har totalt 61 % (n = 89) ansett sig ha mycket eller viss användning av de nätverk eller anhörigträffar som Försvarsmakten anordnat tillsammans med Invidzonen, Soldathems- förbudet eller Fredsbaskrarna (Tabell 7). Avseende enskild användning (enskilda frågor etc.) av förbandets anhörigsamordnare på hemmaförbandet ansåg sig 68 % (n = 100) inte ha haft behov av förbandets anhörigsamordnare (Tabell 7).
Knappt en fjärdedel (21 %, n = 15) av de anhöriga uppfattade stödet till de försvarsanställda efter hemkomst som ganska bra och 22 % (n = 13) av de anhöriga ansåg att det fanns mer som de försvarsanställda hade behövt stöd med (Tabell 7). Bland de kommentarer som uppkom i de öppna svaren var det främst upprepade mer frekventa och obligatoriska uppföljningar i form av samtalsterapi eller psykologsamtal som poängterades. Hela 70 % (n = 51) av de anhöriga hade inte använt sig av det stöd som fanns för dem efter utlandstjänstgöringen och/
eller hade ingen åsikt om detta stöd. Bland de anhöriga ansåg 89 % (n = 54) att det inte fanns något annat de behövt stöd med efter utlandstjänstgöringen (Tabell 7). Men 11 % (n = 7) av de anhöriga ansåg att det fanns annat de behövt stöd med, såsom information om stress- reaktioner, kvälls- och helgdagis, då och då lite praktisk hjälp, bättre insikt i efterarbetet med soldaterna samt tankar kring hemkomsten.
24%
35%
7%
34%
2% 4%
21%
73%
0% 9%
20%
71%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Ja, mycket
hjälp o stöd Ja, viss hjälp o
stöd Nej, fick ingen
hjälp Nej, behov
fanns inte
Stöd från släkt och vänner
Stöd från Försvarsmakten centralt
Stöd från hans/hennes Hemförband
