VETENSKAP
& HÄLSA
AKTUELLT OM
POPULÄRVETENSKAPLIGT OM FORSKNING INOM MEDICIN OCH HÄLSA FRÅN LUNDS UNIVERSITET, MALMÖ HÖGSKOLA OCH REGION SKÅNE. | JUNI 2016
DET
SEXUELLA LIVET
– LUST ELLER LIDANDE?
INNEHÅLL
Aktuellt om vetenskap & hälsa ges ut av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Malmö högskola, Skånes universitetssjukvård, Medicinsk service/Labmedicin, Skånevård Sund och Skånevård Kryh vid Region Skåne • Texter:
Ingela Björck och Björn Martinsson, Medicinska fakulteten. Magnus Jando och Charlotte Löndahl Bechmann, Malmö Högskola. Jakob Axelsson, Eva Bartonek Roxå (redaktör), Eva Blomgren, Tove Smeds och Anna-Mi Wendel, Skånes universitetssjukhus • Layout: Karin Andén och Sun Nilsson, Skånes universitetssjukhus
• Omslagsfoto: Roger Lundholm, Skånes universitetssjukhus • Upplaga: 10 000 ex • Tryck:
Elanders • För efterbeställning av tidigare nummer kontakta Katrin Ståhl, katrin.stahl@
med.lu.se
Det är väldigt glädjande att vi från och med detta nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa får möjlighet att ge ett än mer tvärvetenskapligt perspektiv på medicinsk och hälsovetenskaplig forskning. Sedan årsskiftet ingår nämligen även Malmö högskola i det samarbete som står bakom Aktuellt om vetenskap & hälsa, både tidskriften du håller i din hand och webbplatsen, www.vetenskaphalsa.se.
Nästan dagligen kan vi läsa och höra om nya medicinska och hälsovetenskapliga forskningsrön.
Forskning om vår sexuella hälsa tillhör inte det område som får mest uppmärksamhet. Därför vill vi belysa en del av den forskning som pågår i Skåne inom området – oavsett kön, ålder och om vi är friska eller sjuka är vi alla berörda av vår sexuella hälsa ur något perspektiv.
Vi önskar dig god läsning!
Gunilla Westergren-Thorsson Professor och dekanus Medicinska fakulteten, Lunds universitet Hannie Lundgren Forskningschef Region Skåne Kerstin Tham Rektor Malmö högskola
Medicin och hälsa ur ett bredare perspektiv
Var tionde kvinna lider av endometrios
Det går att behandla och ju tidigare desto bättre, eftersom man då kan förhindra långdragna smärttillstånd som kan utvecklas till att bli kroniska.
15
Stora förväntningar kring alkohol och sex bland unga
Det sexuella risktagandet anses öka när man dricker alkohol. Enligt WHO är alkohol den starkaste bidragande faktorn vid risktagande och sexuella övergrepp.
25
Vad hände med lusten i vardagen?
3
Sex på äldre dar 5
Småbarnstiden en tuff period 6
9 Sexhjälpmedel för män som drabbats av prostatacancer 11 Erektionsproblem och sexhjälpmedel
Ung, sex och cancer 8
12 Bättre sexliv trots värkande leder 13 Oron stor för sex efter hjärtinfarkt
”Jag hade nog tur som fick så bra information”
14 När sex gör ont
15 Var tionde kvinna lider av endometrios
16 Ungdomars förväntningar speglar traditionella könsroller 17 Hur tänker ungdomar kring gränsdragningar?
18 Riskbeteende kopplat till tidig sexdebut 19 När värderingar krockar
20 Att födas i fel kropp 22 Det handlar om könsidentitet
Könskorrigering – så går det till 23 Homo- och bisexuella mår sämre 24 Ansvarsfullt sexliv när unga reser
25 Stora förväntningar kring alkohol och sex bland unga
26 Inga samband mellan HPV-vaccinet och misstänkta biverkningar 27 E-tjänster får fler att testa sig mot klamydia
28 Intellektuell funktionsnedsättning: De vill vara som alla andra 29 Vi måste våga prata om kvinnlig könsstympning
30 Viktigt att ha koll på resistenta hiv 31 Hiv – från masspanik till bortglömd diagnos
Viktigt med information om sex efter cancer 7
Vi har idag allt mindre lust till sex. Det bekräftas både av forskning och framgår även av den senaste sex- vanestudien från 2013. Allt fler – företrädesvis kvinnor – söker sig till sexologisk rådgivning och det vanligaste problemet är minskad sexlust.
Att fler kvinnor söker hjälp behöver inte innebära att kvinnor fak- tiskt upplever mer problem med minskad lust än män. En del- förklaring kan istället vara att kvinnor generellt är mer benägna att söka för sina problem.
– Mycket forskning kring sex handlar antingen om biologi och neuropsykologi, det vill säga vad som händer i hjärnan när vi blir sexuellt upphetsade, eller kring olika sexuella stilar och ut- trycksformer. Förvånansvärt lite forskning handlar om samspel och relationer och hur sex fungerar i vardagslivet. Och det är just den delen som vi vill belysa med vår forskning, säger Sven-Axel Månsson, professor emeritus i socialt arbete vid Malmö högskola.
Deras forskning bygger på kvalitativa studier, i första hand djup- intervjuer istället för mätningar. Så när det gäller siffror hän- visar Sven-Axel Månsson till den senaste sexvanestudien från 2013 som utfördes av Aftonbladet/United Minds.
– Det är en väl utförd studie som bygger på ett representativt urval av den svenska befolkningen, bekräftar Sven-Axel Måns- son.
När siffrorna från den senaste studien jämförs med tidigare studier utförda 1996 respektive 1967 framträder en tydlig trend.
Vi har mindre sex nu jämfört med 1996 och det är ingen liten minskning vi pratar om. Sexfrekvensen har sjunkit med nästan 25 procent om man slår samman svaren från samtliga ålderska- tegorier. Nedgången är absolut störst bland medelålders, i ålders- spannet 35-49 år. Som främsta orsak uppger man trötthet eller avsaknad av partner.
Sven-Axel Månsson menar att Aftonbladets studie på ett bra sätt bekräftar det de själva har sett i sina studier och tilläg- ger att stress, osäkra villkor på arbetsmarknaden, men även vår moderna livsstil med sociala medier säkert spelar in.
– En kollega till mig formulerade det som att vi idag tyvärr pil-
Vad hände med lusten i vardagen?
lar mer på våra telefoner än vad vi pillar på varandra.
Endast två grupper avviker från den sjunkande trenden: kvin- nor under 24 år och de i den äldsta åldersgruppen, 66-74 år.
Att den sexuella aktiviteten avtar med åldern är ett faktum.
Det beror på att kroppen åldras, hormonnivåerna förändras och vi drabbas av sjukdomar som direkt eller indirekt påverkar den sexuella förmågan och lusten. Men om man jämför äldres sexu- ella aktivitet 1996 med 2013 så har den ökat. Där ser forskarna en tydlig koppling till att den allmänna hälsan – och därmed också den sexuella hälsan – har blivit bättre, vilket innebär att många kan vara sexuellt aktiva längre upp i åldrarna. Äldres sexualitet bejakas också på ett annat sätt än förr. I den första sexvaneunder- sökningen som gjordes 1967 brydde man sig inte ens om att frå- ga personer som var äldre än 60 år om deras sexliv.
– Något som har framkommit i våra intervjuer är att det man
Sexfrekvensen har sjunkit med nästan 25 procent enligt den senaste sexvaneundersökningen. fotojohnér
” En kollega till mig formulerade det som att vi idag tyvärr pillar mer på våra telefoner än vad vi pillar på varandra.”
SEXVANESTUDIER I SVERIGE
ser som sex är så mycket mer än förmågan att genomföra ett sam- lag, säger Sven-Axel Månsson och fortsätter:
– När det gäller de yngre kvinnorna skulle en hypotes kunna vara att unga kvinnor är präglade av ett mer tillåtande sexuellt skript, det vill säga hur vi ser på sex och vad som är okej, som gör att de unga kvinnorna tar för sig sexuellt i större utsträckning än tidigare generationer. Men än så länge har vi ingen vetenskaplig förklaring till detta.
Har kvinnor mindre lust? I sexvanestudien från 2013 ser man en tydlig skillnad mellan kvinnors och mäns sexlust. Kvinnor sva- rar genomgående att de känner lust mer sällan än män och att de inte tänker på sex lika ofta som män. Betyder det att kvinnor har mindre lust och är det något som styrs biologiskt?
– Att kvinnor rent biologiskt skulle ha mindre lust än män är en myt. Förklaringen till den minskade lusten bör snarare sökas inom det psyko-sociala fältet. Det är bland annat det- ta vi vill undersöka närmare i vår fortsatta forskning, säger Sven-Axel Månsson.
Intressanta frågor att fördjupa sig i skulle kunna vara om kvin- nor är mer stressade än män, om kvinnors sexualitet trycks ner av ansvaret för preventivmedel och hur de rådande sexuella skripten påverkar synen på den kvinnliga sexualiteten.
EVA BARTONEK ROXÅ
2013: ”Sverige ligger”
Studien utfördes av Aftonbladet/United Minds och omfattade 3 000 personer i åldrarna 18–74 år.
1996: ”Sex i Sverige”
Studien utfördes av bl.a. Sven-Axel Måns- son och leddes av professor Bo Lewin vid Uppsala universitet. Studien finansierades av Folkhälsoinstitutet. Ca 2 800 personer i åldrarna 18–74 år intervjuades.
1967: ”Om sexuallivet i Sverige”
Studien var finansierad av regeringen och omfattade knappt 2000 personer i åldrarna 18–60 år.
SEXUELLA SKRIPT
Sexuella manuskript som vi lever efter styr När, Hur och Med vem vi har sex.
Man brukar tala om sexuella skript på tre nivåer.
Kulturella skript som handlar om hur individen förhåller sig till det som samhället anser som normalt, vad som är önskvärt beteende och vad som inte är önskvärt.
Interpersonella, mellanmänskliga skript.
Det handlar om de skript som gäller i olika grupper som samexisterar i samhället. Ex- empelvis kan man anta att det råder olika skript mellan de som är aktiva i kyrkan och i en swingerkultur.
Intrapsykiska, personliga skript som baseras på individers egna upplevelser och som påverkar hur vi agerar i olika situationer.
Ingela Steij Stålbrand är beteendevetare med inrikt- ning mot det friska åldrandet. I hennes arbete ingår att ta reda på hur äldres sexuella liv ser ut. Fast vilka är det som är de äldre nu för tiden?
– Forskarna har upptäckt att det inte går att säga ”äldre” och med det mena en enhetlig grupp människor mellan 60–100 år. Så ser inte verkligheten ut, den gruppen finns inte.
Det finns större likheter inom de yngre åldersgrupperna än inom de äldre. Hur sexlivet förändrar sig för dessa olika äldre, det vet forskningen inte mycket om eftersom den oftast inte har följt samma åldersgrupper genom åren, bara samlat in data från olika åldersgrupper vid samma tillfälle. Det finns alltså inget som säger att dagens 60-åringar kan se sin egen framtid i hur dagens 80-åringar agerar. Men ett är dock säkert enligt Ingela Steij Stål- brand, som forskar och undervisar i ämnet vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet.
– Sexualiteten finns genom hela livet och ingår i våra grund- läggande behov. Driften sitter i huvudet och skillnaden mellan olika åldrar är hur kropparna fungerar. Bristande kroppslig funk- tion går dock att komma runt, om man vill. Problemet ligger snarare i att hitta någon vårdgivare att prata med för att få hjälp.
Vården måste bli bättre på att fråga och framför allt lyssna.
Ingela Steij Stålbrand var för några år sedan med om att på- börja en nationell studie om åldrandet. När frågeformulären skulle konstrueras uteslöts frågor om sex av hänsyn till deltagarna som man inte trodde skulle våga eller vilja prata om detta ämne.
När hon sedan träffade deltagarna blev reaktionen en annan.
– Jag upplevde att det var de äldre själva som började prata om sitt sexuella liv. Och de undrade varför sådana frågor inte fanns med i formulären!
– Yngre människor har nog i allmänhet en uppfattning att äldre inte vill utforska något nytt i sin sexualitet utan om äld- re fortfarande ”håller på” så är det standardsex det handlar om.
Men bilden kommer att förändras i takt med att samhället öppnas upp allt mer för förändringar i livsstil, menar Ingela Steij Stålbrand. Äldre kan i ett öppnare samhälle bli inspirerade att prova och utforska nya sidor av sin sexualitet.
Sex på
äldre dar
:
– Vi ser hos äldre att när förmågan till erektion hos män försvinner så kanske samlaget försvinner, men inte intresset för sex – för lusten finns kvar. Har man då en annan bild av sex än att det bara handlar om penetration så kan man finna andra vä- gar för sin sexualitet.
Ingela Steij Stålbrand kallar det ”hudhunger”, ett primärt be- hov kopplat till att bli sedd, berörd och få uppleva närhet, vilket är så mycket mer än ett penetrationssamlag.
– Vi pratar om sex som om det bara är en och samma sak för oss genom hela livet och det är en myt. Man kan som äldre vara och bli öppen för andra sensationer än förr. Detta för att du kan känna dig mer trygg i din kropp och ha nått en högre acceptans för hur du ser ut och fungerar än tidigare i livet.
Den sexuellt aktive äldre behöver oftast mer av det som tände henne eller honom innan, för att gå igång. Det kan behövas mer tid och tålamod för att de kroppsliga reaktionerna ska ge gensvar och det kan kännas annorlunda än vid unga år. Men det är sam- ma processer som sker i den äldre kroppen och som är bra för den.
– Fysiskt sexuellt aktiva äldre har ofta bättre syreupptagnings- förmåga än de utan aktivt sexliv. Den aktiva gruppen har lägre
De sexuella villkoren förändras när barnen kommer. För par som har svårt att bli gravida äger den för- ändringen rum redan innan barnet blivit till. För att klara den stora omställningen är parets förmåga till kommunikation och närhet av- görande.
Att bli förälder är en stor livsomställning. För- utsättningarna för den enskilde individen för- ändras, liksom villkoren för paret och samlivet.
– Det är vanligt att den sexuella lusten sviktar under småbarnsåren. Jag möter många småbarnsföräldrar som söker för just nedsatt lust, säger Eva Elmerstig, klinisk sexolog och forskare vid Centrum för sexologi och sexu- alitetsstudier, Malmö högskola.
Den sexuella lusten påverkas av många sa- ker, bland annat trötthet och sömnbrist. Många småbarnsföräldrar har ett tufft vardagsliv. De arbetar, tar hand om barn på nätterna, skjutsar till aktiviteter, renoverar hus, tränar och träffar vänner. Som par har många mycket begränsad tid över för varandra och då kan sexlivet bli lidande.
SMÅBARNSTIDEN EN TUFF PERIOD
Ibland måste man acceptera att sexualite- ten får mindre utrymme under en period, det viktiga är att kommunicera med varandra så att man behåller närheten. Annars är risken stor att problem uppstår på sikt om man distanserar sig.
Eva Elmerstig konstaterar att småbarnsåren är en sårbar tid och att många par separerar under denna period.
– Behåller man närheten i relationen, brukar den sexuella lusten komma tillbaka.
CHARLOTTE LÖNDAHL BECHMANN
risk för att utveckla ytterligare sjuklighet, vilket är särskilt märk- bart hos åldrande kvinnor som upplever sexuell tillfredsställelse.
– Vi vet mycket om vad som gör oss sjuka men betydligt min- dre om vad som håller oss friska. Om vi slutar att osynliggöra äld- res sexuella liv kommer vi att veta mer, det är jag övertygad om, avslutar Ingela Steij Stålbrand.
ANNA-MI WENDEL
”Vi pratar om sex som om det bara är en och samma sak för oss genom hela livet och det är en myt. Man kan som äldre vara och bli öppen för andra sensationer än förr.”
En längre version, som även tar upp hur sexlivet påverkas för par som har svårt att bli gravida finns att läsa på
www.vetenskaphalsa.se/smabarnstiden
foto: matton
– Hur tänker vi kring en svårt sjuk människa, har den sexuella behov överhuvudtaget? När det kommer till sex är det oftast unga och friska människor som beskrivs och inte en skallig 62-årig dam som precis genomgått cytostatikabehandling.
Det säger Else-Marie Rasmusson som efter 20 års arbete som sjuksköterska inom onkologi satte sig i skolbänken för att stu- dera sexologi. Det ledde bland annat till en masterexamen och en rådgivningsmottagning på enheten för cancerrehabilitering.
2015 blev hon klar med sin licentiatsexamen, ”Ingen har nämnt ordet sex – Kvinnor och mäns erfarenheter om sexuell hälsa vid cancersjukdom”.
– Just det här med informationsbristen och att det var så svårt att prata kring sexuell hälsa var en av anledningarna till att jag började läsa sexologi, jag ville veta mer om hur man kunde för- bättra arbetet kring detta, säger Else-Marie Rasmusson.
Hennes uppsats bygger på två undersökningar.En kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med kvinnor med gyne- kologisk cancer och en kvantitativ studie* som riktade sig till både män och kvinnor med olika former av cancer. Det övergripande syftet för båda studierna var att undersöka vilket behov kvinnor och män med cancer har av information, samt vilken informa- tion de fått, om sexuell hälsa.
I den kvalitativa studien intervjuades elva kvinnor med gyne- kologisk cancer. Resultaten visar bland annat att kvinnorna upp- levde brist på information om sexuell hälsa generellt, men även brist på information om vad själva ingreppet innebar och hur det kunde påverka deras sexuella lust och funktion. Det framkom också önskemål om att sjukvårdspersonal i större utsträckning skulle ha kunskaper om sexuell hälsa och att man borde fråga kvinnorna om deras syn på det.
I den kvantitativa studien,där 106 kvinnor och män med olika former av cancer deltog, framkom bland annat att nästan hälften inte hade fått någon information alls om sexuell hälsa i samband med sin behandling. Ett annat anmärkningsvärt resul- tat var att männen hade fått mer information om fertilitet och sexuell lust än kvinnorna.
– En förklaring till varför männen fick mer information kan bero på normen i samhället, att kvinnor inte har för vana att ut- trycka sina sexuella behov på samma sätt som männen, säger
Viktigt med
information om sex efter cancer
Else-Marie Rasmusson. En annan förklaring till varför informa- tion kring sex ofta brister, menar Else-Marie Rasmusson, är att det inte ingår i grundutbildningen till olika vårdyrken. Efter- som kunskapen saknas är det ingen självklarhet att tala om detta.
Under sin utbildning i sexologi startade Else-Marie Rasmus- son en rådgivningsmottagning kring sexuell hälsa inom cancer- rehabilitering. Idag arbetar hon 60 procent med rådgivning och föreläsningar. Hon träffar alla kvinnor som ska genomgå strål- behandling för gynekologisk cancer och det finns även möjlig- het att remittera andra cancerpatienter till hennes mottagning.
– Min förhoppning är att alla cancerpatienter någon gång under sin behandling ska få frågan kring sex och samliv samt få rådgivning. Det ska inte vara beroende av vilka läkare och sjuk- sköterskor man träffar som avgör om man får bra information, säger Else-Marie Rasmusson.
JAKOB AXELSSON Else-Marie Rasmusson driver idag en rådgivningsmottagning kring sexuell hälsa inom cancerrehabilitering. foto: rogerlundholm
* studie som sammanställer mätvärden i siffror, kategorier och liknande.
UNG, SEX OCH CANCER
Bristen på information om sexuell hälsa i samband med cancer gäller inte bara vuxna. Även barn och ungdomar som drabbas av cancer behöver få reda på hur sjukdomen och behandlingarna kan påverka deras sexuella hälsa i framtiden.
Det menar Marinka Kruljac som arbetar som klinisk lä- rare och barnmorska inom kvinnosjukvården på Skå- nes universitetssjukhus. Inom ramen för sin sexolog- utbildning skrev hon en uppsats med titeln ”Sexuell hälsa och livskvalitet hos män som överlevt barn- cancer”.
I studien undersökte hon och jämförde svar mellan en grupp män som har överlevt barncancer, en grupp som överlevt testikelcancer och en kontrollgrupp med män som inte haft cancer.
– Resultatet visade att gruppen som överlevt barn- cancer skiljde sig från de andra grupperna. De hade sämre erfarenheter inom flera områden som handlar om sexuell hälsa, säger Marinka Kruljac.
I studien konstaterades bland annat problem att få stånd, försenad utlösning, minskad sexlust och en all- män känsla av otillfredsställelse gällande sexlivet.
– Detta är viktig kunskap, för arbetet med uppfölj- ningen och för vilken information som riktas till perso- ner som överlever barncancer.
Andra studier har visat att 55 procent av barn- canceröverlevare lider av minst en seneffekt och 30 procent av minst två seneffekter av sin behandling.
Det kan bland annat röra sig om fertilitetsproblem, skador på könsorgan eller skador på det neurologiska systemet. Något som i många fall kan påverka den sexuella hälsan i framtiden.
– Det är jätteviktigt att all denna kunskap når pa- tienterna och att de under eller efter sin behandling får möjlighet att diskutera det med någon som kan områ- det, säger Marinka Kruljac.
En utmaning är när detta ska göras. Barncancer- patienter befinner sig i ett stort ålderspann, 0–18 år, och att prata med en tioåring om detta kan vara svårt.
– Eftersom barncancerpatienter går på efter- behandling under flera år finns det ofta tillfällen som är mer lämpliga. Men det viktiga är att det görs och att det görs av någon som kan prata om det på ett bra sätt, säger Marinka Kruljac.
JAKOB AXELSSON
foto: sunnilsson
Sexhjälpmedel för män
som drabbats av prostatacancer
Varje år drabbas cirka 10 000 män av prostatacancer, som är en av Sveriges vanligaste cancerformer. Att den sexuella förmågan påverkas av de behandlingar man behöver genomgå är en känd biverkning. Det pågår mycket forskning för att utveckla tekniker och behandlingar som gör att männen ska påverkas så lite så möjligt.
Prostatacancer delas upp i tre olika grupper baserat på hur all- varlig den bedöms vara. Bedömningen görs utifrån ett vävnads- prov från prostatakörteln. Den minst allvarliga typen av prostata- cancer innebär att den är begränsad till prostatakörteln och be- döms inte sprida sig. Den patientgruppen behöver ingen behand- ling utan följs upp regelbundet för att se att cancern inte utveck- las.
– Det går inte att påstå att den gruppen är helt utan problem när
det gäller förmågan till att få erektion, eftersom det också har med psykisk balans att göra. Har man fått en cancerdiagnos är det inte ovanligt att man går och bär på en oro som kan påverka för- mågan till erektion, säger Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Nästa typ av prostatacancer är den som bedöms kunna botas med behandling. De behandlingar som står till buds är opera- tion eller strålbehandling. Båda anses vara likvärdiga för att bota cancern. Risken med operation är att de blodkärl och nerver som löper på varsin sida om prostatakörteln påverkas. Om cancern sitter nära ytan av prostatan är det risk att nerver och blodkärl måste tas bort helt eller delvis vid operationen. Hur allvarliga erektionsproblemen blir beror på hur operationen utförs. Andra faktorer som har stor betydelse är ålder och inte minst potens- förmågan före operationen.
– Sexuell förmåga är en kombination av fysisk förmåga och psykisk balans, säger Anders Bjartell (t.v.) överläkare och professor i urologi. Hans kollega Martin Hyleborg (t.h.), sjuksköterska, berättar att det finns flera typer av hjälpmedel och att man kan prova sig fram.
foto: rogerlundholm
– Potensbesvär finns också efter strålbehandling men istället för den omedelbara påverkan som sker efter en operation kan pro- blemen komma något år efter strålbehandlingen. Det som hän- der är att ärrvävnad bildas som ett resultat av strålbehandling- en. Ärrbildningen påverkar blodkärl och nerver längs prostatans yta och orsakar då motsvarande erektionsproblem som vid ope- ration, påpekar Anders Bjartell.
Det finns flera olika hjälpmedel att få och man kan som patient prova sig fram till det som passar bäst (se fakta sidan 11). Redan vid utskrivning efter operationen erbjuds patienten så kallad re- habilitering av potensen, i form av tabletter som ökar blodflödet till penis och som påskyndar att potensen kan återställas. Det är viktigt att stimulera erektionen för att ”träna” svällkropparna så de inte blir inaktiva alltför länge.
Den typ av prostatacancer som är spridd till andra delar av kroppen (metastaserad) är den som är mest problematisk med avseende på sexuell förmåga. I det här fallet består behandlingen av hormoner som stänger av testosteronproduktionen i testiklar- na. Behandlingen medför nästan alltid att sexualdriften försva- gas eller försvinner. Till en början kan patienten ha kvar en viss lust och förmåga till erektion men efterhand som behandlingen fortsätter blir potensen allt sämre.
Det går dock att framkalla erektion med hjälp av salva eller injektion direkt i svällkropparna men det blir mer mekaniskt återställande av potensen medan lusten att ha sex är begränsad.
– Jag har haft samtal med kvinnor som berättar att de upp- lever att de inte längre har en man utan mer en väninna. Män berättar att de använder hjälpmedel för sin partners skull, trots att de själva inte alls vill. Det kan uppstå en situation som kan bli mycket jobbig för båda parter. De flesta som kommer så här långt börjar dock värdesätta andra saker i livet. Men för många, både patienten och hans partner, kan det vara en mycket stor sorg, berättar Martin Hyleborg som är sjuksköterska och arbetar med erektionsrehabilitering på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Det är viktigt att varje patient funderar igenom vad som är vik- tigt och diskuterar det med sin behandlande läkare och får en tydlig bild av vilka möjligheter som finns till att bibehålla eller återfå potensen. Vissa resonerar att det viktigaste är att cancern är borta och bryr sig inte om eventuell impotens medan andra re- sonerar tvärtom. Ungefär 6–8 veckor efter operation kommer pa- tienterna på återbesök och då diskuteras också potensförmågan.
Alla patienter som har önskemål om ytterligare hjälp med potens- rehabilitering erbjuds kontakt med en specialutbildad sjukskö- terska på urologmottagningen. En del patienter väljer att ta det stegvis och börjar med tabletter för att sen gå vidare om det inte skulle fungera. Andra vill ha allt på en gång för att prova själva hemma. Det är viktigt att komma ihåg att det tar tid, ibland upp till två eller tre år, och ”träning” hjälper.
EVA BLOMGREN
Bakom erektionsproblem kan det finnas orsaker av skilda slag. Det kan handla om diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar, eller om biverkningar av exempelvis behandlingen av prostatacancer. Rent psykiska orsaker som stress och oro kan också spela in.
Om man har fysiologiska problem finns en upp- sjö av sexhjälpmedel. Det finns olika typer av tabletter som används för behandling av svik- tande erektion. De går under samlingsnamnet PDE5-hämmare och gör att blodflödet ökar. De innehåller likartade substanser. Skillnaden dem emellan är när de når maximal effekt och hur länge effekten sitter i.
Vid allvarligare påverkan, där nerver och blodkärl har tagit större skada, går det att på farmakologisk väg aktivera svällkropparna. Det är läkemedel som appliceras lokalt i penis och som börjar verka redan efter några minuter.
Man kan behöva pröva sig fram med dosen så att erektionen har en normal varaktighet.
För att behålla erektionen krävs att det blir ett större tillflöde än frånflöde av blod. Detta finurliga ventilsystem påverkas och då kan man bli hjälpt av att strypa blodflödet med hjälp av gummiringar, så kallade potensringar.
Har man däremot problem att få erektion kan det avhjälpas med en erektionspump. Den ser ut som en plastcylinder med en pump som pumpar ur luften ur cylindern och det är genom att det bildas vacuum som man får svällkropp- arna i penis blodfyllda. När man fått tillräcklig styvnad fäster man potensringen vid roten. Blo- det stannar nu kvar i svällkropparna och erek- tionen kvarstår till dess att ringen avlägsnas.
FAKTA
EREKTIONSPROBLEM OCH SEXHJÄLPMEDEL
EVA BLOMGREN
foto: matton
– Vårdpersonalen drar sig för att ställa frågor om pa- tientens sexliv, för att inte genera henne eller honom.
Och patienten själv tar inte gärna upp ämnet, för att inte genera personalen eller av oro för att bli sedd som ”sexfixerad”. Följden blir att patienten aldrig får någon hjälp med den delen av livet, säger Kristina Areskoug-Josefsson.
Hon är fysioterapeut med inriktning på reumatologi. I sin av- handling beskrev hon hur sjukgymnastik kan förbättra sexlivet för patienter med ledgångsreumatism. Det kan ske dels genom att öka mängden fysisk aktivitet så att patienten får bättre rör- lighet och kondition, dels genom att ge råd om vilka rörelser och ställningar som är mest skonsamma.
Ledgångsreumatism ger smärta, trötthet och svullna, ömma leder. Men det är inte bara för reumatiska patienter som sexlivet påverkas. Den som till exempel fått en ny höftled bör låta bli vis- sa rörelser, och den som haft en hjärtinfarkt är ofta rädd för att anstränga sig för mycket.
Det är inte heller bara samlag som kan bli problematiska, utan också allt det som ingår i förspelet. Kyssar kan vara problema- tiska för den som har käkledsproblem eller lider av muntorrhet.
Den som har en utsliten axelled kan få ont av att kramas, och vid vissa smärttillstånd är det till och med svårt att hålla handen.
Problemen brukar dock gå att kringgå på olika sätt, och det finns en hel del råd och tips i både text och bilder. Men för att in- formationen ska bli till nytta måste frågan först väckas i samta- let med patienten.
– Alla yrkeskategorier inom vården skulle behöva träna på att informera om och ta upp frågor om sex. Numera innehåller grundutbildningarna ganska mycket om kommunikation och bemötande, men inte om just detta, menar Kristina Areskoug- Josefsson.
Hon skrev sin avhandling vid Lunds universitet och arbe- tar på Värnamo sjukhus. Förra året publicerade hon också två forskningsartiklar tillsammans med lundaprofessorn i fysio- terapi Gunvor Gard. Den ena handlade om fysioterapeutens roll i samband med sexuell hälsa, den andra om fysioterapistudenters syn på frågor om sexuell hälsa.
– Studenterna ansåg att området är viktigt och borde in- gå i deras arbete. Men de tyckte också att de visste för lite om hur de skulle kunna ta upp sådana frågor med en patient, säger Kristina Areskoug-Josefsson.
Själv brukar hon närma sig området på ett indirekt sätt. Hon nämner för patienten att det är vanligt att långvarig smärta el- ler en kronisk sjukdom påverkar sexlivet, och frågar om detta är något som han eller hon skulle vilja ha information om. Somli- ga svarar nej, men de flesta brukar bli glada och lättade över att frågan tas upp.
– Människor är ju olika i sina sexuella behov och önskning- ar. Men nu är det som om vården utgick från att den här delen av livet försvunnit hos alla våra patienter, och så är det verkligen inte! menar Kristina Areskoug-Josefsson.
INGELA BJÖRCK
Bättre sexliv trots värkande leder
foto: matton
Många är rädda för att ha sex efter en hjärtinfarkt.
Det visar en stor studie som genomförs vid tolv svenska sjukhus.
– Såväl patienter som anhöriga har bristande kunskap när det gäller sexuell aktivitet efter hjärtinfarkt, säger Carin Alm- Roijer, forskare vid Malmö högskola.
Att drabbas av hjärtinfarkt är en skakande upplevelse, både för den drabbade och de anhöriga.
– För många patienter är det första gången i livet de blir medvetna om sin egen dödlighet, något som ofta leder till dödsångest, säger Carin Alm-Roijer.
Att återgå till vardagslivet efter infarkten tar tid. Patienten ska återhämta sig både fysiskt och psykiskt.
– Relationen och samlivet har stor betydelse för livskvalite- ten. Det är därför viktigt att såväl patienten som dess partner får information och stöd när det gäller samlivet.
En stor svensk studie, SAMMI, undersöker hur sexlivet på- verkas av den första hjärtinfarkten.
– Både patienter och anhöriga är rädda för att ha sex. Patien- terna är oroliga för att pulsen ska öka och att de ska bli andfåd- da, anhöriga för att de ska orsaka partnerns död.
Under 2011 opererades Rolf Lind- strup för sin prostatacancer.
Redan innan operationen hade han ett samtal med sin läkare om att operationen kunde leda till problem med att få erektion. Ett samtal som han nu i efterhand uppskattar.
– Jag tror jag hade tur, min läkare tog upp det här med eventuella erektionsproblem och an- dra sexuella konsekvenser efter operationen redan på ett tidigt stadium. Jag förstår när jag har pratat med andra i samma situation att det är ovanligt att man får information om att det
Oron stor för sex efter hjärtinfarkt
”Jag hade nog tur som fick så bra information”
En viktig orsak till oron är att de saknar kunskap om sexuell aktivitet efter en infarkt.
– Har läkaren sagt att du kan cykla, kan du också ha sex, sä- ger Carin Alm-Roijer, som ser brister när det gäller eftervården.
– Vi är duktiga på den medicinska vården och på att infor- mera om läkemedel och riskfaktorer, men det brister när det gäller att tala och informera om sex- och samlivet efter en hjärt- infarkt. Här behöver vårdpersonalen både utbildning och ruti- ner för detta.
CHARLOTTE LÖNDAHL BECHMANN
kan påverka den sexuella förmågan, berättar Rolf Lindstrup.
Att få tidig information om eventuella kon- sekvenser tyckte Rolf var jättebra och viktigt.
Och att samtalet följs upp efter avslutad be- handling eller operation.
– När man får diagnosen är fokus bara på att överleva. Det var först efter min operation som tankarna kom in på det fortsatta livet. Där- för var det bra att jag redan innan operationen visste att det kunde leda till konsekvenser, det gjorde det lättare att prata om det igen, säger Rolf Lindstrup.
Efter operationen fick Rolf också tid att pra- ta med sexologen som arbetade på avdelning- en. Där fick Rolf framför allt många bra tips och råd om mediciner och andra hjälpmedel för att råda bot på en sviktande erektionsförmåga.
– Det finns ju en mängd bra hjälpmedel och läkemedel så det var jättebra, problemet är bara att många är så dyra, säger Rolf Lindstrup.
Rolf Lindstrup tycker att få tidig information är jättebra och viktigt. foto: sunnilsson
JAKOB AXELSSON
foto: johnér
Trots att sex ska vara något njut- ningsfullt är det många kvinnor som känner obehag eller rent av smärta vid samlag. Men vad ska man göra om man har så ont att det inte går att genomföra ett samlag?
Eva Elmerstig är barnmorska, sexo- log och universitetslektor i sexologi vid Malmö högskola. Hon forskar på vulva- smärta, alltså smärta i de yttre köns- organen hos kvinnor, och konstaterar att smärta vid samlag är ett vanligt problem.
– Vi har i våra studier sett att nästan hälften av alla som haft vaginalt samlag rapporterar smärta och fysiska obehag.
Men det betyder inte att det är normalt att ha ont.
Hon har i sin forskning sett hur tidiga- re erfarenheter av smärta vid penetration,
både sexuell sådan eller vid tampong- insättning, påverkar smärta vid samlag se- nare i livet.
– Tyvärr är normen, framför allt i heterosexuella relationer, att man ska ha penetrerande sex. Problemet är att unge- fär hälften av de kvinnor som hade smär- ta fortsätter att ha samlag, trots att det gör ont. Många prioriterar att tillfredsställa sin partner mer än sin egen njutning. Det kan leda till en kronisk smärtproblematik.
En del beskriver smärtan som en stick- ande eller brännande känsla, sveda, klå- da, eller ”som att ha fått syra på ett sår”.
– Smärta vid samlag kan bero på fle- ra saker. Det kan vara en hudsjukdom, eller provocerad vulvodyni – även kallad vulvavestibulit – vaginism eller endome- trios.
Vaginism är ett kramptillstånd i bäckenbottenmuskulaturen. Från början är det en skyddsmekanism: man ska inte ha sex om det gör ont, alltså drar bäcken- bottenmuskulaturen ihop sig.
– Om man har samlag fast det gör ont, kan det till slut leda till att man får en be- tingad reflex. Det blir totalt stopp. Vi vet också att smärta kan bli värre av stress.
Ungdomsmottagningarna fångar upp många av de yngre kvinnor som lider av besvären, men Eva Elmerstig tror att allt fler äldre kvinnor kommer att söka sig till vården för smärta vid samlag.
Vulvavestibulit
Om man har vestibulit gör det ont i slidöppningen vid samlag eller när man använder tampong. Man kan uppleva en brinnande smärta, och området blir ofta rött. Nerver i slemhinnorna runt öppningen har blivit överkänsliga, och bara en lätt beröring kan göra ont.
Vaginism
Drabbar kvinnor i alla åldrar. Det är en slags slidkramp – musklerna i slidan drar ihop sig som en reaktion på att du försöker föra in något i slidan.
Endometrios
Drabbar var tionde kvinna. Sjukdo- men uppstår när livmoderslemhinna finns på andra ställen än insidan av livmodern. Även livmoderslemhinna utanför livmodern blöder vid mens och då uppstår en inflammation.
Det är vanligt att man får väldigt ont, särskilt vid mens.
Källa: 1177.se
Sök hjälp och ha inte penetrerande samlag om du har ont, säger Eva Elmerstig, sexolog och forskare vid Malmö högskola. foto: tovesmeds
NÄR SEX GÖR ONT
– Den här gruppen har alltid funnits, men eftersom det talas mer öppet om detta får fler upp ögonen för att det finns hjälp att få. Däremot är det inte lätt för dem som blivit för gamla för ungdomsmottagning- arna att veta vart de ska vända sig. Tyvärr är det inte ovanligt att de vandrar runt mellan olika vårdinrättningar. Vid en gy- nekologisk undersökning syns ibland ing- enting, trots att patienten beskriver smär- ta och obehag.
Går det att komma tillrätta med smär- ta vid samlag?
– Ja, men det kan krävas långvarig be- handling. Har man till exempel vaginism kan man behöva arbeta med desensibili- sering, då man successivt tränar sig i be- röring och på så vis avbetinga muskeln så att den inte reagerar vid beröring.
Vad har du för råd att ge till kvinnor som känner av smärta vid samlag?
– Ha inte penetrerande samlag om du har ont. Sök hjälp. Gå inte för länge med smär- tan, då finns risk att det blir kroniskt. Ut- forska andra former än bara det penetre- rande samlaget. Man behöver få sex kopp- lat till njutning snarare än något negativt.
TOVE SMEDS
Läs mer på
www.vetenskaphalsa.se/nar-sex-gor-ont
VAR TIONDE KVINNA LIDER AV ENDOMETRIOS
Endometrios är en kronisk sjukdom som oftast – men inte enbart – drabbar kvinnor i fertil ålder. De vanligaste symtomen är mensont, men patienterna kan även lida av djup samlagssmärta.
Det är inte helt klarlagt varför en del kvinnor utveck- lar endometrios. Den vanligaste teorin går ut på att i samband med menstruation läcker en del av blodet ut i bäckenhålan vilket kan leda till att celler från livmoder- slemhinnan börjar växa på andra organ. Endometrios drabbar en av tio kvinnor och av dessa behöver ungefär 20 procent medicinsk eller kirurgisk behandling.
– I början har man ont ungefär samma tid under menscykeln, men om man gått med sjukdomen under en längre tid kan man till slut få smärta varje dag, berät- tar Johanna Nordengren, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Skånes universitetssjukhus. Hon ser en ökning av kvinnor som behöver behandlas för endo- metrios och poängterar hur viktigt det är att sjukdomen diagnosticeras.
– Det går att behandla, och ju tidigare desto bättre eftersom man då kan förhindra långdragna smärt- tillstånd som kan utvecklas till att bli kroniska. I första hand ges kombinerade p-piller, eller minipiller.
Även om man bara kan bekräfta endometrios med hundra procents säkerhet genom att ta ut misstänkta endometrioshärdar och analysera dessa, så kan man med ultraljud se tecken på sjukdomen.
Lil Valentin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, undersöker kvinnor med misstänkt endometrios med just ultraljud.
Sedan 2012 använder hon en framgångsrik metod, där hon interagerar med patienten samtidigt som hon genomför undersökningen.
– Jag letar efter förändringar i livmodern och på äggstockarna som kan tyda på endometrios. Genom att kommunicera med patienten under undersökningen kan jag komma fram till om förändringarna är öm- mande och kan förklara patientens smärta. Det blir helt annorlunda än om man enbart tittar på en statiskt bild.
Men det är inte lätt att hitta förändringarna.
– Medvetenheten om endometrios är skrämmande dålig bland gynekologer i allmänhet. Och ska man hitta förändringar med ultraljud måste man känna till vad man ska leta efter.
TOVE SMEDS
Läs en längre version av artikeln på www.vetenskaphalsa.se/endometrios
Kvinnor ska vara passiva och vackra medan män ska vara aktiva och prestera. Det är vad ungdomar förvän- tar sig i sexuella situationer.
– Förändringar av genusnormer sker successivt och tar tid. Här spelar skolan en viktig roll, säger Eva Elmerstig, sexolog och fors- kare vid Malmö högskola.
Många unga tjejer är idag vana att ta för sig och prestera i såväl skolan som på arbetsmarknaden. Men trots årtionden av aktivt jämställdhetsarbete har lite skett på det sexuella området.
– Många unga kvinnor vill stå emot genusnormerna de stän- digt matas med, men det är inte lätt. För många är det en inre kamp, säger Eva Elmerstig.
Hon har i många år forskat om hur genusnormer och ideal påverkar människor i sexuella situationer. Nyligen genomförde hon en stor studie med 3 000 heterosexuella 18-åringar för att ta reda på hur genusnormer och kroppsideal påverkar ungdomarna i sexuella situationer, som petting, oralsex och samlag.
– Båda könen upplever stora förväntningar, men dessa ser väl- digt olika ut beroende på om du är kvinna eller man.
Ungdomars förväntningar
speglar traditionella könsroller
För kvinnorna är en vacker kropp viktigt, inte bara när hon rör sig i det offentliga rummet utan också i den privata sexuella situationen.
– Männen har mindre krav på sig när det gäller utseendet, men det har skett en förändring. Idag upplever fler män att det för- väntas att de ska ha en smal och muskulös kropp att visa fram, säger Eva Elmerstig, som menar att det kan hänga samman med den ökande exponeringen av manskroppen i till exempel media.
– De traditionella genusnormerna är fortfarande mycket star- ka på det sexuella området, även bland ungdomar. Männen för- väntas vara aktiva och drivande, de ska vara dominanta och kän- ner krav på att de ska vara ”bra i sängen”.
Att ständigt prestera och inte ha utrymme att visa sin sår- barhet och osäkerhet gör det svårt att verkligen vara i den sexu- ella situationen.
– Erektionen blir central och skulle den svikta känns det som ett stort misslyckande.
Till skillnad från männen upplever kvinnorna att de ska vara passiva och inte ta för mycket sexuella initiativ.
– Känner du dig i underläge tar du inte den plats du behöver, du uttrycker inte din vilja, vilket kan leda till att njutningen och möjligheten till orgasm minskar. Det kan också innebära att du går med på att göra saker som du inte vill.
Oavsett hur förväntningarna ser ut så menar Eva Elmerstig att de kan få negativa konsekvenser.
Vad kan man då göra för att skynda på processen att förändra genusnormerna? Eva Elmerstig menar att sex- och samlevnads- undervisningen i skolan kan spela en viktig roll om man tidigt aktivt arbetar med ungdomars förväntningar.
– Det kan till exempel handla om att diskutera olika sexuella situationer, men också om undervisning.
CHARLOTTE LÖNDAHL BECHMANN
– Männen har mindre krav på sig när det gäller utseendet, men det har skett en förändring. Idag upplever fler män att det förväntas att de ska ha en smal och muskulös kropp att visa fram, säger Eva Elmerstig. foto: tt
När ett nej inte uppfattas, eller tolkas som något annat, när signalerna i den ordlösa kommunikationen feltolkas och leder till sexuella möten som den ena parten inte ville vara med om. Det handlar om oklara sexuella situationer – men varför uppstår de?
I en nystartad studie ska forskare vid Malmö högskola undersöka hur unga människor resonerar kring gräns- dragningar i sexuella situationer. Charlotta Holmström och Lars Plantin vill synliggöra varför den här typen av situationer uppstår och hur det kommer sig att kommu- nikationen inte fungerar.
– Vi lever i ett samhälle som präglas av en rad olika, ibland motstridiga normsystem. Parallellt med att det exempelvis i media förmedlas budskap om kvinnors sexuella handlingsfrihet, så brottas många unga kvinnor med rädslan för att få dåligt rykte. Detta kan ses som ett exempel på hur det som sker i ungdomars sexuella möten påverkas av olika normsystem gällande kön och sexualitet. Det kan leda till svårigheter i kommunika- tionen, säger Charlotta Holmström, forskare vid Malmö högskola.
Studien kommer att genomföras i fokusgrupper, det vill säga mindre diskussionsgrupper, där ungdomar 18–19 år gamla kommer att få diskutera 3–4 olika problema- tiska sexuella situationer. Med problematiska situationer menas här allt som ryms i gråzonen mellan en otvetydig våldtäkt till att någon känner att det som hände i natt i efterhand inte alls känns bra.
Forskarna kommer att rekrytera ungdomar från olika gymnasieskolor och planerar för 8–10 fokusgrupper.
Fokusgrupperna kommer att representera ungdomar från såväl storstad som landsbygd, med olika kön, socio- ekonomisk bakgrund, etnicitet och utbildningsinriktning.
Studien beräknas pågå i tre år.
Hur är det tänkt att resultaten från studien ska använ- das?
– Flera olika yrkesgrupper behöver få fördjupad kunskap kring hur ungdomar tänker kring gränsdragningar och samtycke i sexuella möten. Det kan vara personal inom sjukvård, socialtjänst, rättsväsendet eller skola. I skolan tänker vi oss också att materialet ska kunna användas i sex- och samlevnadsundervisningen - att ungdomar ska få möjlighet att resonera kring olika oklara situationer och diskutera möjliga vägar att hantera dessa, säger Charlotta Holmström.
EVA BARTONEK ROXÅ
Hur tänker ungdomar kring gränsdragning?
foto: coachella, jaredeberhardt
Riskbeteende kopplat till
tidig sexdebut
Ungdomar som börjar med sex före 14 års ålder mår sämre än andra, och har också flera andra riskbeteenden. En sen sexdebut verkar däremot inte ha några negativa följder: de som ännu inte haft sex vid 18 års ålder mådde inte sämre än genomsnittet.
Det visar en enkätundersökning med nära 3 500 svenska 18-åringar.
De som börjat med sex före 14 års ålder hade oftare haft fler part- ner än de vars sexdebut kommit senare. De hade också ägnat sig åt både mer avancerat sex, rökning, alkohol och droger, och åt otillåtna handlingar som att rymma, stjäla och använda våld.
Psykologen Gisela Priebe från Lunds universitet, som genom- fört studien, betonar att dessa samband gäller gruppen som hel- het. Hur det ser ut för varje individ kan variera.
– Hos några kan den sexuella debuten ha skett med en jämn- årig pojk- eller flickvän, och varit något man längtade efter att göra. Då kanske det inte finns några kopplingar till andra pro- blem, säger hon.
Hos andra kan den sexuella debuten ha skett tillsammans med någon som var äldre och som flickan eller pojken hade svårt att säga nej till, eller i samband med att man druckit alkohol. Där kan man tänka sig fler negativa kopplingar, menar Gisela Prie- be. Därför tycker hon att tidigt sex bör vara en varningssignal för vuxenvärlden: det kan vara ett tecken på att ungdomen i frå- ga mår dåligt och ägnar sig åt riskabla beteenden.
Kopplingarna mellan tidigt sex och olika negativa faktorer gäller båda könen. Flickor som börjat med sex före 14 års ålder hade oftare än andra blivit utsatta för sexuella övergrepp. Även i pojkarnas fall förekom att de utsatts för sexuella och fysiska över- grepp. De tidigt debuterande pojkarna hade också i högre grad än andra en låg självkänsla och dålig mental hälsa.
I den motsatta änden av skalan finns de ungdomar – i den aktuella studien ungefär en fjärdedel av alla tillfrågade – som
ännu vid 18 års ålder inte haft sex. Man hade kanske kunnat tro att de skulle känna sig lite avvikande och ha sämre själv- förtroende, men så var det inte.
– Det var ingen skillnad i den psykiska hälsan vad gällde poj- karna. Och flickornas psykiska hälsa var till och med bättre än genomsnittet, säger Gisela Priebe. Hon tycker att studiens resul- tat stödjer den gammaldags moral som säger att det är bra att vän- ta med sex tills man närmat sig vuxenåldern.
Gisela Priebe har också gjort en studie om ungdomars sexu- ella beteende på internet. Studien byggde på samma enkätunder- sökning med nära 3 500 ungdomar, och frågorna gällde om man haft sex med någon man träffat på nätet, om man sålt sex via nä- tet, och om man lagt ut bilder på sig själv med sexuellt innehåll.
Bara en liten andel av alla ungdomar hade gjort något av det- ta. Men de som gjort det visade sig ha en sämre mental hälsa än
19
När värderingar krockar
Vad händer när migranter möter svenska värde- ringar kring sexualitet som strider mot den egna kulturens normer? Pernilla Ouis, forskare vid Malmö högskola, menar att en ömsesidig för- ståelse bara kan nås genom möten och samtal kring värderingsfrågor.
Om den svenska livsstilen kan beskrivas som individualistisk finns det kulturer med ett mer kollektivt synsätt. Skillnaderna i värde- ringar blir som mest synliga i frågor som rör sexualitet, homo- sexualitet, abort och kvinnors rättigheter, menar Pernilla Ouis.
Det kan leda till kulturkrockar i mötet med Sverige.
Som individ är det väldigt svårt att bryta sig loss ur starka kol- lektiva strukturer som familjen, släkten eller grannskapet. Att ett giftermål blir hela släktens angelägenhet beror, enligt Pernil- la Ouis, inte bara på patriarkala strukturer utan även på ekonomi och fattigdom. Det handlar alltså inte om någon särskild religi- ös eller etnisk grupp som är annorlunda än majoriteten i Sverige, utan om människor som migrerat från samhällen som är organi- serade utifrån släktskap och tradition, och där välfärds- staten är svag.
– I en mer kollektiv kultur har man fortfarande många gång- er starka ekonomiska skyldigheter mot dem som är kvar hem- ma, och för att klara det gifter man sig med någon i det gamla hemlandet. Även om man kommer till Sverige kan man alltså inte självklart anamma det vi ser som frihet när det gäller relationer, säger Pernilla Ouis.
Men Pernilla Ouis menar att det finns fördomar åt båda håll: vi ser inte de förändringar som många familjer som migrerat hit genomgår. Många etniska svenskar har fördomar om att kvinnor är ”egendom” i andra kulturer och totalt rättslösa.
– Så är det förstås inte, även om det finns skillnader i synen på sexualitet och moral. För att kunna förstå varandra måste vi in- kludera hela familjen eller gruppen i en öppen diskussion, säger Pernilla Ouis.
genomsnittet. De hade också en mer problematisk bakgrund än andra, och hade upplevt fler sexuella eller fysiska övergrepp.
Ungdomar lägger ut många bilder på olika nätforum, och som- liga av bilderna befinner sig i en gränszon. De kanske inte är di- rekt sexuella, men kan ändå anspela på sex genom till exempel halvkläddhet eller en utmanande kroppsställning.
– Intervjuer har visat att de ungdomar som lägger ut sådana bilder ofta har ett väldigt stort bekräftelsebehov. De kan ha då- lig självkänsla och vara missnöjda med vissa delar av sin kropp, men de vet precis hur en bild ska tas för att de ska se attraktiva ut och få positiva kommentarer. Ungdomar med bra självkäns- la behöver inte den kicken på samma sätt, menar Gisela Priebe.
INGELA BJÖRCK
MAGNUS JANDO
För en längre version av artikeln läs mer på www.vetenskaphalsa.se/varderingar
– Jag har känt mig som en kille inombords så länge jag kan minnas men det har varit en lång process att acceptera för mig själv att jag är transsexuell, att jag är en man, säger Linus.
Som barn brukade Linus ofta säga ”jag är pojke” och då blev han rättad av de vuxna, mer än så var det inte. I skolan lekte han oftast med killar, spelade fotboll och det fungerade bra tills han kom in i puberteten. Då var han inte lika välkommen i killgäng- et och i samma veva fick han mens. Det kändes jobbigt och Li- nus mådde dåligt.
– Jag förstod inte vad det handlade om men tänkte att något var mycket fel med mig.
Som många andra i hans situation trodde han först att han var homosexuell. När han var 17 år åkte han på ett ungdomslä- ger anordnat av RFSL. Första föreläsningen handlade om trans- sexualitet.
– Då insåg jag plötsligt att personen som talade satte ord på mina känslor.
Linus började få en förståelse för sin situation men vågade inte berätta för någon. Men en annan avgörande händelse på lägret skulle göra det lättare för honom att orka bära sin hemlighet.
– Vi fick namnskyltar som vi ombads skriva våra namn på.
Plötsligt skrev jag ”Linus” och det kändes helt rätt. Det blev mitt smeknamn och min räddning. Så länge jag hade Linus så kunde jag fortsätta ett tag till utan att behöva berätta.
Ett år senare berättade han för sin dåvarande flickvän. Hon hade inga problem alls med det men när förhållandet tog slut
gick Linus ”in i garderoben” igen. Med familjen var det värre.
Linus berättar att hans mamma hade svårt med homosexualitet och därför vågade han inte berätta att han var tillsammans med en tjej, än mindre hur han kände sig inombords. Rädslan att bli bortstött var för stor.
Men när Linus var 19 år hade familjen insett att han hade flickvän, vilket resulterade i att han flyttade hemifrån. Hans pap- pa har alltid varit stöttande men för Linus mamman var det mer problematiskt. Samtidigt insåg hon att hon var tvungen att jobba med sig själv för att inte förlora Linus. Men det var inte lätt och de hade en mycket ansträngd relation under flera år.
Det var först när han var 23 år och lärde känna en person som kände sig på samma sätt som Linus, men som var öppen med det, som han började söka kunskap om transsexualitet.
Han valde att komma ut stegvis. Först för vännerna vilket var helt oproblematiskt. Alla var stöttande och en vanlig kommen- tar var ”Du har ju alltid varit Linus”. Många kände inte ens till hans riktiga namn.
Vid 25 hade han bestämt sig för att genomgå en könskorrige- ring – men först ville han berätta för familjen och släkten.
– Jag skickade ett meddelande till alla på Facebook och sen loggade jag ut. När jag väl vågade gå in igen så möttes jag av en uppsjö av stöttande kommentarer och en massa kärlek. Det kän- des underbart.
Att berätta för mamma att han egentligen var en man visade sig långt mindre problematiskt än vad han hade befarat. Det var
ATT FÖDAS I FEL KROPP
Vi träffas på ett kafé. Linus är en ung man på 29 år, med basröst och skägg som är så vanligt bland många yngre
män idag. Men han föddes med en tjejkropp.
som om alla pusselbitarna hade fallit på plats. Hennes reaktion var: ”Det vet jag redan, jag har väntat på att du skulle säga det”.
– Det var som om vi behövde vara helt ärliga mot varandra, att det var det som behövdes. Nu har vi en superbra relation.
När Linus tog kontakt med könsidentitetsmottagningen hade han redan bestämt sig för vad han ville. Ändå tycker han att han växte inombords under utredningsfasen. Han fick bra stöd från vårdteamet och kände sig väl förberedd för vad som skulle hända.
– Det kändes som en stor lättnad när jag fick min första hor- monspruta. Det var som om en börda lyftes från mina axlar. Det kändes jätteskönt, äntligen var jag på väg.
Idag lever Linus som man fullt ut. Hans arbetsgivare känner till hans bakgrund och har varit mycket stöttande under hela pro- cessen. Det enda som Linus aktivt valt att undvika är att visa sig naken i allmänna utrymmen som exempelvis badhus.
En intressant reflektion som Linus berättar för mig innan vi skiljs åt är skillnaden i hur han blir behandlad av samhället idag jämfört med när han var kvinna.
– Om jag går någonstans med en tjejkompis, på restaurang till exempel så vänder de sig oftast till mig. Som man blir jag också mer ompysslad av kvinnor än tidigare, många kvinnor pjåskar med män vilket känns helt onödigt.
Men det är en helt annan, feministisk aspekt på livet som vi får ta upp i ett annat sammanhang…
EVA BARTONEK ROXÅ
”Jag skickade ett meddelande till alla på Facebook och sen loggade jag ut.”
foto: rogerlundholm
Läs mer på nästa sida.
Många beskriver det som en känsla av att inte höra hemma i sin biologiska kropp. De känner sig ”felkönade” och har en stark önskan om att få leva i det andra könet. Flertalet vill genomgå en könskorrigerande behandling. Det är så här många transsexuella personer beskriver sin situation.
– Känslan av att något inte stämmer kan komma tidigt i barndomen men eftersom könsrollerna inte är så tydliga hos barn brukar det gå ganska bra fram till puber- teten, säger Hans Briggmar, överläkare och medicinskt ansvarig vid Könsidenti- tetsmottagningen i Lund.
När dessa barn kommer i puberteten känner de sig påtvingade en könsroll som inte stämmer med deras upplevelse av hur de vill vara. Samtidigt blir de ofta ute- stängda från det sociala umgänget med det biologiskt motsatta könet som de all- ra helst vill tillhöra.
– När de sedan blir förälskade så blir det ofta i en person av samma biologiska kön. Det är vanligt att de känner sig för- virrade och till en början tror de att de är homosexuella.
Det är inte ovanligt att man förväxlar könsidentitet med sexuell läggning och många behöver prova sig fram innan de förstår att de är transsexuella. Det är ofta
i det läget som tankarna om könskorrige- ring börjar ta form. Men långt ifrån alla fattar ett sådant beslut i unga år. Vid köns- identitetsmottagningen i Lund tar man emot patienter som har fyllt 16 år och uppåt, men åldersspannet är brett. Den äldsta patienten som man har behand- lat var 70 år.
Många kan ha levt i ett ”vanligt” par- förhållande under många år, kanske skaf- fat barn, men med en ständig känsla av att något inte stämmer. När de sedan be- stämmer sig för att ta steget fullt ut och komma ut som transsexuell kan det upp- stå problem i parrelationen.
– Relationen övergår ju från att vara heterosexuell till homosexuell och alla klarar inte av det. Det är oftare proble- matiskt för partnern.
Allt fler söker för könskorrigering, an- talet har mer än tiodubblats sedan slutet på 90-talet. Könsidentitetsmottagningen i Lund hade då cirka 12 sökanden per år och 2015 var siffran uppe i 140 sökanden.
Varför ser vi en ökning?
– Det talas mer öppet om det idag, det har gjorts dokumentärer om det och internet har gjort det mycket enklare att hitta in- formation. Man kan behöva höra om an- dras upplevelser för att förstå sig själv, sä- ger Hans Briggmar.
EVA BARTONEK ROXÅ
Transsexualism
Person som har upplevelse av motsatt könstillhörighet
Transvestism
Person som anlägger det motsatta könets klädsel för att uppnå psykologisk tillfredsställelse
Juridiskt kön
Individens kön i folkbokföringen Biologiskt kön
• Kromosomalt kön, xx- eller xy- kromosomer
• Hormonellt kön; manliga resp. kvinnliga hormonnivåer
• Anatomiskt kön: könsorgan, behåring, fettfördelning m.m.
Könsidentitet
Individens inre upplevelse av att vara man eller kvinna
Könsroll
Social konstruktion av biologisk könsidentitet, som vanligen avspeglas i kläder, intressen, attityder osv.
Källa: Hans Briggmar
För att komma till en könsidentitets- mottagning behöver man remiss från en psykiater. Processen är indelad i olika faser och tar vanligtvis 2-3 år.
I fas 1 görs en ordentlig utredning då den sökande träffar ett team bestående av läkare, psykolog och socionom. Detta görs för att ställa rätt diagnos. Man vill också, för att kunna erbjuda rätt sorts stöd, skapa sig en bild av patientens förmåga att genomgå en så krävande process.
I fas 2 påbörjar man den könskor- rigerande behandlingen med hormoner samtidigt som patienten börjar alltmer leva i det önskade könet.
I fas 3 erbjuds kirurgisk korrigering.
Innan patienten kan genomgå ett kirur- giskt könsbyte måste hen först ansöka om, och få tillstånd hos Socialstyrelsens rättsliga råd. Samma regler gäller än så länge även för juridiskt könsbyte.
TERMINOLOGI
KÖNSKORRIGERING
– SÅ GÅR DET TILL
Det handlar om könsidentitet
Läs mer på www.vetenskaphalsa.se/
konskorrigering
foto: matton
