Institutionen för Kemi och Biomedicin
Examensarbete
Manjinder Singh Huvudområde: Farmaci Nivå: C
Nr: 2016:F7
Allmänhetens syn på felanvändning av receptfria
jämfört med receptbelagda läkemedel.
ALLMÄNHETENS SYN PÅ FELANVÄNDNING AV RECEPTFRIA JÄMFÖRT MED RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL.
Enkätundersökning
Manjinder Singh
Examensarbete i Farmaci 15hp Filosofie kandidatexamen Farmaceutprogrammet 180hp
Linnéuniversitetet, Kalmar
Handledare:
Ravi Vumma, Institutionen för kemi & biomedicin
Med. Dr. Universitetslektor Linnéuniversitetet SE-391 82 Kalmar
Examinator:
Päivi Jokela Institutionen för kemi & biomedicin
Universitetslektor, Prefekt Linnéuniversitetet SE-391 82 Kalmar
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet var att undersöka synen på felanvändning av receptfria läkemedel jämfört med receptbelagda hos vuxna som använder läkemedel i Sverige. Detta utfördes med hjälp av en fysisk enkätundersökning i Väla köpcentrum som ligger ungefär sju till åtta kilometer nordost om Helsingborg.
Deltagarna valdes ut på ett icke-slumpmässigt sätt vilket begränsade generaliserbarheten.
Av de 100 enkätdeltagarna var 53 stycken män och 47 kvinnor. Medelåldern för män var 35,2 år (standardavvikelse (SD): 17,8 år) och för kvinnor 33,0 år (SD: 18,2 år). 13 procent av deltagarna hade grundskoleutbildning, 59 procent gymnasial och 28 procent postgymnasial.
Lite över hälften av männen och kvinnorna hade fått läkemedel förskrivna av läkare under de senaste sex månaderna. Läkemedelsförskrivningen ökade med sjunkande utbildningsbakgrund. Hälften av de med gymnasial utbildningsbakgrund hade fått läkemedel förskrivna under de senaste sex månaderna. 75 procent av deltagarna använde receptfria läkemedel varav ungefär lika stor andel utgjordes av båda könen. Majoriteten av dessa (tre femtedelar) använde receptfria läkemedel en eller flera gånger i månaden. De flesta (fyra av nio) deltagare använde paracetamol innehållande läkemedel. Korrekt användningsindikation för det mest använda receptfria läkemedlet angavs av nästan tio av tio deltagare. Kvinnor yngre än 65 år läste bipacksedeln för receptbelagda läkemedel oftare än för receptfria. Generellt kunde en ökad tolerans för felanvändning observeras för receptbefriade läkemedel. Det framträdde ingen klar attitydskillnad mellan de båda klassificeringarna när deltagarna uppskattade konsekvenserna av daglig felanvändning. Fler studiedeltagare kände någon som fel använde ett receptfritt läkemedel (två femtedelar) än ett receptbelagt(en tredjedel). Deltagarna uppskattade allvarligare konsekvenser av alkoholintag tillsammans med receptbelagda läkemedel än när receptfria läkemedel användes tillsammans med alkohol. En liten skillnad i läkemedelsförvaring gick att iaktta hos deltagare yngre än 31 år, det kan dock finnas en attitydskillnadstrend som inte är uppmätbar med hundra deltagare.
1
SUMMARY
The aim of the thesis was to examine difference in attitudes within the Swedish population for the misuse of over-the-counter (OTC) medication compared to prescription drugs in adults using medication.
An increasing amount of prescription drugs are becoming available as OTC medication and at the same time the overall consumption of OTC drugs are increasing all over the world.
This might increase the amount of drug-drug interactions, abuse, misuse and other adverse events related to OTC medication.
The method used to answer the question formulated in this thesis was conduction of a physical survey inside Väla shopping center with non-random selection of participants.
100 individuals with almost equal proportion males and females (53 vs 47) answered the survey. The mean age for men was 35,2 years (SD: 17,8 years) and 33,0 for women (SD: 18,2 years). 13 percent of the participants had primary school education, 59 percent had secondary and 28 percent had higher education.
More than half of the men and women had been prescribed medication in the last six months by a physician. The prescription level increased with lower education level. Half of those with secondary educational background had been prescribed medication in the last six months.
75 percent of the participants used OTC drugs with the ratio of men and women being almost the same. The majority of these people (three out of five) used OTC drugs one or more times a month.
Most participants (four out of nine) used OTC drugs containing paracetamol and specified the correct usage indication almost ten out of ten times.
The medication leaflet is more often read for prescription drugs than for non-prescription drugs by women. Men older than 18 years read the information inside the leaflet equally often for OTC and prescription drugs.
A more relaxed view on misuse could be seen for OTC drugs in the results.
Misuse of OTC drugs was more common than misuse of prescription drugs. Every third participant knew someone who misused a prescription drug whereas two out of five participants knew someone who misused an OTC drug.
Participants assumed more severe adverse effects when prescription drugs are consumed with alcohol than when OTC drugs are consumed with alcohol.
A difference could be seen in the safekeeping of prescription drugs vs OTC medication in participants younger than 31 years for both men and women.
2
FÖRORD
Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng på C-nivå inom farmaci och ingår i farmaceutprogrammet på Linnéuniversitetet i Kalmar. Arbetet utfördes på tio veckor under första delen av vårterminen 2016 med Ravi Vumma som internhandledare.
Mitt val av ämne kom av att jag ibland sett människor vara slarviga med mängden receptfria läkemedel som används, slarv jag inte kunde påminna mig existerade med receptbelagda. Det slog mig att det kanske beror på attitydskillnader mellan receptfria och receptbelagda
läkemedel.
Jag vill framföra ett stort tack till Ravi Vumma som tillslut blev min handledare och som tog sin dyrbara tid till att hjälpa mig. Jag vill även tacka alla som deltog i enkätundersökningen som gjorde mitt arbete möjligt.
Göteborg, 2016-03-15 Manjinder Singh
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SUMMARY ... 1
FÖRORD ... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 3
INTRODUKTION ... 5
Klassificering av receptbelagt & receptfritt ... 5
Omklassificering i Storbritannien ... 5
Kriterier för receptbeläggning och receptfrihet ... 5
Egenvård... 6
Trenden för receptfrihet ... 6
Förlorarna på omklassificeringen ... 7
Läkarnas attityd mot receptbefriade läkemedel ... 7
Problem och risker med receptfrihet ... 7
Två särskilt utsatta grupper för läkemedelsalstrade problem ... 8
Rådgivningsaspekter vid försäljning av receptfria läkemedel ... 9
Svårigheter med monitorering av receptfria läkemedel ... 9
Attityder och uppfattningar om receptfria analgetika ... 10
Läkemedel som utgjort risk vid receptfrihet ... 10
Missbruk av receptfria läkemedel ... 11
Exempel på receptfria läkemedel som missbrukas ... 12
Datainsamlingsmetoder ... 13
SYFTE ... 14
MATERIAL OCH METODER ... 14
Enkätens utformning ... 14
Databehandling... 15
RESULTAT ... 15
Bakgrund ... 15
Användning av receptbelagda och receptfria läkemedel ... 17
Läkemedelsattityder för receptbelagda och receptfria läkemedel ... 21
Kommentarer från enkätdeltagarna ... 29
Bortfall ... 29
DISKUSSION ... 30
Metodanmärkningar ... 30
4
Resultat reflektioner ... 30
Förslag till framtida studier ... 32
SLUTSATS ... 32
REFERENSER ... 34
BILAGA 1 ... 40
5
INTRODUKTION
Klassificering av receptbelagt & receptfritt
Enligt läkemedelslagen i svensk författningssamling (SFS 2015:315) finns det beskrivet i kapitel 4 § 20 att när läkemedelsverket (LV) utfärdar ett godkännande för
läkemedelsförsäljning ska LV ange om läkemedlet ska klassificeras som ett receptbelagt (RBL) eller receptfritt läkemedel (RFL)[1]. LV kan även vidta begränsningar i förordnandet och utlämnandet i samband med godkännandet av läkemedelsförsäljning.
Klassificeringsomprövning kan ske om LV får kännedom om nya betydande omständigheter eller om en ansökan om ändrad klassificering inkommer från innehavaren av ett
läkemedelsgodkännande. LV ska i båda fallen ompröva och ändra klassificering efter behov.
I samband med receptfrihetsansökan från läkemedelsbolaget beslutar LV om det ska få säljas i dagligvaruhandeln[2]. LV fattar ett separat beslut för varje beredningsform, förpackning och styrka.
Omklassificering i Storbritannien
I Storbritannien omklassificeras RBL automatisk till receptfria efter två år[3]. Klassificeringen som då tillämpas innebär att läkemedlet kan köpas receptfritt om en farmaceut varit medveten om försäljningen, detta sker dock inte om läkemedelstillverkaren ansöker om fortsatt
receptbeläggning. Mer än 60 läkemedelsomvandlingar har skett på detta vis sedan 1984 och många har omklassificerats till RFL för försäljning i dagligvaruhandeln utan farmaceuttillsyn.
Kriterier för receptbeläggning och receptfrihet
Ett läkemedel ska klassificeras som receptbelagt om det utgör en direkt eller indirekt fara för den som använder det, även vid korrekt användning utan övervakande behörig personal[4]. Läkemedel anses också vara receptbelagda om de ofta används på ett felaktigt sätt i betydande utsträckning, om verkan eller biverkningar av substansen/substanserna i
beredningen behöver undersökas ytterligare samt om administrationssättet är parenteralt. Den direkta faran ett läkemedel utgör för en användare kan vara toxicitet, interaktioner och svåra biverkningar, hänsyn tas ibland till om det går att urskilja och exkludera en specifik grupp som utsätts för denna fara utan övervakande behörig personal[5]. De indirekta farorna ett läkemedel utgör kan t.ex. vara att symptom för en sjukdom maskeras av läkemedlet vilket fördröjer diagnos eller försvårar behandling. Ett läkemedel kan även receptbeläggas om den har många kontraindikationer, varningar och försiktighetsåtgärder som användaren måste ta hänsyn till eller om en stor del av befolkningen redan använder interagerande läkemedel som kan ge biverkningar.
Ett läkemedel som uppfyller kraven för receptbeläggning kan dock ändå klassificeras som receptfritt om den maximala dagliga eller engångs dosen, styrkan, förpackningsegenskaper eller andra förhållanden gör det möjligt att sälja läkemedlet receptfritt[6].
Sammanfattningsvis är kriteriet för receptfrihet låg toxicitet, låg risk för typ A och B
biverkningar i populationen och att inga interaktioner finns med vanligt använda läkemedel[5]. Risken för patienten ska vara låg även när läkemedel används felaktigt, längre än angivet, överskrider doser och när varning och kontraindikation anvisningar inte följs.
6 Egenvård
Behandlingen med RFL sker helt på patientens ansvar till skillnad mot förskrivna
läkemedel[2]. Självmedicinering med RFL innebär dock inte att individen lämnas åt sitt eget öde, patienten ska fortfarande som i andra hälsosammanhang identifiera symptom, bestämma sig för att söka rådgivning, göra eventuella livsstilsförändringar och behandla sjukdomen[7]. För att självmedicineringen ska fungera krävs fortfarande hälsovård personal. Egenvård med RFL är primärt till för kortidsbehandling utan medicinsk övervakning där patienten ska själdiagnostisera och exkludera liknande sjukdomstillstånd[5].
Trenden för receptfrihet
De senaste 20 åren har behandling av milda sjukdomstillstånd i väst skiftat mot egenvård med RFL[7]. Behandling med RFL har ökat kraftigt de senaste åren i bland annat Storbritannien på grund av pådrivning från staten och konsumenter samtidigt som trenden är professionellt understödd. En av dem största pådrivarna för receptfrihet i Storbritannien och USA är statsapparaten som vill minska sina läkemedelsutgifter och istället lägga över kostnaden på patienterna[3, 8-9]. Strategin fungerar väl när läkemedelsbehandling krävs för vård av akuta lindriga sjukdomar som t.ex. herpes simplex. Vid kroniska sjukdomar som t.ex. dyspepsi då långtidsanvändning av en H2-antagonist behövs ses däremot en initial testköp på egen bekostnad med efterföljande receptförskrivningar från läkare, vilket inte leder till
kostnadsreduktion. Staten ser även en minskad belastning på sjukvården som en fördel med ökad tillgänglighet på RFL samtidigt som farmaceuters kliniska färdigheter utnyttjas bättre[10]. RFL skapar en välbehövd buffert mellan sjukvården och befolkningen i
Storbritannien[7]. Försäljningen av RFL värd 2,3 miljarder brittiska pund år 2012[11], om alla patienter hade gått till läkaren i Storbritannien istället för att ha köpt RFL under 2012 skulle kostnaden för det brittiska National Health Service (NHS) ha ökat med 30 miljarder brittiska pund[12]. Det uppskattas i litteraturen att lindriga sjukdomar står för ungefär 20 procent av arbetsbördan hos primärvårdsläkarna i Storbritannien, åkommor som kan behandlas med egenvård[13].
En annan pådrivare är läkemedelsbolagen i USA som vid patentutgång vill expandera sin marknad och därmed hindra dramatiska vinstfall på grund av att andra generikaläkemedel gör intåg på marknaden[14-15].
Faktorer som driver konsumenterna i Storbritannien för en ökad tillgänglighet på RFL är patientbekvämlighet samt större kontroll och frihet över egenvård[8].
Statistik
Försäljningen av RFL i Sverige 2013 utgjorde ungefär 12 procent av den totala
läkemedelsförsäljningen mätt i kronor samt 40 procent i antalet förpackningar[16], vilket är en uppgång med ungefär sex procent sedan året innan[17]. I Sverige har 42 produkter beviljats receptfrihet sedan 2003 där bland annat akut-p-piller, allergiläkemedel och svampmedel ingår[2]. Vissa EU länder har dessutom ändrat status på läkemedel som behandlar komplexa sjukdomstillstånd, som t.ex. statiner. I USA anger paraplyorganisationen för receptfria
läkemedelstillverkare Consumer Healthcare Products Association (CHPA) att fyra av de mest växande läkemedelskategorierna under 2015 var respiratoriska (+10 %), håravfall (+7,4 %), externanalgetika (+6,8 %) och kvinnobehov (+6,8 %) läkemedel[18]. Generellt är fler RFL tillgängliga i u-länder än i i-länder[3]. För lindriga sjukdomstillstånd använder 81 procent av den amerikanska befolkningen RFL och sju av tio ger sina barn receptfria barnläkemedel vid
7
plötslig symptomuppkomma på natten[18]. Nästan hälften (42 %) av alla 57 till 85 åringar i USA använde minst ett RFL regelbundet år 2005[19].
De fem största RFL kategorierna utgjorde tillsammans 72 procent av den receptfria marknaden i USA.
Förlorarna på omklassificeringen
Patienter med t.ex. hälsoförsäkring i USA förlorar dock på övergången till RFL eftersom försäkringsbolag sällan betalar för RFL[20]. Familjer med dåligt ställd ekonomi får det därmed svårare att betala för dessa läkemedel medan försäkringsbolagen tjänar på detta då dem inte behöver göra lika många utbetalningar till läkare och apotek.
Läkarnas attityd mot receptbefriade läkemedel
Allmänläkarnas inställning till RFL har under de senaste 30 åren blivit mer positiv i
Storbritannien, speciellt för RFL som funnits på marknaden under längre tid[21]. Det går även att se en positiv inställning till nya omvandlingar av läkemedel som innehåller Triptaner. RFL anses både effektiva och säkra av vårdpersonalen i USA när dem används ändamålsenligt[22]. Hela 92 procent av de tillfrågade läkarna i USA tror att RFL är effektiva[18].
Primärvårdsläkarna uppvisar dock ett stort motstånd mot omklassificering av receptbelagda läkemedel för kroniska tillstånd med otillräcklig patientmonitorering som motivering. I en Finsk studie med allmänläkare och gynekologer fann man en vag positiv inställning till RFL med återhållsam attityd till läkemedel som nyligen fått receptfrihetsstatus[23]. De två mest inrapporterade nackdelarna i studien för självbehandling av svampinfektioner var risken för feldiagnos och potentiellt onödiga behandlingar. I en annan studie var 71 procent av över sexhundra gynekologer och läkare i USA emot ändringen till receptfrihet för orala
kombinations preventivmedel[24]. Läkarna var mer delade i sin uppfattning om progesteron innehållande piller, de läkare som var mest positiva till ändringsförlaget var kvinnor.
Säkerhet var den främsta anledningen till motståndet i båda fallen.
Problem och risker med receptfrihet
Många läkemedel finns både som receptfria och receptbelagda i t.ex. USA, de receptbelagda används vid längre behandlingsperioder, när större variation i styrka krävs eller vid
behandling av andra indikationer[25]. Många RFL har dessutom funnits på marknaden långt före lagstiftningen om krav på läkemedelseffektivitet och säkerhet[7].
Ett problemen med välanvända RFL som framkommit i studier från USA och Skottland är att de kanske inte används med samma försiktighet som RBL[3, 22]. När generella attityder
undersöktes i den amerikanska befolkningen mellan receptfria och RBL visade det sig att de tillfrågade tog RBL på större allvar än receptfria[22]. Däremot visade det sig att när ett påhittat läkemedelsnamn användes som de tillfrågade inte kände till sedan innan fanns ingen klar skillnad.
Ett annat problem är att RFL frekvent överdoseras i USA vilket tyder på att
läkemedelskonsumenter har blivit mer bekväma med dessa läkemedel och upplever riskerna med överdosering som försumbara[22, 26-27]
. Lite under nio procent av de tillfrågade i en Nordirländsk studie skulle överdosera om inte eftersökt effekt erhölls inom rekommenderad användningsperiod[28]. Det finns indikationer på att RFL upplevs som svagare av amerikaner och britter, vilket kan leda till att RFL missuppfattas som ofarliga[7, 25]. Ofta säljs RFL i en lägre styrka vilket förstärker denna tilltro bland britter[7]. Det tredje problemet är
8
läkemedelsinteraktioner[19]. fyra procent av den äldre befolkningen i USA hade risk för läkemedelsinteraktioner med RBL.
Många människors i Storbritannien anses även dålig hälsokompetens vilket gör
beslutsfattningen som ska leda till rätt behandling av rätt tillstånd och symptom svårt[28]. En tredjedel hade problem med preparatval på grund av indikationsosäkerhet för ett läkemedel enligt två studier utförda i Sverige[29-30].
Ungdomars användning av receptfria analgetika i Sverige följer samma mönster som föräldrarnas, det finns ett socialt arv[2, 31]. Detta kan potentiellt ge upphov till ohälsosamma konsekvenser enligt en Jordansk studie då läkemedelskunskap, självdiagnos, kunskap om läkemedelsinteraktioner eller andra biverkningar kan saknas hos båda parter[32].
Slutligen har läkemedelsubstanser som spolas ut i avloppet ökat i och med att fler läkemedel blir receptfria i Sverige och respekten för deras miljöpåverkan minskar[2].
Följsamhet
Kvinnor och personer över 60 år har visat sig vara dem som följer läkemedelsinstruktionerna mest i Nordirland[28]. Män var mer överdoseringsbenägna och använde oftare läkemedlen under längre tid än rekommenderat.
Attityder och användning av receptfria läkemedel i Sverige
LV sammanställde en rapport baserat på sex delstudier där det framkom att RFL används i huvuddel på ett ändamålsenligt sätt och de flesta var medvetna om att det finns risker med användningen[2]. Rapporten indikerar dock brister hos ungdomars användning av RFL mot feber och värk, förvaring och kassering av läkemedel samt användning av paracetamol. Som förslag till fortsatt uppföljning föreslår rapporten bland annat kvantifiering av ungdomars attityder och användning av RFL samt analys av användningen av RFL över lag, särskilt för läkemedel mot feber och värk.
Två särskilt utsatta grupper för läkemedelsalstrade problem Äldre individer
Läkemedelseffekterna kan vara större hos äldre patienter än hos yngre på grund av förändrad läkemedelsmetabolism, vilket i sin tur kan leda till toxicitet och öka risken för
läkemedelsinteraktioner[3]. Synergistiska läkemedelseffekter kan ge åldersrelaterade läkemedelsinteraktioner. Äldre individer i USA konsumerar ungefär 40 procent av alla RFL[33]. När försök gjordes för att minska användningen av RBL hos äldre patienter
kompenserade patienterna nedgången med ökat intag av RFL, detta gör det svårt att reducera den totala läkemedelsanvändningen hos äldre[34].
Barn
En annan utsatt grupp är barn[3]. Det finns väldigt få RFL på marknaden som har ett
läkemedelsgodkännande för användning till barn i Storbritannien vilket beror på etiska hinder för kliniska tester. Barnläkemedel har ofta stora åldersintervall (1-3 år, 3-7 år, 7-12 år osv) vilket tillsammans med avsaknad av klinisk data gör att barn ofta ges uppskattade doser av ett läkemedel utifrån hur mycket en vuxen skulle ha fått. Detta leder i sin tur till att barn i nedre delen av intervallen får mycket högre doser medan barn i övre delen av intervallen blir
9
underdoserade. När hundra föräldrar i USA presenterades med en låtsas fall gällande deras barn där mängden läkemedel innehållande paracetamol skulle uppskattas och därefter mätas upp klarade endast 40 procent av att uppskatta mängden (intervall 9 till 16,5 mg/Kg ±20 %) och endast 67 procent av föräldrarna lyckades mäta upp mängden läkemedel dem hade uppskattat[35].
Rådgivningsaspekter vid försäljning av receptfria läkemedel
Vid milt sjukdomstillstånd som inte kräver läkarbesök skulle över 60 procent av de
tillfrågade enligt en studie från Nordirland tillfråga en farmaceut om rådgivning istället för en läkare[28]. Rådgivning som erhålls från vårdpersonal varierar oerhört mycket i Skottland vid köp av RFL och det kommer bli allt viktigare för vårdpersonal att fråga patienter om deras RFL användning allt eftersom antalet ökar på marknaden[3]. Rådgivaren har sällan tillgång till vilka andra RFL patienten använder eller annan relevant medicinsk information varpå
lämpligheten för behandlingen kan grunda på. Farmaceuter i Nordirland tog störst hänsyn till patientsäkerts aspekter vid rekommendation av receptfria preparat medan evidensaspekter för hur effektivt ett läkemedel är sällan tas i beaktning[36]. Många gamla RFL godkända innan lagstiftningen om krav på läkemedelseffektivitet och säkerhet säljs fortfarande i
Storbritannien, dessa skulle troligen inte kunna rekommenderas till kunder om farmaceuten såg till bevisningen[7]. En Cochrane granskning av RCT studier med 4835 individer visade att det inte finns någon bra bevisning för eller emot RFL mot akut hosta[37]. I en studie från Nordirland med tusen deltagare svarade 27,3 procent att det som mest påverkade valet av RFL var farmaceutens rekommendationer[28]. Nästan lika många svarade i en annan
Nordirländsk undersökning med över 1400 deltagare att valet av RFL var oberoende av vad farmaceuten rekommenderade[38]. I studien svarade även 95,9 procent att deras val
påverkades av hur effektiv dem trodde att ett läkemedel var. Namn igenkänning och varumärke påverkade valet hos 79,1 procent medan säkerhetsaspekter hade en inverkan på valet hos 77,8 procent.
Svårigheter med monitorering av receptfria läkemedel
Idag länkas inte köp av RFL med annan patientinformation i Storbritannien vilket kan påverka patienthälsan[3]. En konsekvens av att länkningen sällan finns är att
säkerhetsmonitoreringen av de receptbefriade läkemedlen försvåras. Vårdpersonal frågar sällan patienter om vilka RFL de använder och om patienten inte själv tar upp användning av ett RFL som gett upphov till ett läkemedelsrelaterat symptom kan det förbli ogranskat.
Rådgivningen är även många gånger obefintlig, speciellt när det handlar om försäljning i dagligvaruhandeln. Den Svenska regeringen gav 2011 i ett regeringsbeslut läkemedelsverket i uppdrag att utreda om utbyteslistor av receptfria läkemedel skulle underlätta för
konsumenterna att göra ett informerat val[39]. Detta skulle enligt läkemedelverkets utredning antingen leda till att alla RFL skulle inkluderas i utbytbarhetssystemet som redan finns idag eller att ett nytt utbytbarhetssystem skapas endast för RFL vilket i båda fallen skulle leda till registrering av RFL[40]. Dock förkastade LV båda förslagen eftersom det skulle ha en negativ inverkan på befintligt utbytbarhetssystem.
Kvalitativa farmakaepidemiologiska studier försvåras av storleken som behövs på studierna för att associera exponering av RFL med utfallet enligt en Skotsk studie, vare sig utfallet är skadlig, hälsosam eller ingen alls[3]. Informationsåterhållsamhet kan också försvåra
monitoreringen av ett receptfritt läkemedel om det inte använts ändamålsenligt, använts för personligt bruk eller om det använts emot vårdpersonalens rekommendationer.
10
För att göra rätt biverkningskoppling behövs information om patientens hälsotillstånd, förskrivna mediciner, demografi, hälsokost och örtmedicin användning samt
livsstilsförhållanden[3, 41]. Biverkningar som inte upptäckts tidigt är också svårdetekterade.
Spontanrapportering från konsumenter kan vara ett sätt att öka problemidentifiering enligt en brittisk studie, men dessa konsumentrapporter är ofta ofullständiga till skillnad mot
vårdpersonalens[42].
Attityder och uppfattningar om receptfria analgetika
Flickor använder oftare läkemedel mot värk och feber än pojkar i Sverige, de har ofta med sig smärtstillande läkemedel till skolan, vilket var obefintligt hos pojkar enligt en studie från LV[2]. Ungdomar använder ibland smärtstillande läkemedel för andra ändamål än de
indikerade t.ex. för att sova bättre, allmänt välmående eller som nedlugnanade. Paracetamol och ibuprofen är välanvända läkemedel som enligt vissa ungdomar i både Storbritannien och Sverige kan användas till nästan alla tänkbara indikationer[31, 43]. Andra tycker det är oviktigt att följa läkemedelsföreskrifterna för ofta använda receptfria produkter, dock skulle de vara försiktiga och läsa igenom informationen om de använde ett nytt okänt läkemedel på grund av biverkningsrisken. Ungdomarna i Sverige påverkas vissa gånger av sina vänner och brukar RFL bara för att vännen gör det.
I England svarade 73 procent av universitetsstudenterna att de använt minst ett milt smärtstillande läkemedel för att bli av med symptomen för något av följande den senaste månaden: huvudvärk, bakfylla, mensvärk, fysiska skador och migrän[43]. Lite mer än 24 procent av dessa studenter överdoserande ibland eller alltid. 64 procent trodde inte det fanns några korttidsrisker medan 28 procent ansåg långtidsriskerna var försumbara.
Anledningar till överdosering bland svenska ungdomar kan vara för att maximera effekten eller ”bara för att vara säker”[31]. De har även en tendens att blanda olika analgetika utan att oroas över biverkningar.
Läkemedel som utgjort risk vid receptfrihet Terfenadin
Terfenadin var en av dem första läkarförskrivna läkemedlen som blev receptfri i Storbritannien[3]. Terfenadin är en icke-sederande antihistamin som ingick i Teldanex i Sverige[44]. Vid speciella situationer då CYP3A4 enzymer i levern blivit hämmade tillföljd av t.ex. intag av grapefrukt, azoler, proteashämmande anti-HIV läkemedel, makrolidantibiotika, antidepressiva som är serotoninåterupptagshämmare kan förstapassagemetabolismen av terfenadin till fexofenadin mättas. Detta kan ge kardiotoxicitet, EKG QT-förlängning, ventrikelflimmer och takykardi samt hjärtstillestånd. Detta gjorde att läkemedlet snabbt åter klassades som receptbelagt i både Storbritannien och Sverige[3, 44]. Dessa biverkningar dök först upp efter omvandlingen till receptfritt läkemedel när en mer heterogen population använde läkemedlet i större utsträckning.
11
Figur 1. Terfenadin[45].
Fenylpropanolamin
Alla RFL innehållande fenylpropanolamin stoppades från försäljning i USA av Food and Drug Administration (FDA) på grund av risk för hemorragisk stroke[46]. I studien som ledde till försäljningsstoppet hade det iakttagits att kvinnor som använde aptithämmande RFL innehållande fenylpropanolamin fick en förhöjd risk för att drabbas av hjärnblödningar, studien utgick från kvinnor då inga män inrapporterade användning av aptitsänkanade medel i studien[47]. Studien fick en mycket stor medial uppmärksamhet trots att den tillförde väldigt lite ny information[48]. Trots att dålig risk/nytta vägning, dåliga belägg för nasalt avsvällande effekt och aptitminskande effekt varit känd för läkemedelsgranskande myndigheter i över 20 år drogs inte läkemedlen in. I Latin Amerika drogs alla RFL innehållande fenylpropanolamin in först efter att FDA gjorde det i USA[48]. I Storbritannien där fenylpropanolamin ingick i receptfria hostmediciner förstärkte man enbart patientinformationen då The Committee on Safety of Medicines (CSM) ansåg att bevisningen var bristfällig och de RFL som såldes i Storbritannien mot förkylning och influensa hade en lägre daglig maximal dos[49]. Dessutom tog CSM hänsyn till att det i Europa användes en annan isomer (norpseudoephedrine) än i USA som påverkade den mentala förmågan istället för att ge hypertension.
Figur 2. (1R,2S)-Fenylpropanolamin[50].
Missbruk av receptfria läkemedel
Ett stort problem med läkemedel är den icke medicinska användningen vilket betyder att läkemedlet används för andra ändamål än för de indikationer som finns beskrivna i
litteraturen eller på produkten[51]. Missbruk av läkemedel som är receptfria är svårdetekterade i kontroller och läkemedlen lätta att få tag i enligt en Kanadensisk studie[52]. Missbrukare använder ibland RFL för behandling av dysfori, kronisk smärta och sömnsvårigheter. Vissa av dessa individer dyker sedan upp på akutvården för självmordsförsök på grund av sin depression. RFL köps ibland av ungdomar i Sverige för att återförsäljas till yngre personer som missbrukspreparat[31]. Över fyra gram per dag av paracetamol eller acetylsalicylsyra (ASA) under längre tidsperiod kvalificerar som missbruk.
Den amerikanska delstaten New Mexico har upplevt kraftiga uppgångar av oavsiktliga förgiftningar och har dubbel så höga förgiftningsdödstal per hundratusen invånare än resten av landet, 0,9 procent av dessa dödsfall var orsakade av RFL[53]. I en drogdomstol i
Kalifornien erkände var sjätte åtalad att de missbrukar RFL, framförallt preparat innehållande Efedrin som är receptfritt i USA[54]. Ingen av de åtalade ansåg dock att RFL eller RBL var deras förstahandsval av drog. Enligt en skotsk studie med över 1200 tillfrågade farmaceuter framkom det att på åtta år har antalet farmaceuter som inrapporterat missbruk av RFL ökat
12
med 10 procent fram till 2014[55]. Det vanligaste var missbruk av RFL innehållande kodein.
Nästan en tredjedel av de tillfrågade individerna i Nordirland hade stött på missbruk av RFL, yngre personen stötte på det oftare än äldre (<60 år)[28].
Exempel på receptfria läkemedel som missbrukas Dextrometorfan
Dextrometorfan (DXM) används i flera RFL för behandling av hosta och förkylning och ingår som aktivt ämne i dem populäraste hostmedicinerna i USA[51]. DXM förbjöds för försäljning i Sverige år 2000 på grund av ett antal dödsfall som inträffade i samband med att unga individer provat DXM i berusningssyfte[56]. Idag finns det inga godkända läkemedel som innehåller dextrometorfan på den svenska marknaden men trots detta säljs fortfarande ämnet till svenska konsumenter via internet. Den rekommenderade dosen av DXM är 15-30 mg[51], högre doser ger psykiska biverkningar som hallucinationer[56], dessutom kan det ge psykoser och tillbakadragande som kan manifestera sig i svår depression[51, 57]. DXM verkar som övriga NMDA receptor antagonister som t.ex. Fencyklidin[57] vilket är en annan
narkotikaklassad klass två preparat för vilket det har motionerats i riksdagen om att överföra till narkotika klass ett [58]. I Sverige klassas DXM idag som en klass fem narkotikapreparat och samma sak gäller dess derivat dextrometorfanhydrobromid (monohydrat)[59-60]. Måttlig överdosering av dextrometorfanhydrobromid är generellt fri från svåra biverkningar men många ungdomar i Europa använder ibland fem till tio gånger den rekommenderade dosen[51]. Överdosering i kombination med att ungefär fem procent av den etniskt Europeiska
befolkningen saknar effektiv metabolism av DXM leder till akut toxisk effekt.
Figur 3. Dextrometorfan[61].
Dimenhydrinat
Dimenhydrinat är ett salt som består av en 1:1 förhållande av difenhydramin och 8- kloroteofyllin som dissocierar i blodet[62]. Dimenhydrinat är en histaminantagonist med sedativ och antikolinerg effekt. Det säljs i Sverige som receptbelagt i tablettform (20 mg/40 mg per tablett) och receptfritt som medicinsk tuggummi (20 mg per tuggummi)[62-63]. Missbrukare använder dimenhydrinat för dess euforiska och hallucinogena effekt medan psykvårdspatienter missbrukar dimenhydrinat för dess anxiolytiska och antikolinerga effekt enligt en Kanadensisk studie[64]. Djurstudier samt akut och kronisk missbruksrapportering visar att antihistaminer har missbrukningspotential. Det har även inkommit
biverkningsrapporteringar om att de medicinska tuggummin som säljs i Sverige kan ge starka övergående domningar i munhålan som varar i upp till en timma[62].
13
Figur 4. Dimenhydrinat är ett salt som består utav 8-kloroteofyllin (vänster) och difenhydramin (höger) [65].
Paracetamol
De flesta paracetamol överdoseringarna i USA är avsiktliga men det är de oavsiktliga
överdoseringarna som mest sannolikt leder till leverskador, sjukhusvård och dödsfall[66]. Barn yngre än fem år har flest akutvårdsfall men även kvinnor har visat sig ha dubbel så hög risk att drabbas av överdosering än män i USA. Paracetamol används av ungefär 19 procent av befolkningen i USA och är säker vid korrekt användning men trots det är överdosering av paracetamol den ledade orsaken till akuta leverskador[67]. I studien framkom det att 23,8 procent av deltagarna skulle överdosera mer än fyra gram per dygn av ett eller flera RFL innehållande paracetamol, därutöver skulle 5,2 procent ha överdoserat mer än sex gram per dygn. Överdoseringsfel uppstod mest frekvent med tabletter som innehöll ett gram
paracetamol per tablett, medan för frekvent intag var det mest vanliga för tabletter som innehöll 500 milligram per tablett (två tabletter per dosering). Paracetamol användningen påverkas av feltolkning, oläst läkemedelsinformation, okunskap om maximala
läkemedeldosen, medveten överdosering och okunskap om toxiska konsekvenser[68-71].
Figur 5. Paracetamol N-(4-hydroxifenyl)acetamid[72].
Datainsamlingsmetoder
Observationer, Intervjuer, enkätundersökning och läsning är fyra grundläggande metoder för att få svar på en frågeställning[73]. Valet av metod styrs av undersökningssyfte, resurser, trivsamhet med metoden, kompentens och tillgänglighet[73-74].
Enkät
Fördelarna med en enkätundersökning är låg kostnad, stort urval, snabb genomförandefart samt låg arbetsinsats innan bearbetning av materialet[74]. Känsliga frågor rörande t.ex. droger, alkohol och sexualitet besvaras lättare med enkätundersökningar då anonymitet råder.
En enkät får som regel högst ta 15-30 minuter att genomföra och antalet frågor styrs av frågornas utformning och enkätens layout.
Frågebatteriets kvalité är beroende av validitet (hur användbara uppgifterna är för
problemlösningen) och reliabilitet (tillförlitlighet, hur sanna uppgifterna är)[73]. Validiteten är god om det går att dra slutsatser som leder till bra beslut. Reliabiliteten ökar med högre svarsfrekvens och är god om samma resultat erhålls vid upprepade försök.
14
Vid utformning av frågor är det viktigt att tänka på bland annat följande saker[75]: - Fråga en sak i taget.
- Extra stor försiktighet med ja och nej frågor när det gäller åsikter eller attityder.
- Undvik ledande frågor och frågor med laddade ord som styr undersökningsresultatet.
- Frågeordning.
- Försiktighet med hypotetiska frågor.
- Svarsalternativens utformning.
Urval
Det krävs ett representativt slumpmässigt stickprov från populationen för att kunna uttala sig om den[74]. Stickprov som inte är representativa har en hög risk för bias. Stickprovet måste även ha en acceptabel storlek. De tre viktigaste stickprovsmetoderna är obunden slumpmässig urval (OSU), systematisk urval och klusterurval.
Bortfall
Ju större bortfallet är i en undersökning desto större är risken för generaliseringsfel för
målgruppen[74]. Trenden världen över är att allt färre svarar på undersökningar och många når inte ens upp till 50 procentigt deltagande. Det är därför viktigt att försöka öka deltagandet genom att motivera och skapa tillit hos deltagarna så dem upplever meningsfullhet.
SYFTE
Syftet med examensarbetet var att undersöka synen på felanvändning av receptfria läkemedel jämfört med receptbelagda hos vuxna som använder läkemedel i Sverige.
MATERIAL OCH METODER
För att besvara frågeställningen till detta arbete genomfördes en enkätundersökning med 17 frågor och tre delfrågor till fråga fem, se bilaga 1. Undersökningen genomfördes inne i Väla köpcentrum som ligger ungefär sju till åtta kilometer nordost om Helsingborg. Tillstånd för att genomföra studien införskaffades för perioden 2016-02-15 till 2016-02-16 för sammanlagt 8 timmar.
Deltagarna till studien valdes ut genom en icke-slumpmässig urvalsmetod där barn under 15 år sållades bort ur undersökningen. Antalet bortfall registrerades för att kunna göra en bortfallsanalys.
Eftersom tidsaspekten för examensarbetet var 10 veckor valdes det att göra en mindre enkätstudie där målet var att få minst 100 personer att besvara enkäten.
Enkätens utformning
Enkäten innehåller 17 frågor med tre delfrågor till fråga fem (5a, 5b och 5c) som deltagaren ska besvara om svaret är ja på fråga fem, se bilaga 1. Frågorna besvaras i de flesta fall genom att kryssa i svarsalternativ eller ringa in ett tal på en skattningsskala. Där utrymme lämnats
15
för fritext ska undersökningsdeltagaren fylla i enkla uppgifter som t.ex. sin ålder, läkemedelsnamn eller syftet för användningen av läkemedlet.
Enkäten är uppdelad i sex olika delar med olika mål. Högst upp på enkäten presenteras syftet, ungefärlig tidsåtgång för deltagandet, anonymitet och hur många frågor som ska besvaras.
Den första enkätdelen är tänkt att vara motiverande där deltagaren kan kryssa i om att få resultatet från undersökningen mailat till sig. I den andra delen ställs frågor om bakgrund såsom kön, ålder och utbildning (fråga ett till tre). I del tre ställs allmänna frågor om
användning av receptbelagda och receptfria läkemedel (fråga fyra till fem). Del fyra består av frågorna sex till elva och granskar synen och attityder för receptbelagda läkemedel. I del fem granskas synen och attityder för receptfria läkemedel i resterande sex frågor. Sist i enkäten har utrymme lämnats för deltagarkommentarer.
Längst ner på enkäten tackas deltagaren för hjälpen och önskas en fortsatt underbar dag.
För att testa enkätens läsbarhet och utformning utfördes en pilotundersökning med tre deltagare vilka gav positiva indikationer efter ändringar av vissa frågeformuleringar och svarsalternativ.
Databehandling
Undersökningen resulterade i 100 enkätsvar som registrerades i en MySQL databas för att underlätta sökning i den insamlade informationen med hjälp av SQL frågor. Microsoft Excel användes därefter för att skapa tabeller och grafer. Pilotundersökningsdeltagarnas svar är exkluderade från registrering, bearbetning och resultat.
RESULTAT
Bakgrund
Enkäten besvarades av 100 personer, varav 53 män (53 %) och 47 kvinnor (47 %). Nära hälften av respondenterna (48 %) var mellan 18-30 år, lite över en tredjedel (34 %) var mellan 31-65 år, en tiondel (10 %) var yngre än 18 år och 8 % var äldre än 65 år.
Medelåldern för de som deltog i studien var 35,2 år för män och 33,0 år för kvinnor som framgår av figur 6 nedan. Standardavvikelsen (SD) för männens medelålder var 17,8 år och 18,2 år för kvinnorna vilket gör åldersspridningen ungefär detsamma för båda könen.
16
Figur 6. Medelåldern hos de svarande ±standardavvikelse enligt kön, män (n=53) och kvinnor (n=47).
Av de svarande hade 59 procent (59/100) gymnasial utbildning, 28 procent (28/100) högskole- eller universitetsutbildning och resterande 13 procent (13/100) hade grundskoleutbildning. Utbildningsbakgrund uppdelat på kön framgår av figur 7.
Figur 7. Utbildningsbakgrund hos de svarande enligt könsfördelning.
35,2
33
0 10 20 30 40 50 60
Män (n=53) Kvinnor (n=47)
Ålder
Medelålder
7 6
30 29
16
12
0 5 10 15 20 25 30 35
Män (n=53) Kvinnor (n=47)
Antal
Utbildningsbakgrund hos enkätdeltagarana
Grundskola Gymnasial Högskola/Universitet
17
Användning av receptbelagda och receptfria läkemedel
Totalt hade 54 procent (54/100) av deltagarna fått läkemedel förskrivna av läkare de senaste sex månaderna. Av männen hade 53 procent (28/53) fått läkemedel förskrivna medan kvinnorna hade en utskrivningsfrekvens på 55 procent (26/47). Störst förskrivningsfrekvens hade män äldre än 65 år, se figur 8.
Figur 8. Andel läkemedelsförskrivningar under de senaste sex månaderna hos män och kvinnor som deltog i studien fördelat på åldersgrupptillhörighet.
Läkemedelsförskrivningen är mer vanlig med sjunkande utbildningsgrad. Hos män med grundskoleutbildning hade sex av sju och för kvinnor fyra av sex fått läkemedel förskrivna, se figur 9. Hälften av männen (15/30) med gymnasium utbildning och lite mer än hälften av kvinnorna (17/29) hade fått läkemedel förskrivna av sina läkare. Män och kvinnor med postgymnasial utbildningsbakgrund hade lägst andel personer som fått förskrivna läkemedel (7/16 respektive 5/12).
1/2
6/13
11/20
4/5
5/8 7/11
3/7
1/3
0 1/10
1/5 3/10
2/5 1/2 3/5 7/10
4/5 9/10
<18 år (n=2) 18-30 år (n=26)
31-65 år (n=20)
>65år (n=5) <18 år (n=8) 18-30 år (n=22)
31-65 år (n=14)
>65år (n=3)
Män (n=53) Kvinnor (n=47)
Andel (förkortat bråktal)
Andel personer som fått läkemedel förskrvnina av läkare de
senaste sex månaderna enligt åldersgruppstillhörighet
18
Figur 9. Andelen personer enligt kön och utbildningsbakgrund som svarade att de fått läkemedel förskriva av en läkare de senaste sex månaderna.
Sammanlagt svarade 75 procent (75/100) av deltagarna att de använde RFL. Andelen som svarade att de använde RFL visas i figur 10 nedan för varje åldersgrupp. Ungefär lika många män som kvinnor använde RFL (75 % (40/53) respektive 74 % (35/47)). Bland män mellan 31-65 år var användningen av RFL så hög som 90 procent (18/20).
Figur 10. Andelen enkätdeltagare som svarade att de använde RFL enligt kön och åldersgrupp.
6/7
1/2
7/16
2/3
17/29
5/12
0 1/10
1/5 3/10
2/5 1/2 3/5 7/10
4/5 9/10
Grundskola (n=7)Gymnasial (n=30) Postgymnasial (n=16)
Grundskola (n=6)Gymnasial (n=29) Postgymnasial (n=12)
Män (n=53) Kvinnor (n=47)
Andel (förkortat bråktal)
Andel personer som fått läkemedel förskrvnina av läkare de senaste sex månaderna enligt utbildningsbakgrund
1/2
9/13
9/10
3/5
7/8
17/22 11/14
0 0
1/10 1/5 3/10
2/5 1/2 3/5 7/10
4/5 9/10
1
<18 år (n=2) 18-30 år (n=26)
31-65 år (n=20)
>65år (n=5) <18 år (n=8) 18-30 år (n=22)
31-65 år (n=14)
>65år (n=3)
Män (n=53) Kvinnor (n=47)
Andel (förkortat bråktal)
Andelen enkätdeltagare som använde receptfria läkemedel
19
Av de 75 individer som angav att de använde RFL ovan svarade 73 stycken på frågan om hur ofta de använde sina RFL. De flesta män och kvinnor använde RFL en eller flera gånger i månaden, se figur 11. Kvinnors användningsfrekvens av RFL en eller flera gånger i månaden var något högre än männens (27/35 jämfört med 19/38 för män).
Figur 11. Användningsfrekvensen av RFL enligt frekvens och kön. Totalt svarade 38 män och 35 kvinnor på frågan.
För samtliga utbildningsbakgrunder svarade de flesta att de använde RFL en eller flera gånger i månaden, se figur 12. 71 procent (32/45) av de med gymnasial utbildning svarade att de använde RFL en eller flera gånger per månaden. Samma siffa för personer med grundskole- eller eftergymnasial utbildning var 50 procent (4/8 respektive 10/20).
4 3
5
1
19
27
10
4
0 5 10 15 20 25 30
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
En eller flera gånger om dagen
En eller flera gånger i veckan
En eller flera gånger i månaden
Annat (mer sällan)
Antal
Användningsfrekvensen av receptfria läkemedel
20
Figur 12. Användningsfrekvensen av RFL enligt utbildningsnivå. Totalt svarade 73 deltagare på frågan varav 8 hade grundskoleutbildning, 45 gymnasial och 20 stycken högskole- eller universitetsutbildning.
Den mest använda läkemedelsubstansen hos enkätdeltagarna var paracetamol, 44 procent (37/85) av deltagarna använde läkemedel innehållande substansen, se tabell I. Alvedon var det mest använda läkemedlet som användes av 22 procent (19/85) av deltagarna. Det mest frekventa behandlade tillståndet var huvudvärk där 44 procent (37/85) behandlade tillståndet med olika läkemedel och substanser.
Godkänd läkemedelsindikation pekades ut i mer än 96 procent (82/85) utav fallen för det läkemedel de använde oftast. En person angav felaktigt att Ipren kunde användas till alla möjliga indikationer medan en annan angav Trombyl för hypertonibehandling och en tredje person angav Atarax för sömnproblems behandling.
Tabell I. De mest använda läkemedelssubstanserna och läkemedlen samt angivna behandlingsindikationer av deltagarna i undersökningen.
Läkemedel Syfte Antal (n)
Godkänd indikation?
Paracetamol (RFL) (n=1) (totalt n=37) Huvudvärk 1 Ja
Febernedsättande 1 Ja
Alvedon (n=19) Huvudvärk 13 Ja
Ryggvärk 1 Ja
Ont I kroppen 1 Ja
Smärtlindrande 3 Ja
Febernedsättande 1 Ja
Panodil (n=16) Huvudvärk 9 Ja
Febernedsättande 1 Ja
Mensvärk 1 Ja
2 4
1 1
4 1
4
32
10
1 5
8
0 5 10 15 20 25 30 35
Grundskola Gymnasial Postgymnasial Grundskola Gymnasial Postgymnasial Grundskola Gymnasial Postgymnasial Grundskola Gymnasial Postgymnasial
En eller flera gånger om dagen
En eller flera gånger i veckan
En eller flera gånger i månaden
Annat (mer sällan)
Antal
Användningsfrekvens av receptfria läkemdel enligt
utbildningsbakgrund
21
Värk 5 Ja
Ibuprofen (RFL) (n=21)
Ipren (n=18) Huvudvärk 9 Ja
Migrän 1 Ja
Värk 5 Ja
Mensvärk 1 Ja
Febernedsättande 1 Ja
Allt 1 Nej
Ibumetin (n=3) Huvudvärk 1 Ja
Smärtlindrande 1 Ja
Mensvärk 1 Ja
Treo (RFL) (n=4) huvudvärk 2 Ja
Febernedsättande 1 Ja
Värk 1 Ja
Voltaren (RFL) (n=2) Huvudvärk 1 Ja
Värk 1 Ja
Novalucol (RFL) (n=1) Halsbränna 1 Ja
Strepsils (RFL) (n=1) Halsont 1 Ja
Omeprazol (RFL) (n=1) Magsår 1 Ja
Baklofen (RBL) (n=1) Spasticitet 1 Ja
Niferex (RFL) (n=1) Järnbrist 1 Ja
Pulmicort (RBL) (n=2) Astma 2 Ja
Propavan (RBL) (n=1) Sömn 1 Ja
Trombyl (RBL) (n=1) Blodtrycksänkande 1 Nej
Circadin (RBL) (n=1) Sömn 1 Ja
Atarax (RBL) (n=1) Sömn 1 Nej
Otrivin (RFL) (n=1) Hälsa 1 Ja
Felodipin (RBL) (n=1) Blodtrycksänkande 1 Ja
Kortison (RBL) (n=1) Astma 1 Ja
Zumo (Avreg.) (n=1) Migrän 1 Ja
Hostmedicin (n=1) Hosta 1 Ja
Nässpray (n=1) Snuva 1 Ja
Blue eye(blåbärsextrakt) (n=1) Synförbättring 1 Ja
Antidepressivt (n=1) Depression 1 Ja
Värktabletter (n=1) Värk 1 Ja
Vitaminer (n=1) Är vegan 1 Ja
Läkemedelsattityder för receptbelagda och receptfria läkemedel
När undersökningsdeltagarna fick uppskatta hur ofta de läser informationen i bipacksedeln för ett receptbelagt respektive RFL på ett femgradig numrerad skalsteg visade det sig
numeriskt att kvinnor i samtliga åldrar förutom de äldre än 65 år oftare läser bipacksedeln för ett RBL än ett receptfritt, se figur 13. Kvinnor läser bipacksedeln mer frekvent med ökande ålder för både receptbelagda och RFL. Män yngre än 18 år ansåg att de läste bipacksedeln oftare för receptfria läkemedel än receptbelagda medan män i alla andra åldersgrupper angav att de lika ofta läste bipacksedeln för ett receptfritt som för ett RBL.
22
Figur 13. Medianvärde ±kvartilavvikelse av hur ofta deltagarna läser informationen i bipacksedeln för ett receptbelagt respektive receptfritt läkemedel avsatt mot kön och åldersgrupp.
När värdena istället avsattes mot utbildningsbakgrund framkommer det att män med
grundskoleutbildning oftare angett att de läser bipacksedeln för ett RFL än ett receptbelagt, se figur 14. Både män och kvinnor med gymnasial utbildning läser bipacksedeln oftare för receptbelagda som RFL. Män med postgymnasial utbildningsbakgrund angav att de läste bipacksedeln oftare för receptfria läkemedel medan kvinnor med högskole- eller
universitetsutbildning angav att de oftare läste bipacksedeln för RBL.
2,0 3,0
2,0 2,0
3,0 3,0
2,0 2,0 1,5
1,0 3,0
2,5 5,0
3,5
5,0 5,0
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
RBL (n=2)
RFL (n=2)
RBL (n=21)
RFL (n=25)
RBL (n=19)
RFL (n=20)
RBL (n=5)
RFL (n=5)
RBL (n=8)
RFL (n=7)
RBL (n=21)
RFL (n=22)
RBL (n=11)
RFL (n=14)
RBL (n=2)
RFL (n=3)
<18 år 18-30 år 31-65 år >65 år <18 år 18-30 år 31-65 år >65 år
Män Kvinnor
Medianvärde
Hur ofta enkätdeltagarna läser bipacksedeln för ett receptbelagt och receptfritt läkemedel
2,0 4,0
3,0 2,0
2,5 3,0
5,0 5,0
3,0 2,0
4,0
3,5
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
RBL (n=7)
RFL (n=7)
RBL (n=26)
RFL (n=29)
RBL (n=14)
RFL (n=16)
RBL (n=5)
RFL (n=5)
RBL (n=27)
RFL (n=29)
RBL (n=10)
RFL (n=12) Grundskola Gymnasial Postgymnasial Grundskola Gymnasial Postgymnasial
Män Kvinnor
Medianvärde
Hur ofta enkätdeltagarna läser bipacksedeln för ett receptbelagt och receptfritt läkemedel avsatt mot
utbildningsbakgrund
23
Figur 14. Medianen ±kvartilavvikelsen av hur ofta deltagarna läser informationen i bipacksedeln för ett receptbelagt respektive receptfritt läkemedel avsatt mot kön och utbildningsbakgrund.
En något större skillnad noterades i männens syn mellan receptfria och RBL än hos kvinnliga deltagare när de svarade på två frågor om vilket svarsalternativ de tyckte bäst stämde överens med receptfria respektive RBL, se resultat i figur 15 samt 16. Generellt ses en ökad tolerans för felanvändning med receptfrihet och ökad försiktighet med receptbeläggning.
Figur 15. Resultat från fråga sju om vilket svarsalternativ deltagarna tyckte stämde bäst överens med användning av receptbelagda läkemedel, deltagarna valde ett alternativ.
Sex procent (3/52) fler män ansåg att RFL är helt ofarliga även vid stor felanvändning. 17 procent (9/52) fler män ansåg att RBL är helt ofarliga så länge man följer anvisningarna samtidigt som 15 procent (8/52) fler män ansåg att användning av RFL medförde att det fanns små risker även när man följer läkemedelsanvisningarna.
1 2
1 1
1
7 7
2
4 5
1 13
10
1 2
15
10
4 3
3
1 2 3
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
<18 år 18-30 år 31-65 år >65 år <18 år 18-30 år 31-65 år >65 år
Män (n=52) Kvinnor (n=47)
Antal
Vad deltagarna tyckte bäst stämde överens med användningen av receptbelagda läkemedel
Helt ofarliga, även vid stor felanvändning Helt ofarliga, även vid lite felanvändning ibland Helt ofarliga så länge man följer anvisningarna Finns små risker även när man följer anvisningarna Finns stora risker även när man följer anvisningarna
24
Figur 16. Resultat från fråga 13 om vilket svarsalternativ deltagarna tyckte stämde bäst överens med användning av ett receptfritt läkemedel, deltagarna valde ett svarsalternativ.
När deltagarna ombads att uppskatta konsekvenserna av daglig felanvändning av ett receptbelagt respektive RFL med hjälp av numrerad femgradig skala trodde män 31 år och äldre samt kvinnor yngre än 18 år att RBL ger allvarligare konsekvenser, se figur 17. Endast män yngre än 18 år angav att daglig felanvändning av RFL ger alvarligare konsekvenser än för RBL. Kvinnor 18 år och äldre angav att de uppskattade konsekvenserna vara lika alvarliga oberoende av klassificering.
1 2
1
1 1 1 1
5
3 3
5 4
1
15 14
2 2
13
8
2 2 2 3 3
2 0
2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
<18 år 18-30 år 31-65 år >65 år <18 år 18-30 år 31-65 år >65 år
Män (n=52) Kvinnor (n=45)
Antal
Vad deltagarna tyckte bäst stämde överens med användningen av receptfria läkemedel
Helt ofarliga, även vid stor felanvändning Helt ofarliga, även vid lite felanvändning ibland Helt ofarliga så länge man följer anvisningarna Finns små risker även när man följer anvisningarna Finns stora risker även när man följer anvisningarna
3,0 3,5
4,0 4,0 5,0
4,0 5,0
4,0 4,0 3,5
4,0 4,0 4,0 4,0
3,0 3,0
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
RBL (n=2)
RFL (n=2)
RBL (n=21)
RFL (n=25)
RBL (n=19)
RFL (n=20)
RBL (n=5)
RFL (n=5)
RBL (n=8)
RFL (n=7)
RBL (n=21)
RFL (n=22)
RBL (n=11)
RFL (n=14)
RBL (n=2)
RFL (n=3)
<18 år 18-30 år 31-65 år >65 år <18 år 18-30 år 31-65 år >65 år
Män Kvinnor
Medianvärde
