Erik Larsson, byggmästare i Dorotea

Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Majlis Granström

Title Erik Larsson, byggmästare i Dorotea

Issue 20

Year of Publication 1990

Pages 129–142

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Erik Larsson, byggmästare i Dorotea

av

Majlis Granström

Fig 1. Erik Larssons arbetsområde, omfattande socknarna Do¬

rotea,Tåsjö, Vilhelmina och

Åsele

med enstaka nedslag längre

ner efter

Ångermanälvens

dalgång,somResele och Graninge

samti Strömsundpå den jämtländska sidan. Heldragna linjer nuvarande länsgränser. Streckade linjer fram till 1974 gräns mellan Jämtlands och Västernorrlands län.

På

många platser

runt om

i Sverige har lokala byggmästare varit verksamma och

satt

sin prägel på

ortens

byggverksamhet och arkitektur. De

är fördetmestaanonyma

i så måtto,

att

de inte läm¬

natefter

sig material,

som

gjort det möjligt

att

när¬

mare studera deras verksamhet. I Dorotea kom¬

mun,

belägen i sydvästra delen

av

Västerbottens län,

var

åren

runt

sekelskiftet

en

sådan byggmästa¬

rehelt dominerande

på sin

ort,enortsom

vid den¬

natidvarstaddi stark

expansion på grund

av

den påbörjade skogsexploateringen. Byggmästaren

hetteErikLarsson och kom från Värmland. Beva¬

raturhans rika

produktion finns 78 ritningar

samt

brevkopieböcker, förlagor och kataloger

m m,

det

mestagenomsonen

Eriks försorg. I dag finns

ma¬

terialet samlat i Västerbottens Museum. Förutom detta arkiv finns femton ^av husen kvar i relativt oförändrat skick

(fig 1).

Skogskommunen Dorotea

Doroteaärenkommun i

sydvästra delen

av

Väster¬

bottens

län, vid

gränsen

till Jämtlands, fram till

1974 Västernorrlands län. Det är

idag

en

avfolk- ningsbygd med skogen

som

enda råvara och

ar¬

betsområde. Denna

ensidiga inriktning har sin grund i

sent

1800-tal, då den forna småbrukarbyg¬

den omvandlades till

bolagsstyrd råvaruresurs.

Under femtio

år, mellan

1860 och

1910, rådde här

en

byggrusch och expansion,

som

lockade till sig

en

inflyttning

av

arbetskraft från de redan utvecklade skogsindustriområdena i Mellansverige. Bönderna

sålde ifrån

sig sina skogar till skogsbolagen,

som startade

drivningar, rensade

upp

flottlederna,

an¬

ställde arbetskraft— och

byggde.

Denna

expansion blev möjlig i och med

att

pri¬

vatiseringen

av

skogen i södra och mellersta Norr¬

land inleddes vid 1800-talets mitt.

Byallmännin-

garna

delades

upp

i samband med skiftet och år

1842 antogs en

avvittringsstadga för Västernorr¬

land, Västerbotten

och Norrbotten. Den fördelade

kronoskogarna till den enskilde och områdena

blev ofta

mycket

stora.

Mot stadgade 700—2500

tunn¬

land

(1 tunnland

=

4936 kvm) kan ställas

genom- snittsarealen i Jämtlands

län,

som var

hela 35

000 tunnland per

ägare, det

mesta

icke odlingsbar skogsmark. De fattiga inlandsbönderna hade fått

en

säljbar

resurs.

Dorotea hör till

Ångermanälvens flodområde.

Skogarna här blev mycket eftertraktade och den

stora ”boomen” kom

1887—1893, då det rådde goda konjunkturer på trävarumarknaden. Vid

se¬

kelskiftet 1900

ägde bolagen, i huvudsak från Väs¬

ternorrland, 74%

av

Dorotea sockens

totala

fastig¬

hetsvärde, den högsta siffran i Västerbottens län.

Flottgodsmängden sexfaldigades under

samma tid.

Erik Larsson, snickare från

Värmland

Till detta

expansiva område kom 1888 den 22-årige

snickaren Erik Larsson från

Lysvik i Värmland.

Två av hans bröder hade då redan etablerat

sig i

Doroteaoch

grannsocknen Fjällsjö (idag hörande

till Strömsunds

kommun), också de kunniga snic¬

kare ochtimmermän. 1892

emigrerade Erik till Mi¬

chigan, USA, där han lär ha arbetat

som

gruvsnic- kare, för

att

återkomma till Sverige redan efter två

år. Tillen

början

var

han liksom brodern Per bo¬

satti

Backe, centralorten i Fjällsjö,

men

1897 gifte

Erik

sig med

en

flicka från Dorotea och flyttade dit (fig 2).

Detre bröderna Larssonarbetade oftatillsam¬

mans

på byggena. Erik ritade och uppförde hus i Dorotea, Åsele, Vilhelmina och Fjällsjö. Enstaka uppdrag kom från platser längre

ner

efter Ånger¬

manälvens

dalgång,

som

Resele och Graninge.

Brodern Per

byggde i mindre omfattning i sin hem¬

socken

Fjällsjö och den äldste

av

dem, Nils, ingick

alltid i deras

bygglag

som

timmerman. Det går

fortfarande iDorotea

många berättelser

om

Lars-

sönerna,

deras gedigna kunnande och de nyheter

de införde i

byggnadstekniken, bl

a

bruket

av slätknutar och

panelbeklädning. Det förtjänar

också att nämnas, att

byggnadstraditionen förts

vidareavErikLarssonsbådasöner.Denäldsteso-

Fig 2. Erik Larsson, född 1866 i Lysviks förs, Värmland. Död genomdrunkningsolycka 1925. (Foto Mildhs Ateljé, Dorotea.

Original isonenErik Larssonsägo)

nen,

Erik Larsson, har hela sitt liv varit verksam

inom

byggsektorn, bl

a som

kommunbyggmästare

i

Dorotea, och Sixten Larsson blev generaldirektör

för

Byggnadsstyrelsen.

Av Erik Larssons bevarade

ritningar är största

delen

blåkopior,

men

också

en

del original ingår i

arkivet. Deärnoggrant

utförda och innehåller all¬

tid både

fasader, sektion och planer. Redan tidigt

visar hanendriven ritteknikmed tusch

på kraftigt

papper,

skuggningar och enstaka färginslag. Sena¬

reanvänder hanvaxatellertransparent papper.

Erik Larsson

uppvisar också

ett

betydande in- genjörstekniskt kunnande. Han ritade och byggde kvarnar, broar och sågar

samt

åtog sig

rena

tekni¬

ska

arbeten,

som

iordningställande

av

byasågarna

inför

sågsäsongen. Han förmedlade inköp

^{av re¬}

servdelar och hela

utrustningar, och endast i

un¬

dantagsfall bad han

om

förslag från leverantörer¬

na.I hans

brevkopieböcker kan

man

läsa detaljera¬

de

beställningar

av

maskiner och maskindelar.

Dennaverksamhet

följde byggmästaren under hela

hans

yrkesliv,

men

ökade i omfattning i och med

att de motordrivna

sågarna och elektriska kraft¬

verken ökade i antal

på 1920-talet.

Byggmästaren Erik Larsson innehade också många kommunala uppdrag och byggde

upp nya

företag på

orten.

Han avled vid 59 års ålder

genom

en

drunkningsolycka.

Tiden fram till 1914

Framtill första

världskrigets utbrott åtog sig Erik

Larsson hela

entreprenader, dvs han utförde rit¬

ningarna, anskaffade material och byggde

upp

hu¬

senmed egen

arbetsstyrka. Under vintrarna utför¬

dessnickeriertill sommarens

byggen och i mån

av tid snickradesävenmöbler till

försäljning.

Under decennierna runt sekelskiftet

byggdes många

stora

villor, affärer

m m

i socknarna längs

hela

Ångermanälvens dalgång. Den

nya

näringen, skogsindustrin, förde med sig framtidstro och ka¬

pital. Det fanns många möjligheter för

^en

skicklig

och fantasifull

byggmästare

att

utöva sitt yrke. Det

var underdenna

tid, fram till första världskrigets utbrott,

som

Erik Larsson fick sina

största upp¬

drag och uppförde sina

mest

påkostade byggnader.

Alla ErikLarssonshus underdenna

period tim¬

radesoch ficken

mycket regelbunden planlösning,

tillstordel bestämdav

timringen. Huvudentrén är placerad på fasadens mitt och mindre ingångar

finnsvid

gavlarna. De största

rummen

ligger i mitt¬

axeln och demindre i fack

på sidorna,

en

form

som ocksåistortöverensstämmermedden lokala

bygg¬

nadstraditionens

korsbyggnad. Erik Larsson kom¬

binerar denna traditionella

plan exteriört med de frontespiser,

torn

och utsirade snickeridekorer,

som var

vanliga på sekelskiftets oregelbundna trä¬

villor. Ett ofta använt dekorationselementär den fasetterade

droppen,

som

återkommer

som

nock- prydnad, i röstorneringar, på verandor

m m.

Den

finns beskriven redan 1863 i Tidskrift för

bygg¬

nadskonst och

ingenjörsvetenskap och har säkerli¬

gen

hämtats

ur

förlagorna. Husen är källarlösa,

harsadeltak och verandor ochärklädda med fas-

spontpanel, oftast i horisontell riktning, med parti¬

eri vertikal eller

diagonal riktning

som

avdelande våningsband. Fönstren har olika former och är symmetriskt placerade med

ett

formsystem för

var¬

je våning. Vertikala lister delar

av

den panelade

ytan

och

ger

husen

en

geometrisk prägel,

som

för

tanken till amerikansk stick

style.

Fram till första

världskriget dröjer Erik Lars¬

sonshus

stilmässigt kvar i

en

period,

som

vid sekel¬

skiftet hade

börjat ersättas

av

nationalromantiken på andra håll i landet. Han höll sig informerad

om

byggnadskonsten

mer genom

praktiska tidskrifter

än genom

sådana

som

behandlade formgivning

och i en ort i det inre av Västerbotten var denna

byggnadsstil

trots

allt

en

nyhet bland de i övrigt opanelade och rödfärgade korsbyggnaderna.

Den äldsta bevarade

ritningen

av

Erik Larsson

avserett

privat hus i byn Avaträsk någon mil väster

om Dorotea. Den är daterad 1898 och huset_upp¬

fördes också detta år. Det finns kvar i oförändrat

skick,

men

någon panel

sattes

aldrig

^upp.

Redan

härser man

korsplanen, nockprydnader i form

av denfasetterade

droppen och

en

liten veranda. Den gedigna timringen har medfört,

att

endast obetyd¬

liga sättningar skett och huset är fortfarande i

gott skick

(fig 3—4).

De ökade

drivningarna och den

stora

konkur¬

rensen områvara

gjorde,

att

skogsbolagen behöv¬

de ha sinarepresentanter

på

orten

och bekostade bostad,

som

tillika

var

bolagets kontor, åt dem.

Attdessa

inspektörer ofta skapade sig

en

personlig förmögenhet vid sidan

av

sina åtaganden för bola¬

gens

räkning gjorde,

att

kraven på husens

^repre¬

sentativitet ökade.

Bolagshusen

varett nytt

inslag i

samhällsbilden i dessa

skogskommuner och

ett

mycket påtagligt bevis för de

nya

makthavarnas

närvaro.

För Erik Larsson

betydde bolagens byggande möjlighet till entreprenader

av en

omfattning,

som

varutöverde

vanliga. Han uppförde under denna

tidflera husför

skogsbolagens räkning, både i Do¬

rotea och

Fjällsjö. Hans rykte

som

byggmästare spred sig tydligen och resulterade också i

en mera

långväga beställning 1899,

en

förvaltarbostad i Graninge. Den började byggas,

men

blev aldrig färdigställd (fig 5).

Graningeverken hade

ett

kontor också i Doro¬

tea,

med all sannolikhet byggt

av

Erik Larsson,

trots att

ritning saknas. Det

var ett

fantasifullt,

slottsliknandehus medtornoch

verandor, byggt

ca 1897

(nedbrunnet 1958, fig 6). Här finns

ett

förvil¬

lande likadant hus bevarat i Backe

på den jämt¬

ländska

sidan, byggt för AB Björknäs’ räkning.

Kontakter mellan de båda

bolagen på

orterna fanns blagenom att

inspektor Vikberg i Dorotea gjorde privata uppköp

av

skogsmark,

som

försål¬

des till AB

Björknäs. Möjlighet finns också,

att

Fig 3. Erik Larssonsritningtill Otto Wikströms gård i Avaträsk, Dorotea, 1898. (Original i Bo Johanssons arkiv, Avaträsk.)

Fig 4. Det Wikströmska husetharfortfarande—medundantag

avden lilla verandan—kvarsittursprungliga utseende (Foto förf. 1981.)

Fig 5. Planritning avErik Larsson till förvaltarbostad i Graninge 1899. Rummenärgrupperade längsenkorridor med tydligupp¬

delning mellandenprivataoch den representativa sfären. (Ori¬

ginal i Graningeverken AB:s arkiv, Bollstabruk.)

Fig6. AntonVikbergshus, tillikakontor för Graningeverken AB, Dorotea, byggtca1897 och nedbrunnet 1958. (Original i HansG:sonSpejares arkiv, Dorotea.)

brodern Per Larsson

övertagit Eriks ritning för byggnaden på sin hemort Backe.

Den

tidigaste bevarade ritningen

av

Erik Lars¬

sonshand förett

bolagshus är från 1898 och utförd

förKramfors AB:s

räkning. Det uppfördes i Bratt- bäcken, Tåsjö socken under åren 1899—1900. Rit¬

ningen visar

^en

rikt dekorerad fasad med alla för

Erik Larsson

typiska element. Huset hade inte

mindreän

sju

rum

på nedre våningen på inspektor

Wikströms egen

begäran, bl

aett

för enskilda af¬

färssamtal och en särskild

matplats för ”mindre

bemärkta

gäster” (fig 7).

Icentralorten Doroteafinnsettsenare

bolagshus

av Erik

Larsson,

även

det uppfört för Kramfors

AB:s

räkning. Bolagets inspektor här hette,också

Wikström och var bror till

inspektorn i Brattbäc-

ken. Erik

gjorde

en

ritning och

ett

kostnadsförslag

som avKramforsAB:s

disponent Kjellberg i Backe

syntes

”vara väl tilltaget”. Slutsumman för huset

blev sedermera 33 000

kronor,

merän

dubbelt vad bolaget från början hade

avsett

för byggnaden.

Under åren 1900—1901

uppfördes huset

av

Erik

Larssons

bygglag. Trots

att

tiden för denna bygg¬

nad och

inspektorsbostaden i Brattbäcken är den¬

samma,

så

ger

huset i Dorotea

ett

helt

annat

in¬

tryck. Det är väl samlat och har

sparsamt

med de¬

korationer,

somtar upp

växtslingor i gjutjärnstek-

niksamt

svängda former i snickerierna vid fönster

och verandor. Dessa

jugendformer återfinns inte

Fig 7. Erik Larssonsritningtillinspektorsbyggnadi Brattbäcken, Tåsjö 1898. (Original i Västerbottens Museum.)

Fig8. DenskKramfors-gården iDorotea,ritadochuppfördav Erik Larsson för bolagets inspektor Flans Wikström 1900—

1901.(Foto Per-Anders Persson 1989.)

på något

annat av

Erik Larssons hus. Byggnaden

gerett

elegant intryck och är mycket medvetet este¬

tiskt utformad. Den står fortfarnde kvar och är exteriört oförändrad

(fig 8).

Ocksåför

kyrkan medförde expansionen behov

av nya

byggnader. I Tåsjö (Västernorrlands,

nu¬

meraJämtlands

län) uppfördes

ny

prästgård med

uthus.Erik Larsson

åtog sig entreprenaden och hu¬

setstodklart 1904. På

fig 9 kan

man se

hela arbets¬

laget uppställt vid bygget. Huset är exteriört oför¬

ändrat och finns kvar

idag.

I Doroteasocken skedde 1900en

delning

av

den

stora

församlingen i Dorotea och Risbäcks försam¬

lingar, där Risbäck omfattade fjällområdet. För

att en

delning

av

församlingen skulle komma till stånd, krävdes

att en

prästgård uppfördes i Ris¬

bäck.ErikLarssonfick

entreprenaden och byggde

1903—04. Huset är

betydligt mindre än Tåsjö prästgård,

men

har många drag

gemensamma

i de¬

korationeroch

plan. Under studiet

av

byggmästare

Larssonsverksamhetåterfanns dessutomett

exakt

Fig 9. Erik Larssonsbygglagposerarvid byggandetavTåsjö prästgård 1903, byggmästaren inringad. (Original i Hans G:son Spejaresar¬

kiv, Dorotea.)

likadanthussomdenna

prästgård i grannsocknen Tåsjö. Enligt den muntliga traditionen uppfördes

dettahusefteren

ritning,

vars ursprung

är okänt.

Utan tvekanär det Erik Larssons

ritning

som an¬

väntsi båda fallen.

Den ökade

befolkningen och verksamheten i

Dorotea medförde också att affärsmännen hade

goda tider och kunde bygga

ut

sina affärshus. Det

mest kända avdessa är det numera rivna Anders Larssonsaffär ochbostadi Dorotea samhälle. Det måste räknassom Erik Larssons mest kända hus och fram till

rivningen 1960

var

det något

avett landmärke iDorotea. Fasadenmotgatanvar gan¬

ska

enkel, med

ett

hängtorn,

som

markerade in¬

gången till affärslokalen. Baksidan bestod till

störstadelenav

verandor,

som senare

glasades in.

Planen visaratt

representationsutrymmena låg till¬

sammansmed affären

på nedre planet och

^sovrum

samtbadrum ochtoalett

på övervåningen. Som al¬

laErikLarssonshus är det

symmetriskt och indelat

efter tidens

gängse krav på åtskillnad mellan den privata och den offentliga sfären i hemmet (fig 10).

Nämnasfrån denna tid bör också det första_upp¬

förda

egnahemmet i Dorotea socken, ritat

av

Erik

Larsson för en av medlemmarna i hans

bygglag

GustafNikolausson.

Fastigheten fick

namnet

Ni- kolausborg och uppfördes 1908. Här har byggmäs¬

tareni liten skalaanvänt

sig

^{av samma}

panelindel¬

ning och fönsterformer

som

på sina

stora

hus och

resultatet har blivitett

mycket personligt utformat egnahem,

som

fick

namnet

Skogshyddan (fig 11).

Tiden efter första världskriget

Underförsta

världskriget stod byggverksamheten

stillaochunderåren närmast efter kom den världs¬

omspännande depressionen. Den fick återverknin¬

gar

även på Erik Larssons byggverksamhet. Efter

1915 och fram till sin död 1925

åtog han sig inte längre hela entreprenader. Han utförde ritningar

och

upprättade material- och kostnadsberäkningar

för de

många egnahem,

som nu

byggdes i Dorotea

med

omnejd och

^var

kontrollant vid kommunens byggen. Han intresserade sig allt

mer

för det in¬

dustriella

byggandet och

var

med

omattstarta

två

nya

företag på

orten,

Dorotea Elektriska Kraft AB

1917samt Dorotea

Träförädling AB 1920.

Många

av

de skolhus,

som

uppfördes under 1920-talet, har Erik Larssons ritningar

som

grund,

förutom att han var kontrollant vid

uppförandet

av dem. På

fyra

av

socknens kronotorpskolonier

utfördes

skolbyggena

som

nödhjälpsarbeten och

samma

ritning låg till grund för alla skolhusen.

Efter1920kanman

tydligt

^se

resvirkesteknikens genombrott i Erik Larssons verksamhet. Redan

1914 hade han provat

tekniken i

en

affärslokal i

Dorotea

samhälle, den

s

k Salstorpsgården. 1924

var han med i en av

kyrkostämman utsedd kom¬

mitté som skulle utröna vilken teknik som bäst

lämpade sig

att

använda vid skolbyggen. Bäst och billigast befanns

vara en

regelkonstruktion med sågspånsfyllning. Byggmästare Larsson

var

väl

medvetenom de_nya

rönen inom byggnadstekni¬

ken.

Lika medveten var han om de arkitektoniska

strömningarna. Under tiden efter första världskri¬

get

bestod ritningarna

mestav

mindre hus. Från

att haanvänt

sig

av en

rik snickeridekor före 1910, så börjar redan under 1910-talet

sträva

efter före¬

nkling: tak- och

röstornamenten

försvinner liksom

verandorna. Kvar ärfönsterformernasamtdeav¬

delande listerna och

våningsbanden. Taken

ärnu ofta brutna och en del nationalromantiska

drag finns,

som

utsvängda nedre takfall och förstukvis-

tar,somersätter

de tidigare

stora

verandorna (fig 12).

Under 1920-talet harenkelhetenhelt fåttöverta¬

get.

Fortfarande

är

husets mittaxel poängterad

meden

genomgående frontespis,

^men

takfallen

är

nu

mycket flacka och panelen stående. De enda de¬

korationerna består av

hörnpilastrar med hop¬

tryckta kapitäl och smäckra stolpar

som

bär

upp förstukvistarnastak.Alla fönster har raka och slä¬

tafoder och han använder

sig ofta

av

lunettföns-

ter. Ett annat för tiden

typiskt, klassicistiskt drag

är

balkongernas och förstukvistarnas frontoner (fig 13).

De allra flesta av Erik Larssons

ritningar från

1920-talet avser

egnahem. Under åren 1905—25 beviljades totalt 72 egnahemslån i Dorotea kom¬

mun. De allraflestakom under 1920-talet ochav¬

såg jordbruksfastigheter. I samband med 28

av dessa lån

figurerar Erik Larsson med ritningar

och/ellerkostnads- och

materialförslag, dock

en¬

dast ikommunensöstradelar. Ibland använde han

sig också

av

de typritningar för egnahem,

som fannsatt

tillgå. Detta visar

en

ritning,

som

finns be¬

varadi hansefterlämnade

arkiv, tillsammans

med denavhonom lättändrade versionen.

{

Fig10.Ritningtill AndersLarssonsaffär och bostadshus iDorotea1905. Byggnaden uppfördes 1906 ochrevs1960. (Original i Västerbot¬

tensMuseum.)

•JisMa,-UM- -Mj» Jim, ^minss,•£i&amx.vzs.£.

4 « -J"9JL

sS-w-jiu<°.aAM/A°^. JSjlwatjr-

Fig 11. Erik Larssons ritning till det första egnahemmet iDoro¬

tea, Nikolausborg, för enmedlem i hans bygglag, snickaren GustafNikolausson, 1906.(Original:Västerbottens Museum.)

Fig 12. RenritningavErik Larssonsritningtill bostadshus i Ho- ting 1915. Flusetärtypiskt för hans hus vid denna tidmedenbe¬

gynnandeförenkling i formoch dekor.(Blåkopiai Västerbotten Museum. RenritningPeder Seidegård.)

Egnahemsritningama från 20-talet

är

alla i

stort settlikadana: dehar

korsplan och

enytaav ca

57

m2 med fvårumoch kök

på bottenvåningen och

ett

rumsamtvind

på övervåningen. Uthusen

är

timra¬

de i stall- och

ladugårdsdelarna med resvirkesväg-

gar utan

fyllning för de

rena

förvaringsutrymme-

na. Iuthuset fanns alltidenbak-ochvarmstuga.

1918

påbörjade Erik Larsson planeringen för det

Fig 13. Riksdagsman Leonard Hagströms hus i Tåsjö, ritatav Erik Larsson 1922.(Fotoförf. 1981.)

första kraftverket för elektrisk ström i Dorotea med

omnejd. Till kraftverket anslöts

också en kvarn. Efteratti

vanlig ordning detaljerat beställt

turbinerna och

övrig utrustning, ledde sedan bygg¬

mästaren

uppförandet och maskininstallationerna

1919. Kraftverket

försåg Dorotea

samt

fem närlig¬

gande byar med elström fram till 1924, då dess ka¬

pacitet inte längre räckte till.

Denandra

industrin,

som

Erik

Larssonvarmed

omatt starta

på

orten,

finns fortfarande kvar.

Den hette vid sin tillkomst 1920 Dorotea

Träförädling

AB och var en

enramig såg med justerings- och

kantverksamtmedenmindre

cirkelsåg

som

komp¬

lement. Såväl

ritning, anskaffande

av

utrustningen

som

byggandet överläts åt

ortens

byggmästare

Larsson.

Sågen

var en av

många,

som

byggdes den¬

na tid

på platser, där den nytillkomna järnvägen

korsadeenflottled

(Dorotea fick järnväg 1915) och

liksom andra av dem fick

sågen i Dorotea snabbt problem under sågverksindustrins kris på 20-talet.

Redan 1922 trädde

bolaget i likvidation,

men

har

rekonstruerats

upprepade gånger och går idag

un¬

dernamnet

Doroteasågen AB.

Lokal snickarglädje

eller del

av en

större tradition?

Idag finns endast

ett

fåtal

^av

Erik

Larssons hus be¬

varade isitt

ursprungliga skick. I Dorotea berättas

än omdenne

byggmästare och hans

verk. Han in¬

fördeenny

byggnadsstil i denna från

centrala Sve¬

rige avlägsna bygd, liksom

rena

nyheter inom

byggnadstekniken och

^var

föregångare även på

andra

områden,

t ex

vid elektricitetens

genom¬

brott.ErikLarssonvar enaktadmaniDoroteaoch hade ett antal

förtroendeuppdrag, naturligt

nog främst inom

byggsektorn. Hans gedigna och mångskiftande kunskaper verkar komma från praktiskt arbete, självstudier och intresse för yrket.

Ortsborna talar om att han lärt

sig byggandet i

Amerika och

naturligtvis kan inte det helt uteslu¬

tas, även om

bevis saknas. Mer troligt är,

att

han

var en manmed

naturlig fallenhet för yrket, kom¬

binerat med

konstnärlig talang, vilket förkovrade sig

genom

de förlagor, mönsterböcker och tidskrif¬

tersomfanns

tillgängliga och sedan utformade sin

egen

byggnadsstil

genom

praktiska försök. Han

varvälmedvetenomtidens

arkitekturströmningar

och omsattedem så

långt sig göra lät till

en

skala,

som

passade de mindre

orterna

i Västerbottens in¬

land.

Med säkerhet finns i

många delar

av

vårt land

liknande

byggmästare,

som

format byggegenska-

pen

och arkitekturen på just sin

ort.

Ett sådant exempel, byggmästaren och riksdagsmannen Olof

Johansson i

Edsbyn, har lyfts fram

av

Fredric Be-

doire iArkitekturmuséetsårsbok 1981. Precissom

Erik Larsson var Olof Johansson en

autodiakt,

sometablerade

sig i

en

tid

av

expansion i

ett sam¬

hälle under

uppbyggnad. Olof Johansson

var

ock¬

så hanen

mångkunnig

^{man, som}

både utförde rit¬

ningar och byggde, sålde byggnadsmaterial och

medverkade vid

etablering

av nya

industrier på

or¬

tensamt

deltog i kommunens politiska liv. De båda byggmästarnas byggnader har också många drag

gemensamma,

och båda visar de

prov

på förmåga

att

följa med i tiden vad gäller stildrag,

nya

bygg¬

nadsmaterial och tekniker. Noterbartär, att

både

Erik Larsson ochOlofJohansson

försåg sina

egna bostadshus med

burspråk för

att

få tillräckligt med ljus vid kopieringen

av

sina ritningar.

Mycket arbete återstår innan vi har

en

tillräcklig kunskap

om

de lokala byggmästarna för

att

hos

varochen

skilja det allmänna från det individuella.

Ensådan

forskning skulle också få

enannan

följd:

den skulle öka de lokala

byggmästarnas prestige

och därmed

möjligheterna

att

bevara deras verk.

Detärinte bara i Doroteasomdettaären

angelä¬

gen

uppgift.

Majlis Granström, född 1946, museichef vid Piteå

Museum. Arbetar fn i

tjänsten på ett projekt

om Piteås

bebyggelsehistoria.

Referenser

Förf. hartidigare behandlatämnetienC-uppsatsvid Institutio¬

nenför konstvetenskap, Umeå universitet, ht 1984.

Ahnlund, Mats,Graningeverken, järnbruksmilöer värdaattbe¬

vara, s134—152,Byggnader ochkulturmiljöeri Västernorr¬

land,Örnsköldsvik 1977.

Arpi, Gunnarmfl, Sveriges skogar under 100 år,Stockholm 1959.

Bedoire, Fredric, Mannensom byggde Edsbyn,Arkitekturmu¬

seetsårsbok 1981, Stockholm 1981.

Lindahl, Göran, 200 åri Västernorrlands län—enbebyggelse- historiskskiss,s20—61Byggnader och kulturmiljöer i Väs¬

ternorrland,Örnsköldsvik 1977.

Lundgren, Nils-Gustav,Fastighetsomsättningen i Doroteasoc¬

ken 1860—1910.Otryckt C-uppsatsi ekonomisk historia,

Umeå 1973.

Nordin, Erik, Träbyggnaden under 1800-talet,debatt och verk¬

lighet, Den nordiska trästaden 16,Stockholm(1972) 1980.

Stavenow-Hidemark, Elisabeth, Villabebyggelse i Sverige 1900—1925 Nordiska MuseetshandlingarIb,ak.avh. Stock¬

holm 1967.

Sundin, Bo, Deglömda husen, Tre kulturer, medlemsbok för JohanNordlander-sällskapet1,Umeå 1983.

Sundström, Sven-Axel, Dorotea sockens historia, Dorotea 1977.

Tidskrift förbyggnadskonst ochingeniörvetenskap 1850—71.

Wik, Harald, NorraSverigessågverksindustrifrån 1800-talets mitt fram till 1937. Geographical1, Stockholm 1950.

Förteckning över kända verk av Erik

Larsson, ritningar och byggnader

Årlal Byggnad Ritning ^Arkiv

1894 BjörknäsFörvaltarbostad, Dorotea ^saknas

1897 AntonVikbergs fast. Vikbo, Dorotea ^saknas

1898 Otto Wikströmsgård, Avaträsk original ^BoJohansson,Avaträsk

lnsektorsbostad förKramfors AB, Brattbäcken original Västerbottens Museum

1899 Förvaltarbostad iGraninge original Graningeverken AB, Bollstabruk

1901 Inspektorsbostad för Kramfors AB, Dorotea ^saknas

1902 Prästgårdi Tåsjö ^saknas

1903 Prästgårdi Risbäck, Dorotea Erik Larssonsbostadshus, Dorotea

original saknas

Risbäckskyrkoarkiv

1904 Broi Backe saknas

1905 Vattensågi Valån, Tåsjö ^saknas

AndersNilssons affärochbostad,Dorotea original Västerbottens Museum 1906 Nikolausborg, Gustaf Nikolaussonsegnahem,Dorotea

PanelklädningavKristoffer Erikssons hus, Dorotea

original

saknas

Västerbottens länsegnahemsnämnds

arkiv (lån 43)

1907 Lasarett ochläkarbostad, Backe Bergvattnetsfolkskola, Dorotea

saknas saknas 1910 JägmästareAnderssonsbostad,Dorotea ^saknas 1914 UtbyggnadavDJNordenstedts hus, Dorotea

Salstorpsgården, Dorotea

saknas saknas

1915 Bostadshus iHoting bläkopia Västerbottens Museum

E Edénsaffärochbostad,

Åsele

blåkopia Byggnadsnämnden,

Åsele

1916 Vattensågi Ormsjö, Dorotea Skola iHäggås, Dorotea

saknas saknas

1917 Skola iLomsjö,

Åsele

blåkopia Västerbottens Museum

Samuel Hanssonshus,Högland, Dorotea blåkopia Västerbottens Museum 1918 Uthus tillskogvaktarbostad,Rörström,Tåsjö original Västerbottens Museum Kristine Jakobssonsegnahem,Risbäck, Dorotea blåkopia Västerbottens Museum DoroteaElektriska KraftAB,kraftverk och kvarn blåkopia Västerbottens Museum 1919 Faktorsbostad för Salsåkers

Ångsåg,

Resele blåkopia Västerbottens Museum

Ultråkvarn,Stigsjö original Västerbottens Museum

1920 Per Jönssonsegnahem,Lövstrand, Dorotea original ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1202) Nils Viard Nordströmsegnahem,Avaträsk, Dorotea blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1516) Kristina Viktoria Erikssonsegnahem, Mårdsjö, Dorotea original ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 355) Sågbyggnadför Dorotea Träförädling AB, Dorotea original VästerbottensMuseum

Levi Wikners affär ochbostad,Ormsjö, Dorotea original Västerbottens Museum Såg,hyvel och kvarn i Malgovik, Vilhelmina blåkopia Västerbottens Museum 1921 Levi Wikners affär ochbostad,Ormsjö (omarbetad ritning) Dorotea original Västerbottens Museum

Uthustill Hilmar Nikolaus Perssonsegnahem, Dorotea blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1301) ErikJohanOlofssonsegnahem,Ormsjö, Dorotea original ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1447) Rep.avJonas Henrikssons egnahem,Mårdsjö, Dorotea original ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1448) Olof JohanBjurdahls egnahem, Dorotea original ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 465)

1922

1923

1924

1925

SkolorpåkronotorpskoloniernaGranberget,Nappsjö,Fågelberget och Fågelsta, Dorotea

Sjöströms affär och bostad, Ormsjö, Dorotea Skolor iRörströmochKarbäcken, Tåsjö Bostadshus iMeselefors, Vilhelmina

Ålderdomshemsamtavd för kronisktsjuka,

Åsele

EvertGustafssonsegnahem, Avaträsk, Dorotea

Uthus till Erust HellvidNygrens egnahem, Rockvattnet, Dorotea

AndersJakob Johanssonsegnahem, Svanabyn, Dorotea

OmbyggnadavAnders Flolmbergs egnahem, Lavsjö, Dorotea

Anders Rudolf Nensénsegnahem, Dorotea

PerOlofPerssonsegnahem,

Östra

Ormsjö, Dorotea

JonasKalixtusJonssonsegnahem,Mårdsjö, Dorotea

JPOlofssonsegnahem, Lajksjö, Dorotea

Anders Ossian Sandénsegnahem, Dorotea

LärarbostadOrmsjö, Dorotea

Ingel August Johanssons egnahem, Svanabyn, Dorotea

Ida Zachrissonsegnahem,Mårdsjö, Dorotea

EdvinHilding Byströms egnahem, Dorotea

HBlomsgård, Rörström

Uthus EAJonsson, Mårdsjö, Dorotea Skola,Ullsjöberg,Dorotea

JPålssonsgård, Strömsund

Ekonomi- ochhemlighus tillskolan i Hälla,

Åsele

Uthustill JO Mårtenssonsegnahem, Mårdsjö, Dorotea

Kristian Wikströmsegnahem, Svanabyn, Dorotea

Uthustill HilmaFredrika Jonssonsegnahem,Lavsjö, Dorotea

Uthustill Erik Gustaf Hahlinsegnahem,Ullsjö, Dorotea

UthustillKarlSjölanders egnahem, Lavsjö, Dorotea

Isak Nikolaus Jonssonsegnahem, Dorotea

MT Jonssonsegnahem, Rockvattnet, Dorotea

UthustillRobertErikssonsegnahem, Mårdsjö, Dorotea

Alexius Sandénsegnahem, Dorotea

Bostadshus för Dorotea Elektriska KraftAB, Dorotea LeonardHagströms hus,Tåsjö

blåkopia Dorotea kommunarkiv original VästerbottensMuseum

blåkopia VästerbottensMuseum original VästerbottensMuseum

original Västerbottens Museum

blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1832) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1833) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1829) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1834) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1898) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 2007) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 2010) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 642) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 6710) original Västerbottens Museum

blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 2009) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 2137) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 764) original Västerbottens Museum

blåkopia VästerbottensMuseum original ^Doroteakommunarkiv original VästerbottensMuseum original Västerbottens Museum

original ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1521) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1523) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1677) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1779) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1828) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1830) blåkopia ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 1831) original ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 2141) original ^{Vbtns läns} egnahemsnämnds arkiv (lån 549) blåkopia Västerbottens Museum

blåkopia Västerbottens Museum

Odateraderitningar:

UthusBjörknäs AB,Lajksjö,Dorotea original Västerbottens Museum Uthus Erik AlfJonsson,Mårdsjö,Dorotea original Västerbottens Museum Stall ochladugård H Danielsson, Lomsjö, Dorotea blåkopia VästerbottensMuseum

Uthus ERPersson, Dorotea blåkopia Västerbottens Museum

Ekonomibyggnad Leonard Hagström, Tåsjö blåkopia Västerbottens Museum

Bostad ERPersson, Dorotea original Västerbottens Museum

Bostad AlfredJonsson,Mårdsjö, Dorotea original Västerbottens Museum

BostadMärtaHedberg, Dorotea blåkopia VästerbottensMuseum

Bostad i Vilhelmina blåkopia Västerbottens Museum

AvträdenvidBergvattnets skola original Västerbottens Museum

Vägdistriktets magasin, Dorotea original Västerbottens Museum

Cirkelsåg och hyvelverk, Laxbäcken, Vilhelmina blåkopia Västerbottens Museum Fönster och dörrartillbostadiMeselefors, Vilhelmina original Västerbottens Museum

Café blåkopia Västerbottens Museum

Ospec. grundplan original VästerbottensMuseum

Ospec. bostadshus, 2 ritningar original Västerbottens Museum

blåkopia Västerbottens Museum

Summary:

Erik Larsson, master-builder in

Dorotea

By Majlis Granström

Local builders havedominatedboth

building and

the architecture in many

Swedish

towns

and

re¬

gions. Most of them

are anonymous

inasmuch

thatwecannot

study their work

more

closely sin¬

ce their

drawings seldom still exist. This article

deals withonesuch

master-builder, Erik Larsson,

in the south-east part

of the province of Väster¬

botten, during the period 1887—1925. The Väs¬

terbotten Museum in Umeå has 78 of his

drawings, together with correspondence and

ca¬

talogues

etc.

Fifteen of his buildings still stand unaltered,

at any rate as

far

as

the exteriors

are concerned.

The

parishes of Dorotea, Fjällsjö, Åsele ^and

Vilhelmina, in the

area

mentioned,

were

places of

great

expansion and transformation between 1860

and 1910. The

large forests became

raw

material

for the saw-mills

along the

coastat

the mouth of

the river

Ångermanälven. Many timber companies competed for these natural

resources

and estab¬

lishedoffices in the inlandarea.Workers from dif¬

ferent trades moved to this

expansive region.

Among these

was

the master-builder Erik Lars¬

son,

who

cameto

Dorotea in 1887 together with

twobrothers whowerealso in the

building trade.

He

began

to

dominate building in the district, and

continuedto dosountilhis death in 1925.

Many

of the

impressive office-buildings of the timber companies

^were

both designed and built in log- technique by Erik Larsson,

as

well

as new stores and other

large buildings for the

new

well-to-do

businessmenof the district. His

early architectu¬

rehas elements froma

style that had already

gone out of fashion in the morecentral parts

of Swe-

den:

stick-style with abundant

carpentry

decora¬

tions. Verandas and smalltowerswereoften used.

After WorldWar I Erik Larsson no

longer

ac¬

tually built buildings, but he continued

to

design

them. He

kept himself informed about the

new architecture and

techniques by reading magazines

and

ordering pattern-books, and in the 1920’s his style had changed into

a

simpler timber panel-

work architecture with many

classicistic details.

He also

designed saw-mills, mills and electricity- works,

to

which he also sold the machinery and equipment. He held several public positions in the

area,

and introduced

new

building techniques such

as the

panelling and frame technique, which

was used in _{the many}

schools and owner-occupier hou¬

ses which

began

to

be built in the 1920’s.