Selfies, souvenirer och Djävulsbibeln: En kvalitativ fallstudie av biblioteksanställdas syn på biblioteksturism på Kungliga biblioteket och Stockholms stadsbibliotek

(1)

Selfies, souvenirer och Djävulsbibeln

En kvalitativ fallstudie av biblioteksanställdas syn på biblioteksturism på Kungliga biblioteket och

Stockholms stadsbibliotek

Otto Granath

Institutionen för ABM

Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650–

4267

Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2020, nr 800

(2)

2

Författare/Author Otto Granath Svensk titel

Selfies, souvenirer och Djävulsbibeln – En kvalitativ fallstudie av biblioteksanställdas syn på biblioteksturism på Kungliga Bibliotekets och Stockholms stadsbibliotek.

English Title

Selfies, souvenirs, and the Devil’s Bible – A qualitative study of tourism organization in National Library of Sweden and Stockholm Public Library.

Handledare/Supervisor Kerstin Rydbeck Abstract

The aim of this master thesis is to examine how two Swedish libraries approach library tourism.

Library tourism is a growing phenomenon seen in libraries across the world. The case study has been made on the National Library of Sweden and Stockholm Public Library. The study was con- ducted through qualitative measures in which methodological techniques have been used, such as interviews and analysis of relevant documents from an organizational perspective. The study aims to determine how two libraries in Stockholm are used as tourist attractions and how the personnel perceive their workplace as being a tourist attraction. The analysis is based on Foucault’s theories primarily addressing the relationship between power and knowledge and the theories of economic, social, environmental, and cultural implications of tourist-related services by both John Urry and Jonas Larsen as well as the authors So-Min Cheong and Marc L Miller. The study shows that neither of the two examined libraries has special staff for dealing with tourists, nor guidelines for this activ- ity. The study also shows that libraries can be viewed as important rising cultural tourist attractions during the last years. Having an increasing number of tourists has been disturbing for the locals and those employed at the libraries. Both libraries’ primary focus is being an indispensable part of community life as promoter of literacy, provider of a wide range of reading material for all ages and wide-ranging loan services based on systems of branch libraries. This study suggests that both libraries have a similar approach to tourism, but also that they could be more involved in the process in order to make tourism available on their own terms. Disclaimer: This subject was decided/chosen in November 2019 before the outbreak of Covid-19 which made future tourism development more uncertain.

This is a two years master’s thesis in Archival Science/Library and Information Science/Museum and Cultural Heritage Studies.

Ämnesord

Bibliotek, bibliotekens mål och uppgifter, bibliotek och samhälle, Stockholm, turism, resehand- böcker

Key words

Library, Library rules and regulations, Stockholm, Tourism, Culture and tourism, Guidebooks

(3)

3

Förord

Jag vill tacka de personer som har hjälpt mig genom processen att skriva denna uppsats. Jag vill särskilt tacka min handledare och alla i min handledargrupp för feedback, tips och konstruktiv kritik under processens gång. Ett särskilt stort tack vill jag rikta till de respondenter som tagit sig tid och ställt upp på mina intervjuer. Utan er hade inte studien varit möjlig att genomföra.

(4)

4

Innehållsförteckning

Inledning ... 7

Bakgrund ... 9

Turism ... 9

Problemformulering ... 10

Syfte och frågeställningar ... 11

Ämnesval ... 11

Avgränsning ... 11

Centrala begrepp ... 12

Litteraturöversikt ... 14

Publicerade artiklar ... 14

Konferenshandlingar och bokkapitel ... 16

Sammanfattning forskningsläget ... 19

Teoretisk referensram ... 19

Makt och turism ... 23

Metodik ... 24

Vald metod ... 24

Population ... 24

Beskrivning av populationen ... 25

Datainsamlingsmetod ... 25

Intervjuer genom kvalitativ forskningsmetodik ... 26

Semistrukturerad intervju... 27

Förförståelse... 27

Tillförlitlighet ... 27

Etiska överväganden ... 27

Källkritik ... 28

Metodologiska utmaningar ... 28

Bearbetning av data ... 28

Två bibliotek – två kulturarv ... 29

Kungliga biblioteket ... 29

KB:s historia ... 30

Beskrivning av biblioteket i Humlegården ... 31

Kungliga bibliotekets webbplats ... 32

Kungliga bibliotekets resehandböcker och guideböcker ... 33

Stockholms stadsbibliotek... 33

Stockholms stadsbiblioteks historia ... 34

Stadsbibliotekets utåtriktade verksamhet ... 36

Stockholms stadsbiblioteks resehandböcker ... 36

Upplevelsen av biblioteksturism hos de anställda ... 37

Respondenter på Kungliga biblioteket ... 37

Respondent 1 Kungliga biblioteket ... 37

Samlad analys av respondenterna på Kungliga biblioteken ... 45

(5)

5

Kungliga bibliotekets turistverksamhet ... 45

Rutiner ... 47

Samarbete... 49

Marknadsföring ... 50

Bibliotekarier som turister ... 52

Respondenter på Stockholms stadsbibliotek ... 52

Respondent 2 Stockholms stadsbibliotek ... 52

Respondent 9 och 10 Stockholms stadsbibliotek ... 55

Respondent 11 ... 56

Samlad analys av respondenterna på Stockholms stadsbibliotek ... 56

Förordningar som reglerar båda biblioteken ... 60

Kungliga bibliotekets övergripande uppdrag ... 60

Stockholms stadsbiblioteks övergripande uppdrag ... 62

Analys av de två biblioteken i fallstudien ... 63

Möjliga faktorer bakom biblioteksturismen ... 65

Platsmarknadsföring ... 65

Resebloggen LibraryPlanet ... 66

Dragplåster ... 66

Förbättrad turistupplevelse... 66

Att skapa kulturvaror och få många ”gillar” ... 67

Bibliotek en trygg och samtidigt föränderlig värld ... 68

Tripadvisor om Kungliga biblioteket ... 68

Tripadvisor om Stockholms stadsbibliotek ... 69

Bibliotekens nya roll i samhället... 69

Digital turism ... 70

Kultur ger konkurrensfördelar ... 70

Ökat antal besökare kan bidra till den lokala kulturen ... 70

Biblioteksbyggnadernas betydelse för framtida generationer ... 71

Bibliotekens narrativ ett strategiskt arbete ... 71

Konklusion ... 73

Slutdiskussion ... 75

Framtida forskning ... 80

Referenser ... 81

Bilder ... 81

I uppsatsförfattarens ägo ... 81

Källor och litteraturförteckning ... 82

Litteratur... 82

Källor ... 85

(6)

6 Bildförteckning

Bild 1 – Illustration av Djävulen i Codex Gigas av Herman the Recluse of the Benedictine monastery of Podlažice, folio 290 recto.

sid 7 Bild 2 – Rotundan, Stockholms stadsbibliotek. Foto av tweets.seraph.me

Twitter @Seraphpy. sid 8

Bild 3 – Kungliga biblioteket i Humlegården. Foto av Holger Ellgaard. sid 29 Bild 4 – Stockholms stadsbibliotek. Foto av Federico Covre, divarse.com. sid 33 Samtliga bilder har upphävd upphovsrätt eller är fria att dela och har gjorts tillgängliga under licensen: Creative Commons, Erkännande, Dela Lika 3.0 Generisk.

(7)

7

Inledning

The world is a book and those who do not travel read only one page.

Augustine of Hippo

I Shirley Jacksons novell ”Sommarfolket” från 1950 porträtterar hon ett gift par från New York som äger en sommarstuga på landet. Allt går bra fram till en sommar då paret bestämmer sig för att stanna efter Labor Day den 1 september, något som byns invå- nare inte uppskattar. Beslutet får en redan existerande spänning mellan lokalborna och paret att bubbla upp till ytan och leder till att paret blir strandsatta utan bil, telefon eller TV, rädda för sina liv. Berättelsen handlar om spänningen mellan de som tillfälligt besöker en plats och de som bor eller jobbar där regelbundet, ett maktförhållande som får allvarliga konsekvenser för parterna. ”Sommarfolket” fick mig att fundera på om en sådan spänning även finns på bibliotek.

En av de vanligast frågor jag får i lånedisken på Kungliga biblioteket (KB) är: Var hittar jag djävuls- bibeln? Jag har jobbat som timanställd på KB i mer än ett år och enligt min erfarenhet kommer ingen fråga upp lika ofta som den. Människor från jordens alla hörn tycks känna till denna klenod och KB låter turistattraktionen finnas till- gänglig, om än i en specialkammare för att skydda den mot solljus. Djävulsbibeln, eller Codex Gigas, är en handskrift som har fått sitt smeknamn från en illustration föreställande en djävul. Djävulsbibeln är jämte Silverbibeln Sveriges mest kända handskrift, och togs liksom Silverbibeln som krigsbyte i Prag under trettioåriga kri- get år 1648. Något liknande erfor jag under min praktik på Stockholms Stadsbib- liotek några kilometer bort. Dit kom mängder av turister varje dag. Var tionde minut kunde man se unga besökare posera för fotografering eller ta ett foto av sig själva, en så kallad selfie, uppe i gallerierna i rotundan, något som bibliotekarierna ofta kommenterade. Dessa erfarenheter gav mig idén att undersöka biblioteksturism genom att kontrastera upplevelserna av turism på de två biblioteken ur de anställdas perspektiv och sedan diskutera varför turisterna besöker biblioteken.

Turism är något som kommit att förknippas med en modern storstad. Varje år besöker mängder turister världens bibliotek, allt från British Library till klosterbibliotek och minnesbibliotek om författare och andra betydelsefulla personer.¹

1 Tokic & Tokic (2017), s. 125-126.

Bild 1. Illustration av Djävulen i Codex Gigas av Herman the Recluse of the Benedictine monastery of Podlažice, folio 290 recto.

(8)

8

Turism är en av många former av gränsöverskridande mobilitet. Turism som begrepp myntades först på 1800-talet, men människor har rest i alla tider och av olika anledningar. Motiven till resorna kunde då, liksom nu, vara religiösa, vetenskapliga, politiska, ekonomiska eller rekreativa. På 1800-talet kom ett skifte i trans- porttekniken när tåg- och båttrafiken utvecklats. Inte långt efter kom den första ka- meran som också bidrog till utvecklingen av turismen.²

Turism och kultur kan vara nära sammankopplat. I flera länder han- teras kultur- och turismfrågor inom samma departement. Detta gäller i till exempel Etiopien, Indonesien, Malaysia, Kina, Pakistan, Sydkorea och Turkiet. I Sverige är det dock uppdelat på två olika departement.³ Turism och kultur har även fler kopplingar. Det är under semestern som tiden finns för att besöka kulturarv, och kulturarven är en viktig faktor för att lyckas attrahera turism.

En tredje koppling är serendipity.

Serendipity är när en person letar efter en sak men råkar hitta en annan.

Resande är en typ av serendipity och många besök på bibliotek innehål- ler, precis som resande, detta inslag.

Man letar efter en sak men upp- täcker oväntat en del annat, samtidigt som man fortfarande till viss grad tillfredsställt det ursprungliga behovet. Resande och bibliotek har denna beröringspunkt, möjligheten att uppleva serendipidy.

Biblioteken har tillsammans med arkiven och museerna en sam- hällsfunktion att samla, vårda och förmedla källorna till vår historia, vårt kulturarv. De utgör en gemen- sam samlingsplats för kunskap om vår historia och vår samtid.⁴

2 Urry & Larsen (2011), s. 144-145.

3 Näringsdepartementet och Kulturdepartementet.

4 Bohman (2000), s. 31.

Bild 2. Rotundan, Stockholms stadsbibliotek.

Foto av tweets.seraph.me Twitter @Seraphpy.

(9)

9

Turism- och kulturarvssektorerna intresserar mig, inte minst eftersom jag själv är en kulturarvsturist av stora mått.

Bakgrund

Bibliotek har lockat besökare långt innan begreppet biblioteksturism var myntat.

Under renässansen besökte italienska humanister klosterbibliotek i hela Europa för att rädda de unika manuskript som hade fallit i glömska under senmedeltiden. På 1700-talet var det vanligt att bibliotek ingick i den ”stora rundturen” och de åter- fanns i den tidens reselitteratur.⁵ Långt in på 1800-talet reste folk fortfarande för att besöka bibliotek i syfte att rädda manuskript.⁶

Bibliotek som turistattraktion återfinns i flera former: biblioteket som historiskt värdefull plats, till exempel klosterbibliotek, såväl som ett stopp längs en turistväg, till exempel till minne av en särskild författare. Biblioteksbyggnaders arkitekto- niska, monumentala, konstnärliga eller historiska kvaliteter lockar turister, men även bibliotekens betydelse för övergripande kulturella, vetenskapliga och bildande värden.⁷ Den mest naturliga målgruppen utgörs av världens alla bibliofiler som oav- sett om de är hemma eller på resande fot söker sig till antikvariat, bokhandlar och bibliotek. Ingen bibliofil kan stå emot doften av böcker.⁸

Denna fallstudie om biblioteksturism har utgått från två bibliotek i Stockholm:

Kungliga biblioteket, som är Sveriges nationalbibliotek, och Stockholms stadsbibliotek. I kapitlet ”Två bibliotek – två kulturarv” ges en kort redogörelse för bibliotekens bakgrund och deras kvaliteter ur ett turistperspektiv.

Turism

Turism är en global ekonomisk kraft som oftare studeras i kulturgeografi, företagse- konomi och turismvetenskap än inom biblioteks- och informationsvetenskap. Tu- risternas inverkan på den globala ekonomin omsätter 8,8 triljarder dollar per år.⁹ Antalet reseguider som kommer ut varje år är omfattande. Turismen är i dag en av Sveriges basnäringar enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Turismen står för 3 procent av Sveriges ekonomi¹⁰ och omsätter i Sverige 337 miljarder per år.

Besöksnäringen är beroende av samspelet mellan privat och offentlig sektor.

Oftast är det en offentlig aktör som har samordningsansvar för destinationsutveckl- ing, regionalt eller lokalt. Visit Sweden är till exempel ett aktiebolag som ägs av

5 Richards (1996), s. 5.

6 Kells (2019), passim.

7 Tokić (2014), s. 765.

8 Morrison (2017), passim.

9 Karantzavelou (2018), s. 3.

10 Tillväxtverket > Statistik > Våra Undersökningar > Resultat från turismundersökningat > Turismens årsbok- slut 2018.

(10)

10

svenska staten. Visit Sweden ligger under Näringsdepartementet och har i uppdrag att marknadsföra svenska resedestinationer utomlands, med kontor i sju länder:

Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Kina, Frankrike, USA och Indien.¹¹ Den part som samordnar uppdraget att marknadsföra Stockholm som resmål är Stock- holm Business Region, ägt av Stockholms stad, med dotterbolaget Visit Stockholm.

Under 2018 stod Stockholms län för en fjärdedel av Sveriges totala nattgäster, närmre 14,6 miljoner.¹² Det är en ökning med 56 procent på tio år. Visit Stockholm marknadsför och utvecklar Stockholm som etablerings- och turistdestination under mottot ”Stockholm: The Capital of Scandinavia”.

Problemformulering

Biblioteksturism har länge varit ett nischat fält och dess turister en mindre grupp, men det är ett fält som konstant växer.¹³ Biblioteksturism spås bli nästa stora trend inom resande och artiklar med insiktsfulla analyser och praktiska tips på bibliotek värda att besöka har blivit allt vanligare.¹⁴

Redan 1992 startades Världsminnesprogrammet av Unesco för att bevara, till- gängliggöra, öka medvetenheten om och marknadsföra kulturarv.¹⁵ Huvudfokus i svensk kulturarvspolitik för biblioteken har på senare år handlat om att kulturarvet ska digitaliseras.¹⁶ I bakgrunden ligger beslut inom EU som betonar vikten av kulturarv. EU stödjer även många turistprojekt.

Kulturturism pekas generellt ut som en trend och något som kultursektorn borde räkna in och förbereda för bättre.¹⁷ Biblioteken är en av grundstenarna i vårt svenska kulturarv och de mest välbesökta kulturinstitutionerna.¹⁸ På utställnings- bibliotek som Abbey Library of Saint Gall och Library of Congress är turisterna i majoritet, och dessa bibliotek står också redo för dem.¹⁹ Men hur redo är de svenska biblioteken för den växande biblioteksturismen? Eller vore det fel väg att gå att rusta biblioteken för fler turister? Och hur kommer turismen te sig efter Coro- napandemin?

Turism är ett väl studerat område, även om det är ett relativt nytt forskningsfält.

Även kulturturism har studerats. Biblioteksturism är det dock förhållandevis få som studerat, trots att fenomenet växer och därmed torde ha en inverkan på biblioteken.

Jag ska i denna uppsats undersöka upplevelser och attityder till biblioteksturism på två bibliotek, ett specialbibliotek och ett folkbibliotek.

11 Visit Swedens webbplats > Om Oss > Organisation.

12 Cavlin (2019), passim.

13 Lainsbury (2019), s. 115.

14 Morrison (2017), passim; Berry (1990), passim; Harness (2013), passim; Kells (2019), passim; Sherman (2019), passim; Welch (2011), passim; Krueger (2019), passim; Martinko (2018), passim.

15 Unescos svenska webbsida > Världsminnensprogram; Gould (1999) passim; Andersson (2014), s. 10.

16 Prop. 2016/17:116, Kulturarvspolitik Stockholm: Kulturdepartementet, passim.

17 Brun (2019), s. 19; Grundberg (2002), passim.

18 Statens kulturråd (1988), s. 49.

19 Kells (2019), passim.

(11)

11

Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativ analys utforska hur anställda på två bibliotek, Kungliga biblioteket (KB) och Stockholms stadsbibliotek, uppfattar biblioteksturismen och hur turismen förhåller sig till de övergripande mål som de två biblioteken har. Syftet är även att beskriva möjliga faktorer bakom den växande biblioteksturismen.

Jag vill uppnå detta utifrån följande frågeställningar:

1. Hur ser biblioteksturismen ut på KB och Stockholms stadsbibliotek?

2. Hur upplever bibliotekens anställda turismen?

3. Vilka möjliga faktorer bidrar till den växande kulturturismen på biblioteken?

Ämnesval

Jag har valt att undersöka upplevelser av och attityder till biblioteksturism på två bibliotek. Mitt val av dessa två bibliotek baseras på det höga antal turister som Stockholm tar emot i jämförelser med resten av landet och på att jag känner till dessa två bibliotek. De ligger i Stockholm, en stad med god ekonomi och stort utbud av attraktioner.

Avgränsning

Undersökningen är avgränsad till ett folkbibliotek, Stockholms stadsbibliotek vid Odenplan (huvudbiblioteket), och ett specialbibliotek, Kungliga biblioteket (KB) i Humlegården som även är Sveriges nationalbibliotek. Den sida av biblioteksturismen som handlar om när bibliotekarier ger råd om reseguider och böcker om des- tinationen inför en resa är av stor betydelse liksom de anställdas omfattande arbete med att köpa in de senast utkomna resehandledningarna av god kvalitet samt hålla sig uppdaterade med de senaste resetrenderna. Men eftersom huvudfokus i denna uppsats är biblioteket som en turistattraktion i sig har jag av tidsskäl avgränsat mig mot den sidan av biblioteksturismen. Jag har även avgränsat mig emot hur turister upplever besök på de två biblioteken.

Artiklar på andra språk än svenska och engelska har exkluderats.

(12)

12

Centrala begrepp

Här listas centrala begrepp som jag tillämpar dem i den här uppsatsen.

Biblioteksturism (engelska: library tourism och bibliotourism). Den här uppsatsen definierar biblioteksturism som när någon lämnar sin vanliga omgivning för att be- söka ett bibliotek i rekreationssyfte. Ingen verksamhet på biblioteket är uteslutande en turistverksamhet; det är sällan deras primära funktion, utan de tillhandahåller tjänster för alla besökare. Om dessa besökare ber om hjälp med reseguider och litteratur om olika besöksdestinationer har jag valt att inkludera dem i begreppet, liksom om det finns information på engelska på bibliotekens webbplats eller sociala medier. Jag har inte valt att inkludera studier som avser den sortens resande där forskare och journalister reser till ett specifikt bibliotek inom sitt arbete för att få tag på en speciell källa.

Biblioteksturist (engelska: library tourist). I denna uppsats avses med en biblio- teksturist i första hand inte en person som utnyttjar bibliotekets vanliga tjänster, till exempel att låna och beställa böcker, utan en individ vars mål med att besöka ett bibliotek är att ta del av kulturarv, vilket kan variera från att beundra en gammal vacker byggnad till att se en utställning av en unik bok eller ett föremål av historiskt värde i bibliotekets lokaler. I denna uppsats inkluderas inte individer som söker sig till bibliotek för att få tillgång till källor som inte finns i deras hemland eller på deras hemort.

Kulturarv (engelska: cultural heritage). Enligt Riksantikvarieämbetet är kulturarv samtliga materiella och immateriella uttryck, exempelvis lämningar, föremål, mil- jöer, traditioner och strukturer, för mänsklig påverkan.²⁰

Kulturarvsturism (engelska: heritage tourism). Kulturarvsturism har definierats som besök i landskap, historiska platser, monument och byggnader.²¹

Kulturturism (engelska: cultural tourism). Enligt World Turism Organization de- finieras kulturturism som ”resor av personer för väsentligen kulturella motiv såsom studieturer, scenkonst och kulturella turer, resor till festivaler och andra kulturevenemang, besök på platser och monument, resor för att studera naturen, folklore eller konst och pilgrimsfärder.”²²

Definitionerna av kulturturism och kulturarvsturism är dock inte alltid tydliga.

Vissa forskare gör en tydlig åtskillnad mellan dessa två begrepp. Moscardo hävdar till exempel att kulturarvsturism fokuserar på det förflutna och kulturturism på nu- tiden.²³ Jag kommer använda kulturarvsturism och kulturturism omväxlande.

20 Riksantikvarieämbetets webbplats > kulturarv.

21 Tosic & Lazarevic (2010), s. 108-109.

22 Andersson (2015), s. 2.

23 Tosic & Lazarevic (2010), s. 108-109; Moscardo (2001), s. 3-17.

(13)

13

Turism (engelska: tourism). Enligt Tillväxtverket och United Nations World Tour- ism Organization (UNWTO) omfattar turism ”människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften”.²⁴

I nästa avsnitt kommer jag presentera den litteratur om biblioteksturism som återfunnit genom sökningar i olika databaser.

24 Tillväxtverket (2016), s. 6; unwto.org > glossary-tourism-terms.

(14)

14

Litteraturöversikt

Det finns begränsad forskning om biblioteksturism. Eftersom det är av betydelse för en artikels trovärdighet att den vetenskapliga kvaliteten säkerställts genom granskning av externa experter på området innan den publiceras (peer review), vilket inte alltid varit fallet i de studier jag fått fram, har jag valt att dela upp denna litteraturöversikt i publicerade artiklar och konferenshandlingar.

Publicerade artiklar

I följande avsnitt presenterar jag de publicerade studier som behandlar biblioteksturism ur olika perspektiv. Studierna har genomgått granskning inför publicering (peer review) och kommer från Polen, Serbien, Grekland, Bulgarien och Kroatien.

I artikeln ”The tourism attractiveness of Polish libraries” (2009) skriver Mag- dalena Miedzińska och Sławoj Tanaś om potentialen för turism i polska bibliotek och om bibliotek kan räknas som en turistattraktion. Författarna analyserar bibliotekens historia i Polen och kommer fram till att bibliotek ur turismsynpunkt kan besökas för sin samling (manuskript, gamla tryck, böcker, kartor), arkitektur och interiörer eller för deras tillfälliga utställningar och kulturevenemang. Enligt Mie- dzińska och Tanaś och det är främst historiska bibliotek som blir turistdestinationer men att få sådana fortfarande existerar i dagens Polen. Utställningar av skrifter lockar inte enbart bibliofiler, utan även vanliga turister som vill uppleva historia.

Miedzińska och Tanaś sammanfattar att kultur i dag existerar i alla typer av turism och att detta leder till behovet av att specialisera kulturturismen. Även om biblioteksturismen inte är ett stort fenomen är det ett viktigt fenomen att utforska, eftersom det kan ha en positiv inverkan på turisterna. Att förbereda bibliotek för biblioteksturism genom att göra boksamlingar tillgängliga för turister, särskilt på de mer historiska biblioteken, är en viktig del i att utveckla denna medvetenhet.²⁵

Professor Violeta Tosic och Sanja Lazarevic vid Belgrads College of Tourism tar sig an ett mer teknologiskt perspektiv när de skriver om de tekniska aspekterna av biblioteksturism i artikeln ”The Role of Libraries in the Development of Cultural Tourism with Special Emphasis on the Bibliotheca Alexandrina in Egypt” (2010).

Där beskriver de databaser, kategorisering och andra tekniska aspekter som skulle underlätta biblioteksturism. Enligt Tosic och Lazarevic finns det många sätt för bibliotek att sprida turistinformation, bland annat genom utvecklade marknadsstra- tegier som inkluderar webbsidor med ”acceptabel webb-presentation”. De konstaterar att det främst är anställda med bibliotekarieutbildning som är en resurs för

25 Miedzińska & Tanaś (2009), s. 75.

(15)

15

biblioteken i detta hänseende. Utan att utbilda anställda kan bibliotek inte ge till- gång till kvalitetstjänster för sina låntagare och turister.²⁶

En av de senast publicerade artiklarna om biblioteksturism kommer från Ionia University i Grekland. I artikeln har Charilaos Lavranos, Christina Vouvaki-Ma- nousaki och Petros Kostagiolas specifikt studerat kreativ turism på bibliotek. Kre- ativ turism definieras i artikeln som aktivt deltagande i kulturella aktiviteter, vilket ökar den positiva aspekten av turistupplevelsen genom att besökare ges chansen att utveckla sina kreativa färdigheter. Enligt författarna har de bibliotek som fått i uppdrag att utveckla kulturarvsplatser i och med detta även möjligheten att skapa platser för kreativitet för turisterna och därmed skapa kulturell delaktighet.²⁷

İvanka Yankova och Dobrinka Stoykova undersöker hur databaser och digital information bidrar till turistinformation på huvudbiblioteket i Sofia, Bulgarien, i sin artikel ”Tourist Information in Libraries – Source to Improve Access to Objects of Cultural Heritage” (2016). I studien ingick kulturarvsplatser i huvudstaden, fres- kerna i Boyanakyrkan, tempelmonumentet Alexander Nevski, samlingar i National Archaeological Museum, National Ethnographic Museum, National Art Museum och andra gallerier. Man undersökte hur dessa typiska kuturarvsplatser framställdes inom biblioteket och utanför. Genom en studie av amerikanska och bulgariska databaser som omnämner Sofia stadsbibliotek som turistattraktion undersöker Yan- kova och Stoykova vilka som använder turistinformation, vilka av bibliotekens kul- turarvsföremål de presenterar och marknadsför, och vilken typ av turistinformation som är tillgänglig för lokalinvånarna. Yankova och Stoykova fokuserar på Sofia stadsbiblioteks samarbete med museerna i staden för att anordna utställningar på Sofiadagen den 17 september och konstaterar att sådana samarbeten skulle kunna ske oftare och även inkludera material från Sofia stadsbiblioteks egna samlingar.

Forskarna konkluderar att Sofia stadsbibliotek skulle kunna bli mer aktivt i sitt samarbete med turistinformation och webbplatser för turister, och samtidigt bidra med information om viktiga kulturella och historiska platser digitalt. De teoretiserar att detta skulle kunna leda till fler besök på dessa kulturella och historiska platser, både av turister och de som bor i Sofia.²⁸

På Institute for Tourism i Zagreb skriver Ksenija Tokić och Ivo Tokić om bibliotek som turistattraktion i de två artiklarna ”Cultural Heritage in Libraries as a Resource for the Development of Tourism: The Case of Eastern Croatia” (2017) och ”Tourism potential of Libraries” (2019). I den första artikeln kommer Tokić och Tokić fram till att bibliotek redan bidrar till turism på ett antal sätt. Här applicerar forskarna sina teorier i en lokal kontext tillsammans med de effekter bibliotek som turistmål har på samhället i och med att de fungerar som en teoretisk infrastruktur. Bibliotek fungerar även som kulturcentrum för lokalbefolkningen, har en utbildningsfunktion och är en kulturell attraktion. Hållbarhet är viktigt inom ni- schad turism som kulturturism och Slavonien och Baranja ger exempel på detta.

26 Tosic & Lazarevic (2010), s. 114.

27 Lavranos, Vouvaki-Manousaki & Kostagiolas (2020), passim.

28 Yankova & Stoykova (2016), s. 26-27.

(16)

16

Kulturarv och dess identitet som turistattraktion skapar en mer attraktiv produkt för turismkonsumtion. Genom studier i östra Kroatien presenterar Tokić och Tokić biblioteksturism som en potentiell positiv ekonomisk kraft som kan bidra till att berika den lokala kulturen. De trycker även på behovet av att biblioteken ska ha de resurser som krävs för att göra det till verklighet. Om bibliotek skulle ingå samarbeten med turistkontor, turistentreprenörer, professionella marknadsföringsbyråer, lokala myndigheter och företag skulle de nå biblioteksturismens fulla potential. Att skapa turistprodukter baserade på bibliotekens innehåll (till exempel attraktiva bib- lioteksbyggnader och interiörer, intressanta sällsynta böcker, berömda historiska eller kulturella personer kopplade till ett visst bibliotek, berättelser för andra turistprodukter och olika evenemang och tjänster inriktade mot både turister och lokalbefolkningen) kräver att biblioteken tar kontakt med och upprättar samarbeten med olika turistkontor, turistentreprenörer, marknadsföringsexperter, lokala myndigheter och andra företag för att utforma och underlätta, skriver författarna.²⁹

I den andra artikeln utvecklar Tokić och Tokić sina tankegångar och skriver att de efter en undersökning kommit fram till att turistindustrin söker efter nya diver- sifierade produkter inom kulturturismen. Tokić och Tokić menar att trots att bibliotek har varit ovärderliga för turismen sedan dess början blir forskare allt mindre intresserade av biblioteksturism. Om biblioteken och deras resurser presenteras på rätt sätt kan de vara till nytta för turisterna och turistindustrin.³⁰ Även om deras artiklar fokuserar på ett antal mindre bibliotek är de användbara i den här uppsatsen.³¹

Konferenshandlingar och bokkapitel

Eftersom turism är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forskningsområde och biblioteksturism ett fenomen som studerats i liten omfattning med få publicerade studier, har jag tagit med konferenshandlingar. Konferenshandlingarna kommer från Italien, Grekland, Kroatien och Kina. Jag har även tagit med ett bokkapitel om biblioteksturism från en bok som publicerades förra året.

Elisabetta Bovero skriver om sin studie av möjlig samverkan mellan kultur, lärande, turism och IT i Italien i “Cultural tourism and libraries. New learning needs for information professionals” (2009). Hennes fallstudie visar att kulturturism som forskningsfråga är intressant för bibliotek och vice versa. Hon identifierade möjliga strategier och råd för att utveckla kulturturism inom biblioteksfältet, men ser även hinder avseende barriärer mellan organisationer, kommunikationsvana hos bibliotekarierna och deras bristande IT-kompetens.³²

29 Tokić & Tokić (2017), s, 130.

30 Tokić & Tokić (2019), s. 451.

31 Ksenija Tokić arbetar även i ett forskningsprojekt vid namn HERU project: Heritage Urbanism – Urban and Spatial Models for Revival and Enhancement of Cultural Heritage, University of Zagreb, Faculty of Architec- ture.

32 Bovero (2009), passim.

(17)

17

Utifrån dels en undersökning sommaren 2012 med 92 besökare vid Koraes bibliotek på Chios, dels intervjuer med personalen i januari 2013 om att börja an- vända biblioteket som en turistresurs konstaterar författarna Eleni Spentza och Anna Kyriakaki att turisternas tillfredsställelse ökar efter biblioteksbesöket. Ef- tersom det positiva intrycket av resan påverkar framtida beslut om val av destination ökar därmed chansen att turisterna återvänder till Chios. I konferenshandlingarna ”The role of libraries in the tourism development: the case of Koraes Library on Chios Island, Greece” (2013) listas följande integrerade strategi för att göra Ko- raes till turistattraktion:³³

- Organisationsstrukturen förändras med befintlig personal och vissa föränd- ringar i ledningen. Även med ny teknologi och förändrad kvalitet på tjänsterna.

- Man satsar på promotion genom att föra in Koraes bibliotek i internationella reseguider och skapa möjligheten till onlineturer för att locka turister med kulturella och pedagogiska intressen.

- Man förvärvar en internationell kvalitetscertifiering, vilket ger en konkurrens- fördel i processen att främja biblioteket.

- En ny logotyp eller slogan skapas för att integrera bibliotekets värderingar och betydelse i förhållande till behoven, preferenserna och intressen hos turister med kulturella och pedagogiska intressen.

- Samarbeten inleds och synergier skapas med andra myndigheter, utbildningsin- stitutioner och företag avseende marknadsföring och utveckling, liksom synergier med andra kulturaktiviteter.

- Man deltar i kulturturismens utvecklingsmöten runt Egeiska havet.

Ksenija Tokić redogör för sina studier inom biblioteksturism, som pågick under en period mellan 2003 och 2014, i en föreläsning på The European Conference on Information Literacy (ECIL). I artikeln ”Content Analysis of the Croatian Tourism Library Websites in Relation to the Information Literacy” (2014) skriver Tokić om informationslitteracitet och om hur turistbibliotek i Kroatien vars innehåll erbjuds online inte bara svarar på förändringar i användarinformation, men också på för- ändringar i användarnas utbildningsbehov och förändringar i livslångt lärande. Tur- ism valdes som forskningsområde på grund av dess stora betydelse för Kroatiens ekonomi. Tokić konstaterar att turism är ett tvärvetenskapligt område och att dess inverkan på ekonomin till stor del kommer från vetenskaplig forskning, som bygger på information av hög kvalitet. Bibliotek som organiserar och erbjuder information och teoretiskt stöd har blivit en nödvändig infrastruktur för forskare av turism, stu- denter och andra som söker turistinformation.³⁴ Tokić påpekar att succén för världs- turismen är ett resultat av de vetenskapliga studier som erbjuds bland annat av biblioteken, och att biblioteken kan förstärka informationslitteraciteten genom att ha ett digitalt perspektiv.³⁵

33 Spentza (2013), s. 8-9.

34 Tokić (2014), s. 771.

35 Tokić (2014), passim.

(18)

18

Tre forskare, Irina Karuza, Aleksandra Krajnovic och Ivona Mikulandra Volic, tog upp strategier för att utbilda bibliotekarier på konferensen WEI International Academic Conference i Barcelona, Spanien, 2017 under namnet ”The Public Lib- rary Strategic Orientation in Tourist Destination: Managing the Complexity of Community and Tourism Orientation” (2017). I sin studie applicerar de strategisk orientering på Zadars stadsbibliotek i Kroatien i syfte att visa avsaknaden av exper- tis kring att hantera turister på ett bibliotek som är ett populärt besöksmål. Ett annat syfte var att undersöka bibliotekariernas inställning till turism.³⁶ Genom en fallstudie utförd via enkäter undersökte författarna om de biblioteksanställda ansåg att Zadars bibliotek hade en strategisk orientering mot turism och vad biblioteket måste göra för att etablera sig som en turistattraktion. Studien visar att anställda anser att mycket mer skulle kunna göras för att integrera stadsbiblioteket som en av Zadars turistattraktioner, bland annat genom ökat samarbete med andra kulturinstitutioner och hotell. Det finns inte tillräckligt med anställda eller initiativ för att biblioteket ska bli del av kulturturismen och de anställda på biblioteket vill gärna medverka i olika projekt men endast när det sker på initiativ av en extern organisation, konstaterar författarna.³⁷ Jag skriver mer om denna undersökning längre fram.

På kongressen IFLA WLIC ”Libraries: dialogue for change”, 2019 i Aten, Gre- kland, presenterade de två kinesiska forskarna Yang Li och Xiaodong Liu från Pe- kings universitet, en fallstudie av fyra bibliotek i Kina som utvecklat sin turistverksamhet, “Library + Tourism: A New Direction for the Sustainable Development of Libraries” (2019). Artikeln har både ett kinesiskt och ett globalt perspektiv på biblioteksturism. För Li och Liu är biblioteksturism ett effektivt sätt att integrera offentliga institutioner i turistverksamheten och utnyttja biblioteken som kunskaps- center. Li och Liu konstaterar att kulturell fritidsturism är en av många olika ut- vecklingsinriktningar som turistindustrin kan ta. Biblioteken är viktiga platser för att inhämta ny kunskap och engagera sig i självinsikt och självförverkligande. Det är också en plats där humanistiska värden vårdas. För närvarande, med tanke på den snabba tillväxten av världsturismen, bör bibliotek och andra kulturinstitutioner utnyttja möjligheten att utveckla biblioteksturism för rikare turismupplevelser.³⁸

Även om forskningen är begränsad avseende biblioteksturism så finns det ändå litteratur om litterär turism, såsom boken Literary Tourism av Ian Jenkins och Kat- rin Anna Lund. Syftet med boken är diskutera, argumentera och analysera de olika delar av turism som är relaterade till litterära verksamheter, till exempel att besöka museer, minnesmärken eller berömda författares före detta bostäder. Detta är exempel på litterär turism. Denna har bok har även ett kapitel om biblioteksturism som jag kommer använda mig av. Kapitlet är skrivet av Alex Lainsbury, som är affilierad till CABI, Wallingford, Storbritannien, med en examen i engelsk litteratur. För Lainsbury är turism en påtaglig ekonomisk kraft som genom både internt och externt samarbete både kan öka antalet besökare och bidra till ekonomisk vinst

36 Karuza, Krajnovic & Volic (2017), passim.

37 Karuza, Krajnovic & Volic (2017), s. 11.

38 Li & Liu (2019), s. 13-14.

(19)

19

för den lokala kulturen och utbildningen. Även Lainsbury diskuterar digital turism och hur sociala medier kan hjälpa bibliotek att nå ut, likt hur museer tidigare har gjort detta.³⁹

Sammanfattning forskningsläget

Jag kommer i det följande sammanställa forskningsläget utifrån publicerade forsk- ningsresultat. Tidigare forskning visar att bibliotek attraherar turister som vill uppleva historia och att orsakerna att besöka biblioteken varierar, från arkitekturen och samlingarna till utställningar och kulturevenemang. Ett sätt att förbereda bibliotek för biblioteksturism är att göra samlingarna tillgängliga. Turister som får delta aktivt i att utveckla sina kreativa talanger (kreativ turism) känner kulturell delaktighet.

Digital samverkan med museer och övriga kulturaktörer kan underlätta att få kän- nedom om andra kulturarvsplatser, utöver biblioteken. Avslutningsvis kan biblioteksturism berika den lokala kulturen och funnes det resurser och fungerande samverkan skulle turismens fulla potential kunna nås.

Teoretisk referensram

På grund av avsaknaden av teoretiska perspektiv i tidigare forskning avser jag att analysera mitt material utifrån ett teoretiskt perspektiv på makt som fokuserar på turism och turister. KB och Stockholms stadsbibliotek är välkända bibliotek med en viktig roll i det svenska samhället och det är därför intressant att studera hur turistindustrin påverkar bibliotekens makt och hur bibliotekens makt påverkar turismen och de organisationer som ansvara för turism.

Uppsatsen tar avstamp i Magnus Dahlstedts kapitel ”Makt i antologin Perspek- tiv på turism och resande” (2011) där turism studeras ur en rad olika perspektiv.

Specifikt fokuserar uppsatsen på hans teorier om turismpolitik och platsmarknads- föring.⁴⁰ Jag har valt ett maktteoretiskt perspektiv för att analysera biblioteksturismen på de två biblioteken. Jag använder mig av John Urry och Jonas Larsens teorier om turistens blick och hur turistdestinationer växer fram, som jag kommer att diskutera nedan, för att sedan använda och analysera dessa begrepp och teorier i den senare analysen. Urry och Larsens teorier är baserade på den franska 1900- talsfilosofen Michel Foucaults poststrukturalistiska filosofiskola.⁴¹ Jag kommer även att använda ”Power and Tourism: A Foucauldian Observation” (2000) av So- Min Cheong och Marc L. Miller som gör en orientering av maktperspektiv på turism utifrån Foucaults teorier om diskurs, makt och vansinne.

39 Lainsbury (2019), s. 106-115.

40 Syssner (2011), s. 169.

41 Urry & Larsen (2011), passim.

(20)

20

Foucaults filosofiska teorier om maktdiskurser revolutionerade 1900-talets poststrukturalistiska filosofiskola. Diskursteori är ett paraplybegrepp som främst framställs som en typ av tankesätt och agerande som påverkar hur vi tolkar världen.

Hur vi klär oss, rör oss, vad vi konsumerar och hur vi organiserar våra liv – allt som vi säger och gör är styrt av diskurser. Utan diskurser förlorar människan förmågan att skapa mening eller ordning i världen. Någon objektiv sanning existerar inte, enligt Foucault. Diskurserna är varken ”sanna” eller ”falska” utan existerar endast som samhällskonstruerade normer som uttrycks i tal, bild och text. Sanningen är bunden i rum och tid och är inte konstant, utan är en typ av mönster som skapas utifrån vår idé om världen. Förändring sker långsamt i samhället – om alls –och när den gör det är det ofta genom diskurserna. Den kunskap som tas för given, vad Foucault kallade det ”för-sant-hållna”, kan leda till avsaknad av reflektion och kritik, vilket förlänger upprätthållandet av orättvisor och förtryck.⁴²

Idéer om makt, styrning och subjektskapande är centrala hos Foucault och i hans texter försöker han visa hur makt existerar i alla skikt av samhället och att den till stor del är av positiv karaktär. Makt är ingen egendom utan utövas i sociala relationer. Det är ett flytande begrepp inom hans studier, eftersom makt består av relationer. Makt är inte en stat eller en individ och den finns överallt. Ett viktigt bidrag till förståelsen av maktbegreppet var Foucaults sätt att koppla samman makt och kunskap. Sanningsregimer upprättas i varje samhälle som bestämmer ramarna för tänkande. Makt kan snarare ses som den kamp om att ge mening åt världen som ständigt pågår. Om att representera något på ett bestämt sätt och därmed forma politiska subjekt.⁴³

Makt kommer från kunskap. Kunskap och makt kan inte existera utan varandra. Därför finns makt mellan alla punkter i en social kropp, mellan man och kvinna, mellan familjemedlemmar, mellan mästare och elev.⁴⁴

Att vara turist innebär att sätta sig i ett tillstånd och en plats som är skild från vardagen. John Urry och Jonas Larsen utvecklar begreppet the tourist gaze – turis- tens blick. De sätter upp en rad kriterier eller egenskaper för de sociala praktiker som innefattas av begreppet turism, såsom att resandet ska vara en fritidssyssla som skiljer sig från vardag och arbete.⁴⁵ Turistens blick är en socialt konstruerad blick som söker efter det som förväntas ge en tillfredställande upplevelse och bekräfta turistens uppbyggda förväntningar. I ”The Tourist Gaze 3.0” (2011) skapar Urry och Larsen ett foucaultiskt ramverk för att studera turism ur ett maktperspektiv.

Eftersom makt existerar i alla av samhällets relationer så existerar den även inom turismen. Urry och Larsen definierar en socialt konstruerad blick hos en person som söker en speciell upplevelse under sin resa, något utöver det vardagliga, som turis- ten blick. Det finns ingen universal blick, eftersom turister inte agerar likartat, utan den varierar beroende på kultur och samhälle. Turistens blick är styrd av diskurser.

Det finns sju sorters blickar turisten kan ge, enligt Urry och Larsen:

42 Andersson (2011), s. 43.

43 Dahlstedt, (2011), s. 172.

44 Cheong & Miller (2000), s. 375.

45 Urry & Larsen (1990) s. 2-4.

(21)

21

- Den kollektiva blicken där festivaler, konserter och andra festliga evenemang är plaster turisten vill vara på eller söka sig till.

- Den romantiska blicken där turisten söker en enslig plats för personlig stillhet.

- Den betraktande blicken där turisten söker vad som mest typiskt symboliserar platsen, till exempel under en busstur.

- Den vördnadsfulla blicken där den spirituella, religiösa upplevelsen av platsen är huvudmålet för turisten.

- Den antropologiska blicken där turisten söker symboler som passar in i den större bilden av vad just den kulturen är.

- Den medieskapande blicken där film och media sprider bilden av en plats så att den blir välkänd för turister.

- Den familjära blicken som inkluderar familjefotografier och på senare år även selfies och liknande upplevelser av kulturen via kameralinsen.

Urry och Larsen lägger också vikt på de objekt turisten lägger sin blick på. Status och förväntningar påverkar valet av resedestination eller viljan att resa överhuvud- taget. Detta görs genom diverse former av populärkultur som film, litteratur, TV och sociala medier som får turisten att vilja samla på diverse symboler kopplade till en specifik plats eller typ av plats. Från förväntningarna om den typiska engelska byn till den antika ruinen eller till romantikens Paris söker turister dessa symboler som representerar kulturen. Denna process kan även leda till så kallad sakralisering, där en plats eller ett objekt får heliga egenskaper för turisten.⁴⁶

Sakralisering accentueras med specifika skyltar som pekar ut en plats som in- nehar specifik betydelse för turisten, och styr därför turistens blick åt ett specifikt håll. Först sker en förflyttning i tid och rum som koncentrerar turister till en specifik plats. Det sätter press på en turistplatsorganisation att tillfredsställa turisterna med ofta inadekvata resurser. Konsumtion i sig är inte något som besökare förväntar sig.

Förväntningar är uppbyggda på förhand genom att aktörer skapar fantasibilder av objektet, även om fantasi och verklighet inte alltid stämmer överens. Det finns oftast en önskan hos turisten att hinna fram till ett kulturarv innan masskonsumtionen har ”förstört” det.⁴⁷ Enligt Urry är turister särskilt intresserade av människors dag- liga liv och arbeten.⁴⁸

I artikeln ”Power and Tourism: A Foucauldian Observation” (2000) diskuterar Cheong och Miller relationen mellan Foucaults teorier och turismmakt som mer flytande mellan parterna. Cheong och Miller kallar de personer som lever på turism för mäklare. De har även tagit inspiration från Urrys och Larsens begrepp the tourist gaze. I den privata sektorn är dessa mäklare hotellägare, anställda, leverantörer och guider som förser turister med varor och tjänster. Det finns även mäklare från den offentliga sektorn, såsom stadsplanerare, politiker, de som arbetar i myndighets- styrda turistinformationscentrum, poliser och vakter på turistorterna. Andra typer

46 Urry & Larsen (2011), s. 22.

47 Urry & Larsen (2011), s. 118.

48 Urry & Larsen (2011), s. 8-10.

(22)

22

av mäklare inkluderar personer som uppmuntrar social rörlighet, akademiker, personer inom resemedier och konsulter. Turister kan själva bli mäklare, och vice versa, antingen genom att starta företag eller genom att anta statliga positioner som konsulter eller verkställighetsagenter. De kan även övergå till att bli lokalbor och stanna permanent.⁴⁹

Traditionellt sett ses relationen mellan lokalinvånare och turister som socio- ekonomisk och har traditionellt setts som materialisk och konsumeristisk, enligt Cheong och Miller. Makt är starkt länkad till turism. Den existerar på individuell nivå och på institutionell nivå.⁵⁰

Cheong och Miller argumenterar att Foucaults teori att makt är allmängiltig och när det gäller mänskliga angelägenheter som turism är detta område inget undantag, men dessa maktrelationen är inte omedelbart uppenbar av två skäl: Dels maskeras maktförhållanden inom turism vanligtvis i vardagens diskurs, med fakta och statistik som kommuniceras som affärsindex som uppmärksammar dess sociala betydelse. Dels är mycket av komplexiteten i den globala turismsektorn (industri och service) en blandning av heterogena företag. Det försvårar en definitiv uppskattning av maktförhållanden eftersom identiteterna i förhållandet är så flytande. Makt är osynlig inom turism och den utgår från en konstruerad bild av det besökta landets härskare och politiker. Turism är ett socialt fenomen som skapas av mellanhandsa- genter. Det är ett dynamiskt system och förändras konstant. Cheong och Miller konstaterar att trots att turisten ofta ses som en viktig aktör i turistrelationer är hen i själva verket i en underordnad position.⁵¹

Till skillnad från fångarna i Foucaults klassiska verk ”Övervakning och straff”⁵² är turister fria att röra sig, men de är i en osäker position. Deras lingvistiska brister sätter dem i ett underläge, de saknar sina familjära miljöer och kontexter och är inte bekanta med det besökta samhällets regler. Deras egen kultur förlorar den piedestal den suttit på tidigare och sin legitimitet, vilket leder till reflektioner. Istället för kli- niken eller fängelset är det resan som får turisterna att reflektera.⁵³ Den turistiska blicken är de facto tydlig i handlingar och samarbeten med de tre agenterna: turist- byrån, guiderna och lokalborna. Dessa är aldrig neutrala. Agenterna formar turisters handlingsmönster och upplevelser så makten flyter från agenten till turisten och inte vice versa. Denna position går dock att förhandla. När det gäller resebyråer är deras blick på turister mest uppenbar när de kan konstatera att de inte bara är källor till information, men också så kallade experter eller personalresurser av betydelse. De- ras kunskap och kompetens är legitimerad av turisten, och de kan skapa ramverk för en resa genom att rekommendera priser, flygbolag, hotell, rutter och till och med hela resplaner, destinationer och aktiviteter. Agenterna har exklusiv kontroll över information och spridning av broschyrer, resor, videor, hotell- och destinationsre- censioner och annat material. Vilken typ av turist som personen är påverkar hur

49 Cheong & Miller (2000), s. 379.

50 Cheong & Miller (2000), passim.

51 Cheong & Miller (2000), s. 378.

52 Foucault (1980), passim.

53 Cheong & Miller (2000), s. 380.

(23)

23

denne behandlas. Lokalborna har den lägsta graden av makt när det gäller vad som händer i en turistregion, vilket ofta leder till indifferens. Lokalborna har även makt att uppbåda motstånd mot turism genom subtilt sabotage, antingen genom konfron- tation med turisterna eller genom att försvåra turisternas tillgång till turistupplevel- ser.⁵⁴

Cheong och Miller använder Urry och Larsens begreppet turistens blick, vilket är ett mäktigt verktyg för att analysera vad en turist ser och teoretiskt kommer från Foucaults verk ”Vansinnets historia”⁵⁵. En parallell finns mellan mentalpatienterna och turisterna. Blicken skapar makt, enligt Foucault, så vad en turist ser skapar automatiskt en maktrelation med diverse agenter. Men det är en blick som turisten delar med guiden, om än på en ojämn nivå. För medan turister har blicken garante- rar agenten att det är den turistiska blicken hos agenter som formar turisternas so- ciologiska blick. Turisterna är väldigt synliga på grund av deras annorlunda fysiska karaktär än lokalborna och denna kontrast gör dem till ett potentiellt hot. Detta po- tentiella hot gäller både inhemska och internationella turister, men i olika grad.

Agenterna skyddar etnocentriskt turisterna mot lokalborna via kommunikation men begränsar också deras rörlighet till viss del. Lokalborna har inga ekonomiska inci- tament för att skapa relationer till turisterna och inget ansvar att bete sig på ett visst sätt. De ser turister ur ett kollektivt perspektiv och uttrycker sina åsikter med sina manér. Agenterna kontrollerar omfattningen av resan, utbildning, instruktioner och det turisterna ser, vilket i slutändan är utifrån deras konstruerade blick. Vad guiderna ignorerar kommer turisterna inte att se. Guidernas lokala kunskap är av vikt och leder till framgång för deras allierade i hotell, restauranger, affärer etcetera. De konstruerar värden i turistens ögon genom att kunna kommunicera på deras språk men är också beroende på att turister lämnar upplevelsen med ett positivt intryck för att kunna sprida reklam vidare (word of mouth, WOM). Detta kan leda till ett förändrat sätt att tänka hos turisten kring aspekter som rör till exempel kulturella, religiösa, politiska eller ekologiska idéer som introducerats av guider.⁵⁶

Makt och turism

I antologin ”Perspektiv på turism” (2011) finns ett kapitel om makt där Magnus Dahlstedt introducerar begreppet turismpolitik, den politik som uppstår i samband med turism.⁵⁷ Dahlstedt introducerar maktens ansikten, ett samhällsvetenskapligt begrepp utifrån en sedan länge pågående diskussion om maktbegreppet som fick ny fart på 1960-talet fram till i dag. Dahlstedt beskriver det som ett samband mellan beslutsprocesser och intressekonflikter och den man ämnar påverka en sådan be- slutsprocess på ett eller annat sätt. Beslutsfattande är kärnan i turismpolitik. De beslut som fattas eller inte fattas påverkar allt och utgör den process som leder till beslut. Dahlstedt kallar de som är involverad i processen för aktörer. De komplexa

54 Cheong & Miller (2000), s. 382-383.

55 Foucault (1986), passim.

56 Cheong & Miller (2000), s. 384.

57 Syssner (2011), s. 169-190.

(24)

24

styrelseformerna som existerar inom turistindustrin är påverkade av aktörernas beslut. Konflikter med olika intressen kan uppstå, oftast i samband med strävan efter yttersta ekonomiska nytta baserad på olika värderingar. Beslut fattas på alla nivåer av administration, på lokal, regional och nationell nivå, vilket bland annat inkluderar flerstyrningsnivå, beslutsprocesser och liknande. Olika värden leder till olika spänningar i till exempel kulturturistiska sammanhang, bevarande mot exploate- ring, tillväxt och konkurrenskraft. Policybeslut har ofta tolkningsutrymme. Vad som är bra och framgångsrikt är en viktig komponent. Vilka har och vilka har inte möjlighet att resa?⁵⁸.

I nästa kapitel kommer jag introducera metodiken för denna uppsats.

Metodik

I detta kapitel beskrivs metoder och verktyg för att svara på de frågor uppsatsen ställt genom att beskriva insamling av empiriskt material, vilket tillvägagångssätt som använts för att utföra studien och hur detta förhåller sig till regler om trovär- dighet, äkthet och etik. Syftet med detta arbete är att genom kvalitativ analys utforska dels hur anställda på två bibliotek, Kungliga biblioteket (KB) och Stock- holms stadsbibliotek, uppfattar biblioteksturismen, dels hur turismen förhåller sig till de övergripande mål som omfattar de två biblioteken. Syftet är även att beskriva möjliga faktorer bakom den växande kulturturismen på bibliotek.

Vald metod

För att undersöka upplevelsen av biblioteksturism hos anställda i två olika organisationer genomförde jag en undersökning bland anställda på två bibliotek. Denna undersöknings utgångpunkt var att utforska biblioteksturismen inom bibliotekens verksamheter. Jag valde att använda en kvalitativ innehållsanalys (engelska: content analysis) som empirisk vetenskaplig metod för att analysera materialet.

Inför mitt val av metod övervägde jag en tid att använda mig av fenomenologi men övergav den tanken då jag inte varit ute efter att studera essensen av de två bibliotekens turistverksamhet, dvs. dessas innersta kärna.

Population

Jag hade som mål att intervjua anställda på KB och på Stockholms stadsbibliotek.

Jag hade två kriterier för mitt urval. Intervjupersonerna skulle vara anställda på ett av de två biblioteken och om möjligt ha kännedom om arbetsplatsens biblioteksturism. Jag skickade även ut en förfrågan till anställda på Stockholm stadsmuseum på grund av dess koppling till Stockholms stadsbibliotek i fråga om besök och turism men fick inget svar.

58 Dahlstedt (2011), s. 176.

(25)

25

Beskrivning av populationen

Respondent 1. Peter Axelsson ingår i ledningsgruppen på Kungliga biblioteket (KB) och arbetar på enheten för kommunikation, där han är chef och har huvudansvar för verksamhetens kommunikationsfrågor, pressaktiviteter och medieaktiviteter men han har också ansvar för den interna och externa kommunaktionen på KB och för KB:s internwebb.

Respondent 2. Ewa Andersson är kommunikatör på Stockholms stadsbibliotek på dess pressavdelning. Stockholms stadsbibliotek består i detta avseende inte enbart av biblioteket vid Odenplan utan även drygt 40 stadsdelsbibliotek och över 50 bibliotek på sjukhus och andra vårdinstitutioner.

Respondent 3. Svante Printz arbetar på avdelningen Användarservice på KB, en avdelning som bemannar lånedisken, specialläsesalen och mikrofilmsläsesalen samt ansvarar för övriga låntagartjänster såsom bibliotekskort, hämta böcker från magasin och svara på frågor. Svante Printz har arbetat på KB i 40 år.

Respondent 4. Philippa Andersson arbetar som enhetschef på avdelningen An- vändarservice på KB.

Respondent 5 på KB valde att svara på mina frågor anonymt via e-post.

Respondent 6. Charlotte Grefveberg jobbar på avdelningen Användarservice på KB. Hon är kundteamsamordnare och har också en samordningsroll för timvi- karierna.

Respondent 8. Liselotte Wijkman är anställd på Stockholms stadsbiblioteks bar- navdelning.

Tre respondenter, Respondent 7, 9 och 10, på Stockholms stadsbibliotek valde att svara på mina frågor anonymt.

Jag frågade även en respondent, Respondent 11, på Visit Stockholm om en in- tervju och fick ett kortfattat svar via e-mail från en chef som avser att förbli ano- nym.⁵⁹

Datainsamlingsmetod

Jag samlade data genom att ta fram styr- och uppföljningsdokument på de två studerade biblioteken och jag sökte litteratur om de två biblioteken inför analysen. För att sätta mig in i området utöver svaren från mina respondenter har jag tagit del av forskning om kulturarv, kulturturism och turism samt allt som jag kom över avseende biblioteksturism.

För att få fram vetenskapliga artiklar om biblioteksturism använde jag sökter- merna Library tourism, biblioteksturism och bibliotek+turism i de åtta databaserna Academic Search Elite (ACE), Diva, Libris, Lista, Regina, Stockholms stadsbiblioteks databas, SwePub och Uppsala universitetsbibliotek. Utöver det har jag studerat webbplatsen på Stockholms stadsbibliotek, kulturförvaltningens sidor på Stadsbib-

59 Personen ingår inte i huvudundersökningen.

(26)

26

liotekets webbplats, KB:s webbplats med mera. För att tränga in i området kulturturism, kulturarv och turism har jag sökt i Libris och studerat olika centrala verks referenslistor.

Eventuell beroendeställning

Jag har använt min timanställning på KB och min praktik på Stockholms stadsbibliotek som inspiration för denna uppsats. Men jag har försökt vara så objektiv som möjligt och skilja mina erfarenheter på biblioteken från mina vetenskapliga iaktta- gelser.

Vid tillfället för intervjun med enhetschef Peter Axelsson arbetade jag som ti- manställd på en annan avdelning än Peter Axelsson på KB, vilket underlättade att få kontakt. Jag har däremot inte låtit detta påverka min undersökning av KB, eller de efterföljande intervjuerna.⁶⁰

Intervjuer genom kvalitativ forskningsmetodik

Min studie är avgränsad till anställda på de två studerade biblioteken. Det första steget i analysprocessen var att få en förståelse och en helhetsbild av de transkribe- rade intervjuerna och andra dokument genom att läsa igenom dem vid flera till- fällen. Nästa steg i bearbetningen var att sålla bort det som inte var relevant utifrån forskningsfrågorna för denna uppsats. Den kvarvarande texten utgjorde min analy- senhet.

För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar valde jag att använda en kvalitativ forskningsmetodik, vilket innebär analys av lågt strukturerade data från be- slutsdokument och intervjuer.⁶¹ I studien representerar informanterna inte i första hand sig själva utan sin organisation. Åsikter och tankar som är intressanta för studien är inte huvudsakligen de som informanterna själva har utan de som har disku- terats internt och presenteras inom organisationen. Detta präglar även hur frågorna har ställts samt hur diskussionerna har gått under intervjuerna; jag har inte sökt personliga åsikter, som att fråga vad de personligen tycker om diskussionsämnet, utan har istället hållit diskussionen kring vad biblioteket som organisation har för åsikter.

Frågorna var relativt öppna och anpassade till respektive individ. Den kvalitativa forskningsmetoden lägger tyngden på att förstå den sociala verkligheten så som deltagarna i en viss miljö tolkar den.⁶² Denna metod passade således mitt syfte och studiens frågeställningar, eftersom jag var ute efter att försöka förstå hur biblioteken arbetar med turism.

Jag har även analyserat relevanta dokument ur ett organisationsperspektiv.

60 Kungliga biblioteket är stängt för besök utan föranmälan p.g.a. Covid19 och som timanställd har jag inte arbetat några pass sedan i juni. Under våren arbetade jag på distans.

61 Bryman (2011), s. 560-587.

62 Bryman (2011), s. 301.

(27)

27

Semistrukturerad intervju

Den semistrukturerade intervjun, som innebär att genom dialog ta sig framåt i intervjun, ansåg jag var lämplig för min typ av studie. Metoden förutsätter en flexibi- litet hos forskaren där det blir möjligt att omformulera frågor och komma med följd- frågor för att försöka återge en så verklig bild som möjligt. Frågorna hade jag spe- cificerat och metoden gav stor frihet att låta respondenten utveckla svaren. Svaren som informanten gav kan följas upp. På så sätt uppmuntras informanten att fördjupa och tänka över sina svar.Kvalitativ metod handlar om att försöka gå på djupet i forskningen av ett fenomen. Metoden syftar till att komma åt den syn som informanterna har och att fokusera på deras upplevelse av världen.⁶³

Förförståelse

Min förförståelse inför studien om turister på bibliotek grundade sig på turismen jag mötte under min timanställning på KB 2019–2020 och på min praktik på Stock- holms stadsbibliotek under fem veckor i oktober och november 2019. Jag har själv varit biblioteksturist under många år och besökt flera bibliotek utanför Stockholm och i andra länder.

Tillförlitlighet

Tillförlitlighet och validitet är kriterier som i kvantitativ forskning är mycket ut- brett, man mäter med siffror. I kvalitativa studier däremot kan man inte skatta till- förlitligheten med siffror. Validitet och tillförlitlighet handlar i denna kvalitativa studie om att kunna beskriva att man har samlat in och bearbetat data på ett syste- matiskt och hederligt sätt.⁶⁴

Det finns en risk i kvalitativa studier att intervjupersonerna väljer att utelämna information. Begränsningar i intervjusituationer uppstår eftersom intervjuaren valt frågorna och styr samtalet. Jag försökte fånga respondentens perspektiv och inse att det inte finns en sanning och inte ett perspektiv, utan flera.

Etiska överväganden

Jag hade inför intervjuerna läst igenom Vetenskapsrådets Forskningsetiska princi- per inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002) särskilt avseende samtycke, intervjuns längd, frivillighet och rätten för tillfrågade att avbryta sin med- verkan i en intervju.⁶⁵ För att överhuvudtaget få till stånd en studie av de anställdas inställning till biblioteksturism, mitt under brinnande Coronapandemi, skickade jag ut mina frågor i förväg, så att mina respondenter inte skulle uppleva att de hamnade i en trängd situation eller att intervjun drog ut på tiden. Det upplevdes också lite oetiskt att ta tid från personal när det är brist på bemanning.

63 Bryman (2018), s. 198-223.

64 Bryman (2018), s. 207.

65 Vetenskapsråder (2002), passim.

(28)

28

Källkritik

Jag har återfunnit få vetenskapliga studier om biblioteksturism som granskats av andra forskare inom samma ämnesområde före publicering. Detta har förmodligen att göra med att fenomenet biblioteksturism är relativt nytt och hittills främst intres- serat forskare inom turism. Jag har därför fått luta mig mot forskning av kulturturism som spänner över humaniora, ekonomi, kulturgeografi och turismvetenskap och även av turism.

Metodologiska utmaningar

Den största metodologiska utmaningen har varit att studera biblioteksturism under en pågående pandemi.

Bearbetning av data

Parallellt med mitt arbete med intervjuerna samlade jag in styrdokument av betydelse för de två organisationerna och forskning på området och angränsande forsk- ningsområden. I takt med att min förståelse och inläsning av fenomenen biblioteksturism, kulturturism och turism ökade utvidgades de dokument som jag uppfattade som relevanta. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet använde jag kvalitativ innehållsanalys. Jag har försökt beskriva hur anställda uppfattar turismen på sina arbetsplatser på ett sammanhängande sätt. Jag har också försökt beskriva variationer mellan olika anställdas upplevelser vid de två biblioteken.